• No results found

En jämförelse mellan elevers inställning till rörelse på två skolor med olika engagemang för fysisk aktivitet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En jämförelse mellan elevers inställning till rörelse på två skolor med olika engagemang för fysisk aktivitet"

Copied!
61
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

10 poäng

En jämförelse mellan elevers inställning till rörelse på

två skolor med olika engagemang för fysisk aktivitet

- A comparison between student’s attitudes to movement on two

schools with different engagement for physical activity

Pernilla Jönsson

Cecilia Palmqvist

Lärarexamen 140 poäng

Barndoms- och ungdomsvetenskap Handledare: Solveig Sandstedt

(2)
(3)

Abstract

Titel: En jämförelse mellan elevers inställning till rörelse på två skolor med olika engagemang för fysisk aktivitet

Författare: Pernilla Jönsson och Cecilia Palmqvist Handledare: Solveig Sandstedt

Sammanfattning: Bakgrund: Vi har undersökt hur två skolor arbetar med rörelse. En skola som arbetar utifrån Bunkeflomodellen och en skola som inte arbetar kontinuerligt med rörelse.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur man kan befrämja fysisk aktivitet i skolan, eftersom dagens forskning visar att barn rör sig mindre och blir fetare. Utifrån syftet ställde vi oss följande frågeställningar:

- Hur arbetar två skolor med rörelse för eleverna i åk 3-5? - Vilken är elevernas inställning till rörelse på dessa skolor?

Metod: För att se hur två skolor arbetar med rörelse har vi intervjuat de pedagoger på skolorna som arbetar med rörelse. Vi har även delat ut enkäter till eleverna i åk 3-5 angående deras inställning till rörelse. En av enkätfrågorna angående elevernas rörelseaktivitet under rasten har vi följt upp med observation.

Resultat: Resultatet av våra studier visar att ju mer en skola är engagerad i rörelse desto positivare inställning har eleverna till rörelse. Den skolan som arbetar med daglig rörelse hade fler elever i åk 3-5 som var aktiva på raster, fritiden och delaktiga i någon idrottsförening, än de elever som inte hade kontinuerligt arbete med rörelse.

Nyckelord: Bunkefloprojektet, fysisk aktivitet, grundskola, rörelse och ”Sätt klassen och föräldrar i rörelse”

(4)
(5)

Förord

Vi vill tacka barn och personal på våra undersökningsskolor, för deras goda samarbete och engagemang. Vi vill även tacka Annica Palmqvist för all hjälp med kopiering. Sist men inte minst vill vi tacka vår handledare Solveig Sandstedt, för all hjälp med uppsatsskrivandet.

Landskrona, December 2005

(6)
(7)

Innehållsförteckning

1 Introduktion... 9

2 Kunskapsbakgrund ... 10

2.1 Skolidrotten har minskat ... 10

2.2 Vad säger forskningen och andra källor om barns fysiska aktivitet?... 10

2.3 Bunkefloprojektet... 11

2.4 ”Sätt klassen och föräldrar i rörelse”... 13

3 Problemprecisering ... 14 3.1 Centrala begrepp ... 14 4 Urval ... 15 4.1 Presentation av skola A ... 15 4.2 Presentation av skola B ... 17 5. Metoddel... 18 5.1 Intervju ... 18 5.1.1 Förberedelse av intervju ... 19

5.1.2 Presentation av intervjupersoner på skola A ... 19

5.1.3 Presentation av intervjupersoner på skola B ... 20

5.1.4 Genomförande av intervju... 21 5.2 Enkät... 21 5.2.1 Förberedelse av enkät... 22 5.2.2 Presentation av enkätpersoner ... 22 5.2.3 Genomförande av enkät ... 23 5.2.2.1 Bortfall ... 23 5.3 Observation ... 23 5.3.1 Förberedelse av observation... 24 5.3.2 Genomförande av observation ... 24 5.4 Erfarenheter i forskarrollen ... 24 5.5 Etiska hänsynstagande... 25 5.6 Analysbeskrivning... 26

(8)

6 Resultat... 27

6.1 Hur arbetar två skolor med rörelse för eleverna i årskurs 3-5? ... 27

6.1.1 Skola A ... 27

6.1.1.1 Bakgrund ... 27

6.1.1.2 Målet med projektet ... 28

6.1.1.3 Rörelseaktiviteter ... 29

6.1.2 Skola B ... 31

6.1.2.1 Hälsogruppen på skola B... 33

6.2 Vilken är elevernas inställning till rörelse på dessa skolor? ... 34

Idrott i skolan ... 35

Tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse ... 37

Rasterna på skola A och B ... 41

Elevers aktivitet på fritiden på skola A och B... 43

7 Diskussion ... 46

7.1 Hur arbetar två skolor med rörelse för eleverna i årskurs 3-5? ... 46

7.2 Vilken är elevernas inställning till rörelse på dessa skolor? ... 47

7.3 Slutsatser utifrån våra frågeställningar... 47

7.4 Sammanfattande diskussion ... 48

7.5 Diskussion av genomförande och metoder ... 49

8 Referenslista... 50

(9)

1 Introduktion

Vi har i vår utbildning läst sidoämneskursen Lek, rörelse, hälsa (20p), och då väcktes vårt intresse för skolans betydelse för barns rörelse. Ute i verksamheten har vi sett att

engagemanget för arbetet med rörelse är olika. Därför är vi intresserade av att undersöka olika modeller för hur skolor kan arbeta med just detta.

Det sägs att ämnet Idrott och hälsa inte får lika mycket plats i skolan som förr, ämnets lektionstimmar har dragits ner. Ändå har det alltid resonerats om hur viktigt det är med hälsa och att barn ska röra sig mer. Eftersom dagens forskning visar att barn rör sig mindre idag är vårt syfte att undersöka hur man kan befrämja fysisk aktivitet i skolan. I Lpo 94 står det att ”Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Ask & Hultinger, www.skolverket.se). Vem är det som ska hålla i denna organiserade rörelsen? Är det idrottslärarna, klasslärarna eller fritidspedagogerna?

Vår studie är en jämförande undersökning mellan två skolor som arbetar med rörelse. Vi har valt en skola som har ett stort engagemang för detta. Skolan arbetar med Bunkeflomodellen med daglig rörelse. Den andra skolan som vi har valt har ett mindre engagemang för rörelse. De arbetar med rörelse men inte kontinuerligt.

Kursplanen för ämnet Idrott och hälsa säger att ämnet ska väcka nyfikenhet och intresse för nya aktiviteter. Ett av målen skolan ska sträva mot är att eleverna ska utveckla en förmåga till att leka, motionera och idrotta på egen hand eller tillsammans med andra. (skolverket, 2000)

(10)

2 Kunskapsbakgrund

2.1 Skolidrotten har minskat

Ericsson mfl, (2002) skriver i en debattartikel att skolans idrottsundervisning har minskat i antalet klocktimmar. På 90-talet har idrottsundervisningen i skolan minskat från ca 756 klocktimmar till 500 klocktimmar som det är idag. Sedan Lpo94 börjat gälla har

idrottsundervisningen på grundskolan minskat med 20 %. Sverige ligger näst sist i Europa vad gäller schemalagd undervisning i Idrott och hälsa. Författarna skriver även att alla elever i skolan borde ha minst tre timmar idrottsundervisning per vecka i skolan. Eleverna behöver det för sin hälsa och får att må bättre.

2.2 Vad säger forskningen och andra källor om barns fysiska

aktivitet?

Undersökningar gjorda av bland andra Jansson & Westerståhl (1998) visar negativa trender i barns och ungdomars fysiska aktivitet. Resultatet av hennes undersökning visade att barn och ungdomar år 1995 har högre kroppsvikt, lägre löpprestationer och lägre muskulär uthållighet i mage och armar än barn och ungdomar 1974. Jansson anser att detta kan bero på mindre mängd allmän daglig fysisk aktivitet. Den lägre muskulära uthålligheten kan bero på en mindre användning av de aktuella muskelgrupperna, till exempel på fritiden och i skolidrotten.

En annan trend visar att det är stor skillnad mellan inaktiva och aktiva barn och ungdomar som idrottar. Mellangruppen som idrottar ibland har blivit mycket mindre. Den grupp som är fysiskt aktiva klarar skolarbetet bättre än de barn som är passiva (Nilsson, www.lund.se).

Hos svenska tioåringar idag betraktas 25 % som överviktiga. För tio år sedan var denna siffra bara tio procent. Fetma och övervikt hos barn är allvarliga hälsoproblem. Barn som är

överviktiga och lider av fetma har förhöjd risk för att få astma och fördubblad risk att få ungdomsdiabetes (www.hjart-lungfonden.se). För att undvika övervikt och dålig fysik hos

(11)

barn och ungdomar har föräldrar ett ansvar. De kan hjälpa sina barn genom att finna en balans mellan stillasittande aktiviteter, (som dataspel och tv-tittande) och kroppsrörelser. Skolan och idrottslärarna har också en viktig del i arbetet med att uppmuntra barn och ungdomar till att vara fysiskt aktiva på fritiden (Ericsson, 2004). Ericsson (2002) har i sin forskning kring effekten av fysisk aktivitet inte kommit fram till något säkert resultat om att utökad rörelse i skolan bidrar till mer fysisk aktivitet på fritiden bland barn. Däremot skriver hon att

Bunkefloprojektet (läs mer i stycke 2.3) med daglig rörelse i skolan kan ha påverkat eleverna till att även vara mer fysiskt aktiva på fritiden.

