• No results found

Patienters upplevelser av följsamhet till fysisk aktivitet på recept : En litteraturöversikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Patienters upplevelser av följsamhet till fysisk aktivitet på recept : En litteraturöversikt"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Martina Ekstam, Jenna Wallersjö, Fanny Weiler Hagelin HANDLEDARE:Mia Skoog

JÖNKÖPING 2020 maj

Patienters upplevelser

av följsamhet till fysisk

aktivitet på recept

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Fysisk aktivitet har flera positiva effekter på hälsan. Fysisk aktivitet på recept är en behandlingsmetod mot olika ohälsotillstånd, samt i preventivt syfte. Fysisk aktivitet på recept kan förskrivas av legitimerad vårdpersonal, exempelvis sjuksköterskor.

Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av följsamhet till fysisk aktivitet på recept. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats där tio vetenskapliga artiklar sammanställdes efter analys av materialet enligt Fribergs femstegsanalys.

Resultat: Tre kategorier formades: individuella påverkansfaktorer, sociala påverkansfaktorer och yttre påverkansfaktorer. Individuella påverkansfaktorer berörde exempelvis symtom och tidigare erfarenheter. Sociala faktorer var till exempel stöd från familj och närstående samt vårdpersonal. Yttre påverkansfaktorer handlade bland annat om tid och ekonomi.

Slutsats: Både yttre och inre faktorer påverkade följsamheten till receptet. Orsakerna till följsamhet/icke följsamhet var ofta multifaktoriella och komplexa. Vårdpersonalen som förskriver receptet behöver vara lyhörda för patientens behov och förutsättningar. Som förskrivande vårdpersonal är det även viktigt att erbjuda stöd och uppföljningar. Nyckelord: Fysisk aktivitet, icke-farmakologisk terapi, hälsofrämjande arbete, patientföljsamhet, hälsobeteende.

(3)

Patients experience of compliance to physical activity on prescription. A literature review.

Summary

Background: Physical activity (PA) has several beneficial effects on health. Physical activity on prescription (PAP) is a non-medical treatment method and is also used to prevent future illness. Health care practioners with a legitimation – e.g. nurses - can prescribe PAP.

Aim: To describe patients experiences of compliance to physical activity on prescription.

Method: A qualitative literature review with inductive approach. Ten articles with qualitative design were analyzed and compiled through Friberg’s analyze in five steps. Results: The result was organized in three main categories: individual factors, social influential factors and external factors. Individual factors was for example symptoms and previous experience. Social factors was for example support from family, friends and healthcare staff. External factors was for example time and economy.

Conclusion: Both external and internal factors had impact on the participants adherence to PAP. The reasons explained by the participants were multifactorial and complex. Health care professionals who prescribe physical activity need to be responsive to the patients` needs and prerequisites. It is also important to offer support and follow-ups.

Keywords: Physical activity, non-pharmacological therapy, health promotion, patient compliance, health behavior

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 1

2.1 Fysisk aktivitet en definition ... 1

2.1.1 Hälsa och fysisk aktivitet ... 1

2.1.2 Rekommendationer kring fysisk aktivitet ... 2

2.2 Fysisk aktivitet på recept ... 2

2.3 Sjuksköterskans roll ... 3

2.4 Omvårdnadsbegrepp - personcentrerad vård ... 4

3. Syfte ... 4

4. Metod ... 4

4.1 Design ... 4

4.2 Urval och datainsamling ... 5

4.3 Dataanalys ... 5

4.4 Forskningsetiska överväganden ... 6

5. Resultat ... 7

5.1 Individuella påverkansfaktorer ... 7

5.1.1 Tidigare erfarenheter ... 7

5.1.2 Fysiska och psykiska symtom ... 7

5.1.3 Inre faktorer ... 8

5.2 Sociala påverkansfaktorer ... 8

5.2.1 Familj och närstående ... 8

5.2.2 Professionellt stöd och peer support ... 9

5.3 Yttre påverkansfaktorer ... 10

5.3.1 Ekonomi ... 10

5.3.2 Tid och arbete ... 10

5.3.3 Miljö ... 10 5.3.4 Motiverande recept ... 10 6. Diskussion ... 11 6.1 Metoddiskussion ... 11 6.2 Resultatdiskussion ... 13 6.2.1 Individanpassning ... 13 6.2.2 Stöd av vårdpersonal ... 14

6.2.3 Reflektioner relaterat till teoretisk referensram ... 15

7. Slutsats ... 15

(5)

9. Förslag till fortsatt forskning ... 16 10. Referenser ... 17 Bilagor ... Bilaga 1, Sökmatris ... Bilaga 2, Artikelmatris, ... Bilaga 3, Kvalitetsgranskningsprotokoll ...

(6)

1

1. Inledning

Under människans utveckling har hög fysisk aktivitetsnivå varit en del av livsstilen för att kunna överleva och skaffa mat. Under det senaste seklet har livsstilen för många förändrats drastiskt och många lever idag ett bekvämt liv med riklig tillgång på energirik mat utan att behöva anstränga sig. Relaterat till mer ohälsosamma levnadsvanor har välfärdssjukdomar börjat öka i form av exempelvis övervikt och fetma, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes mellitus typ 2 (World Health Organization, WHO, 2014). Av Sveriges befolkning uppskattas 51 procent ha övervikt eller fetma idag, jämfört med 46 procent år 2006. Skillnader ses mellan socioekonomiska grupper gällande såväl hälsa som levnadsvanor och livsvillkor (Folkhälsomyndigheten, 2019). Minskningen av dödsfall till följd av hjärt- och kärlsjukdomar under de senaste åren kan relateras till förbättrad behandling och prevention av kardiovaskulära riskfaktorer såsom hypertoni, höga blodfetter, fysisk inaktivitet och tobaksanvändning (Cannon, 2008). När befolkningen blir allt äldre ökar trycket på vårdsystemet och mer resurser krävs. Därför är det av vikt att finna fler metoder att hantera livsstilsrelaterade ohälsotillstånd än genom enbart dyra medicinska behandlingar (Rowley, 2019). Fysisk aktivitet minskar risken för exempelvis diabetes mellitus typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar, demens och övervikt (Reiner, Niermann, Jekauc & Woll, 2013). En behandlingsmetod inom den svenska vården men som även förekommer internationellt är FaR - fysisk aktivitet på recept (Bohman, Mattson & Borglin, 2015; Statens folkhälsoinstitut, 2011). Om fysisk aktivitet ska ha effekt krävs det att patienten utför aktiviteten regelbundet. För att sjuksköterskor ska kunna hjälpa patienterna att följa sitt recept är det viktigt att förstå hur patienterna upplever receptet.

2. Bakgrund

2.1 Fysisk aktivitet en definition

Människan är skapad för att vara i rörelse. Fysisk aktivitet definieras av WHO (2018) som alla kroppsrörelser skapade av skelettmuskulatur och som därför kräver energi. Att vara fysiskt aktiv kan därmed innebära allt från vardagsmotion såsom lättare hushållsarbete och promenader till högintensiv träning som höjer puls och andningsfrekvens ordentligt (WHO, 2018).

2.1.1Hälsa och fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet inverkar positivt på kroppens uppbyggnad och fysiologi. Regelbunden intensiv uthållighetsträning påverkar kroppssammansättningen genom att muskelmassan ökar samtidigt som fettmassan minskar. Ytterligare positiva effekter är en framträdande förbättring på VO2 max (maximal syreupptagningsförmåga) samt ökad maximal hjärtminutvolym (Arbab-Zadeh et al., 2014). Fysiologiska förbättringar har uppmätts på bland annat blodsockernivåer, blodfetter, HbA1c samt kroppskomposition hos patienter som ökat sin fysiska aktivitetsnivå (Kallings, Johnson, Fisher, Faire, Ståhle, Hemmingson & Hellénius, 2009). Hjärnans uppbyggnad påverkas positivt av fysisk aktivitet. Positiva samband kan ses mellan en hög fysisk aktivitetsnivå och förändringar i volymen av hjärnans grå substans. Det episodiska minnet förbättras också, även vid låga aktivitetsnivåer (Ruscheweyh et al., 2011). Även människans psykiska hälsa påverkas av fysisk aktivitet. Ångestsymtom och depression förekommer i högre utsträckning bland personer som inte är

(7)

2

regelbundet fysiskt aktiva (de Mello et al., 2013). Minst risk att utveckla psykisk ohälsa kan ses hos individer som ägnar sig åtfysisk aktivitet dagligen (Hamer, Stamatakis & Steptoe, 2009). Fysisk aktivitet förbättrar sömnkvaliteten och kan minska behovet av farmakologiska sömnmedel (Yang, Ho, Chen & Chien, 2012). Fysisk aktivitet medför även förbättringar rörande sömneffektivitet samt upplevd livskvalitet (Passos, Poyares, Santana, D’aurea, Youngstedt, Tufik & de Mello, 2011).

