INOM EXAMENSARBETE TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP , STOCKHOLM SVERIGE 2020
Materialåtervinning i
avfallssorteringsanläggninga
U
- Ur ett ekonomiskt perspektiv
AYHAM ABEDALLA
ABDULLAHI AHMED
Materialåtervinning i avfallssorteringsanläggningar
- Ur ett ekonomiskt perspektiv
Ayham Abedalla & Abdullahi Ahmed
MG110X Examensarbete inom Industriell produktion 2020
KTH Industriell teknik och management
Industriell produktion
SE-100 44 Stockholm
Sammanfattning
Materialåtervinning har en central roll för att använda jordens ändliga resurser effektivt och hållbart. Tillväxten i världsekonomin har skapat ett ohållbart tryck på jordens resurser trots att det finns begränsande resurser i världen. Avfallsorteringsanläggningars uppgift är separera och sortera avfall för att materialåtervinna så mycket som möjligt för nytt bruk.
Syftet med denna rapport är att identifiera och klargöra sambanden mellan ekonomi och sortering i moderna fullt automatiserade avfallssorteringsanläggningar. I rapporten undersöks ekonomiska faktorer som påverkar avfallssorteringsanläggningar och
avfallssorteringsprocessen. Arbetet indelas i två huvuddelar, litteraturstudie och fallstudie. Litteraturstudie har en ekonomisk och teknisk uppdelning. Fallstudien är om Stockholm vatten och avfall och Svensk plaståtervinning.
Varje år faller stora mängder avfall av ett uppskattningsvis ursprungsvärde på 55 miljarder kronor ur den svenska ekonomin men endast 13 miljarder kronor bevaras. Värdefölusten uppstår genom volymförluster från avfall förlorat till andra behandlingsalternativ än materialåtervinning och genom prisförluster på grund nedgradering av kvalitén. Volymförluster orsakar mest värdeläckage. Ett problem med materialåtervinning är att sorteringskostnaden växer med återvinningsgraden. Det gäller att se över i anläggningen vid vilken återvinningsgrad andra behandlingsalternativ är billigare. Anläggningars primära mål är at utsortera som mycket som möjligt. För att kunna klara av balansgången mellan budget och sortering byggs anläggningar med full automatiserad sorteringsprocess. För ha låga sorteringskostnader är storskaliga anläggningar mer ekonomisk fördelaktig. Det möjliggör att anläggningar kan klara av stora kapacitet som annars skulle bli alldeles för dyrt.
Ekonomiska styrmedlen har en central roll för hur dagens system är konstruerad. De har som syfte att fungera som morot till bolagen genom skattelättnader och subventioner men också som piska med hjälp av skatter och avgifter. Styrmedel är nödvändiga för att uppnå försatt bättre materialhantering.
Abstract
Material recycling has a central role in using the finite resources of the planet efficiently and sustainability. Growth in the world economy has created unsustainable pressure on the world's resources, despite limited resources available in the world. The task of waste sorting plants is to separate and sort waste to recycle as much material as possible for new products.
The purpose of this report is to analyze waste sorting facilities from an economic perspective. The report examines economic factors that affect waste sorting facilities and the waste sorting process. The work is divided into two main sections, literature study and case study. A
literature study has an economic and technical division. The case study is about Stockholm vatten och avfall and Svensk plaståtervinning.
Every year enormous amounts of waste of an estimated value of 55 billion SEK fall out of the Swedish economy, but we preserve only a value of 13 billion SEK after the recycling. The loss of value occurs because of volume losses from waste lost to other treatments other than material recycling and because of price losses because of waste quality. Volume losses cause the most value loss. One problem with material recycling is that sorting cost grows with the recycling rate. It is important to review the plant at which recycling rate other treatment options such as combustion are cheaper. The primary goal of waste sorting plants is to recycle as much material as possible. To handle the balance between budget and sorting, facilities are built with fully automated sorting processes. For cost-effective sorting costs, large-scale facilities are necessary because they are more advantageous economically. This enables facilities to cope with large capacities that would otherwise be far too expensive.
Financial instruments have a central role in how today’s systems are designed. They can work as a carrot for companies through tax reliefs and subsidies, but also as a stick through taxes and fees. They are vital for the continued increase in material recycling.
Förord
Detta är en kandidatexamensarbete av två studenter på Kungliga Tekniska Högskolan inom kursen MG110X. Vi har valt en frågeställning utifrån temat ” Resurseffektiv produktion i tillverkande företag” . Arbetet är en jämförelse mellan litteraturstudie och verkligheten . Rapporten genomfördes av Ayham Abedalla och Abdullahi Ahmed
Vill tacka vår handledare Hamzah Ssekiunga Ssemakula, som gav handledning och stöd under arbetets gång. Vi tackar även Anna Folkesson , projektchef för Stockholm vatten och avfall och Karin Petterson, head off operations för svensk plaståtervinning för att ha
medverkat på intervjuer.
Stockholm, juni 2020
Innehållsförteckning
1. Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Syfte...2 1.3 Frågeställning...3 1.4 Metoder...3 1.5 Avgränsning...3 2. Ekonomisk analys...4 2.1 Cirkulär ekonomi...4 2.2 Värdekedja för avfall...4 2.3 Sorteringsanläggningar...5 2.4 Värdeförlust...5 2.5 Avfallssortering...7 2.6 Styrmedel...82.7 Konjunktur & konsumtion...10
3. Teknisk analys...11
3.1 Automation och lean...11
3.2 Sorteringsteknik...11
4. Fallstudier och intervjuer...13
4.1 Stockholm vatten och avfall...13
4.2 Svensk Plaståtervinning...15 5. Diskussion...18 6. Slutsats...20 6.1 Svar på frågeställning...20 6.2 Förslag på vidareutveckling...20 7. Referenslista...21
1. Inledning
I detta kapitel ges en bakgrund till hur avfall definieras, hur ser avfallshanteringen ut i avfallsorteringsanläggningar och vem bär ansvar över avfallen. Arbetes syfte , frågesättning metod och avgränsning presenteras också i detta kapitel.
1.1 Bakgrund
I det nuvarande systemet kategoriseras avfall som antigenen hushållsavfall eller
verksamhetsfall. Enligt miljöbalken definieras hushållsavfall som avfall som kommer från hushåll (SFS 1998 : 808). I detta begrepp ryms tillexempel matrester, förpackningar, returpapper, städsopor, blöjor, latrin dvs mänsklig avföring och slam. Även utrangerade möbler, cyklar, el avfall, frys, kyl och trädgårdsavfall ryms i begreppet.
Hushållsavfall uppstår förutom i vanliga bostäder i alla former av boende som exempelvis hotell, fängelser, internat, hamnar med mera. Däremot allt avfall i en boendemiljö klassas ej som hushållsavfall tillexempel avfall som uppstår vid, reparation, renovering, ombyggnad, rivning eftersom de inte uppstår av boendet utan byggarbetet. Enligt miljöbalken får endast de som anlitas av kommunen transportera hushållsavfall. En annan avfallskategori är
verksamhetsavfall. Verksamhetsavfall är avfall som uppkommer genom den verksamhet som bedrivs i tillexempel industri, matbutiker eller tjänsteföretag. Verksamhetsutövaren har skyldighet att sortera och se till att allt avfall som uppstår tas hand om på bästa sätt (Mark, 2018).
