• No results found

Omkörningar av lastbilar : Trafikstudier

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Omkörningar av lastbilar : Trafikstudier"

Copied!
62
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT The National Swedish Road and Traffic Research Institute

OMKÖRNINGAR AV LASTBILAR TRAFIKSTUDIER - AV Karl-Ivar Åhman RAPPORT Nr 6 Stockholm 1972

(2)

STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT

The National Swedish Road and Traffic Research Institute

OMKÖRNINGAR AV LASTBILAR

TRAFIKSTUDIER

21V Karl-Ivar Åhman

RAPPORT Nr 6

Stockholm 1972

(3)

STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT Trafikavdelningen

1972.10.03

FÖRORD

Vid statens väg- och trafikinstitut utarbetas för närvarande modeller för beskrivning av trafikprocessen under olika väg- och trafikförhållanden ge. nom simulering i dator. I en första etapp göres en modell för låg trafik där interaktioner mellan olika fordon inte förekommer och där trafikanter-nas beteenden huvudsakligen bestämmes av vägens geometriska utformning och hastighetsbegränsningar.

I en andra etapp utbygges modellen till att omfatta även interaktionen mel-lan fordonen. Detta arbete kräver kännedom om bl a omkörningsförlopp och sannolikheten för att omkörning skall äga rum under olika väg- och

trafikför-hållanden. Det är huvudsakligen med denna målsättning som studierna i före» liggande rapport genomförts. Resultaten kan också användas för andra ändamål;

exempelvis vid justering och komplettering av vägtekniska normer och anvis-ningar.

År 1968 redovisades resultaten från omkörningar av personbil. Resultaten i föreliggande rapport gäller omkörning av lastbil med och utan släp. (10 reSp

(4)

Åhman, K-I: Omkörningar av lastbilar.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

OMKÖRNINGAR AV LASTBILAR. TRAFIKSTUDIER

TYP AV OMKÖRNING

RELATIVA HASTIGHETEN MELLAN AKTIVA ocn PASSIVA FORDONET

OMKÖRNINGSTIDEN

AVSTÄNDET MELLAN LASTBILEN OCH FÖRSTA KÖFORDON UNDER EFTERLIGG-NINGSTIDEN

OMKÖRANDE FORDONETS RELATIVA KÖRSTRÄCKA UNDER OMKÖRNINGEN OMKÖRNINGSSTRÄCKAN

RELATIV OMKÖRNINGSSTRÄCKA OCH OMKÖRNINGSTID I RELATION TILL HASTIGHETSSKILLNADEN MELLAN OMKÖRANDE FORDON OCH LASTBILEN TIDSMARGINALEN EFTER OMKÖRNING

OMKÖRNINGSFREKVENS

OMKÖRNINGSBENÄGENHET, SANNOLIKHET FÖR ACCEPTERANDE AV EN GIVEN LÄNGD FÖR OMKÖRNING BILAGOR VTI. Rapport nr 6 Sid 12 13 15 18 25 26 v

(5)

Åhmän, Kul: Ömkärmámgar av lasäbiiar.

Omkörningar av åaâtbiåax. ?rafikätmåiär

Som att kampiément till de ärafikatuåiar av ümkörningaz av'personbilar sm redoviaats i Väginåtitutats specialrappørt nr 70 ütfârdas'uñder sammaram 1967 ash 1%68 motsyaranåe stuáier av.ømkäxninga$_färbi am'laathil. La$üw bilen framföråas å grafiken i an gå naturlig xytm 30m.mäjiigt. Färafen hada till uppgift att framfära foråcnat å en hastighat 3? max ?Ö km/ha" I ävrigt inga begränåningar.

Rüaultatet av damma regel på da atuåüradê sträckcrna framgår av'naâamaüåw

enáe diagram där hastigäatsfärdelnåagaxna lär mätfordønatlredavisääa.

Medianhastighetürna varierar mallan 17 och 18 mia.

Å

_ ?wwwmwmang 20-% 80 60 Uppmâ Pilgta Kriätimehamn 40 20 5 ... ' v 1. ' VE

. 0 e

_ . .i

..

5 2G . m/s á 18 _36g _L. 54 72 km/h

Figur 1. Uppmättâ hastighetsföräelningar för äagtm

hilar vid färá på mäâsträckørna: Kråstipehamz »- Läaggränsm S/T Pilkrog » Stavsjö Bruk (Pilätâ) Uppsala m Mâhedeby (Upçma)

(6)

Åhman, K-I: Omkörningar av lastbilen 2.

För att närmare studera inverkan av fordonslängden gjordes mätningar även med släpvagn tillkopplad. Utan släpvagn mätte ekipaget 9 meter, med släp-vagn blev den totala längden 20 meter.

MätsträckornaS'geografiska läge framgår av bilaga 1:1-3.

I denna rapport refereras vid många tillfällen till den rapport som ntgivits och som beskriver omkörningar av personbilar. Denna har nr 70 i Väginstitu--tets rapportserie: "Specialrapporter". Jämförelser mellan personbilars om-körning av personbilar och lastbilar göres och jämförelsevärden är då

häm-tade ur denna rapport.

(7)

Åhman, K-I: Omkörningar av lastbilar.

TYP

Sammanlagt 1161 omkörningar studerades under fältstudierna. av omkörning

591 omkörningar av lastbilen utan släp och 570 omkörningar av släpvagnskombinationen.

Omkörningarna har indelats med avseende på

1. hastighetsförloppet under omkörningen, flygande om det omkörande fordo-net hela tiden har högre hastighet än den omkörda lastbilen, accelererad

om den omkörande innan omkörningen framförts i samma hastighet som last-bilen.

antalet omkörda fordon, singel eller multipel omkörning

sikthindret under omkörningen. Avgörande har varit de siktförhållanden, som rätt vid omkörningens påbörjande. Sikthindret har antingen varit ett fast terrängföremål exempelvis kurva eller backkrön eller ett syn-ligt mötande fordon.

Observationerna har gjorts från lastbilen.

Som framgår av de blockdiagram som redovisas på efterföljande två sidor kan konstateras:

rande procenttal för omkörningar av personbilar var 34 - 38 %.

75 respektive 79 Z av omkörningarna var accelererade omkörningar. Motsva-Den stora

andelen accelererade omkörningar av lastbilar är en följd av de

försäm-rade sikt-förhållanden, som råder då en personbil kommer nära en lastbil

samt den större längd som lastbilsekipaget representerar.

Procentuellt fler flygande omkörningar företogs förbi lastbilen utan släp.

(8)

Åhman, K»IE quörningar av lastbilar » 4,

Typ av omkörning Totala antalet fullständiga Omkörningar med släp 570 (100.0)

l

i i Flygande ' Accelererad kaörning omkörning 120 (21.1) 450 (79.0)

_._

I

,

.

å,

i

'I

I

I

Singal Multipel Singel Multipel

,m amkörning omkörning nu nu oMkörning omkörning

'

.103 (18a1)

17 (3.0)

337 (67.9)

63 (11.1)

Kurva, Kurva, Kurva, H Kurva,

.ut backkrön 'baakkrön _, backkrön backkrön gg:

81 (14.2)

' 9 (1.6)

267 (46.8)

45 (7.9)

F?

Synligt

Synligt

Synligt

Synligt

mötande mötanåe mötande mötande _

' fardon , førdon w* ' foråon fordon m'

I 22 (3.9)

I T 8 (1.4)

i

120 (21.1)

18 (3.2)

(9)

Åhman, K-I:_kaörningar av lastbilar Typ av omkörning* Totala antalet fullständiga omkörningar utan släp 591 (100.0)

Flygande Accelererad omkörning omkörning 150 (25.4) 441 (74.7) i .- i

I'

L

f

1

Singel Multipel Singel Multipel

,.... omköxfning omkörning ...w ,.._ omkörning omkörning

138 (23.4) 12 (2.0) 391 (66.2) o 50 (8.5)

Kurva, Kurva, Kurva, Kurva,

backkrön backkrön backkrön backkrön

III-I F_

112 (19.0)

9 (1.5)

'

331 (56.0)

42 (7.1)

Synligt Synligt Synligt Synligt

__ mötande *mötande __ __ mötande 'mötande

fordon fordon fordon fordon

26 (4.4) 3 (0,5) 60 (10,2) l i 8 (1.4)

(10)

Pr ocen t av de ol ik a fo rd on sg rup pe rn a me d läg re re la ti vha st ig he t än an gi ve t

Åhman, KuI: Omkörningar av lastbilar.