I Lpo 94 står det att ”Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Ask & Hultinger, www.skolverket.se). Hur mycket tid man bör röra sig kan man inte läsa om i läroplanstexterna. Men i budgetprepositionen för 2004 kan man dock läsa att minst 30 minuter fysisk aktivitet per dag kan vara ett riktmärke.

Vetenskapliga befolkningsstudier visar att måttlig fysisk aktivitet har stor betydelse för hälsan. ”Det är inte så vanligt att en läroplan ändras, vilket måste tyda på att frågan om hälsa, fysisk aktivitet och lärande är viktig” (Roks, 2004, s 13).

I skolor som lyckas väl med uppdraget att ha 30 minuter rörelse varje dag ser man att rektorns engagemang och stöd är tydligt och att arbetet inte enbart ligger på idrottsläraren. I

framgångsrika skolor ses fysisk aktivitet som ett sätt att främja lärandet (Roks, 2004).

När grundskoleelever har intervjuats av Myndigheten för skolutveckling framkommer det att skolgårdens utformning har stor betydelse för att stimulera till aktivitet. Många elever berättar i intervjun att de önskar kunna röra sig när de känner att de behöver det eller att läraren uppmärksammar behovet (Ericsson, 2004).

2.3 Bunkefloprojektet

Bunkefloprojektet drogs igång på Ängslättskolan i Bunkeflostrand hösten 1999. Det är ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsförening och forskning. Projektet började med att eleverna i årskurs 1–2 fick en timmes fysisk aktivitet om dagen, detta tack vare den lokala

(12)

idrottsföreningens hjälp. Från och med hösten 2002 erbjuder skolan alla elever i årskurs 1-5 en fysisk aktivitet om dagen. Aktiviteterna som genomförs på skolan är varierande. Den spontana leken och promenader är lika viktigt som andra rörelseaktiviteter. Den viktigaste förutsättningen är att barnen får uppleva rörelseglädje. Syftet med projektet är att ge eleverna starkare benstomme, förbättrad motorik, förbättra deras livsstil hälsosamt, öka barnens självförtroende, koncentrationsförmåga och sociala förmåga. Personalens delaktighet på skolan spelar en viktig roll i projektet. För att utveckla och utvärdera Bunkefloprojektet har en grupp bildats med lärare, fritidspedagoger, idrottslärare, skolsköterska och rektor.

(www.bunkeflomodellen.com)

Utifrån Bunkefloprojektet har det skapats en modell, Bunkeflomodellen. Denna modell bygger på kunskaperna och erfarenheterna från projektet på Ängslättskolan. Syftet med Bunkeflomodellen är att sprida kunskaper om hälsofrågor från projektet vidare till skolor och företag i landet. Alla skolor i Sverige som är intresserade av att arbeta hälsofrämjande kan bli medlemmar i Bunkeflomodellens nätverk. Medlemmarna ges föreläsningar och utbildningar om Bunkefloprojektet (www.bunkeflomodellen.com).

Andra undersökningar som gjorts på Ängslättskolan är om daglig fysisk aktivitet bidragit till att eleverna fått en bättre motorik, förbättrat sin koncentrationsförmåga och om

skolprestationerna blivit bättre. Denna undersökning har Ingegerd Ericsson gjort under tre års tid och resultatet går att läsa i hennes doktorsavhandling Motorik, Koncentrationsförmåga och

skolpresentationer, en interventionsstudie i skolår 1-3 (Ericsson, 2003). Vi vill i vår

undersökning se hur en annan skolas arbete med ett Bunkefloprojekt kan se ut och undersöka hur elevernas inställning till rörelse ser ut där.

(13)

2.4 ”Sätt klassen och föräldrar i rörelse”

Vår andra undersökningsskola är varje år med i tävlingen ”sätt klassen och föräldrar i rörelse”. Denna tävling är ett annat sätt att arbeta med rörelse på en skola.

Tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse ingår i ett riksomfattande projekt som heter Sätt skolan i rörelse. Syftet med det riksomfattande projektet är att bedriva ett långsiktigt

folkhälsoarbete inriktat på fysisk aktivitet, där målet är att skapa och bibehålla ett behov av detta. Varje skoldag har eleverna en obligatorisk rörelseaktivitet. Den ska vara varierande, rolig och skapa rörelseglädje. (Hultgren, 2001)

Varje år sedan fem år tillbaka anordnar Skåneidrotten i samarbete med Sparbanksstiftelsen Färs & Frosta en tävling för elever i årskurs F-6 och deras föräldrar. Tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse går ut på att vara fysiskt aktiv varje dag (måndag – fredag) i tre veckors tid. Aktiviteterna ska utföras sammanhängande i minst 20 minuter utöver idrottslektioner och raster. Vilka aktiviteter deltagarna genomför spelar ingen roll bara de är fysiskt aktiva. Genom att vara fysiskt aktiva varje dag samlar klassen poäng. Det viktigaste är att så många elever som möjligt deltar i aktiviteterna för att få desto fler poäng. De fem klasser i varje årskurs som får flest poäng vinner 2000 kronor. Klassen får fler poäng om elevernas föräldrar också deltar i tävlingen. Föräldrarna får deltaga vid aktiviteterna flera gånger men de tilldelas dock bara poäng vid ett tillfälle. Att genomföra aktiviteter i samarbete med den lokala

(14)

3 Problemprecisering

Utifrån ovanstående forskning som visar att barn rör sig mindre och att det är bra med rörelseaktiviteter vill vi undersöka två utvalda skolor som arbetar med rörelse på olika sätt. Syftet med vårt arbete är att undersöka hur man kan befrämja fysisk aktivitet i skolan. Utifrån dettas syfte har vi ställt oss följande frågor:

• Hur arbetar två skolor med rörelse för eleverna i årskurs 3-5?

• Vilken är elevernas inställning till rörelse på dessa skolor?

3.1 Centrala begrepp

ƒ Bunkefloprojektet: Innebär att eleverna har daglig fysisk aktivitet. (www.bunkeflomodellen.com)

ƒ Sätt klassen och föräldrar i rörelse: En årlig tävling som innebär daglig fysisk aktivitet i tre veckor. (www.rf.se)

En mer utförlig beskrivning av ovanstående begrepp kan ni läsa under kunskapsbakgrunden, sid 11-13.

ƒ Fysisk aktivitet: I vårt arbete menar vi att fysisk aktivitet är när eleverna är aktiva med hela kroppen i rörelse. När vi har skrivit att eleverna är i rörelse menar vi också att hela kroppen är i rörelse.

(15)

4 Urval

Vi har valt att göra vår undersökning på två skolor. Anledningen till att vi valde två skolor är att vi vill göra en jämförande studie mellan två skolor med olika rörelseprofiler.

Vid valet av våra två undersökningsskolor har vi tänkt strategiskt. Vi vet genom en kompis att den ena skolan arbetar utifrån Bunkeflomodellen. Den andre skolan vi har valt är vår

partnerskola och därför vet vi att de har haft en hälsogrupp och har varit med i en tävling som heter Sätt klassen och föräldrar i rörelse. Med andra ord är vårt val av skolor även lite av ett ”kompisval” (Eklundh, 2005-11-11). Det strategiska valet innebär också att skolorna ligger i ungefär lika stora byar och att skolorna har ungefär lika många elever. Detta tänkte vi på vid vårt val av skolor för att det skulle bli en jämförbar undersökning.

4.1 Presentation av skola A

Skola A arbetar utifrån Bunkeflomodellen, som innebär daglig rörelse för eleverna. Denna skola ligger ca en mil utanför en mellankommun i Skåne. Byn ligger i ett välställt område och har ca 2300 invånare (www.scb.se). Skolan vi har valt har ca 250 elever i årskurserna F-7 med 15-18 elever i varje klass. Vi har valt att undersöka eleverna i årskurs 3-5. Det finns sex stycken klasser med årskurserna 3-5 på skolan. Tre klasser har sina klassrum i en byggnad och de andra tre klasserna har sina klassrum i en annan byggnad. I varje byggnad arbetar sex pedagoger med två pedagoger i varje klass. Skolan har jämnt fördelat med manlig och kvinnlig personal.

(16)

Skolgården på skola A är liten och har många saker att erbjuda. Skolgården erbjuder en grusplan med fotbollsmål, en rink med små mål på asfalt (pulsarena), basketkorgar, löparbanor på 60 m, sandlåda, klätterställning, en gräskulle, rutschkana, pingisbord och gungor. Till största del är underlaget på skolan asfalt förutom där grusplanen finns och vid gräskullen som är längst ner på ritningen.

