Examensarbete
15 högskolepoäng
Barns inflytande på två förskolor - ur
pedagogers och barns perspektiv
Children´s influence on two preschools- the pedagogues and
children´s perspectives
Rasha Hussein
Emma Larsson
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledar
Barn- och ungdomsvetenskap
Examinator: Eva Nyberg Handledare: Göran Kvist Lärarutbildningen
2 2011-11-04
Förord
Vi som skrivit detta arbete är två studenter från Malmö högskola. Vår uppsats handlar om barns inflytande i förskolan. Anledningen till att vi valde att fördjupa oss i detta begrepp var att vi anser att barns inflytande är viktigt för barnets framtida utveckling i samhället. Besluten som vi tagit har vi hela tiden varit överens om vilket vi anser varit en förutsättning för att vårt arbete hela tiden flutit på bra.
Vi vill tacka de barn, föräldrar och pedagoger som samverkade/deltog i vår undersökning. Stort tack riktar vi även till vår handledare Göran Kvist som stöttat oss genom hela vårt arbete.
Malmö, oktober 2011
4
Abstract
Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva hur pedagogerna på två förskolor förhåller sig till barns inflytande samt hur barnen själva uppfattar att de kan påverka sin vardag. För att vi skulle få en djupare förståelse i begreppet inflytande valde vi att fördjupa oss i de två olika perspektiven, barnperspektiv och barns perspektiv som under de senaste åren blivit allt mer omdiskuterade när det gäller barns inflytande.
Vi har genomfört vår studie med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem pedagoger samt sex barn. Det empiriska materialet har samlats in från två förskolor varav den ena förskolan är Reggio Emilia inspirerad.
Studien visar på hur pedagogerna arbetar med olika strategier för att ge barn inflytande. Detta gör de genom barnsamtal, ge barnen valmöjligheter och ofta prata med barnen. Vår slutsats av denna studie visar att pedagogerna är väl medvetna om barns inflytande och i vilken grad de kan involveras i förskolans vardag. Barnens uppfattning om inflytande verkar mer vara att de inte får bestämma lika mycket som pedagogerna förutom under den fria leken där de mer anser sig få bestämma.
5
Innehållsförteckning
1
Inledning 71.1 Disposition 9
2
Syfte och frågeställningar 102.1 Syfte 10 2.2 Frågeställningar 10
3
Barns inflytande 11 3.1 Barnperspektiv 11 3.2 Barns perspektiv 13 3.3 Reggio Emilia 154
Metod 17 4.1 Metodval 17 4.1.1 Intervju 17 4.1.2 Observation 184.2 Urvalsgrupp och genomförande 19
4.2.1 Urvalsgrupp 19
4.2.2 Genomförande 19
4.3 Bearbetning av data 20
4.4 Forskningsetiska övervägande 21
6
5.1 Möjligheter och begränsningar 22
5.1.1 Möjligheter 22
5.1.2 Begränsningar 24
5.2 Pedagogernas syn på inflytande 24 5.3 Vem bestämmer enligt barnen 26 5.4 Hur barnens utveckling påverkas av inflytande 29
6
Slutsats och diskussion 316.1 Metoddiskussion 31 6.2 Resultatdiskussion 32 6.3 Avslutande reflektioner 34 6.4 Fortsatt forskning 35 Referenslista 36 Bilaga 1 38 Bilaga 2 39 Bilaga 3 40 Bilaga 4 41
7
1 Inledning
Barns demokratiska rättigheter och begreppet barnperspektiv har under de senaste åren allt mer kommit i fokus vad gäller både politiska beslut och praktisk pedagogik. Två omtalade perspektiv har varit barnperspektiv och barns eget perspektiv. Begreppet barnperspektiv har öppnat upp för en rad frågor. Ges barnen möjlighet att utöva demokratiska värderingar under de första åren? Arbetar pedagogerna så barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande på förskolan? Ska barnen få bestämma över vad de ska äta, hur de ska klä sig, vad de ska leka och göra på förskolan?
En vanlig uppfattning som tycks finnas på förskolor är att de vuxna är medvetna om vikten av barns inflytande men svårigheterna är hur och i vilken grad detta ska ges utrymme i verksamheten. En annan uppfattning är att de vuxna tror att de vet och förstår vad barnen vill och därför kan barnen få inflytande genom pedagogernas syn på dem (Utbildningsdepartementet, 2003). Därför tycks barnperspektivet vara ett svårt begrepp att tolka då vuxna och barn kan tolka begreppet på olika sätt.
I en studie om samverkan mellan barn och vuxna i förskolan, som handlade om barns perspektiv som Birgitta Qvarsell gjort, visade det sig att barn och lärare pekade på olika aspekter när de framförde vad de ansåg att inflytande på förskolan var. För barnen visade sig vara viktigt med initiativ, variation och möjlighet att röra sig mellan olika miljöer och händelser, medan de vuxna verkade ha en rädsla för att tappa kontrollen (Arnér, 2009). En annan undersökning visade att barn i femårsåldern ansåg att bestämma är att göra vad man vill (Utbildningsdeprtementet, 2003). Barnen tycktes ha en klar uppfattning om att det är pedagogerna som ytterst bestämde. Undersökningen visade även att den varierande kvalitén på förskolorna har betydelse för hur barnen blir bekräftade och för hur deras röster blev hörda på olika sätt. Slutsatsen av undersökningen visade att barnen hade rätt att uttrycka sin åsikt inom fler områden än vad de påstod att de egentligen fick.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation (Lpfö, 2011).
8
En annan viktig uppgift som lyfts upp i Lpfö, 2011 är att arbetet med barnen i förskolan ska utgå från den demokratiska värdegrunden. Som till exempel alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, samt solidaritet med svaga och utsatta. Som pedagog tillsammans med de andra i arbetslaget så ansvarar man för att ge barnen inflytande över det arbetssätt som verksamheten erbjuder (Lpfö, 2011).
Andra punkter som arbetslaget ansvarar för är:
Verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan
Verka för att varje barns uppfattningar och åsikter respekteras
Ta tillvara varje barns förmåga och vilja att ta ett allt större ansvar för sig själv och för samvaron i barngruppen
Förbereda barnen för delaktighet och ansvar för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle (Lpfö, 2011 s. 12).
9
1.1 Disposition
Vårt examensarbete är indelat i sex övergripande kapitel. En inledning som tar upp aktuell forskning inom problemområdet samt koppling till styrdokumenten. Syfte och frågeställning som berör de begrepp som vi kommer att utgå ifrån. Tidigare forskning innehåller aktuella teorier som berör området. Metodavsnittet innehåller metodval, intervju, observation, genomförande samt forskningsetiska överväganden. Resultat och analys omfattar resultat delen med kopplingar till teorier. I slutdiskussionen diskuterar vi resultatet med kopplingar till syfte och frågeställningarna. Vi avslutar med att presentera våra egna reflektioner kring arbetet samt fortsatt forskning.
10
2 Syfte och frågeställningar
2.1 Syfte
Syftet med vår undersökning är att beskriva hur pedagogerna på två förskolor förhåller sig till barns inflytande samt hur barnen själva uppfattar att de kan påverka sin vardag, samt vilka möjligheter och begränsningar som finns enligt pedagogerna.
2.2 Frågeställningar
Hur ser pedagogerna på barns inflytande?
Hur arbetar pedagogerna med barns inflytande utifrån befintliga möjligheter och begränsningar?11
3 Barns inflytande
I detta kapitel presenterar vi de aktuella teorierna vad gäller barns inflytande. Hur vuxna förhåller sig till vilka rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle påverkar barns förståelse och respekt för detta. Därför är de vuxna viktiga förebilder för barnen. I förskolan uppstår det ständigt olika situationer som kan ses ur olika perspektiv.
(Arnér, 2009). Olika forskare har olika syn på barns inflytande och vad det innebär. Barnperspektiv och barns perspektiv har två helt olika betydelser som lätt kan misstolkas. För att få en djupare förståelse ska vi försöka förklara de två olika begreppen. Vi har valt att ta upp Reggio Emilia i vårt arbete för att det är ett arbetssätt som kännetecknas av ett demokratiskt förhållningsätt där inflytande har stor betydelse för barnen.
