Akademin för hälsa, vård och välfärd
ANDLIG OCH EXISTENTIELL
OMVÅRDNAD
En litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelser.
CECILIA KINDMARK
IDA SKOG
Huvudområde: Vårdvetenskap med
inriktning omvårdnad
Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp
Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap
Handledare: Birgitta Johansson Examinator: Birgitta Kerstis Seminariedatum: 2020-06-04 Betygsdatum: 2020-06-26
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Patienternas beskrivning av andlighet samt behovet av andlig och existentiell
omvårdnad är varierad. Vissa patienter kopplar samman begreppet andlighet med religion medan andra patienter anser det vara något unikt, innefattande människans existens och meningen med livet. Patienterna kommer i kontakt med sin inre andlighet vid svår sjukdom då existentiella tankar och frågor uppstår, i dessa situationer ligger vikten i att bli bemötta med närvaro och förståelse. Det finns dock patienter vilka inte anser det ligga i
sjuksköterskors ansvar att erbjuda andlig och existentiell omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av andlig och existentiell omvårdnad. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Elva kvalitativa artiklar ur ett
sjuksköterskeperspektiv analyserades och presenterades i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i två teman; Begränsade möjligheter och Betydelsen av relationer, följt av fyra subteman där sjuksköterskornas upplevelser av fenomenet beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev att det var energikrävande att utföra existentiella samtal samt att de var rädda att göra fel på grund av otillräcklig kunskap. Tid var en bristande resurs då sjuksköterskorna upplevde en hög arbetsbelastning. De uttryckte att ett genuint intresse samt ett öppet sinne var en förutsättning för att kunna bemöta patienternas andliga behov. Sjuksköterskorna beskrev även att närvaro och fysisk beröring ingick i den andliga och existentiella
omvårdnaden, dessutom bedrevs denna omvårdnad ibland utan ord. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskorna hade både positiva och negativa upplevelser av andlig och existentiell omvårdnad. Viljan fanns ändå att vårda människan ur ett helhetsperspektiv där det ansågs viktigt att vara lyhörd och närvarande. Ibland upplevdes det finnas brister på resurser och kunskap vilket ledde till känslan av otillräcklighet, därav tillgodosågs inte alltid det andliga behovet av sjuksköterskorna.
ABSTRACT
Background: The patients description about spirituality and the need of spiritual and
existential care are varied. Some patients connect the concept spirituality with religion while other patients consider it to be something unique, comprising the existential about being a human and the meening of life. The patients get in touch with their internal spirituality in severe disease when the upcome of existential thoughts and questions appear, in these situations the importance lies in beeing met with presence and understanding. Though, there are patients that doesn´t consider it to be nurses responsability to provide spiritual and existential care. Aim: To describe the nurses experiences about spiritual and existential care.
Method: Qualitative literature study with descriptive synthesis. Eleven qualitative articles
from a nurse perspective were analysed and presented in the result of the master thesis.
Result: The analysis resulted in two themes; Limited possibilities and the importance of
relationships, followed by four subthemes describing nurses experiences of the phenomenom. The nurses described it energy-consuming performing existential
conversations and that the nurses worried about doing it wrong due the lack of skills. The nurses experienced that time were a lack of resource because of the high workload. The nurses felt that a genuine interest and an open mind were the basis to meet the patients spiritual needs. The nurses described presence and physical touch, being a part of the spiritual and existential care, this nursing could also be performed without words.
Conclusion: It appeared that the nurse hade both positive and negative experiences about
spiritual and existential care. Allthough there was a willingness of caring for the human from a holistic perpspective where the importance lay in sensitivity and presence. Sometimes there were shortcomings current resources and knowledge which led to feelings about inadequacy, thereof the nurse couldn´t allways cater for the spiritual need.
INNEHÅLL
1
INLEDNING ... 1
2
BAKGRUND ... 1
2.1
Centrala begrepp ... 1
2.1.1
Holistisk omvårdnad ... 1
2.1.2
Existentiell... 2
2.1.3
Andlighet i vården ... 2
2.2
Tidigare forskning ... 2
2.3
Lagar och styrdokument ... 4
2.4
Vårdvetenskapligt perspektiv ... 5
2.4.1
Helhetssyn ... 5
2.4.2
Vårdande ... 5
2.4.3
Lidande ... 6
2.4.4
Själavård ... 6
2.5
Problemformulering ... 7
3
SYFTE ... 7
4
METOD ... 7
4.1
Datainsamling och urval ... 8
4.2
Genomförande och analys ... 9
4.3
Etiska överväganden ... 10
5
RESULTAT ... 11
5.1
Begränsade möjligheter ... 11
5.1.1
Att inte räcka till ... 12
5.1.2
Att sakna resurser ... 12
5.2
Betydelsen av relationer ... 13
5.2.1
Att vara engagerad ... 13
5.2.2
Att komma nära ... 14
6
DISKUSSION ... 16
6.1
Resultatdiskussion... 16
6.3
Etikdiskussion ... 20
7
SLUTSATS ... 21
7.1
Förslag på vidare forskning ... 22
REFERENSLISTA ... 23
BILAGA A SÖKMATRIS
BILAGA B KVALITETSGRANSKNING
BILAGA C ARTIKELMATRIS
1
INLEDNING
Sjukdom är något vilket människan kan behöva erfara, personligen eller att en anhörig blir sjuk. I denna traumatiska period ställs livet på sin spets och uppkomsten av existentiella frågor blir ett faktum. Är det egentligen inte så att nästan alla människor har en tro eller önskan om något som inte riktigt går att ta på? Sjuksköterskor har en central roll i omvårdnaden av patienter vilka genomlider sjukdom och förväntas dagligen stöta på människor med andliga behov. Det väcktes nyfikenhet till hur människan ställer sig till andlig och existentiell omvårdnad och hur personen, antingen religiös eller icke-religiös har behovet av den typen av omvårdnad. I och med detta examensarbete önskas inblick i
sjuksköterskors upplevelser rörande den andliga och existentiella omvårdnaden och dess betydelse. Intresset väcktes under utbildningens gång då författarna kommit i kontakt med vårdvetenskapen och Katie Erikssons teori, innefattande begreppen kropp, själ och ande. Betydelsen av begreppet ande var något spännande att utforska och efter vidare sökning på begreppet påträffades just andlighet samt andlig och existentiell omvårdnad. Andlig och existentiell omvårdnad ligger till grund för hela individens situation där fysiska, psykiska, sociala, kulturella och existentiella behov tillgodoses. Eftersom den andliga dimensionen ingår i den holistiska synen på människan bör dess innebörd belysas mer, intresse angående hur sjuksköterskor bemöter ämnet blev därför centralt.
2
BAKGRUND
I följande avsnitt beskrivs centrala begrepp i form av holistisk omvårdnad, existentiell och andlighet i vården. Därefter följer tidigare forskning ur patient- och närståendeperspektiv, lagar och styrdokument samt vårdvetenskapligt perspektiv. Avsnittet avslutas med
problemformuleringen vilken leder vidare till syftet.
2.1 Centrala begrepp
Nedan definieras begrepp som ska underlätta läsförståelsen.
2.1.1 Holistisk omvårdnad
En filosofi inom omvårdnaden där hela människan ligger i fokus vilket inkluderar det fysiska, emotionella, samhälleliga, ekonomiska och andliga behovet (Karolinska institutet, 2016 B).
2.1.2 Existentiell
Det existentiella hos människan är grunden i dennes tillvaro och är nära anknutet till individens andlighet (Lundmark, 2017). Existentiella frågor handlar om vad det innebär att ”vara människa” där ens uppgift och roll i livet speglas. Frågorna vilka kallas livsfrågor ligger ofta på ett psykologiskt plan där inställning till döden har en betydande roll. Det existentiella perspektivet är viktigt i alla verksamheter där det talas om förståelse av människan och dess liv. Även om existentiella frågor varken kan behandlas eller anses vara någon sjukdom kan dessa leda till ohälsa om de ignoreras (Sveriges psykologförbund, 2017).
2.1.3 Andlighet i vården
Begreppet andlighet kan för vissa anses vara otydligt och därmed anses obefogat att använda inom vetenskapen. Argumentet håller dock inte för att totalt exkludera begreppet i
forskningen inom omvårdnaden då andligheten är en del av människan. Andlighet i omvårdnaden är när vårdpersonal gör det möjligt för patienten att öppna upp för existentiella samtal, det behöver inte handla om någon specifik religion. Andlighet i
omvårdnaden handlar om att vara närvarande, närvaro kräver att ha modet att orka och våga finnas där när en annan människa upplever ångest, förtvivlan och andlig smärta. Det viktiga är inte att vårdpersonalen har svar på de existentiella frågorna vilka uppkommer, det viktiga är att bara finnas där. Vid andlig omvårdnad krävs djupare relation mellan vårdare och patient, omvårdnaden rör sig då bortom den fysiska dimensionen (Lundmark, 2017). Rykkje, Eriksson och Raholm (2013) menar att om människan tror på en Gud kan rädslan inför döden bli mildare, patienten hanterar döden på ett fridfullare sätt.