Relativa hastigheten mellan aktiva och passiva fordonet

Relativa hastigheten uppmättee som ett medeltal av hastighetsskillnaderna under

I diagram nedan och på nästa sida redovisas relativa hasti

omkörningsförloppet. a

heter för olika foráoasgruppers omkörningar av lastbilar med och utan släp. I likhet med förhållandena vid omkörning av personbilar kan här observeras ett fordon med större hastighetspreetaoda (fordonsgrupp 1) gör omkörningarna med högre relativa hastigheter. Medianhastigheterna för omkörning av lastbil med

Motsvarande Vid omkörning

släp är 8,0, 7,2, 6,4 m/a, för fordonsgrupp l, 2 och 3 respektive.

för omkörning av lastbil utan släp är 8,3, 7,2 och 5,6 respektive.

av en lång fordonskombination blir den relativa medelhastigheten högre på grund av den längre tid en acceleration är möjlig. Lastbilars omkörningar av lastbilar sker med en relativ hastighet av omkring 4 m/s. Samtliga redovisade relativa

hastigheter gäller

singleomköroiogar.-% 100'

M'- '

80;

60 40_

203

Lastbilar med släp .I

Os'. . .. * O 4 8 12 16 20 2/4 28 [rn/s]

letyp 1 *mnm»«mu m Personbilar med hög motoreffekt Biltyp 2 : mellanklassvagnar

Biltyp 3 *oc-see* 3 Småbilar

Biltyp 4 mwnmuømm x Lastbilar, tunga fordonskombinationer och bussar

Figur gå, Kommlativa fördelningar av olika fordonegruppers relativa hastig»

heter. '

(11)

Proc en t av de ol ik a fo rd on sg rup pe rn a m ed läg re rel a t i v h a s t i g h e t än an gi ve t 0 . 0» g a a As

Åhman, Kmk: Omkornlngar av lastbilar 7,

Z

100 ø...000010 ;2;- 'V"" t . III' /

/ /I

80

A'

60 40 20 Lastbilar utan släp

0

8

12

16

20

24

28

[In/3]

Bilty'p 1 W *I* == Personbilar med 'hög motoreffekt Biltyp 2 -uumwuw n Mellanklassvagnar

3 00500400 :2

Biltyp 4 -uewm-am 2 Lastbilar, tunga fordonskømbinationer och bussar

Figuruå. Kumulativa fördelningar av olika fordonsgruppers

relativa-hastig-heter.

(12)

Åhman, K-I: Omkörningar av lastbilar. g

Omkörningstiden

Omkörningstiden definieras som den tid det omkörande fordonet med någon del befinner sig i körfältet för mötande trafik. Grupperingen av de omkörande

fordonen har gjorts med aVSeende på motorstyrka relativt vikt.

Tabell 1. Omkörningstiden för olika fordonsgruppers omkörning av lastbil med och utan släp

Omkörning Antal Fordons_ Medelvärde Kvartil-av last- observa-. grupp At -kAt1 2 Spridning Median

avvikel-bilar tioner sek q se

96 1 8,8 3,44 8,5 2,3 336 2 8,9 3,12 8,4 2,3 Utan släp 126 3 8,8 3,54 8,5 2,4 ' 12 4 12,5 2,53 12,5 1,4 558 l+2+3 8,8 3,27 8,5 2,3 _- m 75 1 5 8,0 1,8 I 351 2 10,1 3,69 9,3 2,7 Med släp 113 3 10,6 q,55 9,7 2,9 29 4 15,9 4,90 16,2 3,1 539 1+2+3 10,0 4 3,79 9,1 2,7

Fordonsgrupp 1. Sportvagnar och personbilar med hög motoreffekt

2. Mellanklassvagnar (Volvo 144, Ford Taunus etc) 3. Småbilar (Volkswagen)

4. Lastbilar, tunga fordonskombinationer och bussar

Som framgår av tabellen är

- Medelomkörningstiderna i det närmaste oberoende av personbilarnas stor-lek.

- Medelvärdena av omkörningstiden vid omkörningar av lastbilar är 1.2 se-kunder längre vid personbilars omkörning av lastbil utan släp än vid

per-sonbilars omkörning av personbilar (8.8 mot 7.6 sek) och 1.6 sekunder

läng-re vid lastbilars omkörning av lastbil utan släp än motsvarande vid last-bils omkörning av personbil.

- Medelomkörningstiderna är 2.0 sekunder längre vid omkörning av lastbil med släp än vid omkörning av personbil.

(13)

: ve t 0 ! nåe iav fo rd on sgrup pe rn ame d i i. a '1 1 r 0 c3 n t ue l k ør za r e c m '9.X

Åhman, Kul: Gmkörningar av lastbilar. 9.

» Lastbilars omkörningstider är i gencmsnitt 5_sekunder längre vid omkör» ning aü lastbil mad släp än motsvarande för omkörning av personbil. « 0:a 4 % av observerade omkörningar är omkörningar mellan tunga fordon

00h foråonskombinationer.

Fördelningarna av amkörningstider redovisas i diagram nedan. % 130 80

Parsonbilar 60 ti d än an g 40 Kör ni ng s WMA? Lastbilar utan släp 1 l O 5 10 15 20 25 Gmkörningstid

?ersoñbiiar meâ hög motoreffekt V I

i?

Biltyp 1. mmm

§3

Biltyp 2 Wümmwwm Mellanklassvagnar

å

Biltyp 3 ammunwwwmm Småbilar

Biltyp 4 ammW.wmm»m Lastbilar, tunga førdonskombinationer och buggar Figurmá, Kumalativa fürdainingar av omkörningstider för olika füråomsgruppará omkörningar av lastbilar med och utan släp.

(14)

Pr øc en tue li an del av er åøn sg rup pern a me å k o r t a r e om kör ning st ia än an gi vet

Åhman, K»I: Omkörningar av lastbilar.

(Ä 100 80

:1 ..

Figur 5. lö.

BiltY? 2 a Mellanklassvagnar mm 0 W x Småbilar Biltyp &

áansgrupperg cmkörningar av lagtbiiar

äapport ng 6

mUL

Per$onbiåar med hög'motoreffERt

ed 90h utan släp. 0.1 1,. .. i 1

I

Pâfäüübilar li .f/;astbilar Lastbilar med släp 1 1 15 20 25 30 Omkörningstid

'mmm°*wwwz Lastbilar, tunga førdonskombinatiomar och bussa

(15)

Åhman, K-I: Omkörningar av lastbilar. 11.

Nedan redovisas omkörningstiderna för olika typer av omkörningar.

gapell 2. Omkörningstiden för olika typer av omkörning av lastbil med och

utan släp.

Omkörning Antal Ömkör- Medelvärde Kvartil-av last- observa- nings- Atl *Atz Spridning Median

avvikel-b11fâpk tioner typ sek 0 se

Single 331 101010 9,1 2,71 8,6 2,4 omkörning 61 101001 7,5 2,78 7,6 1,9 utan 113 100110 8,1 2,53 7,6 1,5 släp 30 100101 6,4 3,42 6,3 3,0 Multiple 43 101010 13,2 4,39 13 3 3,5 omkörning 8 101001 11,0 3,77 12 5 2,5 utan 9 100110 9,2 2,92 släp 8 100101 5,7 6,86 Single 267 101010 10,6 3,55 9,4 2,9 omkörning 120 101001 9,7 4,69 8,7 2,4 med 81 100110 8,8 2,39 8,5 2,2 släp 22 100101 6,9 2,29 7,2 1,8 Multiple 46 101010 13,0 5,49 12,5 2,3 omkörning 18 101001 12,1 3,97 11,0 med 9 100110 14,9 5,84 13,6 i släp 8 100101 10,2 2 09 11,6 3 1,6 Omkörningstyp

101010 = single, accelererad, sikthinder kurva eller backkrön 101001 = single, accelererad, sikthinder mötande fordon

100110 = single, flygande, sikthinder kurva eller backkrön 100101 = single, flygande, sikthinder mötande fordon

Följande konstateras

- genomgående kortare omkörningstider om mötande fordon är synligt under omkörningen

- kortare omkörningstider för flygande än accelererade omkörningar.