I Sverige låg den totala mängden behandlat hushållsavfall år 2018 på ca 4 800 000 ton. Materialåtervinning var ca 1 500 000 ton vilket är en ökning med 500 000 jämfört med år 2000 (Avfall Sverige, 2018, 8).
Figur 1. Avfallshierarkien
Avfallshierarkin i Figur 1 är en prioriteringsordning på hur avfall hanteras idag. Den är ett regelverk för i vilken ordning avfall ska hanteras där nummer ett är mest miljövänligt och nummer 5 är minst. När avfall kommer till en sorteringsanläggning ligger man i steg 3 i avfallshierarkin nämligen materialåtervinning. Hushållsavfall skickas till
avfallssorteringsanläggningar för att sorteras till respektive materialgrupp för återvinning. Detta är primära målet med en anläggning. Rest avfall separeras och skickas till någon av de andra två behandlings alternativen energiåtervinning eller deponering (Avfalls Sverige, 2018, 4).
Energiåtervinning kan delas upp två grupper, biologiskåtervinning eller energiåtervinning genom förbränning. Med biologiskåtervinning huvudsakligen genom rötning eller
kompostering kan man bilda biogas som är en förnybar energikälla som används som fordonsbränsle men också till uppvärmning eller elproduktion. Biogödsel bildas även vid rötning vilket är ett viktigt gödselmedel för den ekologiska odlingen i Sverige (Avfall Sverige, 2018, 28). I avfallshierarkin prioriteras biologiskåtervinning alltid före
energiåtervinning genom förbränning. Generellt gäller förbränning material som är svårt att återanvända eller som består av flera olika material och skickas därför till
förbränningsanläggningar för att utvinna energin i avfallet till värme och el. Deponering är behandlingsalternativ för avfall som inte kan återanvändas eftersom de innehåller tillexempel föroreningar som kan hota människor hälsa och miljö kan de inte heller energi återvinnas. Detta behandlingssätt ska därför användas i sista hand och är därför sist i avfallshierarkin (Avfall rapporten, 2018, 37).
Enligt renhållningslagen är det varje enskild kommunens ansvar att hushållsavfall inom kommunen transporteras ,återvinns eller bortskaffas (SFS 1979: 596 4 § ). Kommuner ansvarar över att avfall ska omhändertas. Insamlingsform av avfall väljs av kommuner. Alla kommuner har en avfallsplan och samarbete mellan kommuner är vanlig verksamhetsform för att ha största möjliga samhällsnytta och kostnadseffektivitet ( Avfall Sverige, 2018 , 5). I Sverige finns producentansvar för den som importerar, producerar eller placerar en produkt i marknaden. Det betyder det är det är producenternas uppgift att ta hand om insamlingen av deras färdiganvända produkt. Eftersom detta skulle bli för kostsamt för företag görs ofta behandlingen av fem materialbolag. Insamlingen sköts av FTI, Förpacknings och tidnings insamlingen som ägs av de fem materialbolagen svensk plaståtervinning, pressretur, RK returkartong , svenska metallkretsen och svensk glasåtervinning. Alla 5 bolag drivs utan vinstintresse och det förkommer ingen utdelning till ägarna för att påverka så lite som möjligt kostnader för återvinning och insamling ( Förpacknings & tidnings insamling ,
Materialbolagen, 2020). Förpackning och tidnings insamlingens årsavgift är 1500 kr för företag och utöver det betalas förpackningsavgift för redovisad förpackningsmängd och typ. Det lägsta avgiften är för att vara ansluten är totalt 2000 kr ( Förpacknings & tidnings insamling , Aktuella avgifter, 2020) .Materialbolagen sköter behandlingen och betalar för insamlingen för de produkter som omfattas av producentansvar ( Avfall rapport, 2018, 5).Allt avfall till materialbolagen kommer inte från förpackning och tidnings insamlingen. En del kommer från andra avfallssorteringsanläggningar efter att de har sorterats sitt avfall. 1.2 Syfte
Syftet med denna rapport är att identifiera och klargöra sambanden mellan ekonomi och sortering i fullt automatiserade avfallssorteringsanläggningar. Målet är att med hjälp av fallstudier och intervjuer förstå hur ekonomi påverkar utsortering av avfall för
1.3 Frågeställning t
Under arbetets gång vill vi veta :
Måste avfallsanläggningar ha full automatiserad sorteringsprocess för att ha en hög materialåtervinningsgrad och låg sorteringskostnad?
Vilken betydelse har ekonomiska styrmedel på avfallsorteringsprocessen? 1.4 Metoder
Arbetet delas in två huvuddelar, en litteraturstudiedel och fallstudiedel. Litteraturstudien bygger på två delar, ekonomisk del och teknisk del. Dessa två delar analyserar
sorteringsanläggningar från två olika perspektiv för att ha en tydlig bild av hur
avfallsmarknaden ser ut sorteringsanläggningar. Nästa steg är fallstudien med Stockholm Vatten och Avfall och Svensk Plaståtervinning. Stockholm Vatten och Avfall bygger en ny avfallsorteringsanläggning som står färdig 2022 och Svensk Plaståtervinning invigde 2019 Europas största plastsorteringsanläggning. Dessa två valdes eftersom de är två stora moderna sorteringsanläggningar med fullt automatiserad sorteringsprocess. Vi intervjuade head off operations för Svensk plaståtervinning anläggning i Motala och projektchef för Stockholm vatten och avfalls nya anläggning i Högdalen. Efter fallstudien med intervjuarna jämförs och diskuteras litteraturstudien och fallstudien för att nå en slutsats.
1.5 Avgränsning
Fokuset i detta arbete är att jämföra litteraturstudien med verkligheten. Vi fokuserar arbetet framförallt på moderna anläggningar i Sverige. Arbetet är begränsad till två företag i Sverige och tar därför inte hänsyn till utländska anläggningar eller alla andra moderna
2. Ekonomisk analys
Det här avsnittet undersöker ekonomiska faktorer som påverkar materialåtervinningen i avfallssorteringsanläggningar.
2.1 Cirkulär ekonomi
Avfall är en av de stora utmaningar som samhället står inför. Enligt konkurrensverket
kommer vi använda 3 gånger så mycket råvaror år 2050 än år 2000 (Konkurrensverket, 2018, 77). Resursförbrukning måste minska och resurseffektivitet måste kontinuerligt förbättras om resurser ska få minskat miljöeffekt. Cirkulär ekonomi är därför nödvändigt för att minska överutnyttjande av jordens resurser som metaller och skog. Jämförelsevis låga råvarupriser i har lett en ökad uppmärksamhet om jordens ändliga resurser. Återanvändning och återvinning av råvaror har på grund av låga priser på nybrutna råvaror inte varit kommersiellt gångbart. Historisksett har de största effektivitetsvinsterna i industrier gjorts genom att förädla naturresurser speciellt energiråvaror bättre. Målet med cirkulär ekonomi är att återvunna råvaror ska bli mer kostnadseffektivt än att bryta nya råvaror. Idealmodellen är allt material återvinns. I dagsläget har vi mer av en återvinningsekonomi än cirkulär ekonomi eftersom vi har ett inflöde av råvaror som efter användning återvinns men det finns utflöde genom deponering (Konkurrensverket, 2018, 80–81).