(17)

4.2 Presentation av skola B

Undersökningsskolan utan ett Bunkefloprojekt som vi har valt att kalla skola B har ca 200 elever i årskurserna F-6. Skolan ligger i en by med ca 1500 invånare (www.scb.se) utanför en mellankommun i Skåne. Denna kommun ligger ca en mil ifrån byn. I jämförelse med skola A ligger inte skola B i något välställt område. Skolan har klasser med en lärare och ca 27 elever i varje klass. Skolans personal består till största del av kvinnliga pedagoger. Det finns endast en manlig pedagog på skolan.

Skolgården är stor med många ytor till rörelse. Där finns både asfalt-, gräs- och grusunderlag. På skolgården finns det klätterställning, gungor, sandlådor, hagar, en gräskulle med rutsckana på, en rink på asfaltunderlag med små mål, en stor sandlåda med gungor och bouleplan. Från gy-salen och fram till den stora sandlådan är det en stor gräsyta. På denna gräsyta finns det fotbollsmål, lekstuga och ett fält träd som inte syns på kartan ovan.

(18)

5. Metoddel

I vår metoddel kommer vi att beskriva våra val av metoder, genomförandet av vår

datainsamling, etiska hänsynstagande och analys. Vi har i vår undersökning använt oss av två kvalitativa metoder som intervju och observation och en kvantitativ metod, enkät.

5.1 Intervju

För att undersöka hur pedagogerna på våra två utvalda skolar arbetar med att befrämja fysisk aktivitet för barnen har vi använt oss av intervju. Johansson & Svedner (2004) beskriver två olika typer av intervjuer. Strukturerad intervju som bygger på fasta frågor till alla deltagare i undersökningen och kvalitativ intervju som bygger på friare formulerade frågor, som varieras på olika sätt. Kvalitativ intervju ger den information som gör det möjligt att förstå lärarens syn på undervisning, förhållningssätt, målsättningar och planering, i relation till skolans arbete med rörelse. Eftersom vi var ute efter denna information har vi använt oss av kvalitativ intervju till pedagogerna på de respektive skolorna. Syftet med kvalitativ intervju är enligt Johansson & Svedner (2004) att få den intervjuade att ge så uttömmande svar som möjligt. Vi anser att det är viktigt att ha bestämda frågeområden där frågorna kan variera. Tar

intervjupersonen upp något som vi inte har tänkt på men som intresserar oss ska vi kunna fråga vidare kring detta. Hade vi använt oss av strukturerad intervju hade vi antagligen gått miste om viktig information i detta fall.

En stor svårighet när man intervjuar är att uppnå att den intervjuade ger uttömmande svar och att svaren verkligen avspeglar intervjupersonens inställning och erfarenheter (Johansson & Svedner, 2004). Dessa författare menar även att intervjuaren kan påverka den intervjuades svar, utan att själv märka det, genom att uttrycka sina förväntningar och värderingar. Detta har vi haft i åtanke under vår intervju med idrottslärarna på skola A, idrottsläraren på skola B och hälsogruppen på skola B. Utöver dessa tre intervjuer har vi haft tre samtal med klasslärarna på skola B.

För att dokumentera våra intervjuer har vi använt oss av en diktafon. Det positiva med en diktafon är att man får med allt som sägs under intervjun. En nackdel kan vara att

(19)

intervjupersonerna inte pratar lika öppet, för man blir nervös av att få sin röst inspelad (Repstad, 1999).

5.1.1 Förberedelse av intervju

Innan våra intervjuer har ägt rum har vi förberett oss med en del frågor. Eftersom vi har gjort kvalitativa intervjuer har vi inte haft 20 färdiga frågor med oss vid intervjutillfället. Vi har haft ca 5 stora frågor med oss till de tre intervjuerna (se bilaga 1-3) för att ha översikt över vad det är vi vill få reda på. Vi har i förväg beslutat om vem av oss som ska intervjua och vem av oss som ska anteckna innan intervjun. Detta har vi delat upp jämt mellan oss. Innan vi har träffat våra intervjupersoner har vi avtalat tid och ca hur länge intervjun ska pågå. För

intervjuerna med idrottslärarna på de båda skolorna och hälsogruppen avsatte vi en timmes tid.

5.1.2 Presentation av intervjupersoner på skola A

Vi har valt att intervjua de personer på denna skola som arbetar aktivt med Bunkeflomodellen. De är tre personer som arbetar med Bunkeflomodellen på skola A, men vi valde att intervjua idrottslärarna Adam och Eva eftersom det är de som har hand om eleverna i åk 3-5.

Lågstadielärare Peter som vi inte valde att intervjua är aktiv med Bunkefloprojektet i åk F-2. Eftersom vi vill undersöka eleverna i åk 3-5 valde vi att inte intervjua Peter.

Idrottsläraren Adam är utbildad inom träningslära, men har ingen pedagogisk utbildning. Han skulle vilja läsa pedagogik men hittar ingen tid eftersom han är tränare i hockey efter

arbetstid. Adam arbetar som idrottslärare och resurs i åk 6-7. Innan Adam kom till skolan för ca två år sedan arbetade han som idrottslärare på en annan skola.

Idrottsläraren Eva är utbildad barnskötare och för två år sedan läste hon in pedagogiken. När hon kom till skola A arbetade hon först som fritidspedagog, men efter en omorganisation ville Eva ha hand om idrotten och så blev fallet. Eva har varit aktiv gymnast sedan hon var sju år och är idag tränare och ledare i en gymnastikförening. Eva arbetar som idrottslärare och resurs för eleverna i åk 3-5.

(20)

En dag i veckan har alla treor, fyror och femmor idrott var för sig. Då håller Eva och Adam idrottslektionerna tillsammans. Intervjuerna med de två idrottslärarna har vi gjort i syfte att ta reda på hur skola A arbetar med rörelse för eleverna i åk 3-5.

5.1.3 Presentation av intervjupersoner på skola B

På skola B har vi intervjuat en idrottslärare, som är den enda idrottsläraren på skolan. Tina är utbildad fritidspedagog sen 1987. Hon har arbetat på skola B sen 1988. Till en början arbetade hon som fritidspedagog. Sen år 2000 har Tina haft alla klasser på skolan i idrott & hälsa. Efter barnens skoltid går hon in på fritidsverksamheten.

Vi har även intervjuat de före detta medlemmarna i Hälsogruppen på skola B. Idrottsläraren var en av medlemmarna i Hälsogruppen så hon var inte med vid den gemensamma intervjun. De andra tre medlemmarna i hälsogruppen är:

Madde som blev examinerad som förskollärare år 1982. Madde började arbeta på skola B som förskollärare år 1992 och arbetar idag som fritidspedagog på skolan.

Viktoria som är utbildad fritidspedagog och 1-7 lärare. Viktoria har arbetat på skolan i drygt tio år som klasslärare.

Lilian som är utbildad förskollärare och 1-7 lärare. Lilian har arbetat som klasslärare i ca fem år på skola B.

Ovanstående intervjupersoner har vi valt att intervjua eftersom vi ville prata med alla lärarna på skolan som var involverade i något rörelsearbete med barnen. Skola B är, som vi tidigare nämnt vår partnerskola. Därför visste vi sedan tidigare att det var dessa tre kvinnor utöver idrottsläraren som arbetade med rörelse på skolan. Syftet med dessa intervjuer var att undersöka hur skola B arbetar med rörelse för eleverna i åk 3-5.

Vi har även haft korta samtal med tre klasslärare i årskurs 3-5 för att följa upp en fråga i resultatdelen, som handlade om tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse (sid. 38). Vi frågade klasslärarna om de hade fortsatt med rörelseaktiviteter när tävlingen hade slutat eftersom eleverna i en del klasser svarade både JA och NEJ på den frågan.

(21)

5.1.4 Genomförande av intervju

Precis som vi skrev i förberedelse av intervju så antecknade en av oss och den andre höll i intervjun. För att underlätta för den som antecknade använde vi oss av diktafon vid de flesta intervjuerna. Vid vår allra första intervju med idrottsläraren på skola B hade vi inte tillgång till någon diktafon så därför antecknade vi då. Intervjun med Tina pågick i 45 minuter. Endast anteckningar använde vi oss också av vid de korta samtalen med klasslärarna. De korta

samtalen skedde i samband med att deras elever svarade på enkätundersökningen.

Intervjun med hälsogruppen på skola B var en gruppintervju. Vi ansåg att tiden inte fanns till för enskilda intervjuer med var och en av de före detta medlemmarna i hälsogruppen.

Intervjun med hälsogruppen genomfördes i personalrummet på skolan under 40 minuter då de hade rast. Valet av plats var inte det bästa eftersom det blev mycket ljud och buller i

bakgrunden.

Eftersom det finns två idrottslärare på skola A som arbetar med Bunkefloprojektet valde vi att intervjua de båda samtidigt. Detta valet gjorde vi för att få en fylligare intervju. Intervjun varade i en timme, vilket var den tid vi hade avsatt till alla våra intervjuer. I efterhand när vi sammanställt intervjun med idrottslärarna på skola A kom vi underfund med att vi behövde mer information om ett visst område. Därför ringde vi till idrottsläraren Eva och ställde ytterligare frågor om området. För övrigt gick våra intervjuer som vi planerat.