(16)

0 < g q 0 V 5

Åhman, K*1: Omkarnlngar av lastbilar. LE,

Avstånåetlmallan lastbilen ash färsta köfordon under efterliggningstidan I likhet-meâ vaá gem kunáä kanstaterâs för perécnbilat påbörjas ofta$t áäü accelatexaåe omkärningen med en acceleration i eget körfält, dvs ett ur trafiksäkerhetsäynpunkt föga rationellt beteende. Siktförhållandena fxamêä försämras avsevärt samtidigt som avståndet fram.till den punkt där omkörw ningan är fullhørdaâ aj föränáras. Det rationella beteendet skulle vara

en samtiáig utsvängning i vänater körfält då omkörningen påbörjades.

.5.

edianavstånáat under efterliggningstiden är cza 17.5 m.för lastbil utan

i

5..

L

släp och cza 21,5 m för lastbil'maå släp. Den sämre sikten bakom last» bilen meá släp har medfört att av3tånden mellan førdonen ökats. ÅVStåüåüü gvarar i tiásluckan mot 1w1.2 saknader vilket i sin tur är en normal regim tionstid has förarna, ävs förarna räknar med att kunna påbörja sin evanw tuella inbromaning viå samma punkt Som den framförvarande.

1* .

Ur a13grammgt kan Oakäå avläsas en minåre spridning l avstånden bakom lasthilün maá slänm.I L L 0-: *'* .rg ä EUÖ ' > _§5. 283- 42.: -97...; ,t r nu; »1,1n A a.. \ _n 1 A w Läñtbii Q°M ' % §3 utan gläp u., *i _44_ . m m 30 m :4 » .m :(73 m m M) SM »S EN ü) K ür t äf â av éf te rl ig gn ir r -n Ea ne n Vâxi t '. S ? E ÖC ân t üe l å d äi d êt m ål i an fo r

G 2% 4% . §0 ' 80 IOOIH

Avaâånd mellan føráan umáêr eftürliggningstiâen

Figur 63, Avstånåüt maååan iastailân üüh första

*AMWAWWM-ü

vin; .1 V, _" ' .-?,3 _4_+, ,__r- *ha*

äüiürüøn andar âiuêfiiñgnlñgåiådüuum...

(17)

100 o 4 K um ul a t i v %

»Ez ümkörningär av lastbilar.

0

Mmmm , K.

Omköranáa fardanets raiativa körsträcka undar omkörningen

En jämförelsü'mellqn avstånden mellan omkörande fordon och lastbilen vid utsvängningen ur eget kärfält üch viá insvängningen jämfört mad förhålåan*

dena vid,0mkörning av en paraanbil vågar att avstånäen i princip halveratg

lit-e

föralserna avser ungefär samma hastigheter (60 km/h för pärm

trots att jam

sonbiiar resp en genümsnittshââtighet hos lastbilen på c:a 67 kmihi. I da radovigas de relativa körsträckorna. i

figuren nedan GCh på nästa &i

figurarna har inlagts några exampal på Observerada relativa körsträcka: vid ömkörning av En Ut* och insvängningsförloppet synes ej

las äilen framföras med resp utan släpvagni

»(L' persenhil. da E: skilja sig åt 80 Ch (D 40 20

'u I u' i, c. .1, §5a 1 .i a' o i.. 5 'W' o , in., , o .p N b . . _, .. oorqøuaaoucseau ' 'hM _ _ _"vau-d m . 3:_ 4:. G. 1 V W mm mm 'I' så i; 4 ' au , h / .i 2: i., "1 a :.;I' 9 i' i .i '. a, a. *5.9 s 'i F W " Personbil (60 km/h) O Aginglenflygmfordon) O O Q QQ . '5 0 . m er e Med

(mg

60

40

_20

:+0

60

MFK;

umumwwm» Singlemaacwaikt wwwuw'wv Sin'leuflygwsikt

Mumma-w»-Figur 7,

Singleuaccmføráün

Kumulativa föääelmiñgar av relativa körsträckor vid utsvängning (ålB

resp inâvängning (AlFB vid omkörning åV lastbil med släp.

(18)

.% 100 80 60 K um ul ati v % 20 H

Åhman, K-I: omkörningar av lastbilar. 14.

\

_

\

Personbil _(Singleoflyg-sikt) O O

\

Personbil (Singleuflygufordon)

i. -g 6 i Ö -. o . \ . . Ö \ , ; ' 'f 3

se

E!

25

c:

:5

:d

<3

w:

ha

ua

:z

Utan släp

aiBLm]

60 40 .ugn-uu» Singleuaccusikt om Single aCC*-ford0n 20 20 C) 0 ...u ... Single-flygøsikt ..0mn.". Singleuflygufordon 40

(AIB) resp insvängning (AIF) vid omkörning av lastbil utan släp.

vn.

Rapport:- nr 6

60 A1F[m3

(19)

o 0 O

Ahman, K-I: Omkörningar av lastbilar. 15'

Omkörningssträckan

Omkörningssträckan definieras som den sammanlagda sträcka längs vägen som den omkörande befinner Sig i motriktat körfält.

Orkörningssträckan räknas sammansatt av

- relativa avståndet vid påbörjande av omkörningen (AIB)

- relativa sträckan för den omkörande och omkördes relativa passage

- relativa avståndet vid insvängningen (AIF)

- den av den omkörde körda sträckan under omkörningen.

id en ämförelse med omkörningar av personbilen kan konstateras en genom-

j

ående längre omkörningssträcka för omkörningar av lastbilar.

Skillnader-<

na uppgår till 25-50 m. ?å samma sätt som vid omkörningar av personbilar konstaterades en minimiomkörningssträcka vid 6-8 m/s hastighetsskillnad

mellan omkörande och omkörda fordonet.

Figurerna på efterföljandesidor redovisar anpassade 2:a grad8polynom för

sambandet mellan relativ hastighet och omkörningssträckan för lastbil med

och utan släp vid olika typer av sikthinder (mötande till synlig eller

sikt-hinder i form av kurva eller backkrön).

(20)

0 , 1,571- " "

Ahman, Kul: Omxornlngar av Lastbilar. 16

Omkörnings-sträcka 275 250 Sikthinder: terrängföremål 225 208 Sikthinder: synligt mötande føråon 175 150 125 af; 0 5 3.0 1;» v ag * - * ' ad Av m/sl> W med :Släp i:

m Lastbil utan siäp

Figur 9 . Observeraâe omkörñingssträckor för olika relativa hastigheter mellan aktiva Och passiva fordonet,

Accelererade omkörningar.

(21)

r? '," r o.- l '

Ahman, RMK: ümkarnlngar av Eastbllarw 17_

Omkörningsn sträcka 275 250 225 g Sikthindet: terrängföramål 200 1?5 Sikthinder: synligt mötande fordon iSÖ 125 0 g 5 10 15

Lagtbil mad Släp Hastighetsskillnad Av [m/s?

0%va

Lastbil utan giäp

Figur_10. Observerade omkörningssträckor för olika relativa hastigheter mellan.aktiva üch passiva faráønat.

Flygande Omkörningar.

(22)

Åhman, Kul: Omkörningar av lastbilar.

18-Relativ omkörningssträcka och omkörningstid i relation till

hastighetsskill-naden mellan omkörande fordon och lastbilen

Vid studierna av omkörning av personbil observerades att den relativa omkör-ningssträckan var en funktion av i första hand relativa hastigheten mellan omkörande fordonet och personbilen. Detta förhållande kan även antas gälla för omkörning av lastbilar. På nästföljande fem sidor redovisas observera-de samband mellan relativ hastighet och relativ omkörningssträcka samt re-lativ hastighet och omkörningstid. Anpassning till 2:a gradspolynom. Figur 11. Single omkörningar. Lastbil med och utan släp

Figur 12. Single, accelererad, sikthinder: terrängföremål

Figur 13. Single, accelererad, sikthinder: mötande fordon

Figur 14. Single, flygande, sikthinder: terrängföremål

Figur 15. Single, flygande, sikthinder: mötande fordon

I figur 16 redovisas observationer av tidsmarginalfördelningar för olika typer av insvängningsförlopp. En kort tidsmarginal till mötande fordon medför en tvingad snäv insvängning. Snävare ju kortare tidsmarginal. Negativ tidsmarginal innebär att möte skett innan omkörningen fullbordats.

(23)

R e l a t i v e m k örn i n g s s t r äc k a Om kör ni ng sâi d a om ...4 n . .i

Åhman, Kai: Omkornlngar av lastbilar.

