Högläsning i samspel med elever : En kvalitativ studie om elevdelaktighet i samband med högläsning i undervisning

(1)

Högläsning i samspel med elever

En kvalitativ studie om elevdelaktighet i samband med

högläsning i undervisning

Reading aloud in interplay with pupils -

A qualitative study of pupil participation in connection with reading aloud

in teaching

Jasna Ghaini och Rebecca Agirman

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Svenska

Självständigt arbete Grundnivå, 15 hp.

Handledare: Thomas Sjösvärd Examinator: Karl Ågerup Termin: HT 20 År 2020

(2)

Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE

kultur och kommunikation Kurskod: SVA040 15 hp

Termin: 6 År: 2020

SAMMANFATTNING Jasna Ghaini

Rebecca Agirman

Högläsning i samspel med elever

En kvalitativ studie om elevdelaktighet i samband med högläsning i undervisning Reading aloud in interplay with pupils

A qualitative study of pupil participation in connection with reading aloud in teaching

Årtal 2020 Antal sidor: 31

_______________________________________________________ Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll elevernas delaktighet spelar för hur lärare inom f-3 arbetar med högläsning. Studien omfattar högläsningens syfte, genomförande och resultat. Till studien har intervjuer använts som

datainsamlingsmetod. Resultatet visar att det finns flera anledningar bakom inkludering av högläsning i undervisningen som även har sina effekter på elevers kunskapsutveckling. I undervisningen ligger elevdelaktigheten i centrum och i samband med högläsning används aktiviteter som främjar kunskapsutvecklingen. Det slutsats som redogörs i studien är att elevdelaktighet är en betydelsefull och avgörande faktor som påverkar lärandet. Högläsning är en viktig undervisningsform som har sina positiva effekter, bland annat på elevers tal- och läsförmåga. För att lärandet ska främjas och påverkas positivt bör fokus ligga på att kontinuerligt hålla eleverna delaktiga i undervisningen.

_______________________________________________________ Nyckelord: lågstadiet, högläsning, aktiviteter, elevdelaktighet

(3)

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 1

1.1 SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR ... 2

2 TEORETISKT PERSPEKTIV ... 3

3 TIDIGARE FORSKNING ... 4

3.1 HÖGLÄSNINGENS EFFEKTER ... 4

3.2 AKTIVITETER I SAMBAND MED HÖGLÄSNING ... 6

4 METOD ... 7 4.1 METODOLOGI ... 7 4.2 GENOMFÖRANDE ... 7 4.2.1 Urval ... 7 4.2.2 Presentation av informanter ... 8 4.2.3 Datainsamling ... 8 4.2.4 Databearbetning ... 8 4.3 ETISKA PRINCIPER ... 9 5 RESULTAT ... 10 5.1 EMPIRI ... 10 5.1.1 Högläsningens syfte ... 10 5.1.2 Högläsningens omfattning ... 11 5.1.3 Lärarens roll ... 12 5.1.4 Aktivitetens betydelse ... 14 5.1.5 Högläsningens effekt ... 16 5.2 TOLKNING AV EMPIRI ... 18

5.2.1 Högläsningens syfte i undervisning ... 18

5.2.2 Arbete med högläsning ... 20

5.2.3 Högläsningens effekt ... 21 5.3 RESULTATSAMMANFATTNING ... 22 6 DISKUSSION ... 23 6.1 RESULTATDISKUSSION ... 23 6.1.1 Slutsats ... 25 6.2 METODDISKUSSION ... 25

6.2.1 Pålitlighet och trovärdighet ... 26

6.2.2 Reflexivitet ... 26

6.2.3 Sanningskriterier ... 26

REFERENSLISTA ... 28

BILAGA 1 ... 30

(4)

1 Inledning

Utifrån våra uppfattningar och erfarenheter från grundskolan har högläsning i f-3 varit en vanlig del av skolvardagen. Högläsningstillfällena tillämpades på olika sätt i klassrummet. Det kunde exempelvis tillämpas som en avkopplande aktivitet som lugnade ner klassen, som en kul och lärorik stund eller för att utnyttja den tid som blev över av lektionen. Under högläsningstillfällen hände det oftast att läraren inte utnyttjade högläsningen som ett lärtillfälle, det fanns inget syfte bakom det. Det kunde även hända att eleverna inte var delaktiga under högläsning och det kunde leda till att motivation, lust och intresse minskades. Delaktighet är en viktig del i elevernas kunskapsutveckling som Skolverket (2015, s.3) menar att “Sambandet mellan elevers möjlighet till delaktighet och inflytande i lärande och arbetet i skolan är av stor betydelse för goda kunskapsresultat och välmående”. Detta har nu i

efterhand fått oss att fundera över hur det ser ut i skolorna idag, hur arbetet med högläsning går till och hur elevdelaktigheten ser ut, om det ligger i centrum i undervisningen.

Under syftet för ämnet svenska i läroplanen (Skolverket, 2019b) står det att alla elever i den svenska skolan ska få möjlighet till att utveckla sina förmågor inom tal- och skriftspråk. Detta kan öka deras tilltro med att kunna uttrycka sig i olika

kommunikativa sammanhang. Genom undervisning ska eleverna stimuleras för att skapa ett intresse för läsning och skrivning hos dem samt ge eleverna möjligheten att arbeta med olika texter och deras uppbyggnad. Eleverna ska få möjlighet att läsa, lyssna på och samtala om skönlitteratur och andra sorters texter. I läroplanen nämns inte högläsning som en obligatorisk undervisningsform. Det är upp till läraren hur undervisningen formas så att eleverna når kunskapskraven.

Resultat från PIRLS mätningar år 2016 visar att läsförmågan hos eleverna i årskurs fyra har förbättrats jämfört med den tidigare mätningen. Sverige befinner på samma nivå som den låg år 2001, vilket är den bästa nivån Sverige har legat på (Skolverket, 2019a). Kan högläsning vara en del av anledningar till förbättrade resultat? Inger Fridolfsson (2015, s.32–33) skriver att högläsningstillfällena bör vara en del av den svenska fortsatta undervisningen som är betydelsefull för den enskilde individens utveckling under hela skolgången. Skolverket (2020a) framhåller vikten av

läsningens betydelse,

Forskning visar att läsning har betydelse för både elevers språkutveckling och för deras förmåga till fantasi och inlevelse. Dessutom bjuder läsningen på nya upplevelser, möten och tankar. [...] Därmed blir också elevernas språkutveckling och läsförståelse en angelägenhet för alla lärare i alla ämnen.

(5)

En aspekt som har visat sig särskild betydelsefull är samspelet mellan eleverna och lärarna i synnerhet med delaktighet. Aspekten fångade vårt intresse som vi vill

undersöka och få en fördjupad bild av. Detta är vad vi kommer att undersöka i det här examensarbetet.

1.1 Syfte och forskningsfrågor

Syftet med studien är att undersöka betydelsen av elevernas delaktighet under högläsning. Hur kan högläsning tillämpas av f-3 lärare på ett sätt där eleverna

utvecklar sin tal- och läsförmåga med fokus på elevdelaktighet. Ämnet om delaktighet har brutits ned i tre olika forskningsfrågor.

För att studiens syfte ska uppnås besvaras nedanstående forskningsfrågor: 1. I vilket syfte används högläsning av dessa fyra f-3 lärare? 2. Hur arbetar fyra f-3 lärare med högläsning i sin undervisning? 3. Vilken effekt, anser fyra f-3 lärare, att högläsning har?

(6)

2 Teoretiskt perspektiv

Vår studie utgår ifrån Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv som menar att människans inlärning sker som bäst i samspel med andra i omgivningen där språket utvecklas. Språket anses vara ett värdefullt redskap som hjälper människan med att uttrycka sig i kommunikation med andra och det är där vi utvecklas till tänkande människor. Det handlar om hur vi uttrycker oss med språket som det sedan kan skapas förståelse. Våra kunskaper inom både skriftligt och talat språk utvecklas parallellt med varandra, vilket är betydelsefullt (Säljö, 2014, s.301–304). Med aktivt deltagande i kommunikation med andra lär människan sig av det som sker i

kommunikationen eftersom alla har olika kunskaper och förmågor. Detta leder till att man utformar sina egna kunskaper och den individuella utvecklingen sker.

Människans utveckling är en pågående process och när vi befinner oss i

samspelssituationer med andra där vi lär oss något nytt, tar vi till oss information och förklaring på ett sätt som kan utveckla lärandet. Det individuella och sociala lärandet påverkar och kompletterar varandra (Eckeskog, 2015, s.9).

