1
/
71 nota t
Nummer: V 34 Datum: 1987-05-15
Titel: Inverkan av halkbekämpningsmedel på betong Fältförsök vid VTI
Författare: Kent Gustafson
Avdelning: Vägavdelningen
Projektnummer: 43321-9
Projektnamn: Alternativa ämnen för kemisk halkbekämpning
Uppdragsgivare: Vägverket
Distribution: fri/begränsad/
Väg-ochTrafik-Institutet
Statens väg- och trafikinstitut
Pa: 5 8 1 01 Linköping.Tel. 013-115200. Besök: Olaus Magnus väg 37, Linköping
LÄGESRAPPORT Maj 1987
Inverkan av halkbekämpningsmedel på betong Fältförsök vid VTI
av
Inverkan av halkbekämpningsmedel på betong. Fältförsök vid VTI.
Delrapport 2. Resultat e fte r första vintern (1986/87).
INELDNING
Inom ramen för det s k "Minsalt"-programmet studeras i e tt projekt alternativ till NaCl för halkbekämpning. Vid VTI har sedan några år olika alternativ undersökts och speciellt ingående har kalcium- magnesiumacetat (CMA) provats. Litteraturuppgifter, fältförsök och smältförsök i laboratorium har visat a t t CMA är användbart som halkbekämpningsmedel. Positiva sidor har CMA speciellt vad avser korrosion och miljö. Inverkan på betong är mera osäker.
I VTI N otat V 17 har beskrivits hittills kända provningar och dess resultat avseende CMA's inverkan på betong. En viss variation i undersökningsresultat föreligger beroende på provningsmetod och olik heter i testvariabler som tem p eratu r och koncentration. Mestadels har provningarna varit av typ frys/tö-växlingsförsök och utförda med relativ t svaga koncentrationer. I några fall har provningsmetoden varit av sådan karaktär a t t CMA's eventuella kemiska effek t på betong kunnat studeras.
För a t t studera CMA's inverkan på betong under mer realistiska förhållanden, d v s kombinationen mekanisk (frys/tö) och kemisk inver kan, har e tt fältförsök igångsatts vid VTI. Provkuber av tre olika betongkvaliteter utplacerades på en yta nära in stitu tet. Provkropparna besprutas vintertid med lösningar av halkbekämpningsmedel i samma omfattning som normal vinterväghållning. Betongproverna utplacerades i december 1986 och i början av april e fter drygt hundra dygns exponering gjordes en utvärdering e fter första vintern. Provkuberna och eventuell avskalad mängd m aterial vägdes samt observerades de skador som uppstått. I föreliggande VTI Notat redovisas re su lta te t av denna första utvärdering.
Den fas, vintern, som nu avslutats kan sägas vara e t t frys/tö-växlings- försök i hög grad. Perioden var inledningsvis stabilt kall med få växlingar omkring 0°C medan den senare delen av naturliga skäl var mera växlande. Försöket fo rts ä tte r nu genom a tt alla provkroppar står u te under sommaren för a t t en eventuell kemisk effek t vid högre tem peratur skall kunna ses. Efter sommaren vägs och skadegraderas å te r kuberna.
Metod och provningsförfarande
Provkroppar av olika betongkvalitet har utplacerats vid en icke tra fik e rad yta i institutets närhet. För a t t undvika a t t provkropparna skulle stå i v atten eller saltlösning placerades de på en tunn makadambädd. Under vintern har betongkuberna varje vardag då tem peraturen legat i inter- vallet -10 - +5°C besprutats med 50 ml saltlösning. I några fall har besprutning även skett under helgdag. Efter snöfall har eventuell kvarvarande snö borstats bort från proverna.
Före försöket vägdes och m ättes proverna. Y tterligare vägning och mätning planerades a t t ske under vintern i det fall a t t större avskalning började ske. Det bedömdes under vinterns lopp vara tillfyllest med mätningar e fte r densamma. I början av april undersöktes proverna genom vägning, skadegradering och fotografering. Vägningsförfarandet var följande:
Provkroppama vägdes först i "befintligt" skick. Alla prover na hade därvid ökat i vikt sedan starten p g a fukt/lösnings- upptagning. Skadade prover borstades och det naturligen avflagnade samt avborstade m aterialet vägdes. Slutligen vägdes alla prover e fte r borstning.