Regressionspolynom av 2:a graâam Lastbil utan släp:

s , : 9,8+7,34 Av » 0,04-Åv2

tel Dataunderlag: 529 omkörningar Lagtbil med släp:

s

rel

2 25,2 + 5,36 Av + 0,05.gv

Dataunderlag: 490 omkörningar Laatbil utan släp:

T x 11,6 u O,53°âv + 0,02»av2

Bataunderlag: 529 omkörningar Lastbil med släp: m , . 2 T m 1!,9 m 1,55'åv + 0,05 &v Dataunderlag: 49% omkörningar

Iaâthil utan resp med släp.

m 100 80 å? Lastbil [få] maá . I Släp fl 60 I ! i'

.i

_/ 40 /Iavtb'l I .J 0 1 , f utan âläp 20 0 L " \ ' 0 4 8 12 lá 28 s fåAv) 20' 16 Lagtbil , med Eläp 12 kx_ 8 - n-Läsäli 'utan släp 4 0 V 0 4 8 12 16 20 Hastighetsskiåånad ávgmfsâ

Figur 11. Relativ omkörninggsträcka 03h ømkörminggtid som funktion av hastigw hetsakillnaáen mailán aktiva açh_p835iva fgréanet.

'Ryp av ømkörning: single.. Omkärt fafáøñä VTI. Rapport nr 6

(24)

O m k är n i n gst i d Rela ti v om kör ni ng ss tr äcka

Åhman2 Xml: Omkörningar av lastbilar. ap

m . 2240:

S ==fCAv3

*f tel

f, Regressionspolynom av 2:a graâan

100 Af!! p Lastbil utan släp: .

I

7?

,i SW31 : 1239 +-6,96-Av » 0,011-ái 86 A? Dataunâerlag: 331 omkörningar Lastbil

/

med / släp A, Laätbii med släp:

60

/

sfp: x: 34,6 + 3,38»Av + 0,183»

, ;V ' f///Zf Bataunâerlag: 26? amkörningar

/ I

I

43,0

I

Lastbml

.

utan äläp 20 0 G A 8 12 16 20 s _ T m f(&v) 20 Lastbil utan släp:

'1: 2= 13,5 .w 1,00.,:W+ (3,043-M2

Dataunâerlag: 331 omkörningar 16

med.

l..

:r- r: 19,5 .a 1,834ziw + masa-md

i *åçap Dataunáerlag: 257 omkörningar

12 mb ' ' "mk" *u *n % nu& www

8

.

" ::äthn

_aaw'øwøøf/

Lastbil utan släp 4 O 5 V * _ 0 4 8 iz 16 28 Haatighetsskillnad åvEm/s?

Figur 12, Relativ Omkörningssträcka och omkörningstiá som funktion av hastigu hetsskillnaden mellan aktiva och passiva foräonet.

Typ av omkörning: singla, accelererande, sikthinåer: terrängföremål. Omkört fordon: leatbil utan raap med äläp.

(25)

Re la ti v Om kör ning ss tr äc ka O m k ör n i n g s t i d m 100 0 3 C3 (3 1 C3 ' 4: » CD N C) 20 16 12

Åhman, KMI: Omkärningar av lagtbilark

i 21* 3taif ?(åV) ' Ã/l RegressiORSpolynom av 2:a.graáan Lastbii med släp Lastbil utan släp: ' 2

4...

sm1 x 20,7 + 3,324w + 0,006.ng

al! . af Dataunderlag: 60 Omkörningar ;V . af

ff

ag ,

Lastbil meá släp:

#7 *3-* C* :2; ' ' _ . _ i e fdfi' oral 3L,8 + 2,40 Av + 0,206 3 äp%gâtbil Dataunderlag: 120 omkörningar _fø/ ,gif utan släp //f JF'i''i i i* I' J' 0 4 8 12 16 20 T m fiáv) Lastbil utan släp: 2 T 3 13,å w 1,30-Av + 0,042 Av 1 Dataunáerlag: 60 Omkörningar

a

\\ Lastbil med släp: ,. * 2

\ ME*th

_utan

T

21,6 .. 2,61 Av -g- 0,103m

\ släp Dataunderåag: 120 omkörningar 4

.

'x

'R

Xx

x ;

N

2,

7

N.,

J

x K

L Ha

853.' 11.

' KM.

MM

med släp' ' MM

4

8

12

1:;

233

Hastighetsakillnaå åv?mf$?

33 Gmkörninggtid som funktion av hastigu Figur 13. Relativ amkörning träaka Güh

hetsskillnaden mellan aktiva Och passiva føráanet.

Typ av omkörning: single, aacaleräranäas äikthindafâ åynligt mötande

(26)

R e l a t i v o m k örn i n g s s t r äc k a Om kör ni ng st id ü ' n :1 'i I i h

Ahman, Kai: Gmkaynlngar av Åäåübllât.

: T

m I / f (23 3 // Sr e 1"' .g J

,

4/

Lastbil Lastbil med .utan ?80 álap Slap

00

a

a

12

1@

2G

S iF 20 16 12 Lastbil mähmwm meå

% %:: MM$W

a*

'

Lastbii

Mmmm'

° ' *

utan släp 4

O 0

4

8

12

16

20

"en 1 ', blgursz. Hagtirhütsskillnaå åvfmfsä J' 22. Regressionspolynom av 2:a gradgn.

Lastbil utan släp: 1 9

3

tel

= 7,0 + 7,85 Av n 0,050.Av

Bataunderlag: 112 omkörningar. Lastbil med släp. stel

x 0,: + 10,18 Av - 6,123eáv2

Dataunderlag: 81 omkörningar Lastbil utan släp:

m m 1Ö,3 M 0,28 Av + G,006vávz

.Daäaunáerlägz 112 omkörningar Lastbil med släp:

3 11,2 0 0,29 av + 0,005-;gv3

;Dataundarlagz 81 omkörningar

Relativ amkärningssträcka üCh Omkörningstiá som funktion av haatig»

EetssEiIlnaden meäåan aktiva ash passiva fordonet.

Typ av omkörning: single,f1ygande, äikthindür: terräügfäremål. Omkört fordcn: lastbil utan raSp mad $1äp. '

(27)

'3 V,

Åhmans KWI: Omkörninwar av lastbilaraO

m 3rei_ * f<åV>

100

5/

//

80

m

Lastbil

m,/Ãa$tbil

.ä 'utan i: zneå E släp 31äp ä mÖO 53 m 0.»4 m ?ut '2 E C340 > 'ri :LJ CG P* m a: 20 0 ' y 0 4 8 12 16 20 s T 3 fååv) 20 _ 16 vu *H 4..) 33 . a 12 'H E Lasbbiå ;S utan N . M M W 8 w *n'pmmhMMMW Møvwøwgh vi* ,. WW par Lastbil 4 meå släp 00 4 8 12 16 Fi ur 15.

TL?"

Hastighetsskillnad äv§mls§ 23. Regressiongpolynom av 2:a graden

Lastbil utan släp:

sm1 2 -35,3 + 12,46«Av -0,104 avi

Dataunderlag: 26 omkörningar Lastbil med släp:

3

tel

m 13 7 + 6,04 av . 0,053'åvá

Dataunderlag: 22 omkörningar Lastbil utan släp: T x 3,8 + 0,49'Av u 0,011'Av2 Dataunderlag: 26 omkörningar A Lastbil med släp:

T x 10,3 w 0,46 Av + 0,011-åv2

'Dataunderlagz 22 omkörningar

Relativ omkörninrsgträcka och omkörnin stid som funktion av hastig*á

etSS'lllnaden mellan aktiva och passiva fordonet. O

Typ av omkörning: single, flygande, sikthináar: äynligc mftande fordon.

(28)

Cr

Ahman, K»I: Omkörningar av lastbilar 24.

100 0»10 m

%

/ñ'

A

1;

Lastbil utan släp

8 At3[sek3 % 100 dia". .

Lastbil med släp

6 8 At3[sek]

Figur 16. Kumulativa fätdelningan av tiäsmarginaler vid omkörningar av

lastbilar. Upyáelning på äVSEåñåSkläSS viå insvängningen (ålF). ?Til Rappørt nr 6

(29)

Åhman, Kul: Omkörningar av lastbilar 25%

Tiágmarginalen efter omkörning

I rapporten "Omkörningar av pergonbilar" konstaterades att förarna i omköu rande fordøn kansekvent utnyttjar den skydáézon, vägrenen, som står till

förfoganäe, genam att kalkylera med en ömsesiåig anpassning från alla in-blanåade fordon. Detta tog sig uttryck i en stor andel omkörningar âär tidsmarginalerna blir negativa, dvs mötet sker innan omkörningen fullbcrn data, Då vägarna hada breda vägrenar var datta beteenåe vanligare men

förekom också på Vägar utan vägrenar.