2.2 Värdekedja för avfall
Värdekedja strukturen för avfall indelas traditionellt in i 5 steg avfallsproducenter, insamling, sortering, behandling och slutprodukt.
Figur 2. Illustration av värdekedja för avfall.
Steg ett i värdekedjan är avfallsproducenter och steg två är insamling av avfall, se Figur 2. Beroende på vilken avfallproducent gäller det olika regler och ansvar för dess insamling (Konkurrensverket, 2018, 87–88).
För hushållsavfall finns det ett kommunalt ansvar genom hushållsnära insamling. Det tredje steget är sortering av avfallet i sorteringsanläggningar. Avfall som kan materialåtervinnas kan sorteras igen i ett materialbolag som exempelvis svensk plaståtervinning. Efter att avfallet har
sorterats, transporteras avfallet till en behandlingsanläggning vilket är det fjärde steget i avfallskedjan. För avfall som inte kan förbrännas eller återanvändas i någon form skickas de till deponi och inte behandlingsanläggning. Vi känner till att det finns olika sorteringsgrupper och därmed behandlingsanläggning typer: biologiskåtervinning, materialåtervinning och energiåtervinning. Farligt avfall brukar behandlas i separat anläggning men slutändan används de som bränsle för att producera värme och el. Det femte och sista steget är lervarans av slutprodukten som har tillverkats efter behandling till exempel Värme, el, biobränsle och sekundär rå material (Konkurrensverket, 2018, 88).
2.3 Sorteringsanläggningar
I början av 1990 talet sorterades de insamlade avfallen till största delen manuellt. I Tyskland arbetade cirka 16 000 personer på sorteringsanläggningar. För att öka återvinning i Tyskland infördes ett producentansvar precis som i Sverige för de företag som tillverkar eller säljer exempelvis förpackningar. Utvecklingen av automation tog fart efter att man såg kostnaden för manuell sortering blev för hög och att arbetsmiljön inte heller var bra. De insåg att personalstyrkan var för stor och bidrog till stora kostnader (Thord, 2017 ,2).
De första anläggningar som byggdes hade en kapacitet på 10–20 000 ton avfall tillskillnad mot dagens moderna anläggningar som kan klara av minst 60 000 ton . En del moderna anläggningar byggs när mindre anläggningar måste läggas ner på grund av för höga kostnader. Nya moderna anläggningar kräver en grundinvestering på ca 200–400 miljoner kronor. Grundinvesteringen är beroende av krav på kapacitet och krav på utgående avfalls specifikationer i relation ingående avfalls sammansättning på material. Högre krav på ingående och utgående avfall har det lett till man har byggt större och större anläggningar vilket i sin tur lett större krav på kontroll på inkommande avfalls materialsammansättning och kvalitet. Anläggningarna måste kunna sortera och leverera avfall av godkänd specifikation och kvalité för att ens kunna få sälja det (Thord, 2017, 2–3).
Det finns två viktiga faktorer till varför man väljer att bygga anläggningar i Sverige och inte utomlands. De två faktorerna är:
Att transportera material över gränser kräver godkänd notifikation från både avsändarlandet alltså Sverige och mottagarlandet exempelvis Tyskland. Transport med färja är väldigt mycket dyr.
Detta innebär att det mycket mer fördelaktigt att bygga anläggningar i det land det samlats in än att transportera till grannländers anläggningar (Thord, 2017,3). Alltså på grund av
miljökrav och ekonomiska styrmedel är det kostsamt att driva små anläggningar samtidigt som det är dyrt att låta ett annat land sköta sorteringen och återvinningen. Därför väljer man att bygga fler moderna anläggningar för att ersätta äldre anläggningar.
2.4 Värdeförlust
Återvinningsindustrier i innovationsprogrammet RE:Source och företaget Material Economics har i samarbete med SSAB, Electrolux, NNC, Ragn-Sells, McDonald, Suez och Stena
Recycling undersökt svenska materialflöden och materialåtervinning ( Material Economics, 2018, 3 ). Rapporten fokuserar på stål, plast, aluminium, papper och cement eftersom de
täcker majoriteten av avfallsvolym och det totala materialvärdet i Sverige. Resultat visade att varje år faller stora mängder material till ett värde av uppskattningsvis 55 miljarder kr ur den svenska ekonomin. Alltså det skulle kosta cirka 55 miljarder kronor varje år att ersätta allt material som faller ur efter användning. Dagens materialhantering leder till att endast en fjärdedel, cirka 13 miljarder av ursprungligavärdet återstår ( Material Economics, 2018, 12 ).
Figur 3. Materialvärdeförluster uppgår till 42 miljarder per år inklusive upparbetningskostnader.
Ursprungsvärdet är vad det skulle kosta att ersätta avfallsvolym med motsvarande volym av material med dagens materialpriser. Bevarat värde definieras som det marknadsvärde material har vid nästa användning. Skillnaden mellan ursprungsvärdet och bevarat värde är
värdeförlusten. I Figur 3 kan man sa värdeförlusten i sint tur delas upp tre delar. Volymförluster
Volymförluster uppstår när avfall inte materialåtervinns, utan går till någons annan typ av behandling för användning. Volymförluster i sorteringsprocessen är den största orsaken till att mycket material inte används mer än en gång. Material med ett värde av 21 miljarder kronor som kunde bli nytt material förloras för att avfallen förstörs, går till förbränning eller deponi eller andra typer av behandlingar varje år. Ett tydligt exempel i Figur 3 ovan är plast. En stor mängd av plastavfallen går till förbränning snarare än till produktion av nytt material (Material Economics, 2018, 18 ).
Prisförluster.
Prisförluster uppstår när sekundärt material nedgraderas – blandas , kontamineras eller på annat sätt förlorat viktiga egenskaper och därför mindre värdefullt än nyproducerat material. Sekundärt aluminiumskrot är ofta värt drygt 60 % av nyproducerad metall, sekundär plast är värd nästan 50 % av primär plast och stålskrot ca 30 % av ny metall. I flera fall är det på grund av sekundärmaterial får låg kvalité och låg värde som insamling till materialåtervinning inte lönar sig. Lågt pris är en orsakerna till stora volymförluster. Även om volymförluster åtgärdades skulle värdeförluster återstå genom pristappet (Material Economics, 2018, 18 ). Upparbetningskostnader
Av 42 miljarder kronor värdeförlust per år är upparbetningskostnaden 13 miljarder kronor. Upparbetningskostnader rör sig processkostnader för att tillverka sekundärt material. Det kan röra sig om kostnader för förädling och omsättmältning av stål eller upparbetningskostnader från returfiber till nytt papper. Omarbetning till nytt material är kostsam och nära oundviklig och separeras från de andra två kategorierna i Figur 3 (Material Economics, 2018, 14 ).
2.5 Avfallssortering
Anläggningens geografi påverkar de lokaförutsättningar vid beslutsfattning. I vissa kommuner är det ekonomisk fördelaktigt med hänsyn till insamlingskostnader och mottagningsavgifter att skicka det till förbränning än att sortera avfall för materialåtervinning). För dessa
kommuner väger det i slutändan att materialåtervinna än att välja det billigare alternativet eftersom det är högre i avfallshierarkin (Anna et al. 2016,61).
