C- uppsats i psykologi, VT 2008 Handledare: Maarit Johnson Examinator: Per Lindström
Självkänsla och hälsa hos ungdomar
Betydelsen av etnicitet och kön
Självkänsla och hälsa hos ungdomar
Betydelsen av etnicitet och kön
Asus Sharif och Maria Smrecki
Stress hos ungdomar är ett växande problem som kan leda till ohälsa. Ett sätt att undersöka ohälsa är att titta på det motsatta som är välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka hur självkänsla predicerar subjektiv hälsa hos ungdomar mellan 16 och 18 år. Även bostadsort, etnicitet och kön beaktades. En enkätundersökning genomfördes på 149 gymnasieungdomar i en mindre och en större stad. Självkänsla mättes med global självkänsla skala och hälsa med en skala om subjektivt välbefinnande. Resultaten visade att självkänsla predicerade signifikant hälsa både hos svenska och invandrarungdomar. Flickor uppvisade både sämre hälsa och självkänsla. Hälsa skilde sig inte mellan svenskar och invandrare.
Key words: adolescence, gender, self-esteem, ethnicity, health.
Inledning
Under de senaste åren har flera rapporter från statens offentliga utredningar visat att det blivit allt vanligare att ungdomar är oroliga, nedstämda, har svårt att sova och har värk, vilket anses vara tecken på stress. Stress innebär enligt Levi (2000) att organismen anpassar sig till alla möjliga påfrestningar och påverkningar i form av fysiska, psykiska och sociala. Vid ängslan över problem i arbetet eller i kärleksrelationer gör organismen en uppvarvning, vilket Levi kallar för gaspådrag och detta är stress enligt honom. (SOU, 2006) anger att det blir allt vanligare att stress kopplas till låg livskvalitet och dålig hälsa bland ungdomar. I denna mening blir stress en diffus motsats till lycka och välbefinnande. Problemet uppmärksammas alltmer idag från olika perspektiv vilket gör det till ett viktigt ämne att studera. Särskilt intressant är frågan om betydelsen av olika psykologiska resurser och kulturella skillnader. För att öka förståelsen av omständigheterna kring stress och ohälsa bland ungdomar idag fokuserar denna studie på ungdomars självkänsla och deras välbefinnande i jämförelse mellan olika etniska grupper i Sverige.
Stress och hälsa bland unga
Staempfli, (2007) nämner i sin studie att flera forskare har tagit upp relationer mellan stress och hälsa. Det har visat sig att ungdomar och deras dagliga stress, vilket inkluderar skolan, kompisar, familjen och frustration från kärleksrelationer, har omedelbar inverkan på individen. Lazarus enligt (Staempfli, 2007) talade om psykologisk eller subjektiv stress och menade att den uppkomna stressnivån är olika beroende på individens upplevelse av yttre situation och sammanhanget individen befinner sig i.
Staempfli (2007) använde både intervjuer och enkäter i en grupp ungdomar mellan 12-19 år för att få fram hur ungdomarna upplever och hanterar stress som de utsätts för dagligen. Studien kom fram till att det fanns signifikanta könsskillnader angående yttre stressfaktorer.
Flickor upplever mer stress än pojkar som var relaterad till yttre stressfaktorer. Det kan vara åtskilliga argument med föräldrar och vänner, press från föräldrar, lärare och andra familjemedlemmar. Även problem i kärleksrelationer kan förekomma. Dessutom visade studien att ungdomars psykiska hälsa påverkades av deras upplevda stress, alltså antydde att ju mer stress ungdomarna uppfattar desto sämre mår de. Vidare nämner Staempfli (2007) att vissa typer av stress är mer förekommande i specifika åldersgrupper och skillnader i detta hänseende tycks finnas mellan män och kvinnor. Studien har kommit fram till att stress som orsakas av prestation och även stress som är relaterad till skolan är mest vanligt bland ungdomar 17-19 år. Flickor upplever likartad situation fyra gånger mer stressande än pojkar. Därför tycks flickor uppvisa en tendens till att uppleva mer stress inom olika områden jämfört med pojkar (Staempfli, 2007).
Enligt Ames et al. (2004) har stress en direkt effekt på den fysiologiska funktionen på kroppen och därför även indirekt medför en ökad risk för sjukdomar. Flera studier som dessa författare refererar till har fokuserat på mängden upplevd stress och dess effekt på hälsa. Smärre stress som en vanlig skolstress har större påverkan på ungdomars generella välmående än livs stress generellt till exempel kring relationer i sociala livet.
