Förbättring av
lastpallshantering
En fallstudie med avseende på spårbarhet
HUVUDOMRÅDE: Industriell organisation och ekonomi: Logistik och ledning FÖRFATTARE: Marcus Trulson & Isak Wiking
HANDLEDARE:Rigmor Skoglund
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom [se huvudområde på föregående sida]. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Marco Santos
Handledare: Rigmor Skoglund Omfattning: 15 hp
Abstract
Purpose – The study aims to investigate the possibilities of improving companies’
logistical processes and reduce costs regarding pallet handling with the help of traceability. Two questions were designed to answer the study’s purpose:
[1] What impact does lack of traceability have on external pallet flows? [2] How should traceability of external pallet flows be handled?
Method – The purpose of the study was fulfilled with the help of a literature review
and a case study. Theoretical framework was created with a comprehensive literature study while empirical collection consisted of interview and document studies. The empirical data were analysed to present the findings of the study.
Findings – The case study identifies several factors related to a company’s lack of
traceability such as uneven and unpredictable supply chains, costs related to logistical processes and manual registration. Uneven and unpredictable logistical flows affect companies’ production planning in a negative way. To compensate for pallet shortages in production, companies have established a safety stock. A better overview of pallet can be achieved with better traceability. External pallet flows should be managed through the implementation of Radio Frequency Identification (RFID) and a more comprehensive system support.
Implications – The study has shown that traceability of pallets improves several aspects
within the company. With the help of identification technology and system support, companies can streamline their logistical processes and reduce logistics-related costs.
Limitations – The limitations regarding the study were the involvement of only one
company. The usage of several companies would have given the study a more diversifiable outlook on the pallet handling. The study recommendation has not been applied which could have confirmed our findings. It has not been possible due to the pandemic to visit and observe the company on site.
Keywords – Traceability, pallet handling, identification technology, enterprise system
Sammanfattning
Syfte – Studien syftar till att undersöka förbättringsmöjligheterna kring
lastpallshantering hos företag med hjälp av spårbarhet. Två problemformuleringar har skapats för att besvara studiens syfte:
[1] Vilken påverkan har bristande spårbarhet av externa pallflöden? [2] Hur bör spårbarhet av externa pallflöden hanteras?
Metod – Studiens syfte uppfylldes genom en litteraturgenomgång samt en fallstudie.
Teoretiskt ramverk skapades med en genomgående litteraturstudie medan empiriinsamling bestod av intervjuer samt dokumentstudier. Den empiriska data har därefter analyserats för att presentera studiens resultat.
Resultat – Fallstudien identifierar flera faktorer relaterat till företags bristande
spårbarhet såsom ojämnt och oförutsägbart flöde, logistikrelaterade kostnader samt manuella registreringar och tillhörande extraarbete. Ojämna och oförutsägbara flöden påverkar företags förmåga att följa produktionsplanen negativt. Potentiell lastpallsbrist kan till viss gräns förhindras genom att ett införande av säkerhetslager. En bättre överblick av lastpallar kan uppnås med en bättre spårbarhet. Externa pallflöden bör hanteras genom implementering av Radio Frequency Identification (RFID) samt ett mer omfattande systemstöd.
Implikationer – Studien har påvisat att spårbarhet av lastpallar förbättrar flera aspekter
inom ett företag. Med hjälp av identifieringstekniker samt systemstöd kan företag effektivisera sina logistiska processer samt minska logistikrelaterade kostnader.
Begränsningar – Studiens begräsningar är att endast ett företag har varit i fokus när
fallstudien gjorts. Hade flera företag studerats hade en mer diversifierad syn på lastpallshanteringen kunnat uppnås. Studiens rekommendationer har inte applicerats på fallföretag vilket hade kunnat bekräfta resultatet. Det har inte varit möjligt på grund av rådande pandemi att besöka och observera fallföretaget på plats.
Nyckelord – Spårbarhet, lastpallshantering, identifieringsteknik, systemstöd,
Författarnas tack
Först och främst vill vi uttrycka ett stort tack till vår handledare på fallföretaget, Renato Cosic. Han har varit ett kontinuerligt bollplank under examensarbetets gång och alltid kommit med kloka synpunkter. Vi vill även tacka de anställda som ställt upp på intervjuer – utan er hade detta arbete inte varit möjligt.
Vi vill även passa på att tacka vår handledare på Jönköpings Tekniska Högskola, Rigmor Skoglund. Även fast vi inte alltid haft samma åsikter om allting har hon från första början kommit med värdefull information och guidat in oss på rätt väg. Vi vill även ge ett stort tack till David Eriksson som hjälpt oss med att strukturera upp vårt arbete och kommit med värdefulla tips.
Avslutningsvis vill vi uttrycka vår tacksamhet till alla er andra som på något sätt bidragit till studien – ni är guld värda!
_____________________ ______________________ Marcus Trulson Isak Wiking
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
1.1BAKGRUND ...1
1.2PROBLEMBESKRIVNING ...3
1.3SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR...4
1.4OMFÅNG OCH AVGRÄNSNINGAR ...4
1.5DISPOSITION ...4
2 Metod och genomförande ... 6
2.1KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNING OCH METOD...6
2.2ARBETSPROCESS ...7 2.3ANSATS ...8 2.4DESIGN ...8 2.5DATAINSAMLING ...9 2.5.1 Litteraturstudier ... 9 2.5.2 Intervjuer ... 10 2.5.3 Dokumentstudier ... 11 2.6DATAANALYS ...12 2.7TROVÄRDIGHET ...12 2.7.1 Validitet ... 12 2.7.2 Reliabilitet ... 13
3
Teoretiskt ramverk... 14
3.1LOGISTIK ...14 3.1.1 Logistikflöden ... 14 3.1.2 Just-in-Time ... 16 3.1.3 Säkerhetslager ... 16 3.2RETURLOGISTIK ...17 3.2.1 Cirkulär ekonomi... 18 3.3SPÅRBARHET ...19 3.3.1 Systemstöd för spårbarhet ... 20 3.3.2 Streckkoder... 223.3.3 Radio Frequency Identification ... 22
3.4.1 Lastpall ... 24
4
Empiri ... 25
4.1VERKSAMHETSBESKRIVNING ...25
4.2OFÖRUTSÄGBART FLÖDE ...25
4.3RADIO FREQUENCY IDENTIFICATION ...26
4.4AUTOMATISERAD PROCESS ...26
4.5SÄKERHETSLAGER ...27
4.6JUST-IN-TIME ...29
5
Analys ... 30
5.1SPÅRBARHET OCH DESS FÖRDELAR ...30
5.2SYSTEMSTÖD ...30
5.3INTEGRERADE AFFÄRSSYSTEM ...31
5.4SÄKERHETSLAGER ...32
5.5IDENTIFIERINGSTEKNIK ...33
6
Diskussion och slutsatser ... 36
6.1RESULTATDISKUSSION ...36
6.1.1 Vilken påverkan har bristande spårbarhet av externa pallflöden? ... 36
6.2IMPLIKATIONER ...38
6.3METODDISKUSSION ...39
6.4SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ...40
6.5VIDARE FORSKNING ...40
Figurförteckning
Figur 1 Koppling mellan frågeställningar och metod ... 7
Figur 2 Studiens arbetsprocess ... 7
Figur 3 Studiens analys ... 12
Figur 4 Logistiksystemets flöden inom och mellan företag ... 15
Figur 5 Säkerhetslager och dess dimensionering ... 17
Figur 6 Cirkulär ekonomi ... 19
Figur 7 Intern och extern spårbarhet av lastpallar vid en cirkulär ekonomi... 20
Figur 8 Integration av affärssystem ... 21
Figur 9 Fallföretagets olika lastpallsorter... 25
Figur 10 Specialpallens omlopp ... 28
Figur 11 Studiens resultat ... 36
Tabellförteckning
Tabell 1 Litteratursökning ... 10Tabell 2 Genomförda intervjuer ... 11
1. Introduktion
Kapitlet presenterar bakgrunden till studien och det problemområde som studien kretsar kring. Syftet och frågeställningarna presenteras nedan för att sedan beskriva studiens omfång och avgränsningar. Kapitlet avslutas med rapportens disposition.