5.2 Enkät

Vi vill i vår undersökning veta vad eleverna i åk 3-5 har för inställning till rörelse. Enkät valdes eftersom tiden inte fanns till för att intervjua alla elever i åk 3-5. Utifrån intervjuerna med idrottslärarna på de båda skolorna kom vi att göra enkäterna. Eftersom de två skolorna skiljer sig åt i arbetet med hälsa och rörelse blev det olika enkäter på de respektive skolorna. En enkät för skola A (bilaga 4) och en enkät för skola B (bilaga 5). Eftersom skola A arbetar med Bunkeflomodellen fick skola A:s elever besvara frågor gällande utökad idrott. Detta för att vi vill se hur deras inställning är till rörelse. Skola B:s elever fick svara på frågor gällande tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse som de deltog i under en tre veckors period. Vi

(22)

var intresserade av att veta hur elevernas inställning till den tävlingen är eftersom vi tror att vi på detta sätt kan se om eleverna tycker det är kul med rörelse.

Fördelen med enkäter är att vi får svar på våra frågor från ett stort antal elever på kort tid. Enligt Johansson & Svedner (2004) är nackdelen med enkäter att man får resultaten i form av tabeller och diagram. Detta menar de kan ge en svårbegriplig bild av vad som undersökts om man bara har enkät som metod. När eleverna svarar på enkäterna kan de svara något som de i själva verket inte gör, som t.ex. vad de gör på rasterna. Av den orsaken har vi valt att följa upp enkäterna med observationer på skolgården och samtal med klasslärarna.

5.2.1 Förberedelse av enkät

Innan vi besökte skolorna för att dela ut våra enkäter till eleverna skickade vi ut blanketter (se bilaga 6) där föräldrarna tillfrågades om deras barn fick vara med i vår enkätundersökning. För att få reda på hur många elever det var i åk 3-5 på respektive skolor ringde vi till rektorn. Detta gjorde vi för att få reda på hur många enkäter vi skulle trycka upp. Det blev 100 enkäter på skola A och 75 enkäter på skola B. Eftersom vi gjorde enkätundersökningar på två skolor fick vi höra med respektive klasslärare när det passade dem att vi kom så att vi inte fick båda skolorna samma dag.

5.2.2 Presentation av enkätpersoner

För att undersöka elevernas inställning till rörelse på de båda skolorna har vi delat ut enkäter till de elever som fick sina föräldrars godkännande att vara med och delta i

enkätundersökningen. Vi valde att undersöka eleverna i årskurs 3-5 på båda skolorna eftersom vi anser att de är tillräckligt gamla för att kunna läsa enkätfrågor och för att kunna skriva svar. Från början tänkte vi undersöka eleverna i årskurs 1-2 men sen kom vi underfund med att inte alla elever i dessa årskurser kan läsa och skriva. Eftersom klasserna på skola A är indelade i heterogena klasser som 3-5:or valde vi att undersöka alla elever i årskurs 3-5. På skola A finns det sex 5:or, med 100 elever, där 50st stycken deltog i vår undersökning. Skola B har en 3-4:a och två 4-5:or, med 75 elever, där deltagandet i vår undersökning var 63 stycken.

(23)

5.2.3 Genomförande av enkät

Innan vi delade ut enkäterna till eleverna på de respektive skolorna presenterade vi oss själva och berättade vad vår undersökning handlar om. Efter det delade vi ut enkäten till varje elev och gick gemensamt igenom alla frågor. I den första klassen som vi delade ut enkäter i gick vi inte igenom alla frågor och då märkte vi en viss förvirring hos eleverna. Många räckte upp handen och behövde hjälp med en del frågor. För att undgå denna förvirring bland eleverna valde vi att gå igenom alla frågor hädanefter. Detta märkte vi gav goda resultat då eleverna klarade att svara på enkätfrågorna utan handuppräckningar för att be om hjälp. När vi gått igenom frågorna gemensamt fick eleverna den tid de behövde för att besvara enkäten. Det tog ca 20 minuter i varje klass. Sammanlagt har vi varit i nio klasser och delat ut enkäter.

5.2.2.1 Bortfall

På skola B deltog 63 av 75 elever i vår enkätundersökning. Bortfallet var endast tolv elever. På skola A finns det 100 elever i årskurs 3-5 men endast 50 stycken besvarade vår enkät. Av de blanketter som vi skickade ut till föräldrarna för att få deras godkännande fick klasslärarna endast tillbaka 50 stycken blanketter. Detta är anledningen till att bara hälften av eleverna var med i enkätundersökningen på skola A. Detta påverkar vår undersökning på så vis att det inte blir samma procent av elever som deltar på de respektive skolorna. På skola B är det 84 % av eleverna i åk 3-5 som har besvarat enkäten och på skola A endast 50 %. 50 % av de elever som har deltagit i enkäten på skola A, kanske alla svarar att de är positivt inställda till rörelse. Medan de resterande 50 % av eleverna kanske har en negativ inställning. Eftersom de inte har svarat på enkäten får vi en bild av att alla elever i åk 3-5 på skola A är positivt inställda till rörelse. När vi gör en jämförelse av de båda skolornas enkätsvar i resultat delen måste vi ha detta i åtanke.

5.3 Observation

Vi har valt att följa upp elevernas enkätsvar om vad de gör på rasterna med en observation på 15 min på vardera skolgård. Vi tittade efter vilka aktiviteter eleverna utövade, om de var passiva eller aktiva.

(24)

Vi gjorde en dold observation där eleverna inte var uppmärksamma på att vi observerade dem under rasten. Vet eleverna om att vi tittar efter vad de gör på rasten kan eleverna göra sig till och göra saker de inte annars brukar (Repstad, 1999). Därför ser vi dold observation som en fördel. Vår valda observationsmetod står det vardagliga observerandet nära (Johansson & Svedner, 2004). Med vardaglig observation menar vi att vi var ute på rasten som rastvakter som om vi var en av skolans personal.

5.3.1 Förberedelse av observation

Innan våra 15 minuters observationer ägde rum gjorde vi en förstudie för att se hur skolgården såg ut. Det är enklare att observera eleverna när vi vet hur skolgården ser ut och vad den har att erbjuda. För att enklare kunna beskriva vart eleverna befann sig på skolgården ordnade vi kartor över de respektive skolgårdarna, se sidan 16-17.

5.3.2 Genomförande av observation

Innan vi observerade eleverna på rasten gjorde vi en förundersökning av skolgårdens

utformning under 15 minuter. Vår observationstid under rasten varade även den i 15 minuter. Eftersom vi utförde observationen direkt efter enkätundersökning på skola A kände vi igen eleverna i åk 3-5. Vi har båda två skola B som partnerskola så därför kände vi igen de elever som går i åk 3-5 när vi observerade. Under tiden vi observerade på de två skolgårdarna pratade vi in på en diktafon.

5.4 Erfarenheter i forskarrollen

Saker som vi trodde var självklara när det gäller frågorna på enkäterna var inte så självklara för eleverna. Vi har lärt oss att det är viktigt att förtydliga saker för att undvika missförstånd.

Det är viktigt att bestämma tid och plats med intervju personerna så man inte hamnar på platser med surr i bakgrunden. I framtiden kommer vi att be om en lugn plats för intervju.

(25)

Vi var väl förberedda när vi skulle dela ut enkäter och göra intervjuer så vi kände oss säkra på vår sak. En annan anledning till att vi kände oss lugna var att vi fick stöd från varandra.

5.5 Etiska hänsynstagande

Först och främst kontaktade vi rektorn på de båda skolorna för att få deras godkännande till att göra undersökningar på deras skola med deras personal och elever. Vi har garanterat alla våra undersökningspersoner total anonymitet. Alla namn som är utskrivna i arbetet är

fingerade. Eftersom vi har gjort en enkätundersökning för barn som är under 18 år krävdes det målsmans godkännande.

Innan vi började intervjuerna med diktafonen frågade vi intervjupersonerna om de gick med på att bli inspelade på band. Vi lovade även att det endast kommer att vara vi som kommer att lyssna på inspelningen av intervjun.

(26)

5.6 Analysbeskrivning

Vår första problemformulering är:

• Hur arbetar två skolor med rörelse för eleverna i åk 3-5?

För att få svar på denna problemformulering har vi intervjuat idrottslärarna på de respektive skolorna. Repstad, (1999) skriver att analys av data är den process där man försöker få ordning på sitt empiriska material så att man får struktur och det blir lättare att tolka. Vårt analysarbete började när vi kom hem efter första intervjun. Då gjorde vi en sammanställning av hur skolan arbetade med rörelse. Under sammanställningen av våra intervjuer har vi lyssnat av diktafonen och tittat igenom våra intervjuanteckningar. Detta har vi gjort för att sedan skriva ihop som en löpande text om hur respektive skolor arbetar och har arbetet med rörelse. Sammanställningen har fungerat på detta vis på båda skolorna. Med idrottsläraren på skola B använde vi oss inte av diktafon utan antecknade under intervjun. Därför skrev vi en sammanställning utifrån intervjuanteckningarna.

Vår andra problemformulering är:

• Vilken är elevernas inställning till rörelse på dessa skolor?