WHO (2018) menar att fysisk inaktivitet är en av de största riskfaktorerna för att drabbas av sjukdomar samt att dö för tidigt. Vid fysisk inaktivitet ökar risken för allvarliga sjukdomar och livslängden förkortas med tre till fem år. Den fysiska inaktiviteten med påföljande sjukdomar belastar även samhället ekonomiskt med ökade kostnader för sjukvården samt produktivitetsförluster. Det finns många olika sjukdomar och tillstånd som kan påverkas av mängden fysisk aktivitet. Samband har exempelvis identifierats mellan stillasittande tid och ökad dödlighet i bland annat kardiovaskulära sjukdomar (Katzmarzyk, Church, Craig & Bouchard, 2009). Personer som är fysiskt inaktiva har en 17% ökad risk för att avlida tidigt i livet oavsett orsak. Lägst mortalitetsrisk oavsett orsak ses hos de mest aktiva personerna (Wen et al., 2011).

2.1.2 Rekommendationer kring fysisk aktivitet

WHO (2010) har utifrån befintlig forskning på området fastställt rekommendationer kring fysisk aktivitet för barn, vuxna och äldre. Rekommendationerna för vuxna mellan 18 och 64 år är fysisk aktivet i 150 minuter per vecka med måttlig intensitet eller 75 minuter i hög intensitet, eller en motsvarande kombination mellan högintensiv och lågintensiv fysisk aktivitet. Vidare bör aktiviteten pågå i minst tio minuter per tillfälle. För att uppnå ytterligare hälsoeffekter är rekommendationerna kring fysisk aktivitet minst 300 minuter av måttlig intensitet per vecka, alternativt 150 minuter av hög intensitet per vecka (WHO, 2010). Ett exempel på fysisk aktivitet av måttlig intensitet är en rask promenad, medan en högintensiv aktivitet kan utgöras av löpning som ökar puls och andning markant (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, YFA, 2016). Slutligen rekommenderar WHO muskelstärkande aktiviteter minst två gånger per vecka. Rekommendationerna för vuxna gäller även för personer över 64 år. För denna grupp tillkommer balansträning minst tre gånger i veckan för att minska fallrisk. Personer som av hälsoskäl inte kan nå rekommendationerna bör vara fysiskt aktiva utifrån individuell förmåga (WHO, 2010). Ett dos-responsförhållande har påvisats mellan personer som uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet och hälsoutfall (Wen et al., 2011).

2.2 Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept (FaR®) som metod utarbetades när Statens folkhälsoinstitut arbetade med projektet “Sätt Sverige i rörelse 2001” (Statens folkhälsoinstitut, 2005). FaR innebär att patienten får en individanpassad skriftlig ordination på fysisk aktivitet, där hänsyn tas till patientens unika förutsättningar. FaR får förskrivas av legitimerad personal inom hälso- och sjukvården, exempelvis sjuksköterskor, läkare och fysioterapeuter. FaR används framförallt inom primärvården, men förekommer även inom specialistvård (Statens folkhälsoinstitut, 2011). FaR kan skrivas ut av flera orsaker, både vid redan ställda diagnoser liksom i preventivt syfte för att förebygga framtida ohälsa. Diagnoser och tillstånd där FaR kan vara aktuellt är exempelvis övervikt, smärta, ångest, depression, hypertoni, astma, höga blodfetter och

(8)

3

sömnproblem (Kallings et al., 2009). Förskrivningen av FaR inleds med ett individuellt rådgivningssamtal (Lundqvist, Börjesson, Larsson, Cider & Hagberg, 2019). Patientens motivation, self-efficacy, samt preferenser rörande olika fysiska aktiviteter utforskas (Lundqvist et al., 2019). Om fysisk aktivitet visar sig vara en accepterad behandling erhåller patienten ett skrivet, individanpassat recept på lämplig fysisk aktivitet som antingen kan utföras på egen hand eller via klubbar och föreningar (Kallings, Leijon, Hellénius & Ståhle, 2008). Fysiska aktiviteter som ofta förskrivs och kan utföras individuellt eller i grupp är aerobisk träning (till exempel promenader) samt muskelstärkande träning (Kallings et al., 2008). Samarbete förekommer ofta mellan vården och lokala aktivitetsarrangörer såsom kommunala anläggningar, pensionärsföreningar eller idrottsföreningar. Vid ordination på fysisk aktivitet är det viktigt med uppföljning för att därigenom kunna arbeta med patientens motivation samt justera ordinationen vid behov (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Som stöd läggs individanpassade uppföljningar in i form av telefonkontakter eller återbesök, exempelvis efter sex månader(Lundqvist et al., 2019).

Fysisk aktivitet på recept förekommer även internationellt under olika benämningar; Physical activity referral (PAR) (Johansson, 2012), Exercise referral schemes (ERS) (Rowley, 2019) och Green prescription (GRx) (Patel, Kolt, Keogh & Schofield, 2012). Fysisk aktivitet på recept uppmärksammas i allt större utsträckning inom internationell hälso- och sjukvård. Tio medlemsstater i EU har inlett ett treårigt samarbete där länderna ska implementera egna nationella varianter av det svenska fysisk aktivitet på recept (FaR) (EU Physical Activity On Prescription, EUPAP, 2019). Fenomenet fysisk aktivitet på recept kommer fortsättningsvis benämnas med samlingsbegreppet PAP (“Physical activity on prescription”). Anledningen är att benämningen FaR är varumärkesskyddad av Statens Folkhälsoinstitut (2011). Därför kan inte denna förkortning appliceras på andra varianter av fysisk aktivitet på recept. Följsamheten till långtidsmedicinering vid kroniska sjukdomstillstånd varierar, men uppskattas till cirka 50%. (Fernandez-Lazaro et al., 2019; WHO, 2003). Följsamheten till PAP uppvisar liknande siffror som vid sedvanlig medicinering. Ungefär 50% av patienter som fått PAP följer receptet efter tre månader liksom efter ett år (Leijon, Bendtsen, Nilsen, Festin & Ståhle, 2009). PAP medför hos en majoritet av patienterna att den fysiska aktivitetsnivån ökar även på längre sikt (Rödjer, Jonsdottir & Börjesson, 2016).

2.3 Sjuksköterskans roll

Den legitimerade sjuksköterskan har i sitt yrkesuppdrag fyra framträdande ansvarsområden; att förebygga sjukdom, lindra lidande, samt att återställa och främja hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Hälso- och sjukvårdspersonal ska i sitt arbete uppmärksamma individer med otillräcklig fysisk aktivitet, i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (Socialstyrelsen, 2018). Patienten ska enligt Socialstyrelsen (2018) erbjudas rådgivande samtal, eventuellt kompletterat med en skriftlig ordination på fysisk aktivitet. Sjuksköterskor upplever att sjukdomsprevention och hälsofrämjande arbete genom livsstilsförändring är en nödvändighet för patienters hälsa (Lundberg, Jong, Kristiansen & Jong, 2017). PAP upplevs av sjuksköterskor som ett bra redskap att använda vid beteendeförändringar hos patienter i riskzonen för kardiovaskulära sjukdomar. Att ha utbildning och erfarenhet av PAP ses som positivt för det hälsofrämjande arbetet (Lundberg et al., 2017).

(9)

4

2.4 Omvårdnadsbegrepp - personcentrerad vård

Personcentrerad vård (PCV) innebär att det bakom patientrollen finns en person med kunskap och unika förutsättningar. PCV bygger på tre hörnstenar som är patientberättelsen, partnerskapet och dokumentation (Ekman, Norberg & Swedberg, 2014). PCV innebär att möta patienten med ett helhetsperspektiv, där fokus riktas mot den unika personens behov och upplevelser snarare än personens sjukdom (Freeth, 2006). Varje person som kommer till vården bär på en egen berättelse och egna kunskaper om sin hälsosituation. Genom öppenhet för patientens berättelse kan vårdpersonalen uppmärksamma behov, resurser och motiv (Ekman, Norberg & Swedberg, 2014). Vid förskrivning av PAP fokuseras samtalet på patientens besvär, riskfaktorer, hälsotillstånd, erfarenheter samt vad patienten upplever känns möjligt att genomföra (Statens folkhälsoinstitut, 2011).

Partnerskapet är en viktig del av PCV. Det innebär att vårdpersonal såväl som patient delar med sig av sina kunskaper samt gemensamt sätter upp planer och mål för vården. En viktig del i partnerskapet är att bygga relationen på kommunikation och delaktighet. Att visa respekt för och bekräfta patienten är av stor vikt (Ekman, Norberg & Swedberg, 2014). Det delade ansvaret mellan patient och vårdpersonal är centralt vid förskrivning av PAP (Persson, Brorsson, Ekvall Hansson, Troein & Strandberg, 2013).