1.1 Bakgrund
Under de senaste åren har det traditionella sättet för verksamhetshantering gått igenom en trend mot en ökad globalisering (Hood & Young, 2000). Globaliseringen har bidragit till att ekonomier, marknader och industrier integrerats världen över till ett globalt handelsnätverk. En sådan integration innebär att organisationer inte längre enbart befinner sig på sin nationella marknad utan ibland över hela världen (Ceniga & Šukalová, 2015). Som konsekvens av denna trend har företag numera har både fler och tuffare konkurrenter. För att hantera den försvårade omgivningen har organisationer tvingats sänka sin lönsamhet eller hitta andra intäktskällor (Weele & Raaij, 2013). Vidare minskar många av världens naturtillgångar vilket gör att företag vill förbättra sin användning av dessa.
Ett sätt att förbättra användningen av naturtillgångar är enligt Silva, Renó, Sevegnani, Sevegnani & Truzzi (2013) med hjälp av ett returflöde som möjliggör återanvändning. Resultatet av återanvändning är att fler finansiella- och hållbarhetsrelaterade fördelar kan uppnås än konkurrenterna (Matopoulos, Barros, & Vorst, 2015). Den valda resursen för godshantering i de flesta industrier har under en längre period varit lastpallar (Sandoval, 2006). Ett returflöde av lastpallar genom en sluten ekonomi som möjliggör för återanvändning är komplext och kräver resurser (Glock & Kim, 2014). Däremot är en sluten ekonomi fördelaktig på så vis att kostnader kan sänkas samtidigt som det underlättar för hanteringen av tomma lastpallar.
Enligt Trebilcock (2010) håller lastpallar världen i rullning och är den ouppmärksammade hjälten för logistik. Traditionellt sett har lastpallar varit betraktade som en oundviklig kostnad med en uppgift; att möjliggöra för transport av gods. Enligt Brindley (2011) har de lastpallar som en verksamhet behöver för att möjliggöra transport av gods oftast blivit en ignorerad kostnadspost. Skulle lastpallar i stället inkluderas i den totala kostnaden och en insats görs för att effektivisera logistiken kring lastpallar kan ekonomiska lönsamheter skördas och felaktigheter i försörjningskedjor minimeras (Guzman-Siller, 2009). Positionering och förmåga att lokalisera lastpallar är nyckeln till en välfungerande pallhantering (Roy, Carrano, Pazout, & Gupta, 2016). Med den tekniska utvecklingens framsteg så har de senaste årens utveckling försett världen med förbättringar inom logistik och produktion (Vonderembse, Uppal, Huang, & Dismukes, 2006). Ny tillförd kunskap i kombination med innovation och en marknad i rörelse har ökat betydelsen för producerande logistikföretags att möta kundkrav på ett snabbt och flexibelt sätt (Yan & Ngozi, 2013). Detta gäller online likaväl som i fysiska butiker. För ett modernt företag gäller det därför att kunna använda tekniken i kundtillfredställande syfte (Sorabayashi, Sasaki, & Uchihira, 2016).
För att företag ska kunna ge och hålla löften till sina kunder måste de enligt Stadtler (2015) veta vad för material de lagerhåller, vilken mängd samt var i externa- och interna
flöden materialet befinner sig. Spårbarhet är på så vis en fundamental förutsättning i företags försörjningskedjor. Försörjningskedjor är definierade som minst två organisationer som är sammanlänkade med informativa, materiella och finansiella flöden (Stadtler, 2015). Spårbarhet har en direkt påverkan på försörjningskedjors effektivitet, risk- och säkerhetshantering av produkter, leveranssäkerhet och kundtillfredsställelse (Bateman, 2015). För att kunna planera sina flöden på bästa sätt är det väsentligt för företag att ha kontroll och uppsyn över vart i verksamheten lastpallarna befinner sig.
Spårbarhet kan definieras ur några olika perspektiv; spåra och följa samt extern och intern spårbarhet. Spåra och följa syftar till att produkter som rör sig i försörjningskedjan ska kunna spåras och följas (Karlsen, Dreyer, Olsen, & Elvevoll, 2013). Spårning beskriver spårningsförmågan bakåt, det vill säga uppströms i försörjningskedjan medan följa beskriver spårningsförmågan framåt, det vill säga nedströms i försörjningskedjan (Bechini, Cimino, Marcelloni, & Tomasi, 2008). Intern spårbarhet definieras enligt den utsträckning som ett företag har integrerade metoder som möjliggör spårbarhet inom sin organisation (Senneset, Forås, & Fremme, 2007). Extern spårbarhet definieras som de processer där en överlämning av fysiska produkter sker från en partner till en annan (Véronneau & Roy, 2009).
Samtidigt som spårbarhet och insyn i företagsverksamheter har blivit en mer väsentlig del i producerande företags logistikflöden har teknikens utveckling skapat lösningsmöjligheter för spårbarhetsrelaterade problem. Ett spårbarhetssystems pålitlighet är oftast direkt beroende av teknikens förmåga att leverera korrekt information och data (Bevilacqua, Ciarapica, & Giacchetta, 2009). Resultatet är att organisationers syn på teknikens förmåga att lösa spårbarhetsrelaterade problem behöver ha förändrats parallellt med teknikens utveckling (Bateman, 2015). Med dessa tekniska förbättringar har effektiva verktyg utvecklats för att möta de nya kraven på spårbarhet. Två av dessa är Radio Frequency Identification (RFID) och streckkoder som existerar i spårbarhets syfte för standardprodukter (Björn, Bjarne, & Kerstin, 2011). En annan lösning för företag är att integrera sina affärssystem med företagets partners i alla led (Ooi, Lim, & Lim, 2014).
Bechini m.fl. (2008) beskriver signifikansen av att ha information kopplad till det fysiska flödet för att möjliggöra och verifiera spårbarhet. För att kunna bemöta de tuffa kundkraven som den moderna världen ställer på företag idag är det centralt att ha kontroll över dessa flöden. En kritisk och kontinuerlig utmaning för företag är på så vis att bibehålla kontroll över de materiella och informella flödena (Bechini m.fl., 2008).
1.2 Problembeskrivning
Problematiken kring spårbarhet i ett företags flöde har flera infallsvinklar då flöden kan se ut på många olika sätt. För företag som arbetar utifrån en Make-to-Order-strategi (MTO) innebär det att flödet är mer varierat och oregelbundet. En MTO-strategi kännetecknas av att produktionen utgår från en pull-strategi. Det vill säga att kundorder börjar först produceras efter att ordern är lagd. Ett resultat av MTO-strategin är att flödet är mer varierat och oregelbundet (Gunasekaran & Ngai, 2009). Det innefattar att produkter inte följer samma rutt i de logistiska flödena. Vissa produkter behöver exempelvis gå igenom ett produktionsmoment som inte andra produkter behöver (Duggan, 2013). För att upprätthålla en tillräcklig hög nivå av spårbarhet i ett mer varierat flöde krävs ett mer komplext affärssystem som kan behandla oregelbundenheter (Boysen, Fliedner, & Scholl, 2009).
En brist på spårbarhet i försörjningskedjor kan sänka en försörjningskedjas prestanda samt utsätta företag för komplikationer (Charlier & Valceschini, 2006). Följaktligen kan organisationer utan spårbarhetsmetoder mötas av negativa påföljder i sina logistikkedjor. Dessa inkluderar en oförmåga att koordinera aktiviteter kring försörjningskedjan som kan leda till felaktigheter och misslyckanden i en organisations verksamhet. Således försvårar det möjligheten att tillfredsställa kundens behov på grund av en oförmåga att precist kunna förutsäga orderkvantiteter samt anpassa sig efter förändringar i kundens orderförändringar (Lee & Özer, 2007).
Spårbarhet i försörjningskedjor har blivit ett mer omtalat ämne på senare år av en rad olika anledningar. Sedan år 2005 har det varit ett lagligt krav inom EU att ha ett fungerande spårningssystem för att kunna ansvara för sitt materials ursprung (Arienzo, Coff, & Barling, 2008). Utöver det så finns det ett tankesätt kring säkerhet och kvalitetsförbättringar för produkterna vilket är något som ett spårningssystem kan utformas efter (Kros, Liao, Kirchoff, & Zemanek, 2019). Systemet ska kunna spåra ett problem tillräckligt långt tillbaka för att identifiera grundorsaken till att problemet uppstod (Mishra, Henry, Sekhari, & Ouzrout, 2015). Vidare så kan effektiva spårningssystem addera värde i försörjningskedjan vilket kan höja lönsamhet (Chryssochoidis, Karagiannaki, Katerina, & Kehagia, 2009).
