• No results found

Motivation på gymnasiet : En kvalitativ studie av gymnasielevers motivation till lärande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Motivation på gymnasiet : En kvalitativ studie av gymnasielevers motivation till lärande"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Motivation på gymnasiet

En kvalitativ studie av gymnasielevers motivation till lärande

Zahra Dervish

Akademin för utbildning, kultur och Handledare: Erik Hjulström kommunikation Examinator: Hans Öberg Pedagogik Kandidatuppsats i Pedagogik, 15 hp. VT2020

(2)

SAMMANFATTNING Då motivation är subjektivt kan det upplevas svårt att skapa. Motivation är ett motiv som har en påverkande effekt på individens tankesätt om att vilja handla till ett specifikt beteende. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse av vad som är motiverande för gymnasielever. En kvalitativ metod användes för att genomföra studien. Fem semistrukturerade intervjuer tog plats med gymnasielever. Resultatet visar att eleverna motiveras av många olika faktorer. Dessa faktorer kunde exempelvis vara prestation och skolämnen. Främst visade undersökningen att stöttande, bra lärare som återkopplade med en tydlighet ha störst inflytande på eleverna. Resultatet visar även faktorer som kan ha en negativ inverkan på motivation hos eleverna. Exempelvis som bristande stöd från lärare och familj och vänners negativa påverkan. Slutsatsen kan därför dras att motivation borde betraktas som något subjektivt och förändringsbart beroende på kontexten. Nyckelord: gymnasielever, motivation, skolan, ledarskap, lärande Zahra Dervish Motivation på gymnasiet – En kvalitativ studie av gymnasielevers motivation till lärande

2020 Antal sidor: 24

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning 4 1.1 Problemformulering 4 1.2 Syfte och frågeställning 4 2. Tidigare forskning 4 2.1 Forskning om motivation 5 2.2 Motivation till lärande 5 3. Teoretiska perspektiv och centrala begrepp 6 3.1 Intrisic motivation theory 7 3.2 Model of motivated learning 7 3.3 Male och Palaiologous teori om pedagogiskt ledarskap 9 4. Metod 10 4.1 Urval och deltagare 10 4.2 Datainsamling 10 4.4 Databearbetning 12 4.5 Forskningsetiska principer 13 5. Resultat 13 5.1 Motiverande faktorer 14 5.1.1 Det personliga intresset 14 5.1.2 Roliga, stöttande och motiverande lärare 15 5.1.5 Undervisningen och ämnets koppling till verkligheten 17 5.1.6 Stöd från familj och vänner 17 5.2 Icke motiverande faktorer 18 5.2.1 Familj och vänners negativa påverkan 18 5.2.2 Bristande stöd från lärare 18 6. Analys 18 7. Diskussion 21 7.1 Resultat diskussion 21 7.2 Metod diskussion 22 8. Slutsats 22 8.1 Framtida forskning 23 Referenser 23 Bilaga 1 – Litteratursökning 26

(4)

1. Inledning

1.1 Problemformulering

Att fånga varje elevs individuella intresse för att öka motivation i klassrummet är en ständig utmaning. Anledningen till att detta en utmaning beror på att eleverna är olika. Detta betyder alltså att eleverna reagerar och svara olika till olika metoder för inlärning. Det är alltså svårt att hitta en metod som kan motivera en hel klass, då den motiverande faktorn kan vara starkt subjektivt kopplad till eleverna själva. (Girmus, 2012) Genom svårigheten att skapa

motivation för eleverna skapas även ytterligare problem. Genom att elever känner avsaknad av motivation till sina studier och inlärning kommer deras kunskaper och prestation inom skolan att försämras (Hayward, 2019). Detta betyder att lärare som en ledande roll arbetar varje dag på något vis för att skapa eller erhålla motivation hos elever. Varje dag utmanas både lärare och elever med nya krav för lärande. Detta i samband med minskade resurser, växande våld och eskalerande prestationsförväntningar (Bowman, 2004). Det finns även forskning och teorier angående hur en lärare bör gå tillväga för att kunna skapa motivation. Då det finns olika rekommendationer kan det vara svårt att se någon enhetlighet (Grimus, 2012) Motivation är något som bidrar till något positivt och i dagens samhälle kan det vara svårt att motivera elever. Att skapa motivation för elever är mycket viktigt under deras studieperiod. Det finns positiva effekter med att eleverna är motiverade till att studera. Elever som känner sig motiverade har en större engagemang i de lärande aktiviteterna, har generellt sätt en bättre akademisk prestationsförmåga, närvarar mer i undervisningen och har ofta starkare sociala kompetenser (Öqvist & Malmström, 2016).

Detta område anser jag är relevant att forska inom pedagogik eftersom det belyser lärares sätt att utbilda elever samt hur de arbetar för att skapa motivation hos gymnasielever. Eftersom alla elever är olika så kan det bli en utmaning för lärare att lyckas att motivera hela klassen. Även inom forskning finns olika teorier om hur motivation kan skapas. Då motivation är subjektivt saknas ett gemensamt perspektiv på hur motivation skapas på bästa sätt. Personligen är jag väldigt intresserad att undersöka inom detta område eftersom jag som student kan ibland uppleva det svårt att blir motiverad i skolan. Jag vill därför ta reda på hur gymnasielever upplever motivation i förhållande till skolan.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för olika faktorer som gymnasieelever själva anser motiverar dem i deras skolarbete samt vad som får dem att vilja prestera i skolan.

I. Vad beskriver gymnasieeleverna som motiverande i deras skolarbeten? II. Vilka skillnader och likheter finns det i de olika elevernas beskrivningar?

III. Hur kan elevernas beskrivningar av det som motiverar dem i skolarbetet förstås med stöd av Schunk, Meece och Pintrich (2013) motivationsmodellen, samt av Male och Palaiologou (2015) teori om pedagogiskt ledarskap?

2. Tidigare forskning

Litteratursökningen för studien har genomförts genom att granska tidigare forskning inom ämnet. Bilaga 1 visar hur sökningen har genomförts genom att presentera datum för sökningen, databasen, söktermerna, hur sökningen begränsats samt hur många resultat respektive sökning fick inom databasen. Delar av litteraturinsamlingen kan delvis tas fram med hjälp av en

(5)

snöbollsmetod, vilket innebär att referenser i intressanta artiklar följs upp och granskas (Bryman, 2011). Detta genomfördes då referenserna ofta är relevanta och nära kopplade samman med den tidigare forskningen.

2.1 Forskning om motivation

Centralt för denna studie är motivation till inlärning. Begreppet är dock svårt att beskriva då det finns olika teorier om vad begreppet innefattar samt vilka faktorer som skapar motivation (Toste, Capin, Williams, Cho, & Vaughn, 2019). En definition av motivation, enligt Pardee (1990) är att ett motiv är något som påverkar individens tankesätt till att uppmuntra till eller skapar en vilja att genomföra ett specifikt beteende. Denna uppmuntran eller vilja att genomföra ett specifikt beteende kan skapas genom flera olika faktorer. Dessa faktorer kan till exempel vara individens mål, känslor, självkänsla, självförtroende, upplevda nytta och vinning genom att genomföra beteendet. (Toste, Capin, Williams, Cho, & Vaughn, 2019). Nedan ska jag redogöra för olika framtagna undersökningar kring motivation och lärande

2.2 Motivation till lärande

I en studien av Grimus (2012) var syftet att undersöka hur elever motiveras i klassrummet under utbildning. Studien baserades på kvantitativ data insamlad från 660 amerikanska grundskolelärares uppfattning kring vad som motiverar elever. Respondenterna svarade på olika frågor angående motivation i en enkät. Studien är även baserad på en omfattande litteraturgenomgång där 190 publikationer granskats. Resultatet av studien var sammanfattningsvis att elever, enligt lärare, motiveras av sju olika faktorer. Dessa var (1) yttre belöning, (2) social interaktion, (3) självständigt arbete och inflytande på undervisningen, (4) personligt intresse i ämnena, (5) målsättning för studier, (6) tävlingsinriktade studier och (7) ämnets relevans och verklighetskoppling. I en annan studie av Hayward (2019) undersökte man också hur elever motiveras i klassrummet under utbildning men framförallt var i syftet till att undersöka motivation kopplat till aktiv och passiv inlärning. Studien var kvantitativ och datan samlades in genom enkäter för att testa hypoteser. Respondenterna valdes från ett universitet i USA där 307 respondenter svarade. Resultatet av studien visade att svårare kurser generellt sett gav sämre resultat för studenterna. Detta kunde dock motverkas genom aktiv inlärning. Studien visade att aktivt lärande kan underlätta kognitiv och emotionell påfrestning kopplad till svår utbildning.