Omkörningarna av laatbilar visar liknanåa resultat men till skillnad från omkörningarna av personbilar är negativa tidsmarginaler på vägavsnitt meá låg vägstandará sällaynta. På vägar mad hög standará är omkörningar med negativa tidsmargimaier lika vanliga vid omkörningar av lastbilar sam v16 Omkörningar av personbilar. 47! .'o y

,pr

M

/

SQ ,[1]

60

s'

.i

If Vägar med bräda j? balagáa vägrenar 40 20 0

«2 0 2 4 6 8 10 Tidsmarginal Sak

Figur 17. Procentuell andel av omkörningarna (mötande fordan

synligt) maá kortare tidsmarginal till mötande fordon än angi» vet. Negativ tidsmarginai innebär att möte skett innan ömkör» ningen fuilñordats.

(30)

O ,. _ . .lg 0 ., s_ V .e

áhmans Kälz ÖRKLIHlüäâT av iastbliar. *vr

U 7.11' f) .g

Omkörningsfrekvaüs

Omkörüingar av parSünbilar och lätta fardonskombinationar har stuáeratg i anâra sammanhang. Därvid uppmättes omkörningsfrekvenserna uttryckta som antalet Omkörningar av m%tf0rd0&et (köledaren) per körd kilometer* I figureñ nadan har da'raâuläat 80m Erhållits viaomkörningarna av laszm bilen mâá Och utan Släp inlagts i eää diagram 50m redovisades vid ümkörw ningar äv personbil. Sam äynes i diagrammet utgör laatbilen utan släp ungefär samma hindar âam en :ätt førdcnskombination i motsvarande hastig. het w 0,6? ümkörningar per kilomater vid en hastighet aV'65 km/h. Matm

svaranåe får en tung fardünçkembination är 0,44 omkörningar per kilomüu tera Jämföraiser har kuxnat göras äå samtliga trafikstudiar utförts längs i prinaip samma sträckningar.

Omkörningsm'°

E i frakvens 1 km 3.. 5 E:)

v 3.

;5%

i ak tbil ñlapvagn ,"5 6, Lastbil wwwwdwä 'maå siäpvagx b i ;n z4) $aün011k ägfortsättning *0 än. i J .uif'w EJ ?0 ?G 110 136

?äâsiva førdanets haaäighet [km/Ef

...i

. ?er$0nbå1

Lätt faråanskombination (pñrsonbii meå husvagn)

Laatäil mad ash utan släpvagn

å

M

;m

a

Figur 18. jämförelâé méllan uppmätäa GmkörniügsfraRVénser förbi persambii Och förbi lätt foráonskombinationa

(31)

Åhman, K-I: Omkörningar av lastbilar. 27.

_gmkörningsbenägenhet, sannolikhet för accepterande av en given längd för

om-körning

Närmast följer ett utdrag ur Specialrapport nr 70 "Omkörningar av personbi-lar".

Då en förare skall köra om ett annat fordon gör denne en bedömning av den

synliga fristräckan som antingen är lämplig för omkörning och då påbörjas omkörningen eller olämplig och därvid kvarstannar föraren i position bakom det hindrande fordonet. Vid fältstudierna uppträdde alltid mätfordonet som hindrande och därvid kunde konstateras hur olika fristräckor antingen för-kastades eller accepterades för omkörning med en viss frekvens. Genom att sammanställa alla förkastade och accepterade fristräckor erhålles en rela-tiv frekvens för accepterande, som approximarela-tivt överensstämmer med dess sannolikhet. Sannolikhet för omkörning,

accepterade fristräckor

accepterade och förkastade fristräckor

P(omk) =

Svårigheten att konstatera när förarna beslutar sig för att acceptera res-pektive förkasta en fristräcka för omkörning har medfört att definitioner-na gjorts olika för beräkningardefinitioner-na av omkörningsbenägenheten för flygande och accelererad omkörning. Det kunde konstateras, när omkörningarna in-prickades i vägbeskrivningen med uppritade siktlängdspolygon, att förarna endast i mycket sällsynta fall påbörjade en accelereradmomkörning vid ökan-de sikt. Förarna väntar till dess fristräckan är väl definierad. Därför har under efterliggningssträckan alla maxima i siktlängdspolygonen anteck-nats som förkastade fristräckor och den fristräcka som accepterades för

om-körning givits samma värde som.närmast föregående maximipunkt. I många fall uppkommer en kortare fördröjning mellan uppnått siktmaximum och

påbör-jande av omkörning. Denna fördröjning "reaktionstid", är olika beroende på typen av sikthinder vid omkörningen. Då föraren accepterar en fristräcka, som begränsas av ett synligt mötande fordon, blir reaktionstiden kortare än motsvarande för de fall en kurva eller ett backkrön utgör sikthinder.

Re-sultaten redovisas i figuren på nästa sida.

Vid de flygande omkörningarna, som utmärkes av att det aktiva fordonet inte vid något tillfälle under omkörningsförloppet framförts i samma has-VTI. Rapport nr 6

(32)

Åhman, K»I: Omkörningar av lastbilar 28,

tighet 80m mätfordonet, kan under kortare tiå innan upphinnandet, det aktiva foråonets hastighet ha anpassats till mätfordonets hastighet utan att áetta kunnat upptäckag och registreras som förkastande av en given friaträckä. I dessa fall noteras därför åen aktuella fristräckans längd

áå den aktiva går ut ur eget körfält som den accepterade fristräckan.

Motsvaranáe förkasüade fristräcka registreras då det efterliggande far_ donet för föråta gången unåar Gmkörningen framföras i samma hastighet

som det ?assiva førdonet, åvs âå efterliggningssträckan börjar.

Schematiskt baskriveå dafinitionexna i figur 20 och figur 21.

l. äütanâä synligt .0 .L av nu 0 2. Terrangforemal

80

(10 <

'

.60 40' 20

2

V

4.

5

8

3.0

12

reakaionstid [Sek]

Figur 19, Kvnulativa fördelningen av "reaktionstiâer" får alika typer av äikthinâer:

l. mötande fbråøn.syniigt

2. terrängföramål

(33)

2259. Accelererad omkörning

Tid .Säga gi:§&§& Aktiva fordonet

llj

ili

åil '1.

1

i

'il IM

I

i

1-- ill

i

.

||l

I

;ll

I!!

.

!

il

II'

Sikt 1 i l i i I ' l . imötande fordon . l l l .synligt I | I

,

i.. I.

i

!

U

j

I

II

.

Z.:

4

Förkastad sikt Förkastade sikt. Accepterad aiktlängd. längdsmaxima Omkörningen påbörjas dock eller tidsluckor något senare, föregås av

en "reaktionssträcka".

Figgr 20. Vägetid diagrwn. Förklaringar till de använda definitionerna vid sannolikhetsberäkningarna .Accelererad omkörning;

(34)

30. Flygande gggörning Tid Mötandewfordon 49 I» 99 < Q? öo-çø v* Efterliggningssträckan påbörjas \\\\\\\\. Aktivt ford . " an ed

. hinder: synligt mot

I A 1151.' forâon

Aktivt ford. kurva?"

, .

/

Ji

I

I

I I Väg Sikt ^ I I Mötande fordon ' ' synligt \\x _ I \s\ \ / \/ Mote Mote Väg J' ,r a' 4--7 .o___,/

Accepterad sikt Accepterad Förkastad

tidslucka Sikt

Fiär 21.

Vag tld ålagram. Forklarlngar tlll de anvanda deflnltionerna vid

w _ o

o

n

o

«

0.

(35)

Åhman, K-I: Omkörningar av lastbilar. 31.

Definitioner; Tillgänglig friSträcka, sikthinder: kurva backkrön

l) Accelererande omkörning: Alla maximipunkter i

siktlängds-polygonen som gäller för vägav-snittet.

2) Flygande omkörning: Siktlängden då den aktive går ut ur eget körfält.

Tillgänglig fristräcka, sikthinder: synligt mötande fordon

1) Accelererande omkörning: Avståndet till synligt mötande fordon då det först kan

obser-veras. Siktlängdsvariationen under tiden fram till möte ger upphov till diskontinuiteter i den siktlängdSpolygon som gäl-ler utan mötande trafik, se exempel i figur 20 och 21. 2) Flygande omkörning: Avståndet till det synliga

mö-tande fordonet då den aktive går ut ur eget körfält.