Teorin den proximala utvecklingszonen handlar om skillnaden mellan det som en individ kan göra på egen hand och vad hen kan göra med hjälp från personer i omgivningen. Exempel på personer är lärare eller en klasskamrat (Eckeskog, 2015, s.9). Den mer kunniga personen kan då ge och förklara instruktioner, stötta och vägleda den lärande i utvecklingsprocessen, då den lärande tar sig an förklaring och information på ett bättre sätt. I den här situationen är det läraren som har den viktiga rollen som lär ut. Teorin utgår ifrån att undervisning och skolan är en viktig central del i individens lärande. När individen har fått den hjälp och stöd den behöver för att få kunskapen överförd, kan den sedan klara av att arbeta på egen hand. När individen har befäst kunskapen kan den sedan tillämpa det i olika sammanhang och situationer som den befinner sig i och dela kunskapen med andra i omgivningen. Detta

betecknas även för mediering, den samverkan som finns mellan människor och redskap som används för att förstå omvärlden (Eckeskog, 2015, s.9–11 & Säljö, 2014, s.298).

(7)

3 Tidigare forskning

I detta kapitel redogör vi för tidigare forskning som är aktuellt för detta arbete. Vi redogör för hur det teoretiska perspektivet kan tillämpas i synen på delaktighet i det praktiska arbetet.

3.1 Högläsningens effekter

Högläsning kan innebära olika saker, det kan vara att två eller fler individer läser högt för varandra eller en läsare som läser högt för en grupp. Vid högläsning delar läsaren med sig av olika mönster, det första är språkets struktur och det andra är innehållet i berättelsen. Högläsning är inte framskrivet som en undervisningsform i läroplanen, dock bör undervisningen planeras på ett givande och stimulerande sätt som utvecklar elevens läs-och skrivförmåga (Skolverket, 2019b). Högläsning är betydelsefull och viktig i elevers kunskapsutveckling. Skolverket (2020b, s. 15–19) skriver att högläsningsstunderna, där elever möter skriftspråket, kan bidra till att de får bättre uppfattning om varför vi människor läser och skriver. För att utveckla elevernas ordförråd bredare bör högläsning tas i akt kontinuerligt (Heimer, 2016, s.15–18). Mem Fox (2001, s.18–21) framhåller vikten av att högläsa för elever i tidig ålder som utvecklar deras talförmåga. Vidare skriver författaren att det inte är alla barn som läser hemma, vilket kan vara besvärligt för deras utveckling inom

talförmågan. Fridolfsson (2015, s.32–33) skriver att detta påverkar elevernas

skriftförmåga och då har eleverna mindre förståelse för litterär kunskap. Fox (2001, s. 21–24) skriver att barn lär sig att prata genom att man samtalar med de. I samtal med barn om böcker kan det diskuteras oändligt mycket, bland annat om ord och bilder. Genom samtal utvecklas det logiska tänkandet, rikare ordval och de får bättre förståelse om skriftspråket som leder till att de kan lära sig läsa.

Det är viktigt för läsaren att använda högläsning på ett givande sätt för eleverna för att väcka deras intresse, stimulera deras tankar, skapa gemenskap och situationer som är mer roande men samtidigt lärorikt. Om läraren läser med inlevelse vid

högläsning kan elevernas intresse främjas ännu mer. Eckeskog (2015, s. 11–13, 69–71, 74, 75) skriver att texter bör anpassas efter elevernas kunskapsnivå. Vid val av texter inför högläsning bör läsaren välja texter som eleverna är bekanta med och som har anknytning till deras erfarenhet för att väcka deras uppmärksamhet och intresse. Vid val av fel litteratur kan det leda till missgynnande för elevernas utveckling då

litteraturen inte är anpassad till deras nivå. Vidare skriver Eckeskog (2015, 11–13) En viktig del för läsaren är att hålla eleverna aktiva, ställa frågor för att föra en

diskussion samt ge utrymme till eleverna för att de ska få möjlighet att ställa sina frågor om innehållet. De frågor som läsaren ställer till eleverna bör vara

intresseväckande och genomtänkta eftersom det påverkar elevernas förståelse kring bokens handling. Frågorna bör inte vara avancerade, utan ska ge eleverna möjlighet till att analysera och utvärdera texten för att få djupare och bättre förståelse om bokens handling. Det är av stor vikt att lärare förbereder texter innan läsningen och

(8)

förbereder frågor som kan ställas till eleverna. Frågorna kan analyseras och

utvärderas som utvecklar elevernas kunskaper. På det här sättet framställs elevernas erfarenheter och förståelse när frågor exempelvis ställs innan läsaren påbörjar sin läsning (Eckeskog, 2015, s. 11–13). Genom att bearbeta textinnehållet tillsammans med eleverna leder det till att elevernas språk utvecklas. Läsaren bör förklara svåra begrepp för eleverna och för att underlätta detta för eleverna kan hen använda sig av bilder som stöd. Att förklara svåra begrepp som eleverna inte har hört tidigare kan leda till bredare ordförråd och ordval (Eckeskog, 2015, s.71 & Heimer, 2016, s.16–19). Högläsning bidrar till att elever får möjlighet att bekanta sig med nya ord som det inte har hört tidigare (Dominković, Eriksson & Fellenius, 2006, s. 15).

Dominković m.fl. (2006, s. 17–20) beskriver en modell som förklarar samspelet mellan en vuxen och ett barn under högläsningssituationer, samspelet bör vara en central del under högläsningen. Författarna redogör samverkande komponenter som bidrar till att elevens talspråk utvecklas. Komponenterna benämns för närhet, dialog, gemensamt fokus och gemensam tid. Det är i dialoger som eleven utvecklar sin kommunikativa förmåga och språk och närheten ger eleven en känsla av trygghet. Med gemensamt fokus når parterna intersubjektivitet och med gemensam tid får eleverna möjlighet till koncentration.

Delaktighet är en viktig avgörande faktor i elevens skolgång. I läroplanen (2019b, s. 6, 7) framgår det att elevens delaktighet och inflytande ska vara centralt i

undervisningen. Enligt Skolverket (2015, s. 7, 23–24, 69) ökar motivationen, ansvarstagandet och lärandet hos elever när de känner delaktighet och inflytande i undervisningen. Det är viktigt att inkludera elevernas åsikter i hur lektionen planeras eftersom vuxenperspektivet och elevperspektivet skiljer sig åt. Det gäller att hitta en balans som gynnar elevernas motivation till att vilja lära sig. Genom att inkludera elevernas perspektiv i undervisning parallellt med vuxenperspektivet går det att finna en balans där båda perspektivet kombineras. Med en kombination av båda

perspektiven, delaktighet och inflytande, går det att främja elevernas motivation och lärande. Om endast vuxenperspektivet sätts i fokus, kan det leda till att elevernas motivation och lärande påverkas negativt. Lusten till att vilja lära kan minskas. En viktig del för läsaren att ha i åtanke vid högläsning med samspel med elever är att stanna upp och föra ett samtal för att tydliggöra olika händelser och begrepp ur texten som är oklara för elevernas förståelse (Alatalo, 2016). Genom att lyssna till texter och ha god förståelse till olika texter kan det leda till att elevernas intresse till att vilja läsa på egen hand ökas. Elever kan tillsammans med läsaren samtala och sammanfatta texten när den är färdigläst, här tränar de på att dela med sig av sina åsikter och tankar. Det är viktigt att miljön är trygg där eleverna vågar prata och dela med sig av sina tankar och känslor. Eleverna kan bearbeta olika texter tillsammans, vilket kan ge känsla av gemenskap i klassen. När eleverna känner gemenskap i

undervisningen med ett tryggt klimat där varje elev vågar göra sin röst hörd och delar med sig av sina tankar och åsikter, främjas lärandet. Eleverna kan ha bättre förståelse

(9)

om att alla är olika och har olika tankesätt och att alla ska få vara olika, med fokus på demokratiska värderingar. Eleverna kan arbeta med andra arbetsmetoder när de har avslutat läsningen och diskussionen om textens innehåll. Exempel på olika

arbetsmetoder kan vara att skriva på luckor som saknar text, det vill säga varierande skrivuppgifter, eller genom dramatisering (Eckeskog, 2015, s. 8–14 & Jönsson 2007, s. 10–15).