3.1 Barnperspektiv
Barnperspektiv har blivit ett allt mer omtalat begrepp då det uppstått en rad frågor kring detta så som i fall vi bemöter barnen på deras villkor? Skiljer sig vuxnas och barns syn på inflytande åt? Och hur mycket ska barnen få lov att bestämma på förskolan? (Arnér, 2009). Barn och barndom är kategorier som definieras olika beroende på sociala, kulturella och historiska förhållanden i samhället, likadant är det med begreppet barnperspektiv. En ytterligare definition handlar om barnets egen synvinkel. Vad ser, hör, känner, och upplever barnet? Förutom dessa frågor belyser Arnér och Tellgren (2006) också barns bästa, barn i centrum och barn i fokus som andra viktiga begrepp. I bland används dessa begrepp synonymt och har då olika innebörd. En anledning till att begreppet har olika innebörd är att barnen inte kan göra sig hörda. Enligt en sos-rapport från 1996 som Arnér och Tellgren tar upp i boken
Barns syn på vuxna – att komma nära barns perspektiv (2006), har ålder, kön, social klass och
en rad andra faktorer stor betydelse för hur barn upplever världen omkring sig. På så sätt finns det inte bara ett barnperspektiv utan flera som handlar om att försöka ta reda på hur barnens synsätt är. Det blir då vi vuxna som får ta reda på barns uppfattningar och upplevelser i sig själva och i relation till andra. Barnperspektiv handlar alltså både om vuxnas perspektiv på barn och om barns perspektiv på den egna tillvaron. Därför kan en vanlig missuppfattning vara att motsatsförhållandena till barnperspektivet blir vuxenperspektivet. Enligt en
12
undersökning som Eva Johansson (Johansson, 2003) gjorde framkom det att pedagogerna ansåg att det är viktigt att de har kompetens för att arbeta mot målen så vida förutsättningarna inte hindrar det. Det framkom att den pedagogiska medvetenheten samt relevanta strategier för det pedagogiska arbetet i förhållande till barnen har en stor betydelse för deras möte med barnen och varandra. Därför är det en förutsättning att pedagogerna arbetar med pedagogiska frågor samt reflekterar över sitt arbete med barnen (Johannson, 2003).
En viktig sak att belysa är att barnen ständigt är beroende av sina föräldrar och andra vuxna i sin omgivning. Därför bör vuxna försöka se situationen utifrån barns synvinklar. Det kan på så sätt vara gynnsamt för barnet att vuxna försöker tänka sig in i barnets situation, ha förståelse för det och sträva efter barnets bästa. Samtidigt ställer Lars H Gustavsson frågan om ” barnets bästa i förhållande till vad?” (Arnér & Tellgren, 2006, s 35). Det rör sig om barns bästa i förhållande till den vuxne. Forskare menar även att det egna perspektivet är naturligt medan det andra måste väljas. Även om barnperspektivet är viktigt kan inte de vuxna låta bli att välja barnperspektivet utifrån sin egen syn. De vuxna tycks nämligen anse att det är mer naturligt att utgå från ett vuxenperspektiv. Ett barnperspektiv måste den vuxne mer välja. Arnér och Tellgren (2006) refererar till Bodil Rasmusson (1994) som för fram tre olika tankemodeller. Den första tankemodellen är vuxnas perspektiv på barn, som utgår ifrån vuxnas referensramar, som bland annat innebär kunskaper, intressen, teorier och erfarenheter vilka kan se olika ut i olika sammanhang. Det är beroende på olika faktorer som sociala, kulturella och historiska. Den vuxne har olika roller så som förälder, lärare med mera och dessa kan vara viktiga i relation till barnet. Den andra tankemodellen som Rasmusson tar upp är barns perspektiv på den egna tillvaron som utgår ifrån hur barn ser på den egna tillvaron. Den präglas av socialt, kulturellt och historiskt sammanhang så som den vuxnes. Detta är beroende av barnens olika roller så som förskolebarn, elev, kompis med mera. Andra avgörande faktorer är ålder, kön, mognad, intressen och känslor. Den tredje och sista
tankemodellen är mötet mellan barn och vuxna – barn som förmedlar och vuxna som tolkar.
Denna modell handlar om ett samspel mellan barn och vuxna. Det handlar om möjligheter samt svårigheter utifrån hur de vuxna förhåller sig till barns inlevelse utifrån barns egna värderingar, känslor, erfarenheter och kunskap. För att de vuxna ska komma nära barns tankar är det viktigt att föra ett samtal med dem. På så sätt förstår de vuxna barnsperspektiv på ett lättare sätt.
13
3.2 Barns perspektiv
För att förstå barns omvärld är det klokt att utgå från deras livsvärld. Begreppet barns perspektiv handlar om hur de ser på tillvaron ur sin synvinkel och hur de ser på sina liv med sina ögon utifrån sina föreställningar (Arnér, 2009). När barn ska göra olika saker är det viktigt att de uppfattar situationen som meningsfull, därför är det viktigt att möta barnen som ett subjekt som själv vet bäst vad de upplever. Vi vuxna har alltid en maktposition gentemot barnen, därför kan vårt bemötande och vår uppmärksamhet i förhållande till barnen påverka deras möjlighet till delaktighet och inflytande (Johannesen & Sandvik, 2009). Som pedagog måste man våga tro på att barn har både viljor och förståelse som vi inte har. För att få svar på hur barn uppfattar sin omvärld kan det vara betydelsefullt att söka efter vart de riktar sin uppmärksamhet för att få reda på vad de anser är intressant. Det är viktigt att möta barnen på deras nivå utifrån deras förutsättningar.
Då man talar om barns perspektiv är det således barns egna föreställningar om sina liv det handlar om, hur barn ser tillvaron ur sin synvinkel, hur barn ser med sina ögon (Arnér, 2009 s.30).
För att ta reda på vad som är meningsfullt för barn kan det vara bra att utgå från deras perspektiv. Detta kan ske genom att man i den dagliga verksamheten pratar med barnen om hur de känner och upplever sin vardag (Arnér, 2009).
När vuxna möter barn ställs det höga krav på dem gällande deras kunskap och flexibilitet för att pedagogiskt kunna hantera olika situationer som hela tiden uppkommer på förskolan. Enligt ett par samtal (Arnér, 2009) med förskolebarnen visade det sig att barnen upplever hinder kring deras lek och olika initiativ. Samtidigt står det i Lpfö, 2011 att förskolläraren ansvarar för att alla barn får ett reellt inflytande på deras arbetssätt och verksamhetens innehåll. Det handlar inte om att släppa ansvaret utan om att släppa taget. Enligt Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003) utvecklar barnen tankar om bland annat rättigheter, delaktighet och inflytande genom leken. I leken lär barnen av varandra och tillsammans vilket ligger till grund för utvecklingen av barnens lärande (a.a., 2003.). För att vi vuxna ska förstå barnen och ge dem delaktighet är det viktigt att vi ger dem utrymme att förmedla genom olika uttrycksformer så som kroppsliga uttryck, lek och stillhet. (Johannesen & Sandvik, 2009). ”Det handlar om att ta hand om en gemenskap där alla har en ”röst” och att bli sedda och lyssnade på” (s. 42). Författarna menar då att det handlar om gemenskap och inte enbart om
14
individen i sig. Genom att möta barnen som subjekt blir det lättare att förstå individens rättigheter i relation till hur han/hon ser på sin värld. Som pedagog måste man tro på att barnen själva vet hur de känner eftersom varje individ äger upplevelsen och vet bäst själva hur de uppfattar den. För att ge barnen delaktighet och inflytande måste man som vuxen ta dem på allvar och intressera sig för hur de uppfattar sin vardag. Det är ytterst viktigt att se möjligheterna med de yngsta barnen även om vi vuxna har en bild om hur barn är i en viss ålder (Johannesen & Sandvik, 2009).