Med användande av ovan beskrivna definitioner har relativa frekvensen för accepterande av given fristräcka, approximativt sannolikheten för ning, P (omk), kunnat bestämmas för olika vägtyper och olika typ av omkör-ningssituation.

På de studerade vägavsnitten fanns följande typer av vägsektioner: V I = Körbana: 7,0 m asfalt. Vägren: 0,0 - 1,0 m grus eller asfalt V II = Körbana: 7,0 m asfalt. Vägren: 1,0 - 3,0 m grus

V III = Körbana: 7,0 m asfalt. Vägren: 1,0 - 3,0 m asfalt

Sannolikhetstalen har framräknats med hjälp av ett dataprogram, BMDOSR, som ger ett regressionspolynom av önskat gradtal. Därvid har för ett givet fri-sträckeintervall antalet förkastade fristräckor givits värdet 0 och antalet accepterade värdet l. RegressionSpolynomet ger då det bäst anpassade poly-nomet enligt minsta-kvadrat-metoden. I det första diagrammet redovisas resultatet av studierna av omkörningar förbi lastbil utan beaktande av väg-standarden under efterliggningstiden och vid omkörningen.

(36)

Åhman, K-I: Omkörningar av lastbilar. 32.

Anpassade 4:-gradspolynom redovisas.

Som framgår av diagrammen är:

a sannolikheten för omkörning större om sikthindret utgörs av kurva eller

backkrön än om mötande fordon är synligt

- sannolikheten för omkörning större om den hindrande lastbilen saknar släp - sannolikheten liten att en omkörning skall påbörjas om ett mötande fordon

är synligt

- i jämförelse med omkörning av personbilar är sannolikheten väsentligt mindre att en siktsträcka accepteras för omkörning om hindret utgörs av en lastbil med eller utan släpvagn.

På nästföljande fem sidor (fig. 22-26) redovisas studierna av omkörningsbenä-genheten med uppdelning på olika vägtyper. Underlaget för regressionsanalysen redovisas i bilaga 1-2. Som kan konstateras ger inte hög vägstandard vad

av-ser vägsektionen upphov till en genomgående högre sannolikhet för omkörning. Större framkomlighet följer dock med hög vägsektionsstandard då denna oftast är korrelerad med hög linjeföringsstandard.

(37)

0 i _ !

Ahman, KmI: Omkärnmngar av lastbllar.

?(GmRE Lastbilar med Släp gg 0,8 C: 'H

3

1..

:O

8,6 .

Aø'øøpø*

M

/ /

S a n n ül i k h üt e n f ör øm k

052

i 20 Åüwomewcmmmamuuthom m - n

20a "

400

600

800 Fristräcka [m]

?Comk3 Lastbilar utan aläp Än g .jag .61.. 41 ? 4 La . 0 $ 0 G v 0' O ;L är -* sl "2 .f å :. C W 43 MB m .3 är f 223 in 51'. IJ J r. 5" ,,_ \.

åa a üül i ?

8,2

1 0 0 9 .g '. - vi* '*Mumma* .Wøgmwø. JB .. 64W www011

M

å

. .å . 263 åüü 693 860 Fristräcka Bg

Figur 22. Saümüiikheten för ascepterande av given Eristräcka Eggwgåkármimga üppéeâüing på typ av Gmkörning,

2, Single # aac w sååå ' 2. aingla w acc.w füfáün 3. Single w flyg w âikt a, Single w flyg « föråan VTI, Rapgart nr 6

(38)

'P (mik.) fär cm kör ni ng S a n n øl i k h a äa n ?(omkåä ' z 0 a

Ahmams KMI: Gmäärningär äv lastbilar

Lastbilar med Släp Singleuaccwsikt

0,6

,,w *' m *MIX VII'

03:2

296 #06 60% 800 Fristräcka {m] Lastbilar e \Singleuaccnford0n VIEI W- am .mm man. .M 660 890 266 1

Figur 23. Sannalikhätam för accepteranáa av given fristräcka får omkörning

. _, g (3. .. 4.

Uppdaining pa Oilkâ vagtyparo ?TE* Rappürt nr 6

Fristräcka [m]

QS

(39)

rn lng 0 3: bxn ln g '3 i". e n

Åhman, Kul: Omkörningar av lastbilar

S a n n ül i k h e t e n för o m äö

äa ün a l i k h P(0mk) q Lastbil med släp Singléuflygusikt 0 8

=

M* 9

M..

VII

. 0,6 0,4 0,2 200 QOO 600 800 Fristräcka Cm] Påümk) Lastbil med släp Singleáñyg-fordon §38 g h ü,é m4

ü,

...

W 23* -' ;f 11 0,2 lfff 'få

ZUJ ago åGG 869 Fristräcka [m3 Eigvr 2%. Sannalikhetam för accepterande av given fristräcka för ømkörning.

)

Upgdeåning på olika vägtypar. ?TE; Rapporâ nr é

(40)

i f a 4-. .1,L 1 S a n ma i i c. "" Qi "- "l

Åhman, Kul: ümüornmngar av lastbllar. 36,

PCGimk) ; f :Lastbilar ff utan släp

1/2751:

_Singlauaccusikt

0,8 -

'-

.i

/

M.

5:/

(1:33.42

Sa nnel ik äe te a för O m k är n i n g

Påomk) Lasäbilar ut n släp i r G mäür ml üâ 3:. Ogår k he t e

20% 460 600 800 Fristräcka [m]

Figuh 25* Sannolikheten_för accapterande av givan fristräcka

für amkörning*

Uppdeining ?å olika vägtyper,

3"?

(41)

Piomk) 2 för om kör ni ng S a n n o l i k h e t . ?(ømk) *I o m xör n l n g f ör S a n n a l åk äe t e n Ö 6

0, 8

0,6

37. 0 , M_ ., _,_, . I . å .

Åhman, Kwii Umkornlngaä av laatbllar.

Lastbilar utan släp Singlewflygmsikt

/

,.-MVII

800 FristräckaEm] 'Lastbilar :, utan släp

:5ng 1. e-fly g far don

_ _ r:- N '1. n. g. . m' UI

.. .A ' ' ' - '

TH . 1 4:-: un- mr, .. :rv-;..J M . , I. _. i. la. ._w. __u .av

290 400 600 800 Frigträcka [m] Figur 26. Sannalikhetên för accaptexanda av given fristräcka fär omkärning.

v Ju ,.5., K "I" .0 -..g, äppmeidLng ?á Ollka vágzyper, ?TI. Rapport ut å

(42)

Åhman, K-I: Omkörningar av lastbilar.

BILAGOR

(43)

Bilaga 1.

Definitioner (obs bilderna tagna i vänstertrafik)

Mätfordon : Det med trafiken rörliga fordonet, vari obser vatör och instrument befinner sig.

Det under omkörningsförloppet omkörande

W c+ p. 4C'T' Fb

i

0

5% ? H Q* O .'3 fordonet.

Passivt fordon Det omkörda fordonet.

Omkörning av enskilt fordon.

: Omkörning av två eller flera fordon.

Den aktive i höger fill) under hela omkör-ningsförloppet.

Accelererad omkörning : Det aktiva fordonet har samma hastighet som det passiva fordonet innan omkörningen pâ-börjas.*

Flygande omkörning : Det aktiva fordonet har hela tiden högre hastighet än det passiva.

1) I den efterföljande redogörelsen har begreppet "körfil" ersatts med

(44)

Efterliggningstid : En accelererad omkörning föregås alltid av en efterliggningsstråcka av varierande längd. Efterliggningstiden räknas från den tidpunkt, då det efterliggande fordonet har nedbringat sin hastighet till det framförvarande ,nets hastighet tills det efterliggande

fordo-net påbörjar filhyte vid genomförd omkörning. Göres ej omkörning räknas efterliggningstiden avslutad då mätfordonet nått mätsträckans ändpunkt.

Efterliggningsstråcka 'Den sträcka som tillryggalåggs under efter-liggningstiden.

Al : Avståndet mellan aktivt och passivt fordon

då omkörningen påbörjas, d.v.s. det aktiva

'fordonet går ut i högerfil.

Al : Avståndet mellan aktivt och passivt fordon

då omkörningen avslutas, d.v.s. då den

om-körande återgått till vänsterfil.