Ames et al. (2004) utförde en egen enkätstudie bland 720 ungdomar för att studera stress och hälsa. De tillämpade ett nytt mätinstrument som mäter upplevd stress från ’mindre livs händelser’, utvecklad för ungdomar och som inte endast mäter skolstress. Studiens resultat visade att flickor hade högre värden på skolstress och att den ökade med åldern jämfört med pojkar. Medan hos pojkar var skolstress inte kopplad till ålder. Vidare gick det fram av deras studie att vid stressupplevelser visade pojkarna högre medelvärden i positiv anpassning än flickor, det vill säga pojkarna blev mindre påverkade av stress.
Ungdomar upplever en särskilt hög stressnivå inom vissa områden; dessa är vänskap, romantiska relationer, familjerelationer, ekonomiska frågor och akademiskt arbete enligt studier som Chang et al. (2007) tar upp. Stress har således blivit kopplad till olika negativa tillstånd hos ungdomar som omfattar känslomässig utmattning och social dysfunktion. Stress handlar ofta om en process mellan problemlösningsteknik och psykologisk anpassning. Det vill säga vilka strategier ungdomar använder sig ut av vid utsatthet för problem. En sammanfattning av Chang et al. (2007) visar att hög stress hos ungdomar är länkad med situationer som har att göra med problemlösning. Vidare har de ungas stress visat sig vara associerad med depressiva symtom, ångest och självmordsföreställningar. I en egen studie undersökte Chang et al. (2007) en grupp av 264 college studenter. Deras studie fann en koppling mellan svårigheter i problemlösning och hög upplevd stress. Stress var även relaterad till lägre livstillfredsställelse och mer psykologiska symtom.
Stressupplevelser är obehagliga oavsett ålder. Upplevelser av stress hos ungdomar är dock mer relaterade till psykiatriska symtom, självmordrisk, och depression än hos äldre, detta nämns av Byrne, Davenport och Mazanov (2007). Flickor kan dessutom vara mer sårbara av stress vid motgångar än pojkar. Oavsett kön har dock stressupplevelser en koppling till olika livsstilar och beteenden som till exempel att förlora kontroll över sin vikt, fysisk inaktivitet, tidig användning av alkohol och rökning. Stressupplevelser utgör en viktig faktor för ungdomar till att förstå deras hälsa som nämns av Byrne et al.( 2007). Författarna i den nämnda studien använde sig av mätinstrumentet The adolescent Stress Questionnaire (ASQ) för att mäta stress hos ungdomar i tio dimensioner. I studien ingick 1040 ungdomar 13-18 år. Deltagarna delades in i fyra grupper, åtta deltagare i varje grupp på 10 dimensioner. Självkänsla mättes med Rosenberg’s (1965) Self-Esteem Scale (SES). Studien kom fram till att ångest och depression var signifikant korrelerad med ålder. Dessutom fann dessa författare signifikanta könsskillnader i hur ungdomar upplevde stress i de olika dimensionerna som visade att flickorna generellt uppvisade högre värden i stress än pojkar. Depression, ångest
och självkänsla korrelerade starkt och signifikant med varandra även med de tio dimensionerna av stress. Bland annat stress från lärare, stress från hemmet, stress som orsakas av ekonomin.
Sammanfattningsvis tycks de vanligaste stressfaktorerna bland ungdomar vara främst relaterade till skolan, men också föräldrar, pojkvän och flickvän. Dessa faktorer har en stark påverkan på ungdomar och kan orsaka depression och psykologisk utmattning, till och med självmord (Oppedal & Röysamb, 2004).
Självkänslans roll i stress
I enlighet med Lazarus menade Levi (2000) att stress av samma objektiva situation kan upplevas olika beroende på individen. Samma krävande situation kan ses som antingen hotande eller utmanande och framkalla olika reaktioner hos individen. Framförallt är coping dvs hur stressen hanteras starkt relaterad till personligheten. Hur individen bekräftats som individ i tidig barndom och uppfostrats att bemöta olika situationer har betydelse (Johnson, 2003). Rector och Roger (1997) refererar till studier som de och andra forskare har genomfört som visat tydligt att stressupplevelse ofta bottnar i självkänsla och att självkänsla har betydelse för hälsan genom olika hanteringsprocesser (coping).
Självkänsla kan definieras enligt (Johnson, 2003) som hur vi värderar vår självbild, i vilken grad vi känner inre tillfredsställelse samt självacceptans. Det har visat sig att självkänsla är en viktig komponent framförallt när det gäller psykisk hälsa (Silverston & Salsali, 2003). Psykisk ohälsa definieras enligt folkhälsoinstitutet som psykos, depression, psykiska problem eller besvär till exempel ångest, oro, sömnproblem och stress. Vidare kan ohälsa utgöra ett hinder för livskvaliten, att få ett gott liv (Folkhälsorapporten, 2005). Silverston och Salsali (2003) fann samband mellan låg självkänsla och psykiska dysfunktioner som depression, ångest och ätstörning.