2.2 Tidigare forskning
Tidigare forskning angående andlig och existentiell omvårdnad ur ett patient- och närståendeperspektiv. Det bör belysas att denna forskning är genomförd i flera länder. Kulturer skiljer sig åt och därmed är synen på och behovet av andlig och existentiell
omvårdnad varierad. Lundmark (2014) skriver om andlighet vilket kan ses på varierat sätt av människor, vanligaste beskrivningen av begreppet är när människan har en tro, existentiella tankar samt religion. Svenskar pratar ofta om sin religiositet i form av andlighet till skillnad från många andra länder (Lundmark, 2014).
Människan har andlighet som specifik egenskap och med hjälp av denna egenskap kan hon finna sitt syfte och mening med livet (Sadeghi et al., 2015).
Egan, MacLeod, Jaye, McGee, Baxter och Herbison (2011) beskriver att andlighet hos en del patienter ses vara något övernaturligt och mystiskt. Patienter talar vidare om något
obeskrivbart, ”det okända” och sådant vilket inte går att ta på. En patient beskriver att det andliga är personligt, det finns hos alla individer och ligger i människans natur. Enligt Bonavita, Yakushko, Consoli, Jacobsen och Mancuso (2017) beskriver vissa patienter att det viktigaste för en god livskvalité i livets slut är att ta itu med andliga och existentiella
anser sig vissa av patienterna inte ha varit varken andligt lagda eller religiösa under sitt liv (Bonavita et al., 2017). Bonavita et al., (2017); Sadeghi, Hasanpour, Heidarzadeh,
Alamolhoda & Waldman, (2015) talar om att tankar kring meningen med livet och andra typer av existentiella frågor blir centrala vid svår sjukdom eller i livets slut. Vissa av patienterna kan då vara tveksamma och oroliga för att ta emot andlig och existentiell omvårdnad till en början på grund av okunskap om vad andlig och existentiell omvårdnad innebär. Ebnau, Groot, Visser, Van Laarhoven, Van Leeuwen & Garssen, 2019; Mok et al., (2010) beskriver samtidigt att behovet av andlig och existentiell omvårdnad varierar hos patienterna. Vissa anser sig vara i behov av den medan det för andra inte spelar någon större roll. Vissa av patienterna förväntar sig inte att andlig och existentiell omvårdnad ingår i sjuksköterskors arbetsuppgifter då de primära arbetsuppgifterna anses vara att tillgodose de fysiska behoven. Ebnau et al., (2019) nämner att många av patienterna istället väljer att tillgodose det andliga behovet genom kontakt med vänner och familj. Mok et al., (2010) menar att när tillfällen ändå uppstår där vissa av patienterna känner kärlek och medlidande från sjuksköterskor samt annan vårdpersonal upplever patienten ett andligt stöd. Detta kan resultera i respekt, öppenhet samt ömsesidigt förtroende.
Det finns patienter och anhöriga vilka uppskattar att vårdpersonal bryr sig om genom tröstande ord och handlingar samt när vårdpersonal tar sig tiden att be tillsammans med dem vilket anses vara en stor del i det andliga stödet (Balboni, Babar, Dillinger, Phelps, George, Block & Balboni, 2011; Nunez, Holland, Beckman, Kirkendall & Luna, 2017). Om patienterna har religiös koppling anses det vara viktigt att få utöva denna tro under
sjukhusvistelsen (Gardner, Tan & Rumbold, 2018). Ett par föräldrar vilka förlorat ett barn beskriver tron på Gud vilket är en viktig del i deras svåra situation. Dessa föräldrar beskriver att förlusten av barnet är lättare att acceptera då det enligt dem är Guds vilja. Föräldrarnas andliga behov handlar om att kommunicera med vårdpersonal för att finna känsla av lugn. Föräldrarna önskar andlig och existentiell omvårdnad i form av samtal där medkänsla visas för att smärtan ska lindras (Sadeghi et al., 2015). Balboni et al., (2011); Egan, MacLeod, Jaye, McGee, Baxter, Herbison, (2011); Nunez et al., (2017) och Selby et al., (2017) beskriver att andligheten i den första aspekten anses vara något religiöst, det påvisas dock att andlighet även förekommer bortom religion.
I en av studierna beskrivs det vara av stor vikt att få ett unikt bemötande, att inte enbart ses som en patient liggande i en säng. Det viktiga i denna situation för patienterna är att bli sedda och att skapa god kontakt med personalen. Patienterna anser den andliga
omvårdanden vara något vilket uppmuntrar dem under sjukdomstiden då de blir påminda om vilka de verkligen är. Detta motiverar patienterna till att vilja bli friska och återgå till vardagen igen (Gardner et al., 2018).
Enligt Sadeghi et al., (2015); Selby, Seccaraccia, Huth, Kurppa och Fitch (2017) beskriver en del av patienterna att andlighet är något unikt hos varje individ vilket återspeglar
människans värden. Selby et al (2017) nämner att vissa av patienterna kopplar andligheten till sina sinnen, vilka innefattar smak, lukt, syn, hörsel och känsel. De beskriver att det handlar om att leva i nuet och att uppskatta de små sakerna i livet. Detta är något de kommit till insikt med i samband med sjukdom. Patienterna beskriver även upplevelsen av andlig ångest vilket kommer med känslan av ensamhet och utanförskap. Rädsla, skuldkänslor,
förtvivlan, maktlöshet, förlorad kontroll samt existentiella frågor som ”varför jag” uppstår i samband med den andliga ångesten (Selby et al., 2017). Enligt Maiko, Johns, Helft, Slaven, Cottingham och Torke (2019) kan den andliga ångesten vidare leda till smärta, sorg, trötthet, förvirring och ilska hos en del av patienterna. Gardner et al., (2018); Maiko, et al., (2019) belyser att prata om sina andliga bekymmer upplevs vara viktigt för några av patienterna, de anser att god kontakt med förståelse och lyhördhet kan uppmuntra till andliga samtal.
Hosseini, Momennasab, Yektatalab och Zareiyan (2018) beskriver också vissa av patienternas upplevelser och behov av att bli bemötta på det andliga planet när de befinner sig i kris. Patienterna tycker det är viktigt att sjukvårdspersonal har närvaro i form av empati, uppmärksamhet och visad tillgivenhet. Ömsesidig respekt är också av stor vikt för att relationen mellan patienterna och sjukvårdspersonal ska utvecklas i positiv riktning. Maiko et al., (2019) belyser dock att några av patienterna uttrycker det vara av mindre betydelse vilken vårdprofession bemötandet kommer ifrån, det viktiga är skapandet av goda relationer. Enligt Ebnau, Groot, Visser, Van Laarhoven, Van Leeuwen och Garssen (2019) upplever patienterna att det inom vården inte hör till vanligheten att få frågor angående det existentiella, det upplevs mer handla om frågor gällande livssituation så som
familjerelationer och arbete. Med tanke på korta möten med många flera sjuksköterskor anser vissa av patienterna att det inte finns utrymme för öppenhet och tillit, kontinuitet är något dessa patienter tycker kan förbättras.
2.3 Lagar och styrdokument
Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2019) är omvårdnaden den specifika kompetensen hos sjuksköterskan. Den humanistiska människosynen genomsyrar hela omvårdnaden när sjuksköterskan är en hjälpande hand genom patientens sjukdom. Målet är att patienten ska uppnå välbefinnande och livskvalité fram till livets slut. En sjuksköterska ansvarar för att fortlöpande söka ny fördjupande kunskap inom professionen. Personcentrerad vård är en utav sjuksköterskans kärnkompetenser. Den är av stor betydelse för att kunna möta den unika patientens önskemål och behov. Det personcentrerade arbetssättet behövs för att kunna uppmärksamma individens lidande och för att kunna ge vård av högsta kvalité. Partnerskap är en central del av den personcentrerade vården vilket innebär att det ska finnas en relation mellan vårdpersonal och patient. Att se personen framför sjukdom och ohälsa är också vad personcentrerad vård handlar om, dessutom ska patientens egna behov och vårdpersonalens bedömningar läggas lika stor vikt vid under vårdplanering.