Aktiva fordonet ut ur fil' : Då den aktive passerar gula mittlinjemarke-ringen ut i höger fil. Tidpunkten betecknas

(45)

Aktiva fordonet jämsides : Då den aktive passerar en definitionslinje

,

vinkelrätt mot mätfordonet. Tidpunkten be-tecknas tg.

Aktiva fordonet in i fil : Då den aktive just passerat gula

mittlinjemar-.' - ((2 ,lekt/,7

keringen in i vänster fil. 'Tidpunkten

nas t .

3

ti V I : Tidpunkten för första möte mellan det aktiva

fordonet och ett fordon i motSatt körriktning

efter avslutad omkörning.

t : Tidpunkten för första möte mellan mätfordonet

och ett fOrdon i motsatt färdriktning efter

avslutad omkörning.

Av : Relativa hastigheten mellan aktiva ochpassiva fordonet.

At _ : t2 - tl, tiden från att den omkörande svänger ut ur egen körfil till dess omkörande och omkörda fordonet ligger jämsides.

(46)

Atz t3 - tz, tiden från det att omkörande och

om-körda fordonet ligger jämsides till dess att omkörningen är avslutad.

At Tiden från det att den omkörande gått in i vänsterfil till möte med ett fordon i motsatt

färdriktning.

At4 Tiden från det att det aktiva fordonet möter ett fordon i motsatt färdriktning till dess att det senare möter mätfordonet.

AT = (At1 + Atz) Omkörningstiden.

Alm Mätfordonets körsträcka under omkörningstiden.

Alf Fordonslängden.

(47)

'3

-r'_.: -..JH ' '-3' '\;My :.L11 ' * :A*x

.ul JL 5.:. :74,: .5... 4, .5

M ;nwutmwáaw Maia-sa.. Mmm-au . N

G' ' v .0. I J 7- a

Åhman: Kai: Gmkürmlngar av Lastüllar.

,' , If bf 'J ,KARLSKOGA "« *^. 18 ;KRISTINEHAMNf

-

.2

;gt E Länagrangen Sträckan KristinehamnuLänsgränsep VTI. Rappürt nr 6

(48)

VT I. Ra pp ür t nr 6

'j;Pilkrüg

aøáøw * wwm wm m /

Å\M\ -]K\33örkvik

Tiaåkü? /

.an-u- . i Å..."

5:.

. Sträckan Filkrøg m Stavâjä Bruk

9:

mamw-*Ww _ ..'...

,Tål

3st üRRKÖTPÃEiE WRÃWWEMYWH-üø' .' t' HÅRt;.3i:<:c|:äa=w.mu^:aaxr '3' T'. . . A . ' ,V v.' .r O Ah ma n, Kul : OM kür ni ng ar av la st bi la r.

(49)

Åhman, KMI: Gmkörningar av lastbilar. Bilaga 1,9

. - ( 0 ...F

$träckan Up§sa1a » Meheåeby V

. -0 -W _wav-W -vu- n-Skärplinge Söâerfara2

,5:23Björklinge3 .25; ' ' Bamba

UPPâALå"

VTI. Rapport nr 6

(50)

Bilaga 2:1

Åhman, Kul: Omköruingar av lastbilar.

Förkastaáe ' friaträckor * Lastbilar ' Lastbilar mg med släp 80 med släp KÄ AccmåikthI AccuførdoanI .utoss ;...50 .vx1.4.. av

q-bc ( 'OMG'-öäll' 0151 . ?O 60 .aptit lñbllbitkiiiu

*Obtink0 nblnoøøbnarâhAhliilh'

;äniáikhñtlnåüu r'

j: 0' UQAGOI-vnl'ri-ccxmwaroavhotgau i: '1

' a. .r n...is tq q 0çrb« cr nlvl-II 'nu...AbOCIQnapbaant-otinwtc. ' J' V' 'v Vs): NHR/I .. dl. 7:. (www Å -.

-:noga-.ubtoø'niicøl>hi0$lb alla.oilikieetcüivht-lnI-ugn r6-: imo-56.1.5401...Austriananlkiahaønnuubnualncüv 0 ololhoøe-xcbaiwataslt k1.ø.aconohlcuça . Ir... Ii0rcu»vq ain 5 a bi.. out: .tatto so.

UQEQOOI-vloñ I.q04 u0| I'vttlñvbikllhllbñitilf J . : 10

12W". omnaøuqusa. \ 20 I. Ollnthibå. 7 r: 30 ACCGptarade erU' ffi 'a kor 200 1400 6(30 1:300 1006 A' ?.00 :306 600 800 1.000 Fristräcäa Fristräcka

Frekvensan acaeptexada üch förkastaâe fristräckor. QODO m 1 G) m vägran.

(51)

I

.

Åhman, Kul: Omkörningar av lastbilar.

Förkastade 'k

fristräckor hastbiTar Lastbilar

»4 utan 0iäp 30 utan Släp

Åaäusiktva AccwfordoanI 401 bit. hit' ...i .F'ab &l§d' ' 0.4.., *450 låtit Iso'ucuyctnoiøltawaits-rthknlov 'idoacnvglI.. 6 nu 5 Laxå 0 20 20 10

.I : I '4.6'

1.41bruücilaoq. . .iHlO'IAñbIIÖDQ übtu

i" '°"*"' **i'*"*"'* 4;< bastuOO-dttbdñidøoldi. och cl. 5. '0 ' OAQUOOQOhQ-üboør Gala-van... ' çulbuoa 01.05.. .vissartni

o o 'annat Gillis. mf L utan*r a att... 0

4 .ba-000 -»-culoamr

Iüvv*hli-'44*A 0. . - aocvooaøonbce-oo booncøkçnoounnnot

a (* .litCCOA1lL ;H,VVV _ l tillhååiil 'RIOIQUECODC'GI. . iohohtlblllpntøuoqu-qha ...oiiqqåiavs(thnlbibqllcquggu:000 gliblliülllh 'O 601- . ' J

10 30 30 Accepterade fristräckor ; 40 ,

200 400 000 800 1000

.200 400 '600 800 1000

Friaträcka Fristräcka

Frekvansen accepterade och förkagtade fristräakør.

V I = yp I 3 730 asfalt + (0,0 » 1,9) m.vägreü.

(52)

Bilaga 2:3

t ' ' cc- * "'

Åhman5 Kal: Omkørnlngar av lasäbilar.

Förkagtade ' e

fristräckor ' Laätbilar Y_ Lastbilar

med aläp med släp '

AmawsikümVEI Åccwford0n«VII 96 * .

§0" ' c...ortbhslaüvo 605580614,Ali 5; 5.4.1.: sruevynovwwñlu ;. hhávbudhqukunnn:Mutant-Auacwøá iwnåoécuo ut -lhv nn .(0.410-00-bil de 11-! v1 kl:l 0.h| (vrä- utv-LI' hey-.rlutår Ul1öOUsCO'IlID'C .

moon. .1.140; hailihiâ"Grcaiiâl... »24

.øyurnüáuonøamubvalnütv .costa-sal. #OAQQRLIPOCOP EVO?! r nuvkrg-hlö :aohçnøizohnomc Minnen-n-vøavquy v10 llilthcan

.m t-am -.- n-pm .n' t*

EX: ) C3

0

4

yr» 6% _ > 10 Acaeçtarade = ; fristräc%ar

Züü §0 å'ü §03 15%Q ' Züü idK)600 800 1000 ?Kisträcka Fristräcxa u.

?rukVüüSEñ acceptaraäa máh förkasäadü friääräckar.

,f

aäçalt + §1,0 m 3,0) m grusvägren*

V 1: m väga?? 1* *

(53)

*i

Åhman, ?_12 Omkörningar av lastbilara

m

gilbga 2;

.astade .

:räcker Lastå* Lastbilar

utan släp casikt»VII Accuførdon»VI m aa w 1 14 1 1a 11 G . 1 Va l-.V ar su * ' llü ' iüü in. a». triva- 7-uuhvmaoáø. ...gnug-A ur_ . 1 ..

0

.

alkubhloiuühéatt '7 clnuosvcnanstt

nlnlluÖbl' ' van» ', _. . y CT:

odutuul;duøcruvispd<n9huov-:baanlbtnt'ett'ø-sdñtanuiry ;nut' 1 aaah-uucvtn1 . au Fukt...av

ialnwu i.hlr*vlokiñ l(Sd-niâhlt'

^ ' A. 'ic :utåti -.

MIG. humana-(Guit-håll-MABth #- t» 0 n u. . 4,, 60 :ptaraäe i n n -W v-m. -. .. -. . -. . wa y-m ._ _, räckar

* (3; :mars 6% ;0.