I Bernaus (2008) studie genomfördes en liknande undersökning där syftet var att undersöka olika typer av undervisningsstrategi där aktiv och passiv inlärning studerades med fokus på deras effekt på elevernas motivation. Studiens urval bestod av 694 respondenter, däribland 31 lärare och resterande andel var elever. Studien genomfördes med en kvantitativ metod och respondenterna var från Katalonien i Spanien. Resultatet av studien visade att användandet av traditionella undervisningsstrategier inte hade någon direkt positiv påverkan på elevernas prestation, motivation eller attityd gentemot utbildningen. Studien visade dock att en integrerande undervisningsprocess, en positiv attityd gentemot utbildningssituationen och målorientering hade en positiv påverkan på elevernas motivation till lärandet. Målorientering visades i denna studie var något viktigt för motivationen. Detta anser även Locke och Latham (2002) i en litteraturstudie som de genomfört. I studien har författarna granskat målteori från de senaste 35 åren för att skapa en tydligare bild kring hur målsättning påverkar motivationen. De

(6)

menar att mål och delmål har stor betydelse för en individs motivation. I en annan studie av D’Lima, Winsler och Kitsantas (2014) var syftet att undersöka kopplingen mellan målorientering, akademisk prestation och inre/yttre motivation. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som delades med amerikanska högskole-

/universitetsstudenter. Totalt hade studien 591 respondenter. Studiens resultat visade att inre och yttre motivation hade en positiv koppling till elevernas generella akademiska prestation. Studien visade även att målorientering hade en negativ koppling till elevernas betyg. Denna studie visade motsatt resultat till den ovanstående studien av Bernaus (2008)

I en studie av Hortigüela-Alcalá, Sánchez-Santamaría, Pérez-Pueyo, och Abella-García (2019) undersöktes sociala mediers påverkan på elevers motivation i högre utbildning. Urvalet bestod av 197 studenter från Spanien. Datan samlades in genom en enkät. Resultatet av studien visade att användandet av sociala medier i pedagogiskt syfte hade en signifikant positiv påverkan på både elevernas motivation till studierna och deras delaktighet i lärandet. Författarna menar att detta är bevis som föreslår att sociala nätverk är mycket betydande i en persons lärandeprocess. Detta resultat sägs emot i en tidigare studie av Manca och Ranieri (2016) där syftet var att undersöka huruvida sociala medier kan användas för lärande och professionella ändamål. Studien samlade data genom en enkät som skickades till personer inom italienska högskolor och universitet. Totalt fick enkäten 6139 respondenter. Resultatet av studien visade att social media var starkt förknippat med personlig användning istället för att användas i utbildningssyfte. De kom fram till att sociala medier inte bör användas i utbildningssyfte då det kan försämra koncentrationsförmågan och motivationen hos elever.

Ytterligare studie inom detta område har genomförts av Adcroft (2011) där syftet var att undersöka relationen mellan motivation till lärande och elevernas förväntningar av lärandet. Den data som samlades in var genom en enkät där 564 studenter vid högskolor eller universitet svarade. Resultatet av studien indikerade ett samband mellan elevens personliga intresse kopplat till undervisningen, hur eleven förväntar sig prestera i utbildningen och elevens motivation till utbildningen.

3. Teoretiska perspektiv och centrala begrepp

Flera teorier har framtagits i undersökningen. Syftet med detta var att visa möjliga teorier som passar till undersökningen. Men framförallt har tre teorier valts för att analysera denna studie. Dessa teorier är intrisic motivation theory av Eccles och Wigfield (2002), model of motivated learning av Schunk, Meece, och Pintrich (2013), samt Male och Palaiologous (2015) teori om pedagogiskt ledarskap.

(7)

3.1 Intrisic motivation theory

Det finns olika modeller för motivation som kan användas i denna undersökning. Under letande för att hitta bästa lämpade modell fann undersökaren perspektivet på motivation vid inlärning vilket är inre motivations teori (intrisic motivation theory). (Eccles, & Wigfield, 2002) Detta innebär att om individen känner en inre motivation är detta på grund av att individen har ett genuint intresse som motiv bakom handlingar. En yttre motivation beskriv däremot vara ett externt motiv bakom handlingen, exempelvis en belöning. (Eccles, & Wigfield, 2002) Den inre motivationen som beskrivs vara av genuint intresse vilket kan bero på tro olika tankesätt hos individen. Den första faktorn som skapar ett genuint intresse hos en individ är att personen känner sig manad att utföra svåra och utmanande handlingar. Den andra faktor är att individen är nyfiken och har lätt att engagera sig. Den tredje faktorn är att individen drivs av att stärka sin kompetens och öka sina kunskaper. (Eccles & Wigfield, 2002). Yttre motivation präglas av att individen söker efter måluppfyllelse och bekräftelse för den utförda handlingen. Detta kan individen känna genom olika typer av belöningar för sitt agerande, exempelvis betyg, lön eller liknande. (Eccles & Wigfield, 2002)

3.2 Model of motivated learning

I modellen delas motivation i tre delar vilka påverkar individens vilja att lära sig. Dessa delar av motivationen är variabler som uppkommer innan en handling utförs, under handlingen utförs och efter handlingen har utförts. (Schunk, Meece, & Pintrich, 2013) Innan handlingen utförs utvärderar individen enligt Schunk, Meece och Pintrich (2013) situationen efter sina förväntningar av handlingen. I förväntningarna ingår en tanke från individen kring det potentiella resultatet av handlingen samt individens självförtroende och utvärdering kring sin egen förmåga att klara av handlingen (Toste et al., 2019). Ytterligare överväganden innan handlingen är individens mål, värderingar, behov, sociala stöd och emotioner kopplade till handlingen (Schunk, Meece & Pintrich, 2013). Under handlingens utförande spelar tre variabler in i individens motivation, dessa är instruktiva, kontextuella och personliga variabler. De instruktiva variablerna beskrivs vara hjälpmedel för individen att utföra handlingen, så som en lärare, återkoppling, studiematerial och utrustning för att utföra handlingen (Schunk, Meece & Pintrich, 2013). Lärare med motiverade, engagerade klassrum har olika egenskaper och uppvisar olika beteenden än de lärare med klassrum där elevernas motivation och engagemang är låg. Motiverande lärare skapar ett positivt, optimistiskt och medkännande klassrum där vikten ligger på lärande. Lektionerna är välplanerade, meningsfulla, intressanta och möjliggör studenternas självständighet och samarbete. (Grimus, 2012) Detta är viktigt då motiverade studenter kan, på ett mer aktivt sätt, delta i sin inlärning och utbildning. Genom ett aktivt deltagande i undervisningen vilket ofta skapas genom en motiverande faktor kan eleverna stärka sin prestation inom utbildningen. (Hayward, 2019) För att skapa grundläggande motivationsvillkor genom att anta lämpligt lärarbeteende, ha en bra relation med eleverna, upprätthålla en trevlig och stödjande stämning i klassrummet och tillhandhålla gruppnormer för att främja en sammanhängande elevgrupp. (Bernaus, 2008) För att skapa bra relationer och främja en sammanhängande elevgrupp kan sociala nätverk användas för att främja kommunikation och motivation hos eleverna. Genom att eleverna redan känner sig bekväma i en digital miljö kan det vara lättare för elever att aktivt delta i utbildningen om den genomförs med hjälp av digitala medel. (Hortigüela-Alcalá, Sánchez-Santamaría, Pérez-Pueyo, & AbellaGarcía, 2019) Det kan dock riktas kritik mot detta förhållningssätt då flera studier tyder

(8)

på att teknologi och användande av sociala medier kan försämra inlärningsförmågan och motivationen hos elever (Manca & Ranieri 2016; Rostaminezhad, Porshafei, & Ahamdi, 2019). De kontextuella variablerna beskrivs var individens omgivning så som människorna runt om individen och miljö där handlingen utförs. De personliga variablerna beskrivs vara individens egen kunskap, färdigheter, valet av metod för handlingen och individens ansträngning att faktiskt genomföra handlingen. (Schunk, Meece & Pintrich, 2013) Efter handlingen är genomförd utvärderar individen de olika faktorerna som övervägdes innan handlingen genomfördes, men denna gång mer kopplat till hur handlingen har påverkat faktorerna. Individen utvärderar alltså huruvida målet och förväntningarna är uppnådda (Schunk, Meece & Pintrich, 2013), hur handlingen har påverkat individens självförtroende (Toste et al., 2019) och känslorna kopplade till den utförda handlingen (Schunk, Meece & Pintrich, 2013). Målorientering är särskilt viktig när det kommer till motivation och inlärning. När elever skapar en målorientering utvärderar de det upplevda värdet av uppgiften eller handlingen de kommer att eller har genomfört. När denna utvärdering är genomförd kommer eleven att fundera över hur intressant, hur användbart och hur viktig den informationen kopplad till handlingen eller uppgiften är. (Hayward, 2019) Om eleven då finner att uppgiften inte kommer att bidra med någon större nytta, kommer de även att tappa motivationen för att klara av handlingen (Adcroft, 2011). Läroplanen detta spelar också stor roll i skapandet av motivation hos elever. Det är mycket viktigt att uppgifter och planeringen förklaras tydligt och anpassas till elevernas kunskapsnivå. Om uppgifterna är otydliga eller upplevs vara allt för svåra att klara av, kan eleverna komma att tappa sin motivation. (Locke & Latham, 2002) Självförtroende och självutvärdering är två begrepp beskrivs vara faktorer som påverkar både elevernas motivation och deras prestation inom studierna (D’Lima, Winsler, & Kitsantas, 2014). Elever som har ett starkare självförtroende har generellt sett ett större intresse och är mer motiverade att fullfölja sina studier (Caraway, Tucker, Reinke, & Hall, 2003). Alla dessa fyra kategorier visar en tydlighet på att antaganden som ligger bakom dessa rekommendationer är lärares beteenden och övertygelser som har en direkt inflytande på elever (Bernaus, 2008).