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:30) är kraven för god vård att tillgodose patientens behov av säkerhet, kontinuitet och trygghet. Vården ska också vara av god kvalité med respekt för patientens självbestämmande, integritet bör även tillgodoses. En god relation mellan patienter och sjukvårdspersonal ska finnas samt att vården ska vara
lättillgänglig. Patientlagen (SFS 2014:821) säger att hälso- och sjukvården ska genomföras i samråd med patienten i största möjliga utsträckning. Medverkan är minst lika viktig då vården utformas utefter varje individs personliga förutsättningar, varje människa har särskilda mål och önskningar. Det framgår också att närstående till patienter ska få vara
delaktiga i vården av patient såvida inte sekretess eller tystnadsplikt föreligger (Patientlag, SFS 2014:821).
I ICN:s etiska kod för sjuksköterskor står det beskrivet att det primära ansvaret hos
sjuksköterskor är att ta hand om människor med vårdbehov. Vårdmiljön ska genomsyras av bland annat respekt för mänskliga rättigheter, värderingar och trosuppfattningar. Den information patienten tar del av bör genomsyras av korrekt, kulturell anpassning för att kunna bedriva omvårdnad utifrån medgivande. Konfidentiellt arbete är mycket viktigt då sjuksköterskan hanterar personuppgifter. Jämlikhet och social rättvisa är utgångspunkten i sjuksköterskors arbete när fördelandet av vårdande tjänster sker. Att vara lyhörd samt visa respekt och medkänsla bör ingå i professionen (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
2.4 Vårdvetenskapligt perspektiv
Det valda teoretiska perspektivet utgår ifrån Erikssons (2015) synsätt på människan utifrån en helhet bestående av kropp, själ och ande. Helhetssyn, vårdande, själavård och lidande kommer att belysas nedan. Dessa fyra begrepp har valts att beskrivas då de har stark koppling till den andliga och existentiella omvårdnaden. Helhetssynen på människan är ett begrepp där det andliga och existentiella bör ingå. Vårdandet anses vara något osjälviskt och kärleksfullt där även det andliga bör involveras. Lidandet är något människan bör försonas med, detta begrepp valdes då andlig och existentiell omvårdnad kan leda till att lindra
lidandet samt att hjälpa människor att försonas med lidandet. Eriksson (2015) beskriver även begreppet själavård vilket kan liknas vid andlig och existentiell omvårdnad då vårdare bör bemöta de andliga behoven i mötet med varje patient.
2.4.1 Helhetssyn
Enligt Eriksson (2015) består människan av flera delar. Först när man lyckas förstå alla delar kan man förstå helheten. Hon säger att alla arbetande inom vården bör ha ett holistiskt synsätt på människan. Eriksson (2004) belyser att varje människa är unik och varje vårdare bör sträva efter fördjupad kunskap inom detta (Eriksson, 2004). Eriksson (2015) anser samtidigt att respekt också bör visas för individens inre och yttre gränser. Kropp, själ och ande är de tre sammanvävda dimensionerna vilka helheten består av. Människans själ kan förkroppsligas och är i behov av samma vård som kroppen. För att själen ska uppnå hälsa krävs vård i både den själsliga och andliga dimensionen. Eriksson (2004) menar att oavsett i vilken dimension ohälsan uppkommer bör helheten omfamnas i vårdprocessen.
Helhetssynen innefattar den levande människan vilket innebär att hon har livsvilja, önskningar, förlitan, längtan och strävan över att leva ett eget liv.
2.4.2 Vårdande
Eriksson (2015) talar om vården vilken präglas av synsättet att helandet utgörs av vårdandet och menar att ansa, leka och lära utgör vårdandet och har en hälsofrämjande funktion. Ansa
är den huvudsakliga ingrediensen i vårdandet och är ett sätt att visa kärlek och att bekräfta. Ansa betyder att människan vill en annan människa väl och att hon accepteras för den hon är. I ansningen är beröring en viktig komponent då det är ett mänskligt behov. Det generella syftet med ansning är njutning, tillfredställelse och välbehag, detta ligger till grund för den utvecklande människan. Lekandet handlar om lust, skapande och önskan, den kan också ses som konfliktlösande. Finns leken med i vårdandet anses det hälsofrämjande. Lärandet utgör en av livets grunddimensioner och kan ha flera syften, mål och innehåll på skilda nivåer. Att lära innebär glädje och är ett sätt att utvecklas, lärandet har inga gränser. Målet hos vårdaren är att få patienten att bli oberoende, detta med hjälp av lärande. Det beskrivs att lekandet bör vara en del av lärandet. Vårdandet anses vara osjälviskt, modigt och en kärleksgärning där hanteringen av lidandet är unikt. Vårdandet leder till tillfredställelse och välbehag i både den kroppsliga och andliga dimensionen samt till ett förtroende. Vårdande och hälsa i relation till kropp, själ och ande är helheten vilket representerar livet där själ och ande ses vara ett livgivande element i människan. Tro, hopp och kärlek är begrepp inom den andliga dimensionen vilka ligger till grund för att ansa, leka och lära (Eriksson, 2015).
2.4.3 Lidande
Enligt Eriksson (1993), när människan lider kan det liknas vid en dödskamp där sorgen över det som gått förlorat är central. Det finns ingen värdighet i lidandet hos människan, när människan lider uppstår känsla av att vara kränkt. Det gör att människan undviker att tala om sitt lidande. Olycklighet är då ett faktum och det leder till skam över att vara olycklig. Att som medmänniska framhäva och tydliggöra värdigheten hos människan under lidandet är viktigt. Försoning är en viktig del i lidandet, utan den leder det till själslig och andlig död. Lidande människor existerar överallt bland oss, de syns inte men finns där. Eriksson (1993) belyser att det finns tre typer av lidande inom vården: Livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. Livslidande innebär lidande i förhållande till det egna livet. Sjukdomslidandet är lidandet vilket uppstår i samband med sjukdom och behandling. Vårdlidande är ett onödigt lidande vilket orsakas av vården, det kan handla om när vårdpersonal kränker patienten, utövar makt över patient och när vården helt enkelt uteblir (Eriksson, 1993).
2.4.4 Själavård
Enligt Eriksson (2015) är det tron vilken binder samman kropp, själ och ande. Själavården ska inrikta sig på att få patienterna att känna tillit, känna sig älskade och att uppleva inre frid. Begreppet själ och begreppet ande kan ses vara synonymer till varandra. Ska dessa två
begrepp avgränsas från varandra innebär det att vården benämns andlig istället för själslig. Den själsliga och andliga vården bygger på budskap från bibeln, båda har dimensionen av trosuppfattning. Det är viktigt för människan att ha någon form av tro för att uppnå hälsa. Varje människa ska kunna ge själavård till en annan medmänniska. Rent generellt bör varje vårdare bemöta patientens behov ur en andlig dimension. Vårdpersonal bör ha bredare kunskap om den själsliga vården för att bli lyhörda och upptäcka patienters behov. Själavård kan utövas på flera nivåer, dessa nivåer kan innefatta lyssnande och vägledning genom samtal. Syftet med själavård är att nå helheten, denna helhet innebär hälsa hos människan. I
dagens vård är den kristna läran i själavården mer neutraliserad innebärande att själavården bedrivs utan religiöst syfte, en form av terapi (Eriksson, 2015).
2.5 Problemformulering
Den andliga och existentiella omvårdnaden beskrivs av en del patienter vara något
tillhörande det religiösa medan det av andra beskrivs vara icke-religiöst där det är mer fokus på existentiella frågor. I forskningen framkommer det delade meningar om hur vida andlig och existentiell omvårdnad utförs samt vilka förväntningar patienter har gällande
sjuksköterskors medverkan. Katie Erikssons vårdvetenskapliga teori beskriver hur
sjuksköterskor bör involvera andlighet i omvårdnaden samt lagar och riktlinjer belyser att omvårdnaden ska bedrivas utifrån ett personcentrerat förhållningssätt gentemot patienten. Då den andliga och existentiella omvårdnaden även anses vara betydande för många av patienterna kan det vara relevant att sjuksköterskor har den kunskapen som krävs för att kunna tillgodose patienternas behov. Därav är det av intresse att ta reda på hur
sjuksköterskorna upplever den andliga och existentiella omvårdnaden, vilken erfarenhet och kunskap de har inom detta område. Detta kan skapa nyfikenhet hos de sjuksköterskor vilka känner sig obekanta och osäkra i utförandet av denna omvårdnad, men även hos annan vårdpersonal.