Det viktig att det ska vara kostnadseffektivt för bolagen för att materialåtervinna och inte välja skicka avfall till förbränning eller deponi. Syftet med att sortera material är skapa ett högre värde på det utsorterade fraktionen än det inkommande materialet. Enligt ivl Svenska miljöinstitutet är det 4 faktor som avgör mängden avfall som sorteras för materialåtervinning (Anna et al. 2016,62) .
Sekundära råvarupriser. Höga sekundära råvarupriser leder till starkare ekonomiska incitament till ökad andel avfall till materialåtervinning.
Sorteringskostnaden. Sorteringskostnaden ökar med materialåtervinningsgraden Avtal eller krav på att sortera en viss andel av inkommande avfall till
materialåtervinning.
Behandlingsavgift för rejektfraktioner. Kostnad för behandling av rejektfraktioner alltså avfallsfraktioner som kvarstår efter utsortering till materialåtervinning. Dessa 4 faktorer måste aktörer som tar emot avfall tashänsyn till för att ha en hög
materialåtervinning. I Figur 4 nedan beskrivs en förenklat sambandet mellan intäkter och kostnader.
Figur 4. Konceptuellbild av intäkt- och sorteringskostnad i relation till materialåtervinningsgraden.
Det ackumulerade värdet från intäkter efter sorteringen minskar vid allt för hög
materialåtervinningsgrad på grund stigande sorteringskostnader. Sorteringskostnaden ställs i relation till intäkter från materialåtervinning. Det blir svårare och svårare att identifiera och sortera avfall till materialåtervinning ju mindre avfall som finns kvar. Om avfallet är tillexempel kontaminerad med annat avfall är det dyrt att sortera. Trots att det ej är längre kostnadseffektivt att sortera rent ekonomisk måste anläggningar fortsätta att sortera dels på grund av avfallshierarkin dels för att andra behandlingsalternativ för restfraktioner är kostsammare. Det gäller att bestämma vid vilken återvinningsgrad det inte är längre är ekonomisk genomförbar att materialåtervinna. Ur ett marknadsmässigt perspektiv, ju dyrare det är att inte materialåtervinna desto större blir det ekonomiska utrymmet för
materialåtervinning i budgeten (Anna et al. 2016, 62). Detta betyder att för det ska vara billigt att uppnå hög sorteringsgrad trots högre komplexitet måste de andra alternativen alltid vara dyrare oavsett sorteringsgrad. Detta kan ske genom ekonomiska styrmedel.
2.6 Styrmedel
I Sverige finns både nationella och lokala styrmedel för att minska avfallshanteringens miljöpåverkan. Det finns administrativa styrmedel med regler och förbud som exempelvis gränsvärden för utsläpp av föroreningar och förbud för att deponera organiskt avfall. Ett exempel är producentansvaret där skatter och avgifter internaliserar kostnaden för
miljöeffekterna, alltså företag betalar för sin miljöförstöring. De ekonomiska styrmedlen har som syfte att fungera som morot till företagen genom skattelättnader och subventioner men också som piska med hjälp av skatter och avgifter. Grundprincipen är att miljö förorenaren ska betala.
Kommuner tillsammans med producenter hanterar hushållsavfallet. Kommunens kostnader för avfallshanteringen är avgiftsfinansierad med en avfallstaxa för att täcka de tjänster som ingår i det kommunala ansvaret men om underskott uppstår skattefinansieras det (Avfall Sverige 2018, 41). Producenter betalar förpacknings & tidnings insamlingens
förpackningsavgift. Ett exempel är behandlingsavgiften som sorteringsanläggningar betalar till aktörer som ska bearbeta avfallet till ny användning.
Tabell 1. Behandlingsavgifter för rejektfraktioner.
Behandlingsavgift Rötning matavfall Kompostering matavfall Energiåtervinning Deponering Genomsnitt kr/ton 515 520 530 920 Intervall kr/ton 340–700 420–700 410–680 660–1380 Behandlingsavgiften enligt Tabell 1 gäller energiåtervinning, rötning, kompostering och deponering alltså avfall som inte har återvunnits för nytt bruk. Detta innebär en negativ produktionskostnad för företag som tar emot avfallen från sorteringsanläggningar eftersom de får pengar för att behandla avfallen. Behandlingsavgiften är tillför att materialåtervinna resurser för återvinning som mycket som möjligt. Det är ekonomiskt styrmedel motiverat för att utnyttja resurser och samtidigt göra alla andra alternativ dyrt (Avfall Sverige 2018, 42–23). Ett annat exempel på ett ekonomiskt styrmedel är deponiskatten. Ur en miljösynpunkt vill man att det mesta av avfallet inte ska deponeras vilket är orsaken till att den är sist
prioriteringsordningen. För att minska bortskaffandet av avfall med deponering infördes år 2000 i Sverige en deponiskatt på 250 kr/tonavfall och år 2019 låg den på 520 kr/ tonavfall (Avfall Sverige 2019, 3).
Enligt skatteverket är alla aktörer som bedriven en avfallsanläggning skatteskyldig för allt material som förs in i anläggning inklusive avfall som uppstår i anläggning. Syftet med lagen var att minska deponeringen genom att endast avfall som deponeras kommer beskattas alltså ett incitament för att inte deponera. Däremot om avfallsanläggningen deponerar minder än 50 ton farligt och annat avfall gäller inte deponiskatten. (SFS 1990:673 , 1 § ).Cirka fyra
miljoner ton avfall deponerades år 2000 och år 2018 låg deponerades cirka 2 miljoner ton avfall. Tillsammans med andra styrmedel har mängden avfall som deponeras minskat med nästan hälften sen lagen inträdes och det därför deponering utgör mindre andel av
verksamheter idag (Avfall Sverige,2018, 39).
Avfallsskatten tvingade avfallssorteringsanläggningar minska avfall som ska skickas till deponi för att slippa betala extra utgifter per ton avfall. De höga kostnaderna på deponering fick det att bli ett alternativ som inte var önskvärd för de materialkategorier som för rimlig kostnadsökning kunde materialåtervinnas. Alltså fungerade den som en stimulans för att rikta utvecklingen åt en mer hållbar och miljövänlig riktning eftersom avfall som går till
2.7 Konjunktur & konsumtion
Det finns flera faktorer som påverkar hur hushålls avfallsmängder förändras över tid .Enligt studien Styrmedel, ekonomi och insamling har de analyserat faktorer som har påverkat hushållens avfallsmängder över tid (Lovisa 2019). De kom fram till att konjunktur, insamlingssystem, administrativa och informativa styrmedel har mest påverkan. Studien visade att det finns tydlig korrelation hur hushållens köpkraft och konsumtion påverkar avfallsmängderna eftersom konjunkturen och avfallsmängderna förändrades på samma sätt mellan år 1990 och 2017. Vid en lågkonjunktur har man en låg ekonomisk aktivitet i landet vilket leder till minskning av konsumentkonsumtion (Fredrik,2020). Det innebär att
avfallsmängderna minskas på grund av hushållens disponibla inkomst har sjunkit och därmed deras köpkraft. Motsatsen gäller vid högkonjunktur.
3. Teknisk analys
Det här avsnittet presenterar tekniska synpunkter med sorteringsprocess och automations för att ha en bättre förståelse över anläggningars begräsningar.