På ett liknande sätt som en viss spårbarhet är ett måste enligt lag har det sedan år 2015 varit ett krav för att bli certifierade enligt ISO: 9001 (ISO, 2021). Bateman (2015) menar att företag numera måste se spårbarhet på ett annat sätt än de gjorde för ett antal år sedan. Det är idag en nödvändighet att investera i sin spårbarhet som företag. Investeringar kan leda till att företag på ett bättre sätt kan nå sina hållbarhetsmål samt minska riskerna för olyckor i försörjningskedjan (Bateman, 2015).
Trots en medvetenhet kring fördelarna med spårbarhet har företag svårt att implementera en heltäckande spårbarhet i verksamheten. Vad som gör implementeringen så problematisk är de komplexa och dynamiska faktorer som präglar dagens globala affärsmodell (Wang, 2014). Att ta reda på var, när och hur varor tillverkas är idag mer komplicerat än det någonsin varit då produktionslinan är så pass decentraliserad och internationell. Vidare menar Wang (2014) att majoriteten av produkter som används idag levereras snabbare och billigare än någonsin samtidigt som de färdats längre än tidigare. Både konsumenter och företag som vill uppträda
ansvarsfullt och hållbart handskas dagligen med dilemmat att långa transporter ska vara miljövänliga med snabba leveranser. Wang (2014) menar slutligen att både problemet och lösningen kan sammanfattas till ett koncept: spårbarhet.
Lastpallar har en avgörande roll inom logistik och försörjningskedjor då lastpallar kan sänka logistikrelaterade kostnader (Tiacci & Saetta, 2009; Curcio & Longo, 2009). Eftersom lastpallar är den mest använda enheten för att bära gods kan försörjningskedjor effektiviseras genom en förbättrad användning och kontroll. (Bilbao, Carrano, Hewitt, & Thorn, 2011). Enligt Mattevi & Mattia (2016) eftersträvar företag att tillgå kritisk, precis och aktuell logistikrelaterad information från sina samarbetspartners som möjliggör spårbarhet. Ytterligare komplikationer är att den information som organisationer använder och utbyter varierar från en organisation och försörjningskedja till en annan. Det finns med andra ord inget standardiserat sätt att implementera spårbarhet på vilket ger att den bästa metoden är ännu okänd.
1.3 Syfte och frågeställningar
I problembeskrivningen framgår det att spårbarhet är en fundamental förutsättning i ett effektivt logistiksystem för producerande företag. Om en tillräcklig spårbarhetsförmåga inte existerar kan företag exempelvis inte förutspå med säkerhet hur deras kommande inleveranser ser ut. Syftet med denna studie är att förstå hur en organisation kan arbeta med spårbarhet av lastpallar i ett externt flöde och vad för implementeringsmetoder som kan appliceras.
För att kunna besvara syftet har det brutits ned i två frågeställningar. Därmed är studiens första frågeställning:
[1] Vilken påverkan har bristande spårbarhet på externa pallflöden?
Därmed är studiens andra frågeställning:
[2] Hur bör spårbarhet av externa pallflöden hanteras?
1.4 Omfång och avgränsningar
Studien har valt att fokusera på spårbarheten kring en specifik lastpall; specialpall. Avgränsningen grundar sig i att fallföretaget har haft övervägande problem med översikten kring specialpall och därmed svårigheter att planera sina logistiska flöden. De andra sorters lastpallar kommer presenteras för att ge läsaren en bättre översikt kring problemområdet men en mer omfattande analys av dessa kommer inte att inkluderas. Studien har avgränsats till spårbarhet av specialpallar i det externa flödet och förbättringsförslag inom detta område. Det vill säga att rekommendationer kommer redogöras för, med underlag utifrån det teoretiska ramverk studien tagit del av.
1.5 Disposition
Denna studie är indelad i sex kapitel. Kapitlen är i sin tur indelade i underrubriker för att ge en bättre struktur i studien samt underlätta för läsaren. Uppbyggnaden av studien är enligt följande;
Introduktion ger en överblick kring studiens bakgrund samt presenterar syftet med
tillhörande problemformuleringar. Därefter beskrivs studiens omfång, avgränsningar och disposition.
Metod och genomförande presenterar tillvägagångsättet som studien har använt. Först
beskrivs koppling mellan frågeställningar och metod för att sedan redogöra för studiens arbetsprocess. Studiens ansats, design, datainsamling samt dataanalys presenteras för att sedan redogöra för huruvida en hög reliabilitet och validitet uppnåtts.
Teoretiskt ramverk presenterar först kopplingen mellan studiens frågeställning och
teori. Därefter redogörs och beskrivs studiens teoretiska ramverk som inkluderar
logistik, spårbarhet, lastbärare och returlogistik.
Empiri beskriver fallföretaget och den data som tagits del av. Empiriinsamlingen består
av intervjuer och dokumentstudier.
Analys redogör för studiens resultat och analyser. I detta kapitel besvaras studiens
problemformuleringar samt analyserar empiriinsamlingen och det teoretiska ramverket.
Diskussion och slutsatser är den sista delen och diskuterar studiens resultat. Därefter
presenteras författarnas slutgiltiga tankar.
2 Metod och genomförande
Följande kapitlet ger en översikt av studiens arbetsprocess. Vidare beskrivs framställandet av studiens ansats och design. Datainsamling och dataanalys diskuteras för att avsluta kapitlet med en diskussion kring studiens trovärdighet.
2.1 Koppling mellan frågeställning och metod
Med tanke på studiens inriktning vars syfte är att ge djupgående kunskaper om ett specifikt område ansågs forskningsstrategin fallstudie som ett passande val. Fallstudie skapar möjligheten att på ett nyanserat sätt fokusera på ett specifikt fenomen. Enligt Patel & Davidson (2011) är fallstudie lämpligt i en avgränsad kontext när enbart ett fall ska studeras.
Eftersom fenomenet som undersökts är förhållandevis okänt är en frågeställning av explorativ karaktär att föredra (Malterud, 2014). Den data som lägger grunden för det kvalitativa arbetet kommer främst enligt McCracken (1988) vara ord och beskrivningar vilket även kallas kvaliteter. Han menar på att vid kvalitativa studier är en mindre skala personer som undersöks på djup nivå att föredra. Studien har inte utgått från en tidigare formulerad teori utan i stället undersöktes en kontext för att skapa en problemformulering. Ett sådant tillvägagångsätt kan jämföras med en induktiv forskningsansats.
Patel & Davidson (2011) beskriver det induktiva arbetssättet som att följa upptäckandets väg där forskaren inte förankrar undersökningen i en befintlig teori utan att teorin formuleras på egen hand. Så är inte fallet i denna studie då de teorier som har tagits fram i ramverket har avgjort huruvida information har varit relevant eller ej. Följaktligen beskrivs en deduktiv forskningsansats som att följa bevisandets väg där arbetet är förankrat i redan befintlig teori. Forskningsprocessen i denna studie kommer vara primärt deduktiv eftersom intervjuer och bearbetning av befintlig teori existerar som grund för empiriinsamlingen. Ett deduktivt tillvägagångsätt beskrivs enligt Patel & Davidson (2011) mer specifikt som följande:
Ett deduktivt arbetssätt kännetecknas av att man utifrån allmänna principer och befintliga teorier drar slutsatser om enskilda företeelser
Således innefattar ett deduktivt arbetssätt att utifrån befintliga teorier pröva hypoteser genom användning av empiriska data. Patel & Davidson (2011) menar på att fördelen av att använda ett deduktivt förfarande är den minskade risken för subjektiva uppfattningar vilket denna studie eftersträvar. På så vis är arbetet en form av kombination då studien varken är rent deduktiv eller induktiv, men med en större betoning på deduktiv forskningsansats.
De två frågeställningarna som presenteras i detta arbete och kopplingen mellan frågeställningar och metoder illustreras nedan (se Figur 1):
F1: Vilken påverkan har bristande spårbarhet av externa pallflöden? F2: Hur bör spårbarhet av externa pallflöden hanteras?