Den sista hörnstenen i PCV är dokumentation. Det som blir överenskommet i partnerskapet dokumenteras i journalen och är betydelsefullt vid uppföljning. Detta för att kunna utvärdera samt omvärdera planer och mål som gemensamt fastställts i partnerskapet (Ekman, Norberg & Swedberg, 2014). PCV är betydelsefullt vid ordination av PAP, eftersom allt arbete med behandlingsmetoden utgår från individen (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Eftersom det är patienten som ska utföra aktiviteten förutsätter det att vårdpersonalen tar del av och utgår från patientens erfarenheter för att receptet ska bli så individanpassat som möjligt (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Sammanfattningsvis finns evidens för att fysisk aktivitet påverkar hälsan positivt. Vårdpersonal upplever att PAP är en bra behandlingsmetod då patienten behöver göra livsstilsförändringar som innebär att öka den fysiska aktiviteten (Lundberg et al., 2017). Det är angeläget att lyssna till vad patienten anser vara av betydelse för följsamhet till PAP.

3. Syfte

Syftet var att beskriva patienters upplevelser av följsamhet till fysisk aktivitet på recept.

4. Metod

4.1 Design

En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats. Vid en litteraturöversikt samlas information systematiskt in från tidigare forskning inom ett specifikt område för att få kunskap inom området (Friberg, 2017b). Induktiv ansats innebär att resultatet analyseras förutsättningslöst (Henricson & Billhult, 2017).

(10)

5

4.2 Urval och datainsamling

Datainsamlingen utfördes genom litteratursökningar i databaserna: CINAHL, PsycINFO och MedLine. CINAHL är en omvårdnadsdatabas, PsycINFO är inriktad mot psykologi och MedLine är inriktad bland annat mot medicin och omvårdnad (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016). Först utfördes övergripande sökningar för att få en överblick kring tidigare forskning på området. Vanliga begrepp som används inom området identifierades. Efter diskussioner kring vilka begrepp som svarar mot syftet användes följande sökord: experience*, patient, “physical activity on prescription”, “green prescription” “physical activity on medical prescription”, exercise referral scheme, qualitative, “exercise referral” och mental health. Stjärnan efter sökorden är trunkeringar, vilket innebär att enbart delar av sökordet skrivs ut för att få med böjningar av ordet. Den booleska termen AND används för att kombinera sökorden. OR är en boolesk term som medför att sökningen inkluderar alla träffar innehållande antingen det ena sökordet, det andra sökordet eller båda orden (Östlundh, 2017). När citattecken används hanteras de omfattade orden som ett enhetligt begrepp av sökmotorn (Willman et al., 2016).

Årtal i sökningarna begränsades till år 2010–2020. Sökningen avgränsades till engelskspråkiga artiklar som genomgått peer review. Inga geografiska begränsningar användes. Inklusionskriterier var kvalitativa artiklar där deltagarna utgjordes av vuxna patienter över 18 år, samt att studien fått etiskt godkännande av en etisk nämnd. Exklusionskriterier var reviews, artiklar som saknade abstract, artiklar om vårdpersonalens upplevelser samt avgiftsbelagda artiklar.

Sökningar genomfördes enligt sökmatrisen (bilaga 1). Vid sökningarna dokumenterades antalet träffar, och alla artikelrubriker lästes noga. Därefter lästes abstract på de artiklar vars titlar verkade relevanta för litteraturöversiktens syfte. Efter läst abstract gjordes ett urval av de artiklar som bäst svarade mot syftet, ochartiklar som ej svarade mot syftet alternativt inte uppfyllde inklusionskriterierna exkluderades. Eventuella dubbletter i andra databaser dokumenterades. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt granskningsprotokoll för kvalitativa artiklar; framtaget av Hälsohögskolan, Avdelning för Omvårdnad, Jönköping (bilaga 3). Granskningsprotokollet består av två delar där del ett beskriver studien med fyra frågor, och del två består av åtta frågor som berör artikelns kvalitet. För att artikeln skulle gå vidare till del två i protokollet krävdes att alla fyra frågorna i del ett besvarades med ett ja. Efter att ha genomfört hela granskningen summerades poängen för artikeln där tolv poäng var högsta möjliga resultat. Elva poäng eller mer (11-12/12) bedömdes som hög kvalitet, åtta till tio poäng (8-10/12) bedömdes som medelhög kvalitet och under åtta poäng (<8/12) bedömdes som låg kvalitet. För att inkluderas i resultatet krävdes att artikeln uppnådde hög kvalitet (11-12 poäng). Tio artiklar sammanställdes i resultatet. Artiklarna innehöll studier genomförda i Sverige, Storbritannien, Frankrike och Nya Zeeland.

4.3 Dataanalys

Dataanalysen genomfördes genom användning av Fribergs analysmodell i fem steg (Friberg, 2017a). För att effektivisera arbetet under pågående bearbetning numrerades artiklarna med var sin siffra från 1 till 10. Detta medförde att kommunikationen underlättades i diskussionerna kring artiklarna och deras innehåll.

Inledningsvis i steg ett lästes alla artiklarna noggrant flera gånger med störst fokus på resultatdelen. Detta för att nå en fördjupad förståelse för innehållet. Med

(11)

6

utgångspunkt i uppsatsens syfte identifierades i det andra steget nyckelfynd i respektive artikels resultat. Nyckelfynd består av enstaka ord eller meningar som besvarar syftet (Friberg, 2017a). Nyckelfynden markerades i artiklarna med överstrykningspennor.Nyckelfynden ur varje artikel sammanställdes i ett gemensamt dokument i det tredje steget. Varje nyckelfynd inleddes med siffran artikeln tilldelats följt av orden eller meningen, till exempel “1. Nyckelfynd från artikel 1”. Detta för att snabbt få en översikt kring vilket nyckelfynd som hörde till vilken artikel. När alla artiklar var bearbetade enligt steg 1, 2 och 3 skrevs dokumentet ut och varje nyckelfynd klipptes ut i lappar.I steg fyra lästes alla nyckelfynden igenom gemensamt flera gånger och diskussioner fördes kring vad som var centralt i varje sammanställning av nyckelfynd. Likheter och skillnader noterades genom att lappar med likheter samlades ihop i högar. Nyckelfynd som i slutet inte passade in i någon hög bearbetades genom ytterligare diskussioner och jämförelser med syftet. Därefter uteslöts vissa nyckelfynd som efter djupare samtal ansågs irrelevanta för litteraturöversiktens syfte, medan de övriga sorterades in i högarna.Fortsättningsvis bearbetades högarna med lappar var för sig. Samtliga lappar i varje hög lästes igenom, följt av en diskussion om vilket begrepp som bäst sammanfattade nyckelfynden. Lapparna lades i ett kuvert märkt med begreppet som bäst sammanfattade nyckelfynden. Tillvägagångssättet upprepades för alla olika högar. Diskussioner fördes därefter kring hur de olika begreppen på kuverten relaterade till varandra. Tre kategorier utformades, och varje kuvert sorterades in som en subkategori.Lapparna i ett kuvert togs fram och jämfördes med varandra för att inom kategorin finna likheter och skillnader. Lapparna sorterades sedan i den ordning de skulle redovisas i texten, och ett utkast till text skrevs ihop under berörd subkategori. Tillvägagångssättet återupprepades för samtliga kuvert. När utkasten var sammanställda för alla subkategorier renskrevs texterna, vilket är det femte analyssteget, och de sammanställda texterna utgör studiens resultat.

4.4 Forskningsetiska överväganden

Studier som är omvårdnadsbaserade har oftast människor som deltagare. Det är av vikt vid forskning där människor ingår att tillgodose och skydda personers rättigheter, autonomi, välbefinnande och säkerhet (Kjellström, 2017). För studier som utförs inom ramen för högskolestudier på grundnivå krävs i regel inget godkännande av en etisk nämnd. Godkännande av etisk nämnd krävs dock om studien ska publiceras i en tidskrift (Sandman & Kjellström, 2018). Följande litteraturöversikt kommer enbart publiceras på DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) i enlighet med Jönköping Universitys rutiner för kandidatuppsatser, därmed krävs inget godkännande av en etisk nämnd. Ett inklusionskriterie för litteraturöversikten var att artiklarna var tvungna att ha ett godkännande från en etisk nämnd. Det etiska tillståndet kontrollerades genom kvalitetsgranskningsprotokollet (bilaga 3).

Ökad fysisk aktivitet kan bidra till bättre luftkvalitet samt minskad användning av fossila bränslen. Det bidrar även till positiva hälsoeffekter för individen. Fysisk inaktivitet kostar stora summor pengar varje år för sjukvården (WHO, 2018). Med andra ord vinner både individen, samhället och miljön på att befolkningen är fysiskt aktiva. Då kan PAP vara ett steg i rätt riktning för många individer med låg fysisk aktivitetsnivå.