Genom enkäter till eleverna och observationer av rörelseaktiviteten på skolgården, fick vi svar på ovanstående problemformulering.

Vid sammanställningen av enkäterna gick vi först och främst igenom var skola för sig.

Därefter gjorde vi upp diagram utifrån några av enkätsvaren. Vi valde att inte göra diagram på alla enkätfrågor eftersom vi inte ansåg det så relevant till svaret på vår andra

problemformulering. Anledningen till att vi valde diagram är för att se om det finns någon skillnad i elevernas inställning till rörelse på de respektive skolorna.

När vi hade observerat på de respektive skolgårdarna lyssnade vi först av det vi spelat in på diktafonen för att friska upp vårt minne, om vad eleverna hade gjort för rörelseaktiviteter på rasten. Vilka aktiviteter eleverna gör på rasten kunde vi även se utifrån enkätfrågan, vad gör du på rasten. Kartor över skolgården har vi haft till hjälp för er läsare så att ni kan få en bild av hur skolgården ser ut och vad den har att erbjuda eleverna.

(27)

6 Resultat

6.1 Hur arbetar två skolor med rörelse för eleverna i årskurs 3-5?

För att besvara vår första frågeställning har vi intervjuat idrottslärarna på våra två undersökningsskolor och Hälsogruppen på skola B. Resultaten av intervjuerna kommer nedan.

6.1.1 Skola A

6.1.1.1 Bakgrund

Vår intervju med idrottslärarna Adam och Eva på skola A började med att vi frågade om vad Bunkefloprojektet på deras skola innebär. Idrottslärarna berättar att intresset för

Bunkefloprojektet väcktes genom att de fick information till skolan om Bunkeflomodellen. Rektorn på skolan tyckte det var mycket intressant så hon skickade Eva och Adam på föreläsning om Bunkefloprojektet. Sedan blev de medlemmar i Bunkefloprojektet som innebär att de får medlemsbrev, inbjudningar och rabatt om det är några föreläsningar.

Skola A:s projekt startade för två år sedan. De som håller i projektet och aktiviteterna för årskurserna 3-7 är Eva och Adam. De berättar att det är lågstadieläraren Peter som ansvarar för arbetet med Bunkefloprojektet för de yngre eleverna i årskurs F-2. F-2:orna har daglig organiserad rörelse med veckoschema. 3-5:orna och 6-7:orna har inget schema som de följer men de har ändå daglig rörelse. Idrottslärarna går ut och informerar klasserna om det är någon ny aktivitet, som t.ex. Hälsorundan, (sid. 30), som ska introduceras. Eleverna i åk 3-7 sköter aktiviteterna själva på rasterna. Under lektionstid kan eleverna ta ett ”hälsokort”. ”Hälsokort” är ett kort de tar när de känner sig rastlösa under lektionstid. På kortet står det en aktivitet som eleven ska utföra som t.ex. spring två varv runt huset. Den dagliga rörelsen får de genom rasterna och hälsokorten under lektionstid. Eleverna får även mycket rörelse på

idrottslektionerna, vilket de har tre timmar i veckan, berättar Eva och Adam. Idrottslärarna berättar även att det är de två som har alla idrottslektioner med eleverna i årskurs 3-7.

(28)

Eva och Adam anser att arbetet med Bunkefloprojektet aldrig hade gått att genomföra om personalen hade varit motståndare till projektet. Personalens stöd anser de vara en viktig orsak till att projektet blivit så bra som det har blivit. Initiativtagarna har fått en del mothugg på sina idéer av en del kollegor men inte mycket och ledningen stöttar dem till ”1000 % ”, säger Eva. De tycker att skolan kan bli ännu bättre. Adam och Eva anser att det är viktigt att hela tiden hitta nya aktiviteter så att inte barn och personal tröttnar på det och allt rinner ut i sanden. För att få nya idéer hela tiden fortbildar Eva och Adam sig genom föreläsningar.

Skola A har avsatt pengar till projektet så att de kan köpa in material, berättar Adam och Eva. Ängslättskolan i Bunkeflostrand som startade upp Bunkefloprojektet deltar i forskning där de gör tester på eleverna. Eftersom forskningen bedrivs på den skolan får de mer resurser, stöd och pengar från allmänna arvsfonden och det kan inte någon annan skola matcha, menar våra intervjupersoner. Adam och Eva tycker att forskningen är intressant. De menar att det är den som är grunden till att skola A har förstått att det behövs mer idrott med tanke på bl.a. alla larmrapporter om feta barn. Hälsa ligger verkligen i tiden. Det är ingen som kan gå emot och säga att det inte hjälper med rörelse, säger Eva. Eva och Adam skulle vilja kunna lägga ner ännu mer tid på projektet men det finns ju andra saker som också ska göras!

6.1.1.2 Målet med projektet

Utan att vi behöver ställa någon ytterligare fråga till våra intervjupersoner berättar Adam och Eva om målet med projektet, vilket är att skolan vill få så många elever som möjligt att börja idrotta efter skoldagen. Vilken idrottsförening de väljer spelar ingen roll bara de inte sitter stilla framför datorn varje dag. För att locka elever till olika idrottsföreningar har de en mässa en gång per år, då de bjuder in olika föreningar från byn och kommunen. På mässan visar föreningarna upp sig, berättar om föreningen och har informationslappar till barn och föräldrar. Eva och Adam har inte koll på hur många elever som har börjat i respektive förening efter mässan. Men de vet att två pojkar som de tycker är så långt ifrån idrott som man kan komma har gått med i en brottningsförening och tio pojkar har börjat på ”killgympa” efter denna mässa. Så de anser att mässan har öppnat många dörrar för barnen att hitta ett intresse för att gå med i en idrottsförening.

(29)

För att undersöka hur många elever som är aktiva inom en idrottsförening har idrottslärarna gjort en enkät med eleverna i årskurs 3-7. Resultatet av enkäten visade att 94-95% av alla elever utövar någon idrott på fritiden. Frågan Adam och Eva själva ställer sig, efter att ha sett resultaten, är: hur får vi tag i de elever som inte idrottar på fritiden och varför idrottar de inte? De tycker det är ett känsligt ämne att fråga barn eftersom det kan vara hemförhållande som spelar roll. Barnen är beroende av sina föräldrar för att bli skjutsade till de olika aktiviteterna utanför byn. Kommer de inte åt de eleverna som inte är aktiva inom någon idrottsförening så vet Eva och Adam hur viktigt det är med idrotten för den fysiska utvecklingen.

Adam säger:

- ”Vi som skola ska kunna erbjuda mycket idrott under skoltid till de få elever som inte idrottar efter skolan. På det sättet känns det som alla elever får en rejäl dos idrott i veckan”.

Vi frågade Adam och Eva vilka idrottsföreningar som finns i byn. Detta ämnesområde valde vi att ta upp i intervjun eftersom vi ville kunna jämföra tillgångarna till föreningar mellan våra två undersökningsskolor. I byn är fotbollsföreningen den populäraste idrottsföreningen både bland pojkar och flickor. Andra föreningar som byn har är golf, gympa och scouting. Eva och Adam vet att där finns en pingisförening men den läggs ner och startas upp lite då och då.

6.1.1.3 Rörelseaktiviteter

Vår intervju gick vidare då vi frågade idrottslärarna om vilka rörelseaktiviteter de utövar med sina elever. Eva och Adam berättar att de har ett terminsprogram som de följer på

idrottslektionerna, t.ex. att vecka 43 spelar de bandy, v 44 gör de hinderbanor, v 45 tränar de motorik osv. På idrottslektionerna har de varierande idrotter. Eftersom många av eleverna spelar fotboll på fritiden så har många elever en negativ inställning till fotboll under

idrottslektionerna. Så då planerar Eva och Adam in andra idrotter på sina lektioner och mindre fotboll. 3-5:orna har idrott tre timmar i veckan uppdelat på två dagar. En dag i veckan har alla 3:or , 4:or, 5:or osv. idrott var för sig. Då håller Eva och Adam i idrotten tillsammans. Detta har de gjort för att eleverna i vardera årskurs ska lära känna varandra bättre.

En dag varje höst anordnar idrottslärarna en egen skoljogg för alla elever. En skoljogg innebär att barnen springer en sträcka på tid. De får nummerlappar att ha på sig och en dricka när de kommer i mål.

(30)

Adam och Eva berättar vidare att skolan en gång per år ordnar ett mästerskap som innebär att eleverna i åk 3-7 tävlar i friidrottsgrenar på en riktig friidrottsarena inne i staden.

Kamp B (skolans namn) är en annan tävling som skolan anordnar för eleverna i åk 6-7. Kamp B bygger på tv-serien Camp Maloy. Barnen delas in i mindre lag, och varje lag ska springa en runda som tar hela dagen. På rundan finns där fem stationen som grupperna ska hitta på karta. Vid varje station finns där nya utmaningar. Vid en del stationer ska de svara på frågor och vid andra ska de t.ex. slå spik i en bräda och kasta ner burkar. Varje år är det nya stationer och utmaningar. Eva och Adam tycker det är kul att se barnen samarbeta så bra och ha roligt tillsammans.