MOTIVATION

INSTRUKTIVA

VARIABLER

KONTEXTUELLA

VARIABLER

PERSONLIGA

VARIABLER

(9)

Modellen av Schunk, Meece och Pintrich (2013) kommer att ligga till grund för studiens analys då modellen ger ett mångsidigt perspektiv på motivation i förhållande till inlärning. Då denna modell omfattar olika typer av faktorer under olika stadier i inlärningsprocessen ses som en fördel i jämförelse med de andra teoretiska perspektiven som presenteras i studien. Modellen kommer att användas som ett verktyg för att få en mer nyanserad analys av motivation i förhållande till inlärning.

Eftersom den här modellen framförallt är motivationspsykologi även om den delvis betonar lärarens roll så har jag även valt Male och Palaiologou (2015) teori om ledarskap i utbildning som stöd till modellen av Schunk, Meece och Pintrich (2013) och för att utveckla en mer pedagogisk teori som ram.

3.3 Male och Palaiologous teori om pedagogiskt ledarskap

Lärare fungerar som ledare eftersom det är de som har direkt kontakt med elever. Enligt Male och Palaiologou (2015) bör ledarskap och pedagogik ses i relation till varandra när det kommer till undervisning. Det är viktigt att ledarskapet utförs på ett pedagogiskt sätt för att eleverna ska kunna anpassa sig till undervisningens metoder och ledarstil. Male och Palaiologou (2015) menar även att ledarskap och pedagogik är starkt påverkade av kontexter. Detta betyder alltså att det pedagogiska ledarskapet inte nödvändigtvis kan användas på samma sätt i alla situationer, då olika kontexter kräver särskild anpassning av metoden för ledarskapet. Lärare kan arbeta på olika sätt för att utöva sitt ledarskap på ett pedagogiskt vis. Bowman (2004) menar att lärare kan använda metoder för att undgå sin formella roll som auktoritär för att på ett mer pedagogiskt sätt leda gruppen. Att frångå sin formella auktoritet kan exempelvis göras genom att ha en bra relation till eleverna och skapa en trevlig och positiv atmosfär i gruppen (Bernaus, 2008). Interaktionen mellan elever eller mellan elever och lärare kan dock vara mycket komplicerad. Male och Palaiologou (2015) menar att kontexten spelar en viktig roll i hur ledarskapet och miljön i gruppen kommer att vara. Det är viktigt för ledaren att kunna analysera sociala förhållanden och att kunna förstå individuella och subjektiva skillnader mellan eleverna. Det kan vara en utmaning för läraren att anpassa sitt ledarskap till varje enskild elevs individuella och subjektiva uppfattningar, men det är fördelaktigt ur ett ledarskapsperspektiv att vara medveten om att dessa skillnader existerar. Male och Palaiologou (2015) menar även att ett pedagogiskt ledarskap inte bara innefattar hur läraren planera undervisningsmiljö för gruppen utan även hur de agerar gentemot den komplexa gruppsammansättningen i klassen med många skillnader. Ledaren kan enligt Male och Palaiologou (2015) inte använda sig utav någon modell för att anpassa sitt ledarskap, utan måste forma detta utefter gruppens förutsättningar. Läraren har alltså en central roll när det kommer till att påverka elevernas motivation i utbildningen genom att forma deras mål och tankar. Eleverna har ofta en förhoppning om att läraren kommer att vägleda. Lärare vars ledarskap är stöttande och vägledande för eleverna och där med möter dessa potentiella förväntningar kan komma att skapa ett förtroende hos eleverna (Male & Palaiologou, 2015). Detta kan ha en positiv påverkan på elevernas inlärning och motivation. (Öqvist & Malmström, 2016)

(10)

4. Metod

Kvalitativ forskningsmetod används i första hand när syftet med studien är att djupare undersöka ett fenomen, där undersökningen intresserar sig för att förstå. Meningen med förståelse är att förstå innebörden och syftet i olika händelser och även vilken innebörd och syfte följande har för till exempel olika individer. (Ahrne & Svensson, 2015) Kvalitativ forskningsmetod används ofta för att få ett detaljrikt empiriskt material där olika personliga upplevelser och erfarenheter är av intresse för undersökningen. Detta material samlas ofta in genom att intervjua eller observera människor kring deras erfarenheter och upplevelser. (Bryman, 2011) Kvalitativ forskningsmetod hade som grund att stärka kvaliteten i det insamlade materialet, vilket innebar att fokus låg på att undersöka ett litet specifikt urval där reflektioner och upplevelser kunde uthämtas hellre än ett brett urval med en mer ytlig data. (Bryman, 2011) I denna undersökning valdes en kvalitativ forskningsmetod då tidigare studier varit av kvantitativ karaktär. Detta upplevdes som att det fanns ett behov att förklara och förstå bakomliggande orsaker och fokusera på individuella upplevelser kopplade till motivation i skolan. Att skapa en förståelse kring ämnet innebar i detta fall att få gymnasieelever att reflektera över sin situation i skolan med ett fokus på deras motivation. Detta innebar att eleverna behövde fundera över hur olika faktorer påverkade deras tankar och känslor kring skolan, ämnen och lärare. Det allra första med studien valdes ett problemområde. Efter lämplig områdesval formades preliminärt syfte och frågeställning. När undersökaren bestämt syfte och frågeställning gjordes litteratursökning för att skapa en uppfattning om undersökningsområdet och för att definiera begrepp. Därefter valdes fem lämpliga respondenter för intervjuer. Efter intervjuerna hade tagit plats så kontaktade undersökaren eleverna för att se så att undersökningen inte haft en negativ påverkan på dem.

4.1 Urval och deltagare

Eftersom en kvalitativansats har valts så behövdes ett urval av intervjudeltagare göras.

Bekvämlighetsurval är när undersökaren väljer de respondenter som finns tillgängliga (Bryman , 2011). Urvalet gick till så att undersökaren frågade gymnasielever på olika skolor om de ville delta i undersökningen. Deltagarna i undersökningen var fem gymnasielever. Tre var unga kvinnor och två var unga män. Dessa deltagare var mellan 18-19 år gamla. Urvalet som har valts har gjorts för att det kan vara lättare att motivera yngre elever såsom låg och högstadium elever än gymnasieelever. Detta kan bero på att yngre elever har en mer grundläggande undervisning och inte har lika stort behov av självständigt arbete som äldre elever. (Gottfried, 1990) Problematiken med motivation till undervisning är främst förknippat med tonåren då ungdomarna börjar reflektera och bli mer ifrågasättande (Gottfried, 1990). På grund av detta var det vara intressant att välja gymnasieelever som är mer svår motiverade elever, därav har urvalet begränsats till gymnasielever. Ett kriterium som sattes för att kunna delta i undersökningen var att vara gymnasielev och minst 18 år.

4.2 Datainsamling

I detta fall är meningen att förstå och ta reda på hur gymnasielever anser att deras lärare skapar motivation för dem. Först fick undersökaren söka efter frivilliga elever som ville ställa upp i intervju. Efter lämpliga respondenter hade valts skickades ett missivbrev ut till samtliga elever.