Mead (Arnér, 2009) framhåller betydelsen av perspektivtagande för ett bra samspel. Den andras perspektiv är avgörande för hur vi bemöter personen. Med andra ord har föräldrars och andra betydelsefulla vuxnas bemötande inverkan på barnets uppväxt. Mead menar att människan ständigt utvecklas i samspel med andra (Arnér, 2009). Medan Vygotskij tar upp begreppet den proximala utvecklingszonen. Proximal betyder närmast och med det menar man att barnet får hjälp att utvecklas inom det kognitiva området med hjälp av någon i deras närhet. Genom att barnet stöttas av erfarna personer i omgivningen sker detta i riktning mot intellektuell utveckling. Det blir en viktig pedagogisk uppgift att stödja barnet inom denna utvecklingszon där det sker ett samspel med andra, genom att pedagogen uppmuntrar barnet till att i samarbeta tillsammans klara en uppgift för att barnet sedan själv skall klara uppgifter. Vygotskij menar att det är viktigt att fokusera på den kognitiva processen som ännu inte är färdigutvecklad, istället för att bara inrikta sig på barnets självständiga prestationer (Evenshaug & Hallen, 2001).
För Piaget innebär barns språkutveckling att barnen utvecklar tankar om ting innan de har ord för dem. Enligt honom är språket inte nödvändigt för barns kognitiva utveckling eftersom de kognitiva strukturerna skapas först och sedan kommer språket. Vygotskij däremot hävdar att när barn upptäcker symbolfunktionen sker en övergång då språket börjar gynna tänkandet och den kognitiva utvecklingen blir tydlig eftersom tankarna börjar bli uttalade (Evenshaug & Hallen, 2001). Detta återkommer vi till senare under resultatet.
15
3.3 Reggio Emilia
Undersökningen har genomförts på två olika förskolor varv en av förskolorna är Reggio Emilia inspirerad, vilket är anledningen till varför vi valt att fördjupa oss i denna pedagogik. Vi anser att denna pedagogik ger barnen möjlighet till inflytande och på detta vis ges de även potential att utvecklas utefter sina egna förutsättningar.
Efter andra världskriget slut startade psykologen Loris Malaguazzi en motståndsrörelse mot det fascistiska arvet. Syftet med detta var att tillsammans med den kommunistiska kvinnorörelsen i Reggio motarbeta den antidemokratiska rörelsen främst företrädd av fascismen men även den katolska kyrkan. Tanken var att börja med den yngre generationen och tillsammans med föräldrar och andra pedagoger börja utveckla en ny pedagogisk filosofi i Reggio Emilia (Reggioemilia, 2011-09-27). I dag används Reggio Emilias pedagogiska filosofi över hela världen. Staden Reggio Emilia har sedan år 1964 utvecklats till ett centrum för viktiga förskoleerfarenheter i världen (Grut, 2005). Filosofin bakom Reggio Emilia bygger på en stark tilltro till att barn föds ”rika” och intelligenta, med starkt inneboende drivkraft att utforska världen och det är därför viktigt att visa respekt för barnet. En annan viktig aspekt i filosofin är att arbeta med demokrati genom solidaritet, barns olikheter, samarbete och tro på barnets rättigheter och även bekräfta barnens individualitet (Reggioemilia, 2011-09-27).
Det handlar om att göra barnen till aktörer och medskapare i en gemensam värld, det vill säga till fullvärdiga medborgare med medborgerliga rättigheter (Grut, 2005, s.13).
Reggio Emilia kännetecknas av tre viktiga pedagogiska filosofier som är lyssnande, dokumentation och reflektion men inte minst att se på olikheten som ett viktigt värde. Denna pedagogik är förnyelsebar i takt med att samhället ständigt förändras och på så sätt sker hela tiden en utveckling. Tanken bakom Reggio Emilia är att ge inspiration till både förskolor och skolor genom att ta till sig grundtankarna för att utveckla ett eget sammanhang (Reggioemilia, 2011-09-27).
I boken Lyssnandets pedagogik påpekar Lenz Taguchi och Åberg (2009) att det är av stor betydelse att ta tillvara på barnens olika förmågor. Detta görs genom att de bjuds in i verksamheten för att skapa ett demokratiskt förhållningssätt. Barnen får också möjlighet att uttrycka sina olika åsikter samtidigt som de får lära sig lyssna på varandra. På så sätt skapas det en mötesplats som ger utrymme för båda barnens och pedagogernas reflektioner. På detta
16
vis kan pedagogerna lättare lyssna på barnens tankar. Då får barnen möjlighet att tillsammans med vuxna, genom ökat ansvar, utöva mer inflytande över sin vardag. Demokrati och delaktighet på förskolan handlar om att respektera alla olika åsikter och få lov att tänka fritt snarare än att alla får göra som de vill. Det handlar inte heller om att de vuxna ska lämna över ansvaret till barnen utan att man som vuxen ska veta hur och när man ska ingripa.
Eftersom denna filosofi visar starkt tilltro till barnets olika förmågor och förutsättningar vill vi undersöka vilken syn pedagogerna har gentemot barnen.
Anledningen till varför vi valt att skriva om Reggio Emilia är för att en av förskolan är inspirerad av deras filosofier. Förskolan arbetar med deras grundtankar som är lyssnande, dokumentation och reflektion. En annan viktig tanke i Reggio Emilia filosofin är att barn föds rika och intelligenta. Deras sätt att arbeta med demokrati är att genom att se barns olikheter, solidaritet, tro på barns rättigheter och bekräfta varje individ.
17
4 Metod
I detta avsnitt kommer vi att beskriva hur vi har gått tillväga med vår undersökning. Vi ska redogöra för vårt metodval, urvalsgrupp, val av intervjupersoner och genomförande. Vi kommer även att redogöra för våra etiska övervägande och beskriva hur vi gått tillväga med insamling av empirin.
4.1 Metodval
Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer. Anledningen till varför vi valde denna metod var därför att den var relevant för vår studie.
4.1.1 Intervju
”Om det handlar om hur människor tänker eller vilka föreställningar, uppfattningar eller åsikter de har passar det att intervjua” (Rosenqvist & Andrén, 2006, s. 71). Den intervjumetod som vi använde oss av är kvalitativa intervjuer av barnen och pedagogerna. Patel och Davidson (2003) menar att kvalitativa intervjuer har en låg grad av standardisering som ger ett större utrymme för intervjupersonerna att svara med egna ord och formulering. Frågorna valde vi att ställa i en bestämd ordning eftersom detta ger en hög strukturering (a.a.,). Vi ansåg att det är viktigt att få reda på både barnens och personalens syn på inflytande, därför valde vi att intervjua de båda grupperna. Med kvalitativ intervju menar man att intervjupersonen har möjlighet att svara med egna ord (a.a.,). Barnens och pedagogernas tolkning av vad inflytande är kan enligt oss uppfattas på olika vis och blir på så sätt intressant att jämföra. Lökken och Söbstad (1995) menar att vi vuxna kan ändra uppfattning om vad som rör sig i barnens huvud genom att intervjua barn. Enligt Patel och Davidson (2003) är en kvalitativ intervju uppbyggd för att både intervjuare och intervjupersoner ska kunna vara medskapare i ett samtal. De framhåller även att för en lyckad kvalitativ intervju bör intervjuaren hjälpa intervjupersonen att i samtalet bygga ett meningsfullt och
18
sammanhängande resonemang gällande ämnet. ”Barnens ålder och deras intellektuella förutsättningar hamnar ofta i fokus när man tar upp vilka begränsningar och hinder som finns i samband med barnintervju”. Vidare påpekar Tiller att så fort barnen kan uttrycka sig verbalt kan de bli intervjuade (Lökken & Söbstad, 1995). Larsen (2009) påpekar att med kvalitativa intervjuer anses det vara en fördel att forskaren möter informanten ansikte mot ansikte och på så sätt minimerar det bortfallet av intervjuer. Det är alltid en större risk att det sker bortfall med en kvantitativ undersökning eftersom att många kan låta bli att fylla i ett formulär. Ytterliggare en annan fördel är att det går bra och ställa följdfrågor i en kvalitativ intervju och man kan få kompletterande och fördjupande svar. En nackdel som Larsen (2009) tar upp är att det är svårare att generalisera materialet och det är mer tidskrävande att bearbeta materialet samt att de intervjuade personerna kan uppleva att det är svårare att vara ärlig framför intervjuaren eftersom de sitter ansikte mot ansikte.