3.2 Aktiviteter i samband med högläsning

Som tidigare skrivet har högläsning i sig sina positiva effekter och detta kan arbetas med på olika sätt. Fox (2001, s.53) skriver om hur högläsningsstunderna kan

utvecklas och bli mer värdefulla för eleverna. Detta kan göras genom att leka med böcker och inkludera olika typer av aktiviteter. Vygotskij beskriver leken som ett viktigt redskap där elever kan få bättre förståelse om sin omvärld och

kunskapsinhämtningen utvecklas (Eckeskog, 2015, s.10). Jönsson (2007, s.11, 13, 18– 19) instämmer med detta och menar att aktiviteter ger eleverna möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor på olika sätt. Elever ska få möjligheten till att få arbeta på varierande sätt eftersom alla är olika, har olika erfarenheter och varje elev lär sig på olika sätt. Eckeskog (s. 10–12) skriver att aktiviteterna kan bestå utav experiment, lek, undersökningar och samtal. Bokens innehåll blir bearbetad djupare genom dessa olika arbetssätt. För att eleverna ska utveckla sina kunskaper på bästa sätt är det viktigt att undervisningen är intresseväckande med god lärmiljö. Genom aktiviteter där eleverna är socialt aktiva tränar de på sociala samvaroregler där även den kreativa och självreglerande förmågan utvecklas.

Jönsson (2007, s.13–17) beskriver ytterligare aktiviteter som kan arbetas med i samband med högläsning. Att bearbeta boken på olika sätt, exempelvis lek, är en viktig faktor som kan främja elevers utveckling, speciellt för de som precis har börjat läsa. Hon menar att elever ska få möjlighet att uttrycka sig på andra sätt än att endast göra det genom tal och skrift och framhåller vikten av olika konstnärliga

uttrycksformer. Exempel på konstnärliga uttrycksformer är lek, musik, drama, rörelser, bilder och gester som tillåter elever att uttrycka sina tankar och känslor på olika sätt. Under högläsningen kan läraren hämta fram föremål som finns med i boken som kan användas och bjuda in eleverna mer i fantasivärlden. Läraren kan pausa läsningen vid intressanta och speciella punkter och då kan dramatisering och rollspel inkluderas där man arbetar med uttryck från boken. När en lärare har läst färdigt en bok med eleverna kan hen inkludera en skrivaktivitet där eleverna tillsammans skriver en bok. I aktiviteten kan det inkluderas bilder i samband med skrivandet, där eleverna utvecklar både skrivförmågan men även förmågor inom kreativitet och fantasin i form av bild. Vidare skriver Jönsson (2007, 13, 14) om byte av miljö för att ge eleverna möjligheten att uppleva olika miljöer med arbete kring högläsning, exempelvis utomhusmiljö.

(10)

4 Metod

I detta kapitel redogörs valet av metod för studien. 4.1 Metodologi redogör om hur vi har gått tillväga med valet med stöd och vägledning av metodlitteraturen. I 4.2 Genomförande redogör vi operationaliseringen av studiens valda metoder. I det sista avsnittet, 4.3 Forskningsetik, presenterar vi hur vi har förhållit oss till forskningsetiska principer i studien.

4.1 Metodologi

Vi valde genomföra fyra kvalitativa intervjuer. Varje intervju skedde utifrån en

personlig intervju där endast vi och varje enskild informant var deltagande. Frågorna är anpassade efter studiens syfte och informantens yrke som kan vara av relevans för arbetet. Genom intervjuerna samlas det in information om informanternas

erfarenheter (Denscombe, 2018, s.267–295). Varje intervju innehåller samma

struktur och frågor för att kunna fördjupa kunskapen om hur fyra olika lärare arbetar med högläsning i sin undervisning.

4.2 Genomförande

I detta kapitel redovisas hur metodologin har operationaliserats. Redovisningen är framskriven i fyra avsnitt och i de olika avsnitten redogörs för hur urvalet har gått till, hur vi samlat in material, beskrivning av studiens analysprocess samt redogörelse för tolkning av empiri.

4.2.1 Urval

Studiens urval genomfördes utifrån ett subjektivt urval, som Denscombe (2018, s.67, 68) menar att de valda informanterna kan vara av relevans för studien. Detta

genomfördes utifrån fyra olika grundskolelärare som är från två olika kommuner i Sverige och undervisar f-3 elever. Dessa fyra lärare kan ge oss möjlighet att få syn på hur de arbetar med högläsning i sin undervisning och ha däremot relevanta

kunskaper som kan ligga till grund för våra forskningsfrågor. Urvalet inriktas mot hur lärarna arbetar med högläsning med fokus på elevdelaktighet, huruvida högläsning kan bli sedd som ett lärtillfälle och vilka tankar som ligger bakom högläsning. Till dessa informanter skickades ett informationsbrev (se bilaga 1) som informanterna sedan frivilligt valde att delta i och kontaktade oss.

(11)

4.2.2 Presentation av informanter

Informant 1 är lärare i årskurs två och är utbildad till f-6 lärare samt har behörighet att arbeta i förskolan. Informanten har arbetat som lärare i 12 år.

Informant 2 är lärare i årskurs ett och är utbildad till f-6 lärare. Informanten har arbetat som lärare i 8 år.

Informant 3 är lärare i årskurs tre och är utbildad till f-6 lärare. Informanten har arbetat som lärare i 7 år.

Informant 4 är lärare i årskurs tre och är utbildad till f-3 lärare. Informanten har arbetat som lärare i 3 år.

4.2.3 Datainsamling

Som datainsamlingsmetod användes fyra olika kvalitativa intervjuer, varje intervju tog ca 40 minuter per informant. Planering av intervjun skedde tillsammans med studiens informanter om en tid för varje intervju. Intervjuerna genomfördes via dataprogrammet Zoom och spelades in för att säkerställa att materialet inte kommer bort och används endast till studiens syfte. Intervjun bestod av 14 frågor (se bilaga 2) och flera följdfrågor, därefter bearbetades och analyserades det insamlade materialet efter studiens syfte (Denscombe, 2018, s. 270, 395, 396). Intervjufrågorna bidrog till givande samtal och diskussioner samt gav oss relevanta svar. För att stärka studiens tillförlitlighet har vi haft fokus på att hålla informanternas identitet fullkomligt skyddad och säkerställt att informationen inte avslöjar informanterna. Detta

informerades informanterna om i början för att de ska kunna uppleva trygghet och ge mer uppriktiga svar till intervjufrågorna (Tivenius, 2015, s.73, 74).

4.2.4 Databearbetning

Vid databearbetningen lyssnade vi noga och transkriberade varje intervju för att vidare kunna analysera djupare av det insamlade materialet. Textmaterialet läste vi ett flertal gånger för att bekanta oss med och för att hitta och ta ut det som var relevant till studiens syfte och forskningsfrågor. Det som vi ansåg vara relevant till studien markerades, klipptes ut och jämfördes sedan med varandra. Därefter grupperades det urklippta materialet som vi sedan utgick ifrån vid skapande av kategorier. Efter grupperingen kategoriserades innehållet och därefter namngavs studiens kategorier. Studiens kategorier är den sortering som vi har kommit fram till efter en noggrann undersökning av det materialet som samlades in från informanter (Denscombe, 2018, s.395, 396).

(12)

4.3 Etiska principer

I studien har vi genomfört intervjuer med informanter om deras yrke och för att studiens datainsamling ska ske och behandlas på rätt sätt, har vi lagt stor fokus och vikt på etik och god forskningssed. De principer som vi har haft i åtanke är

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, anonymisering och nyttjandekravet. Utifrån informationskravet såg vi till att vid planering av

datainsamlingsmetod kontakta informanterna för att de ska vara informerade om studiens syfte och vad tanken med deras deltagande är. Alla informanter fick ett likadant informationsbrev skickat via mejl till de i början av processen med all information gällande studien. I brevet framgick det förfrågan om deltagande och att deltagandet är frivilligt. I brevet framgick det även att informanterna har rätt till att avbryta sitt deltagande under processen. Utifrån samtyckeskravet har vi fått in samtycke från informanterna med godkännande av deras deltagande i studien. Med hänsyn till anonymisering och konfidentialitetskravet har vi säkerställt att hålla all information om informanterna skyddad genom hela studiens gång. Det insamlade datamaterialet används endast till studiens syfte och inget annat, som innefattar nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017, s.40, 41 & Tivenius, 2015, s.73, 74).

(13)

5 Resultat

I detta kapitel redogörs 5.1 Empiri som består av fem kategorier. I 5.2 Tolkning av empiri besvaras studiens forskningsfrågor på ett sammanhängande sätt med stöd av den tolkade empirin och det sociokulturella perspektivet. Kapitlet avslutas med 5.3 Resultatsammanfattning.

5.1 Empiri

I fem underavsnitt beskriver vi vår empiri som indelats i fem kategorier, Högläsningens syfte, Högläsningens omfattning, Lärarens roll, Aktivitetens

betydelse och Högläsningens effekt. Kategorierna framställdes utifrån det insamlade materialet.