F1 är utav hypotesprövande karaktär eftersom kunskapsmängden inom området är omfattande och utvecklad. Hypotesprövande undersökning kännetecknas primärt av härledande antaganden utifrån verkligheten. Dessa antaganden kallas för hypoteser (Patel & Davidson, 2011). F2 utgår ifrån F1 och har som syfte att presentera potentiella förbättringsförslag till fallföretagets problem samt generellt för andra företag som använder lastpallar.
En viktig del av studien har varit att ta reda på vilka begräsningar som finns i nuläget med hjälp av intervjuer och dokumentstudier. Eftersom studien inte har kunnat genomföra observationer på plats med tanke på den rådande pandemi har fokus legat mer på intervjuer och bearbetning av data. Studiens tillvägagångsätt har varit att först ta reda på vilka begräsningar och problem som upplevts av medarbetarna för att sedan utforska förbättringsförslag.
2.2 Arbetsprocess
Studiens arbetsprocess har varit uppdelat i faser som presenteras i ett Gantt-schema nedan (se Figur 2):
Litteraturstudie Fallstudie: Intervjuer Dokumentstudier Litteraturstudie Fallstudie: Intervjuer Dokumentstudier
F1: Vilken påverkan har bristande spårbarhet av externa pallflöden?
F2: Hur bör spårbarhet av externa pallflöden hanteras?
Figur 1 Koppling mellan frågeställningar och metod
Den första fasen bestod av en förstudie vilket innefattade insamling av information för att på så sätt skapa en uppfattning kring studiens syfte. Ett samtal med fallföretagets handledare gällande problemområdet lade grunden för arbetet och vilka metoder som skulle användas. Det var i fallföretagets intresse att studien skulle undersöka potentiella förbättringsförslag till lastpallshanteringen. Författarna formulerade två frågeställningar som var i linje med fallföretagets önskemål och lämpliga avgränsningar gjordes i samband med detta.
Efter att ha definierat problemformuleringar med fallföretaget granskades relevanta vetenskapliga artiklar och tryckta skrifter. Litteraturstudien var en central del för att skapa ett teoretiskt ramverk inom det undersökta området. Båda kvalitativa och kvantitativa data har tagits del av för att höja studiens reliabilitet och validitet. En stor del av studiens tidsåtgång lades på litteraturstudien eftersom det ansågs väsentligt att hitta ansenliga teorier i syfte att skapa en god förutsättning för dataanalysen.
Empiriinsamlingen skedde primärt via intervjuer med nyckelpersoner inom fallföretaget. Syftet var att få en bättre förståelse kring lastpallshanteringen och tillhörande problem. Explorativa frågor ställdes även kring vilka följder en bristande lastpallshantering hade för fallföretaget. Dokumentstudier var en del av empiriinsamlingen men användes mer som ett komplement för intervjuerna.
Dataanalysen påbörjades när studien ansåg ha tillräckligt mycket insamlad empiri och ett nog omfattande teoretiskt ramverk. Analysen innefattade primärt teorier relaterade till hur spårbarhet kan integreras för att skapa en bättre lastpallshantering. Studiens syfte har varit utgångspunkten för att säkerställa att den dataanalys som gjordes var i linje med frågeställningarna. I analysfasen undersöktes hur spårbarhet underlättade för företags lastpallshantering och förbättrade externa flöden. Rapportskrivning skedde fortlöpande över hela arbetsprocessen.
2.3 Ansats
Denna studie har främst präglats av att utforska ett problemområde med stor kunskapsmängd för att sedan presentera förbättringsförslag. Enligt Patel och Davidson (2011) kännetecknas detta av en hypotesprövande ansats. Studien har primärt använt sig av mjukdata som kännetecknas av attityder och värderingar (Nationalencyklopedin, 2021). Enligt Nationalencyklopedin (2021) definieras hårddata som bearbetning av statistik och siffror. Mjukdata har kompletterats med hårddata för att skapa en mer nyanserad och omfattande studie. Studien kännetecknas av slutsatser som utgått från empiriinsamling av fallföretaget samt ett tillämpligt teoretiskt ramverk. Detta för att säkerställa att objektiviteten i studiens resultat är hög och subjektivitet minimerats (Patel & Davidson, 2011).
2.4 Design
Författarna har utfört en fallstudie på ett företag. Det gjordes i syfte att kunna besvara studiens frågeställningar samt uppnå studiens syfte. Det som kännetecknar en fallstudie är enligt Yin (2007) att skapa en ökad förståelse för en begränsad grupp eller område. Han påpekar att det är lämpligt att genomföra en fallstudie om en begränsad kunskap råder inom det studerade området. Detta är i sin tur applicerbart med lastpallshantering. Eftersom avsikten är att samla generaliserbar information som kan tillämpas vid andra
tillfällen samt bidra med förbättringsförslag är enligt Patel & Davidson (2011) en fallstudie lämpligt.
Insamlad information kommer vara av olika karaktär genom att intervjua olika nyckelpersoner på ett företag. Detta för att få en mer heltäckande bild kring problemområdet och mer nyanserad insamlade data. Nyckelroller på fallföretaget inkluderar transportplanerare, materialplanerare, inköpare och logistikansvarig. Intervjuer med externa personer med expertis inom informationsteknik kommer också tas del av för att få en bättre förståelse kring spårbarhet och integrerat affärssystem. Studien kommer granska förbättring av lastpallshantering på ett internationellt företag inom skogsindustrin. De är väletablerade inom sitt område och har flera anläggningar runt om i Sverige. Studien har utgått från fallföretagets begräsningar och förbättringsvilja kring lastpallshanteringen.
2.5 Datainsamling
Majoriteten av datainsamling har skett via litteraturgenomgång och empiriska data genom intervjuer och dokumentstudier. Studiens teoretiska ramverk blev underbyggt av den litteraturgenomgång som tagits del av för att ta fram adekvata teorier. Genom användandet av kvalitativa och kvantitativa data kan trovärdigheten i studien stärkas. (Skärvad & Lundahl, 2016).
2.5.1 Litteraturstudier
Med tanke på studiens syfte och område nyttjades lämpliga sökord. Dessa i sin tur användes för att hitta aktuella vetenskapliga publikationer som källhänvisningsunderlag. Eftersom studien primärt kommer att analysera förbättringar kring lastpallshantering och spårbarhet var majoriteten av sökorden på ett eller annat sätt relaterade till dessa. Genom att urskilja relevanta källor avgränsades majoriteten av skrifterna till förstahandspublikationer. De artiklar som valdes var fullständiga texter samt peer-reviewed granskade vilket enligt Jönköpings University (2021) betyder att texterna blivit granskade av experter inom valt området. Söktjänsten Primo och databaserna Scopus och ProQuest var till hjälp vid sökandet och antal träffar för sökordskombinationer presenteras nedan i Tabell 1.
Tabell 1 Litteratursökning
2.5.2 Intervjuer
Intervjuerna utfördes via plattformen Microsoft Teams där frågor ställdes kring fallföretagets lastpallshantering och extern spårbarhet. Studien har använt sig av öppna frågor samt standardiserade frågor som på förhand formulerats. De standardiserade frågorna kompletterades med öppna följdfrågor som anpassades utifrån vilken roll intervjupersonen hade på fallföretaget. Strukturen på intervjuerna var av semistruktur. Detta är enligt Skärvad & Lundahl (2016) att föredra om studien efterfrågar att analysera kvalitativa och kvantitativa data. Syftet var att skapa ett bredare underlag för analys samt skapa en bättre uppfattning kring ämnet vilket gör intervjuer till ett bra redskap (Patel & Davidson, 2011). Frågorna som ställdes var primärt relaterade till spårbarhet och lastpallshantering som studien i en tidigare fas hade samlat information kring.