Studierna som Rector och Roger (1997) genomfört visar hur självkänsla påverkas vid feedback. De deltagare som hade låg självkänsla påverkades mer negativt av negativ feedback vid prestation än de som hade hög självkänsla genom att svara på ett Stroop Test för att mäta stress. Rector och Roger (1997) nämner vidare att självkänsla är en medierande faktor i hälsa genom att den påverkar personers hantering av en situation. I deras undersökning ingick två studier, i studie 1 deltog 53 flickor med olika grad av state self-esteem (instabil, fluktuerande) som inbegriper dimensioner av självkänsla som prestation, sociala värderingar och uppträdande och global, trait self-esteem (stabil, bestående). De utsattes för en prestationssituation och deras själv rapporterad stress mättes. Studien visade att flickorna med hög självkänsla upplevde mindre stress och presterade bättre. I en annan studie med liknande design deltog 29 flickor med olika hög global självkänsla och deras puls mättes före, under och efter uppgiften som deltagarna fick utföra. Studien kom fram till att deltagarna med hög självkänsla hade lägre puls under uppgiften än de med låg självkänsla.
Självkänsla har alltså en viktig roll i stress-relaterade processer. Förutom högre anspänning vid prestation kan låg självkänsla leda till beteendestörningar, instabilt humör, bristande motivation och sämre anpassningsförmåga generellt. En studie av Southall och Roberts (2002) använder sig ut av en modell om attributions stil, självkänsla och livsstress hos ungdomar. Det visade sig att ungdomar med låg självkänsla och en negativ attributionsstil, det vill säga förklarade misslyckanden med inre orsaker, var särskilt känsliga för att utveckla depressiva symptom som är relaterad till stress. Vidare nämner Roberts studier som har visat samband mellan barndomsdepression och låg självkänsla, vilket kan leda till stress och depressiva symptom i framtiden. Studierna föreslår att personer med hög självkänsla kan vara
skyddade från depression när de blir utsatta för stress. Åtskilliga undersökningar som har studerat påverkan av psykosociala faktorer som självkänsla och stress menar att dessa faktorer varierar i funktion hos personer som har depressiva symtom. Det innebär att psykologiska symtom tycks öka efter oönskad livsstress (Southall & Roberts 2002).
Betydelsen av etnicitet
Studier som gjorts av Repetto, Caldwell och Zimmerman (2004) handlar om huruvida psykologiska faktorer som är kopplade till depressiva symtom har betydelse för utvecklingen av dessa symtom. De har funnit att lägre nivåer av självkänsla bland ungdomar är associerade med höga depressiva symtom. Relationen mellan självkänsla och depressiva symtom hos flickor har visat sig vara starkare än hos pojkar. Men dessa författare fann också att etnicitet kan ha betydelse för relationen mellan självkänsla och depressiva symtom. Afro-amerikanska ungdomar tycks ha större risk än vita till att utveckla depressiva symtom vid utsatthet för stressfaktorer. Samma undersökning tillämpades på de vita ungdomar och det visade sig att depressiva symtom är mer förekommande bland flickor. Skillnader mellan könen när det gäller hög självkänsla och depressiva symtom har även befunnits bland afro-amerikanska ungdomar.
Något annorlunda resultat har visats av andra forskare. Repetto et al. (2004) undersökte 579 afro-amerikanska ungdomar som var på väg att hoppa av från skolan. Ungdomar som visade konstant höga nivåer av depressiva symtom var flickor och de visade mer ångestsymtom, lägre självkänsla och högre stress. Även relationen mellan självkänsla och depressiva symtom var starkare hos flickor än hos pojkar.
En studie genomförd i Norge av Oppedal och Röysamb (2004) undersökte hälsa i relation till stress, ålder och socialt stöd hos invandrarungdomar och ungdomar med ursprunglig bakgrund. En stor grupp ungdomar från Oslo ingick i studien. De indelades i fyra kön/kultur grupper och mental hälsa mättes med hjälp av Hopkin´s Symtom Checklist-HSCL-25. Stress på grund av negativa livshändelser mättes med ett antal påståenden som valdes från pågående livshändelser som relaterades till skilsmässa, om föräldrar blev arbetslösa och om någon i närstående dog. Socialt stöd mättes i form av känslomässigt stöd. I denna studie av Oppedal och Röysamb uppvisade invandrarungdomar en högre nivå av psykologisk utmattning och lägre socialt stöd än ungdomar med ursprunglig bakgrund. Invandrarpojkar visade högre nivå av ångest och depression. Bland flickorna visades ingen märkbar skillnad. Stress, mental hälsa och socialt stöd visade sig ha ett specifikt mönster i relation till kön och etnicitet enligt Oppedal & Röysamb.