5.1.1 Högläsningens syfte

Samtliga informanter som deltagit i studien anser att det finns många orsaker till varför högläsning bör inkluderas i undervisningen. Informant 1 berättar att syftet med högläsning är att utveckla elevers ordförråd, diskutera begrepp med stöd av bilder, träna på fantasibilder och även få tips och idéer när de själva skriver sagor eller texter. Ett annat syfte är att alla elever ska få chansen till att lyssna på böcker, det är inte alla som får den chansen.

Det finns mycket med högläsning, dels kan det vara att vissa inte har möjlighet att lyssna till böcker hemma, då får det chansen att göra de i skolan.

- Informant 1 (lärare åk 2)

I likhet med informant 1, berättar informant 2, 3 och 4 att syftet med högläsning är att språket utvecklas. Informant 2 berättar även att det är en ren njutning, eleverna kommer in i läsningsvärlden och fantasin släpps fri.

Syftet är egentligen mysig stund, men det ger mycket. Det är viktigt att skapa tillfälle för rekreation för att släppa fantasin fri.

- Informant 2 (lärare åk 1).

Högläsning utvecklar även deras ordförråd, lära sig nya ord och begrepp. - Informant 3 (lärare åk 2).

Dels är syftet att utöka elevernas ordförråd och kunna få en gemensam upplevelse. - Informant 4 (lärare åk 3).

(14)

Informant 3 ger några exempel på syften, bland annat att eleverna ska bli nyfikna på böcker, komma in i den litterära världen som får dem att vilja läsa mer på egen hand. De ska få idéer om olika böcker och texter. Tanken är även att eleverna ska få fundera och tänka på egen hand, ställa frågor, lära sig hur man hittar svaren på frågorna och diskutera kring bokens handling. De ska få hitta nya världar och bli bekanta med nya områden via böcker. Läraren har tillsammans med eleverna skapat en bokhylla i klassrummet.

Det finns elever som endast känner till området de bor i och skolan, de har inte varit på olika ställen. Då kan man ge de upplevelser på ett sätt genom böcker också när man läser och pratar med dem. Elever brukar diskutera frågor som ”vad var det som hände? vad tyckte du var bra? var det något du själv hade velat ändra på om du var i den här personens sits?” etc. Om eleverna tyckte att det var en bra bok sätter de en stjärna på boken och lägger den i bokhyllan i

klassrummet.

För informant 4 är det viktigt att elever får bearbeta och analysera hur texter är uppbyggda och vad som är viktigt, exempelvis prata om huvudpersonen och använda olika begrepp från boken. Ibland vid läsning av en ny bok får eleverna analysera kring bokens framsida och skriva ner svar på frågor som läraren ställer. Det handlar om att få en gemensam upplevelse och analysera en typ av magisk värld. Eleverna ska även få chansen till att skriva ner på papper och sedan diskutera. Ett annat syfte är att stanna upp vid punkter i boken som fångar intresset ännu mer.

Frågorna kan vara om ”vad tror du boken kommer handla om, vad ser du på bilden”, så att de inte behöver räcka upp handen utan de får chansen att skriva ner på papper och sedan diskuterar utifrån det de har skrivit. Sedan kan man stanna upp vid intressanta punkter, cliffhangers, som gör att man vill lyssna vidare.

Resultatet visar att samtliga lärare har syften som är genomtänkta gällande

inkludering av högläsning i sin undervisning, även om de undervisar i olika årskurs. Ett syfte som informanterna belyser är att öka gemenskapen bland gruppen, bland annat genom att varje elev är delaktig och har inflytande över högläsningen.

5.1.2 Högläsningens omfattning

Samtliga lärare som medverkade i studien arbetar med högläsning i sin undervisning. Informant 3 och 4 använder högläsning dagligen och har det schemalagt där varje pass är ca 10–20 minuter långt. Dessa två arbetar på samma skola och beskriver med egna ord:

(15)

Ja, vi har högläsning varje morgon i helklass med eleverna. Vi har haft det förut ibland, men från det här skolåret har vi bestämt att ha högläsning varje morgon. Passen brukar vara runt 10 minuter och sedan brukar det finnas frågor eller andra saker runtomkring som sker, så

sammanlagt tar det kanske ca 20 minuter. - Informant 3 (lärare åk 2).

Ja varje dag, 15–20 minuter. Det är schemalagt. - Informant 4 (lärare åk 3).

Informant 1 och 2 arbetar på samma skola där informant 2 har daglig högläsning, medan informant 1 inte har högläsning dagligen. Detta är något hen vill förbättra. Ingen av dessa har det schemalagt, men när de väl har högläsning nämner informant 1 att passen är ca 10–15 minuter, medan informant 2 nämner att längden på passen är olika beroende på hur mycket eleverna orkar. Informanterna beskriver med egna ord:

Jag försöker ha högläsning varje dag, men det funkar inte alla gånger. - Informant 1 (åk 2).

Högläsningen är inte schemalagd, utan det tar plats beroende på hur mycket eleverna orkar. - Informant 2 (åk 1).

Samtliga informanter har en positiv syn på högläsning och uttrycker vikten av arbete med det i undervisning som bör ske dagligen. Hur ofta högläsning tar plats och hur långa passen blir ser olika ut beroende på olika ramfaktorer som kan dyka upp i klassrummet.

5.1.3 Lärarens roll

Informant 1 och 2 förbereder sig inte inför högläsning, men det har de gjort det tidigare genom att läsa och gå igenom böcker för att bekanta sig med innehållet och ha koll på vilka begrepp som elever kan ha svårt att förstå. Informanterna läser böcker som de har arbetat med tidigare årskurser som dem beskriver:

Har favoritböcker efter att jag har jobbat ett tag som jag återanvänder upprepade gånger med andra elever och årskurser.

Läser böcker som jag är van vid och får tips av kollegor, ingen förberedelse inför högläsning.Jag är dålig med att förbereda mig men bästa är att vara medveten innan man läser för att kunna läsa med inlevelse.

(16)

Informant 3 och 4 förbereder sig inför läsning för att veta vad som kommer att hända och vad som kommer upp i boken. Då har de bland annat koll på om det dyker upp svåra ord som kan utmana eleverna. De förbereder även frågor innan passet som de kan diskutera med eleverna, om viktiga punkter från böckerna. Vid uppdykning av svåra ord tar båda lärarna stöd av antingen bilder eller av synonymer, beroende på sammanhanget. Svåra ord förklaras även med gester och dramatiseringar.

Det bästa är att läsa lite innan i boken så man vet vad som kommer upp och vad det handlar om. På så sätt kan man förbereda sig om det är några svåra ord, om det är något som händer i boken som man ska ta upp och diskutera kring. Sedan finns det böcker som är lite mer känsliga som man blir förberedd på olika reaktioner från eleverna.

Sedan kan det vara andra ord som är lättare att göra gester av som man kan dramatisera i samband med när man läser. Man förbereder sig så gott det går men även vara på tårna och flexibel utifrån hur det går på lektionen.

Samtliga lärare belyser vikten av att välja rätt bok som passar till elevgruppen. Alla elever är olika och ska få vara olika, därför är det viktigt för lärarna att välja böcker med olika genrer. Rätt bok behöver väljas för att väcka intresse, nyfikenhet och motivation hos eleverna till att vilja läsa mer på egen hand. Det är lärarna själva som bestämmer val av bok, men de tar emot tips och förslag från eleverna för att få de att känna sig delaktiga. Informant 1 brukar ta in och välja några böcker från

skolbiblioteket som passar elevernas nivå som hen sedan presenterar till eleverna och låter de få rösta på vilken de vill arbeta med.

Elever får vara med och bestämma, rösta på vad de vill lyssna på. - Informant 1 (lärare åk 2).

Kollar med eleverna vilka böcker som roar dem, jag utgår ifrån vad eleverna är intresserad av. - Informant 2 (lärare åk 1).

Val av bok ska man försöka utgå ifrån att det ska va något som är nära eleverna. Vid val av bok är även eleverna inkluderade.

Det är viktigt att man anpassar utifrån elevens nivå och möter olika genrer.

Informant 1 och 4 berättar om hur viktigt det är att ta emot förslag från elever, även om det kan vara förslag på avancerade böcker. Om lärarna direkt säger till eleven att den inte kan läsa en sådan svår bok, kan det leda till att elevens läslust blir förstörd.

(17)

Det är en stor utmaning. Oftast väljer jag böcker utifrån ett tema, men jag säger inte nej till förslag utan jag tar emot förslagen och tittar på vad för typer av böcker det är. För det gäller att jag är påläst om boken och vet vad det handlar om som även passar gruppen.