Det finns kunskap om att fysisk aktivitet har positiv inverkan på hälsan. Litteraturöversiktens skribenter har egna erfarenheter av positiva effekter av fysisk

(12)

7

aktivitet, samt har med sig kunskap via sjuksköterskeutbildningen om vad fysisk aktivitet innebär samt dess effekter på hälsan.

5. Resultat

Vid analysen formades tre kategorier. Individuella påverkansfaktorer med subkategorierna Tidigare erfarenheter, Fysiska och psykiska symtom och Inre faktorer. Kategorin Sociala påverkansfaktorer med subkategorierna Familj och närstående samt Professionellt stöd och peer support. Kategorin Yttre påverkansfaktorer med subkategorierna Ekonomi, Tid och arbete, Miljö samt Motiverande recept (tabell 1).

Tabell 1. Översikt över kategorier och subkategorier.

Kategori Subkategori

5.1 Individuella påverkansfaktorer 5.1.1 Tidigare erfarenheter

5.1.2 Fysiska och psykiska symtom 5.1.3 Inre faktorer

5.2 Sociala påverkansfaktorer 5.2.1 Familj och närstående

5.2.2 Professionellt stöd och peer support 5.3 Yttre påverkansfaktorer 5.3.1 Ekonomi

5.3.2 Tid och arbete 5.3.3 Miljö

5.3.4 Motiverande recept

5.1 Individuella påverkansfaktorer

5.1.1 Tidigare erfarenheter

Patienterna upplevde att en stillasittande livsstil var vanligt innan erhållandet av receptet (Tava’e & Nosa, 2012). Tidigare erfarenheter och kunskaper påverkade följsamheten (Jansson & Carlsson, 2019). Patienter som tidigare varit aktiva samt hade positiva erfarenheter av fysisk aktivitet uppvisade högre följsamhet än de som tidigare inte hade varit fysiskt aktiva (Andersen, Lendahls, Holmberg & Nielsen, 2019; Birthwistle, Ashcroft, Murphy, Gee, Poole & Watson, 2019; Hanson, Oliver, Dodd-Reynolds & Allin, 2019; Jansson & Carlsson, 2019). En viktig faktor för följsamhet som lyftes av patienterna var därför att förskrivaren av receptet tog hänsyn till patientens tidigare erfarenheter (Andersen et al., 2019). Ett hinder för följsamhet var om patienten trots tidigare positiva erfarenheter värderade andra saker högre och därmed prioriterade ner den fysiska aktiviteten (Scott, Breckon, Copeland & Hutchison, 2015).

5.1.2 Fysiska och psykiska symtom

En vanlig bidragande faktor till att följa PAP som lyftes av patienterna var en önskan om förbättrad fysisk och psykisk hälsa (Birthwistle et al., 2019; Jansson & Carlsson, 2019), samt en förhoppning om att undvika framtida sjukdomar och symtom (Andersen et al., 2019; Eynon, O’Donnel & Williams, 2018). En oro hos patienterna var att fysiska begränsningar skulle försvåra följsamheten till receptet (Hanson et al., 2019). Närvaron av symtom från befintliga sjukdomar utgjorde hinder för att utöva fysisk aktivitet (Jansson & Carlsson, 2019). Nedstämdhet med bristande motivation

(13)

8

som följd var ett hinder (Scott et al., 2015). Rädsla för en ny stroke begränsade strokepatienternas engagemang i fysisk aktivitet vid PAP (Jansson & Carlsson, 2019). Liknande resonemang framkom hos smärtpåverkade patienter. Pågående smärta men även en rädsla för att smärta skulle uppstå eller förvärras vid aktivitet hade också negativ inverkan på patienternas aktivitetsnivå (Hanson et al., 2019; Joelsson, Bernhardsson & Larsson, 2017). Andra patienter talade också om smärta men där sågs PAP istället som en bra metod för att undvika och förebygga smärtan. Om smärta uppstod vid en viss typ av aktivitet kunde smärtan undvikas genom att byta aktivitet och följsamheten höjdes (Andersen et al., 2019; Scott et al., 2015). En ökad fysisk aktivitetsnivå gav goda effekter på patienternas fysiska och psykiska hälsa, vilket både sågs som ett resultat och en motivationsfaktor för fortsatt fysisk aktivitet (Andersen et al., 2019; Eynon et al., 2018; Sharma, Bulley & van Wijk, 2012; Tava’e & Nosa, 2012). Vissa patienter upplevde dock att de märkbara, positiva hälsoeffekterna avtog efter en tid vilket sänkte motivationen för kontinuerlig fysisk aktivitet (Scott et al., 2015). Det fanns också patienter som avböjde eller ignorerade receptet på grund av låg tilltro till att fysisk aktivitet skulle ha effekt på individens symtom (Joelson et al., 2017).

5.1.3 Inre faktorer

Tilltron till den egna förmågan, self-efficacy, var inledningsvis låg för majoriteten av patienterna. Self-efficacy ökade allt eftersom perioden med recept fortskred vilket i sin tur ledde till ökad följsamhet (Eynon et al., 2018; Hanson et al., 2019; Joelsson et al., 2017; Sharma et al., 2012). Att redan ha god tilltro till den egna förmågan minskade patientens benägenhet att söka stöd och hjälp från professionella (Andersen et al., 2019). Tröskeln för att börja nyttja receptet upplevdes hög om motivationen samtidigt var låg (Joelsson et al., 2017). När patienten satte personliga mål ökade följsamheten (Eynon et al., 2018). En stark vilja att förbättra hälsoläget ökade motivationen att följa PAP (Andersen et al., 2019; Eynon et al., 2018; Scott et al., 2015). Högt engagemang, eget ansvarstagande samt positiva attityder lyftes fram som viktiga faktorer för följsamhet (Scott et al., 2015). Patienterna lyfte också fram faktorer som viljestyrka, envishet och motivation som viktiga faktorer för följsamhet (Sharma et al., 2012).Lågt självförtroende och bristande självkänsla var påverkansfaktorer som minskade sannolikheten för att receptet följdes (Hanson et al., 2019; Sharma et al., 2012). Orealistiska förväntningar på den egna förmågan gav också sämre följsamhet. Patienter som var medvetna om sina begränsningar och anpassade träningen efter dessa hade en högre följsamhet (Scott et al., 2015).

5.2 Sociala påverkansfaktorer

5.2.1 Familj och närstående

Att få stöttning och ha en balanserad livssituation sågs av patienterna som viktiga faktorer för fortsatt engagemang i fysisk aktivitet (Andersen et al., 2019). Familj, närstående och vänner kunde både ses som motivationsfaktorer, viktiga stöd men även som hinder. Behovet av stöd och uppmuntran av omgivningen beskrevs som extra viktigt i tuffa perioder (Andersen et al., 2019). Att omges av familj och vänner med hälsosamma vanor bidrog positivt till patientens fysiska aktivitet. Personer i omgivningen stöttade genom att erbjuda skjuts, stöd eller träna tillsammans vilket främjade följsamheten (Birthwistle et al., 2019; Scott et al., 2015; Tava’e & Nosa, 2012). Träningspartnern kunde dock utgöra ett hinder ifall hen uteblev från träningarna (Hanson et al., 2019). Hur patienterna såg på och värderade sin familj

(14)

9

påverkade alla patienter, oavsett grad av följsamhet (Scott et al., 2015). Stöttning från familjemedlemmar sågs som betydelsefullt av patienterna (Birthwistle et al., 2019). Negativ påverkan på följsamheten sågs vid skilsmässa (Gasparini, Knobé & Didierjean, 2015). Omtanke om familjen lyftes fram som en stark motivationsfaktor för en ökad fysisk aktivitetsnivå. Omtanke och ansvar för familjemedlemmar samt vård av anhöriga kunde även utgöra hinder för följsamhet när patienterna prioriterade familjen framför träningen (Birthwistle et al., 2019; Jansson & Carlsson, 2019; Scott et al., 2015). Detta resonemang var vanligare bland patienter som inte följde receptet i studien av Scott et al. (2015). Svaren var dock inte enhälliga. Genom att öka sin fysiska aktivitetsnivå med förbättrad hälsa som resultat upplevde flera patienter att omhändertagandet av familjen underlättades vilket i sin tur ökade följsamheten (Birthwistle et al., 2019; Scott et al., 2015).