Oppedal och Röysamb (2004) nämner studier som belyser depressiva symtom som uppstår mer bland flickor än pojkar. En internationell jämförelse mellan olika länder har visat att en tydlig ökning hos flickor när det gäller depressiva symtom i puberteten jämfört med pojkar som istället uppvisar en minskning (Oppedal & Röysamb, 2004). Andra pågående studier om ungdomars anpassning visar oregelbundna mönster i olika nivåer av psykologisk utmattning mellan invandrarungdomar och ungdomar med ursprunglig bakgrund nämns vidare av dessa författare. De antyder att psykologiskt välmående hos invandrarungdomar skiljer sig i flera länder jämfört med ungdomar med ursprunglig bakgrund. Dock visas även skillnader bland ungdomar med ursprunglig bakgrund gällande utmattningssymtom. En studie som nämns av Oppedal och Röysamb antyder att flickor är mer känsliga för inre stress och relationsproblem medan pojkar är mer sårbara vid upplevelser av stress som orsakas av ansrängningar för att uppnå något, i skola eller idrott. Flickrollen och pojkrollen skiljer sig i hänseende till omhändertaganderollen som flickor företräder mer, vilket innebär att känslor styr flickors
uppnående av lycka medan pojkars välmående är prestations-relaterad och följaktligen påverkar deras hälsa mest. Det som delvis förklarar skillnader av depressiva störningar mellan könen handlar om kvinnors sårbarhet i stressfulla relationer. Det har visat sig att socialt stöd och inre stress är associerade med hur nära relationer utvecklas som är relaterat till kulturella skillnader (Oppedal & Röysamb, 2004).
Enligt Tam och Lam (2005) visar ett antal studier att ungdomar i tonåren är extra sårbara för stress relaterad till bland annat skola, familj och kompisar. Invandrarungdomars strävan efter anpassning leder till att de bemöter specifika stressmoment jämfört med ursprungsbefolkningen. De skiljer sig från de andra i sättet att bemöta och hantera det vardagliga livet. Resultatet av en studie av Tam och Lam (2005) där 243 invandrar ungdomar och 750 ungdomar med ursprunglig bakgrund jämfördes i stress och coping visar dock ingen skillnad i stressupplevelser mellan ungdomar med ursprunglig bakgrund och invandrarungdomar. Invandrarungdomar i Hongkong visade högre självkänsla och lägre brottsligt beteende än ungdomar med ursprunglig bakgrund. Vidare pekar studierna som nämns av Tam och Lam (2005) på att självkänsla och depression reflekterar psykiskt och känslomässigt välmående, vilka är viktiga faktorer för en bra hälsa som enligt statens folkhälsoinstitut (2007) definieras som ett lyckligt eller gott liv.
Inte minst är sociala nätverk och stöd viktiga för hälsan. Galchenko och Vijer (2007) visar en modell från en studie om nätverk angående vänskap. Modellen visar tre skilda sociala nätverk som har en viss psykologisk funktion hos personer. Det första nätverket består av förbindelser mellan hur personer uttrycker sig, övar sig i det vardagliga livet, och försäkrar sig om kulturella värderingar. Det andra nätverket består av länkar med studenter, lärare och rådgivare och deras uppgift är att underlätta akademiska och professionella mål för studenter. Det tredje nätverket handlar om vänskap mellan utländska studenter och studenter från det ursprungliga landet. Dess uppgift är att förse ömsesidigt socialt stöd baserat på att dela lika upplevelser av att vara utländsk.
Galchenko och Vijer (2007) tittade närmare på upplevelser om kulturell anpassning mellan utbytesstudenter i Ryssland. Studien visade att studenter från Kina och Nord-Korea visade den största upplevelsen av det kulturella avståndet och den lägsta anpassningsförmågan. De som kom från Afrika visades ha den minsta upplevelsen av det kulturella avståndet och den högsta anpassningsförmågan. Studien har visat att det finns associationer mellan hur man upplever kulturella avstånd med självkänsla, stress och beteende där studenterna befinner sig i och där de kommer ifrån.
Syfte och frågeställningar
Den föreliggande undersökningen har som syfte att studera relationen mellan självkänsla och subjektiv psykologisk hälsa hos ungdomar 16-18 år av olika etnicitet. Frågeställningarna handlar om huruvida självkänsla är relaterad till hälsa och om denna relation skiljer sig om man är svensk eller invandrare. Hypoteserna är att flickor och pojkar skiljer sig i självkänsla och hälsa och att ungdomar från olika stora städer skiljer sig angående hälsa? Hög självkänsla förväntades vara relaterad till god subjektiv hälsa. Inga andra specifika hypoteser ställdes eftersom denna undersökning är en av de första för att närma sig detta ämne i Sverige.