Avsikten med intervjuerna var inte att leda in intervjuobjekten på ett specifikt spår utan i stället ge intervjuobjekten möjligheten att själva lyfta fram problemområden inom fallföretaget. Således kunde validiteten och reliabiliteten i arbetet stärkas (Patel & Davidson, 2011). Ett urval gjordes kring vilka intervjuer som spelades in. Urvalet baserades på om författarna till studien ansågs ha kunskap inom området. Vid ett mer komplicerat ämne såsom RFID spelades intervjun in så att studien skulle kunna återge ett mer exakt svar från intervjuobjektet än om enbart anteckningar hade förts. Intervjuerna strukturerades upp på det vis att en av studiens författare ställde frågorna
och var mer aktiv i diskussionen medan den andra författaren var huvudansvarig för anteckningarna. Motiveringen bakom en sådan strategi var att studiens författare ansåg det vara svårt att anteckna och vara aktiv i diskussionen samtidigt.
En sådan strategi resulterade frekvent i att fler uppföljarfrågor uppenbarade sig hos den som var ansvarig för anteckningarna. Vid nedskrivning av vad som sades kunde eventuella otydligheter identifieras på ett lättare sätt, där intervjuobjektet fick klargöra situationen utifrån uppföljarfrågor. Vissa uppföljarfrågor ställdes under samma intervju medan andra ställdes vid ett senare skede när studiens författare uppfattade att mer information önskades. Intervjuerna har varit i linje med fallföretagets policy och information som ansetts konfidentiellt har hanterats därefter. Intervjuerna med handledarna på fallföretaget och på Jönköpings Tekniska Högskola har inte ansetts som intervjuer utan mer som en öppen dialog och är därmed inkluderas de inte i studien. De genomförda intervjuerna som utförts i Microsoft Teams illustreras nedan (se Tabell 2):
Tabell 2 Genomförda intervjuer
Empiriinsamling genomfördes med hjälp av sex intervjuobjekt med olika områden av expertis. Urvalet baserades på rekommendationer från handledaren på fallföretaget. Utöver fallföretaget valde författarna till studien att kontakta en tidigare lärare från Jönköpings Tekniska Högskola för att få en bättre förståelse kring spårbarhet, datasystem och RFID. Anteckningar under möten var den primära metoden för insamling av data för att på sätt skapa underlag för analys av fallstudien. Studiens frågeställningar har varit utgångspunkten för intervjufrågorna vars avsikt har varit att få en bättre förståelse kring problemområdet.
2.5.3 Dokumentstudier
Ett antal dokument togs del av från fallföretaget för att skapa ett bredare perspektiv av problemområdet. Dokumentstudierna bestod av bland annat Excel-ark och Power Point sidor där processerna som lastpallar rör sig igenom beskrevs. Enligt Skärvad & Lundahl (2016) kan dokumentstudier användas som en bas för fakta vilket i sin tur gynnar studiens syfte. En bättre förståelse kring interna- och externa processer på fallföretaget skapades tack vare dokumentstudier. Dokumentstudier var en form av komplettering till intervjuerna och användes i studien för att få en bättre förståelse kring fallföretaget.
Dokumentstudierna innefattade en detaljerad beskrivning med avseende på en lastpalls olika processer. I dokumenten som studien tog del av presenterades hur en lastpall levereras till kund och därefter returneras till fallföretaget. Det presenterades även vilka delprocesser en lastpall genomgår hos kunden vilket har varit till stor nytta i denna studie.
Urvalet av dokumentet gjordes inte fritt av studiens författare utan tilldelades från fallföretaget. Önskemål kring vad dokumentstudierna skulle innehålla gavs från studiens författare och utifrån dessa tilldelades dokumentstudier angående lastpallprocesser. Det efterfrågades liknande dokument angående spårbarhet från studien men sådana dokument fanns tyvärr inte tillgängliga hos fallföretaget.
2.6 Dataanalys
Studiens primära data har kommit från litteratursökning, intervjuer samt dokumentstudier. Dessa har i sin tur delats upp för att i litteratursökning skapa grunden för det teoretiska ramverket. På samma sätt har intervjuer och dokumentstudier skapat grunden för empiriska data.Med hjälp av ett teoretiskt ramverk och empiriska data har studiens analys varit möjlig att genomföra vilket illustreras i Figur 3.
Vid insamling av teori användes källtriangulering för att ge en så korrekt bild av situationen som möjligt. Studien ansåg även att genom en källtriangulering kunde validiteten av den insamlade teorin stärkas. Genom att utföra ett flertal intervjuer med olika personer på fallföretaget skapade detta möjligheten till att få en större mängd information. Med olika arbetspositioner inom fallföretaget fick studien en inblick kring problemområdet från olika perspektiv vilket främjade en metodtriangulering.
2.7 Trovärdighet
För att öka sannolikheten att läsaren ska kunna dra samma slutsatser som studien bör en hög trovärdighet eftersträvas (Merriam & Tisdell, 2009). Följaktligen diskuteras studiens trovärdighet i form av validitet och reliabilitet.
2.7.1 Validitet
Utifrån den empiriinsamling som tagits del av och de litteraturkällor som granskats kan en slutsats kring trovärdigheten dras. Att ha en hög validitet och reliabilitet är väsentligt för att en studie ska vara läsvärdig. Validitet handlar enligt Patel och Davidson (2011)
Teori
Litteraturstudie
Empiri
Intervjuer med
fallföretag
Dokumentstudier
Analys
Teori Empiri
om mätningarnas relevans; det vill säga om studiens mätningar stämmer överens med syftet. Denna studie har säkerställt en hög validitet genom användning av flera olika metoder. Intervjuer och dokumentstudier har genererat kvalitativa och kvantitativa data för att öka studiens trovärdighet. Det teoretiska ramverket har varit underlag för studiens resultat vilket enligt Yin (2007) tyder på en hög validitet.
För att säkerställa att studiens empiri haft en hög validitet har flertalet intervjuobjekt används inom samma arbetsområde. Detta för att garantera att en korrekt bild av fallföretaget framkommit. Om majoriteten av intervjuobjekten som är insatta i företagets processer beskriver liknande företeelser menar Yin (2007) att detta oftast är en indikation på att validiteten är hög vilket har varit fallet i denna studie.
2.7.2 Reliabilitet
Studiens mål har varit att ha en hög trovärdighet genom en hög reliabilitet. En hög reliabilitet kan enligt Patel & Davidson (2011) uppnås genom att empiri- och teoriinsamlingen skett på ett korrekt sätt. Studiens resultat har på ett korrekt och noggrant sätt motsvarat den information som tagits del av genom den valda metoden. Studien kan säkerställa att en hög reliabilitet har uppnåtts om liknande studier kan genomföras vid ett senare tillfälle och få samma resultat (Yin, 2007). En detaljerad beskrivning kring studiens tillvägagångsätt skapar möjligheten för läsaren att återskapa studien. En öppen kontinuerlig dokumentation och presentation kring hur studien gått till väga skapar förutsättningarna för en ökad reliabilitet (Patel & Davidson, 2011).
3 Teoretiskt ramverk
Kapitlet ger en teoretisk grund och förklaringsansats till studien syfte. Följaktligen kommer kopplingen mellan frågeställning och teori förklaras och presenteras. Studien kommer behandla ämnen kring logistikflöden, spårbarhet, returlogistik samt lastbärare.
3.1 Logistik
Enligt Jonsson & Mattsson (2011) kan logistik beskrivas som läran om effektiva materialflöden. Det involverar alla aktiviteter som ser till att material och produkter finns på rätt plats vid rätt tid. Följaktligen kan logistik vara svårdefinierat i den mån att många olika logistiska begrepp används parallellt med varandra. För att göra det tydligt kommer denna studie använda sig av begreppet logistik som definieras enligt Storhagen (2011):
Logistik omfattar att strategisk, taktiskt och operativt med en helhetssyn och med hänsyn till kundens önskemål och behov, styra, genomföra och kontroller material-, varu- och tjänsteflöden och därtill hörande informations- och betalningsflöden genom hela försörjnings- och distributionskedjan på långsiktig bästa möjliga företagsekonomiska och miljömässiga sätt.
Logistiken utgår ifrån att koppla ihop olika delar med varandra på ett effektivt sätt. Inom organisationer har logistikens huvuduppgift varit att sammanfoga de olika avdelningarna för att på ett lättare sätt skapa struktur. Enligt Pewe (2011) är det mest väsentliga inom logistik att förstå hur olika delar samspelar med varandra och vilken inverkan olika typer av förändringar har på logistikflödet.