Samtliga lärare uttrycker även vikten av att böckerna ska ligga nära eleverna som de kan relatera till och som kan fånga intresset. Det handlar om vilken typ av grupp det är, vilken bakgrund de har och vilken nivå de befinner sig i. Detta gav informant 3 och 4 bra förklaringar till:

De elever som inte hänger med märker man av om intresset inte finns, kan va beroende på att de inte tycker om boken, eller alltför många svåra ord. Det märks även om eleverna går ofta på toa eller om det är något man inte kan koppla till sig själv.

Använda sig av böcker som inte är så normaliserade, exempelvis böcker som handlar om en typisk svensk blond. Det kanske inte passar alla utan man får titta på bakgrund och etnicitet.

Resultatet för denna kategori är att samtliga lärare belyser vikten av den roll man har som högläsare, beroende på hur de arbetar med svåra ord, arbetar med böckernas uppbyggnad (illustratör, titel etc.), bearbetning av böckernas innehåll samt att läsa med inlevelse. Detta kan leda till att eleverna lever in sig i en annan värld och upplever något nytt som de inte upplevt tidigare. Läraren är den mest kunniga i klassrummet som kan leda eleverna framåt i deras kunskapsutveckling.

5.1.4 Aktivitetens betydelse

Informant 1 och 2 berättar att de inte direkt använder fysiska aktiviteter i samband med högläsning av bekvämlighetsskäl. Den enda sorts aktivitet som dessa två genomför med eleverna är att ställa frågor om innehållet ur boken som de har läst, exempelvis om någon minns vad de läste vid det tidigare tillfället. Frågorna ställs för att eleverna ska träna på läsförståelsen och minnet. Informant 2 använder sig av bilder under diskussioner och vid förklaring av begrepp.

Jag brukar inte inkludera någon typ av aktivitet, ibland har eleverna fått rita medan jag läser. Förutom det så har vi inte arbetat med andra aktiviteter.

Jag inkluderar ingen aktivitet, utan arbetar med högläsning för att förklara svåra begrepp under diskussioner och använder bilder från boken som stöd, som visas på projektorn.

Till skillnad från informant 1 och 2, som inte arbetar med aktiviteter, brukar informant 3 och 4 kombinera aktiviteter med högläsning. Informant 3 har arbetat med sagotema med eleverna där de fick arbeta vid tre olika stationer som innehöll

(18)

arbete med olika aktiviteter. Eleverna fick arbeta med drama, sång, pyssel, sekvensbilder som de fick sätta i rätt ordning etc. Detta kommer läraren att

genomföra igen med eleverna framöver i skolåret. För tillfället läser de en bok som handlar om hemliga kompisar och läraren har planerat att inkludera in en aktivitet från boken som eleverna tycker om.

Vi har arbetat förut med sagotema där eleverna fick arbeta vid tre stationer. En saga lästes och sedan gjorde vi aktiviteter kring sagans handling. Vi arbetade med drama, sånger, pysslade, sekvensbilder som de fick sätta i rätt ordning etc.

När vi har läst färdigt boken har vi funderat på att inkludera detta i klassen för det är något eleverna tycker om med boken. I klassen får man en lapp på en kompis som man ska vara extra snäll mot.

Informant 4 inkluderar oftast in aktiviteter av olika sort i samband med högläsning. Det kan handla om att samtala om ett problem där eleverna får reflektera över hur de själva hade löst problemet. De arbetar med bilduppgifter, frågesport och även

dramatiseringar där eleverna kan uttrycka sig på olika sätt. Enligt informant 4 är det viktigt att eleverna är och känner sig delaktiga under hela skolgången är en viktig faktor för att de ska kunna nå goda kunskapsresultat.

Det kan vara olika aktiviteter, att man samtalar om ett problem, hur man själv hade löst problemet, att man får någon bilduppgift, tänker när de har läst böcker om superhjältar så får de rita sig själva som superhjältar och döpa sig själv, vad för kraft och styrkor de skulle ha. Man kan jobba med så mycket. Man bearbetar en bok, alla högläsningstillfällen betyder inte att man tar fram en bok och läser utan det kan även innebära att man arbetar med ett kapitel om saker som nämns i den.

De har gjort dramatiseringar av sagan om ringen, bockarna bruse, typiska folksagor, nu håller vi på med planering inför julavslutning och eleverna vill göra dramatisering av filmen Snögubben. Vissa böcker är det svårt att göra dramatiseringar av, men vissa funkar och speciellt

bilderböcker som stöd. Utifrån bilderna får eleverna bättre förståelse för uttryck och ansiktsuttryck från boken.

Resultatet visar att både informant 3 och 4 lyfter vikten av inkludering av aktiviteter i samband med högläsning. Alla elever lär sig på olika sätt och därför är det viktigt att inkludera aktiviteter som ger eleverna möjlighet att kunna visa och befästa kunskaper på olika sätt.

(19)

Det finns många fördelar med aktiviteter. Det beror på vilken aktivitet som man har, dels att befästa olika ord och begrepp, att kunna lära sig återberätta saker på ett bra sätt som kompisen förstår på. Testa på olika sätt att redovisa att man kan dramatisering etc.

Min tanke är oftast att de ska bearbeta, eftersom vi är olika och för någon kanske det räcker med att endast lyssna men någon annan kan behöva få det i händerna. Så det kan vara bra att arbeta på olika sätt. Man behöver få vara olika.

- Informant 4 (lärare åk 3). 5.1.5 Högläsningens effekt

Samtliga informanter anser att högläsning har positiv påverkan på elevernas språkutveckling, genom att ordförråd och ordval blir bredare. Eleverna får även bättre förståelse om hur meningar är uppbyggda. Informanterna har tagit upp olika betydelsefulla delar som högläsning har en positiv effekt på.

Informant 1 berättar att eleverna blir mer intresserade och inspirerade av att läsa och lyssna på böcker. Högläsning gynnar elevernas fantasi och skapar inre bilder. Genom högläsning lär eleverna sig nya uttryck som de använder i klassrummet och utvecklar kunskaper om etik och moral. Detta sker exempelvis vid läsning av böcker som handlar om vänskap.

Fantasi, inre bilder, kan handla om moral och etik, kan utgå och tar till sig från böcker, hur man exempelvis ska lösa problemet om man är osams. Elever kan inspireras av böcker som de lyssnar till.

Elever kan använda samma uttryck från böckerna, exempelvis uttrycket ”det var på håret” använde en elev sig när hen kom in genom dörren och fick nästan dörren på sig.

Informant 2 anser högläsning som en mysig stund, där eleverna utvecklar sitt språk och deras fantasi släpps fri. Under högläsning får en läskunnig elev läsa för en elev som har sämre läsförmåga, där den mer kunniga får vägleda och hjälpa sin kamrat. Detta har visat positiva resultat där den andra eleven har utvecklat sin läsförmåga. Informant 1 delar däremot in elever som befinner på samma läsförmåga som läser för varandra, exempelvis två som har svårigheter med att läsa, får läsa i par.

Mysig stund, släppa fantasi fri, utveckla ordförråd. Ju mer man läser desto flera ord lär man sig och desto mer utvecklas språket hos eleverna.

Jag anser att högläsning utvecklar elevers språkutveckling. De elever som kan läsa, läser för de elever som har svårt.

(20)

Elever som ligger på samma läsförmåga får läsa för varandra. - Informant 1 (lärare åk 2).

Informant 3 anser att eleverna får ut mycket även om det inte märks av tydligt efter en gångs läsning, det ger mycket i längden. Deras språk blir rikare genom att de hör ord som eleverna inte använder själva. Det är även genom böcker elever kan få bättre förståelse för hur andra tänker, de kan befinna sig i en helt ny värld som väcker och stimulerar intresset och nyfikenheten. Detta uppskattar eleverna, det är mysigt och lärorikt.

Det har sitt inflytande på eleverna och de lär sig mer än vad man tror även om det blir korta stunder som högläsningen sker.

De får ut ganska mycket även om det inte visas jättetydligt efter engångs läsning, men i längden så ger det mycket. Ex. rikare språk, lär sig flera ord. hur andra människor kan tycka och tänka jämfört med hur man själv tänker “aha kan man tycka på det sättet”, genom böcker kan man befinna sig i helt ny värld.

Informant 4 uttrycker att högläsning har påverkan på elevers språkutveckling, speciellt för SVA elever som talar annat språk. Hen menar att man ibland tar det för givet att allt är befäst hos eleverna, men genom att exempelvis muntligt hitta

synonymer under läsningen och försöka förklara med andra ord hjälper eleverna mycket.

Prata tillsammans och tänka tillsammans utvecklar de mycket. Det är en lätt sak att missa, när man pratar om högläsning i sig så tänker man mycket “ja men nu ska vi läsa en bok och ni ska sitta tyst”. Det är viktigt att se till att barnen är delaktiga och får jobba med boken och bearbeta texten.