3
SYFTE
Syftet var att beskriva sjuksköteterskors upplevelser av andlig och existentiell omvårdnad.
4
METOD
I metodavsnittet skildras vald metod för datainsamling och urval samt genomförande och analys. Kvalitativ ansats har valts då denna enligt Dahlborg Lyckhage (2017) beskriver upplevelser och erfarenheter. Evans (2002) analysmetod med beskrivande syntes har använts för att ställa samman framtagen relevant forskning vilket ger läsaren inblick i hur sjuksköterskor upplever den andliga vården.
4.1 Datainsamling och urval
Enligt Östlundh (2017) kan informationssökningen delas in i två faser. Den första är den
inledande informationssökningen där översikt av det aktuella forskningsområdet växer fram.
Flera informationskällor används för att hitta relevant material, skilda tekniker kan också prövas. Källor som kan användas är bland annat internet och encyklopedier. Den första fasen var inledande i arbetet och ledde till att intresse för ämnet växte fram då stabil
bakgrundsinformation fanns. I den andra fasen benämnd egentliga informationssökningen letas material fram i form av litteratur vilket arbetet kommer att bygga på, det säkraste materialet är vetenskapliga artiklar. Dokumentation av tillvägagångssättet är viktig i denna fas samt att dokumentera det funna materialet (Östlundh, 2017). Denna fas ingick och i den egentliga informationssökningen besöktes databaserna PubMed och CINAHL Plus. Svensk MeSH från Karolinska institutet (2016, A) har använts för att hitta relevanta sökord på engelska. När ordet andlighet skrevs in i sökrutan gav det resultat i form av spirituality och engelskans motsvarighet till ordet omvårdnad var enligt MeSH nursing care. Dessa ord ledde vidare till skilda kombinationer i sökandet efter intressanta forskningsstudier. Sökorden vilka användes för att hitta aktuella artiklar var spiritual, spirituality, spiritual care, nurses experiences, spirituality in nursing, spiritual care in nursing practice, nurse attitudes, patients´experiences och existential questions, se bilaga A. Östlundh (2017) beskriver även flera söktekniker, exempelvis boolesk sökteknik där operatörer som AND och OR kan användas för att förtydliga hur sökorden bör kombineras. I sökandet av artiklar användes sökorden kombinerat med AND och OR vilket gav resultat passande till syftet för
examensarbetet. Exempel på detta var ”Spiritual care AND nurses experiences”, när denna kombination av sökord användes gav det träffar vilka var av mer specifikt inslag och fler artiklar valdes ut då de besvarade arbetets syfte. Vidare nämner Östlundh (2017) trunkering, där själva ordstammen skrivs in i sökfältet för att sedan avslutas med ett trunkeringstecken. På så sätt leder det till träff på ordets alla böjningar. Denna sökmetod användes för att uppnå ett större urval av artiklar.
I PubMed användes inklusionskriterier i form av att specificera sökningen med hjälp av att ”Title/Abstract” förvaldes ihop med sökorden för att endast få upp artiklar där sökorden förekom i titeln och/eller abstract, peer reviewed samt full text. Det avgränsades även med att artiklarna inte fick vara äldre än tio år, senast från 2010 och var tvungna att vara skrivna på engelska. En artikel med årtal 2009 valdes dock att inkluderas då denna artikel hittades innan avgränsning i sökandet gjordes. Den behölls eftersom resultatet starkt kopplades till syftet. I CINAHL Plus var inklusionskriterierna advanced search, english language och full text availabile. Exklusionskriterierna i de båda databaserna var kvantitativa artiklar, artiklarna fick ej vara ur någon annans perspektiv än sjuksköterskors samt att artiklar med specialistsjuksköterskors upplevelser valdes bort. Sammanlagt gjordes sju sökningar i de båda databaserna vilket resulterade i totalt 311 träffar. Det första steget i urvalsprocessen var att se om titeln var av relevans. När titel ansågs vara av intresse lästes studiens abstract. Ansågs innehållet i abstract vara relevant lästes artikelns resultat igenom. Svarade resultatet på arbetets syfte valdes artikeln ut för kvalitetsgranskning. Sammanlagt lästes 50 abstract igenom under urvalsprocessen och i kvalitetsgranskningen lästes 11 fulltext (Bilaga A). De metoder vilka använts vid datainsamling ide elva valda artiklarna var intervjuer,
fokusgrupper, gruppreflektion samt nedskrivna berättelser. Dessa metoder användes för att ta reda på sjuksköterskors upplevelser. Friberg (2017) talar om vikten i att kvalitetsgranska artiklar, detta för att få klarare bild av vad analysen bygger på. Under en kvalitetsgranskning av texter ligger inte enbart fokus på resultatet, det är även av intresse att undersöka hur resultatet tillkommit (Friberg, 2017). Vid slutförd granskning av artiklarna uppnåddes bättre förståelse av innehållet. Exempel på frågor att använda vid granskning av kvalitativa studier kan enligt Friberg (2017) vara: Finns ett tydligt problem formulerat? Är syftet tydligt
formulerat? Finns det en beskriven metod? Är resultatet tydligt? I arbetet genomfördes denna typ av kvalitetsgranskning och resulterade i bevisad hög kvalité av artiklarnas innehåll. I kvalitetsgranskningen användes åtta frågor hämtade från Friberg (2017) vilka fanns att tillgå i befintlig tabell, detta för att få bra överblick över studiernas kvalitet, se bilaga B. De elva artiklar vilka klarat kvalitetsgranskning, valdes och lades in i artikelmatrisen, se bilaga C.
4.2 Genomförande och analys
Evans (2002) analysmetod med beskrivande syntes ligger till grund för att göra en
sammanställning av artiklarnas resultat. Det första steget är att hitta material, detta genom att använda relevanta sökord för att få ett starkt träffresultat i valda databaser. Analysens andra steg innebär enligt Evans (2002) att utifrån resultat av valda artiklar identifiera nyckelfynd vilket kräver att resultaten läses upprepade gånger. För att underlätta denna process skrevs samtliga artiklar ut i pappersformat för att markering med färgpenna över de valda nyckelfynden skulle vara möjligt. Artiklarna numrerades och vart efter nyckelfynden klipptes ut markerades även dessa med rätt siffra tillhörande rätt artikel. Nyckelfynden sorterades i kategorier, det var i detta moment framträdandet av likheter i resultaten framkom. Detta underlättade framtida bildandet av teman och subteman. Identifierade nyckelfynd var 116 stycken, vissa av dessa sållades bort efter noggrannare betänklighet då de inte svarade på syftet. I det tredje steget beskriver Evans (2002) att artiklars resultat i form av nyckelfynd ska jämföras med varandra, det är här likheter och skillnader påvisas. I denna process kan teman och subteman skapas. De utklippta nyckelfynden kategoriserades och det var här arbetets två teman tillkom. Nyckelfynden bildade sedan subteman utefter sina likheter. I det fjärde och sista steget beskriver Evans (2002) att en redogörelse av fenomenet framkommer. Detta moment utfördes även i arbetet varpå fenomenet tydliggjordes, det vill säga en beskrivning av sjuksköterskors upplevelser av den andliga och existentiella
Tabell 1: Exempel på hur subteman och teman skapas utifrån nyckelfynd.
Nyckelfynd Subteman Tema
”The nurses experienced that spiritual and existential distress often
was deeply embedded and entangled in the
patients´physical problems, making it difficult to sort out.” (Tornøe, Danbolt, Kvigne
& Sørlie, 2014, s. 5).
Att inte räcka till
Begränsade möjligheter
”Participants mentioned lack of time as a major limiting factor in giving
spiritual care.” (Deal & Grassley, 2012, s. 276).
Att sakna resurser
4.3 Etiska överväganden
Enligt CODEX (2019) har en forskare alltid ett eget etiskt ansvar i sitt arbete, forskningen ska följa goda och moraliska principer. Forskning ska kritiskt granskas av oberoende personer innan det får kallas forskning, så kallad peer review. Polit och Beck (2017) beskriver begreppet peer review och belyser dessa granskares betydande roll i hur vida en artikel får publiceras eller ej. Tidskrifter innehållande enbart artiklar vilka genomgått peer review anses ha ett högre värde. Kjellström (2017) talar om oredlighet inom forskning. Det beskrivs att det kan handla om att en individ medvetet förvränger och ändrar i ett vetenskapligt material (Kjellström, 2017). Det kan också vara att författaren enbart tar med resultat som är till gagn för sin egen teori, detta är helt emot vad forskning står för. Vidare talar Kjellström (2017) om vikten av en deltagares medgivande, detta för att respektera individens självbestämmande. En förutsättning för att ett medgivande ska kunna erhållas är att arbetet presenteras för deltagaren, forskaren bör också säkerställa att deltagaren är införstådd i materialet. Deltagaren får sedan med hjälp av betänketid fatta ett frivilligt beslut.