Logistik är till för att skapa flödeseffektiva processer inom och mellan organisationer. Konceptet har blivit en mer central del av människors liv och efterfrågan av effektivare logistik är högre än någonsin. På senare tid har människan på ett bättre sätt förstått innebörden av att ha bra logistiska flöden vilket leder till att fler och fler företag idag effektiviserar sina försörjningskedjor (Pewe, 2011).
En ökad globalisering skapar enligt Jonsson & Mattsson (2011) en större betydelse för begreppet logistik och vad som förväntas av leverantörer. Kunder har idag flera valmöjligheter än tidigare vilket leder till att leverantörerna måste hitta mer effektiva sätt till att optimera sina flöden. Genom att effektivisera logistiken möjliggör detta inte enbart att skapa en större kundnöjdhet utan även att spara in på kostnader. Enligt Storhagen (2011) står material- och varuhantering samt fysisk distribution för hälften av företaget totala kostnader.
3.1.1 Logistikflöden
Inom logistik är flöden ett väldigt centralt begrepp. Logistikflöden innebär enligt O’Brien (2015) aktiviteter gällande materialflöde och kontinuerlig tillförsel av tjänster till kunder i utbyte mot information i linje med kundernas efterfråga och krav. Han menar på att logistikflöden omfattar aktiviteter gällande varor och material, distribution, import, export, lagerhållning och orderbehandling. En central del för ett framgångsrikt logistikflöde är ett informationsutbyte mellan företag. Det vill säga genom att identifiera och schemalägga nödvändiga aktiviteter kan leveransservice och kvalité förbättras.
Materialflöde
Jonsson & Mattsson (2011) definierar materialflöde som förflyttning av varor och produkter och är logistikens primära flöde. Materialflöde innefattar bland annat behandling, transport och förvaring av varor (Harris & Harris, 2008). Det innefattar oftast av stora resurser in till företaget och ut till kunderna. Jonsson & Mattsson (2011) menar på att materialflöden oftast representerar stora värden och kan i vissa situationer vara väldigt resurskrävande. Logistiksystemet flöden inom och mellan företag illustreras enligt Jonsson & Mattsson i Figur 4.
Figur 4 Logistiksystemets flöden inom och mellan företag
Informationsflöde
Informationsflöde är strukturerad data som är till nytta för användaren. Följaktligen är informationsflöden viktiga för att organisationer ska öka sin effektivitet och produktion (Turban m.fl., 2007). För att på ett effektivt sätt kunna styra balansen mellan tillgång och användning behövs ett integrerat informationsflöde där det är lättillgänglig att förmedla information mellan involverade partners. Enligt Ciborra (2002) är det mest värdefulla med ett informationsflöde relationen mellan interna och externa data i informationssystem. Det vill säga med ett fungerande informationssystem blir det enklare att få tag på korrekt information och aktuella data.
Följaktligen menar Ciborra (2002) att företag kan ha svårigheter att koordinera information på ett korrekt sätt. Detta beror bland annat på komplexiteten och den ekonomiska påfrestelse som implementering av affärssystem oftast har på företag. Enligt Turban m. fl. (2007) har företag oftast inte tillräcklig kunskap rörande implementeringar av affärssystem och behöver därmed extern hjälp. För att kunna planera flöden krävs ett affärssystem där information om försäljning, prognos och kundorder görs tillgängliga till samtliga aktörer i informationsflödet. I samband med att teknologin förbättras och blir mer och mer integrerad i samhället växer enligt Mattsson & Jansson (2011) behovet av informationssystem och bättre informationsflöden.
LEVERANTÖR
KUND
Informationsflöde
Materialflöde
Informationsflöden har en väsentlig del i logistiska processer då informationen är navet för att på ett effektivt sätt förmedla data. Enligt Cooper, Lamberg & Pagh (1997) gör information det möjligt för aktörer i förmedlingskedjan att på ett mer verksamt sätt hantera efterfrågan och utbudet. De menar på att det även finns problematik kring informationsflöde såsom förvrängd information, skilda intressen samt brist på tydlighet. Detta gör det svårare för aktörer att kunna ta del av korrekt information vilket influerar de logistiska processerna.
Informationsflöden har en stor påverkan på planering av materialflöde som kräver kännedom kring kunders behov, tillgängliga råvaror och kapacitetbelastning. Information är en grundläggande faktor för att kunna analysera och fatta beslut vilket gör det viktigt att informationen som tas del av är korrekt. Det som symboliserar bra information är kort, korrekt och tidsaktuell (Mattsson & Jansson, 2011).
Monetärt flöde
Vid leverans av produkter från leverantör till kund sker ett betalningsflöde i motsatt riktning. Betalningen initieras oftast enligt Jonsson & Mattsson (2011) av en faktura som baseras på en överenskommelse mellan två partner. Vid en reklamation eller retur sker betalningsflödet från leverantör till kund.
3.1.2 Just-in-Time
Företag med höga lagersaldon präglas vanligtvis av dålig saldohantering (Boute, Lambrecht, & Lambrechts, 2004). Som komplement har Just-in-Time (JIT) använts som en teknik för att kontrollera lagersaldot. Traditionella transporter kräver oftast mindre planering än JIT som grundar sig i långsiktiga relationer med leverantören. Den japanska bilindustrin har erkänt JIT som utvecklaren av filosofin bakom effektiv lagerhantering vid produktion (Aghazadehh, 2003). JIT är ett tillvägagångsätt som minskar lagersaldo genom att leverera material till produktion eller distribution endast när det behövs för försäljning eller egen användning (Adeyemi, 2010). Viktigt är däremot att leveranser inte blir försenade då det inte existerar något lager som kan användas under tiden. Vid förseningar kan drifttiden i produktion försämras. Drifttid definieras som den tid som produktionen är aktiv och motsvarar på så vis tiden som produktionen är i drift subtraherat med tiden av oplanerade stopp (Hansen, 2011). Enligt definition är JIT en filosofi kopplad till tillverkningsindustrin där syftet är att eliminera slöseri eller aktiviteter som ökar kostnaden för organisationer utan att addera värde till produkten. Exempel på aktiviteter eller slöseri kan vara transport från ett distributionscenter till ett annat, traditionell lagerhållning eller andra aktiviteter som kunden inte är villig att betala för (Madanhire & Mbohwa, 2014).
3.1.3 Säkerhetslager
Säkerhetslager är ett lager som existerar i säkerhetssyfte för att motverka att produkterna tar slut av exempelvis leveransproblematik eller en ökad efterfrågan (Jonsson & Mattsson, 2011). En välfungerande produktion och leverans av den slutgiltiga produkten är viktiga faktorer för moderna företag. Säkerhetslager är därför en högst relevant fråga i försörjningskedjor eftersom både kundservicenivån och lagerföringskostnader påverkas (Smith & Villegas, 2006). Storleken på säkerhetslagret bör styras av variation i efterfrågan, hur pålitliga inleveranser företaget har och vilken
kundservicenivån företaget strävar efter (Meindl & Chopra, 2006). Det gäller därför att hitta den rätta balansen mellan lagerföringskostnader och kundservice.
Ett säkerhetslager dimensioneras utifrån några olika variabler. De två mest centrala är efterfrågan och ledtid som vid en dimensionering blir efterfrågan under ledtid (Jonsson & Mattsson, 2011). Det inkluderar hur stor en produkts efterfrågan är under ledtiden, oavsett om ledtiden handlar om transport från leverantör eller hur lång tid det tar att producera en vara internt. Tanken bakom en sådan dimensionering är att säkerhetslagret ska kunna täcka upp för efterfrågan som förbrukas under ledtiden för att motverka att lagret ska ta slut. De två andra förekommande variablerna är standardavvikelse under ledtid och den servicenivå som organisationen strävar efter. Standardavvikelse beskriver hur mycket efterfrågan kan avvika under ledtiden. Jonsson & Mattsson (2011) menar att dessa två begrepp fungerar som ett tillägg på efterfrågan under ledtid. Standardavvikelsen och servicenivån kommer variera från en organisation till en annan. Orsaken är att alla företag inte strävar efter samma servicenivå och att olika produkters efterfrågan varierar då exempelvis säsongsprodukter har en högre avvikelse. Situationen kring en dimensionering kan beskrivas enligt Figur 5.