I samband med vägningen fotograferades fle rta le t prover och gjordes en skadegradsbedömning. Till hjälp för bedömningen användes svensk stan dard SS 137225 "Betongprovning" med en skala 0-5 på skadegraden där 0 = Ingen, 1 = Lätt, 2 = L ätt till måttlig, 3 = Måttlig, 4 = Måttlig till svår och 5 = Svår. Provkropparna i det aktuella försöket har emellertid haft mer än en "frysyta", inte endast en frysyta med stående lösning
som i standarden, varför standardens skadegrad inte exakt kunnat följas.
Efter vägning och övrig undersökning har provkropparna åter utplace rats. Efter sommaren kommer proverna å te r a t t undersökas för a tt se eventuell skadeuppkomst under varm are årstid. Efter vägning etc kommer hälften av provkropparna a t t å te r utplaceras för ytterligare någon eller några vintrars exponering. Den andra hälften av proverna kommer a t t analyseras med avseende på - tryckhållfasthet, - spräck- hållfasthet och - kemisk sammansättning (tunnslip eller liknande).
Under försökets gång registreras lu fttem peratur och fuktighet med en termohygrograf vid provningsplatsen. K lim atstatistik erhålles också från en närliggande klim atstation (SMHI).
Betongprover
Betongproverna är ca 150x150x150 mm och väger ca 8 kg. Tre betong kvaliteter provas
- K30 (vet 0,6) utan luft - K40 (vet 0,5) utan luft
- K40 (vet 0,5) med lufttillsatsm edel "Barra 55 L"
Totalt ingår 108 st betongkuber i försöket fördelade på 3 betongkvalite te r och 6 lösningar, se bilaga 1. Varje kombination kvalitet och lösning består av 6 kuber varav 3 planeras a t t analyseras e fte r ca 1 år och övriga 3 e fter ytterligare exponering. D e tta innebär alltså 18 provkrop par för vardera av de sex lösningarna.
Betongproverna har gjutits vid Inst. för byggnadsstatik, KTH. Proverna härdades och förvarades normenligt fram till utplaceringen i fält, vilket skedde då de var 26-28 dygn gamla.
Saltlösningar
- Vatten
- CMA, tillverkat av Verdugt, Holland - CMA, tillverkat av Chevron, USA - Natriumklorid, NaCl
- Kalciumklorid, CaCl2 - Magnesiumklorid, MgCl2
Koncentrationen hos saltlösningarna är 25 % (CMA, CaCl2 och MgCl2) eller m ättad (ca 23 % för NaCl). CMA tillverkat av Chevron, USA fanns endast tillgängligt i en mindre mängd som endast räckte till ca hälften av "saltningarna" (27 av 53). Trots försök a t t erhålla mer m aterial har d etta inte lyckats varför besprutning fortsättningsvis utfördes med CMA tillverkat av Verdugt.
Försökets genomförande
Betongkuberna utplacerades e fte r normenlig förvaring 1986-12-22. Kuberna besprutades första gången den 23 december. På varje kub påfördes 50 ml lösning (motsv ca 10 g salt i saltlösning) med pipett. En stor del av lösningarna rann ner u te fte r sidorna. Lösning påfördes i allmänhet varje vardag. Under tiden 861223-870326 "saltades" vid to ta lt 53 st tillfällen.
Provkuberna vägdes och undersöktes e fte r vintern 1987-04-08, d v s e fte r 107 dygns exponering. Väderleken under perioden har varit relativ kall. Speciellt gäller d e tta januari som enligt preliminär statistik hade en m edeltemperatur på T = -11,0°C mot normalt T = -3,4°C. Flera dagar har tem peraturen legat under -10°C och lösning har därvid inte påförts kuberna. Stabilt vinterväder utan några frys/tö-växlingar har förevarit från försökets sta rt till i början på mars. I senare delen av försöksperioden har vädret varit mer växlande och e t t flertal frys/tö-växlingar har förekommit.
Resultat och kommentarer
I början av februari kunde de första tecknen på skador ses på några prover. Skadorna förekom endast på prover u tsa tta för kloridsalter.
Avskalningen började först på provkuber av den sämsta kvaliteten (K30 (vet 0,6) utan luft) och först på kuber u ts a tta för Nacl-lösning. Avflagningarna började nertill på sidorna av kuberna och det är också här skadorna senare blivit störst.