5.2.2 Professionellt stöd och peer support

Att få professionellt stöd tillskrevs stor betydelse för god följsamhet till receptet (Andersen et al., 2019; Birthwistle et al., 2019; Hanson et al., 2019; Jansson & Carlsson, 2019). När förskrivaren av PAP hade tilltro till metoden samt uppmuntrade till engagemang ökade patienternas följsamhet (Birthwistle et al., 2019; Gasparini et al., 2015). Relationens betydelse lyftes också av patienterna, även personkemin ansågs viktig (Andersen et al., 2019). Vårdpersonal som visade förtroende för patientens förmåga att utföra den fysiska aktiviteten var betydelsefullt (Birthwistle et al., 2019; Sharma et al., 2012). Även att förskrivaren hade en positiv attityd och gav individanpassad information på ett motiverande sätt bidrog till ökad följsamhet (Jansson & Carlsson, 2019). Patienterna belyste vikten av att anpassa PAP utifrån individens förutsättningar (Andersen et al., 2019; Birthwistle et al., 2019; Gasparini et al., 2015; Jansson & Carlsson, 2019; Joelsson et al., 2017; Tava’e & Nosa, 2012). En önskan om delat beslutsfattande vid utformandet av receptet (vad, hur och när) var tydlig hos flera patienter (Jansson & Carlsson, 2019). Att förskrivaren uppmärksammade individens behov, visade omtanke och lyssnade på patientens åsikt påverkade följsamheten positivt (Birthwistle et al., 2019). Uppföljningar sågs som betydelsefulla för att fortsätta följa receptet (Andersen et al., 2019). Några patienter beskrev att uppföljning över telefon hade kunnat ge effekt på följsamheten (Andersen et al., 2019; Hanson et al., 2019). Själva vetskapen att någon kontrollerade hur det gick fungerade som motivation. Att förlora stödet och uppföljningarna när perioden med recept avslutades medförde en minskad motivation till fysisk aktivitet (Scott et al., 2015). Även patienter med god följsamhet till receptet uttryckte en oro över det förlorade stödet, samt en önskan om att få behålla stödet från vården även i fortsättningen (Gasparini et al., 2015; Scott et al., 2015).

Många patienter upplevde att träning ihop med andra och det stöd som upplevdes vid gruppträning spelade en viktig roll för deras fysiska aktivitetsnivå och följsamhet (Andersen et al., 2019; Gasparini et al., 2015). Att kunna relatera till övriga deltagare i en gruppaktivitet och att ha en förebild var särskilt viktigt (Jansson & Carlsson, 2019). Om övriga gruppdeltagare hade samma hälsoproblem upplevdes en känsla av trygghet (Joelsson et al., 2017). Att se andra med samma diagnos hantera sin situation bidrog till ökad motivation (Gasparini et al., 2015; Scott et al., 2015). Det fanns dock patienter som beskrev svårigheter i att ta del av stödet från andra deltagare. Att inte känna sig välkommen eller känna sig obekväm i träningsgruppen hade negativ inverkan på följsamheten (Andersen et al., 2019; Hanson et al., 2019).

(15)

10

5.3 Yttre påverkansfaktorer 5.3.1 Ekonomi

I hälften av studierna lyftes ekonomiska faktorer som betydelsefulla för följsamheten till receptet (Andersen et al., 2019; Birthwistle et al., 2019; Gasparini et al., 2015; Hanson et al., 2019; Joelsson et al., 2017). Att leva i ekonomiskt utsatta områden påverkade aktivitetsnivån ofördelaktigt (Gasparini et al., 2015). Det framkom tydligt att kostnadsbelagda aktiviteter påverkade engagemanget i fysisk aktivitet negativt för patienter med begränsade ekonomiska tillgångar (Birthwistle et al., 2019; Hanson et al., 2019; Joelsson et al., 2019; Tava’e & Nosa, 2012). När aktiviteter erbjöds till subventionerat pris till följd av receptet påverkades följsamheten positivt. Anledningen som uppgavs var att fler hade råd att delta i aktiviteter som patienterna annars inte haft råd med (Birthwistle et al., 2019). Prioriteringar kring hur individens inkomst spenderades ansågs också påverka följsamheten. Kostnader för träning var för vissa inte lika högt prioriterat som kostnader för exempelvis mat, boende och familj (Tava’e & Nosa, 2012).

5.3.2 Tid och arbete

I flera studier beskrev patienterna hur den rådande livssituationen och livspusslet påverkade följsamheten (Andersen et al., 2019; Hanson et al., 2019; Joelsson et al., 2017; Tava’e & Nosa, 2012). Det vanligaste hindret för fysisk aktivitet varen upplevd tidsbrist (Joelsson et al., 2017). Överlag upplevdes det lättare att vara följsam om träningen planerades in i vardagen (Eynon et al., 2018; Scott et al., 2015) samt att det rådde en balans mellan arbete och fritid (Andersen et al., 2019). För arbetslösa ansågs en återgång till arbete försvåra fortsatt engagemang i fysisk aktivitet (Hanson et al., 2019). En begränsad fritid beskrevs försvåra utförandet av PAP (Andersen et al., 2019). Bland patienter som var följsamma till receptet upplevdes tiden som lades på träningen som meningsfull egentid (Eynon et al., 2018). Det var viktigt med kontinuitet och rutiner kring aktiviteterna. Ett hinder som lyftes var att återgång till fysisk aktivitet försvårades om rutinerna bröts till följd av ett uppehåll (Andersen et al., 2019; Scott et al., 2015).

5.3.3 Miljö

Att ha träningsmöjligheter nära hemmet underlättade följsamheten enligt patienterna (Jansson & Carlsson, 2019). När aktiviteten inte fanns nära hemmet lyftes påverkansfaktorer såsom krångliga transportvägar till träningen (Sharma et al., 2012). Flera patienter menade att följsamheten underlättades av att ha tillgång till bil samt att bristfälliga eller otrygga kommunala transportsätt påverkade följsamheten negativt (Tava’e & Nosa, 2012). Fysisk aktivitet utomhus uppskattades, men engagemanget varierade med årstiderna (Andersen et al., 2019). Vid dåligt väder påverkades följsamheten till utomhusaktiviteter negativt (Joelsson et al., 2017; Jansson & Carlsson, 2019).

5.3.4 Motiverande recept

Att få PAP sågs som en stark påverkansfaktor för att bli mer fysiskt aktiv (Joelsson et al., 2017). Receptet beskrevs som ett sätt att få ordning på sitt livoch rutin i vardagen (Hanson et al., 2019; Joelsson et al., 2017). Flera patienter tog fysisk aktivitet mer seriöst efter erhållandet av receptet, och uppföljningarna som gavs påverkade

(16)

11

följsamheten positivt (Andersen et al., 2019). En annan faktor som påverkade följsamheten var vilken aktivitet som ordinerades. Aktiviteter som uppskattades av patienten påverkade följsamheten i positiv riktning (Andersen et al., 2019; Eynon et al., 2018). Nöjet som patienterna upplevde vid utförandet av aktiviteten var både en påverkansfaktor för följsamhet samt ett resultat av att vara fysiskt aktiv (Hanson et al., 2019). En rolig och stimulerande aktivitet motiverade patienterna att bibehålla sin ökade fysiska aktivitetsnivå över längre tid. Betydelsen av att vara motiverad lyftes eftersom utförandet av PAP krävde mer än enbart ett recept (Andersen et al., 2019).

6. Diskussion

6.1 Metoddiskussion

Litteraturöversikt som metod valdes för att få en överblick över rådande kunskapsläge inom det valda ämnet. Då syftet var att beskriva patienternas upplevelser och erfarenheter lämpade sig en kvalitativ metod bäst (Dahlborg Lyckhage, 2017). Patienternas upplevelser hade inte framkommit på samma sätt om en kvantitativ metod använts. Detta eftersom kvantitativ metod främst är anpassat för att objektivt mäta, undersöka förhållanden samt finna samband mellan olika faktorer (Dahlborg Lyckhage, 2017). Det fanns förhållandevis gott om kvantitativa artiklar om PAP, men betydligt färre med kvalitativ design. Beslutet att anta en kvalitativ design på litteraturöversikten stärktes av det begränsade utbudet av kvalitativa artiklar. Detta för att om möjligt kunna fylla kunskapsluckor och öka tillgången till kvalitativ kunskap inom ämnet. I litteraturöversikten innebar den induktiva designen att artiklarna möttes förutsättningslöst med ett öppet sinne och inga förutbestämda antaganden fanns om vad resultatet skulle visa. Den induktiva designen innebar att förförståelsen fick diskuteras extra noga för att inte påverka tolkningen av resultatet. Om en deduktiv design använts hade materialet istället mötts med en förutbestämd teori eller modell som ram (Priebe & Landström, 2017). Då materialet som skulle bearbetas var kvalitativt ansågs induktiv design som den bäst lämpade, för att i så hög grad som möjligt kunna fånga in patienternas upplevelser i sin helhet utan att resultatet färgades av en teori.