Figur 5 Säkerhetslager och dess dimensionering
3.2 Returlogistik
Returlogistik är enligt Rogers och Tibben-Lembke (1999) aktiviteter för att ta tillbaka produkter, information och material från kunder. Syftet med returlogistik är att återanvända produkterna genom en returnering. Aktiviteter som involverar returlogistik är planering, implementering och kontrollering. I samband med att fler företag försöker skapa mer hållbara lösningar blir det allt viktigare att ha en strategi som främjar detta. Returlogistik blir därför en allt viktigare aspekt inom företag (Agrawal, Singh, & Murtaza, 2015).
Vidare existerar ett flertal drivande faktorer som främjar returlogistiken. Vid en framgångsrikt implementerad returlogistik menar Agrawal m.fl. (2015) att organisationer i längden sparar kapital genom att återanvända produkter som i annat
fall skulle behövas återanskaffas. På samma sätt skapas ett mer ansvarsfullt och hållbart tänkande kring produkter och dess värde som i sin tur kan användas i exempelvis marknadsföringssyfte. Ett sådant tänkande kan visa sig vara lönsamt då företag som arbetar mot mer hållbara lösningar är i flera fall åtråvärda ur ett konsumentperspektiv (Mahajan & Bose, 2018).
De vanligaste problem kring att implementera returlogistik är enligt Agrawal m.fl. (2015) regleringar, bristande stöd från aktieägare samt begränsad kunskap. Vissa regleringar som existerar idag gör det svårt för ett effektivt retursystem att vara ekonomiskt försvarbart. Följaktligen kan det i tillverkningsindustrin vara svårt att motivera fördelarna med en returlogistik. I flera fall är det enligt Rogers & Tibben-Lembke (1999) tillverkningsindustrin som inte har den kunskap som krävs för att nyttja de fördelar som en korrekt returlogistik kan generera. Lönsamhet för en returlogistik kan uppnås genom en tydlig kartläggning av processer.
Enligt Agrawal m.fl. (2015) finns det ett flertal aktiviteter inom returnätverk såsom återanvändning, reparation, återvinning och återtillverkning. Följaktligen kan nätverkets design utformas utifrån organisationens syfte. Vinsten från att återanvända produkter kan kompensera för kostnaden att implementera ett retursystem. I flertal fall är det vanligt att produkter som återanvänds kräver mindre underhåll vilket är en fördel ur ett ekonomiskt perspektiv (Silva m.fl., 2013).
3.2.1 Cirkulär ekonomi
Cirkulär ekonomi är en teori som är kopplat till returlogistik. I dagens samhälle växer konceptet kring en cirkulär ekonomi kontinuerligt och blir alltmer vanligt hos företag (Ghisellini, Cialani, & Ulgiati, 2016). Ökad uppmärksamhet har riktats mot att förvara jordens naturresurser och på ett hållbart sätt hantera den kontinuerliga tillväxten. Konceptet bygger på att få en bättre balans mellan ekonomi, miljö och samhälle. Ghisellini m.fl. (2016) menar att det numera är vanligare att företag använder sig av förnybar teknik och material för att överensstämma med den cirkulära ekonomin. Således har konsumenter och producenter i en cirkulär ekonomi ett gemensamt ansvar; att skapa och använda sig av hållbara produkter.
En framgångsfaktor inom cirkulär ekonomi är enligt Ghisellini m.fl. (2016) att alla inblandade aktörer utbyter information mellan varandra och samarbetar för att uppnå en hållbar framtid. De menar på att en ekonomisk avkastning på investeringar är väsentligt för att motivera företagen att implementera och använda en cirkulär ekonomi. Implementering av cirkulär ekonomi är följaktligen ett komplext fenomen som kräver aktörer som tillhandahåller innovativa reformer. Produkter inom cirkulär ekonomi ska enligt Pearce och Turner (1990) ha ändamålsenlig livslängd och kunna återanvändas genom underhållning, lagning och uppgradering. Retursystem bör vara lättillgängligt för att underlätta processerna och få ett kontinuerligt stöd från logistiska system. Kretsloppet som presenterar en cirkulär ekonomi presenteras nedan i Figur 6.
Figur 6 Cirkulär ekonomi
3.3 Spårbarhet
Enligt Karlsen m.fl. (2013) finns det en rad olika definitioner av spårbarhet. Utöver det så argumenterar Gay, Dabbene & Tortia (2013) för att definitionerna kan antingen vara för omfattande eller för kortdragna. Följaktligen menar Karlsen m.fl. (2013) att varierade definitioner av spårbarhet beroende på bransch kan leda till förvirring. Enligt ISO 9001 (2021) definieras spårbarhet för producerande företag som förmågan att spåra och följa varje komponent som en produkt är uppbyggd på. Den förmågan ska existera hela vägen från leverantörer till kund. Det gemensamma med alla definitioner är att orden tracking and tracing förekommer. Enligt Jansen-Vullers, Dorp & Beulens (2003) kan tracking översättas till att följa och tracing till att spåra. De menar på att följa beskriver spårbarhetsförmågan framåt och att spåra beskriver bakåt i försörjningskedjan.
Ett av spårbarhetens främsta syfte bakåt i försörjningskedjan är att kunna spåra problemet tillräckligt långt tillbaka i tiden för att identifiera grundorsaken till att problemet uppkom. Enligt Mishra m.fl. (2015) kan spårning av grundorsaken förhindra att liknande problem uppstår i framtiden, på så vis är det möjligt att arbeta i förebyggande syfte. Spårbarhet framlänges kan addera värde på fler än ett sätt. Ur ett kundperspektiv är det värdefullt att kunna spåra order men det har även visats betydande att kunna spåra material framåt då det kan underlätta vid organisationers planering och koordinering (Chryssochoidis, Karagiannaki, Katerina, & Kehagia, 2009). Vidare utvecklar Schwagele (2005) att det ska vara möjligt att alltid kunna lokalisera var produkter befinner sig från början till slutet av försörjningskedjan. Att kunna avgöra en produkts framtida position har visat sig extremt fördelaktigt gällande processoptimering (Chryssochoidis m.fl., 2009; Jansen-Vullers m.fl., 2003).
Hur en intern och extern spårbarhet vid ett returflöde kan se ut i praktiken illustreras vid en kartläggning (se Figur 7).
Figur 7 Intern och extern spårbarhet av lastpallar vid en cirkulär ekonomi 3.3.1 Systemstöd för spårbarhet
Ett affärssystem, även känt som Enterprice Resource Planning (ERP), är ett tekniskt system som företag använder för att behandla information och data. I ett affärssystem lagras löner, lagersaldon, planering, transaktioner och all annan tänkbar intern information (Fredholm, 2006). Affärssystemet är en nödvändighet för att administrera och styra verksamheten. Ofta är affärssystem tillräckligt generella så de kan användas i de flesta typer av företag och industrier. Affärssystemen som är gemensamma för alla programfunktioner och kan förse informationsbehovet för samtliga affärsprocesser är enligt Jonsson & Mattsson (2011) att föredra. Detta samarbete mellan affärsprocesser beskrivs som integrerade system. I en sådan systemstruktur kan planeringar följas och samtliga användare som är uppkopplade till systemet få tillgång till all nödvändig information i realtid. Det möjliggör också att användarna kan arbeta i ett och samma system utan att bemötas av olika gränssnitt, något som Jonsson & Mattsson (2011) menar är att föredra då problematik som otillräcklig info och inaktuella data annars kan förekomma.
Hos företag finns det ofta en komplex IT-miljö med flera olika typer av system (Fredholm, 2006). Genom integration av affärssystem kan tekniken dela upp data samtidigt som det underlättar att systemen kontinuerligt uppdateras i realtid. Andra fördelar med en integration är att informationen levereras direkt samt att manuella registreringar kan elimineras vilket över tid minimerar antalet fel. Programvaror existerar vars syfte för integrationen är att fungera som en sammankopplande enhet. Utöver det finns ett centralt system som kallas mellanvara som gör att alla interna system kan utbyta data med varandra. Enligt Fredholm (2006) kallas detta system
Figur 8 Integration av affärssystem
integrationsplattformar och kan sammankoppla i princip alla olika typer av system oberoende av teknik och format eller om det talas om internt eller externt. Hur ett affärssystem kan integreras för att göra aktuella data tillgänglig för alla berörda illustreras i Figur 8.