(11)

Tid och rum bestämdes och vidare gjordes en provintervju innan eleverna intervjuades. En provintervju kändes lämplig att göras för att undersökaren skulle känna sig trygg och säker i sina frågor men även för att tillförsäkra intervjufrågorna. Provintervjun ansågs vara lämplig att använda för att undersökaren skulle tänka igenom och klarlägga tänkbara oklarheter. I missivbrevet stod allt som eleverna behöver veta innan undersökaren fick deras samtycke. I missivbrevet stod även undersökarens mailadress och telefonnummer så att alla elever kunde kontakta vid möjliga frågor de hade. Efter prov intervjun togs fem intervjuer plats. Dessa intervjuer tog plats på bekväm och trygg plats för respondenterna. Under intervjuns gång användes en semistrukturerad intervju där intervjuguiden innehöll tre frågeområden. Dessa frågeområden var inledande frågor, djupa frågor och avslutningsfrågor. Meningen med inledande frågor var att få respondenterna att känna sig bekväma och vilja öppna upp sig och tala fritt. (Kvale & Brinkman, 2014) Bakgrundsinformationen kan vara intressant i senare skede av arbetsprocessen då det kan finnas möjlighet till skillnader beroende på ålder, kön och position inom organisationen. (Ahrne & Svensson, 2015 & Justesen & Mik-Meyer, 2011) Anledningen till att en semistrukturerad intervjuform användes är för att det kan vara fördelaktigt när det kommer till att få de intervjuade eleverna att vara mer aktiv under intervjuns gång. Genom att innan intervjun förbereda några frågor finns en struktur till en viss grad. Under intervjuns gång kunde undersökaren ställa följdfrågor eller låta intervju respondenten berätta själv. Fördelen med följdfrågor kan vara att relevanta aspekter som inte undersökaren hade haft i åtanke då framkommer i intervjun (Ahrne & Svensson, 2015).

Under intervjuerna användes undersökarens mobiltelefon för att spela i intervjun. Penna och papper användes vid möjliga följdfrågor och frågor som passade sammanhanget. Det kan vara nödvändigt att skriva ner följdfrågor som produceras under intervjuns gång, för att kunna överföra dessa till senare intervjuer. (Ahrne & Svensson, 2015; Justesen & Mik-Meyer, 2011)

4.3 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet i forskningen innebär att mätningen som undersökningen syftar till att göra är genomförd på ett tillförlitligt sätt. Begreppet innefattar även att metoden ska kunna överföras eller upprepas i andra studier och få likvärdiga resultat. Validitet avser att mäta relevanta aspekter av undersökningsområdet. Detta innebär hur väl forskningsprocessen är anpassad för undersökningsområdet. (Bryman, 2011) Dessa två begrepp används dock oftast i kvantitativ forskning och är möjligtvis enklare att kontrollera i en kvantitativ kontext. Reliabilitet kan i kvalitativa studier liknas med begreppet tillförlitlighet, vilket innebär att läsaren kan förlita sig på att resultatet speglar verkligheten. Reliabilitet i studier syftar till kvaliteten på de instrument som använts för mätningen. (Bryman, 2011) I denna studie är undersökaren och de hjälpmedel som användes för att samla material instrumenten för mätning. Mätningen anses vara reliabel då undersökaren hade tidigare erfarenhet inom pedagogikämnet på grund av undervisning vid högskolan. De hjälpmedel som användes för att spela in materialet var mobiltelefon med inbyggd mikrofon, vilket gjorde att ljudupptagningen och kvaliteten på ljudinspelningarna var av god karaktär. Validitet i kvalitativa undersökningen kan hanteras genom att tekniken för datainsamling är väl motiverad, att resultaten i studien är i linje med tidigare resultat från forskning och att forskningsprocessen är väl beskriven. (Bryman, 2011) I slutändan är det viktigaste att läsaren tror på all forskning som den läser i undersökningen. Vetenskap är uppbyggt på att veta och inte antaganden därför måste det också vara trovärdigt (validitet) för att kunna granskas i forskarvärlden och samhället. Man kan aldrig veta om en undersökning har

(12)

gjorts som undersökaren påstår. Läsaren måste därför förlita sig på undersökaren och dennes arbete. Validiteten stärks i denna undersökning eftersom undersökaren har skrivit steg för steg hur undersökningen gjorts. Detta har gjorts för att vem som helst ska kunna göra samma undersökning. Detta benämns som begreppet transparens. När trovärdigheten hanteras genom att arbetet beskrivs transparent innebär detta att undersökningens process är väl beskriven så att en annan undersökning skulle kunna genomföras på samma sätt. Detta stärker också då trovärdigheten i undersökningen om allt finns tydligt beskriven. Ytterligare sätt att stärka trovärdigheten av arbetet var genom att det finns tidigare studier som presenteras i arbetet. Det faktum att den tidigare litteraturen tyder på en förförståelse hos undersökaren stärker trovärdigheten i arbetet. Tidigare forskning kunde spela en stor roll i framtagandet av intervjufrågor vilket även kunde innebära att läsaren kunde, med större säkerhet, uppfatta intervjufrågorna som relevanta till undersökningsområdet. (Ahrne & Svensson, 2015)

Baserat på Ahrne och Svenssons (2015) definition av begreppet trovärdighet har detta hanterats i undersökningens arbetsprocess. Trovärdigheten i detta arbete har stärkts genom att stegvis gå igenom och motivera val som har gjorts i undersökningen. Exempelvis hur och varför valet av intervjudeltagare har gjorts. Undersökningens trovärdighet har även stärkts genom att granska tidigare forskning och presentera de resultatet samt att en granskning av flera teoretiska perspektiv har valts. Det faktum att flera teoretiska perspektiv och tidigare forskning har presenterats i arbetet stärker trovärdigheten då författaren har gjort ett medvetet val kring vilken teori som är lämpligast anpassad till undersökningen (Bryman, 2011) Tidigare forskning och teoretiska perspektiv har i detta arbete varit del av intervjufrågorna som ställdes till intervjudeltagarna. Detta stärker också trovärdigheten då intervjufrågor framtagna med inspiration från etablerad teori kring motivation stärker sannolikheten att intervjufrågorna var väl anpassade till undersökningens område och syfte.

4.4 Databearbetning

Intervjuerna transkriberades i förstahand på så vis att undersökaren lyssnade av ljudinspelningen och samtidigt skrev ner allt som sades under inspelade intervjun. Pauser och läten valdes inte att tas med på grund utav att undersökaren inte ansåg det som nödvändigt att analysera dessa. Genom att transkribera det insamlade materialet är det enklare få en överblick över innehållet i intervjuerna (Ahrne & Svensson, 2015), vilket var syftet med transkriberingen i denna studie. Detta var också till nytta för att i senare skede kunna analysera respondenternas svar. Efter samtliga intervjuer transkriberats så meningskoncentrerades intervjuerna för att kunna hitta likheter och skillnader i materialet från intervjuerna som gjorts. En tematisk analys valdes att användas för att hitta mönster (teman) i datainsamlingen.

Den tematiska analysen genomfördes på så sätt att författaren granskade allt transkriberat material. Därefter meningskoncentrerades samtliga påståenden från intervjudeltagarna för att kunna skapa en mer överskådlig bild av materialet. När meningskoncentreringen eller kodningen hade genomförts granskades även koderna för att kunna urskilja likheter eller skillnader mellan intervjudeltagarnas utlåtanden. Koderna som hittades i respektive intervjudeltagares transkriberade material sammanställdes sedan i ett gemensamt dokument för att enkelt kunna jämföra samtliga deltagares påståenden. De likheter som hittades i kodningen sammankopplades sedan i form av övergripande kategorier eller teman och låg till grund för

(13)

presentationen av resultatet och analysen av studien. Dessa teman var främst kopplade till de olika typerna av motivation till ämnen, lärare och familj/vänner.

4.5 Forskningsetiska principer

All forskning bör följa etiska principer under hela undersökningens gång. Beroende på sammanhang måste alltid alla frågor säkerställas trots om undersökaren skulle följa t.ex. vetenskapsrådets forskningsetiska principer. (Ahrne & Svensson, 2015) De viktigaste och mest grundläggande forskningskravet är individskyddskravet som har fyra huvudområden. Dessa fyra är 1.Informationskravet där respondenten måste informeras om deras uppgifter i undersökningen och vilka villkor som gäller för deras deltagande. Det ska informeras om att respondenternas deltagande är frivilligt och att dem när som helst kan avbryta sin medverkan i undersökningen. 2. Samtyckeskravet där undersökaren alltid måste inhämta respondentens samtycke. Respondenten har alltid rätt att själv bestämma om sitt deltagande i undersökningen utan att ha negativa resultat. Om Respondenten är under 15 år måste även vårdnadshavarens samtycke hämtas. 3. Konfidentialitetskravet handlar om att icke behöriga inte ska kunna ta del av information om respondenterna. Respondenternas identifierbara uppgifter ska därför inte finnas med utan ska istället kodas om och så att endast behöriga kan ta del av de. Det sista kravet är 4. Nyttjandekravet handlar om datainsamlingen som endast får användas i forskningsändamål och vanskligt syfte. (Vetenskapsrådet, 2002) Dessa etiska forsknings principer presenterades i introduktionen av varje intervju för att informera samtliga deltagare om hur materialet skulle komma att användas. Deltagarna informerades även kring att deras deltagande var helt och hållet frivilligt samt att de hade rätten att avbryta intervjun eller välja att lämna vissa frågor obesvarade. Samtliga intervjudeltagare kodades om till siffror (1-5) för att säkerställa att de inte kunde identifieras personligen. Deltagarna som valdes var endast gymnasieelever vilket då undgår att deltagaren skulle vara under 15 år gammal. Deltagarens ålder säkerställdes även bland de introducerande frågorna i varje intervju.