Metod
Deltagare
Deltagarna var 149 gymnasieelever i åldrarna mellan 16 – 18 år (54 pojkar och 95 flickor). Av dessa deltagare var 37 invandrare från världsdelar som Europa, Asien, Afrika och Sydamerika. Invandrare enligt national encyklopedin är benämningen på personer som har flyttat in till ett land från ett annat land. Men i den föreliggande studien syftas invandrare på ungdomar vars en eller båda föräldrar är födda utomlands. För att få spridning i urvalet valde vi åtta klasser från två gymnasieskolor i Västerås och Sala. Sammanlagt delades 150 enkäter ut i klasserna och en enkät uteslöts på grund av internt bortfall motsvarande en hel sida (8 frågor av 36 frågor). Ingen kompensation erbjöds till deltagarna.
Material
Enkäten bestod av tre delar. Del ett består av bakgrundsfrågor gällande kön, ålder, etnicitet och kunskapsnivå i svenska språket. Del två mätte självkänsla genom Rosenberg’s (1965) Self–Esteem Scale (SES). Skalan bestod av 10 påståenden som mäter global självkänsla som enligt Rosenberg är relaterad till psykiskt välmående. Påståendena var både positivt och negativt formulerade. Dessa frågor besvarades med fyra svarsalternativ:1 ”if you strongly disagree, stämmer mycket dåligt”, 2 ”if you disagree, stämmer inte”, 3 ”if you agree with the statement, stämmer” och 4 ”if you strongly agree, stämmer mycket bra” Ju högre poäng desto bättre självkänsla. Skalan innehåller påståenden om hur personen ser på sig själv som till exempel: ”På det hela taget är jag nöjd med mig själv” och ”Ibland känner jag mig verkligen oduglig (omvänd kodning)”. Del tre mätte välbefinnande med hjälp av en version av General Health Questionnaire (GHQ 12; Goldberg, 1978) som är avsedd att mäta subjektiv psykologisk hälsa som depression, ångest, oro och social dysfunktion (Gao et al., 2004). Skalan består av 12 frågor som handlar om hur deltagarna upplevt att de klarat av bland annat koncentration, att hantera problem och fatta beslut under de senaste veckorna. De besvarades med 4 svarsalternativ: 0 ”inte alls”, 1 ”inte mer än vanligt”, 2 ”mer än vanligt” och 3 ”mycket mer än vanligt”. Exempel på frågor i GHQ 12: ”Upplever du att du gjort nytta de senaste veckorna?” och ”Har du de senaste veckorna kunnat koncentrera dig på allt du gjort?”. Enligt Gao et al. (2004) innebär höga poäng i skalan sämre hälsa för deltagarna. Deras studie använde sig ut av en 4 poäng skala från 0-3. Eftersom negativ affekt/neuroticism samt socialönskvärdhet visats samvariera med hälsa och självkänsla lades 6 items av PANAS negativ effekt/ neuroticism skala (Watson, Clark & Tellegen, 1988) samt 5 items av Social Desirability Scale (Crowne & Marlow, 1960) i enkäten för att kunna kontrollera deras effekt.
Procedur
Inledningsvis kontaktades rektorerna i de två gymnasieskolorna genom ett missivbrev angående möjligheten att genomföra undersökningen. Efter deras jakande svar fick lärarna i varje klass ett brev med studiens syfte och innebörd. Detta skedde i samband när undersökningen genomfördes i klasserna under lektionstid. Deltagarna fick även ett missivbrev ihop med enkäten som vi delade in i tre olika delar. Författarna gav en kort
muntlig presentation angående syftet om hur ungdomar upplever personliga förhållningssätt i det vardagliga. Även presentation gällande ifyllandet av enkäten och hur lång tid det skulle ta att fylla i enkäten och att deltagandet var frivilligt. Deltagarna blev informerade om deras anonymitet och att deras svar skulle användas för forskning. De garanterades också att en specifik skola inte kan identifieras av resultatens rapportering. Om någon av deltagarna skulle avbryta sin medverkan skulle deras vilja respekteras. De ifyllda enkäterna förvarades så att inga obehöriga hade tillgång till dem (Humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet, 1999).
Resultat
Resultaten av studien analyserades i tre steg: 1) Interkorrelationerna beräknades mellan variablerna. 2) En flervägs variansanalys genomfördes för att upptäcka eventuella interaktioner mellan de oberoende variablerna och subjektiv hälsa. 3) slutligen genomfördes tre multipleregressionsanalyser för att fastställa prediktorer för hälsa, dels inom totalgruppen dels inom invandrare och svenskar. Det framgår att hälsa generellt var relativt god i totalsamplet(M = 0.97, SD= 0.45) även självkänsla är i högre delen av fördelningen (M = 3.06, SD = 0.52).