Omfattningen av skadorna e fte r vinterns exponering framgår av resul t a t e t från vägning och skadebedömning som redovisas i tabellform i bilaga 2. Mängden avskalat m aterial har också uppritats i diagrammet i bilaga 3. I diagrammet har uppritats medelvärden (staplar) och varia- tionsområdet (pilar) för vardera 6 prover av samma betongkvalitet och u ts a tta för samma lösning.
Av figuren framkommer a t t betongprover u tsa tta för vatten eller CMA inte visar någon avskalning. Avskalning har däremot skett på prover u ts a tta för kloridsalter. Störst är materialförlusten från NaCl-prover- na, något mindre från CaCl2 och minst från MgCl2- Av de olika
betongkvaliteterna har den sämre betongen, K30 (vet 0,6) utan luft, f å tt de största skadorna. Mindre är skadorna på den b ä ttre betongen, K40 (vet 0,5) utan luft, och på den b ä ttre betongen med luftportillsats är skadorna mycket marginella.
I bilaga 4 visas bilder tagna i samband med vägningen, och som visar en del av de skador som uppkommit. Som påpekats tidigare och som fram går av bilderna är skadorna främ st förekommande nertill på kubernas sidor. Möjliga förklaringar till a t t skadorna uppkommit här och inte på ovansidan är a tt
- koncentrationen på lösningen kan vara lägre på sidorna på grund av utspädning (känt är ju a t t lägre konc. ca 3 % ger störst avskalning vid frys/tö-växlingsförsök med kloridsalter)
- fuktigare förhållanden råder nertill tro ts det dränerande skiktet av makadam (fotbadseffekt)
- betongkuberna har sämre kvalitet på överytan e fte r gjutningen. Här är överytan vänd nedåt.
Skadegraden hos proverna följer i s to rt viktsförlusten hos desamma. Alla prover u ts a tta för vatten har skadegrad 0 d v s inga skador. Några enstaka prover, av den sämre betongen, u ts a tta för CMA har skadegrad 1, mycket lä t t avskalning. Skadorna på dessa har, till skillnad från prover med kloridsalter, uppkommit på främ st ovansidans kanter. Skadorna på prover som besprutats med NaCl är stora. Provkropparna av den sämre betongkvaliteten har alla bedömts 5, svår avskalning. På den b ä ttre betongen utan luftportillsats varierar skadegraden 2-4 och på den b ä ttre betongen med luftportillsats är skadorna små, 0-1. Skadegraden hos prover u tsa tta för CaCl2 följer samma tendens som för NaCl men skadorna är något mindre. För den sämre betongen är skadegraden i de flesta fallen 4-5. God betong utan luft är graderad 0-2 och med luft endast 0-1. Prover med MgCl2 är mycket lite skadade
hittills. Den sämre kvaliteten har några prover som är lä tt skadade 1-2, medan den b ä ttre betongen, utom i e t t fall, inte har några skador (=0).
Slutsatsen av den första delen av d e tta fältförsök är a t t resultaten i stoft överensstämmer med tidigare laboratorieprovningar avseende frostbeständighet hos betong. Nämligen a t t skadorna är störst för NaCl, något mindre för CaCl2 och minst för MgCl2 och CMA. Observera dock
a tt d e tta gäller skadorna av frys/tö-växling, d v s mekanisk effekt, och i mindre grad eventuell kemisk effekt. Något förvånande är kanske de uteblivna skadorna från CMA tro ts a t t sta rk t koncentrerade lösningar använts och a t t CMA-lösning på grund av sin större viskositet, speciellt vid lägre tem peratur, under viss tid legat kvar ovanpå provkuberna. Orsaken till a t t det trots allt inte blivit några skador från CMA kan vara a t t tem peraturen under vinter är för låg för a t t någon kemisk effekt skall ske. I e t t frys/tö-växlingsförsök i laboratorium växlas tem peraturen mellan -18°C och +20°C och under töperioden vid den högre tem peraturen kan kanske en viss kemisk effekt hinna ske. Av försöken vid Lunds Tekn. Högskola har ju också framkommit a tt skadorna från CMA varit betydligt större vid +20°C än vid +5°C.
Försökets fortsättning
Den del av försöket som hittills genomförts och som här har redovisats kan betraktas som e tt mer elle mindre renodlat frys/tö-växlingsförsök.