Affärssystem är uppdelade i ett antal moduler där exempel på moduler kan vara marknad, produktion, logistik och ekonomi. Logistikmodulen i ett affärssystem består av en transaktionsdatabas, en planeringsdatabas och en grunddatabas (Jonsson & Mattsson, 2011). I transaktionsdatabasen lagras transaktionshistorik av olika volymer. Jonsson & Mattsson (2011) menar att det kan exempelvis vara inköpsorder, tillverkningsorder, kundorder samt uttag från lager eller en transaktion som beskriver när en viss produkt blev färdig. Med en bearbetning av företagets transaktioner kan kunskap uppnås gällande vilka resurser som är tillgängliga och hur kapaciteten i produktionen ser ut. Planeringsdatabasen främsta syfte är att styra materialet i organisationen, såsom material- och lagerstyrning, lagra prognoser och beställningspunkter. Slutligen består grunddatabasen av information om produkterna och hur de är uppbyggda samt de distributions- och tillverkningsresurser som organisationen har tillgängliga. Utöver det lagras även lagerplatser samt information om kunder och leverantörer med flöden av material, information och monetära medel till dessa partners (Jonsson & Mattsson, 2011).
Produktion och ett traditionellt affärssystem har tidigare betraktats som en otänkbar kombination (Berger & Wikner, 2006). Den uppfattningen grundar sig i att affärssystem tidigare har förknippats med massproduktion som Berger & Wikner (2006) menar inte längre är en relevant strategi. Hantering av omfattande mängder data är däremot ett behov som återstår. Ofta använder företag sig av manuella system och andra tillfälliga tekniska lösningar. Dessa tekniker kan lösa det lokala behovet men gör att en visibilitet och överblick över hela verksamheten inte tillgås. Vidare argumenterar Berger & Wikner (2006) för att informationen ofta stannar på lokal nivå vilket gör att en
helhetssyn minskas. Ett sådant tänk där problemlösning endast fungerar på lokal nivå och inte i förebyggande syfte kallar Berger & Wikner (2006) för ”brandsläckning”. Berger & Wikner (2006) menar att i stället för dessa bristfälliga tekniker bör ett integrerat affärssystem existera för att kombinera nya tekniker. Dessa tekniker inkluderar automatisk identifiering av objekt med exempelvis RFID samt verktyg som sammanställer beslutsunderlag för samtliga användare av affärssystemet. Berger & Wikner (2006) beskriver också hur ett integrerat affärssystem kan ha en avgörande och mer aktiv roll för producerande företag. Med spridda leverantörer och kunder och därmed flera försörjningskedjor att ta hänsyn till har det visat sig enormt fördelaktigt med en integration av affärssystem i flera led. Genom en integration kan data som exempelvis leveransplaner utbytas vilket författarna menar underlättar för samtliga partners.
Ett företag bör följa en av två strategier i avseende på spårbarhet (Zimmermann, Hofmann, Bodendorf, Huber, & Görz, 2000). Den första beskriver en decentraliserad situation där alla parter i försörjningskedjan delar med sig av sin data. Den andra strategin är ett centraliserat utgångsläge och innefattar att partners som vill ha till en viss information måste specifikt fråga den aktör som är ansvarig. Kärkkäinen, Alu-Risku & Främling (2004) lägger stor vikt i att en centraliserad situation inte är ekonomiskt hållbart givet att det inte bara rör sig om en intern spårbarhet. Kärkkäinen m.fl. (2004) menar på att om målet för företaget är att installera spårbarhet över hela försörjningskedjan är ett decentraliserat läge mer fördelaktigt.
3.3.2 Streckkoder
En streckkod är en identifieringsteknik som med hjälp av en streckkodsskanner kan identifiera objekt och därmed möjliggöra spårbarhet. (Akbari, Mirshahi, & Hashemipour, 2015). Streckkodsskanner identifierar objektet genom en märkt lapp och därefter kan en spårning tillgås över hela försörjningskedjan.
Spårningsmöjligheten innefattar förmågan att kunna ta del av information om produkten. Denna möjlighet uppenbarar sig så fort en streckkod sätts på produkten. Produktens framtida position visar sig först när streckkoden blir skannad av en läsare, följaktligen genererar inte streckkoder alltid en följförmåga. På så vis kräver streckkoder ständiga uppdateringar och kan endast till viss del bidra till ett automatiserat arbetssätt (Ghiani, Laporte, & Musmanno, 2004). Utöver den oförmåga att generera ett fullt automatiserat arbetssätt är streckkoder känsliga mot vatten och kontakt mot andra ytor vilket kan resultera i att de ramlar av (Akbari m.fl., 2015; Ghiani, m.fl., 2005).
3.3.3 Radio Frequency Identification
Radio Frequency Identification (RFID) är en trådlös kommunikationsteknik vars idé är att överföra information mellan märkta föremål och läsare, med eller utan siktlinje. Tekniken bakom RFID tillåter datorer och datasystem att identifiera, upptäcka, sortera och spåra varje unikt objekt (Kelly & Erickson, 2005). RFID är en bevisad lösning för producerande företag som på konsekvent basis upplever flaskhalsar, vill förbättra sin spårbarhet eller önskar att sänka sina operativa kostnader (Wang, 2014). RFID-system kan klassas i olika frekvensnivåer;
• Låg frekvens (LF) • Hög frekvens (HF) • Ultrahög frekvens (UHF) • Mikrovågar
De olika RFID-systemen fungerar bra och mindre bra på olika objekt. UHF fungerar exempelvis inte på metaller medan HF gör det. Det gäller därför att avgöra vilken frekvens som ska användas vid en särskild position. RFID-systemet avgör därmed vad för objekt som ska märkas (Lewis, 2004; Emond & Nicometo, 2006).
Hårdvaran bakom RFID består av tre komponenter: • Tagg
• Läsare • Antenn
Taggen är ett elektroniskt verktyg som med hjälp av radiovågor kan lagra och överföra data till läsaren utan fysisk kontakt (Wang, 2014). Antennen är den komponent som tillåter taggen att överföra information till läsaren. Läsaren existerar för att konvertera radiovågorna från RFID-taggen till ett digitalt format som ett affärssystem kan bearbeta (Kelepouris, Pramatari, & Doukidis, 2007).
Anledningen till RFID-teknikens framgång i dagens samhälle är enligt Kelepouris m.fl. (2007) användarvänligheten som existerar i försörjningskedjor och konsumentprodukter. De menar att detaljhandeln traditionellt sett använt streckkoder för att identifiera lådor, lastpallar och produkter. Kelepouris m.fl. (2007) lyfter fram RFID-tekniken som nästa generations streckkoder där objekt kan skannas utan fysisk kontakt samtidigt som mer information kan lagras. Spårning genom RFID möjliggörs med hjälp av en tagg som kan fästas varsomhelst på det objekt som ska skannas. Det medför att taggen kan hålla längre eftersom den kan förvaras på ett mer gömt och skyddat ställe. Den behöver inte förvaras på utsidan av objektet eftersom en siktlinje inte är nödvändig (Akbari, m.fl., (2015). En av oppositionerna mot RFID-tekniken är att en implementering och integrering är kostsamt. Vidare så är tekniken fortfarande under utveckling och därmed är tilliten i tekniken inte alltid stark nog för att företag ska våga investera i RFID (Bateman, 2015; Akbari, m.fl., 2015).
RFID är en beprövad teknik som lovar att förbättra spårbarheten där fördelarna med en RFID-implementering inkluderar (Chuang & Shaw, 2005):
1. Bidrar till spårbarhet och kontroll i real-tid för att matcha kundkraven
2. Möjliggör lokalisering och borttagning av oönskade produkter vid fall av återkallelse
3. Kan skannas utan linjesikt samt genom ämnen som is, färg, smuts eller andra visuellt utmanande omständigheter
4. Reducerar felaktigheter som härstammar från mänskliga faktorn i logistiska operationer samt förbättrar saldohantering mellan fabrik och distributionscenter. Det ger en så kallad pisksnärteffekt, som beskriver hur små fluktuationer i efterfrågan på detaljhandelsnivå kan leda till större fluktuationer längre uppströms i försörjningskedjan