3.1 Automation och lean
Automatisering innebära att man låter maskiner eller teknik utföra ett arbete istället för en människa (Nationalencyklopedin u.å.). Det betyder att processen går av sig själv. Fördelen med automation är att den kan höja resurseffektivitet genom förbättrad nyttjande av resurser och därmed kvalitén i processen. Industrier strävar efter att använda sina resurser på ett effektivt sätt genom att eliminera slöseri och öka produktiviteten. Det enklast beskrivning är att industrier vill vara lean-verksamhet. Alltså verksamheter vars fokus ligger på att optimera existerande processer så att de använder färre materiella och mänskliga resurser utan att minska värdet man skapar (Lean enterprise institute u.å.). Detta synsätt är bakgrunden till varför anläggningar väljer att bygga fult automatiserade sorteringsprocesser från början till slutet.
Sverige har inom Eu det fjärde högsta arbetskraftskostnader i näringslivet. För att vara
konkurrenskraftig internationellt används arbetskraftskostnader som en indikator eftersom det är en viktig komponent för ett företags varor och tjänster. Länder som Sverige med avancerad produktion och högkvalificerad arbetskraft har högre lönetak (Isabella, 2020). Detta innebär att den största kostnadsposten för svenskindustri är personalkostnader vilket betyder för att sekundärt material ska vara konkurrenskraftig är automation nödvändigt. Industrier använder automation för minska på mänskliga resurser och kostnader samtidigt som de kan öka
volymen och kvalitén på processerna. Med hjälp av automation kan anläggningar förutom att minska personalstyrkan och dess kostnader hantera större kapacitet. Anläggningar byggs med ett fullt automatiserad system för att kunna balansera kapacitet och sorteringsgrad med produktionskostnad.
3.2 Sorteringsteknik NIR-teknik
Nära infraröd spektrometri även känd som NIR-teknik är en automatisk optisk
sorteringsteknik för hushållsavfall som bygger på sortering med luft och densitetsseparering. NIR-teknik har funnits länge i ett antal europeiska länder med sorteringsanläggningar. Den nya tekniken är främst anpassad för utsortering av plast och metallförpackningar ( Stockholm vatten och avfall, 2017, 2 ). NIR-teknik bygger på att avfall längs ett transportband matas in under en ljusstråle nära det infraröda spektrumet. Avfall som inte absorberar infraröda ljuset identifieras av en detektor och därefter läser en sensor av vilket material det rör sig om. Efter identifiering sätter sensorn igång en komprimerad luftstråle som skjuter bort avfallet från sorteringsbandet. Avfall som inte identifieras blir kvar på bandet. Sortringsutrustning som använder NIR-teknik är förinställd på att identifiera vissa avfall genom att det faktum att olika material reflekterar och absorbera olika väglängder inom det infraröda spektrumet (Anna, Tova och Henric, 2017, 32–33).
NIR-teknik har funnits länge i ett antal europeiska länder med sorteringsanläggningar. Dessa länder har däremot andra miljökrav och avfallsspecifikationer jämfört med svenska
förhållanden och därför ofta kompletterar deras anläggningar med omfattande manuellt plock sortering. Därför har det länge bedömts att tekniken inte varit lika intressant för svenska förhållanden men bilden har förändrats ( Stockholm vatten och avfall, 2017, 5 ). Nya moderna helt automatiserade sorteringsanläggningar väljer att använda NIR tekniken som hjärtan i deras sorteringsprocess.
Avfallssorteringsrobot
Avfalls företaget CarlF i Malmö har på plats i deras sorteringsanläggning Sveriges första avfallsorteringsrobot, Carl-robot för sortering av byggavfall (Mathilda 2019, 35).
Sorteringsroboten kan sortera en mängd olika material i olika storlekar och former. Med hjälp av exakta sensorer och smarta program kan roboten lära sig medan den behandlar avfall vilket medför att den lätt kan hantera förändringar i avfallsflödet ( CarlF, 2020 ).
1. Roboten sensorenhet skannar kontinuerligt avfallsflödet i transportbandet. 2. Roboten hjärna och styrprogram analyserar i realtid och styr robotarmarna 3. Styrprogrammet identifierar utvalda material, föremål och deras grippunkter 4. Robotarmarna plockar upp de önskade fraktionerna och kastar de ner i rätt fack Tack vare robotsystemet kunde anläggningen tillföra ytterligare avfall för sortering, närmare bestämt 10 000 ton. Den kan köras dygnet runt och gör 4000 plock i timmen med
sorteringsgrad upp till 98 % (Carl F, 2020). Det finns för närvaran sorteringsrobotar endast för byggavfall och inte för hushållsavfall. Det saknas för nuvarande robotar framtagna specifikt för sortering av hushållsavfall ( Mathilda, 2019, 35)
4. Fallstudier och intervjuer
I det här avsnittet presenteras sammanställd information från fallstudier och intervjuer hos två olika bolag, Stockholm vatten och avfall och Svensk plaståtervinning.
4.1 Stockholm vatten och avfall
Stockholm vatten och avfall levererar och renar Stockholms stads och Huddinge kommuns avloppsvatten och de ansvarar för avfallshantering i Stockholmstad. Bolaget hämtar sopor från 74 600 fastigheter och de äger sju återvinningscentraler (Stockholm stad 2019).
Avfallsverksamheten ägs till 100 procent av Stockholm stad och vattenavloppsverksamheten är delägd av båda kommuner ( Stockholm Vatten och Avfall, 2018).
Stockholm stad godkände 2016 genomförandet av ny sorteringsanläggning i Högdalen för 898 miljoner kronor mot bakgrund av att öka stadens biologiska återvinning. Den omfattar en anläggning bestående av mottagning, sortering och omlastning av matavfall till en extern anläggning för behandling. Anläggningen ska ta emot ca 190 000 hushållsavfall per år och den är pronotiserad att ta emot 137 000 ton /år. Vilket utgör ca 60 procent av Stockholm stads sammanlagda avfallsmängd (Insyn, 2016, 5–7).
Projektet är en anpassning till stadens växande befolkning som år 2040 kan uppgå till 1,3 miljoner. Målet är att 70 procent av matavfallinsamlingen från hushållsavfallen ska sorteras i anläggningen och skickas vidare för biologiskåtervinning genom rötning. I avfallshierarkin föredras biologiskåtervinning framför energiutvinning genom förbränning. Biologisk behandling av 70 procent av Stockholms stad matavfall beräknas ge minskad emission av fossila växthusgaser på upp till 24 000 – 30 000 ton per år.( Insyn, 2016, 2).
Avfallsorteringsanläggningen kommer hantera fem avfallsfraktioner alltså fem olika avfallsgrupper :
Matavfall
Plastförpackningar
Metallförpackningar, magnetisk metall Metallförpackningar, ickemagnetisk metall Restavfall
Fraktionerna ska utsorteras med NIR-teknik. Förutom matavfall ska alla andra fraktioner skickas till förbränning om det brännbart avfall eller till någon av de fem materialbolagen om avfallet har producentansvar för återvinning. Anläggning bedöms vara färdigställd andra kvartalet 2021 ( Stockholm Vatten och Avfall, 2017, 7).