I de elva valda artiklarna till detta arbete gick det att finna etisk diskussion i nästan alla artiklar där medgivande från deltagare betonats, alla valda artiklar har också granskats via peer review och var av god kvalité. Arbetet skrevs och utformades med referenser i löpande text och hade en avslutande referenslista enligt APA-systemet. Detta för att det inte skulle vara några oklarheter för läsaren att förstå varifrån valt material härstammar, det förenklar dessutom för läsaren att enkelt och snabbt kunna leta upp primärkällan. Enligt Friberg (2017) kan några exempel på referenser enligt APA-manualen vara författare,
publiceringsdatum, titel, volymnummer och sidor. Kjellström (2017) skriver om risk för feltolkning då en text är skriven på ett annat språk än läsarens modersmål. För att underlätta läsandet och förståelsen av insamlat material användes därför lexikon då all data var skriven på engelska.
5
RESULTAT
Nedan följer en presentation av resultatet vilket redovisas i form av subteman och teman, detta för att besvara arbetets syfte. Under samtliga rubriker beskrivs detta i löpande text. Resultatets teman och subteman redovisas nedan, se tabell 2.
Tabell 2: Teman och subteman.
Teman Subteman
Begränsade möjligheter Att inte räcka till
Att sakna resurser
Betydelsen av relationer Att vara engagerad
Att komma nära
5.1 Begränsade möjligheter
Begränsade möjligheter var ett tema som växte fram under arbetets gång. Det framkom att sjuksköterskorna upplevde sig vara begränsade i utförandet av den andliga omvårdnaden utifrån flera aspekter. Exempel på begränsningar var upplevelser av bristande resurser, hur de upplevde svårighetsgraden i att möta existentiella frågor samt att det var en tuff uppgift att ta sig an. Subteman i form av; Att inte räcka till och Att sakna resurser utkristalliserades.
5.1.1 Att inte räcka till
Strang et al. (2013) beskriver att det var en utmaning för sjuksköterskorna att närma sig patienten utan att involveras på ett för stort känslomässigt plan. Det beskrevs också vara problematiskt att förhålla sig likvärdigt gentemot alla patienter med tanke på att det var en sådan variation av känslotillstånd hos individerna. Exempel på dessa känslotillstånd var när patienter hade givits dåliga besked i sin sjukdom och den existentiella krisen uppkom (Strang et al., 2013). Vid en sådan typ av existentiell kris berättade sjuksköterskorna att det fanns patienter vilka till och med tog sitt liv istället för att invänta döden, detta var något sjuksköterskorna fann väldigt svårt att hantera (Browall et al., 2014). Sjuksköterskorna beskrev stundtals att de existentiella samtalen med patienter var krävande (Browall, Henoch, Melin-Johansson, Strang & Danielson, 2014;Strang, Henoch, Danielson, Browall & Melin-Johansson, 2013). Sjuksköterskorna uttryckte även ångestladdade tankar kring de
existentiella och andliga samtalen (Browall, Henoch, Melin-Johansson, Strang & Danielson, 2014; Elliott, Wattis, Chirema & Brooks, 2019). Nervositet över att förolämpa patienten genom att begå något ”fel” i det andliga bemötandet uttrycktes också av sjuksköterskorna (Elliott et al., 2019). De nyexaminerade sjuksköterskorna uttryckte sig inte ha tillräckligt med verktyg för att erbjuda andlig och existentiell omvårdnad och tyckte att det behövdes mer utbildning för detta (Strang et al., 2013). Vid tillfällen då sjuksköterskorna inte kände sig bekväma till hur de existentiella frågorna skulle bemötas beskrevs det vara ett bra alternativ att koppla in en sjukhuspräst (Deal & Grassley, 2012; Sonemanghkara, Rozo & Stutsman, 2019). När sjuksköterskorna beskrev att de inte hade möjlighet att tillgodose patienters religiösa behov var sjukhuspräst också att föredra (Tornøe, Danbolt, Kvigne & Sørlie, 2014). På samma sätt där sjuksköterskorna i en medicinsk situation konsulterade en läkare beskrevs det vara likvärdigt med att kunna kontakta en sjukhuspräst när andliga behov inte lyckades tillgodoses (Walker & Waterworth, 2017). En sjuksköterska beskrev:
I think they forget how vital it is [spiritual care]. You can’t manage spiritual pain with midazolam. You need an expert. We have doctors on call but what about the other stuff? We need the chaplain; even if it’s advice over the phone. (Walker & Waterworth, 2017, s. 23) Sjuksköterskorna beskrev att det var svårt att identifiera andlig oro eller ångest i samband med att patienter hade andra åkommor på det fysiska planet, utmaningen för dem var då att lyckas sätta finger på vad som egentligen var ett bekymmer hos patienterna (Tornøe et al., 2014). Keall, Clayton och Butow (2014); Walker och Waterworth (2017) talar också om att sjuksköterskornas upplevelser av att identifiera den andliga oron var svår, detta resulterade i att patienterna fick fel behandling i form av lugnande/smärtstillande läkemedel istället för att möta patienten på det andliga planet.
5.1.2 Att sakna resurser
Tiden beskrevs av sjuksköterskorna vara en bristande resurs gällande erbjudandet av den andliga omvårdnaden. Tiden betraktades vara en förutsättning för att upptäcka och bemöta de andliga behoven (Bailey, Moran & Graham, 2013; Deal & Grassley, 2012; Keall et al., 2014; Tornøe et al., 2014). Den rådande arbetsbelastningen sjuksköterskorna upplevde uttrycktes
problemen hos patienten (Keall et al., 2014). All medicinsk behandling tog så pass mycket tid att de inte hann finnas där för patienterna vilket orsakade etiska dilemman (Tornøe et al., 2014). En sjuksköterska uttryckte:
Sometimes I have to interrupt a conversation to administer a drug to another patient. It can also be difficult to walk past family members who are crying in the hallway. But I always try to indicate when I can come back and talk with them. I just hate the word “soon”. It is important to show that I care and that I have seen their distress.(Tornøe et al., 2014, s. 5)
Dokumentation av andlig och existentiell omvårdnad upplevdes av sjuksköterskorna vara viktigt. Detta genomfördes sällan med anledning av brist på tid, svårigheter och otillräckliga hjälpande verktyg att formulera det andliga i text samt att denna typ av dokumentation inte värderades att läsas (Walker & Waterworth, 2017; Strang et al., 2013). När sjuksköterskorna tvingades prioritera i omvårdnadsåtgärder bedömdes den andliga omvårdnaden få vänta då tid behövdes till mer livsavgörande åtgärder (Keall et al., 2014). En sjuksköterska beskrev: ”You can’t talk about someone’s spiritual stuff if they’re hanging off the end of the bed in agony. You’ve still got to address what needs to be done first” (Keall et al., 2014, s. 3201).Sjuksköterskorna upplevde att det inom professionen ibland brast i färdigheterna gällande hur de andliga bekymren skulle bemötas, det resulterade i att de undvek dessa djupgående samtal (Keall et al., 2014). Miljön var en viktig aspekt i den andliga omvårdnaden och vid för mycket stimuli, i form av bullrig miljö eller många personer närvarande runtomkring patienten begränsades möjligheten för djupa och privata konversationer (Deal & Grassley, 2012; Keall et al., 2014).
5.2 Betydelsen av relationer
I temat Betydelsen av relationer framkom att relationen är viktig mellan sjuksköterska och patient i utförandet av den andliga omvårdnaden. En relation kan se ut på många sätt. I detta fall uppdagades vikten av ett strakt intresse från sjuksköterskornas sida i att vilja närma sig patienten i form av att ha ett öppet sinne, vara närvarande, känna medlidande samt att lyssna. Subteman i form av Att vara engagerad och Att komma nära diskuterades fram.
5.2.1 Att vara engagerad
Sjuksköterskorna beskrev att i en komplex miljö krävdes det att vara öppen och vaken för de existentiella behoven (Sonemanghkara et al., 2018; Tornøe et al., 2014). Vakenhet liknades vid att uppmärksamma patientens energi, det vill säga att kunna känna av när patienten var i behov av att tala, ibland behövdes bara en tyst miljö och tröst (Tornøe et al., 2014). Även fast det förekom svåra situationer beskrev sjuksköterskorna trots detta, en styrka i att kunna vara öppen för att möta patientens existentiella känslor och frågor (Browall et al., 2014).