5. Resultat

Tabellen nedan visa informanterna som deltagit i undersökningen. Vilken ålder dem var, hur gamla dem var vilket program de läste samt vilken skola de gick på.

Informanter Ålder Kön Program

Intervju 1 19 Kvinna Hantverksprogrammet,

frisörlinjen

Intervju 2 19 Man Handelsprogrammet

Intervju 3 18 Man Naturprogrammet

Intervju 4 19 Man Sam-Beteende

Intervju 5 18 Kvinna Lärling, vård och

omsorg

(14)

Två centrala temaområden för undersökningen har framställts. Dessa är: Motiverande faktorer och Icke motiverande faktorer. Dessa två centrala teman har underteman. Under motiverande faktorer har det sammanställts sju underteman som lyder:

1. Personligt intresse

2. Återkoppling och tydlighet från lärarens sida 3. Familj och vänner

4. Lärare

5. Verklighetskoppling 6. Skolämnen

7. Prestation

Under icke motiverande teman fann undersökaren tre olika under teman. Dessa är: 1. Familj och vänner

2. Bristande stöd

3. Skolans värde för framtiden

5.1 Motiverande faktorer

Under samtliga intervjuer nämnde alla deltager flertalet faktorer som de upplevde bidra till en ökad motivation till sin utbildning.

5.1.1 Det personliga intresset

Flera av deltagarna uppgav att det i allmänhet hade en positiv syn på skolan på grund av att de upplevde ett personligt intresse. Deltagarna uppgav i intervjuerna att de motiverades av att de hade ett personligt intresse i vissa ämnen i skolan. Genom att deltagarna kände en personlig koppling till ämnena upplevde de sig vara mer motiverade till att lära sig kring dessa. En av deltagarna beskrev: ”Främst är det allmänt för att jag alltid har gillat de, det är intressant att lära sig om historia och vad som försiggår i samhället” (Intervju 5). Deltagaren uppgav att det var intressant att förstå samhället, vilket även en annan deltagare uppgav: ”Det är inte varje dag man går och tänker på hur demokrati är uppbyggt, typ. Men det är någonting som intresserar mig som jag tycker är spännande och intressant att lära sig.” (Intervju 3). Att det fanns ett personligt intresse bakom undervisningen var enligt flera informanter något som de uppgav gjorde dem motiverade till att studera. En av deltagna beskrev att denne var mer motiverad till undervisning i vissa ämnen på grund av att det fanns ett personligt intresse som

bakomliggande faktor. ”Matte är en utmaning så jag gillar det. Idrott tycker jag är kul för att man får röra på sig och samhällskunskap får man lära sig om andra människor, även i andra länder.” (Intervju 4) Denna deltagare beskrev olika typer av personliga intressen som deltagaren uppgav skapa motivation. Bakom vissa ämnen var intresset att utmana sig själv eller i andra ämnen få lära sig om människor på andra platser i världen.

Det personliga intresset som deltagarna uppgav som motiverande hade ofta en emotionell koppling, eller rent utav beskrev en typ av känsla. I intervju 3 beskrev deltagaren att det ämnen som deltagaren tyckte om var ”spännande” och ”intressanta”. I intervju 4 beskrev deltagaren ämnen som denne uppfattade som positiva med bland annat, ”kul”, vilket deltagaren beskrev som en positiv emotion kopplat till det personliga intresset bakom undervisningen. Några av deltagarna uppgav även att det personliga intresset kunde vara grundat i ett tidsperspektiv, med andra ord, att de haft en positiv känsla kring ämnesområdet

(15)

under en lägre tid. I intervju 5 beskrev deltagaren till exempel att denne ”alltid gillat det” när deltagarens favoritämnesområde i skolan diskuterades.

5.1.2 Professionella, stöttande och motiverande lärare

Flera deltagare (1 och 5) uppgav att läraren hade en stor roll i deras generella uppfattning om ämnet. Det var för båda dessa deltagare viktigt att läraren var rolig, motiverande och stöttande i sin undervisning för att de skulle känna motivation till att lära sig ämnet.

Alltså, informationen är ju samma. Oavsett vilken lärare, men det blir bara ytterligare roligare när läraren är så motiverad själv. Det hade ju säkert fortsatt att vara roligt även fast det var en lite mindre rolig lärare, men det hade inte varit på samma nivå. (Intervju 5)

Majoriteten av deltagarna (1, 3, 4 och 5) uppgav att det är viktigt för en lärare att ha kontroll över sin klass för att skapa motivation. De uppgav att läraren ska visa sitt bestämmande genom att styra klassen på ett relativt strikt och ordnat sett och samtidigt vara stöttande för olika behov hos eleverna samt föra diskussioner i klassrummet. Flera deltagare (3 och 5) berättade att relationen mellan elever och lärare ska vara på en professionell nivå, läraren skulle alltså agera seriöst och formellt i klassrummet för att visa att undervisningen är viktigt. De uppgav att läraren inte skulle ha en vänskaplig relation till eleverna utan mer en

yrkesmässig relation.

Asså jag tycker att det spelar en jätte stor roll i skolan för att är inte en lärare i en ledarskapsroll så blir det kanske inte så enkelt att leda en hel klass. En lärare ska helst vara på en lite vänskaplig nivå men ska det ändå liksom inte bli för bekvämt. Det ska ändå vara den här seriösa delen. Att det är läraren som har makten i klassrummet och att det är dem som bestämmer för annars kan de enkelt bli att alla elever pratar i mun på varandra. Det blir mer ordning i klassrummet då. Det blir mycket enklare då för dem som har svårt att koncentrera sig också. (Intervju 1)

Flera deltagare (3 och 5) uppgav att ett aktivt förhållningssätt från läraren var viktigt för deras motivation. De båda beskrev att det är viktigt för en lärare att föra en diskussion i

klassrummet och där med aktivera elevernas deltagande i sin utbildning.

Majoriteten av deltagarna (1, 2, 4 och 5) upplevde det viktigt med en stöttande lärare och en bra relation till läraren. De beskrev att läraren borde bry sig om och förstå elevernas olikheter och följa upp på deras utveckling under utbildningen. Det var även viktigt att läraren

motiverade eleverna genom att ge god respons till eleverna när de presterat bra. Dessa deltagare uppgav även att en god relation till läraren spelade en betydande roll för deras motivation till skolan.

En bra lärare enligt mig ska vara där och bry sig och investera lite tid i dem eftersom du kommer ändå se dem varje vardag i tre år. Om du inte känner din elev hur kan du förvänta dig då att dem kommer bemöta dig på det sättet du önskar? Det går inte. (Intervju 2)

(16)

5.1.3 Återkoppling och tydlighet från lärarens sida

Några elever berättade att återkoppling var något som fick dem att bli mer motiverade. De tyckte att läraren borde ta mer initiativ för att stämma av med dem för att se till att de har fullföljt sina arbetsuppgifter.

Jag skippar väldigt många lektioner eftersom man bara sätter sig där och det är inte riktigt någon som går igenom vad man ska göra utan man får typ ta tag i det själv och jag behöver mer en push och se på tavlan vad det är jag ska göra, någon som kommer och checkar av med mig vad jag har gjort och så annars tar jag bara mina saker och åker hem och tänker jag fixar det senare vilket typ inte händer. (Intervju 1)

Det var viktigt för några deltagare att läraren kunde ha en dialog med sina elever för att kunna diskutera olika ämnen och därmed ha en ömsesidig återkoppling mellan varandra. I intervju 3 beskrev deltagaren att ”det är viktigt och att man blir frågad saker utav läraren. Alltså att läraren frågar oss elever om vår åsikt”. Något som var ytterligare viktigt för elevernas motivation beskrevs av deltagaren i intervju 5 ”Vi brukar också ha en gång i månaden att vi sitter med våra mentorer och pratar om hur det går i skolan och i studierna om jag känner mig stressad o så.” Deltagaren beskrev en form av kontinuerlig uppföljning kring prestationen i skolan under studietiden som något som uppfattades bidra till motivationen för att fullfölja sina studier.

Ytterligare var det flera av intervjudeltagarna som uppgav att de värdesatte tydliga instruktionen från läraren för att de skulle känna att läraren motiverade dem. I intervju 3 uppgav deltagaren att ”om de (lärare) säger så här ’på fredag då ska den här uppgiften vara klar’ […] då blir man ändå motiverad till att plugga.” Ytterligare en deltagare beskrev att läraren bör kontrollera så att eleverna är införstådda på arbetsuppgiften och se efter så att informationen har mottagits av eleverna. I intervju 5 beskrev deltagaren att ”läraren borde stanna upp och kolla så att alla förstår”, detta var enligt deltagaren en viktig aspekt för att läraren skulle få eleverna att delta i undervisningen. Även deltagaren i intervju 1 uppgav att tydlighet var viktigt för att upprätthålla elevernas fokus: ”så länge läraren sätter upp mål noggrant och kanske skriver på tavlan så att man kan hela tiden kolla på tavlan om man tappar bort sig”

5.1.4 Sporrande betyg

Samtliga deltagare uppgav att de upplevde betygen som en avgörande faktor i deras åsikt kring ämnet. Det var viktigt för alla deltagare att få bra betyg i skolan, vilket i sin tur leder till en starkare känsla av motivation till de ämnena där deltagarna presterat bra.