121%

?W5i 5!) F7" å '213 6"):Hål -( vd R : * L A L a n g * . 4 ) vi in!! 3 U) ?T M! Q) (3* f ?33

Frekvenaen acceptaraäe och V II m vägtyp II 3 9

(54)

Bilaga 2:5

Ö . J' 0:» * . , * V W 'mf ' 'H

Ahman, KMI: Omäcrnlngaw av åaätbiâdxa

Förkastaâe fristräckør Lastbilar L meâ släp AccaførdcanIiI 690 650 630 Lagtbilar maä släp ñüü åccwsikäMVIIE i m NJ_ (23

130

120

5aü

110

100 80 7G 60 Le: Gå till* 50

40

3%

30 M?G 20 ggg 10 21a

120

gg

6G 60 Accepterade frigträckor . , _ . . , 3

200 #GÖ éüü 806 ;ÅHKEEZGQ Frisäräcka 209 áüü êüN) Friâträckâ Frekvensen accepterade och förkasäa

(55)

Bilaga 2:6 Åhman, KwI: Omköruingar av lastbilar.

Förkaätaáe _ ' 5 = fristräckrr - . . -. J Lastbilar 120 Lastbllar . utan äläp ' utan släp - Accwsiktw?121 : Accwsikt»VIII 110 ' _ - 11% * ' I 103 j 186 90 70 6.00031th itlobbitliOv-Alåil

'hia §&.v.: but-Jøva4 'La

. , Arenan' obtøühzlø år .i n i.. ' ;nu ut.. i OkWIAOG'F'Ql'UhHmanaaqløui i a: ana-.as :0%0. : * & . 0 a . .8 di g . 6 3 Ö ç t Q 0 i Il I ? f 19 0 i U 0 0. a 1l .1. 0 0 O O b 1 G 5 0 .i 0 9 4. p 3.-i t n a . _ il 1' I a Am w-& 9 .WH -Odöoolboib

u \ V ' s 0 tr: o in' i

net?! nêrutøleniøqw. 2 v 1 a 0 6.5 .0 c. 0- 5 at.

'34.:'. 'W/". w..MVH V :317.: .hur .7 - * :ordfüwntlvuo-Qøsñomh i-dnbhjpø:qiuupøhadtwwuüløbá W'l'l..9.7. Wifi-.Mt'HUQlløi_ zthlltanøñbl- sovrunauv'twuc OtlklbdGSQCECEDanDbettqibmaäd -.kGOI-lâakbbi-uoletsyuntsibbqu, E -. A D'0 ' 7:\ :\: .7. _'. :. v:.; n: 30 30 40 ' ' 4a

50

5a

60 > 66 AccePterade fristräckor

200 áüü 608 806 1630 123% QOQ 400 (KM) 880 1009 Fristräcka Fristräcka

Frekvenaen accepterade och förkastade fristräcker.

V III x vägtyp 111 3 79% aâfalä + (1,0 w 3,G) m asfalâvägrenå VTI. Rappcrt nr 6

(56)

Bilaga 2;Z_

Åhman, Kul: Omkörningar av lastbilar.

Förkagtade

frisnráCkor Lastbilar V Lastbilar

meâ släp 40 med släp Flygwsikcuvz FlygufordonaVI 30 i 30 20 = 20 10 D

10

§

i

10

20 ' 20 30 30 40 46 Accepterade fristräckor . , 200 400 (800 851%:) 1000 200 400 600 800 1000 ?Tågträcka Fristräcka

Frekvensan aücapterade ücä förkaâtada friäträckara V'I m vägtyp I m ?,Q asfalt + (ü,ü « 1,0? m.vägrena

(57)

äálaga 2:8

Åhman, Kul: Omkörningar av lastbilar.

Förkastade

fristräCkor

Lastbilar

I

Lastbilar

utan aiäp 0 utan släp

Flygwsikthi Flygnfctáon»VI

30

v

.

30

10 : 10

20

'

_

20

30 ' ' 30 §0 . 7 40 Acceptaxade ' Ä fristräckor a 200 490 éüü BGG 1643-535 200 400 600 806 1000 Frigträçka Fristräcka

Frekvensen accapäerade och förkastade fristräckorç V I = vägtyp I m 7,ü asfalt + (330 m 136) m vägran,

(58)

Bilaga 2:9

Åhman, 10.1: Omkörningar av lastbilar.

Förkastade

fristräckor Lastbilar Lastbilar

med släp 40 med släp FlygusikthII Flygofordon*VII 36 E 30 . I. 20 20 10 10 0 0

10

10

20 20 30 ' 30 40 * 40 Accepterade fristräckor -200 [+00 606 800 3.000 200 400 600 800 1009 Fristräcka Fristräcka

Frekvensen accepterade och förkastade fristräckor.

V II 3 vägtyç I: 3 730 aafait + (1,0 0 3,0) m grusvägren.

(59)

Bilaga 2:1c

Åhman, K-I: Omkörningar av lastbilar.

?ahkasâaåv {

A

frisäräckør Lastbilar Lastbilar

utan släp 50 utan släp Flyg«sikthII Flygufordon-VII

40

4

40

'

30 20 10 0 .u "ITmåá *N *$ummm m 1 O ._.:.;.:. - I 1 G 20 : 20 30 v 7 30 ;çaüütarade fziâträckor^ 200 400 (MX) 800 1000 1200 200 400 600 800 1000 1200 Fristräcka ' Fristräcka

Frekvensen accepterade ash förkastade frigträckor.

V 11 m vägtyp II 3 ?,0 asfalt + (1,0 w 3,0) m grusvägren.

(60)

ü .. .. . u i: b

Ahman, K»E: Gmkürnlmgaä ?V Zâätällar.

Förkastade

fristräckar Lasääiäar ' Lastbilar

med släp 50 med siäp

FlygwaikåMVIII FlygwfordøanIli 40 : i g å .2 10 Mmm G ?. 41 C? fr u-å C71 3

20

'

i 22:e:)

30 Accepterade fristräckor m 3 i: )

2%0 409 EMM? âüü lüñü iäüü låüü åáüü 20% #98 éüN) 800 1000 rráatr?aka Fristräcka 1' JET» '-1 S »- 1 '§74 lr' .m.r g -1- 3.7".' ».90-4143"'.m 'v 'Vw-v: -'-.*s* raw.rv

Frekvenaan aCüwyñáädüê Gah åørädmLadü :LLerácksra

V II: m vägäyp 111 m 738 ?âfalt + (äzü m 33a) m aäfaåtvägrêñ.

(61)

VTI. Rapport nr 2 f 1.1'-3AÅavägren. I) ?ut .4- 7,. "v :w .rv a. 3. ai 4::iy ft.r...i.:

1:

a 31' "5-t .4. . _ '14: , C, .w , ,a m

.5. .JENL s:5er.. Fristräcka

EG'.Q aoo 600 800 1000 1200 äcaepteraáa0 fristräckür 3 4G fri F rkastadê sträckar LM " .. .vw AJ

uäan slän 3 ü w-wwm . Flygmførdonuvii i4 »a utan Lastbilar slav5.. f 0 Åhman, K-I Ö 0 Omkörningar av lagtbilar. im g. Pa i

(62)

References

Related documents

bakgrunden har juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet inget att erinra mot förslagen i betänkandet SOU 2019:53. Förslag till yttrande i detta ärende har upprättats

Fokus f¨ or denna rapport ¨ ar att skapa underlag f¨ or kamerasystemet som en trov¨ ardig teknik f¨ or bildanalys av v¨ axters m˚ aende. Metoden inspireras av

Ett sätt att verka för försoning är att arbeta för att samiska kvarlevor på museer kommer tillbaka till sina ursprungliga viloplatser i samevärlden.. Kyrkan bör

Our findings suggest that in the group of students, four significant ways of knowing the landscape of juggling seemed to be important: grasping a pattern; grasping a rhythm; preparing

Swedish coffee culture is about to change. We can for example see that several Starbucks look-alike have popped up in different parts of Sweden like Wayne’s,

Förutom föreslagna åtgärder från Blekingesjukhuset; mobila team, direktinläggningar, ASIH med mera, måste primärvårdens ansvar för akut omhändertagande förtydligas..

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Men public service skiljer sig från de kommersiella kanalerna när det gäller tittarsiffror som en variabel för utbudet på så sätt att det inte behöver vara styrande