4.1.2 Observation
En observation är en av de vetenskapliga teknikerna för att samla information (Patel & Davidson, 2003). Vår mening var att observera barnens fria lek, matstunder och andra aktiviteter och pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen. Men på grund av tidbrist så kunde vi inte genomföra observationerna. Patel och Davidson (2003) anser att observationer framför allt är användbara när det gäller att samla information inom områden som berör beteenden och skeende i naturliga situationer. Ett annat syfte med observationer är att komplettera information som har samlats in med andra tekniker.
4.2 Urvalsgrupp och genomförande
4.2.1 Urvalsgrupp
Vi valde två förskolor som vi ansåg vara relevanta för vår undersökning. Anledningen till varför vi valde just dessa förskolor var att på den ena arbetar man Reggio-inspirerat medan den andra är en vanlig förskola. Detta skulle innebära att vi kunde få olika perspektiv på barns inflytande, då de kommer att vara ett representativt val för vår undersökning. (Stukat, 2005) De förkolor som vi valde hade vi tidigare anknytning till via tidigare VFT/arbete. En av oss
19
var i en mellanskånsk kommun på en större förskola på en avdelning med barn i fyra- till femårsåldrarna. Den andra av oss var på en större förskola som ligger i en östlig stadsdel i en större stad. Denna avdelning har också barn i åldrarna fyra till fem år. Pedagogerna är en blandning av kvinnliga förskollärare och barnskötare.
4.2.2 Genomförande
Vår undersökning genomfördes under cirka tio veckor. Vi var på två olika förskolor. Vi kontaktade förskolorna per telefon och förhörde oss om vi kunde komma dit och ge dem mer information angående vår empiriska studie. Patel och Davidsson påpekar att det är viktigt att informera intervjupersonerna om syftet med undersökningen. ”Likaså är det viktigt att vi klargör på vilket sätt individens bidrag kommer att användas, om det är konfidentiellt eller inte” (Patel & Davidsson, 2003 s. 70).
Under besöket på förskolorna bestämde vi tillsammans med pedagogerna vilka barn som skulle bli intervjuade och till personalen lämnade vi brev med information som de lämnade vidare till dessa barns föräldrar. I detta brev beskrev vi syftet med den kommande intervjun och vilka som var ansvariga för hela undersökningen (Patel & Davidson, 2003). Där fick föräldrarna möjlighet att ta ställning till ifall deras barns skulle få medverka eller inte. Vi förhörde oss också med personalen om vilka av dem som ville medverka i våra intervjuer. Intervjupersonerna fick var sin lapp med information angående intervjun (se bilaga 1).
När vi kom till förskolan för intervjuerna presenterade vi oss på nytt och upprepade informationen (Patel & Davidson, 2003). Vi intervjuade tre pedagoger och tre barn på den ena förskolan. På den andra förskolan blev det på grund av ändrade omständigheter två pedagoger och tre barn. På båda förskolorna har majoriteten av barnen svensk etnisk bakgrund.
Vi valde att genomföra enskilda intervjuer i ett separat rum eftersom vi ansåg att vi inte ville riskera att bli störda. Anledningen till varför vi valde enskilda intervjuer var för att vi tidigare haft erfarenhet av att barnens svar påverkas beroende på i fall det är enskilda eller gruppintervjuer. Barnintervjuerna tog mellan fem till tio minuter medan pedagogernas intervjuer tog mellan femton till tjugo minuter vardera och intervjuerna genomfördes med hjälp av en diktafon. Patel och Davidson (2003) påpekar att det kan vara en fördel med ljudinspelning då intervjupersonernas svar registreras exakt. Vår tanke var hela tiden att vi
20
skulle genomföra enskilda samtal med båda barn och pedagoger. Detta för att vi ansåg att de enskilda svaren kunde påverkas av de andra i gruppen. Vi valde att dela in intervjuerna utifrån de två olika förskolorna eftersom var och en av oss tog kontakt med vardera förskola och vi fann ingen anledning till att vara båda två under intervjuerna. Barn intervjuerna tog mindre tid än pedagogernas intervjuer. De utvalda barnen som vi skulle intervjua gick vi och hämtade en och en och gick bort med dem till ett enskilt rum där vi satt ostörda. En av oss hade sen tidigare anknytning till förskolan medan den andre inte kände barnen sedan tidigare. Barnens inställning till intervjun var positiv och de var förväntansfulla och nyfikna. En del av barnen tyckte det var spännande med diktafonen och därför fick de höra sin röst uppspelad efter intervjun. En av oss gjorde intervjuerna under förmiddagen medan den andra genomförde sina intervjuer på eftermiddagen. Undersökningen genomfördes med hjälp av tre flickor och tre pojkar mellan 4-5 år.
4. 3 Bearbetning av data
Var och en av oss transkriberade det insamlade materialet och därefter jämförde vi allt material. Utifrån detta valde vi ut det som vi ansåg var mest relevant för vår undersökning. Enligt Larsen (2009) går det ut på att förenkla materialet och på så sätt kan man analysera, tolka och bearbeta data. Vi förenklade materialet genom att kategorisera det i olika kategorier och vi tog även bort det som vi inte ansåg var relevant för vår undersökning. Vi delade upp barnens och pedagogernas svar i två olika kategorier. Larsen (2009) tar upp att det är viktigt att ta bort ointressant data insamling som inte bidrar till att fylla studiens syfte. Det kvarstående materialet omvandlade vi till en text som vi använde till resultatet.
21
4.4 Forskningsetiska överväganden
Under vår studie har vi använt oss av de etikregler som gäller inom humanistisk - samhälls- vetenskaplig forskning vilka lyfter fram individskyddskravet och de fyra huvudkraven: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).
Anonymitet och samtyckte är två viktiga etiska aspekter som skall beaktas vid undersökningar. Det är viktigt att i förväg ge intervjupersoner båda skriftlig och muntlig information (Rosenqvist & Andrén, 2006). Föräldrarna till barnen som blivit intervjuade har i förväg blivit tillfrågade om deras godkännande till att barnen medverkande i intervjun. Personalen har fått både muntlig och skriftlig information. Oavsett om vi hämtar information om individerna eller om individerna själva lämnar informationen, måste vi värna om individernas integritet (Patel & Davidson, 2003).
Informationskravet. Enligt vetenskapsrådets forskningsetiska principer är det forskarens
uppgift att i förväg informera om vilka villkor och regler som gäller samt vad uppgiften kommer att innebära. (Codex, 2011). Här var vi noga med att informera pedagogerna samt barnen med föräldrarna om undersökningens handling och syfte.
Samtyckeskravet. Eftersom den andra regeln i vetenskapsrådets forskningsetiska principer
är att få föräldrars/vårdnadshavarens samtycke för barn under 15 år så ansåg vi att det var viktigt att få det innan vi påbörjade intervjuerna. Personalen på förskolorna fick också ge sitt medgivande. ”Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan” (Codex, 2011 s. 9). De personer som vi intervjuade blev informerade om att de när som helst hade rätt att avbryta intervjun utan att det fick negativa följder för dem enligt regel 3 (Codex, 2011).
Konfidentialitetskravet Enligt regel 5 i vetenskapsrådets forskningsetiska principer så ska
all personal i projektet underteckna ett avtal där det framgår att man har tystnadsplikt. (Codex, 2011).
Nyttjandekravet Regel 7 går ut på att man inte ska lämna ut uppgifter som är insamlade för
forskningsändamål som kan utnyttjas i andra sammanhang så som kommersiellt syfte (Codex, 2011).
22
5 Resultat, analys och teoretisk tolkning
I detta avsnitt kommer vi att presentera vårt resultat utifrån vår insamlade empiri. Vi har valt att kategorisera svaren utifrån de fem pedagogernas och de sex barnens svar. Resultatet kommer även att redogöras för våra frågeställningar.