Det spelar faktiskt ganska stor roll. När man har gjort något ganska länge och sen får man ett dåligt betyg då känns det som att man har gjort ett dåligt jobb. Ju högre betyg, desto gladare blir man så klart. (Intervju 4)

Kopplingen mellan bra prestation och en starkare känsla av motivation och positiva emotioner beskrevs även av deltagaren i intervju 4: ”de spelar ju stor roll, med hur mycket man tycker om det, alltså, man tycker ju att det är roligare om det går bra.” Deltagaren uppgav att en bra prestation skulle leda till mer positiva känslor kopplade till ämnesområdet för undervisningen.

(17)

Motivationen som var kopplad till ämnena beskrevs orsakas av planer inför framtiden av några deltagare. I intervju 5 beskrev intervjudeltagaren att betygen spelade stor roll då

personen hade planer på vidare utbildning efter gymnasiet: ”De spelar jättestor roll för de är ju viktiga för framtiden och vilket program jag kommer in i senare, vilka betyg jag går ut med. Jag vill plugga vidare i framtiden.”

5.1.5 Undervisningen och ämnets koppling till verkligheten

Flera deltagare (2, 3 och 5) uppgav att det var viktigt att ämnet hade koppling till verkligheten för att de skulle vara motiverade till studier. Dessa deltagare uppgav att ämnen som bidrog till en ökad förståelse kring samhället och verkligheten var viktiga och intressanta att lära sig. ”Jag skulle säga kunskap. Värdefulla knowledge, typ religion och internationella relationer. Asså saker som faktiskt är bra att veta som inte är onödigt utan som verkligen används i världen.” (Intervju 2)

Kopplingen till verkligheten och värdet i att finna nytta med ämnet beskrev som viktigt för att elever skulle känna sig motiverade till lärande i undervisningen. Detta uppgavs av deltagaren i intervju 3:

om du läser engelska till exempel då står det liksom ’på det är sätter pratar man det här språket och det kan användas på det här sättet’. Alltså jag förstår mer syftet bakom att plugga engelska eller någonting. (Intervju 3)

Intervjudeltagaren i intervju 3 uppgav att förstå hur den nya kunskapen kunde användas och att förstå syftet bakom att lära sig ämnet i undervisningen för att det skulle kännas

motiverande. Att ytterligare koppla undervisningen till verkliga situationer eller kontexter var uppgavs vara viktiga för att skapa en tydlighet kring syftet bakom undervisningen enligt intervjudeltagaren i intervju 5.

Samhällsämnena de är intressanta för att man kan se hur det fungerar i verkligheten, hur det är viktigt att lära sig just det medan vissa saker kanske känns såhär, att man ska ifrågasätta kring varför vi ska lära oss det här. Men samhällsämnena känns väldigt självklart att man ska lära sig. Att man drar en parallell med det vi lär oss och verkligheten, då blir det tydligt. (Intervju 5)

Dessa tre deltagare uppgav alla att de värdesatte undervisningen och ämnesområdets koppling till verkligheten när det kom till att göra ett ämne mer motiverande för inlärning. Två av dessa uppgav även att det var viktigt att förstå varför dessa ämnen var viktiga att lära sig för att skapa motivation, samt att detta kunde påvisas genom att koppla undervisningen till verkliga situationer.

5.1.6 Stöd från familj och vänner

Frågan om familj och vänners påverkan på elevers motivation beskrevs med variation bland deltagarna. Några deltagare (4 och 5) uppgav att familj och vänner spelade en stor roll i deras upplevda motivation till skolan. De berättade att familjen var stöttande och välvilliga för deltagarnas prestation i skolan. ”Ja det skulle jag säga. Ganska mycket. Mest min familj och lite mina vänner som motiverar mig till att kämpa.” (Intervju 4) En av deltagarna (2) uppgav att familj och vänner inte spelade någon roll för motivationen i skolan. Deltagaren uppgav senare att mamman i familjen motiverade deltagaren till att arbeta mot bättre betyg i skolan.

(18)

5.2 Icke motiverande faktorer

Flera deltagare berättade om faktor som upplevdes försvaga motivationen till studier.

5.2.1 Familj och vänners negativa påverkan

Några deltagare (1 och 3) uppgav en annan syn på familj och vänners påverkan på

motivationen. Dessa deltagare uppgav att familj och vänner kunde ha en negativ påverkan på motivationen då deltagarna prioriterade att umgås med familj och vänner över skolarbete. En av dessa deltagare (3) uppgav dock även att de kunde ha en positiv effekt på motivationen då det kunde vara roligt att studera tillsammans med vänner samt att familjen stöttade deltagaren.

Asså det där påverkar mig lite asså. Jag har ju vänner som går i skolor här i närheten så om det blir så att dem skippar lite lektioner så blir det väldigt mycket att dem hör av sig och säger kom in till stan, vi gör det här. Ibland sitter jag på lektionen och om jag inte hänger med riktigt så kan jag gå iväg. (Intervju 1)

5.2.2 Bristande stöd från lärare

Några deltagare hade en generell negativ syn på skolan i allmänhet och uppgav att de kände en avsaknad av motivation till studier. En av dessa deltagare uppgav att den negativa uppfattningen var grundad i en känsla av brist på stöd och hjälp från lärare. Detta var även delvis vad den andra deltagaren med negativ uppfattning uppgav, denna deltagare uppgav att lärare behöver visa mer intresse för elever för att den negativa uppfattningen och avsaknaden av motivation skulle ändras.

”Aa det beror på vilken skola man går i asså. Sen så tycker jag ärligt att skolan är skitsnack. Jag gillar inte skolan. Jag tycker att skolan är byggt på ett sätt som är manipulerande för elever.” (Intervju 2)

6. Analys

I studien framkom en del upplevelser som också finner stöd i den teori som valts för

undersökningen. Tre av intervjudeltagarna uppgav att de hade en positiv syn på skolan, vilket delvis var grundat i deras prestation i utbildningen. Detta är i linje med vad Eccles och

Wigfield (2002) bidrar med till det teoretiska perspektivet på motivation. Där beskrivs att yttre faktorer, så som en belöning eller i detta fall en god prestation i form av höga betyg kan påverka motivationen till något positivt. Denna positiva uppfattning kring skolan kopplat till prestation kan även kopplas till självförtroende eller inre motivation, där känslan av att eleven själv har lyckats som individ och är stolt över sig själv stärker motivationen till utbildning Caraway, et al., 2003). Det går ytterligare att tolka en god prestation i förhållande till motivation som en del av individens mål. Det är viktigt för elevers motivation att de kan använda sig av mål. (Hayward, 2019) Det skulle kunna tolkas som att betygen (god

prestation) är relativt enkla mätbara mål för eleverna, de kan enkelt se, i form av sina betyg, om de har uppnått de tänkta målen med utbildningen. Det är dock viktigt att eleverna sätter egna mål för att de ska känna sig motiverade (Hayward, 2019) och inte enbart förlitar sig på de mål som finns i läroplaner eller liknande.

(19)

En återkommande motiverande faktor för elever, var enligt denna undersökning, att de fann ett personligt intresse bakom ämnet. Flera av eleverna uppgav att om det kände ett nöje i att studera och upplevde det som roligt var detta något som stärkte känslan av motivation. Detta är i linje med del av den teoretiska modell som studien har i grund. Schunk, Meece och Pintrich (2013) menar att positiva emotionella kopplingar till handlingen som ska utföra är en främjande faktor för motivationen. I denna studie var dessa emotioner förknippade med att studierna upplevdes vara roliga. Dessa emotionella uppfattningar kring utbildning kan även tolkas genom perspektivet av inre motivation. En typ av inre motivation beskrivs vara baserad i den individuella upplevelsen och den subjektiva tolkningen av en handling. Om upplevelsen och tolkningen är positiv utvecklas även positiva känslor och intressen för handlingen (Eccles & Wigfield, 2002). I denna studie fann flera elever att utbildningen var rolig och intressant, vilken då kan ses som inre motivation enligt Eccles och Wigfields (2002) beskrivning.

