• No results found

Framgångsrik fjärrvärme i Vislanda

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Framgångsrik fjärrvärme i Vislanda"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Under information fakta presenterar natUrvårdsverket fakta i olika frågor

in

fo

rm

at

io

n

fa

kta

information fakta goda exempel energiomställning lip – lokala investerings program mars 2008

Bild: alvesta energi

framgångsrik fjärrvärme i vislanda

alvesta kommun och alvesta Energi i Småland har byggt ett fjärrvärmeverk med fjärr­ värmenät för anslutning av industrier och bostadsfastigheter i Vislanda samhälle. Genom att ta vara på lokala förutsättningar har man framgångsrikt minskat användningen av fossila bränslen för uppvärmning.

Fjärrvärmeprojektet är ett framgångsrikt exempel på energiomställning till bio­ bränsle. Projektet startade 2000 med bidrag från det lokala investeringsprogram­ met (LIP). När det avslutades 2003 var 117 villor och 17 hyresfastigheter anslutna till fjärrvärmenätet. I dagsläget har 218 villor och 27 kommersiella fastigheter anslutits till fjärrvärmenätet. 14 av 16 industrier har skrivit fjärrvärmeavtal och står för mer än 90 procent av industrins energianvändning i Vislanda. Alla indu­ strier i Vislanda har möjlighet att ansluta sig. Hela utbyggnaden av fjärrvärme­ nätet har gått snabbare än väntat.

PoSitiVa EffEktEr På miljö och Ekonomi

Genom att placera panncentralen i närheten av VIDA sågverk finns möjlighet att ut-byta värme mellan Alvesta Energi och VIDA. Sommartid utnyttjar Alvesta överskottet från VIDA och minskar sin oljeeldning. På vintern levererar Alvesta Energi värme till VIDA när deras biopanna inte räcker till för virkestorkning.

En annan framgångsfaktor är att kunden endast betalar en rörlig avgift för fjärrvärmen vilket stimulerar till energibesparing och dessutom är lätt att förstå. För en vanlig villaägare har ett byte från exempelvis uppvärmning med olja till fjärrvärme inneburit en halvering av driftskostnaden.

(2)

mer information

kontakt: Bengt Carlsson, alvesta energi. tel 0472-152 87, 0706-978151, bengt.carlsson@alvestaenergi.se www.alvestaenergi.se

entreprenörer: Jernforsen energi system aB, www.jf-energi.se, vislanda rörtjänst mer information om goda exempel: www.naturvardsverket.se/godaexempel www.naturvardsverket.se/mir fakta lip alvesta 2000. åtgärd 15. etablering av fjärrvärme i vislanda samhälle miljöinvestering: 38,6 mkr Bidrag: 5,7 mkr

naturvårdsverket 106 48 stockholm. Besöksadress: stockholm - valhallavägen 195, Östersund - forskarens väg 5 hus Ub, kiruna - kaserngatan 14. tel: +46 8-698 10 00, fax: +46 8-20 29 25, e-post: registrator@naturvardsverket.se internet: www.naturvardsverket.se Beställningar ordertel: +46 8-505 933 40, orderfax: +46 8-505 933 99, e-post: natur@cm.se postadress: Cm-gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma. internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Alvesta Energi har även installerat automatisk sotning i biobränslepannan vilket höjer verkningsgraden på anläggningen och minimerar underhållsbehovet. Därmed har man yt­ terligare minskat olje användningen. All aska återförs till närliggande skogsmark.

• Minskning av koldioxid med 1 715,05 ton

• Omställning av el till förnyelsebar energi är 756 MWh/år

lokala SamarBEtEn

Projektet hade nytta av att det redan fanns etablerad fjärrvärme i Alvesta

kommun och att Alvesta Energi är ett känt varumärke. Ett nära samarbete med bland annat det lokala VVS­företaget hjälpte också till. Samarbetet med sågverket VIDA ger goda miljöeffekter. Under sommaren då sågverket har överskott på värme energi leve­ rerar sågverket värme från sin biopanna till Vislandas fjärrvärme nät. Alvesta Energi minskar därmed oljeanvändningen under sommarperioden.

PotEntial och framtida nytta

Fjärrvärmesystem reducerar luftföroreningar lokalt, möjliggör utnyttjande av spillvärme från andra verksamheter och möjliggör kraftvärmeproduktion. Används biobränslen i systemen nås väsentliga positiva klimateffekter. Fjärr­ värmesystem med biobränslen har en stor marknadspotential, både i Europa och globalt. I takt med den ökade urbaniseringen globalt, förbättras förutsättning­ arna för utbyggnad av fjärrvärme.

varfÖr gott exempel

fjärrvärmesystem som använder biobränslen ger väsentliga positiva miljö- och klimateffekter. i denna anläggning utnyttjas också spillvärme från kringliggande industrier, som också kan använda fjärrvärme som egen värme-källa. tekniken med automatisk sotning ökar driftssäkerhet och energieffektivitet. anläggningen kan använda olika typer av biobränslen vilket bidrar till god ekonomi och leveranssäkerhet, och ger många lokala leveran-törer möjlighet att förse värmeverket med bränsle. askåterföring sker till skog. kommunen har på ett bra sätt arbetat med information för att få en hög delaktighet vid utbygganden, både bland brukare och entreprenörer. anslutningsgraden har varit god och fortsätter öka. taxekonstruktion med enbart rörlig avgift uppmuntrar ett energieffektivt beteende hos kunderna.

information fakta

goda exempel energiomställning lip – lokala investerings program mars 2008 isBn: 978-91-620-8311-3

References

Related documents

gande prioritet. Denna lyhördhet för samhällsutvecklingen och följderna av olika försörjningskriser - exempelvis oljan - är naturligtvis även från militärt håll att

binda punkterna (det skall bli en rät eller lätt krökt linje ). Chassiet måste vara stabilt utfört, för att ej kalibreringen skall ändras. Spolstommen närmast

gan ( B3lA m fl ) har redan i ett tidigt stadium av statsmakterna styrts in mot ett litet flygplan , med måttliga prestanda. Det svenska JAS-flygplanet väger

tet från dessa första begränsade test skall ligga till grund för pla­. neringen av vidare

ningen till Viggen. Vissa fördröjningar i 37-programmet kommer att uppstå , men allt talar för att förseningarna kan hållas på en rimlig nivå. Förbandens

Kapacitansvärden från 0,5 pF till 1100 fJ.F kan mätas vid 1 kHz från inbyggd oscillator eller vid frekvenser från ZO Hz upp till ZO kHz från yttre källa då en frekvens

ningsperiod av ungefär samma längd som den första, och slutligen diskussionen, som i regel ä r intensiv och lång. Mån ga variationer av det ovan skisserade

Den får därför aldrig, ej ens under en kortare tiruymd, överskridas_ Vid val av typ hör man således beakta, alt hänsyn tages till de mest ogynnsamma