5.1 Möjligheter och begränsningar
5.1.1 Möjligheter
Enligt Arnér och Tellgren (2006) tycks barn ha ytterst små möjligheter att rubba maktrelationen till de vuxna. Den pedagogiska traditionen är att barnet ska stå i centrum i såväl förskola som skola men att det trots detta finns en risk att vuxnas språk dominerar över barn och att det lätt uppstår en ojämn relation mellan barn och vuxna. Under intervjuerna kunde vi se olika mönster gällande vad pedagogerna anser hur barnen ska vara med och bestämma.
Två av pedagogerna påpekade under intervjun att de använde sig av barnsamtal. Detta för att ta reda på vad barnen tycker och tänker för att på så sätt utgå från detta.
”Nu arbetar vi med fordon i staden. När vi gick iväg började barnen prata om bussar, tåg och bilar. Därför gled vi in på det spåret nu”.
Arnér och Tellgren (2006) tar upp hur barn och lärare söker meningsfullhet i den dagliga verksamheten. Samtidigt påpekar de att det finns skilda uppfattningar om vad mening kan innebära och förstås som. Det kan anses vara komplicerat för barn att se sig själv i sitt liv utifrån att det ska göra en bedömning av barnet. Under samtal med barn om deras existens kan man därför ta reda på hur det upplever sin egen tillvaro utifrån deras perspektiv, detta för att barnen hela tiden ska försöka finna tillvägagångssätt för att hitta sitt eget meningskapande tillsammans med andra (Arnér & Tellgren, 2006).
23
Två andra pedagoger berättade om röstning på förskolan som de brukar använda vid val av aktiviteter. Medan en pedagog påpekade att det kan vara en fördel att dela in barnen i mindre grupper för att på så sätt ge mer utrymme för varje barn att komma till tals.
”Barnen gör sig mer hörda, man lyssnar på dem. Försöker lyssna på alla barnen. Det kan
vara svårt att prata när man är en grupp på 24 barn”.
För att ge barnen inflytande kan man involvera barnen i verksamheten genom att ställa frågor till barnen om vad de vill göra. Detta kan ge barnen förståelse för demokrati (Johansson, 2003). Dessutom påpekades det under en av intervjuerna att det är en god idé att man talar med barnen om vad det är de får lov att bestämma och påverka. Här talas det om vad barnen vill leka med, om de ska vara ute eller inne och vilket pålägg de ska ha på mackan. Johansson (2003) skriver om hur betydelsefullt samtalet med barnen är i vardagen. På så sätt utmärks arbetet som en ständig dialog mellan barn och vuxna. Det viktigaste är kommunikationen mellan barn och vuxna därför räcker det inte enbart att samtala (Johansson 2003). Vi hänvisar till den tredje tankemodellen som handlar om mötet mellan barn och vuxna som vi tidigare nämnt under barnperspektiv. Denna tankemodell bygger på att man ska ta hänsyn till samtal mellan vuxna och barn som på så sätt gör att vuxna kommer närmre barnen och förstår barns perspektiv bättre (Arnér & Tellgren, 2006).
En pedagog framhävde att genom att erbjuda barnen valmöjligheter innebär detta även inflytande för barn.
”Några är på torget nu och leker och några är i naturrummet och jag är ute med några. Då
har de valt själva var det vill vara”.
Däremot ansåg en annan pedagog att man kan ge barnen små val hela tiden. Genom att till
exempel fråga om de vill måla med målarfärg eller måla med pennor, om de vill ha äpple eller päron.
”Ja, hela tiden små val och de blir en form av delaktighet”.
Genom att de vuxna ger utrymme för barnens delaktighet kan barnen lättare ta egna beslut. Och genom att även visa barnen att de kan förstå och klara av saker ges barnen möjligheter till att själva påverka sin vardag (Johansson, 2003).
24
”Som pedagog måste man vara med och se till att barnen kan och får utvecklas. Då kan det vara att man känner att dessa barn behöver göra ”detta” mer. Då får vi som pedagoger vara med och styra att de får detta.”
5.1.2 Begränsningar
Måltiderna
Tre av fem pedagoger ansåg att måltiderna är situationer under dagen som de vuxna bestämmer över. ”Rutinerna får styra där. Det kan man inte vara med och bestämma om.”.
Önskningar från föräldrar
Under samtalet med en pedagog kom svårigheterna som kunde uppstå mellan förskola och hem på tal. ”Önskningar hemifrån, att barnen ska sova fast de inte vill eller tvärtom”. Här menar pedagogen att det är pedagogerna som ansvarar för det, eftersom man som vuxen har mer erfarenhet än vad barnen har. Arnér och Tellgren (2006) menar att det är svårt för barn att få chans till inflytande i samhället så länge den vuxnas auktoritet och erfarenhet alltid räknas i högre grad
Brist på personal/tid
En ytterligare faktor som tycktes kunna påverka barnens möjligheter till inflytande kunde,
enligt en pedagog, vara personalbrist eller brist på tid. Johansson (2003) framhäver i sin kvantitativa undersökning att pedagogerna påpekar att hinder kan bland annat vara tidsbrist, stora barngrupper och brist på personal. Arnér och Tellgren (2006) anser att det har betydelse för hur pedagogerna prioriterar sin tid. De menar att frågan om tid inte handlar om hur den vuxna prioriterar den utan detta är snarare något som ska diskuteras med barnen.
5.2 Pedagogernas syn på inflytande
Maktpositionen som de vuxna har gentemot barnen kan spela en stor roll för hur mycket inflytande barnen får. Mead (Arnér & Tellgren, 2006) talar om en modellmakt utifrån perspektivtagningen som han anser kan domineras av den vuxne genom att inta andras perspektiv. När den vuxne intar detta perspektiv överordnas detta barnens perspektiv (Arnér
25
& Tellgren, 2006). Pedagogers syn på vad barn kan och inte kan spelar stor roll för hur verksamheten bedrivs (Johansson, 2003). Det kunde enligt en pedagog uppstå tillfälle som ledde till att pedagogerna behöver ingripa i vissa situationer.
”Att barnen inte tycker om att ha galonbyxor fast det har regnat och då ska vi pedagoger ta
ansvar för detta eftersom vi har mer erfarenhet än barnen”.
Enligt Lenz Taguchi och Åberg (2009) handlar inte barns delaktighet om att de vuxna ska
lämna över ansvaret till barnen och låta dem göra som de vill. Det handlar snarare om att vi vuxna ska veta hur och när vi bör ingripa i vissa situationer. Det finns naturligtvis gränser för vad barnen får göra och inte göra (Lenz Taguchi & Åberg 2009). Det kan uppstå situationer där barnen hindras att få igenom sin vilja, detta eftersom den vuxne anser att barn inte kan eller klarar av en del saker. På så sätt får barnen inte en chans till att försöka (Johansson, 2003). Å andra sidan ansåg en pedagog att man måste vara med och se till att barnen kan och får utvecklas.
”Vi pedagoger kan vara med och bestämma att nu är det dessa barn som gör detta och då får
en del barn vänta till nästa gång”.
Utifrån ett mognadstänkande minskar betydelsen av barns inflytande över sitt eget lärande. Eftersom barnens kunskaper och tillgångar inte anses vara utvecklande påverkas pedagogernas arbetssätt. Och då får den vuxne förklarar och reda ut vissa omständigheter för barnen. (Johansson, 2003).
Begreppet inflytande och delaktighet i förskolan kan ha olika betydelse för pedagogerna. I boken Barns inflytande i förskolan framhäver Arnér (2009) att begreppet inflytande handlar om att barn ges möjlighet att påverka sin vardag. Utifrån detta ges pedagogerna möjlighet att utveckla innehållet i förskolans planering och därmed uppmärksamma barnens erfarenheter, idéer och initiativ. På detta sätt ställs det därmed krav på att pedagogen ska ändra sin planering och utveckla den utifrån barns perspektiv (Arnér, 2009).