Tabell 1 visar att hälsa korrelerade negativt och signifikant med självkänsla, vilket innebär att ju högre självkänsla desto bättre hälsa. Både självkänsla och hälsa uppvisade en signifikant korrelation med kön det vill säga män hade både högre självkänsla och bättre hälsa. Etnicitet visade inga samband med vare sig hälsa eller självkänsla. Tabell 1 visar vidare att kontrollvariabeln neuroticism hade signifikanta samband med självkänsla och hälsa men även kön så att kvinnor hade högre neuroticism än män. Deltagarna från storstad visades ha högre grad av neuroticism än de från småstad. Socialönskvärdhet visade ett svagare samband med kön och neuroticism.
Tabell 1
Pearsonkorrelationer mellan variablerna i studien
Index 1 2 3 4 5 6 7 1. Kön 2. Ålder .10 3. Bostadsort -.55** -.24** 4. Självkänsla .23** .02 -.21* .89 5. Hälsa -.24** .01 .16 -.41** .74 6. Etnicitet .21* -.12 -.30** .04 .00 7. Neuroticism -.31** -.10 .24** -.40** .33** -.18 .59 8. Sociönskvärdhet -.18* .06 -.02 .14 -.15 -.02 -.18* .51 **p < .01, *p < .05 Hög poäng i hälsa indikerar dålig hälsa
Not. Cronbach’s alpha i diagonalen. Kvinna = 1, Man = 2; Liten stad = 1, Stor stad = 2; Invandrare = 1, Svensk = 2 En tvåvägs kovariansanalys (ANCOVA), där neuroticism kontrollerades utförd av variablerna självkänsla (låg: M = 2.70, SD = 0.37; hög: M = 3.53, SD =0.24) och bostadsort (liten stad/stor stad) och deras effekt på hälsa, visade endast en huvudeffekt av självkänsla på hälsa
F(1,144) = 0,69, p>.05. Deltagare med hög självkänsla samtliga, oavsett bostadsort alltså
visade bättre hälsa (M = 0.76, SD = 0.25) än deltagare med låg självkänsla (M = 1.13, SD = 0.51). Inga signifikanta interaktioner fanns F(1,144) = 0.69, ns.
Tabell 2 visar resultaten av en multiple regressionsanalys (metod stepwise) som visade att modellen totalt förklarade 19% av variansen i hälsa. Kön och självkänsla var signifikanta prediktorer. Starkast prediktor var självkänsla. Variablerna ålder, bostadsort och etnicitet uteslöts av analysen.
Tabell 2
Resultat av multiple regressionsanalys (stepwise) angående hälsa i totalgruppen
Prediktorvariabler R²change β t p of t
Självkänsla .17 -.41 -5.40 < .05
Kön .02 -.16 -2.06 < .05
Modell R = .44
. Not. Hög poäng i hälsa indikerar sämre hälsa; N = 149
För att se om det finns skillnad mellan svenskar och invandrare om självkänsla predicerar hälsa mer i någon av grupperna än i den andra utfördes en multiple regressionsanalys (metod stepwise).
Tabell 3 visar att modellen förklarade 21% av variansen i hälsa hos invandrarungdomarna i studien. Den enda signifikanta prediktorn var självkänsla som stod för hela den förklarade variansen i hälsa. Variablerna kön, ålder och bostadsort uteslöts av analysen
Tabell 3
Resultat av multiple regressionsanalys (stepwise) angående hälsa hos invandrare
Prediktorvariabler R²change β t p of t
Självkänsla .21 -.46 -5.00 < .05
Modell R = .46
N = 37
Tabell 4 visar att modellen totalt förklarade 11% av variansen i hälsa hos de svenska ungdomarna. Den enda och starkaste prediktorn var självkänsla. Variablerna kön, ålder och bostadsort uteslöts av analysen.
Tabell 4
Resultat av multiple regressionsanalys (stepwise) angående hälsa hos svenskar
Prediktor variabler R²change β t p of t
Självkänsla .11 -.33 -2.07 < .05
Modell R = .33 .
N = 112
Varken i invandrar- eller svenska gruppen var kön någon signifikant prediktor av hälsa som det var i totalgruppen. Skillnaden mellan invandrarungdomar och svenska ungdomar
(tabell 3 och 4) var att självkänsla visade sig vara en svagare prediktor av hälsa hos svenska ungdomar än invandrarungdomar.
Diskussion
Syftet med den föreliggande studien var att undersöka sambandet mellan självkänsla och subjektiv psykologisk hälsa hos ungdomar i Sverige. Eftersom Sverige är ett mångkulturellt land med elever som har olika invandrar bakgrund och att unga kvinnor anses vara+ särskilt tyngda av stress idag var det angeläget att se om det finns skillnader i självkänsla och hälsa som kan hänföras till kön eller etnicitet. Med tanke på att människor i stora städer ofta upplever sig mer stressade än de i mindre städer gjordes också en jämförelse mellan ungdomar från större och mindre orter.