Halkbekämpningsmedlens kemiska inverkan på betongen är begränsad under vinterhalvåret. Eventuell kemisk effek t kan komma a t t ses under sommaren om det i betongproverna finns salt kvar i sprickor och liknande. Under sommaren påföres inga lösningar. Efter sommaren kommer proverna åter a tt vägas och undersökas.
Efter hösten mätningar kommer halva mängden provkroppar a tt testas och undersökas såsom beskrivits tidigare i N otatet. Övriga provkroppar utplaceras åter och kommer på samma sätt som tidigare a t t besprutas med resp halkbekämpningsmedel under ytterligare någon eller några vintrar. Efter avslutat prov kommer även dessa a t t tas in för analys.
Bilaga 1
Provkuber för fältprov med olika salter vid VTI
Serie Salt K 30 (vet 0,6) K 40 (vet 0,5) K 40 (vet 0,5) utan luft utan luft med luft 1 (19) H^Ö 601-603 (619-621) 2 (20) " 640-642 (658-660) 3 (21) " 679-681 (697-699) 4 (22) CMA 604-606 (622-624) (Verdugt) 5(23) " 643-645 (661-663) 6 (24) " 682-684 (700-702) 7 (25) CMA 607-609 (625-627) (Chevron) 8 (26) " 646-648 (664-666) 9 (27) " 685-687 (703-705) 10 (28) NaCi 610-612 (628-630) 11 (29) " 649-651 (667-669) 12 (30) " 688-690 (706-708) 13(31) CaCl2 613-615 (631-633) 14 (32) " 652-654 (670-672) 15(33) " 691-693 (709-711) 16 (34) MgCl2 616-618 (634-636) 17 (35) " 655-657 (673-675) 18 (36) " 694-696 (712-714)
En serie består av 3 st kuber. Kuberna härdas och förvaras normenligt fram till 28 dygns ålder.
*) Lufttillsatsmedel "Barra 55 L" från Cementa AB, Danderyd (Tillsats 0,04 % av cementvikten i blandningsvattnet).
H 2 0 Prov nr (kub) Betong kvalitet Vikt vid s ta rt 861223 Vikt före borstn 870407 Vikt Vikt e fte r avflagn- borstn Vikt- 0-5 Anmärkning - ök- Skade- ning grads- bedömn. 601 BI 7841,1 7854,5 13,4 0 602 K30/vct 0,6 7950,4 7964,4 14,0 0 603 utan luft 7911,6 7928,5 16,9 0 rn 0 ,0 14,8 640 BII 7982,7 8002,0 19,3 0 641 K40/vct 0,5 8019,3 8033,9 14,6 0 642 utan luft 7973,2 7991,2 18,0 0 rn 0 ,0 17,3 679 BIII 7694,1 7699,5 5,4 0 680 K40/vct 0,5 7734,0 7753,3 19,3 0 681 med luft 7753,0 7767,7 14,7 0 m 0 ,0 13,1 619 BI 8025,0 8036,6 11,6 0 620 7900,9 7915,3 14,4 0 621 7879,2 7889,5 10,3 0 m 0,0 12,1 658 BII 7959,5 7980,3 20,8 0 659 8004,0 8028,4 24,4 0 660 7877,2 7901,2 24,0 0 m 0,0 23,1 697 BIII 7653,0 7670,4 17,4 0 698 7710,2 7724,5 14,3 0 699 7713,5 7734,1 20,6 0 m 0,0 17,4