Johansson (2003) påpekar hur viktigt det är att barn ges möjlighet att uppleva att de är delaktiga i beslut som gäller dem själva. En av pedagogerna påtalade att inflytande innebär att barnen får vara med och bestämma över sin vardag. Pedagogen menade att man bland annat får välja om man vill vara ute eller inne eller om man vill måla eller inte måla. En annan pedagogs sa:
26
”Egentligen är det precis som hemma, barn kan bestämma om de ska ha röd eller svarta strumpor men de kan kanske inte bestämma om de ska ha gummistövlar eller sandaler. Det är i princip likadant här”.
Johansson (2003) menar att det har betydelse för barnen hur vuxna visar att de förstår dem genom att de undviker att ta över barnens beslut. Genom att istället föra en dialog med barnen öppnas det upp för ett resonemang där barnet ges möjlighet att få kontroll över situationen (Johansson 2003). Grunden till att barnen ska delta i ett demokratiskt förhållningssätt är att förstå barnen och att bjuda in dem i verksamheten. Det är också viktigt att tro på barns olika förmågor (Lenz Taguchi & Åberg, 2009).
5.3 Vem bestämmer enligt barnen?
(Arnér & Tellgren, 2006) Pedagoger bör bli bättre på att lära känna vad barnen är engagerade i för att få reda på vad barnen riktar sin uppmärksamhet mot. Genom att göra detta får pedagogerna bättre insikt i vad som är viktigt för barnen och hur de uppfattar sin omvärld. I pedagogernas försök att nå ut till barnen är det viktigt att de uppfattar situationen som meningsfull i stället för att misstro barns kunnande och deras kognitiva förmåga bör pedagogerna tro på barnen. Vygotskij tar upp begreppet dialogiskt samarbete och med det menar han att det sker en utveckling mellan barnet och en annan människa. Barnet försöker först förstå den vuxnes instruktioner i ett samspel för att sedan använda informationen för att styra sin egen vardag. Här påstår Vygotskij att utvecklingen utgår från den sociala till den individuella. På så sätt kan barnet på ett individuellt plan genomföra sin aktivitet först efter den ägt rum i samarbete med andra (Evenhaug & Hallen, 2001).
Mead (Arnér & Tellgren, 2006)tar upp begreppet mening som han anser handlar om barns sociala samvaro mellan människor där det skapas och kommuniceras villkor vilket gör detta till en social och meningsfull handling. Inom förskolans ram är meningsskapande en mycket konkret handling som handlar om vad som sker på förskolan. Genom att iaktta barnen och lyssna på dem kan man klart se en strategi för deras meningsskapande som de försöker hitta tillsammans med andra. Därför är det viktigt att lyssna på barnen och samtala med dem ur ett barnperspektiv (Arnér & Tellgren, 2006). Det framkommer i en analys som Johansson (2003) lyfter fram om pedagogernas syn på barnen som medmänniskor och medskapande individer
27
med bland annat behov, intressen och önskningar. Ur ett vuxet perspektiv bör den vuxne veta vad som är det bästa för barnet då dessa behov och intressen bör tillgodoses och respekteras. Åter igen går vi tillbaka till situationen där barn får rösta då en pedagog framhäver vikten av att barnen får lov att vara med och påverka vardagen.
”Det är viktigt att de får lov och bli lyssnade på. Det är det som är det allra viktigaste, att man inte bara över huvudet säger nä så är det inte.”
Däremot verkade barnen vara eniga om att de inte hade någon röst och att det bara var pedagogerna som bestämde på förskolan. På frågan om vem som bestämde på förskolan svarade alla de intervjuade barnen att det var ”fröknarna” som bestämde. Precis som Arnér & Tellgren (2003) tar upp i boken Barns syn på vuxna kunde vi inte se något mönster i att barnen ifrågasatte situationen om varför de alltid var fröknarna som bestämde på förskolan. Enligt Arnér och Tellgren (2003) så tycks inte barn och vuxna bestämma tillsammans, utan de vuxna har ofta bestämt tidigare och detta är svårt för barnen att ändra på. Vygotskij tar upp vikten av samspelet som har betydelse för lärande där även utvecklingen sker inom utvecklingszonens ram. Först bör den vuxne uppfatta barnet som en social individ för att barnet senare ska kunna utvecklas till en självständig individ i samspel med andra (Arnér, 2009). Utifrån intervjuerna med barnen kom vi fram till att de enbart var fröknarna som bestämde under samlingen. ”Också fröknarna” svarade ett barn på frågan om vem som bestämmer under samlingen. Omsorgssituationerna tycks å ena sidan inte vara organiserade med tanke på barns lärande, initiativ, samspel och kommunikation mellan barn och vuxna. Pedagogerna tycks lägga stor vikt vid att genomföra verksamheten. Pedagogerna har ambitioner att göra om de omsorgssituationer som upplevs som stökiga och stressiga av pedagogerna genom att dela in barnen i mindre grupper och på så sätt minska konflikter som uppstår i större grupper på en mindre yta (Johansson, 2003).
”Det kan vara svårt att prata när man är en grupp på tjugofyra barn. Kanske dela in dem i
fyra små grupper. Barnen gör sig på så sätt mer hörda, man ser dem och försöker lyssna på dem. ”säger en pedagog.
Medan de verkade vara medvetna om att de fick lov att bestämma med vem och vad de fick
28
Barnens åsikter: ” Alla bestämmer i leken. Om man leker med bilar kan någon vara en
racerbil eller en vanlig bil, man väljer den bilen man vill vara och om man ångrar sig frågar man sin kompis vad han vill vara”.
”Alla bestämmer tillsammans vad vi leker med, men jag bestämmer själv vem jag leker med”. ”Ingen bestämmer över mig i leken. Jag bestämmer över mig själv.”
”Jag bestämmer vad jag vill leka med. Det bestämmer alla barnen själv”.
I Lpfö, 2011 framkommer vikten av leken för barns utveckling och lärande. ”I lekens och det
lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem” (a.a., 2011). I
situationer där barn leker prövar de ständigt olika strategier för att anpassa sig till olika aktiviteter. När de stöter på nya situationer eller ny information är det vanligt att det uppstår en frustration. Detta leder ofta till att barnen försöker anpassa sina gamla kunskaper som de redan vet. Barnen känner mer tillit till sig själva och därmed uppstår ny kunskap. Genom lekprocessen skapas även ett lärande som barnen kan kontrollera själva (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson 2003).
Leken är en av de viktigaste aktiviteterna för barnen. Genom leken lär sig barnen bland annat att utforska sin omgivning och sig själv utifrån deras behov, intressen och andra förutsättningar. Barnen lär känna sig själv genom att de utvecklar en kreativ självständighet i leken. De intellektuella, emotionella, sociala och motoriska faktorerna är även begrepp som barnen stimulerar under leken. Utöver dessa faktorer är normer, värderingar och uppfattningar andra förekommande moment som barnen får lära sig i leken (Evenshaug & Hallen, 2001). Som vi tidigare nämnt är det viktigt att förskolan är en mötesplats där delaktighet hänger ihop med de kroppsliga uttrycksformerna som de kan ta del av genom lek och stillhet.
Under våra intervjuer med barnen kunde vi klart se att leken var en rolig aktivitet som uppskattades av barnen på förskolan. Genom barnens svar kunde vi tydligt få fram att de tyckte om att vara på förskolan just för lekens skull. Klättra, bygga pussel eller leka med lego är ett par svarsexempel som vi fick fram av barnintervjuerna.
En del av barnen påpekade att någon där hemma bestämde över dem. ”Mamma och pappa så
klart”: svarade ett barn om vem som bestämde över dem. Ett annat barn förklarade att de
29
5.4 Hur barnens utveckling påverkas av inflytande
Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. (Lpfö, 2010 s. 7).