Resultaten visade att det fanns ett signifikant samband mellan självkänsla och hälsa. Detta framkom genom både korrelationer, variansanalys och regressionsanalyser, och gällde både invandrare och svenskar. Hög självkänsla var entydigt relaterad till god hälsa i den föreliggande studien och bekräftade därmed hypotesen. Resultatet är i överensstämmelse med andra studier (Rector & Roger, 1997) som antyder att självkänsla spelar en viktig roll hur stressen upplevs och hur individen hanterar situationen vilket har betydelse för hälsa.
Resultaten av den föreliggande studien visade vidare ett samband mellan hälsa och kön vilket innebär att flickor och pojkar i undersökningen skiljde sig gällande hälsa. Flickor uppvisade sämre subjektiv hälsa än pojkar. Samma gällde självkänslan där flickor hade lägre värden än pojkar. Dessa resultat är i linje med studien av Staempfli (2007) som anger att flickor verkar uppleva mer stress vid utsatthet av likartade situationer än pojkar. En orsak kan vara just känslan av otillräcklighet hos flickor som ofta skapas av samhället. Flickor är mer benägna att söka stöd för att klara saker och ting än pojkar.
Både en variansanalys och en multiple regressionsanalys utfördes för att se om självkänsla, bostadsort, etnicitet och kön hade betydelse för hälsa. Inga huvudeffekter kunde uppvisas utom av självkänsla och inga interaktioner påträffades mellan ort, kön och etnicitet i variansanalysen. I regressionsanalyser var självkänsla och kön signifikanta prediktorer av hälsa i totalgruppen men den enda prediktorn inom svenskar och invandrarungdomar. Även om ingen jämförelse gjordes med äldre personer i den föreliggande studien, kan det uppkomna resultatet tolkas så att sociala faktorer som bilden som unga har av sig själva, ständig oro för studier och arbete och jakten på att vara perfekt, som oftast kommer från media, är faktorer som leder till sämre hälsa.
Resultatet om hur ungdomar med olika bakgrund visar olika värden på hälsa, visade att självkänsla predicerade hälsa starkast hos både invandrare och svenska ungdomar. Men i jämförelse med svenska ungdomar var självkänsla starkare prediktor hos invandrar ungdomar. Det innebär att självkänsla har en något större förklaringsvärde av ohälsa hos invandrar ungdomar. Vilket pekar på att invandrarungdomar med låg självkänsla kan vara mer känsliga till att utveckla ohälsa än svenska ungdomar med dålig självbild vid utsatthet vid samma stress situationer vilket är i linje med studien av Tam och Lam (2005). Studien av Tam och Lam (2005) går emot våra svenska resultat i och med att invandrar ungdomar i Hong Kong visade bättre självkänsla än ungdomar från Hong Kong. En förklaring kan vara föräldrarnas utbildnings nivå som är en viktig faktor i hur ungdomar värderar sig själva.
När det gäller självkänsla och bostadsort och deras påverkan på hälsa fanns det ingen signifikant interaktion, ej heller gällande etnicitet och kön. Ett intressant bifynd i den föreliggande studien var dock att ungdomarna i en större stad hade högre grad av neuroticism
(emotionell instabilitet) än de i mindre stad. En tolkning kan vara ett ökade krav på individen i ett alltmer hetsigt samhälle framträder mer påtagligt i en större stad än på landsorten.
Begränsningar i studien
Tillförlitligheten i de uppkomna resultaten angående validitet och reliabilitet kan anses vara tillfredställande. De två viktiga variablerna mättes med etablerade mätinstrument: Rosenberg self-esteem skala som mäter global självkänsla visade hög reliabilitet för de tio frågorna. Även alphavärdet för General Health Questionnaire GHQ 12 som mäter subjektiv hälsa ansågs vara tillförlitlig. En begränsning i studien var användandet av en förkortad skala som gjorde att det gick snabbare att besvara enkäten vilket minskade risken för stort bortfall. Detta kunde dock något begränsa bredden hos hälsoaspekter. Ett större antal deltagare i invandrar- gruppen skulle kunna ge mer tillförlitliga resultat. Även ett större urval av pojkar skulle styrka och förtydliga resultatet angående könsskillnader. Flera tidigare undersökningar bekräftar resultaten som föreliggande studie har kommit fram till. Ett möjligt hot mot validiteten kan vara att deltagarna i undersökning satt nära varandra vid besvarandet av enkäten vilket kan ha påverkat hur uppriktiga de har varit. En styrka i resultaten är att i variansanalysen kontrollerades variabeln neuroticism och att även social önskvärdhet beaktades i studien. Resultatet borde vara generaliserbart på grund av antalet deltagare i undersökningen och att deltagarna representerade mindre och större städer.