Sjuksköterskorna uttryckte att det låg ett ansvar i att öppna upp för existentiella
konversationer genom att själv vara öppen i sina sinnen och visa tillgänglighet.
På så sätt
uppnåddes både patienters och anhörigas tillit (Strang et al., 2013).
För att kunna ta
del av en patients andlighet krävdes att sjuksköterskorna visade ett genuint intresse av att veta mer, detta för att etablera en god kontakt med patienten (Walker &Waterworth, 2017). Keall et al. (2014) menade att sjuksköterskorna inte behövde ha svar på allt, det handlade mer om att lyssna på patienten. Det uttrycktes också att det tydligt
avspeglades på patienterna när detta genuina intresse inte visades, självmedvetenhet beskrevs vara viktigt för att inte begå misstaget att gå in i en situation där full
uppmärksamhet inte gavs (Keall et al., 2014). En sjuksköterska beskrev:
You need to respect people...I think people can pick up that respect and they can pick up if you genuinely care, that’s a connection with humanity. And if they feel that you are very human and caring... then they are probably more likely to open up to you. (Keall et al., 2014, s. 3200) Det låg stor vikt i att vara ödmjuk och visa respekt inför patientens tankar kring andlighet (Deal & Grassley, 2012; Tornøe et al., 2014; Walker & Waterworth, 2017). Genom att visa respekt förmedlade sjuksköterskorna även kärlek till patienten vilket beskrevs vara en del av den andliga omvårdnaden (Walker & Waterworth, 2017). En sjuksköterska beskrev: ”I think spiritual care is respecting a person´s belief system, no matter what that belief system is” (Walker & Waterworth, 2017, s. 21).
Att inte påverka patienten med sin personliga trosuppfattning om andlighet var något sjuksköterskorna hade i beaktande (Tornøe et al., 2014). Sjuksköterskorna belyste vikten av att lyssna inom den andliga omvårdnaden (Bailey et al., 2009; Minton, Isaacson, Varilek, Stadick & O´Conell-Persaud, 2017; Deal & Grassley, 2012). Det var betydande att
sjuksköterskorna bekräftade patienten i att de faktiskt hade lyssnat genom att exempelvis upprepa vad patienten sagt och att lyssna utan att avbryta (Browall et al., 2014; Keall et al., 2014). För att uppnå en väl genomförd andlig och existentiell omvårdnad krävdes det att sjuksköterskorna i speciella situationer ställde meningsfulla frågor vilket visade att intresse för att lyssna fanns (Minton et al., 2017). I vissa situationer där patienters utsikter inte var särskilt goda, men ändå uttryckte hopp var det enligt sjuksköterskorna väldigt viktigt att endast lyssna och tala så lite som möjligt (Browall et al., 2014). Genom att ge utrymme för patienten att berätta på sitt eget sätt minskade den upplevda ångesten (Minton et al., 2017).
5.2.2 Att komma nära
Sjuksköterskorna beskrev att närvaro var av största vikt och en nyckel i bedrivandet av andlig och existentiell omvårdnad (Bailey et al., 2009; Deal & Grassley, 2012; Strang et al., 2013; Walker & Waterworth, 2017). Närvaro till patienten beskrevs vara viktig genom hela resans gång (Bailey et al., 2009). Genom närvarandet och med deltagande i betydelsefulla samtal representerades godhet vilket skapade en fin och ömsesidig kontakt mellan sjuksköterskorna och patienter. Medlidande och empati var också något som förmedlades i närvaron för att åstadkomma ett djup i relationen (Keall et al., 2014; Walker & Waterworth,2017). Enligt Walker och Waterworth (2017) strävades det efter en meningsfull närvaro där
sjuksköterskorna hade intuitionen att skapa tillit gentemot både patient och
familjemedlemmar. Fysisk beröring var en viktig del i omvårdnaden då det överförde känslan av trygghet och förståelse för patienten vilket gav dem styrka (Walker & Waterworth, 2017). Genom andlig och existentiell omvårdnad gavs tröst och stöd till patienten (Deal & Grassley,
2012; Wittenberg, Ragan & Ferrell, 2017). Detta beskrevs vara en viktig del i sjuksköterskornas arbete (Deal & Grassley, 2012).
En sjuksköterska beskrev:”Presence or just being can be a way of providing spiritual care, but you have to establish a rapport first. Otherwise, it can be misinterpreted. Otherwise, it can be like, ‘What’s she doing here? She hasn’t got anything to offer” (Walker & Waterworth, 2017, s. 22). Sjuksköterskorna uttryckte att det krävdes mod i att finnas där för patienter när det
uppvisades oro (Strang et al., 2013; Tornøe et al., 2014). Det primära beskrevs inte vara att behandla oron med läkemedel, närheten beskrevs vara så mycket viktigare i detta fall. Den fullständiga närvaron färgades av full fokus och engagemang (Strang et al., 2013). Att visa närvaro handlade om att sätta sig ned vid patientens fotända, våga närma sig och tillåta patienten att få utlopp för sina känslor (Browall et al., 2014; Wittenberg et al., 2017). Det innefattade också att sjuksköterskorna exempelvis tog fram en stol för att förmedla detta, att tiden fanns för full uppmärksamhet (Deal & Grassley, 2012; Keall et al., 2014). Denna gest från sjuksköterskorna resulterade i konversationer med större djup. Att använda anhöriga som informationskälla för att ta reda på vad som var viktigt för patienterna var till hjälp när de ville inleda dessa typer av konversationer (Keall et al., 2014). I inledandet av ett samtal uttryckte sjuksköterskorna det var viktigt att respektera patienternas privata sfär, patienten skulle alltså själv få bestämma om fortskridandet av samtalet var aktuellt eller ej. De
existentiella samtalen beskrevs ofta vara spontana och genomfördes i kombination med annan tidskrävande omvårdnad hos patienten. Dessa samtalsämnen varierade och kunde innehålla tankar kring livet och döden, meningen med sjukdomen samt hopp och rädsla (Strang et al., 2013). Resultatet av dessa samtal visade sig även leda till fysiska förändringar, det hade en lugnande inverkan. Exempelvis om en patient hade svårigheter med sömnen upplevdes den lugnande effekten av samtalet få patienten att somna (Wittenberg et al., 2017). Vissa typer av handlingar skedde i tystnad och ledde till att patienterna delade med sig och gav uttryck för tankar inom den andliga dimensionen (Keall et al., 2014; Tornøe et al., 2014; Wittenberg et al., 2017). Att gå in i tystnad tillsammans med patienterna innebar att gå från tanken att göra något för patienterna till att enbart vara (Minton et al., 2017; Tornøe et al., 2014). Det ordlösa samtalet tog vid när patienterna inte hade förmåga att uttrycka sina känslor i ord (Strang et al., 2013).Ord var i vissa situationer överflödiga (Strang et al., 2013). En sjuksköterska beskrev:
We had a patient who was difficult to get close to. One morning, we began helping him and we were silent the whole time. This wordless communication was so cool. It was something that happened to him and to us. He had his feet massaged and washed and after that he opened up. Something had been released but it was totally word- less. He found calmness here. (Strang et al., 2013, s. 565)
I det ordlösa samtalet var det viktigt för sjuksköterskorna att vara medveten om vilka signaler som sändes ut till patienterna i form av vilket kroppsspråk som användes, lika viktigt var det att uppmärksamma patientenrnas kroppsspråk (Keall et al., 2014).
6
DISKUSSION
Under diskussionsavsnittet följer resultatdiskussion, metoddiskussion samt etikdiskussion. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet mot tidigare forskning samt valt teoretiskt
perspektiv. Metoddiskussionen innehåller diskussion huruvida vald metod har besvarat arbetets syfte och etikdiskussionen behandlar vilka etiska aspekter vilka funnits i beaktande under arbetets gång.