Ordet utveckling nämns 97 gånger i läroplanen enligt Steinsholt. Detta tyder på att framtiden är det centrala fokuset i läroplanen (Johannsen & Sandvik, 2009). Piagets syn på språkutveckling skiljer sig från Vygotskijs. Enligt Piaget skapar barnet först och främst de kognitiva strukturerna och sedan kommer språket. På detta vis påpekar Piaget att barnets kognitiva utveckling inte är beroende av språket. Detta håller inte Vygotskij med om. Enligt honom är barnets kognitiva utveckling just beroende av själva språket. De båda teoretikerna är överens om att barnens tidigare språk kretsar kring deras upplevelser som de tidigare varit med om. Vygotskij menar dock att språket tjänar tänkandet när barnen upptäcker symbolfunktionen (Evenshaug & Hallen, 2001). Vidare påpekar Vygotskij språkets betydelse för ett socialt samspel som i sin tur utvecklar individens sätt att förstå och tolka världen. Även den sociokulturella utvecklingen menar han är beroende av miljö och samhällsvillkor. En pedagogs syn på barnens utveckling för framtiden var att barnen ska utvecklas för framtiden till självständiga individer och därför är det viktigt att barnens identitet stärks i förskolan. En pedagog uttrycker det så här:
Samtidigt måste vi också se till att de inte är för egoistiska utan att man är en del av ett samhälle och bara tänker på sig själv. Det är en väldigt fin gräns mellan det här att få lov och bestämma men samtidigt är det inte alltid din röst som enbart räknas och det är jätte viktigt att i dagens samhälle eftersom det finns mycket egoism.
Arnér (2009, s 34) bekräftar även Vygotskijs tankar kring barns utveckling i samspel med andra barn och vuxna. Han menar att med detta samspel klarar barnet lättare av att utvecklas med andra individer än på egen hand. ”[…barnet betraktas som ett tomt kärl som ska fyllas med kunskap och göras redo för det som kommer, till exempel lärande och andra erfarenheter] (Arnér, 2009 s.13; Dahlberg, Moss & Pence). En pedagog påpekade att det har stor betydelse för utvecklingen för barnens framtid om de från sin första start får lära sig att
30
välja. I fall de lär sig att de har rätt till att välja och bestämma har de med sig detta resten av livet. När de kommer till skolan och får en uppgift kan de lättare lösa denna på egen hand. En av de intervjuade tycker:
De bygger upp en självkänsla med ökat självförtroende som säger att jag kan, jag fixar detta, jag kan hitta lösningar på olika problem. Detta är det man försöker jobba utifrån.
Detta är något som även Johansson (2003) påpekar. Hon menar att en viktig poäng i att göra barnen delaktiga i verksamheten är just för att utveckla deras självständighet. När pedagogen visar barnen tilltro samt ansvar ökar deras självkänsla. De blir medvetna om sin egen förmåga och får på så sätt insikt i att de kan klara av och göra saker både ensamma och i grupp (Johansson, 2003). En av pedagogerna säger:
Jag tror att barnen blir självständiga när de lär sig diskutera och argumentera med varandra och de får lov och framföra sin egen åsikt. Förhoppningsvis får de också förståelsen att visa respekt för andra för det är viktigt för de demokratiska värderingarna
I förskolans läroplan är värdegrunden ett centralt begrepp som förmedlar samhällets värdegrund i förhållande till förskolans verksamhet. Verksamheten ska utgå från barnens behov, intressen och initiativ som de utrycker på olika sätt. (Arnér, 2009).
Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder (Lpfö. 2011, s. 4).
31
6 Slutsats och diskussion
Under denna rubrik diskuterar vi metod och resultat i förhållande till syfte, frågeställningar och använda teoretiska begrepp. Vi reflekterar över hur väl den valda metoden fungerat, samt vad vårt resultat säger i ett bredare perspektiv på inflytande, rättigheter och demokrati.
6.1 Metoddiskussion
Syftet med undersökningen har varit att beskriva hur pedagogerna på två förskolor förhåller sig till barns inflytande samt hur barnen själva uppfattar att de kan påverka sin vardag. För att få svar på vårt syfte och frågeställningar valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi ansåg att det var viktigt att få pedagogernas och barnens syn på inflytande och därmed valde vi att intervjua båda grupperna. Vårt val gällande de enskilda intervjuerna tyckte vi gav goda resultat eftersom vi ansåg att barnens svar inte skulle påverkas av de andra i gruppen. Från början var tanken att intervjua tre pedagoger på vardera förskola men på grund av rådande omständigheter blev det en mindre pedagog. Detta har påverkat vårt resultat eftersom vi haft en mindre röst att utgå ifrån.
Intervjuerna gjordes med hjälp av diktafon vilket vi tyckte underlättade samtalen eftersom vi slapp lägga fokus på att anteckna. Som vi tidigare nämnt så anser Patel och Davidsson (2003) att det är en fördel med ljudinspelning eftersom intervjupersonernas svar registreras exakt. Vi anser att detta har varit ett bra hjälpmedel eftersom vi kunde anteckna svaren exakt vilket innebar att vi ständigt kunnat återgå och titta på dem. En del av barnen tyckte det var spännande att få höra sin egen röst efter ljudinspelningen. Pedagogerna hade en positiv inställning till att bli intervjuade. Vår uppfattning var att pedagogerna tyckte begreppet inflytande var intressant eftersom det ständigt är aktuellt i förskolan.
På grund av tidsbrist fick vi utesluta observationer som vi tidigare velat genomföra. Detta har påverkat vårt resultat då vi känt att det skulle underlättat ifall vi haft mer empiri att utgå ifrån. Enligt Patel & Davidsson (2003) är observationer i synnerhet användbara när det gäller att samla information inom områden som berör beteenden och skeenden i naturliga situationer.
32
6.2 Resultatdiskussion
Under de senaste åren har inflytande blivit ett allt mer aktuellt begrepp i förskolan. Detta har till stor del att göra med att barns rättigheter mer lyfts upp. Tack vare styrdokumenten, skolverket och FN:s konvention om barns rättigheter har inflytande och delaktighet fått en mer avgörande roll för barnen.
De möjligheter och begränsningar som kan dyka upp i förskolans vardag kan påverka hur mycket inflytande barnen får. Hur mycket valmöjligheter barnen ges, att barnen blir lyssnade till, tidsbrist, brist på personal, stora barngrupper och fasta rutiner var faktorer som framkom i vår studie som har inverkan för hur mycket inflytande barnen får.
Enligt en del pedagoger är barnsamtal ett sätt till att involvera barnen i ett demokratiskt samhälle. Här får barnen uttrycka vad de anser att de får lov att vara med och bestämma om på förskolan. Detta anser vi är en givande metod att använda sig av eftersom det verkligen handlar om barnens åsikter. Barnen får lov att uttrycka sina egna tankar och åsikter som i sin tur enligt vår mening kan ha en positiv påverkan för barnens framtida utveckling. Vi ställer oss frågan i fall dessa barnsamtal är vanligt förekommande på förskolor eller är det kanske så att det är bara ett fåtal som arbetar på detta vis? Enligt vårt resultat anser vi att detta arbetssätt är ett alternativ som i synnerhet gagnar barnen och därmed menar vi att fler förskolor skulle arbeta på detta vis. Vi anser inte att det finns några direkta negativa aspekter gällande barnsamtal men vi är ändå medvetna om att det kräver tid och engagemang från pedagogernas sida.
Genom att ge barnen valmöjligheter får de på så sätt möjlighet att påverka sin egen situation i förskolans vardag. Detta gör de genom att bland annat välja vad och var någonstans de vill leka, äta för frukt och vara inne eller ute. Vi anser att detta har stor betydelse för hur barnen upplever sin situation på förskolan och att de uppfattar sina aktiviteter som meningsfulla. När barnen får lov att göra saker som de känner sig stimulerade av känner de troligtvis också situationen som roligare. En annan positiv aspekt med valmöjligheter är att barnen bland annat får lära sig att välja och bestämma och på så sätt blir det enklare att ta en del beslut i framtiden. Livet är fullt av valmöjligheter i det vuxna livet och därför är det en god idé att öva in detta tänk redan som barn. När barnen växer upp ställs de inför krav som till exempel kan handla om vilken gymnasielinje, mobilabonnemang och fritids aktivitet som de ska välja. När barnen börjar tidigt med att välja går det därmed lättare att välja senare i livet. Däremot anser
33
vi att valmöjligheterna kan bero på barnens ålder. Ju yngre barnen är, desto färre valmöjligheter ges dem. Detta menar vi har att göra med att barnen inte är lika medvetna i sina egna val av aktiviteter vilket kan leda till olyckor av något slag. Här anser vi att den vuxne har ett större ansvar gentemot barnen gällande deras säkerhet. Detta har inte med barnens inflytande att göra utan snarare barnens bästa.