När skolan åker iväg på cuper och turneringar i bl.a. handboll, fotboll och innebandy ser Eva och Adam till att anmäla fler lag istället för bara ett. På detta sätt får alla elever vara delaktiga, säger idrottslärarna.

Varje onsdag har barnen i åk 3-5 utedag. Då planerar de båda arbetslagen för 3-5:orna tillsammans vad som ska göras ute. Barnen blir indelade i tre grupper som sedan går runt på tre stationer. Var station tar 30 minuter. På station ett är det matematik som lärs in ute och på station två är det svenska ute. Den sista stationen planerar och ansvarar Eva för tillsammans med en från arbetslaget. På denna station har de ett rörelse pass i 30 minuter.

För ett år sedan gjordes skolgården om så att de bl.a. fick basketkorgar, rink, löpbanor och fotbollsplan. Denna förnyelse av skolgården har gjort att eleverna är ute på rasterna och är aktiva. Eva och Adam berättar att det inte var någon rörelse ute på rasterna ett år tidigare. Har barnen inget att göra på rasten finns det en ”Hälsorunda” att promenera på. Denna hälsorunda är på 500m för barnen och 1000m för lärarna. När du går denna runda får du ett klippkort och när det kortet är klippt 50 gånger får du ett band där det står en slogan som lyder ”Go och gla hälso bra”, säger idrottslärarna. En tävling gick ut till klasserna för att hitta på en bra slogan till bandet och eleverna fick rösta på det bästa alternativet.

Intervjun med idrottslärarna på skola A avslutas med att Eva och Adam säger att alla barnen på skolan älskar att leka, till och med barnen i årskurs 6-7. Eva och Adam tycker att spontan leken har minskat och att ungdomarna blir allt mer vuxna tidigt idag. De menar att flickor

(31)

börjar gå i högklackade skor redan vid 12 års ålder. De har även sett på andra skolor att när barn är 12-13 år tycker de det är ”skämmigt” att leka. Men hos barnen på denna skola är det en glädje när de blir ”tvingade” att leka. Med ”tvingade” menar Adam och Eva den

organiserade rörelsen som de håller i.

6.1.2 Skola B

Tina som arbetar som idrottslärare på skolan säger i vår intervju att skolan arbetar med rörelse, men att de inte har någon daglig planerad rörelse. Skolan har inga mål utöver idrottslektionerna kring rörelse.

Varje år är det en tävling som Färs och Frosta anordnar som heter Sätt klassen och föräldrarna i rörelse. Det innebär att elever och klasslärare ska röra sig minst 30 min om dagen i tre veckor. Under dessa veckor samlar klassen in poäng och kan vinna pengar. Denna tävling har bidragit till att en del klasser promenerar lite då och då även efter tävlingen är slut. Lärarens förhållningssätt till att vara ute och röra sig leder till om barnen rör sig eller inte under skoltid, menar Tina.

”Röris” 20 minuter inne i klassrummet inträffar ibland i ett fåtal av klasserna på skolan. Det är mest de yngre klasserna som använder sig av ”röris”. Tina berättar att ”Röris” är ett Friskis och svettis pass för barn.

Skolan har även arrangerat en hälsovecka. Under hälsoveckan fick elever och personal möjlighet att prova på rastgympa på rasterna, ledd av Tina. En känd fotbollsspelare från allsvenskan kom och spelade fotboll med barnen på rasten vilket barnen tyckte var roligt.

Andra år har Tinas glädje för arbetet med rörelse varit större men på grund av att det inte är samma intresse hos alla lärare är motivationen lägre idag, menar hon. Under tidigare år har arbetet med rörelse varit intensivare. Barnen fick promenera och sedan räkna hur långt de gick och lägga ihop hur långt klassen gått tillsammans. Sträckan som barnen gått ritade de på en Sverige karta. Hela skolan skulle gå från Smygehuk till Umeå.

(32)

Vi går vidare i intervjun och frågar lite om Hälsogruppen, som vi vet har funnits på skolan tidigare. Tina berättar att Hälsogruppen inte finns längre på grund av att projektet rann ut i sanden. Förutom Tina så ingick tre lärare på skolan i hälsogruppen. Dessa lärare var de som engagerade sig i ämnet hälsa. Gruppen ville att skolan skulle få en hälsofrämjande profil. De hade press från andra kolleger att det skulle hända mycket kring arbetet med hälsa. På grund av att det inte fanns någon gemensam tid att träffas och planera och att inte intresset fanns hos alla lärare var det svårt att hålla hälsogruppen igång. Tina menar att det kändes som att

gruppen arbetade i motvind. Medlemmarna i Hälsogruppen hade idéer men de som satt i ledningen och några från personalen nappade inte. Ledningen tyckte att arbete med hälsa är en profil som är inne just nu och som inte kommer att finnas om några år, liksom profilering med data som var inne för några år sedan, berättar Tina.

Eftersom skola B är vår partnerskola hade vi tidigare hört talas om ett EU projekt som heter växtkraft mål 3. Vi har läst att ett av målen som skolans personal har skrivit i sin rapport är att skolan ska arbeta för att få en hälsofrämjande profil. Vi tyckte att EU projektet verkade intressant och frågade därför Tina vad det innebar. Tina berättar att Växtkraft mål 3 är en kompetensutveckling för lärarna på skolan. Målet om en Hälsofrämjande profil på skolan har de inte uppnått eftersom skolan inte blev beviljade pengar till projektet.

Längre fram i intervjun frågade vi Tina om hur samarbetet mellan skola B och olika

idrottsföreningar i byn ser ut. Hon berättade att skolan tidigare har haft ett samarbete med en handbolls förening. Tina ansåg att detta samarbete fungerade mycket bra. Eftersom hon inte kunde mycket inom handboll och intresset var stort bland barnen tog hon hjälp av

handbollsföreningen. Varje år anordnar kommunen en handbollstävling för eleverna i åk 3-4. Förr var det också eleverna i åk 5-6 men handbollsföreningen anser att det är för sent att värva de eleverna.

Tina berättar vidare att ett av målen i kvalitetsredovisningen för den fritidspedagogiska verksamheten är att väcka intresse och skapa kontakter med föreningsliv och fritidsaktiviteter som barnen kan delta i när de slutar på den fritidspedagogiska verksamheten. Tina har genom fritidshemmet kontakt med en jujutsi förening, en danslärare och en handbollsförening för tillfället men hon söker andra idrottsföreningar. Tina hoppas att denna kontakt med de olika idrottsföreningarna ska leda till att barnen blir intresserade av fysisk aktivitet på fritiden.

(33)

I byn är fotbollsklubben störst så Tina arbetar därför inte med den föreningen. Hon anser att fotbollen redan tar stor plats och att många barn söker sig dit automatiskt.

Vårt sista ämnesområde i intervjun handlade om vilka föreningar som finns tillgängliga för barnen i byn. Förutom fotbollsföreningen som är den största föreningen i byn finns jujutsi, skytte, MIS (motionsgymnastik) och barngymnastik för de yngre barnen, berättar Tina.

6.1.2.1 Hälsogruppen på skola B

Madde, Viktoria och Lilian som är tre av de före detta medlemmarna, berättade att

Hälsogruppen startades när de skulle göra ett Itis-projekt (Internet- projekt) med datorer och media. Våra tre intervjupersoner och idrottsläraren gick en kurs som kommunen hade anordnat inom detta projekt. I projektet skulle det finnas ett tema. Eftersom dessa fyra var intresserade av rörelse och hälsa så blev deras tema hälsa och på så sätt bildades

hälsogruppen. Projektet pågick i några veckor som sedan redovisades och dokumenterades genom bildspel på datorn. Efter detta projekt skulle hälsogruppen fortsätta. Gruppen åkte på ett studiebesök på en skola som arbetade hälsofrämjande för att få inspiration, tips och idéer, berättar våra intervjupersoner.

Vår intervju fortsatte med att vi fråga om hur Hälsogruppens arbete såg ut. Madde, Viktoria och Lilian berättar att gruppens uppgift var att få fram idéer och inspirera övrig personal till arbete med rörelse och hälsa. Medlemmarna i Hälsogruppen kunde inte ta på sig uppgiften att organisera hälsoarbetet. De ansåg att det var för svårt för de fyra att ta ansvar för alla klasser på skolan, det var upp till klasslärarna själva. Aktiviteter som gruppen har anordnat är:

• skolgårdsdag, som innebar att barnen gick rundor till olika stationer med olika aktiviteter på skolgården.

• en hälsovecka där barnen gjorde aktiviteter varje dag.

• aktivitetsschema som eleverna fyllde i när de utförde en aktivitet hemma. Var föräldrarna med blev det extrapoäng.

• För personalen ordnade hälsogruppen en tävling med motionskort där de samlade poäng om de utförde en aktivitet i trettio minuter. I slutet av terminen fick de priser som rektorn sponsrade

(34)

Madde, Viktoria och Lilian berättar även att Hälsogruppen samarbetade med föreningar inom närområdet och att Hälsogruppens verksamhet varade i 2-2½ år. De tre intervjupersonerna upplevde att barnen uppskattade att ha mycket rörelse i skolan.