Något som nämns i teorin (Model of motivated learning) i de instruktiva variabler är

återkoppling. Teorin menar att för att motivera elever behöver dem få en återkoppling på det dem lärt sig och arbetat med (Schunk, Meece & Pintrich, 2013). Flera av eleverna uppgav att det var viktigt för dem att få en återkoppling så att de kan lära sig av sina misstag. Detta menar eleverna vara en motiverande faktor till att fortsätta att vilja lära sig. Eleverna menar att utan feedback så kan dem inte utveckla sig själva vilket då inte motiverar dem till att vilja fortsätta lära sig eller att studera. Det är alltså viktigt för dem att få instruktioner (instruktiv variabel) med förslag på förbättringar eller information kring vad de utfört väl för att stärka motivationen (Schunk, Meece & Pintrich, 2013).

Majoriteten av eleverna tyckte att det var viktigt att få lära sig användbar kunskap. De

berättade att kunskap som de tror att dem kommer ha nytta för i framtiden var motiverande att få lära sig. Detta visas tydligt i tidigare forskning där Hayward (2019) förklarar att elever reflekterar över hur användbart informationen i undervisningen är. Om eleven inte anser att informationen inte är i någon större nytta för dem så kommer de att förlora motivationen för att vilja klara av uppgiften (Adcroft, 2011). Elevernas uppfattning kring motivation i relation till användbarhet kunde även kopplas till deras framtidsplaner. Flera av eleverna uppgav att det var motiverande om de var medvetna om att utbildningen skulle ha en positiv inverkan på deras framtid. Detta kan tolkas som att eleverna, både under och efter handlingen

(utbildningen) utvärderar nyttan de kommer ha av lärandet, vilket i sin tur påverkade motivationen positivt. Utvärderingen som sker under handlingen tolkas som del av de kontextuella variablerna (Schunk, Meece & Pintrich, 2013), då målorientering och

uppfattningen om potentiella fördelar är del av elevens kontext. Utvärderingen som sker efter handlingen är mer kopplad mot de personliga variablerna de denna utvärdering är kopplad till potentiell utveckling av personliga kunskaper och färdigheter (Schunk, Meece & Pintrich, 2013). Det går även att tolka elevernas uppfattning kring användbarhet och motivation till målorientering. Hayward (2019) beskriver att målorientering är viktigt för individens

motivation. Genom att eleverna är medvetna om utbildningens potentiella positiva påverkan på framtiden kan dettas tolkas som att eleverna har mål att uppnå en god framtid. I denna tolkning innebär det att eleverna finner nytta i utbildningen och blir motiverade då nyttan kan ha en positiv påverkan när det kommer till elevernas framtida mål.

Majoriteten av eleverna uppgav att familj och vänner hade en positiv inverkan för deras motivation till skolan, vilket teorin (model of motivated learning) också tar upp. Den

(20)

kontextuella variabeln som innebär att miljön har en inverkan, där individens situation underhandlingen påverkar dem. (Schunk, Meece & Pintrich, 2013)

Familj och vänner hade inte bara en positiv påverkan på eleverna. Exempelvis kunde situationer som deltagarna befann sig i, tillsammans med familj/vänner leda till en negativ inverkan på deras motivation. I teorin (model of motivated learning) beskrivs det även i den kontextuella variabeln att framförallt situationen och miljön som individen befinner sig i påverka motivationen under handlingen som individen befinner sig i. (Schunk, Meece & Pintrich, 2013) Detta kunde visas tydligt i resultatet exempelvis där en respondent uppgav att på lektions tid kunde klass kompisarna influera dem till att skolka för att göra något roligare.

Få av deltagarna hade däremot en generellt negativ uppfattning kring skola och uppgav känna en avsaknad av motivation för studier. De uppgav dessutom att detta berodde på att det saknades stöd från lärare. Det är också något som presenteras i det teoretiska perspektivet där stöd från lärare ses som en instruktiv variabel, det vill säga, ett hjälpmedel för att klara av utbildningen. Det är viktigt att läraren ger stöd och uppmuntran till studier för att eleverna ska känna motivation (Schunk, Meece & Pintrich, 2013) vilket saknades i dagsläget enligt två av intervjudeltagarna. Dock ansåg majoriteten av eleverna att läraren i sig hade en stor positiv påverkan på deras motivation. Eleverna nämnde att läraren fanns med som ett hjälpmedel under utbildningens gång, vilket gjorde det enklare att förstå och lära sig. Enligt teorin av Schunk, Meece och Pintrich (2013) skulle detta passa som del av den instruktiva variabeln, alltså där läraren fungerar som ett hjälpmedel för motivationen hos eleverna. Att läraren fungerar som ett hjälpmedel och förklarar undervisningsmaterialet för eleverna var viktigt för deras motivation. När uppgifterna är enklare att förstå och de beskrivs på ett tydligt sätt är det också enklare för elever att känna sig motiverade (Locke & Latham, 2002). Några av eleverna uppgav även att läraren hade en roll i vad som kan tolkas som de kontextuella variablerna, det vill säga, miljön som eleverna befinner sig i under handlingens utförande. Några elever menade att det var lärarens roll att upprätthålla ordning och arbetsro i klassrummet för att de skulle känna sig motiverade. Detta kan tolkas som att elevernas motivation var beroende av den kontext de befann sig i under handlingens gång.

Lärare i sig hade en stor betydelse för elevens motivation i skolan. Lärarens betydelse i undersökningen visade sig spela störts roll. Exempelvis tyckte majoriteten av eleverna att en bra relation med läraren hade en positiv effekt för dem. De menade att en bra relation ledde till mer motivation i skolan. Enligt Male och Palaiologous (2015) beskriver dem också en lärare kan ibland avvika ifrån en formell roll för att skapa en bra relation mellan eleven vilket leder till att läraren skapar positivitet i klassrummet. En positiv atmosfär kan då också leda till motiverade elever. En positiv atmosfär kunder exempelvis enligt eleverna vara att läraren skulle ha kontroll över klassen för att skapa motivation, vara stöttande, återkoppla och vara tydliga, ge tydliga instruktioner om vad som ska göras mm. Dock uppgav några elever att relationen mellan dem och lärarna inte fick avvika i alldeles för stor grad eftersom det kunde leda till brister istället. Eleverna menade att läraren inte fick bli som en kompis men inte heller behöver vara som en sträng och obrydd lärare. I teorin om pedagogisk ledarskap

beskriver Male och Palaiologous (2015) att ledarskap och pedagogik är kopplade samman när det kommer till undervisning. Detta skulle innebära att en lärare som undervisar behöver kombinera ledaregenskaper med pedagogiska egenskaper.

(21)

7. Diskussion

Här nedan har jag delat upp diskussionen i två olika delar, resultatdiskussion och metoddiskussion. Resultat diskussionen tar upp vad mina resultat kan innebära, hur den förhåller sig till det framtagna tidigare forskningen samt likheter och skillnader i studien. Metoddiskussionen innehåller information om den valda metoden i studien samt hur den kunde gjorts bättre.

7.1 Resultat diskussion

Resultatet av denna studie är svårt att generalisera på grund av att studien genomfördes i en liten omfattning med endast fem intervjudeltagare. Enligt denna undersökning har det framkommit att det finns flera olika faktorer som skapar motivation i en undervisningsmiljö för dessa gymnasielever. Detta resultat går möjligtvis tillämpa på flera olika sätt till

gymnasieundervisning. En av de viktigaste aspekterna för att skapa motivation för gymnasieeleverna i denna studie var relationen till läraren. Det visade sig vara viktigt för gymnasielärare att de arbetar med att skapa en bra relation till sina elever för att hålla eleverna motiverade till undervisning. Detta kunde enligt elevernas uppfattning göras genom att vara inkluderande och ge mycket återkoppling. Det skulle kunna vara en bra idé för

gymnasielärare att arbeta ytterligare med återkoppling till sina elever, exempelvis med att hålla någon form av schema där elever och lärare kan gå igenom förbättringsområden för eleverna. Det vara också för gymnasieleverna i denna studie att instruktionerna från läraren var tydlig så att alla elever kunde känna att de förstod innebörden av de olika

arbetsuppgifterna i skolan. Detta kan uppfattas som en svår utmaning, då inlärningssättet kan variera mellan eleverna. Ett förslag skulle kunna vara att även detta skulle kunna vara del av schemat för återkoppling. Där skulle eleverna och lärare kunna diskutera olika ämnesområden där eleven finner arbetsuppgifterna otydliga eller svåra. Detta skulle kunna bidra till en

förbättrad arbetsmiljö genom att skapa en dialog mellan elever och lärare.

Något som också var viktigt för elevernas motivation var kopplingen till verkligheten och den potentiella framtida nyttan av ämnen. Detta skulle kunna förbättras inom undervisningen så att eleverna får studera mer aktuella händelser och fenomen runt om i världen. Detta skulle kunna vara ett bra sätt att knyta an undervisningen mer till verkligheten. Ytterligare sätt att koppla undervisningen till verkligheten skulle möjligtvis kunna vara att eleverna får arbeta mer praktiskt. Det kan tänkas vara svårare att sätta kunskap i en kontext om det endast lärs in på en abstrakt eller teoretisk nivå. Jag tror att det därför skulle kunna vara bra att eleverna får använda sin kunskap i praktik för att se att undervisningen faktiskt har koppling till

verkligheten. Genom att få använda kunskapen i praktiken kan detta även stärka uppfattningen kring undervisningen potentiella nytta för framtiden.