Slutsatser och framtida forskning
Den föreliggande studiens resultat är i linje med tidigare forskningar som säger att självkänsla har betydelse för hälsa. En stabil och trygg självkänsla tycks viktig för att må bra hos båda könen. Att ha en bra hälsa underlättas av att ha en tilltro till sig själv och sina resurser för att kunna klara av alla motgångar i sitt liv. Självkänsla kan anses vara en stark faktor på hälsa hos både invandrarungdomar och svenska ungdomar. Det finns dock skäl för vidare forskning inom detta område med större tyngd på etnicitet. Att undersöka självkänsla i jämförelse med olika etniska bakgrunder kan vara angeläget för bättre förståelse om varför fler ungdomar mår sämre idag. En hög nivå av etnisk identitetsutveckling leder förmodligen till positiv självbild och högre psykiskt välbefinnande hos ungdomar med annan bakgrund.
Referenser
Ames, S. C., Offord, K. P., Nirelli, L. M., Patten, C. A., Friedrich, W. N., Decker, P. A., et al. (2005). Initial development of a new measure of minor stress for adolescents: The adolescent minor stress inventory. Journal of Youth and Adolescence, 34, 207-219.
Byrne, D.-G., Davenport, S.-C., & Mazanov, J. (2007). Profiles of adolescent stress: The development of the adolescent stress guestionnaire (ASQ). Journal of Adolescence, 30, 393-416.
Chang, E. C., Sanna, L. J., Riley, M. M., Thornburg, A.-M., Zumberg, K. M., & Edwards, M. C. (2007). Relations between problem-solving styles and psychological adjustment in young adults: Is stress a mediating variable? Personality and Individual Differences, 42, 35-144.
Crowne, D. P., & Marlow, D. (1960). A new scale of social-desirability independent of psychopathology. Journal of Consulting Psychology, 24, 346-354.
Emami, H., Ghazinour, M., Rezaeishiraz, H., & Richter, J. (2007). Mental health of adolescents in Teheran, Iran. Journal of Adolescent Health, 41, 571-576.
Folkhälsorapporten (2005:35).
Galchenko, I., & Vijver, F, J.-R. (2007). The role of perceived cultural distance in the acculturation of exchange students in Russia. International Journal of Intercultural
Relations, 31, 181-197.
Gao, F., Luo, N., Thumboo, J., Fones, C., Li., & Cheung, Y.-B. (2004). Does the 12-item General Health Questionnaire contain multiple factors and do we need them? Health and
Quality of Life Outcomes, 2, 1-7.
Goldberg, D. (1978). Manual of the General Health Questionnaire. Windsor: Nfer-Nelson http://sv.wikipedia.org
Johnson, M. (2003). Självkänsla och anpassning. Lund: Studentlitteratur. Levi, L. (2000). Stress och hälsa. Stockholm: Skandia.
Oppendal, B., & Röysamb, E. (2004). Mental health, life stress and social support among young Norwegian adolescents with immigrant and host national background. Scandinavian
Journal of Psychology, 45, 131-144.
Prelow, H. M., Weaver, S. R., & Swenson, R. R. (2006). Competence, self-esteem, and coping efficacy as mediators of ecological risk and depressive symtoms in urban African American and European American Youth. Journal of Youth and Adolescence, 35, 507-517. Rector, N. A., & Roger, D. (1997). The stress buffering effects of self-esteem. Personality
and Individual Differences, 23, 799-808.
Repetto, P. B., Caldwell, C. H., & Zimmerman, M. A. (2004). Trajectories of depressive symtoms among high risk African-American adolescents. Journal of Adolescent Health,
35, 468-477.
Rosenberg, M. (1965). Society and the adolescent self-image. Princeton, NJ: Princeton University Press.
Silverstone, P. H., & Salsali, M. (2003). Low self-esteem and psychiatric patients: Part I – The relationship between low self-esteem and psychiatric diagnosis. Annals of General
Hospital Psychiatry, 2, 1-9.
Statens offentliga utredningar 2006:77
Southall, D., & Roberts J. E. (2002). Attributional style and self-esteem in vulnerability to adolescent depressive symptoms following life stress: A 14- week prospective study.
Cognitive Therapy and Research, 26, 563-579.
Staempfli, M. B. (2007). Adolescent playfulness, stress perception, coping and well being.
Journal of Leisure Research, 39, 393-412.
Tam, V. & Lam, R. (2005). Stress and coping among migrant and local-born adolescents in Hong Kong. Youth Society, 36, 312-332.
Vetenskapsrådet. (1999). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Watson, D., Clark, L. A., & Tellegen, A. (1988). Development and validation of brief measure of positive and negative affect: The Panas Scales. Journal of Personality and
Social Psychology, 54, 1063- 1070.
Watson, D., & Pennebaker, J. (1989). Health, complaints, stress and distress: Exploring the central role of negative affectivity. Psychological Review, 96, 465-490.