Vi avslutade vår intervju med att fråga varför Hälsogruppen upphörde. Svaret löd att de fyra medlemmarna hade svårt att få tid till att träffas och kostnaderna blev för höga, enligt rektorn, eftersom alla kom från olika arbetslag. Alla skulle vilja fortsätta med hälsoguppen men då krävs det att de träffas regelbundet så att det inte rinner ut i sanden. Hade rektorn sagt att skolan ska arbeta hälsofrämjande så tror Madde, Viktoria och Lilian att projektet hade fått mer stöd från övriga kollegor.

6.2 Vilken är elevernas inställning till rörelse på dessa skolor?

För att få svar på ovanstående problemformulering har eleverna på skola A och skola B svarat på frågor genom en enkät angående deras rastaktiviteter, fritidsaktiviteter och om de är aktiva i någon idrottsförening (se bilaga 4-5).

Vi har valt att redovisa enkätfrågorna i en annan ordningsföljd än den som är på enkäterna (se bilagorna 4-5). Skola A har svarat på frågor rörande utökad idrott i skolan, se frågorna 1-2 på skola A (diagram 1-2). Skola B har svarat på frågor rörande tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse, se frågorna 1-4 på skola B (diagram 3-5). Diagrammen 6-9 är

sammanställda diagram från båda skolorna, rörande rastaktiviteter, fritidsaktiviteter och medverkan i idrottsföreningar, se frågorna 1-4 på båda skolor. För att förenkla det för er läsare att läsa av våra diagram har Skola A röd/mörk färg och skola B grön/ljus färg i våra diagram. Diagrammens resultat inkluderar de tillfrågade eleverna. Resultaten visas i procent. Vid de diagram där vi inte har skrivit ut enkätfrågan ovanför, tyder det på att diagrammets rubrik och enkätfrågan är densamma.

(35)

Idrott i skolan

Diagram 1 är en sammanställning av frågan ”Är det kul med mycket idrott i skolan?” som vi ställt till eleverna på skola A, (sid. 55).

Diagram 1

Tycker eleverna det är kul med mycket idrott i skolan?

0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% JA NEJ SKOLA A

Kommentar diagram 1: Alla de 50 tillfrågade eleverna på skola A tycker om att ha mycket idrott i skolan.

(36)

Diagram 2 är en sammanställning av frågan ”Varför är det kul med mycket idrott i skolan?”, (sid. 55)

Diagram 1

Varför tycker eleverna det är roligt med utökad idrott i skolan? 90% 78% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 15% 10% 7% 0%

ROLIGT ATT IDROTTA VARIERANDE BRA MED MOTION

UNDERVISNING

SKOLA A

Kommentar diagram 2: Diagram två är en uppföljningsfråga för de elever som på diagram ett svarade att de var positivt inställda till utökad idrott i skolan. Vi frågade eleverna på skola A om varför de tycker det är roligt med mycket idrott i skolan. Enkätsvaren visar att 78 % av eleverna tycker att den utökade idrotten är kul eftersom de anser att det är roligt att idrotta. 15 % av eleverna tycker det är kul med en varierande undervisning och 7 % tycker det är roligt eftersom de får motion på den utökade idrotten.

Vi hade även en fråga i enkäten som var riktad till de elever som var negativt inställda till idrotten. Eftersom ingen av eleverna svarade att de hade en negativ inställning har vi inget diagram på den frågan.

(37)

Tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse

Diagram 3 är en sammanställning av frågan ”Tyckte du tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse var; Rolig, Tråkig eller jobbig”, (sid. 57). Frågan har vi ställt på skola B.

Diagram 2

Vad tyckte eleverna på skola B om tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse? 81% 13% 6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%

ROLIG TRÅKIG JOBBIG

SKOLA B

Kommentar diagram 3: 81 % av eleverna på skola B tyckte att tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse var rolig och 13 % tyckte den var tråkig. 6 % av eleverna tyckte att tävlingen var jobbig så att de blev andfådda och utmattade.

Med svarsalternativet jobbig menar vi när eleverna blir andfådda så det känns jobbigt och därför inte tycker det är kul.

En fråga på enkäten som vi valt att inte göra diagram av är:

– Vilka aktiviteter gjorde klassen i tävlingen Sätt klassen och föräldrarna i rörelse? (sid.57) Svarsalternativen var promenader, lekar eller något annat. Resultatet visade att promenad och lekar var de aktiviteter som utfördes mest. Vi var ute efter att undersöka vilken inställning

(38)

eleverna har till rörelse och ansåg att denna fråga inte var relevant. Därför valde vi att inte göra något diagram av frågan.

(39)

Diagram 3

Har klassen fortsatt med rörelseaktiviteter efter tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse? (sid. 57)

80% 76% 70% 60% 50% 40% 30% 24% 20% 10% 0% JA NEJ SKOLA B

Kommentar diagram 4: Vi ville veta om eleverna har fortsatt med rörelseaktiviteterna från tävlingen Sätt klassen och föräldrarna i rörelse i respektive klass även efter att tävlingen slutat. Vi ställde samma fråga till respektive klasslärare i en kort intervju.

76 % av de tillfrågade eleverna på skola B svarade NEJ på frågan om de fortsatt med rörelse-aktiviteterna. 24 % svarade att de fortsatt med rörelseaktiviteterna efter tävlingen slutat. Men våra korta intervjuer med respektive klasslärare på skola B visade att klasserna inte har fortsatt efteråt. Klasslärarna berättade att veckan efter tävlingen fortsatte de några dagar med aktiviteter från tävlingen. Lärarna menar att det kan vara därför eleverna ha svarat JA på frågan att de fortsatt med rörelseaktiviteterna. Alla tre säger däremot att de skulle vilja ha mer rörelse med sina elever. Klasslärarna anser att de har svårt att hitta tid till det.

(40)

Diagram 5

Skulle du vilja fortsätta med rörelseaktiviteterna från tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse? (sid.58)

90% 79% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 21% 20% 10% 0% JA NEJ SKOLA B

Kommentar diagram 5: Diagram 5 är en följdfråga till de 48 elever som svarat NEJ på om de fortsatt med tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse efter tävlingen slutat (se diagram 4). 79 % av de 48 eleverna på skola B skulle vilja fortsätta med de rörelseaktiviteter de gjorde under tävlingen och 21 % skulle inte vilja göra det.

(41)

Rasterna på skola A och B

På enkätfrågan om vad eleverna gör på rasten (sid. 55 resp. sid. 57) fick vi många blandade svar.

Skola A skola B

Bollspel Bollspel

Leker Leker

Hälsorundan Går runt huset

Springer Klätterställning

Hoppa kråka Gungar

Går runt huset Kompisar

Därför har vi valt att dela in elevernas svar i kategorierna aktiv och passiv. Under kategorin aktiv räknar vi med de elever som skrivit att de leker, de som utövar bollspel, springer, är på klätterställningen och de elever på skola A som går Hälsorunda. De elever på skola B som har svarat att de går runt på skolgården när det är rast har vi placerat under kategorin passiv. Detta har vi gjort för att vi har observerat eleverna på skola B som har gått och vi har då sett att elevernas rörelseaktivitet är liten när de går. De stannar mest upp och pratar, alltså är de mest stillastående. De elever på skola A som går Hälsorundan anser vi vara mer rörelseaktiva eftersom de går en runda på 500 meter i ett sträck utan att stanna upp, vilket idrottslärarna på skola A berättade i vår intervju. Andra aktiviteter som vi har satt under passiva är gunga och kompisar. Eftersom vi inte visste vad de gjorde med sina kompisar satte vi dem under passiva.

(42)

Diagram 6

Hur många procent av eleverna är aktiva/passiva på rasterna? 120% 98% 100% 80% 62% SKOLA A 60% 38% 40% 20% 2% 0% PASSIVA AKTIVA SKOLA B

Kommentar av Diagram 6: På skola A är det hela 98 % av de tillfrågade eleverna som är aktiva på rasterna. Elevernas enkätsvar på skola B visar att 62 % av eleverna är aktiva på rasten och att 38 % är passiva.

Observation över rasten Skola A

Skolgården på skola A är liten i jämförelse med skola B:s skolgård. Men den har mycket att erbjuda eleverna. På grusplanen spelade både flickor och pojkar fotboll. Inne i rinken spelade barnen landhockey och några elever hade en tävling vid basketkorgen. Även dessa aktiviteter var genusblandade. Intrycket man fick av observationerna var att det fanns elever i rörelse över hela skolgården. Alla elever var i gång med någon sorts aktivitet. Andra aktiviteter som eleverna gjorde var; lekte i sandlådan, sprang 60m, lekte med olika sorters bollar. Sen var där elever som inte var på skolgården under rasten, de var och gick ”Hälsorundan”.

Skola B

Rörelseaktiviteten bland barnen var störst på grusplanen där många av pojkarna spelade fotboll. Även i asfaltrinken var rörelseaktiviteten stor där andra pojkar kastade med liten boll. En del av eleverna, både flickor och pojkar höll till vid väggen bredvid grusplanen där de kastade en boll mot väggen. Många flickor stod och pratade eller gick runt på skolgården.