Databaserna CINAHL, MedLine och PsycINFO valdes då ämnesinriktningarna ansågs relevanta för examensarbetets syfte. Alla tre databaserna inkluderar omvårdnadsvetenskapliga tidskrifter (Willman et al., 2016). Genom att söka i flera olika databaser ökade chanserna att finna relevanta artiklar samt ökar specificiteten och trovärdigheten i arbetet (Henricson, 2017). Att finna tillräckligt många artiklar var svårare än väntat till följd av det begränsade utbudet av kvalitativa artiklar inom området. Flera olika sökord prövades i olika kombinationer innan tillräckligt täckande sökresultat uppnåddes. Sökorden som slutligen användes var relevanta för syftet. Citationstecken var i flera fall avgörande för att sökningarna skulle bli relevanta. Ett tidskrävande arbete var att identifiera de olika benämningar som förekommer internationellt för fenomenet fysisk aktivitet på recept. Trots att flera olika benämningar användes som sökord fanns en risk att andra förekommande benämningar missades, vilket kan ha orsakat ett bortfall av relevanta artiklar. Samtliga studier som inkluderades i resultatet var kvalitativa, dock skiljde sig de vetenskapliga perspektiven åt. Om alla studier i litteraturöversikten hade använt samma vetenskapliga perspektiv skulle olikheter orsakade av skillnader i perspektiven undvikits, vilket hade varit en styrka för arbetet. Trots detta faktum inkluderades samtliga. Om krav funnits på att samtliga artiklar som sammanställdes skulle ha

(17)

12

samma vetenskapliga perspektiv (exempelvis konstruktivism eller socioekologi) hade ett resultat inte kunnat skapas, då ett tillräckligt antal artiklar ej fanns.

Årtalen begränsades till 2010-2020 för att inkludera så aktuell forskning som möjligt i arbetet. Initialt i arbetet sattes tidsspannet till 2005-2020. Eftersom tillräckligt många artiklar återfanns inom ett tioårsspann beslutades att årtalen 2005-2009 skulle uteslutas. Om tillgången på relevanta artiklar varit större hade fler artiklar kunnat inkluderas, alternativt hade årtalen kunnat begränsas ytterligare. Vid användning av enbart engelskspråkiga artiklar kan relevanta artiklar skrivna på andra språk missas. Samtidigt är det enligt Willman et al. (2016) avgörande att samtliga medlemmar behärskar de språk som förekommer i artiklarna. Då utbudet av vetenskapliga tidskrifter på engelska är stort och samtliga i gruppen behärskar det engelska språket ansågs avgränsningen relevant. Att artiklarna genomgått peer review ökade deras trovärdighet eftersom artiklarna är bedömda som vetenskapliga (Henricson, 2017). För att en artikel skulle inkluderas krävdes att patienternas ålder var över 18 år, eftersom PAP i stor utsträckning förskrivs för ohälsotillstånd som utvecklas i vuxen ålder.

Totalt sammanställdes tio vetenskapliga artiklar. I bearbetningen av materialet framkom samstämmiga resultat som genomgående svarade mot examensarbetets syfte. Därav ansågs tio artiklar tillräckligt för ett tillförlitligt resultat. Initialt lästes och kvalitetsgranskades samtliga artiklar individuellt för att inte påverka medförfattarnas tolkning av texterna, samt för att stärka tillförlitligheten. Kvalitetsgranskningen genomfördes för att säkerställa att artiklarna till resultatet höll en hög vetenskaplig nivå. Endast artiklar med hög kvalitet (12/12 poäng) utifrån kvalitetsgranskningsprotokollet (bilaga 3) sammanställdes i resultatet.

De tre första stegen i Fribergs femstegsanalys utfördes först individuellt följt av gemensamma diskussioner kring artiklarna som helhet samt nyckelfynden. Därefter fortsatte analysen av materialet gemensamt i enlighet med Fribergs femstegsanalys. Genom att diskutera och bearbeta artiklarna gemensamt stärks tillförlitligheten (Henricson, 2017). Utomstående personer granskade arbetet flertalet gånger under pågående bearbetning. Enligt Henricson (2017) styrker detta arbetets trovärdighet. Förförståelsen diskuterades noga för att inga förutfattade meningar skulle finnas angående hur utfallet i artiklarna skulle bli, och resultera i en påverkan på vilka artiklar som slutligen togs med i litteraturöversikten. Risken finns att resultatet blir vinklat om inte förförståelsen tas i beaktande (Henricson, 2017). Trots att gemensamma reflektioner genomfördes regelbundet kan det inte garanteras att sammanställandet av resultatet är helt fritt från påverkan av förförståelsen. Däremot kan påverkan begränsas i högsta möjliga mån (Henricson, 2017).

Av tio artiklar i resultatet kom nio från europeiska länder (se bilaga 2). Även världsdelen Oceanien var representerad i litteraturöversikten. Flera stora världsdelar representerades inte i litteraturöversiktens resultat vilket kan ses som en nackdel. En betydande orsak till detta var den begränsade tillgången på kvalitativa artiklar inom området. Litteraturöversiktens resultat baserades på sammanlagt 190 deltagare fördelat på tio studier. Att antalet deltagare var lågt talar emot att resultatet kan generaliseras i större omfattning. Varje individs upplevelse är unik, och det kan inte garanteras att andra patienter med PAP har samma erfarenheter som patienterna i studierna. I artikeln från Oceanien var alla deltagare kvinnor, vilket gör att resultatet inte kan anses representativt för hela befolkningen och världsdelen i stort. Trots detta framkom genomgående liknande reflektioner hos deltagarna i studierna. Att flera

(18)

13

källor uppvisar snarlika resultat styrker resultatets överförbarhet (Mårtensson & Fridlund, 2017). Resultatet kan anses ha en viss överförbarhet inom Sverige och Europa, men för att resultatet ska kunna generaliseras i övriga världen krävs mer forskning på området.

I urvalet av artiklar till resultatet genomfördes kontroller angående etiken, där artiklarnas förhållningssätt, ställningstaganden och etiska tillstånd gicks igenom enligt kvalitetsgranskningsprotokollet (bilaga 3). Diskussioner fördes angående studiernas metodik relaterat till etiken, och etiska tillstånd kontrollerades. Trots att ett godkänt etiskt tillstånd inte var ett krav enligt kvalitetsgranskningsprotokollet beslutades att det måste finnas för att artikeln skulle inkluderas i resultatet. Vid sammanställningen av artiklarna till en ny helhet bearbetades materialet om varsamt utan att förvränga nyckelfyndens betydelse.

6.2 Resultatdiskussion

PAP förekom i alla artiklarna men själva recepten/programmen såg olika ut. Detta kan ses som en nackdel för resultatets tillförlitlighet. Diskussioner fördes om huruvida resultatet hade påverkats av detta faktum. Faktorerna som patienterna lyfte var dock samstämmiga även om receptens strukturella ramar såg olika ut vilket styrker resultatets tillförlitlighet. Resultatet kan anses besvara litteraturöversiktens syfte. Faktorer som främjade och hindrade följsamhet lyftes av deltagarna. Två fynd utmärkte sig i resultatet – vikten av att individanpassa receptet samt betydelsen av professionellt stöd.

6.2.1 Individanpassning

Resultatet genomsyrades av en önskan att anpassa receptet utifrån individens förutsättningar och livssituation för att uppnå god följsamhet. Påverkansfaktorerna för följsamhet till PAP var många. Ingen enskild påverkansfaktor lyftes fram som avsevärt viktigare än någon annan. Flera faktorer som lyftes inverkar på varandra och utgör tillsammans individens förutsättningar för följsamhet och engagemang i fysisk aktivitet. Arbete, ekonomi, disponibel tid, miljö, familjesituation, tidigare erfarenheter, symtom och motivation är faktorer som alla inverkar på varandra. Detta faktum framhäver komplexiteten i PAP som behandlingsmetod.

En förklaring till betydelsen av att få ett individanpassat recept är att PAP kan ses som en aktiv behandling. Enligt WHO (2010) ska minst 150 minuter fysisk aktivitet i måttligt tempo i veckan ske för att uppnå hälsoeffekter. Patienten ska vid PAP regelbundet utföra sin behandling i form av fysisk aktivitet (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Behandlingsmetoden innebär en livsstilsförändring och kräver därmed mer engagemang och tid av patienten jämfört med att ta läkemedel. Detta kan förklara varför patienterna i litteraturöversiktens resultat upplevde tidsbrist som ett hinder för följsamhet. Livsstilsförändringen innebär en ömsesidig påverkan på individ och omgivning/kontext. Familj, närstående och vänner kan utgöra en tillgång men även en nackdel för följsamheten. Att familjen har stor inverkan på individens följsamhet till behandling lyfts även i andra studier (Ashoorkhani, Majdzadeh, Gholami, Eftekhar, & Bozorgi, 2018; Danielson, Melin-Johansson & Modanloo, 2019). Den komplexa sammansättningen av påverkansfaktorer kan vara en anledning till att det inte räcker att “bara” bli tillsagd att bli mer fysiskt aktiv. Genom att få individanpassat PAP med tillhörande stöd av vården kan påverkansfaktorerna uppmärksammas och mötas. Detta kan vara en förklaring till att patienterna i resultatet lyfte fram receptet som en påverkansfaktor för följsamhet till fysisk aktivitet.