Resultatet i denna studie är mycket i linje med resultat från tidigare forskning och stämmer mestadels överens med teoretiska antaganden av exempelvis Schunk, Meece och Pintrich (2013) modell om motivation till inlärning. Däremot är resultatet i denna studie relativt begränsat då endast fem intervjuer genomfördes. Genom att genomföra fler intervjuer skulle studien kunna bidra med större säkerhet kring resultaten i jämförelse till tidigare forskning. Något som var intressant i denna studien som delvis avviker från en tidigare studies resultat (Hortigüela-Alcalá et al., 2019) var att sociala nätverket kunde ha en negativ påverkan på elevernas motivation, vilket den tidigare studien menade motsatsen.

(22)

7.2 Metod diskussion

Beslut om vilken forskningsansats skulle väljas gjordes utifrån studiens syftet och frågeställningar. I förhållande till syftet och frågeställningarna kunde kvantitativansats uteslutas eftersom undersökningen skulle studeras på djupet. I studien användes därför en kvalitativ ansats eftersom syftet med undersökningen var att studera djupet av de subjektiva upplevelserna och tankarna hos eleverna kring motivation. Detta gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer innehöll tre olika frågeområden, vilka var inledande frågor, djupa frågor och avslutande frågor. Dessa frågor resulterar i att eleverna öppnar upp sig samt är aktiva i intervjun. Fasta intervju frågor och möjliga följdfrågor ger mer svar av subjektiva tolkningar, upplevelser, erfarenheter samt respons från eleverna. Urvalet gjordes efter bekvämlighetsurval som är när forskaren väljer första bästa respondenter de har tillgängligt. Detta kan ibland vara negativet eftersom man förhastar sig och bara väljer första bästa, istället för att faktiskt leta efter så bra anpassade respondenter som möjligt. Oftast sker bekvämlighetsurval vid brist av tid hos forskaren. Trots en bekvämlighetsurval var de utvalda deltagare lämpliga för studien och uppfyllde studiens krav för att kunna delta i

undersökningen. De kriterium som sattes upp för att kunna delta i undersökningen var att vara gymnasielev och minst 18 år. Då studien var att få en djupare förståelse för gymnasielevers motivation kunde inga andra respondenter än gymnasielever anses som lämpliga för studien. De andra kriteriet minst 18 år valdes eftersom studien följde forskningsetiska principer. Framförallt har de fyra etiska principerna följts. Samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Dessa fyra principer har forskaren tagit hänsyntill under studiens gång. Undersökaren tog även i efterhand kontakt med 2 elever för att stämma av så att undersökningen inte haft en negativ påverkan på dem. En svaghet med studien var att det mestadels belyste vad som var motiverande för enbart dessa 5

gymnasielever, och inte vad som också inte var motiverande för dem. Som förbättringsförslag skulle detta kunna balansera undersökningens resultatet genom att undersökaren ställde mer intervjufrågor om vad eleven inte motiverades av. Ytterligare en svaghet med studien är få intervjuer. Med fler intervjuer skulle det resultera för mig med rikare material. En stor styrka med undersökningen är tydlig slutsats. I undersökningen framkommer det tydliga svar på frågeställningarna.

8. Slutsats

Slutligen visar denna studie att gymnasieleverna i denna undersökning kunde motiveras av flera olika faktorer i deras skolarbeten. De faktorer som kunde bidra med motivation hos de intervjuade eleverna var 1. Personligt intresse, 2. Återkoppling, 3. Familj och vänner, 4. Lärare, 5. Verklighetskoppling, 6. Skolämnen och 7. Prestation. Motivation kan vara ett komplex fenomen, eftersom undersökningen kommit fram till att vissa elever kunde påverkas på både positivt och negativt av samma variabler. Några av eleverna beskrev sig påverkas positiva att det kontextuella, medan några elever uppgav att kontexten hade en negativ påverkan på motivationen. Slutsatsen kan därför dras att motivation bör betraktas som något subjektivt och något som kan förändras beroende på situationen som individen befinner sig i. Det finns både skillnader och likheter på motivation hos de intervjuade eleverna. De största likheterna hos eleverna var relationen till läraren och en stöttande lärare. En bra relation till läraren hade positiv inverkan på eleverna. Den bra relationen resulterade i motivation hos eleverna. Även stöttande lärare var en stor bidragande faktor till motivation hos eleverna. Detta betyder att läraren är en viktig bidragande faktor för elevens möjliga motivation i skolan. Ytterligare stor likhet hos eleverna var skolans värde för framtiden, där majoriteten ville vidareutbilda sig i framtiden. De största skillnaden hos eleverna var familj och vänner.

(23)

Där hade eleverna olika syn på hur familj och vänner påverkade dem.

Motivationsmodellen av Schunk, Meece och Pintrich (2013) visar hur individer behöver alla tre variabler för att kunna bli motiverade. Den visar även att individer påverkas på olika sätt beroende på kontexten.

Skolan kan ta nytta av detta framtagna resultat eftersom det belyser viktiga aspekter om lärande. Att den största faktorn skulle vara en bra pedagogisk ledande lärare som bidrar bäst till elevernas motivation är en förståelig faktor. Läraren är en auktoritär som styr klassrummet och kan därför också påverka eleverna mer än dem tror. Givetvis är andra faktorer även viktiga i denna studie. Personligt intresse är en sådan faktor som också hade en stor påverkan på elevens motivation. Ju mer intresse eleven hade för exempelvis ämnen desto mer kunde eleven känna en motivation till ämnet.

8.1 Framtida forskning

Som tidigare nämn var läraren den störst bidragande faktorn till elevernas motivation i skolan, så kan ett förslag till vidare forskning vara att undersöka hur lärare anser att de arbetar för att hålla elever motiverade i skolan. Detta kan ge mer tydliga punkter på vad och hur de lärare själva anser att de arbetar för att skapa motivation hos eleverna samt en bra atmosfär i klassrummet.

Ytterligare förslag till framtida forskning kan vara liknande som denna studie men i mer fokus på läraren som en ledanderoll där eleverna får beskriva mer hur olika ledande roller påverkar dem, samt att de beskriver hur läraren arbetar för att erhålla en bra relation med kombination med pedagogiskt förhållningsätt.

Referenser

Adcroft, A. (2011). “The Motivations to Study and Expectations of Studying of

Undergraduate Students in Business and Management.” Journal of Further & Higher Education 35 (4): 521–543.10.1080/0309877X.2011.590581

Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.

Bernaus, M. (2008). Teacher Motivation Strategies, Student Perceptions, Student Motivation, and English Achievement. The Modern Language Journal., 92(3). https://doi.org/info:doi/

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskaliga metoder. Stockholm: Liber

D’Lima, G. M., Winsler, A., & Kitsantas, A. (2014). Ethnic and gender differences in firstyear college students’ goal orientation, self-efficacy, and extrinsic and intrinsic motivation. The Journal of Educational Research, 107(5), 341-356.

Caraway, K., Tucker, C. M., Reinke,W. M., & Hall, C. (2003). Self-efficacy, goal orientation, and fear of failure as predictors of school engagement in high school students. Psychology in the Schools, 40, 417–427.

References

Related documents

intresserade av konsumtion av bostadstjänster, utan av behovet av antal nya bostäder. Ett efterfrågebegrepp som ligger närmare behovet av bostäder är efterfrågan på antal

▪ Vidare anser Västra Götalandsregionen att tydligheten i kopplingen till avfallshierarkin är ytterst viktig som framkommer både i 18§ punkt 5 samt i

Stockholms universitet tillstyrker förslaget till ändring i 8 § där det tydliggörs att miljöpolicyn och miljömålen ska bidra till det nationella generationsmålet samt tillägget

Detta ät väl rimligt med tanke på att det är många som ska samsas om de medel som finns att tillgå, sen att äldre som slitit ett helt liv inte får särskilt mycket gehör för

The principal species include: mountain pine beetle, spruce beetle, Douglas-fir beetle, fir engraver beetle, western balsam bark beetle, and pinyon ips!.

Därför anser vi att riksdagen bör ta ytterligare steg för att minska antalet karensdagar i Arbetslöshetsförsäkringen. ClasGöran Carlsson (S) Monica

Det finns nämligen normativa mallar för hur en ”sann sorg” bör se ut och Lundgrens informanter berättar om de svå- righeter de mött, när de inte följt en given mall.. Det

Innehållet i lektionerna syftar till att öka kunska- pen om den egna kroppen, orsaker till smärta och vad man själv kan göra för att minska smärta.. Stor vikt läggs vid att