En annan faktor som vi kommit fram till i resultatet som kan påverka barnens inflytande är rutinerna i förskolan. Av egen erfarenhet kan vi påpeka att rutinerna hjälper barnen att hitta en inre struktur och detta anser vi kan ge trygghet och välbehag för både individen och gruppen. De rutiner vi syftar på gäller främst matsituationer och vila. Det som vi anser är negativt med rutinerna är att barnen bland annat blir avbrutna i leken, även önskemål från föräldrarna kan styra rutinerna på ett mindre positivt sätt. Samtidigt är vi medvetna om att rutinerna är grunden i en fungerande verksamhet. Med det menar vi att en del rutiner är svåra att bortse från i förskolans vardag. Vi ställer oss också frågan om hur förskolans vardag skulle fungera om samtliga rutiner inte fanns.
Alla dessa faktorer som vi tidigare nämnt har en stor påverkan av personalbrist och tidsbrist. Vi vill därmed upplysa att även om dessa brister finns kan vi som pedagoger trots allt göra det bästa av situationen.
Enligt barnen var det främst pedagogerna och föräldrarna som bestämde. Uppfattningen var att pedagogerna bestämde över barnen på förskolan medan föräldrarna bestämde där hemma. Med vår tidigare erfarenhet och den kunskap vi fått genom utbildningen var dessa svar inte oväntade. De flesta barnen verkade ha denna bestämda uppfattning medan de å andra sidan ansåg de att de fick bestämma under leken. Även om barnen fick en hel del inflytande enligt vårt resultat ansågs detta inte som inflytande enligt barnen själva. Kan det vara så att barnen inte är tillräckligt mottagliga för detta vida begrepp? I vårt resultat kan vi utläsa att majoriteten av barnen fann sig i rollen att de inte skulle bestämma mer än de redan gjorde. Enligt vad vi kom fram till verkade detta fenomen inte bekymra barnen. När de fick möjlighet att berätta vad de skulle gjort om de skulle bestämma på förskolan gav de inga klara svar utan de flesta svarade att de inte visste. Detta kan enligt oss bero på att barnen inte fått möjlighet att tillsammans med vuxna reflektera över inflytande. Trots att en pedagog påpekade att de brukade prata med barnen om deras inflytande verkade inte detta röra barnens uppfattning vad gällde hur de kunde påverka sin vardag.
34
Slutligen vill vi avsluta med att ta upp vikten av inflytande för barnens framtida utveckling. I vårt resultat kunde vi utläsa betydelsen av att börja arbeta med inflytande när barnen är små. Däremot är det viktigt att inte utveckla barnen till egoistiska individer. Det är en utmaning för varje barn att hitta balansen mellan att bli lyssnad till och få inflytande till att bara bestämma och bry sig om sin egen röst. Till allra sist vill vi poängtera hur barnens inflytande påverkar barnens självkänsla samt självförtroende. Genom att se barnens olikheter och att uppfatta varje barn som unikt ges barnen möjlighet att utvecklas till självständiga individer.
6.3 Avslutande reflektioner
Denna studie har gett oss djupare kunskaper i barns inflytande och vad det har för konsekvenser för deras framtid. Vi har fått en djupare förståelse i hur begreppet uppfattas utifrån barns perspektiv och barnperspektiv. Genom att använda sig av dessa perspektiv har det för oss blivit lättare att få en tydligare bild av begreppet inflytande. Vi vill därmed påpeka att man kan arbeta med inflytande på en rad olika sätt genom att föra in detta arbetssätt i ett naturligt vardagstänk. Under de senaste åren har inflytande fått en allt mer betydande roll i förskolan vilket vår undersökning visade på. Samtidigt har vi en stark övertygelse i att förskolan har mycket att utveckla och arbeta vidare med vad gäller inflytande. Därmed tror vi att detta kräver mycket av pedagogerna, att reflektera tillsammans i arbetslaget och tillsammans med barnen angående barns inflytande. Vi anser det har stor betydelse att alla pedagoger i förskolan uppfattar barnen som unika och att pedagogerna är mottagliga för deras signaler. Vad gäller barnens svar under intervjuerna anser vi inte att vi fick de svaren vi förväntade oss. Detta gjorde oss mer medvetna om att det krävs välutformade frågor som är anpassade till barnens nivå.
Anledningen till att vi valde att fördjupa oss i detta ämne är att inflytande har en betydande roll för barnens framtida utveckling. Vi anser även att det har en stor betydelse för barnens framtida roll. I fall vi pedagoger möter barnen och ger dem inflytande så som vi redovisat i vår undersökning medför detta att barnens framtida syn på demokrati blir en naturlig del i hela deras liv. Med detta menar vi att ifall barnen ges inflytande under deras uppväxt så kan det innebära att de inser sin demokratiska roll som svenska medborgare. Vi anser nämligen att
35
inflytande kan på sikt påverka dessa barn och på så sätt kan de bland annat gå och rösta. Som pedagoger har vi möjlighet och ansvar att se till att barnen ges inflytande som de har rätt till.
I våra kommande yrkesroller vill vi möta barnen utifrån deras förutsättningar och på så sätt är det viktigt att vi bär med oss våra kunskaper angående barnens inflytande och delaktighet. Detta gör vi genom att ge barnen möjligheter till att ständigt välja och påverka sin vardag. Samtidigt vill vi påpeka att den del av förskolans rutiner trots allt medverkar till trygghet och struktur som vi kommit till insikt med och det är inte enbart negativt för barnet.
6.4 Fortsatt forskning
Vad gäller fortsatt forskning vill vi påpeka att i nuläget finns den del forskning kring begreppet inflytande. Detta har för oss varit en fördel under arbetets gång. Men vi anser inte att det finns hinder för vidare forskning kring detta. Eftersom begreppet är så brett ges det ständigt möjligheter att fördjupa sig ytterligare i det. Skulle vi få möjlighet till fortsatt forskning inom ämnet så skulle vi vilja observera verksamheten för att få en närmare blick på hur inflytande fungerar i praktiken.
36
Referenser
Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati. Studentlitteratur AB, Lund
Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006) Barns syn på vuxna – att komma nära barns
perspektiv Studentlitteratur 2006
Evenhaug Oddbjorn & Hallen Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur
Grut, Katarina (2005) Exemplet Reggio Emilia – Pedagogik, demokrati och lokal utveckling Nohaven, Paperback Danmark
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande – några
perspektiv Stockholm: Liber AB
Johansson Eva (2003). Möten för lärande- Pedagogisk verksamhet för dem yngsta barnen i
förskolan. Lenanders grafiska AB, Kalmar 2003.
Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö :Gleerups.
Lenz Taguchi Hillevi & Åberg Ann (2009). Lyssnandets pedagigik – etik och demokrati i
pedagogiskt arbete. Liber AB.
Lokken, Gunvor & Sobstad, Frode (1995) Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Pramling Samuelsson Ingrid & Asplund Carlsson Maj (2003). Det lekande lärande barnet - i
en utvecklingspedagogisk teori. Liber AB.
Reggio Emilia institutet (2011). http://www.reggioemilia.se/ tillänglig den 2011-09-26.
Rosenqvist Maria Mia & Andrén Maria (2006). Uppsatsens Mystik. Om konsten att skriva
37
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010. Stockholm 2010.
Stukát, Staffan (2005) Att skriva examensarbete inom utbildningens vetenskap Lund: Studentlitteratur
Trost, Jan (2005) Kvalitativa intervjuer – tredje upplagan Lund: Studentlitteratur 2005
Utbildningsdepartementet (2003). Var-dags-inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning. Ds 2003:46. Stockholm: Fritzes
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inomhumanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf tillänglig den 2011-06-05.