6.1 Resultatdiskussion
I resultatet framkom att sjuksköterskorna beskrev sig vara belastade när det kom till att samtala om det existentiella med patienterna. Det beskrevs finnas nervositet i bemötandet och de var rädda att göra fel. Detta handlade om att det inte fanns tillräckligt med kunskap om att gå in på djupet tillsammans med patienten. Tidigare forskning visade att alla patienter inte förväntade sig att sjuksköterskor skulle ta sig an deras andliga bekymmer då de ansåg att sjuksköterskor enbart skulle ägna sig åt fysiska problem. Om det ändå uppstod tillfällen där patienten kände att sjuksköterskor bjöd in till djupare samtal och stöd var det något som uppskattades (Mok et al., 2010). Det var enligt sjuksköterskorna också en utmaning med närheten till patienten där det fanns en osäkerhet i att bli för känslomässigt involverad. Den tidigare forskningen visar på att även patienter upplever oro och tveksamhet över att ta emot andlig och existentiell omvårdnad på grund av att de inte har tillräckligt med vetskap om vad det existentiella och andliga innebär (Bonavita et al., 2017; Sadeghi et al., 2015). Resultatet tog också upp att sjuksköterskorna i viss mån hade problem att utföra omvårdnaden på ett likvärdigt sätt med tanke på att alla patienter upplevde varierande känslor och tankar i sina sjukdomstillstånd, vissa patienter reagerade kraftigare än andra och agerade därefter. Detta var enligt sjuksköterskorna i många fall svårt att möta och hantera. Eriksson (2015)
poängterar att kropp, själ och ande utgör helheten hos människan och att själen och kroppen är i behov av samma vård. Eriksson (2004) påtalar att oavsett i vilken del ohälsa uppkommer hos människan är det av vikt att vårda helheten för att hälsa ska kunna uppnås. Tidigare forskning belyser att patienternas känslotillstånd i och med den andliga ångesten kan handla om känslan av att vara ensamma och utanför, det talas också om rädsla, skuld och att de helt förlorar kontrollen (Selby et al., 2017). Bland annat smärta och ilska är vanligt
förekommande hos patienterna och de anser att det är viktigt att kunna prata om detta, med förutsättning att de möts med en förståelse (Gardner et al., 2018; Majko et al., 2019).
Slutsatsen dras att den andliga och existentiella omvårdnaden ändå bör prioriteras även om patienterna och sjuksköterskorna uttrycker viss osäkerhet inför det, detta är något alla bör erbjudas när utmaningar i livet uppstår. Denna typ av omvårdnad kan erbjudas och ges även av annan sjukvårdspersonal vilka arbetar nära patienterna, detta kan exempelvis vara undersköterskor. För att uppnå en bra teamkänsla krävs att samtliga i teamet arbetar i samma riktning, i detta fall uppmärksamma det andliga hos patienten för att kunna ge omvårdnad där hela människan är inkluderad.
kontakta en sjukhuspräst då osäkerheten kring bemötande fanns. Enligt tidigare forskning har vissa patienter och anhöriga en tro på Gud och båda anser bönen vara viktig i läkandet, de ser gärna att vårdpersonal ber tillsammans med dem (Balboni et al., 2011; Nunez et al., 2017). Eriksson (2015) talar om själavård vilket binder samman kropp, själ och ande. Genom själavården ska patienten uppleva tillit och kärlek, en upplevelse av inre tillfredsställelse. Denna själavård härstammar från bibeln och är något varje människa bör kunna ge till en annan människa. Eriksson (2015) nämner också betydelsen i att vårdpersonal bör besitta större kunskap angående själslig vård för att kunna tillgodose behovet hos patienten. Allt detta för att uppnå en helhet som innebär hälsa hos individen. Detta kan sammanfattas i att sjuksköterskornas konsulterande av sjukhuspräst inte behöver vara något negativt eftersom patienter inte alltid förväntar sig andligt stöd av sjuksköterskor. Eftersom den andliga omvårdnaden även kan innefatta religion, vilket inte alltid är bekant för sjuksköterskorna, blir deras ansvar i detta att identifiera behovet hos patienten och därefter agera och tillkalla en präst. Enligt resultatet uppgav sjuksköterskorna att det fanns svårigheter i att urskilja andlig oro när patienten samtidigt led av fysiska åkommor. Detta ledde i sin tur till att patienterna fick felaktig behandling såsom lugnande läkemedel när patienterna egentligen hade haft behovet av att någon fanns där och lyssnade. Eriksson (1993) talar om lidandet, en känsla av att vara kränkt. Det poängteras att vikten ligger i att framhäva värdigheten hos den lidande människan. Att försonas med lidandet krävs för att hålla det andliga vid liv.
Vårdlidande är en typ av lidande, detta lidande kan uppstå när vårdpersonal utövar makt eller vid utebliven vård. Vårdlidande är alltid ett onödigt lidande. Vårdlidande kan kopplas till när fel vård ges till patienter, det vill säga läkemedel istället för andlig och existentiell omvårdnad. Kränkandet uppstår vid denna felbehandling då patienten inte ges möjlighet till försoning med lidandet i den andliga dimensionen.
Resultatet visade på att sjuksköterskorna beskrev att det fanns brist på många resurser vilka behövdes för att bedriva andlig och existentiell omvårdnad. Tiden var något vilket
begränsade utförandet av den andliga omvårdnaden. Den rådande arbetsbelastningen med alla medicinska arbetsuppgifter gjorde att sjuksköterskorna inte hade tid att närma sig patienterna. En annan betydande resurs var miljön, en miljö med hög ljudnivå och många människor runt omkring minimerade chansen för skapandet av djupa samtal. Tidigare forskning nämner att en del av patienterna upplever att kontinuiteten uteblir eftersom vårdkontakten ofta sker med flera sjuksköterskor samt att kontakten sker i all hast (Ebnau et al., 2019). Patienterna beskriver att bli sedd som människa och upplevelsen av att
vårdpersonalen ger av sin tid anses vara förutsättningar till att de väljer att gå in i djupare samtal (Gardner et al., 2018). Upplevelser av brist på resurser är något författarna känner igen då de erfarit detta i praktiken. Dagens vård är utformad i att vara så pass effektiv som möjligt, vilket resulterar i kvantitet mer än kvalitet. Det leder självklart till negativa
konsekvenser för patienterna med påföljd att förtroendet till vårdgivaren försämras. Upplevelsen av tidsbrist kan göra att sjuksköterskor blir stressade vilket patienten ofta
känner av. Stressen kan medföra att betydande arbetsuppgifter glöms bort, att sjuksköterskor upplevs otrevliga och leder till att många patienter känner irritation men också att de drar sig för att be om det ”lilla extra” under vårdvistelsen. Andlig och existentiell omvårdnad kräver att sjuksköterskor visar tillgänglighet och närvaro, förmedlandet av detta förutsätter att tid finns.
Resultatet indikerade på att sjuksköterskorna ansåg det vara av stor vikt och krävdes öppenhet inför de existentiella behov patienten uttryckte. Genom detta utvanns tillit från både patienter och dess anhöriga. När en sjuksköterska inte var genuin mot patienten märktes detta tydligt. Respekt var enligt sjuksköterskorna viktigt inom den andliga
omvårdnaden, genom respekt visades också kärlek. Eriksson (2015) talar om att ansa vilket är en av de tre komponenterna vilka utgör vårdandet. I denna del ingår att bekräfta och förmedla kärlek till patienten. Med ansningen visar sjuksköterskan ett accepterande och en välvilja gentemot
patienten (Eriksson, 2015).
Enligt tidigare forskning beskriver Gardner et al., (2018) att patienter vill bli bemötta individuellt med en öppenhet för den unika personen. Resultatet visar att sjuksköterskorna belyste att det inom den andliga omvårdnaden var viktigt att lyssna på patienten, lyssnandet följdes av bekräftelse för att bevisa att hon hört vad patienten sagt. Intresset för att lyssna visades även genom att betydelsefulla frågor ställdes. När Eriksson (2015) diskuterar själavård nämns också att lyssnandet är en viktig komponent för att uppnå helhet och hälsa hos människan. Svensk sjuksköterskeförening (2019) tar upp personcentrerad vård i form av att belysa hur viktig den är för att kunna identifiera lidandet hos människan. Slutsatsen dras att personcentrerad vård är en förutsättning för att kunna erbjuda andlig och existentiell omvårdnad. Om sjuksköterskor inte är öppensinnade, lyhörda eller ödmjuka inför varje unik individ kommer de inte kunna komma i kontakt med den andliga dimensionen hos patienten. Eftersom personcentrerad vård är väl etablerad inom dagens sjukvård bör det finnas goda förutsättningar att bedriva andlig och existentiell omvårdnad.I resultatet beskrevs att när sjuksköterskorna visade närhet skapades en god, ömsesidig kontakt med patienten. Ett sätt att visa närvaro var att sätta sig ned bredvid patienter och låta denne uttrycka sina känslor.Enligt tidigare forskning belyser Hosseini et al., (2018) patienternas åsikter om hur viktigt det är att sjuksköterskor uppmärksammar dem och visar tillgivenhet. Sjuksköterskorna upplevde det vara viktigt att beröra patienten fysiskt för att förmedla trygghet och empati. Dessa handlingar visade sig ha effekt i form av att djupare konversationer inleddes. Konversationerna handlade om livet, döden, hopp, rädsla samt meningen med sjukdomen. Dessa konversationer kunde genomföras utan ord, så kallade ordlösa samtal. När patienterna inte lyckades uttrycka känslor via ord inleddes det ordlösa samtalet där kroppsspråket hade en stor betydelse.