Språket hos SVA-elever utvecklas. Vi tror bara att allt sitter hos eleverna men det gäller att lära hur det sitter, man kan muntligt hitta synonymer, ord som kan vara utmanande, uttryck, det här att tänka och koppla till sig själv brukar vara väldigt svårt. Speciellt kanske om man har barn som är på flykt eller har varit det och möter böcker eller figurer som inte har någonting

gemensamt med barnen själva. Prata tillsammans och tänka tillsammans utvecklar de mycket. - Informant 4 (lärare åk 3).

Samtliga lärare lyfter vikten av elevdelaktigheten som är en viktig faktor för att högläsningens effekter ska främja elevernas lärande. Majoriteten av eleverna

(21)

med frågor under läsningen och diskussioner som visar deras intresse och nyfikenhet. Det är under diskussioner som eleverna tränar på att uttrycka sig själva verbalt och lyssna på andras tankar och åsikter. Det bildas gemenskap och eleverna lär sig av läraren, men även av varandra.

5.2 Tolkning av empiri

Fem kategorier som vi har skapat är Högläsningens syfte, Högläsningens

omfattning, Lärarens roll, Aktivitetens betydelse och Högläsningens effekt. Dessa kategorier utgör empiri som vidare används för att besvara studiens tre

forskningsfrågor. Dessa kategorier skiljer sig åt men harmonierar ändå med

varandra. Forskningsfrågorna besvaras med stöd av den tolkade empirin men även av det sociokulturella perspektivet.

5.2.1 Högläsningens syfte i undervisning

Studiens första forskningsfråga lyder: I vilket syfte används högläsning av dessa fyra f-3 lärare? Frågan har vi kunnat besvara med stöd från vår sortering av empiri och det sociokulturella perspektivet. I studiens kategorier lärarens roll och

högläsningens syfte framträder det viktiga faktorer som blir till stöd med besvarande av den andra forskningsfrågan.

I kategorin lärarens roll framhålls vikten av den roll som en lärare har där hen bör ha koll på sin planering. Att inkludera högläsning i undervisningen bör ha tydliga syften som utgår ifrån styrdokumentet och som gynnar elevernas utveckling. I kategorin högläsningens syfte, framträder informanternas tankar och syften bakom

inkludering av högläsning i deras undervisning. Ett av de viktigaste syften är att alla elever ska känna sig delaktiga och ha inflytande över undervisningen som kan främja lärandet. De ska få chansen till att få lyssna på böcker eftersom det finns de elever som inte får den chansen. Genom högläsning kan olika typer av böcker presenteras för eleverna som väcker nyfikenhet och intresse hos de. Genom att presentera olika typer av böcker för eleverna, kan de få bättre förståelse för olika genrer som de kan bekanta sig med samt känna till nya områden. Genom högläsning kan elever leva sig in i bokens fantasivärld som kan fånga intresset och där fantasin släpps fri. Om nyfikenhet och intresse väcks, kan det leda till att eleverna börjar läsa mer på egen hand. Ett annat sätt som intresset kan fångas genom är att stanna upp vid intressanta punkter i boken under högläsningen, cliffhangers, som kan få eleverna att vilja

fortsätta lyssna.

Ett annat syfte med högläsningens tillämpning är att det kan utveckla elevernas språk, ordförråd och ordval, genom att de hör ord som de inte hört tidigare och sedan diskutera om olika begrepp från boken. Vid diskussioner kan bildstöd användas för att det ska bli tydligare för eleverna vid befästning av begrepp. Under diskussioner

(22)

kan läraren ställa frågor till eleverna som får dem att tänka på hur frågorna kan besvaras och hur svaren kan hittas från boken. Vid diskussioner kan eleverna träna på att lyssna och dela med sig av sina tankar och åsikter med sina kamrater. På så sätt kan eleverna känna sig delaktiga och att de har inflytande i undervisning, genom att bland annat få sin röst hörd. Eleverna får chansen att skriva ner sina tankar och idéer både på papper och muntligt. Detta kan dras parallellt med det sociokulturella

perspektivet som utgår ifrån att människan lär sig nya saker och utvecklas i

kommunikation med sin omgivning. Det är även i kommunikationen med andra som människan tränar på sin tänkande förmåga. I kommunikation där eleverna

diskuterar och arbetar tillsammans utvecklas tänkandet och det skapas en känsla av gemenskap, gemensam upplevelse, som håller ihop elevgruppen. Högläsning kan ge eleverna bättre förståelse om textens uppbyggnad vid bearbetning och analysering av böcker.

(23)

5.2.2 Arbete med högläsning

Studiens andra forskningsfråga lyder: Hur arbetar fyra f-3 lärare med högläsning i sin undervisning? Frågan har vi kunnat besvara med stöd från vår sortering av empiri och det sociokulturella perspektivet. I studiens kategorier högläsningens omfattning, aktivitetens betydelse och lärarens roll finns det faktorer som ger tydligare bild på svaret på frågan.

I kategorin högläsningens omfattning framträder en viktig faktor, där den positiva synen på högläsning och dess betydelse är i centrum. Högläsning inkluderas dagligen och anses vara en viktig del av undervisningen och i elevernas skolgång. Längden på högläsningsstunderna varierar, det är mellan 10–20 minuter och beror på hur mycket eleverna orkar. Även om passen inte blir så långa, har det ändå en positiv verkan på eleverna.

I kategorin lärarens roll framträder läraren som en viktig faktor i elevens utveckling där det är av stor betydelse för hur undervisningen organiseras, struktureras och hur aktiviteter inkluderas. Lärarna arbeta på olika sätt med högläsning, bland annat inkluderas aktiviteter i samband med högläsning som är av stor betydelse. Kategorin aktivitetens betydelse definierar vikten av aktivitetens inkludering i undervisning. Prioriteringen på aktivitetens inkludering i undervisningen ser olika ut. Aktiviteter kan både exkluderas helt från undervisningen av bekvämlighetsskäl, men även inkluderas i samband med högläsning på olika sätt som har sin positiva effekt på elevernas kunskapsutveckling. Aktiviteterna ser olika ut, det kan bestå utav samtal mellan lärare-elev eller elev-elev där olika ämnen och frågor diskuteras. I samband med högläsning inkluderas det aktiviteter av olika sort, det finns även fysiska aktiviteter som inkluderas. Sagotema är en aktivitet som elever har arbetat med. I aktiviteten ingår det olika stationer där eleverna arbetar med olika saker, drama, sekvensbilder, pyssel och sång. Temaarbeten kan se olika ut, efter att ha läst en bok om exempelvis superhjältar, fick eleverna arbeta med det temat där de fick rita sig själv som en superhjälte och bestämma personligheten. Därefter diskuterades elevens självporträtt med klassen. Dramatisering kan inkluderas vid arbete med böcker som handlar om högtider, exempelvis julen. Eleverna fick dramatisera och leva sig in i karaktären och uttrycka sig på olika sätt från boken. Det handlar om att välja rätt bok som går att arbeta vidare med i form av dramatisering. Att välja bilderböcker är till stor hjälp då bilderna ger tydligare förståelse för de uttryck som nämns i boken. Tänkandet hos eleverna kan sättas igång och stimuleras genom att låta de arbeta med aktiviteter där de samtalar om ett problem och reflekterar över, till exempel, hur de hade agerat och löst problemet. I aktiviteter där elever är delaktiga och arbetar

tillsammans, samtalar och diskuterar, tränar de på att lyssna på varandra och lära sig av varandra. Genom delaktighet ökar elevernas motivation och engagemang som leder till att kunskapsutvecklingen främjas. Detta instämmer med det sociokulturella perspektivet som menar att vi lär oss som bäst i kommunikation med andra där vi även formas till tänkande människor. Eleverna får tillsammans bearbeta och

(24)

analysera boken, bland annat bokens handling eller framsida. Detta leder till

gemensam upplevelse hos gruppen där eleverna får möjlighet att leva sig djupare in i boken. Att inkludera aktiviteter låter eleverna visa kunskaper och lära sig på olika sätt, eftersom alla är olika och befinner sig i olika kunskapsnivåer.

5.2.3 Högläsningens effekt

Studiens tredje forskningsfråga lyder: Vilken effekt, anser fyra f-3 lärare, att

högläsning har? Frågan har vi kunnat besvara med stöd från vår sortering av empiri och det sociokulturella perspektivet. I studiens kategorier högläsningens effekter och lärarens roll framträder det faktorer som blir till stöd med att besvara denna

forskningsfråga.