Tabell 2. Stockholm vatten och avfall avfallssorteringsanläggnings årskostnad
Årskostnaden för anläggningen beräknas ligga på är ca 156 miljoner inklusive summan av de totala intäkter som eventuella utsorterade fraktioner kan ge i sekundära råvarumarknaden. Enligt Tabell 2 beräknas intäkten ligga kring 10 miljoner kronor/år vilket kommer från sortering med NIR-teknik. Hade man valt att endast ha matavfallsortering skulle det inte finnas någon intäkt däremot skulle totala årskostnaden minska eftersom avfallssortering med teknik bidrar till ökad drift-, underhålls- och kapitalkostnader. Totalt bidrar
NIR-sorteringen med 26 miljoner kronor i extra kostnad eller 58 kr/hushåll i Stockholm stad ( Stockholm Vatten och Avfall, 2017, 9).
Intervju
Vi har intervjuat projektchef för HSMA, Högdalens sorteringsanläggning i Stockholm vatten och avfall. Följande stycken bygger på svaren från intervjun.
Anledningen till att Stockholms stad startade det här projektet från början är att det kom ett europeiskt direktiv som säger att 50 procent av matavfallen som uppkommer i Europa ska tas hand om och behandlas biologiskt. Att behandla matavfall biologisk innebär att avfallet ska rötas till biogas och biogödsel. Stockholm stad valde lägga sitt interna mål på 70 procent. Det är en oerhört hög utmaning att uppnå 70 procent återvinnig av matavfallinsamlingen vilket är extra svårt i en stor stad med trångboddhet.
Anläggningen är taxfinansierad. Det gäller att motivera varför man lägger medborgarnas pengar till en ny anläggning. För att minska kostnader är anläggningen byggd till att i början sortera ut de fraktioner som är mest värdefulla för återvinning och ger störst intäkt utan att gå emot avfallshierarkins prioriteringsordning. Det är mer kostsamt att inte följa hierarkin. Det finns självklart en del begränsningar tillexempel små plast som inte går att materialåtervinna och som skickas direkt till förbränning. Utmaningen med återvinning är att för att vissa fraktioner ska kunna återvinnas måste det finnas någon producent som vill använda materialet till en ny produkt.
I Sverige har man lite av en annan syn på arbetsmiljö och arbetsförhållandet. Det är inte ekonomisk fördelaktigt att ha manuellsortering och därför har det valts att anläggningen ska fullt automatiserad sortering. Det finns andra anläggningar i världen som endast har
manuellsortering men som tillskillnad mot Sverige har låga personalkostnader. Vid val av maskiner till anläggningen ställts två faktorer mot varandra, kvalité och pris vilket indirekt påverkar hur ofta maskinerna kommer trippa eller stoppas för underhåll. Ett alternativ är att bygga stationerna med billiga komponenter men som man måste bytas ut ofta. Ett annat alternativ är att köpa maskiner och komponenter som har lite högre kvalité och pris men som
Budget Miljoner kronor
Kostnad
Driftkostnad 74,3
Kapitaltjänstkostnad 91,9
Intäkter
Materialåtervinning 10,3
inte behöver bytas ut lika ofta. Det därför viktigt att göra någon from av livscykelanalys innan maskiner väljs.
I dagsläget kan man konstatera att det ligger mycket matavfall i avfallspåsarna med det ligger nästan lika mycket plast och metall som har hamnat fel. Det är Stockholm vatten och avfalls ansvar att ta hand om de förpackningar som har hamnat felaktigt i restavfallspåsar och detta är oerhört viktigt för staden med tanke på att man vill minska koldioxidutsläppen från
förbränning. Storleken hos andel materialåtervinning har prognostiserats för anläggningen. För plastförpackningar, så ska 70 procent av den plast som kommer in från hushållsavfallet sorteras ut. För magnetiskmetaller är det 90 procent och för icke magnetiskmetall är det 80 procent. Nästan 95 procent av matavfallen ska sorteras ut från hushållsavfallet.
Målet med sorteringsprocessen är att ha så högt automatiserad process som det rimligen går. Det enda manuellt bemannad sorteringen som kommer finnas är en försorteringsstation för att plocka ut stora avfall och farligt avfall som folk slänger i avfallspåsen. Det krävs också personal för processtyrning, övervakning och underhåll. Även om processen är automatisk krävs någon form av styrning och kontroll i ett kontrollrum. Det ska även finnas
förutsättningar för att trimma och optimera hastigheten för sortering när anläggningen är drift utan att behöva extern hjälp. Däremot är anläggning trång och det skulle bli väldigt mycket komplext att lägga stora förändringar på exempelvis en ny fraktion för eftersortering. För att minska framtida tekniska problem jobbar man med att kolla vilka funktioner som är kritiska och hur man kan driva anläggningen ifall någon funktion går ner. Om anläggningen skulle behöva fullständigt stopp kommer avfallen redigeras och gå raka vägen till en
förbränningsanläggning.
4.2 Svensk Plaståtervinning
Svenska plaståtervinning har byggt Europas största sorteringsanläggning för
plastförpackningar i Motala. Anläggning invigdes 28 maj och har en kapacitet på 120 000 ton plast per år. Svensk plaståtervinning tillsammans med de fyra övriga materialbolagen i
Sverige återvinner avfall för produkter som ingår producentansvaret. Anläggning har helt automatiserad sorteringsprocess och den klara av att sortera olika plastsorter med hög kvalité och precision så att så mycket som möjligt plast kan återvinnas. Den har kapacitet att ta emot och sortera plast från alla hushåll i hela landet . Tillsammans med andra aktörer jobbar man för att Sverige redan år 2025 ska ha uppnått 55 procent återvinnig av alla plastförpackningar, vilket är 5 år tidigare än EU:s återvinningsmål. (Svenskaplast plaståtervinning u.å., Om svensk plaståtervinning ).
Figur 5. Flödesschema över svensk plaståtervinningsanläggning i Motala
Svensk plaståtervinning avfallsflöde börjar med insamling. Innan plasten skickas till
avfallssorteringsanläggningen packas de till en kubikmeter plastbalar i en balningsanläggning för att effektivt transportera plasten till avfallssorteringsanläggningen. I Figur 5 ovan kan man se att plastavfall måste först försorteras för att ta bort andra avfallstyper som metaller.
Därefter separeras plasten i storlek och vikt för att optisk sorteras med NIR- läsare i färgs och plastsort. Plast som har utsorteras skickas för tvätt eller granulering för att bli till återvunnen plastråvara som producenter kan använda vid tillverkning av nya plastförpackningar.
Restplastavfall sänds till energiåtervinningsanläggningar (Svenskaplast plaståtervinning u.å., så funkar plaståtervinning ).
Intervju
Head off operations för svensk plaståtervinning i Motala. Följande stycken bygger på svaren från denna intervju.
En av grundorsaken till varför anläggningen byggdes var på grund av det saknades
plastsorterings kapacitet i Europa. Tidigare transporterades en del av Sveriges avfallsplats till Tyskland för att sorteras men att transportera avfall till Tyskland är väldigt dyrt och inte speciellt miljövänligt. Därför beslutades det efter några års diskuterande att Svensk Plaståtervinning ska bygga sin egen sorteringsanläggning på ca 250 miljoner. I dag har anläggning varit igång snart ett år. Anläggning ger idag en renhetsgrad på 90 procent på kvalitén för utsorterade plastfraktioner tillskillnad mot äldre anläggningar som ger en renhetsgrad på 40 procent. Målet är att få ut så ren kvalité man kan och man siktar mot 95 procent i återvinningen. Marknadsefterfrågan för återvunnen plast påverkar intäktssidan. Om det finns en låg efterfråga för återvunnen plast innebär det inte att man kommer skicka plasten till förbränning. Det är ett krav att materialåtervinna oavsett prisutveckling.