(19)

14

Vikten av att individanpassa aktiviteterna efter förutsättningarna för ökad följsamhet till PAP betonas även i andra studier (Buckley et al., 2018; Crone, Smith & Gough, 2005; Moore, Raisanen, Moore, Ud Din & Murphy, 2013; Raine, Roberts, Callaghan, Sydenham & Bannigan, 2017; Wahlich et al., 2017). Detta stämmer överens med litteraturöversiktens resultat. Det framkommer även skillnader. Vissa patienter anser att vidhållandet av fysisk aktivitet i slutändan handlar om individens inre motivation, och att det därför inte spelar någon roll vad som görs för att öka följsamheten (Wahlich et al., 2017). Individens motivation lyfts även fram i litteraturöversiktens resultat, men inte som den främsta påverkansfaktorn för följsamhet. En förklaring till de skilda resultaten är att varje individs upplevelse är unik, och olika individer tillskriver olika påverkansfaktorer störst betydelse för följsamheten. I studien av Moore et al. (2013) betonar patienterna vikten av att bli utmanade, både inledningsvis men även efterhand. Detta belyser det faktum att receptet med tiden kan bli inaktuellt och att receptförnyelser/revideringar kan behövas. Liknande reflektioner lyftes inte av patienterna i litteraturöversiktens resultat. En orsak kan vara att tiden patienterna haft PAP varierar och nya reflektioner kan framkomma allt eftersom receptet följs. 6.2.2 Stöd av vårdpersonal

Betydelsen av stöd från vårdpersonal var tydligt i resultatet. Stödet kunde utgöras av uppföljningar, men även emotionellt stöd genom att vårdpersonalen hade en positiv inställning, visade empati och förtroende för patientens förmåga. Vid upplevt bristande fysiskt och emotionellt stöd försvårades följsamheten till receptet. Framförallt i kämpiga/tuffa perioder lyftes behovet av stöd fram som särskilt viktigt. Att som patient leva med ohälsa kan upplevas påfrestande och försvårande för följsamhet. Om stödet från familj och närstående sviktar är stödet av vårdpersonal betydelsefullt.

I uppstartsfasen kan en förklaring till stödbehovet finnas i en osäkerhet kring hur övningar och aktiviteter ska utföras (Crone et al.,2005). Förändrade rutiner till följd av PAP kan också skapa osäkerhet och bidra till bristande motivation när det känns motigt. Stöd från vården kanbidra till en känsla av att bli sedd och tagen på allvar som patient. Danielson et al. (2019) lyfter fram vikten av att som vårdpersonal möta patienten med respekt och empati. Patienterna i resultatet uttrycker en oro över att förlora stödet. En förklaring kan vara den trygghet patienter upplever i vetskapen att stöd från vården finns att tillgå om behov uppstår (Danielsson et al., 2019). Om det försvinner kan patienten känna sig utelämnad.

Recept på läkemedel är giltiga i högst ett år (HSLF-FS 2019:32). Detta innebär att läkemedelsrecept för långvariga sjukdomstillstånd regelbundet följs upp och förnyas. Vid PAP däremot genomförs uppföljningar under en kortare period (Lundqvist et al., 2019). Därefter ska patienten klara sig självständigt, vilket kan bli problematiskt. Vilken eller vilka faktorer som har störst inverkan på följsamheten och engagemanget i fysisk aktivitet kan variera över tid. Om stöd och uppföljningar uteblir finns risk att detta inte uppmärksammas. Receptet blir då inaktuellt och inte längre applicerbart på patientens livssituation. Detta kan medföra sämre följsamhet.

Önskan om stöd framkommer i litteraturöversikten liksom i andra studier (Crone et al., 2005; Moore et al., 2013; Wahlich et al., 2017). I studierna känner patienterna inledningsvis ett behov av ökat stöd och rådgivning för att fullt ut våga följa receptet trots symtom och oro för att drabbas av sjukdom/skada. I studien av Buckley et al. (2018), framkommer att kontinuerligt stöd snarare kan upplevas inkräktande och därför inte anses nödvändigt. Patienterna i denna studie belyser även vikten av att som

(20)

15

patient vara engagerad, att stödet blir ineffektivt om patienten inte är beredd att anstränga sig. De olika resultaten påvisar betydelsen av individanpassning, både vid receptförskrivning och stöttning. I litteraturöversiktens resultat önskas stöd över längre tid och en oro finns kring hur följsamheten påverkas när stödet från vården försvinner, vilket stämmer överens med studien av Moore et al. (2013). Resultatet skiljer sig från Wahlich et al. (2017) där många patienter upplever stödet som erbjudits den första tiden som tillräckligt för att fortsätta vara följsam även i fortsättningen. I litteraturöversiktens resultat framkommer dock även att self-efficacy ökar för många patienter efterhand som receptet pågår, samt att individer med hög self-efficacy uppvisar lägre benägenhet att söka stöd av vården. Detta kan relateras till reflektionen ovan hos Wahlich et al. (2017).

6.2.3 Reflektioner relaterat till teoretisk referensram

Båda fynden som diskuteras kan relateras till litteraturöversiktens teoretiska referensram, PCV där två av hörnstenarna i PCV identifieras. I resultatet lyfter patienterna vikten av att lyssna till individen och ta hänsyn till förutsättningarna och livssituationen, vilket kan relateras till hörnstenen ”berättelsen”. Även hörnstenen ”partnerskapet” kan urskiljas i patienternas reflektioner i form av bland annat en önskan om delat beslutsfattande samt stöd från personalen. Patienten ska av sjuksköterskan erbjudas stöttning, vägledning och hjälp (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Genom att utgå från PCV kan sjuksköterskan individanpassa stödet samt informationen (Reine et al., 2017). Det är betydelsefullt att ansvaret är delat mellan vårdpersonal och patient vid förskrivning (Persson et al., 2013).

De mänskliga rättigheterna deklarerar att varje människa har rätt till hälsovård och trygghet vid sjukdom/invaliditet (United Nations, 1948). Viktiga ansvarsområden för sjuksköterskan är att främja hälsa och välbefinnande, förebygga ohälsa samt lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Låg följsamhet till följd av att individens förutsättningar och kontext förbisetts eller stöd uteblivit, ökar risken för ohälsa och lidande. Detta går emot hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30), som klargör att hälso- och sjukvården ska arbeta för att förhindra ohälsa. Genom att tillämpa PCV vid förskrivning av PAP kan patienten göras delaktig och receptet därmed bli individanpassat. Då ökar chanserna för följsamhet, som i sin tur medför fördelaktiga effekter på flera plan. Ökad fysisk aktivitet bidrar till förbättrad hälsa för individen, lägre vårdkostnader och färre sjukskrivningar, vilket påverkar samhället positivt (Safeer & Rothenstein, 2011).

7. Slutsats

En viktig lärdom av litteraturöversikten är betydelsen av individanpassning, samt att involvera patienten i utformandet av receptet. PAP är en icke-farmakologisk behandling som kräver tid och engagemang av patienten. Trots att utformningen av PAP varierade var erfarenheterna överensstämmande angående vilka faktorer som påverkade följsamheten. Både mellan och inom olika patientgrupper förekommer variationer rörande individernas förutsättningar (exempelvis ekonomi, tid, familjesituation och preferenser). Uppföljningarnas betydelse för följsamhet ska inte förminskas. Genom att använda PCV vid förskrivning av fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd kan individens förutsättningar tas i beaktande, chanserna för god följsamhet ökar och individens hälsa främjas.

(21)

16

8. Kliniska implikationer

Då hälso- och sjukvårdspersonal har som ansvar att främja hälsa är det av betydelse att erbjuda stöd och förstå hur följsamheten till PAP kan påverkas av individens förutsättningar. Ett individanpassat recept som framtagits i partnerskap med patienten ökar chanserna för följsamhet. Genom information och stöd kan sjuksköterskan påverka flera av patienternas påverkansfaktorer. Uppföljningar bör erbjudas utifrån personcentrerad vård med respekt för patientens önskemål.

9. Förslag till fortsatt forskning

Det är på gång att fler länder ska införa PAP. Att undersöka påverkansfaktorer för följsamhet i fler länder eller världsdelar kan vara ett fortsatt forskningsområde. Detta då kulturella skillnader kan påverka vilka påverkansfaktorer som lyfts av patienterna. Ytterligare ett fortsatt forskningsområde är att göra fördjupade jämförelser mellan olika varianter av PAP, likheter och skillnader samt ifall någon variant sticker ut rörande exempelvis följsamhet.