Utifrån kategorierna lärarens roll och högläsningens effekter har läraren en viktig roll i hur undervisningen planeras och genomförs som sätter sin effekt på eleverna och fångar deras uppmärksamhet. För att högläsningens effekter ska gynna elevernas lärande, är det av stor vikt att eleverna känner sig delaktiga och inkluderade i

undervisningen. Undervisningen planeras utifrån den elevgrupp man har och arbetar med böcker som väcker deras intresse och får eleverna att bli inspirerade till att läsa böcker inom olika genrer. Vid val av bok får eleverna vara delaktiga och ha inflytande över den bok som de vill lyssna på och arbeta med. Det får även eleverna att bli motiverade till att läsa på egen hand. Högläsning har en positiv påverkan på elevers språkutveckling, ordförråd och ordval blir utvecklad och bredare, de lär sig nya ord och uttryck som de tidigare inte varit bekanta med. För de elever som har svenska som andraspråk har högläsning en stor effekt på språket. Eleverna får bättre förståelse för meningsuppbyggnad, deras fantasi blir främjad och det stödjer dem med att skapa inre bilder. Högläsningsstunden anses vara mysig där eleverna kopplar av och det är roande men lärorikt. Utifrån högläsning, där läraren läser med

inlevelse, hamnar elever i en ny värld och de får bättre förståelse för hur andra människor kan tänka och tycka.

Bland elevgruppen skapas det känsla av gemenskap där fantasin släpps fri och nyfikenheten träder fram. Genom högläsning främjas elevernas kunskaper om etik och moral, exempelvis vid läsning om en bok som handlar om vänskap och hur man är en god person. För att undervisningen ska vara så gynnande som möjligt, är det av stor vikt att läraren är förberedd. Genom att vara påläst och ha koll på bokens

innehåll som ska läsas för elevgruppen, har läraren bättre förståelse för vilka frågor som kan ställas till eleverna respektive vilka frågor eleverna kan ställa till läraren. De ord och begrepp som noteras vara svåra och utmanande för eleverna diskuteras. Diskussionen som tar plats under högläsningen gynnar elevernas verbala språk och tänkande. Genom att som lärare vara flexibel och förklara ord genom muntliga synonymer samt gester, befäster eleven kunskapen bättre. Eleverna får möjligheten att få förklaringar på olika sätt. I diskussionen bildas det känsla av gemenskap och känsla av delaktighet.

(25)

Under diskussioner tränar eleverna på att arbeta tillsammans, lyssna på varandras tankar och åsikter. Eleverna arbetar i par där den ena eleven med bra läsförmåga läser för sin kamrat som behöver hjälp och stöd med att utvecklas i läsningen. Detta instämmer med det sociokulturella perspektivet, där en mer kunnig person lär en annan i omgivningen och stöttar den lärande i utvecklingen. Det är även i

kommunikation med andra som eleverna utvecklar sin tänkande förmåga och utvecklar sin kunskap, som teorin menar är av stor vikt för den enskilde individens kunskapsutveckling.

5.3 Resultatsammanfattning

Studiens samtliga informanter inkluderar högläsning i sin undervisning. Tre

informanter arbetar med det dagligen medan en informant brukade ha det, men att hen numera inte hinner med det och försöker att förbättra sig. Passen på

högläsningen är ca 10–20 minuter.

Tanken bakom högläsningens genomförande för studiens informanter är att ge alla elever möjlighet till att få lyssna till böcker och bli bekanta med det eftersom alla elever inte får den möjligheten. Andra syften med högläsning är att öka ordförråd och ordval hos eleverna, de kan få bättre förståelse för nya begrepp. Genom högläsning kan informanter ge dem tips på olika typer av bokgenrer, ha mycket diskussioner med eleverna för att låta dem öva på att uttrycka sig verbalt men även i skrift. Vid diskussionerna övar eleverna på att ta del av varandras tankar och åsikter.

Lärarens roll är en viktig faktor som informanterna uttrycker är avgörande för den lärandes utveckling. Beroende på hur undervisningen planeras och genomförs, påverkas elevernas kunskapsinhämtning av de effekter som högläsning ger. Om högläsningsstunderna genomförs på ett genomtänkt sätt, kan lärandet hos eleverna främjas. Två informanter förbereder sig inför högläsning medan två informanter inte gör det. Informanterna stannar upp, förklarar ord och läser med inlevelse för

eleverna, vilket de anser är viktigt. Genom högläsning får eleverna bättre förståelse om sin omvärld och om hur andra tänker och tycker.

Två av studiens informanter inkluderar fysiska aktiviteter i samband med högläsning istället för att endast ha aktiviteter där eleverna sitter och är deltagande i samtal och diskussioner. Aktiviteter som dessa informanter arbetar med består bland annat utav dramatisering där eleverna tränar på att berätta och uttrycka sig med inlevelse. Det inkluderas även sagotema där eleverna i olika stationer arbetar med olika aktiviteter, som exempelvis sång och pyssel.

För informanterna är det viktigt att eleverna är inkluderade och delaktiga där eleverna upplever att de har inflytande över lärandet. Detta kan öka elevernas engagemang, motivation och lust till att vilja lära sig.

(26)

6 Diskussion

I detta kapitel redogörs följande: resultatdiskussion, slutsats, metoddiskussion och studiens pålitlighet och trovärdighet.

6.1 Resultatdiskussion

I läroplanen (2019b) är inte högläsning framskrivet som en undervisningsform, men däremot bör undervisningen planeras på ett givande och stimulerande sätt av läraren som utvecklar läs-och skrivförmågan. Fox (2001, s. 18, 21) menar att det är av stor betydelse att inkludera det och läsa för elever i tidig ålder. Samtliga informanter som deltog i studien inkluderar högläsning i skolvardagen som en undervisningsform. Tre informanter gör detta dagligen och en informant har inte det dagligen men försöker att förbättra sig.

Högläsning har många positiva effekter. Enligt Jönsson (2007, s.10) är några av högläsningens effekter att det skapas en känsla av gemenskap hos elevgruppen där alla elever, oavsett läsförmåga, är delaktiga och tar del av den gemensamma

högläsningsupplevelsen. Även Skolverket (2019b, s. 6, 7) och Skolverket (2015, s.7) framhåller vikten av elevdelaktighet som bör vara en viktig central del i skolvardagen som främjar elevens kunskapsutveckling. Samtliga informanter i studien belyste vikten av elevdelaktigheten i sin undervisning som gynnar kunskapsinhämtningen. För att eleverna ska ta in kunskaper på ett gynnande sätt, är det viktigt att eleven känner sig delaktig och att hen har inflytande.

Andra effekter med högläsning, som Heimer (2016, s.15–19) skriver om, är att

elevernas språk blir rikare där ordval och ordförråd utvecklas. Detta sker bland annat genom diskussioner och samtal om bokens innehåll och om svåra ord och begrepp. Alatalo (2016) menar att gott ordförråd leder till bättre förståelse om bokens

innehåll. Alla fyra informanter diskuterar och för samtal med eleverna vid högläsning för att tydliggöra olika händelser och de svårigheter som dyker upp. Eckeskog (2015, s.12) menar att de frågor som diskuteras och samtalas om bör vara produktiva som går att analysera och utvärdera som ger eleverna djupare kunskap. Fox (2001, s. 21) menar att det är i samtal som elever utvecklar talförmågan och som vidare leder till att de lär sig läsa. Samtliga informanter arbetar mycket med att diskutera kring bokens handling med eleverna. Detta görs för att hålla eleverna aktiva, utveckla deras talförmåga, ordförråd och ordval, få bättre förståelse om bokens innehåll och få dem att leva sig in i boken. I diskussioner övar elever på att lyssna på andra och att dela med sig av sina tankar och åsikter. Detta är en utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet som menar att det är i den sociala kommunikationen med andra i omgivningen som vi blir till tänkande människor. Det är även i kommunikationen som vi utvecklar våra kunskaper, där vi både delar med oss och tar del av andras kunskaper (Eckeskog, 2015, s.9).

(27)

Två av studiens informanter förbereder sig inför högläsning och två informanter förbereder sig inte. De två som förbereder sig gör det genom att gå igenom boken för att få bättre förståelse om bokens handling. Informanterna blir medvetna om vilka delar som kan vara intressanta att ta upp i diskussionen med eleverna och för att notera om det finns ord och begrepp som kan vara utmanande. Informanterna förbereder frågor i förväg som kan leda till att diskussionen blir mer intressant och som utvecklar elevernas kunskaper djupare. Detta är positivt då Eckeskog (2015, s.11, 12) menar att det är av betydelse om läraren är förberedd för den kunskap och

förståelse som eleverna får. Om läraren är väl förberedd inför läsningen med

produktiva frågor kan det ge dem bättre förståelse och djupare kunskap. Genom att vara förberedd har läraren även bättre koll på om boken passar elevgruppens

kunskapsnivå. Det är viktigt att boken passar elevgruppens kunskapsnivå för att det ska främja kunskapsutvecklingen och för att det ska va en bok som de kan relatera till. Samtliga informanter strävar efter att välja böcker som är anpassade till

elevgruppen eftersom avancerade böcker kan det leda till negativa konsekvenser där eleverna tappar intresset. Detta får oss att fundera över om diskussionerna, som de andra två oförberedda informanterna har med sina elever, hade sett annorlunda ut om frågorna var förberedda innan läsningen.