Anläggningar har ingen manuell sortering, hela sorteringsprocessen förutom insamling är helt automatiserad. Om anläggningen inte var helt automatiserad skulle det varit alldeles för dyrt att sortera plast. Fördelen med automation är tekniken gör att det relativt billigt att sortera här
i Sverige och man har kontroll över det tillskillnad mot att skicka till ett annat land. I Asien förekommer billig manuellsortering men det blir slarvigt och dålig kvalité på återvinningen. För svenska anläggningar är ett automatiserad system nödvändigt och detta gäller alla typer avfallsanläggningar.
För att få bra sortering krävs det ett bra förarbete för att öka möjligheten att kunna separera mjuk och hård plast på ett bra sätt och slå isär alla plaster som har krympt upp i varandra. Ju renare material som kommer in desto lätta blir det att sortera. Separationen på hård och mjuk plast är viktigt och det blir inte en bra sortering om man inte luckas med det. Själva
sorteringen ligger i slutet av produktionslinan med ett antal NIR-linläsare som ligger i serie efter varandra och varje läsare identifierar ett visst material typ. Ju mer man sorterar avfallet desto billigare blir det och det ska vara igång några timmar för att det ska bli kostnadseffektivt på grund av höga avskrivningskostnader. Restfraktioner skickas till förbränning. Det betalas en betalningsavgift för att bli av med restavfallen. Energi förbränning är stor utgift för bolaget men det är insamling som har störts kostnad. Det kostar att hämta och transportera till
anläggningen. I helheten sparar anläggningen pengar för att den sorterar billigare än att skicka plasten till Europa för sortering. I dag hanteras hela Sveriges volym i anläggningen. Däremot om det uppstår större avbrott kan hela Sverige påverkas.
I kontrollrummet sitter personal för att styra produktionen med massas små skärmar. Det har placerats små kameror i alla känsliga ställen inuti maskinerna och så fort personalen i
kontrollrummen ser något fel kommunicerar den med personalen som är ute för att rätta felet. Avfall har sina svårigheter och någon måste hela tiden ha koll så att saker inte har fastnar. De flesta mekaniska fel klarar bolagets tekniker själva att fixa och reparera. När det gäller
elektriska styrsystem fel blir det lite mer komplext. Däremot om det blir något fel i programvaran tillexempel maskiner som hänger sig är det bara leverantören som kan lösa problemet. IT systemet är en känslig punkt i anläggningen. Det är viktig att vara uppmärksam från kontrollrummet sida materialsammansättningen för att reglera sorteringshastigheten och därmed minimera risken att produktionsproblem inträffar. Det som är optimal hastighet för sortering en stund är kanske inte optimal någon vecka senare.
5. Diskussion
I detta avsnitt analyseras resultaten från och fallstudien och intervjuerna med Svensk plaståtervinning och Stockholm vatten och avfall från kapitel 5 med litteraturstudien från kapitel 3 och 4.
Anläggningarnas primära uppgift är att materialåtervinna för att kunna återanvända råvaror till nya produkter. Det är viktigt att minska utflödet av material från ekonomin efter användning. Svensk återvinnings bransch har med hjälp av styrmedel på nationellnivå och EU-nivå anpassat verksamheten. Anläggningar tar inga vinster och bedriver en avgiftsfinansierad samhälsviktigverksamhet och måste följa avfallshierarkin. De är designade med hjälp av skatter och utgifter för att ekonomisk gynna miljövänliga avfallsbehandlingar.
Stockholm Vatten och Avfall bygger sin nya anläggning med motivering att minska slöseriet av outnyttjat matrestavfall som skulle kunna ha blivit till biobränsle. Eftersom anläggningen ska främst återvinna matavfall kunde man valt bort att sortera andra fraktioner men återigen har kommunen ett ansvar att avfallsortera dessa fraktioner också. Det finns inga styrmedel som gynnar att inte återvinna. Anläggningar kan inte skifta och ändra sorteringsandelen efter hur marknadspriset ser ut utan det ska alltid återvinnas så mycket som det går. Detta beror åter på ekonomiska styrmedel eftersom den behandlingstyp i avfallshierarkin som har högst
positiv inverkan för resursutnyttjande är alltid den billigaste alternativet.
Svenska plaståtervinnings nya moderna anläggning klarar av 120 000 ton plast per år. Deras nya plastsorteringsanläggning byggdes för att det var mycket billigare att sortera plast i Sverige än att transportera och betala ett annat land att göra det. Fördelen med stora
anläggningar är den stora behandlingskapaciteten. Ju mer man sortera desto billigare blir det. Nackdelen däremot mot stora anläggningar är att de är mer störningskänsligare på grund av ökat komplexitet. Man löper större risk att det händer något som leder till produktionsstopp. I slutändan är det i helheten ekonomiskt fördelaktigare att ha moderna stora anläggningar med lägre sorteringskostnader än flera billigare anläggningar med högre sorteringskostnader. För att få en bättre resurseffektiv hantering av avfall måste materialåtervinning ske med en stor volym och renhetsgrad. Sekundära material måste vara konkurrenskraftiga för att minska inflödet av nya råvaror. I nuläget kastas avfall med ett ursprungsvärde på 55 miljarder kronor. Av det kvarstår endast 13 miljarder kronor efter utsortering och återvinning. Volymförluster från avfall som inte materialåtervinns är den största anledningen till värdeläckaget. För mycket avfall förstörs, går till förbränning eller deponi. Prisförluster är den andra största anledningen till värdeförluster. Sekundärt material har lägre priser än nyproducerat material på grund av sämre kvalité. Det låga priset är också en av orsakerna till stora volymförluster. För att de ska vara kostnadseffektivt att separera och sortera avfall måste man avväga ökade sorteringskostnader mot potentiella intäkter. Anläggningar kan inte ha hur stor sorteringsgrad som helst eftersom kostnaden för sorteringen växer med återvinningsgraden. När den
kritikpunkten nås är andra behandlingsalternativ billigare. Detta trots att de andra
behandlingsalternativen har behandlingsutgift tillskillnad mot materialåtervinning som ger intäkter.
För att kunna klara av balansgången mellan budget och sortering byggs anläggningar med full automatiserad sorteringsprocess. Automation kan öka nyttjandet av avfallssortering utan att minska värdet och samtidigt hålla framförallt personalkostnaderna låga. Det möjliggör att
anläggningar kan klara av stora kapacitet vilket skulle bli alldeles för dyrt om det var manuellsortering. Alltså en kombination av att sortera effektivt i stora mängder utan att det blir för kostsamt har lett till vi har automatiserad sorteringsprocess. Det går inte att bedriva en manuell sorteringsprocess eftersom kostnaderna skulle bli för stora för avfallsproducenter om man ska ha lika höga krav och mål på renhetsgrad och återvinningsgrad. Anläggningar är tvungna att se över hur produktionen kan optimeras och om det finns andra lösningar som går att tillämpa vid framtida investeringar. Nackdelen med industriautomation är att det kostar en hel del att investera. Det kostar att skaffa datorer, maskiner och utbilda operatörer men det kommer löna sig i långa loppet efter avskrivningar är avklarad.