Slutligen kan det poängteras att det inom sjuksköterskeyrket är viktigt att inte vara rädd för att prata med patienterna. Detta framförallt i den andliga och existentiella omvårdnaden där obekväma och svåra samtalsämnen behöver uppdagas och bearbetas hos patienten. För att kunna erbjuda bästa möjliga omvårdnad krävs det ett samspel och en god dialog mellan sjuksköterska och patient. Att vara bekväm i tystnaden kan ligga till fördel för sjuksköterskor, genom tystnad kan total närvaro visas. Med detta resultat finns en vision om att inspirera till att bara våga lyssna när patienter upplever existentiell kris och finna bekvämlighet i att inte kunna ge några konkreta svar.
6.2 Metoddiskussion
Syftet med detta arbete var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av andlig och existentiell omvårdnad, därför gjordes en kvalitativ litteraturstudie. Det bör belysas att de medverkande sjuksköterskorna i studierna inte behöver vara legitimerade då utbildningen kan vara
utformad olika beroende på i vilket land där utbildningen genomförts. Dessa kan inte alltid likställas med svenska sjuksköterskeutbildningar. En kvalitativ studie beskriver bland annat upplevelser och erfarenheter av ett visst fenomen eller ett problemområde (Segesten, 2017). För att kunna svara på syftet valdes Evans (2002) analysmetod benämnd systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Denna metod möjliggör utökad kunskap och
förståelse av ett fenomen. Petersson (2017) talar om att det är viktigt att en forskare frågar sig vilken metod som bör användas för att besvara syftet med studien. I och med valet av en kvalitativ ansats var visionen att hitta material ur ett subjektivt perspektiv, den kvantitativa data upplevdes mer generaliserande och beskrev inte det valda fenomenet tillräckligt ingående. Mårtensson och Fridlund (2017) nämner att trovärdighet är en del av
utformningen i en kvalitativ forskningsstudie och innebär att ett resultat är giltigt samt att den inhämtade kunskapen är av relevans. För att öka trovärdigheten i ett examensarbete kan det vara en fördel att andra studenter samt en handledare läst igenom arbetet. Detta har gjorts under arbetets gång då återkoppling med jämna mellanrum av ansvarig handledare förekommit samt att arbetet genomgått opponering av andra studenter. Petersson (2017) skriver att trovärdigheten i en studie anses starkare om andra forskare uppnår ett likvärdigt resultat. Eftersom många delar av resultaten i de valda artiklarna hade flera gemensamma nämnare hade ett likvärdigt resultat kunnat uppnås i andra studier där sjuksköterskors upplevelser av andlig och existentiell omvårdnad undersökts. Mårtensson och Fridlund (2017) beskriver pålitlighet i form av hur pålitlig en studie kan vara beroende på en
författares förförståelse. Studien blir mer pålitlig när en författare redovisat om det funnits en förförståelse. En viss förförståelse fanns under utformandet av denna litteraturstudie. Mårtensson och Fridlund (2017) nämner också bekräftelsebarhet och beskriver att denna ökar då det finns en tydlig redogörelse över hur en analysprocess gått till under en
forskningsprocess, det är viktigt att vara neutral och inte påverka inhämtat material. Under analysprocessen togs detta i beaktande och tillvägagångssättet beskrevs noggrant.
Mårtensson och Fridlund (2017) nämner till sist överförbarhet vilket handlar om i vilken utsträckning ett resultat kan anammas i andra situationer och i annan kontext. I de elva valda artiklarna var deltagarna i varierade åldrar, hade olika kön och erfarenheter samt arbetade inom skilda vårdkontext. Med detta sagt hade resultatet kunnat ha en viss överförbarhet, förutsatt att arbetet skrivits på ett internationellt språk istället för svenska. Då hade resultatet kunnat nå en större målgrupp eftersom fler hade kunnat ta del av och förstå materialet. Sökandet av artiklar är första steget i Evans (2002) analysmetod. I sökandet av artiklar har databaserna CINAHL plus och PubMed använts, den sistnämnda sökmotorn användes till största del då det ansågs ge bättre resultat. Valet av att söka inom två databaser gjorde att utbudet av vårdvetenskapliga artiklar blev större. För att kunna kombinera sökord användes ord som AND och OR vilket gett gott resultat i träffarna. Östlund (2017) benämner dessa booleska sökord och nämner även trunkering vilket är en sökteknik där en träff hittas på ordets alla böjningar i sökningen (Östlundh, 2017). Denna typ av sökteknik användes, främst
i CINAHL plus. Dessa sökningar gav många träffar vilket gjorde att det behövdes göras nya sökningar då antalet träffar var för många. Avgränsningar gjordes även innan sökning i PubMed genom inklusionskriteriet Title/Abstract vilket resulterade i att sökorden var med i antingen titel eller abstract.Det var i och med detta lättare att hitta artiklar med relevans att besvara syftet. Två andra inklusionskriterier som användes var att samtliga artiklar skulle genomgått ”peer review” då det ökade chanserna att hitta vetenskapligt material samt att fullständig text av studien fanns tillgänglig. Artiklarnas publikationsår var också av relevans då de inte fick vara äldre än tio år, detta för att få tillgång till så färsk forskning som möjligt. En av artiklarna som valdes ut var dock ett undantag då den publicerades år 2009. Det valdes ändå att inkludera denna då det ansågs att resultatet svarade på arbetets syfte. Under
sökandet av artiklar förekom exklusionskriterier i form av bland annat artiklar innehållande specialistsjuksköterskors upplevelser samt artiklar ur någon annans perspektiv. Trots de specifika sökord vilka användes gav det oönskade träffar och gjorde att många artiklar med bra innehåll angående andlig och existentiell omvårdnad valdes bort.
Kvalitetsgranskning är något Friberg (2017) nämner bidrar till bättre förståelse av en artikels innehåll. Under denna typ av granskning bör fokus ligga på arbetets alla delar, inte enbart resultatet. Detta var något vilket drogs stor nytta av då det gjordes en mer djupgående läsning av artiklarna. Det valdes att utgå ifrån Fribergs (2017) granskningsfrågor gällande kvalitativa metoder och med hjälp av dessa bedömdes kvalitén av innehållet. Ansågs kvalitén vara av lägre rang exkluderades artikeln. Eftersom majoriteten av de åtta
granskningsfrågorna besvarades med JA utifrån varje studie beslutades artiklarna
genomgående vara av hög kvalité och valdes därför ut. Anledningen till att enbart åtta utav Fribergs (2017) kvalitetsgranskningsfrågor användes var att dessa frågor redan fanns att tillgå i en befintlig tabell. Detta kan vara en svaghet i bedömningen av artiklarnas kvalité, men då frågorna ändå i sin helhet berörde forskningsstudiernas innehåll ansågs dessa vara tillräckliga för att bedöma kvalitetén. När elva artiklar till slut valts ut började nyckelfynd eftersökas genom att resultaten lästes noggrant, detta är Evans (2002) andra steg i analysmetoden. Denna process ansågs till en början enkel och genomförbar då fynden
började strykas över med färgpenna för att sedan klippas ut. När nyckelfynden sedan började läsas igenom exkluderades flertalet av dem då de ej ansågs besvara syftet. Tredje steget i Evans (2002) analysmetod innefattar att bilda teman och subteman, detta steg krävde stort engagemang då det var en utmaning. Slutligen ledde nyckelfynden till två teman och fyra subteman som i sin tur beskrev sjuksköterskornas upplevelser av den andliga och
existentiella omvårdnaden. Detta är Evans (2002) fjärde och sista steg i analysmetoden där en beskrivning av fenomenet utgörs. Slutsatsen dras att teman och subteman utgör en verklighetstrogen sammanfattning angående upplevelser av fenomenet.
6.3 Etikdiskussion
Båda författarna har tidigare erfarenheter inom äldreomsorgen där många av patienterna varit multisjuka. Även om begreppet ”andlig och existentiell omvårdnad” inte var särskilt bekant från början innan arbetet utformades hade de båda kommit i kontakt med sjuka äldre som levt med existentiell kris genom existentiella frågor och ångest över hur de lever och