CMA Verdugt Prov nr (kub) Betong- kvalitet Vikt vid s ta rt 861223 Vikt före borstn 870407 Vikt Vikt e fte r avflagn- borstn Vikt- 0-5 Anmärkning - ök- Skade- ning grads- bedömn. 604 BI 7959,6 7980,9 21,3 1 605 K30/vct 0,6 7971,5 7998,1 26,6 0 606 utan luft 7987,5 8013,0 25,5 0 m 0 ,0 24,5 643 BII 7967,6 7985,8 18,2 0 644 K40/vct 0,5 7945,6 7961,8 16,2 0 645 utan luft 7925,5 7944,4 18,9 0 rn 0,0 17,8 682 BIII 7741,3 7751,6 10,3 0 683 K40/vct 0,5 7684,1 7708,7 24,6 0 684 med luft 7707,3 7732,3 25,0 0 m 0,0 20,0 622 BI 7933,8 7960,0 26,2 1 623 7776,9 7789,1 12,2 0 624 7839,6 7866,6 27,0 0 m 0,0 21,8 661 BII 7955,6 7980,1 24,5 0 662 8006,4 8022,4 16,0 0 663 7989,3 8004,5 15,2 0 m 0,0 18,6 700 BIII 7696,8 7718,2 21,4 0 701 7732,2 7753,1 20,9 0 702 7629,3 7649,4 20,1 0 m 0,0 20,8
CMA Chevron Prov nr (kub) Betong kvalitet Vikt vid sta rt 861223 Vikt före borstn 870407 Vikt Vikt e fte r avflagn- borstn Vikt- 0-5 Anmärkning ■ ök- Skade- ning grads- bedömn. 607 BI 7973,9 7950,3 12,4 0 608 7979,8 7994,2 14,4 0 609 7921,5 7946,0 24,5 0 m 0,0 17,1 646 BII 7978,5 7994,5 16,0 0 647 8032,2 8043,0 10,8 0 648 7984,0 8005,0 21,0 0 m 0,0 15,9 685 BIII 7631,6 7645,4 13,8 0 686 7681,9 7701,9 20,0 0 687 7729,0 7737,2 8,2 0 m 0,0 14,0 625 BI 7833,5 7857,0 23,5 0 626 8003,9 8042,0 38,1 1 627 7944,1 7968,7 24,6 0 m 0,0 28,7 664 BII 8057,1 8064,6 7,5 0 665 8017,0 8034,7 17,7 0 666 7983,0 8001,2 18,2 0 m 0,0 14,5 703 BIII 7772,7 7778,0 5,3 0 704 7804,4 7815,1 10,7 0 705 7695,7 7703,7 8,0 0 m 0,0 8,0
NaCl
Prov Betong Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt- 0-5 Anmärkning nr kvalitet vid före e fte r avflagn- ök
Skade-(kub) s ta rt borstn borstn ning
grads-861223 870407 bedömn.
610 BI 7939,7 8036,2 8024,4 11,8 96,5 5 Kraftig avskalning 611 K30/vct 0,6 7842,4 7946,7 7917,3 29,3 104,3 >5 Svår avskalning 612 utan luft 7970,0 8088,8 8069,3 19,5 118,8 5 Kraftig avskalning
rn 20,2 106,5
649 BII 8048,0 8118,1 8108,2 9,9 70,1 3 650 K40/vct 0,5 8026,7 8100,3 8085,7 14,6 84,6 3
651 utan luft 8020,5 8100,7 8082,7 18,0 80,2 4 Kraftig avskalning
m 14,2 78,3 688 BIII 7584,3 7648,7 7648,3 0,4 64,4 1 689 K40/vct 0,5 7663,0 7724,0 61,0 0 690 med luft 7689,5 7756,4 66,9 0 m 0,13 64,1 628 BI 7934,2 8041,0 8013,5 27,5 106,8 >5 Svår avskalning 629 7993,3 8091,8 8047,9 43,9 98,5 >5 Mycket svår avskalning 630 7998,8 8097,4 8084,8 12,6 98,6 5 Kraftig avskalning rn 28,0 101,3
667 BII 8099,5 8176,1 8167,2 8,9 76,6 3 Måttlig avskalning 668 8109,7 8194,1 8184,6 9,5 84,4 3 Måttlig avskalning 669 8027,0 8109,5 8106,3 3,2 82,5 2 m 7,2 81,2 706 BIII 7678,7 7750,7 7750,2 0 ,5 72,0 1 L ätt avskalning 707 7714,7 7789,6 74,9 0 708 7760,7 7827,1 66,4 0 m 0,17 71,1 BI m = 24,1 BII m = 10,7 avflagn. g BIII m = 0,2
CaCl2 Prov nr (kub) Betong kvalitet Vikt vid s ta rt 861223 Vikt före borstn 870407 Vikt efter borstn Vikt avflagn-Vikt- 0-5 - ök- Skade- ning grads- bedömn Anmärkning 613 BI 8035,0 8072,8 8059,5 13,3 37,8 4 Måttlig avskalning 614 K30/vct 0,6 7877,0 7920,1 7916,3 3,8 43,1 1