En anläggning byggs inte framförallt av ekonomiska skäl utan man bygger en anläggning för att minska slöseriet av resurser och minska material miljöavtrycket. Stockholm stad spendera 898 miljoner kronor på ny anläggning för att uppnå ett ambitiöst mål på 70 procent biologisk återvinning. I dagsläget drivs bolagen som ett företag och måste hålla sig sin budget. Frågan är skulle branschen se annorlunda ut om den drevs av privata företag med vinstsyfte. Hur skulle man se på stora kostsamma miljövänlig ambitiösa mål. Troligtvis skulle driften inte ändras så mycket eftersom krav på avfallshantering och materialåtervinning skulle inte försvinna. Alltså de skulle stanna inom ramen för kraven och målen som har sats men det skulle vara svårare att ekonomisk motivera för stora kostnadsökningar.
6. Slutsats
6.1 Svar på frågeställning
Styrmedel har en central roll för att försätta förbättra materialåtervinningen. De är nödvändiga för att skapa fler incitament för att återta materialvärden som förloras, framförallt
volymförluster. För att det ska vara billigt att uppnå hög sorteringsgrad trots högre
komplexitet och sorteringskostnad måste de andra behandlingsalternativen alltid vara dyrare med hjälp av ekonomiska styrmedel. Avfallsorteringsanläggningars sorteringssystem är designad för att det ska vara kommersiellt att materialåtervinna utan att ekonomi och miljö strider emot varandra. Det måste vara billigt att återvinna och dyrt att förstöra avfall. Gemensamt för de två fallstudierna var att det krävs en full automatiserad sorteringsprocess för att det ska vara kostnadseffektivt att ha hög materialåtervinning. Det är därför man
investerar stora summor på att förbättra automationsprocessen. För att materialåtervinning ska kunna konkurrera med primärmaterialproduktion krävs storskaliga anläggningar för att ha låga produktionskostnader. Här är det viktigt att designa sorteringsprocessen på ett sätt som bevarar materials viktiga egenskaper för att undvika prisförluster på grund av låg kvalité. 6.2 Förslag på vidareutveckling
Syftet med detta arbete var att identifiera och klargöra sambanden mellan ekonomi och sortering i fullt automatiserade avfallssorteringsanläggningar. Fortsättningsarbete för denna rapport är att undersöka ekonomiska styrmedel på nationell och internationell nivå för att analysera olika lagstiftningars effekt i sortering, insamling, behandling och förebyggande av avfall. Dessutom krävs vidare analys av samband mellan teknik och ekonomi från andra synvinkel och perspektiv som personalens hälsa och anläggningens energiförbrukning. Frågan är kan lagstiftningar konstrueras för att gynna storskaliga automatiserade
avfallsorteringsanläggningar. Tanken är analysen ska ge insikter till lagstiftare om hur materialåtervinningsprocessen kan förbättras i framtiden.
7. Referenslista
1. SFS 1998: 808, kap 15 . 3 § Miljöbalken.
2. Mark 2018, Verksamhetsavfall,
https://www.mark.se/naringsliv2/tillstand-bygglov-regler-och-tillsyn/miljoskydd/verksamhetsavfall/ (Hämtad 2020-05-21)
3. Avfall Sverige (2018). Svensk Avfallshantering 2018
https://www.avfallsverige.se/fileadmin/user_upload/Publikationer/SAH_2019.pdf (Hämtad
2020-03-25)
4. SFS 1979: 596, kap 4 § Renhållningslag.
5. Förpacknings & tidnings insamling (2020), Materialbolagen https://www.ftiab.se/215.html
(Hämtad 2020-05-01)
6. Förpacknings & tidnings insamling (2020), Aktuella avgifter
https://www.ftiab.se/3173.html (Hämtad 2020-05-01)
7. Konkurrensverket (2018). Kongruensen i Sverige 2018.
http://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/rapporter/rapport_2018-1_kap4-cirkular-ekonomi.pdf (Hämtad 2020-04-2)
8. Thord Görling 2017 , FF norden, Anläggningar för automatisering av plast
http://www.symbioscentrum.se/download/18.2cf567be1689544cee22deb9/1549272856201/A utomatsortering%20av%20plast_sammanst%C3%A4llning_T%20G%C3%B6rling_h%C3%B
6sten%202017.pdf (Hämtad 2020-04-28)
9. Material Economics (2018). Ett Värdebeständigt Svenskt Materialsystem
http://databas.resource-sip.se/storage/vardebestmtrlsystemrapport180118.pdf (Hämtad
2020-05-20)
10. ivl Svenska miljöinstitutet (2016), Avfallsimport och materialåtervinning
https://www.ivl.se/download/18.76c6e08e1573302315f5e2/1476285336040/B2266.pdf
(Hämtad 2020-04-2)
11. SFS 1999: 673. 1 §. Lag om skatt på avfall
12. Harrysson Lovisa. 2019. Styrmedel, ekonomi och insamling. Lunds Tekniska
Högskola.http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8974558&fileO
Id=8974562 (Hämtad 2020-04-5)
13. Fredrik Carlgren. 2020. Ekonomifakta Högkonjunktur eller lågkonjunktur.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/hogkonjunktur-eller-lagkonjunktur/
(Hämtad 2020-04-5)
14. Nationalencyklopedin , Automation
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/automatisering ( Hämtad
2020-04-25 )
15. Lean Enterprise Institute,What is lean https://www.lean.org/whatslean/ ( Hämtad 2020-04-25 )
16. Isabelle Galte Schermer (2020). Ekonomifakta. Arbetskraftskostnader internationellt
https://www.ekonomifakta.se/fakta/arbetsmarknad/loner/arbetskraftskostnader-internationellt/
( Hämtad 2020-04-25 )
17. Stockholm Vatten och Avfall (2017), Hödelens Sorteringsanläggning- Reviderat
genomförandebeslut. https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1913709 ( Hämtad 2020-04-27 )
18. ivl Svenska miljöinstitutet (2017). Materialåtervinning av plastavfall från återvinningscentraler.
https://www.ivl.se/download/18.449b1e1115c7dca013ad90a/1498486603433/C245.pdf
(Hämtad 2020-04-27 )
19. Mathilda Weinert 2019. Hållbar sortering, Teknisk sorteringslösning för osorterat
hushållsavfall . http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1332599/FULLTEXT01.pdf ( Hämtad 2020-05-28 )
20. CarlF 2020, Vår egen Carl-Robot. https://www.carlf.se/carl-robot-126caf2723faf264
(Hämtad 2020-05-28 )
21. Stockholm stad 2019, Stockholm Vatten och Avfall AB
https://start.stockholm/om-stockholms-stad/organisation/bolag/stockholm-vatten-och-avfall-ab/ ( Hämtad: 2020-05-06 )
22. Insyn 2016 , Stockholm Vatten och Avfall AB:s utveckling av Högdalens
sorteringsanläggning. https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1866496 ( Hämtad: 2020-05-08)
23. Svensk Plaståtervinning , Om svensk plaståtervinning
https://www.svenskplastatervinning.se/om-svensk-plastatervinning/ (Hämtad 2020-05-09)
24. Svensk Plaståtervinning , Så funkar plaståtervinning