Jönsson (2007, s.11, 13, 18–19) skriver om inkludering av olika arbetssätt i samband med högläsning i undervisning som kan ge eleverna möjlighet att visa och ta till sig kunskaper på olika sätt. Aktiviteter kan göra undervisningen mer rolig, men även lärorikt som leder till att motivation, intresse och engagemang hos elever kan ökas. Elevernas inflytande och delaktighet ska vara en central del i undervisningen. Alla elever är olika, de har olika behov och ska få vara olika. Av denna anledning är det av stor vikt att aktiviteter är både fysiska, där de exempelvis arbetar laborativt, och att de får uttrycka sig både skriftligt och muntligt. Två av studiens informanter

inkluderar aktiviteter i arbete med högläsning. Detta gör de för att låta eleverna arbeta med boken och bearbeta innehållet på olika sätt som kan leda till att kunskapen befästs bättre. De andra två informanterna, som inte inkluderar

aktiviteter i undervisningen, arbetar endast med att ha samtal och diskussioner med eleverna. Dessa två uttryckte att det har sina fördelar med att inkludera aktiviteter, men att bekvämlighetsskälen tar över. Här anser vi att dessa två informanter bör tänka om och inkludera aktiviteter i samband med högläsningen som kan göra lärandet mer lustfyllt. Dessutom får de ta del av olika arbetssätt som kan gynna kunskapsinhämtningen.

Aktiviteter kan bestå av sagotema eller dramatisering, som även Jönsson (2007, s. 13–17) skriver om, där eleverna tillsammans arbetar och bearbetar bokens innehåll på olika sätt. Med dramatisering lever eleverna sig in i karaktärer och uttrycker sig med inlevelse. Med sagotema arbetar eleverna med varierande aktiviteter av olika sort, exempelvis både skriftligt, muntligt och laborativt. De två informanterna som inkluderar aktiviteter, arbetar med dessa typer aktiviteter. I aktiviteterna får eleverna arbeta både i grupper, där de tar till sig kunskaper av varandra, men arbetar även enskilt. Detta kan dras parallellt med det proximala utvecklingszonen som utgår ifrån

(28)

att det är genom kommunikation och samspel med andra som kunskapen blir

främjad och utvecklad. I arbete med andra får den lärande hjälp och stöttning från en mer kunnig person som vägleder den lärande i utvecklingen tills hen kan klara sig på egen hand. Förutom att det är läraren som är den mer kunnige i klassrummet, så får även de elever som befinner sig på bra nivå i utvecklingen ta denna roll i akt och hjälpa och stötta sina kamrater (Eckeskog, 2015, s.9).

Studiens samtliga informanter undervisar i olika årskurs och vi föreställde oss att det skulle skilja sig i fråga om hur högläsning tillämpas i undervisningen. Resultatet visar att det inte finns så stora skillnader mellan dessa lärares undervisning och hur de arbetar med högläsning. Däremot har vi uppmärksammat att tre av studiens informanter har utbildningen f-6 och arbetat under längre period än den fjärde informanten som är utbildad till f-3 och har minst erfarenhet som lärare. Den information som den fjärde informanten gav oss, anser vi är mer konkret på hur en pedagog kan arbeta på olika sätt för att få med hela elevgruppen och få fram och utveckla deras kunskaper på olika sätt. Detta får oss att fundera över om det har att göra med att det skiljer sig i utbildningen, eller om man som lärare efter många års erfarenhet fortsätter att använda sina beprövade metoder och därmed inte välkomnat nya metoder. För oss är detta mycket intressant som vi skulle kunna tänka oss forska vidare om i framtiden.

6.1.1 Slutsats

Syftet med studien var att undersöka hur elevdelaktigheten ser ut i undervisningen i samband med högläsning. Slutsatsen av resultatdiskussionen är att elevdelaktighet är en betydelsefull och avgörande faktor för kunskapsutvecklingen hos eleverna som bör ligga i centrum i all undervisning. Elevdelaktigheten ser olika ut beroende på

undervisningens upplägg, hur läraren har planerat och vilka typer av arbetssätt och aktiviteter som ingår. Det finns många skäl bakom högläsningens tillämpning och främst är det för att högläsning har många effekter som påverkar elevernas lärande positivt. Av denna anledning bör högläsning inkluderas i undervisningen dagligen.

6.2 Metoddiskussion

Studien är förankrad i beprövad och accepterad metodologi, som är operationaliserad med noggrannhet enligt beskrivningen som metodkapitlet anger. Vi valde att

genomföra fyra personliga semistrukturerade intervjuer via dataprogrammet Zoom på grund av den rådande pandemin. Även om intervjuerna fick ske digitalt anser vi att det funkade bra och det förekom inga teknikstrul. Det genomfördes enskilda intervjuer med varje informant där vi båda deltog i. Genom intervjuerna kunde vi ta del av informanternas tankar och erfarenheter om arbete med högläsning.

Intervjuerna var givande och gav oss ett rikt material som vi kunde använda oss utav i studien. Det insamlade materialet har vi tillsammans transkriberat noggrant och

(29)

försiktigt för att minska risken till feltolkning. Vi anser att det valda

datainsamlingsmetoden har varit passande och gett oss den information och data vi behövde för att kunna besvara forskningsfrågorna.

Vi anser att vi fått en mer förtydligad bild på hur högläsning tillämpas i undervisning genom att intervjua lärare från två olika skolor. Vi är även medvetna om att varje skola skiljer sig åt och att arbete med högläsning i varje skola kan se annorlunda ut. För att öka tillförlitligheten valde vi att ställa likadana intervjufrågor till varje

informant om deras profession. Frågorna har varit utformade på ett sätt som gav oss svar på studiens forskningsfrågor och det som avsågs att bli undersökt. Vi anser att intervjuerna gick bra, vi försökte att hålla oss neutrala och ge informanterna andrum och tid till att svara på frågorna. Detta anser vi gjorde informanterna hyfsat bekväma både innan, under och efter intervjuinspelningen.

Studiens forskningsfrågor är besvarade med ett tillvägagångssätt som lett till klar redogörelse. De forskningsetiska kraven som beskrivits i studien har blivit uppfyllda med relevanta källor som blivit refererade. Studiens pålitlighet och trovärdighet är beprövad enligt följande underavsnitt med beskrivning på hur sanningskriterierna har blivit uppfyllda och sedan ett reflexivitetsavsnitt. Studiens slutsats

korresponderar med syftet.

6.2.1 Pålitlighet och trovärdighet

Studien är väl förankrad i beprövad och förankrad metodologi, och

operationaliseringen är beskrivet i detalj. Intervjuerna genomfördes i öppen anda med en struktur som var minimum och studiens data blev fyllig och uppriktigt

lämnad. Reflexivitet har blivit redovisad och sanningskriterierna har blivit uppfyllda. Därmed vill vi konstatera att resultatet är pålitlig.

6.2.2 Reflexivitet

I början av detta arbete var vi näst intill redo på att möta och ta del av det resultat som redogjordes, men genom vår resa i detta arbete har vi även stött på små

överraskningar som gett oss möjligheten att fördjupa kunskapen om. Studiens syfte har varit intressant för oss att se ur olika perspektiv, om hur och varför olika lärare arbetar med högläsning med fokus på elevdelaktighet samt vilka effekter det ger. Det har varit spännande och lärorikt att ta del av det resultat som vi fick redogöra i arbetet.

6.2.3 Sanningskriterier

Det resultat som redovisats är rimligt. Under studiens gång stötte vi på några små överraskningar som vi anser är rimliga, det var inga stora överraskningar som ledde till att ifrågasätta rimligheten. Därmed anser vi rimlighetskriteriet vara uppnått. Resultatets olika delar framträder tydligt och studien förklarar helheten, därmed

(30)

uppfyller studien koherenskriteriet. Korrespondenskriteriet är uppfyllt då resultatet är formulerat på samma allmänna abstraktionsnivå som bakgrundslitteraturen. Med stöd av det teoretiska perspektivet har studien synliggjort fenomenet utifrån ett perspektiv som har förtydligat och skapat nya kunskaper om det. Det aletiska sanningskriteriet är följaktligen uppfyllt.