615 utan luft 7888,2 7940,1 7923,3 16,8 51,9 4 Måttlig avskalning
m 11,3 44,3 652 BII 7896,5 7931,3 7928,2 3,1 34,8 1 653 K40/vct 0,5 7905,2 7950,9 7943,1 7,8 45,7 1 654 utan luft 8081,4 8130,0 48,6 0 m 3 ,6 42,9 691 BIII 7778,0 7815,8 37,8 0 692 K40/vct 0,5 7661,8 7695,2 33,4 0 693 med luft 7651,5 7688,3 36,8 0 m 0,0 36,0 631 BI 7810,1 7863,7 7843,1 20,6 53,6 4 Kraftig avskalning 632 7905,3 7954,7 7945,5 9,2 49,4 4 Kraftig avskalning 633 7899,8 7947,9 7916,7 31,2 48,1 >5 Svår avskalning m 20,3 50,4 670 BII 8011,2 8055,4 8052,6 2,8 44,2 1 671 7936,9 7978,2 7967,2 11,0 41,3 2 672 7994,0 8035,5 8029,0 6,5 41,5 2 m 6,8 42,3 709 BIII 7678,0 7713,0 7711,8 1,2 35,0 1 710 7584,4 7636,0 51,6 0 711 7687,9 7731,4 7731,2 0,2 43,5 <1 m 0 ,5 43,4 BI m = 15,8 BII m = 5,2 avflagn, BIII m = 0,3
MgCl2 Prov nr (kub) Betong kvalitet Vikt vid s ta rt 861223 Vikt före borstn 870407 Vikt e f te r borstn Vikt avflagn-Vikt- 0-5 Anmärkning - ök- Skade- ning grads- bedömn. 616 BI 7921,4 7933,1 7932,3 0,8 11,4 1 617 K30/vct 0,6 7943,8 7963,8 7963,0 0,8 20,0 1
618 utan luft 7911,5 7949,3 7949,3 0,0 37,8 1 L ä tt punkt, angrepp
m 0,5 23,1 655 BII 7933,3 7950,5 17,2 0 656 K40/vct 0,5 7994,3 8016,4 22,1 0 657 utan luft 7947,5 7967,2 19,7 0 m 0 19,7 694 BIII 7656,5 7666,4 9,9 0 695 K40/vet 0,5 7665,8 7682,8 17,0 0 696 med luft 7741,8 7758,3 16,5 0 m 0 14,5 634 BI 7952,2 7984,9 7976,9 8,0 32,7 2 L ä tt avskalning, e tt hörn avslaget 635 7936 ,'2 7952,5 16,3 0 636 8055,9 8082,7 26,8 0 m 2,7 25,3 673 BII 7990,8 8004,7 8003,9 0,8 13,9 1 674 7995,0 8014,0 19,0 0 675 7940,5 7959,4 18,9 0 m 0,3 17,3 712 BIII 7707,4 7712,5 5,1 713 7752,8 7760,8 8,0 0 714 7701,3 7712,4 11,1 0 m 0 8,1 BI m = 1,6 BII m = 0,2 avflagn. g BIII m = 0,0
r > x x c i g a J
BI =K30, vet 0,6 utan luft BE = K40, vet 0,5 utan lu ft BEI =K40, vet 0,5 med lu ft
avskalning (g) befuktning 8612 23 -870326 vägning 870407-08 (g) m x BI BE BEI 40,0-
30,020.0
-10.0—0,0-*-H20 CMA CMA NaCl Verdugt Chevron
CaCl
4 Ék
MgCi-Provkub 699 (K40, vet 0.5 med luft) u tsa tt för vatten. Inga skador.
/ C M A . C h e v r o n 100Z
Provkuber 627, 666 och 705 u tsa tta för CMA-lösning under vintern 1986/87. Mycket marginella skador.
Provkuber u tsa tta för CMA-lösning under vintern 1986/87. Mycket marginella skador.
Provkuber 611, 651 och 706 representerande olika betongkvaliteter u tsa tta för NaCl-lösning vintern 1986/87. Svåra skador speciellt på
Bilaga k
Sida ii
Provkuber 615, 671 och 711 representerande olika betongkvaliteter u tsa tta för CaCl2-lösning vintern 1986/87. R elativt svår avskalning
Bilaga 4 Sida 5
Provkuber 616, 655 och 694 representerande olika betongkvaliteter u ts a tta för MgCl2-lösning vintern 1986/87. Mindre avskalning.