(22)

17

10. Referenser

Resultatartiklar markeras i referenslistan med *

*Andersen, P., Lendahls, L., Holmberg, S., & Nilsen, P. (2019). Patients’ experiences of physical activity on prescription with access to counsellors in routine care: a qualitative study in Sweden. BMC Public health, 19(210). DOI:10.1186/s12889-019-6535-5

Arbab-Zadeh, A., Perhonen, M., Howden, E., Peshock, R.M., Zhang, R., Adams-Huet, B., . . . Levine, B.D. (2014). Cardiac remodeling in response to 1 year of

intensive endurance training. Circulation, 130(24), 2152-2161. DOI:10.1161/CIRCULATIONAHA.114.010775

Ashoorkhani, M., Majdzadeh, R., Gholami, J., Eftekhar, H., & Bozorgi, A. (2018). Understanding Non-Adherence to Treatment in Hypertension: A Qualitative Study. International Journal of Community Based Nursing & Midwifery, 6(4), 314–323.

*Birthwistle, S.B., Ashcroft, G., Murphy, R., Gee, I., Poole, H., & Watson, P.M. (2019). Factors influencing patient uptake of an exercise referral scheme: a qualitative study. Health education research, 34(1), 113-127.

DOI:10.1093/her/cyy038

Bohman, D. M., Mattsson, L., & Borglin, G. (2015). Primary healthcare nurses’ experiences of physical activity referrals: An interview study. Primary Health Care Research and Development, 16(3), 270-280.

DOI:10.1017/S1463423614000267

Buckley, B.J.R., Thijssen D.H.J., Murphy, R.C., Graves. L.E.F., Whyte, G., Gillison, F.B., . . . Watson, P.M. (2018). Making a move in exercise referral:

co-development of a physical activity referral scheme, Journal of Public Health, 40(4), 586–593, DOI:10.1093/pubmed/fdy072

Cannon, C.P. (2008). Cardiovascular disease and modifiable cardiometabolic risk factors, Clinical Cornerstone, 9(2), 24-41.

DOI:10.1016/S1098-3597(09)62037-8

Crone, D., Smith, A., Gough, B. (2005). ‘I feel totally at one, totally alive and totally happy’: a psycho-social explanation of the physical activity and mental health relationship, Health Education Research, 20(5), 600-611.

DOI:10.1093/her/cyh007

Dahlborg Lyckhage, E. (2017) Kunskap, kunskapsanvändning och

kunskapsutveckling. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3. uppl., s. 25-36). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Danielson, E., Melin-Johansson, C., & Modanloo, M. (2019). Adherence to

Treatment in Patients with Chronic Diseases: From Alertness to Persistence. International Journal of Community Based Nursing & Midwifery, 7(4), 248– 257 DOI: 10.30476/IJCBNM.2019.81303.0

(23)

18

Ekman, I., Norberg, A., & Swedberg, K. (2014). Tillämpning av personcentrering inom hälso- och sjukvård. I I. Ekman (Red.), Personcentrering inom hälso- och sjukvård - från filosofi till praktik(1. uppl. s. 69- 96). Stockholm, Sverige: Liber.

EU Physical Activity On prescription (2019). EUPAP – a European Physical Activity on Prescription Model. Hämtad 15 februari 2020 från

https://www.eupap.org/storage/app/media/EUPAP_skrajute_atvartas.pdf *Eynon, M.J., O’Donnel, C., & Williams, L. (2018). Gaining qualitative insight into

the subjective experiences of adherers to an exercise referral scheme: A thematic analysis. Journal of health psychology, 23(11), 1476-1487. DOI:10.1177/1359105316656233

Fernandez-Lazaro, C.I., García-González, J.M., Adams, D.P., Fernandez-Lazaro, D., Mielgo-Ayuso, J., Caballero-Garcia, A., . . . Miron-Canelo, J.A. (2019).

Adherence to treatment and related factors among patients with chronic conditions in primary care: a cross-sectional study. BMC Family Practice, 20(1), 132. DOI:10.1186/s12875-019-1019-3

Folkhälsomyndigheten. (2019). Folkhälsans utveckling - årsrapport 2019. Hämtad 28 januari 2020 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/d162673edec94e5f8d1da 1f78e54dac4/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2019.pdf

Freeth, R. (2006). Person-centred or patient-centred? Healthcare Counselling & Psychotherapy Journal, 6(3), 26–28.

Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3 uppl., s. 129-139). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3. uppl., s. 141-152). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

*Gasparini, W., Knobé, S., & Didierjean, R. (2015). Physical activity on medical prescription: A qualitative study of factors influencing take-up and adherence in chronically ill patients. Health education journal. 74(6), 720-731.

DOI:10.1177/0017896914558644

Hamer, M., Stamatakis, E., & Steptoe, A. (2009). Dose-response relationship

between physical activity and mental health: the Scottish Health Survey. British Journal of Sports Medicine, 43(14), 1111-1114. DOI:10.1136/bjsm.2008.046243. *Hanson, CL., Oliver, EJ., Dodd-Reynolds, CJ., & Allin, LJ. (2019). How do

participant experiences and characteristics influence engagement in exercise referral? A qualitative longitudinal study of a scheme in Northumberland, UK. BMJ Open, 9(2).DOI:10.1136/bmjopen-2018-024370

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl., s. 411-420). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

(24)

19

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 111-120). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

HSLF-FS 2019:32. Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2019:32) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit. Hämtad från https://www.lakemedelsverket.se/sv/lagar-och-regler/foreskrifter/2019-32 *Jansson, A-S., & Carlsson, G. (2019). Physical activity on prescription at the time of

stroke or transient ischemic attack diagnosis – from a patient perspective. Disability and rehabilitation. DOI:10.1080/09638288.2019.1650296 *Joelsson, M., Bernhardsson, S., & Larsson, M.E.H. (2017). Patients with chronic

pain may need extra support when prescribed physical activity in primary care: a qualitative study. Scandinavian journal of primary health care, 35(1), 64-74. DOI:10.1080/02813432.2017.1288815

Johansson, G. (2012). The initiation and further progression of a physical activity referral scheme in a Swedish county 2001-2009. Journal of Behavioral Health, 1(3), 172-177. DOI:10.5455/jbh.20120611065358

Kallings, L. V., Johnson, J. S., Fisher, R. M., Faire, U. de, Ståhle, A., Hemmingsson, E., & Hellénius, M.-L. (2009). Beneficial effects of individualized physical activity on prescription on body composition and cardiometabolic risk factors: results from a randomized controlled trial. European Journal of

Cardiovascular Prevention & Rehabilitation, 16(1), 80–84. DOI:10.1097/HJR.0b013e32831e953a

Kallings, L.V., Leijon, M., Hellénius, M-L., & Ståhle, A. (2008). Physical activity on prescription in primary health care: a follow up of physical activity level and quality of life. Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, 18(2), 154-161. DOI:10.1111/j.1600-0838.2007.00678.x

Katzmarzyk, P.T., Church, T.S., Craig C.L., Bouchard, C. (2009). Sitting time and mortality from all causes, cardiovascular disease, and cancer. Medicine & science in sports & exercise, 41(5), 998-1005.

DOI:10.1249/MSS.0b013e3181930355

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 57-80). Lund, Sverige: Studentlitteratur

Leijon, M.E., Bendtsen, P., Nilsen, P., Festin, K., & Ståhle, A. (2009). Does a physical activity referral scheme improve the physical activity among routine primary health care patients? Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 19(5), 627-636. DOI:10.1111/j.1600-0838.2008.00820.x

Lundberg, K., Jong, M.C., Kristiansen, L., & Jong, M. (2017). Health promotion in practice - district nurses’ experiences of working with health promotion and lifestyle interventions among patients at risk of developing cardiovascular disease. Explore, 13(2), 108-115. DOI:10.1016/j.explore.2016.12.001

Figure

Tabell 1. Översikt över kategorier och subkategorier.

References

Related documents

Vår undersökning visade att 60 % av eleverna i grupp hög bedriver någon form av fysisk aktivitet när de tar sig till och från skolan, medan motsvarande siffra för grupp låg

Gymfys Vi tränar igenom hela kroppen med fria vikter och gymmets maskiner.. Enkla och

Korpen Arvidsjaur Seniorgympa, herrar Sporthallen/centrumbadet Tisdag 19.00-20.00 Per-Olof Lundgren Seniorgympa Ringelsta, samlingsalen Onsdag 12.30-13.20 070- 318 31 49

Kondition, styrka, balans och rörlighet, anpassat efter egen förmåga.. Lättmotion Lättgympa är en enkel basträning med skonsam belastning till rolig och

Då studien av Conn (1998) enbart studerade upplevelser av fysisk aktivitet och inte som den aktuella studien, som studerade upplevelser av Fysisk aktivitet på Recept, kunde ålder

Man såg efter sex veckor att antalet personer som deltog i någon form av fysisk aktivitet hade ökat samt att antalet personer som ökat på sin träning i minuter räknat hade

Vissa patienter upplevde att fysisk aktivitet inte var till hjälp för deras smärtan utan gjorde smärtan värre, men detta kunde bero på att patienterna inte var så

10 Resultatet i föreliggande studie var att fysisk aktivitet i grupp efter hjärtinfarkt bidrog till välbefinnande genom en känsla av trygghet och kontroll samt att patienterna fick