(43)

Övriga delar av skolgården som gungor, hagar och rutschkanor användes av yngre elever på skolan. En stor gräsyta med två mål, en bouleplan och ett pingisbord stod helt tomma.

Elevers aktivitet på fritiden på skola A och B

På frågan om vad eleverna gör på fritiden (sid. 56 resp. sid. 58) fick eleverna ringa in ett alternativ de gjorde mest, gjorde de något utöver våra alternativ fick de skriva till sin egen aktivitet. Fritidsaktiviteter vi hade satt upp som val var; rollerblades, cykla, lekar, bollspel och TV, data eller TV-spel. Aktiviteter de skrev till var djur och vara med kompisar.

Precis som i diagram 6, har vi valt att dela in elevernas fritidsaktiviteter i passiva och aktiva. Till kategorin passiva aktiviteter har vi satt de som svarat att de ser på TV, spelar data, tv-spel, är med sina djur och är med kompisar. De övriga aktiviteterna har vi räknat med under kategorin aktiva.

Diagram 7

Hur många procent av eleverna är aktiva/passiva på fritiden? 80% 72% 70% 60% 52% 48% 50% SKOLA A 40% 30% 28% 20% 10% 0% PASSIVA AKTIVA SKOLA B

Kommentar av diagram 7: På skola A är det 28 % som är passiva på fritiden och hela 72 % som är aktiva. På skola B är 52 % av eleverna passiva på fritiden och 48 % aktiva.

(44)

Diagram 8 är en sammanställning av elevernas svar på enkätfrågan: – Är du med i någon idrottsförening? (sid. 56 resp. sid. 58)

Diagram 8

Är eleverna aktiva i någon idrottsförening? 120% 100% 96% 80% 62% SKOLA A 60% 38% 40% 20% 4% 0% JA NEJ SKOLAB

Kommentar diagram 8: På skola A är det hela 96 % av eleverna som är med i någon

idrottsförening och 4 % som inte är med i någon. På skola B svarade 62 % av eleverna att de är med i en idrottsförening och 38 % svarade att de inte är med i någon idrottsförening.

För de elever som svarat JA på ovanstående fråga ställde vi följdfrågan: – Om Ja, vilken eller vilka idrottsföreningar är det? (sid. 56 resp. sid. 58)

Svaren visade att det fanns samma idrottsföreningar i de båda byarna, där fotbollen var populärast.

(45)

Diagram 9

Om du inte är aktiv i en idrottsförening skulle du vilja? (sid. 56 resp. sid. 59) 56% 54% 54% 52% 50% 50% 50% SKOLA A 48% 46% 46% 44% 42% JA NEJ SKOLA B

Kommentar diagram 9: Diagram nio är en följdfråga för de elever som svarat NEJ på frågan om de är med i någon idrottsförening (se diagram 8). Det var två stycken på skola A som inte var med i någon idrottsförening. Av de två är det 50 % som svarat NEJ på frågan om de vill vara med i en idrottsförening och 50 % som har svarat JA på samma fråga.

På skola B var det 24 elever som svarat att de inte är med i någon idrottsförening. 54 % av eleverna vill vara med i en idrottsförening och 46 % skulle inte vilja vara med.

(46)

7 Diskussion

7.1 Hur arbetar två skolor med rörelse för eleverna i årskurs 3-5?

Lpo 94 säger att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever fysisk aktivitet dagligen (Ask & Hultinger, www.skolverket.se). Budgetprepositionen för 2004 rekommenderar 30 minuter fysisk aktivitet per dag (Roks, 2004). Skola A arbetar utifrån vad läroplanen skriver. Lärarna på skola B anser att de inte har tid till att röra sig 30 minuter om dagen. De är väl medvetna om att det är viktigt att ha daglig rörelse och de skulle gärna vilja ha det, men de säger att de har andra saker som måste göras.

Skola A arbetar med rörelse genom att ha tre timmars idrottsundervisning per vecka, vilket Ericsson, Gärdsell, Herbertsson, mfl, (2002), tycker alla skolor bör ha. De anser att det är bra för elevernas välmående och hälsa. Skola A har även hälsokort som eleverna kan ta när de känner sig rastlösa under lektionstid. Ericsson, 2004 skriver att elever önskar att kunna röra sig när de känner att de behöver det eller att läraren uppmärksammar behovet. Våra

intervjupersoner på skola A berättade att de har ett ”rörispass” för sina elever när de märker att de börjar blir rastlösa.

Tre veckor per läsår har skola B en tävling som heter Sätt klassen och föräldrar i rörelse, då klassen ska röra sig 20 minuter om dagen. Under denna tävling är hela skolan fysiskt aktiv dagligen. Under resterande tid av läsåret har skolan inget dagligt arbete med rörelse utöver idrottslektionerna som eleverna har två timmar i veckan. Men ett intresse för detta finns hos de lärare som var med i hälsogruppen.

I arbetet med organiserad rörelse 30 minuter om dagen krävs ett stöd och engagemang från rektorns sida, samt från den personal som inte är med och organiserar projektet (Roks, 2004). De som är engagerade i projektet på skola A säger att de får det stödet som Roks syftar på. På skola B var stödet från rektorn och övrig personal till hälsogruppen sämre. Hälsogruppen lades ner eftersom de kände att de arbetade i motvind. Hade rektorn sagt: ”Nu arbetar vi med hälsa och rörelse”, så tror hälsogruppen att fler i personalen hade tagit arbetet med hälsa och rörelse mer seriöst. Utifrån detta resultat anser vi att rektorns och den övriga personalens stöd

(47)

till dem som driver hälsoprojekt är otroligt viktigt. Att arbeta i motvind gör att man till slut tappar gnistan och lägger ner sitt arbete, precis som Hälsogruppen på skola B gjorde.

7.2 Vilken är elevernas inställning till rörelse på dessa skolor?

Utifrån enkätundersökningen har vi sett att alla de tillfrågade eleverna i årskurs 3-5 på skola A har en positiv inställning till utökad idrott i skolan. Den största delen av de tillfrågade

eleverna i årskurs 3-5 på skola B har en positiv inställning till tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse.

Skola A:s elever är mer fysiskt aktiva på rasten och fritiden, än skola B:s elever. Ericsson, (2004) skriver att när Myndigheten för skolutveckling intervjuat elever har det framkommit att skolgårdens utformning har betydelse för att stimulera till aktivitet. Skolgårdens

utformning på skola A och B ser olika ut storleksmässigt men möjligheten till

rörelseaktiviteter är densamma på båda skolor, enligt vår observation. Trots det är det mindre rörelseaktivitet på skola B:s skolgård. Resultatet av enkätfråga 1 till båda skolorna (se

diagram 6) visar att elevernas enkätsvar stämmer överrens med våra observationer över rasten.

Även delaktigheten i någon idrottsförening är större hos eleverna på skola A. Utbudet av idrottsföreningar är lika stort i båda byarna, men ändå är fler elever på skola A delaktiga i någon idrottsförening.

7.3 Slutsatser utifrån våra frågeställningar

När vi sett resultaten från skolornas verksamhet med rörelse frågade vi oss själva om det kanske finns ett samband mellan våra två frågeställningar. Om skolans arbete med rörelse kan påverka elevernas inställning till rörelse?

Att eleverna på de båda skolorna har en positiv inställning till rörelse kan bero på att båda skolorna arbetar med rörelse mer eller mindre. På skola A som arbetar med ett

Figure

Diagram 1 är en sammanställning av frågan ”Är det kul med mycket idrott i skolan?” som vi  ställt till eleverna på skola A, (sid
Diagram 2 är en sammanställning av frågan ”Varför är det kul med mycket idrott i skolan?”,  (sid
Diagram 3 är en sammanställning av frågan ”Tyckte du tävlingen Sätt klassen och föräldrar i  rörelse var; Rolig, Tråkig eller jobbig”, (sid
Diagram 8 är en sammanställning av elevernas svar på enkätfrågan:

References

Related documents

Maria Alfredsson, Miguel San Sebastian & Bhoomikumar Jeghannathan To cite this article: Maria Alfredsson, Miguel San Sebastian & Bhoomikumar Jeghannathan (2017)

Denna studie syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar inlärning och koncentration, eftersom forskare som dragit slutsatser att det finns ett samband mellan dessa,

This could, for example, be calculated from vertex attributes and other application-dependent data, such as the position of a light source, and then be used as texture coordinates

The groundwater classes in the upper recharge areas are generally of low salinity Bicarbonate water type, especially in the north and northeast of Iraq and pouches in Sinjar and

De har en grundläggande kunskap om begreppet och genom att anta att fysisk aktivitet är all rörelse finns möjligheten för alla pedagoger att arbeta med det

Flertalet av pedagogerna anser inte att eleverna får tillräckligt med fysisk aktivitet utanför klassrummet samtidigt som många av de pedagoger som svarat, inte erbjuder sina

Då eleverna svarade på frågorna så följde inte svaren alltid den konsekventa linje som vi kanske hade förväntat oss (att de elever som kunde förklara vad IUP var, kände till

Alma Model - A Study on a Work Team's Experience of Being Part of a Working Model That Aims to Increase Knowledge about Girls with Autism and ADHD in School Malin Forsberg..