Prao i praktiken En studie av elevberättelser om praon i årskurs nio

                    SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET          

Examensarbete

Prao i praktiken

En studie av elevberättelser om praon i årskurs nio

Practice in practice

Student reports on internship in junior high school

Helén Andersson

Kajsa Bengtsson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2018-05-31

Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Robin Ekelund

Sammanfattning

När praktisk arbetslivsorientering (kommer hädanefter benämnas som prao) 1 juli 2018

återigen blir obligatoriskt i grundskolans högre åldrar menar riksdagen i sin proposition till regeringen att detta ska bistå eleverna att lättare fatta framtida studie- och yrkesinriktade beslut. Att så är fallet finns det studier som både bekräftar och motsäger, några av dessa presenteras i tidigare forskning.

Studien som följer har intresserat sig för att undersöka vilka erfarenheter elever i årskurs nio beskriver utifrån sin sista prao på högstadiet.

En kvalitativ metod har tillämpats i studien och fokusgruppsintervjuer med en intervjuguide som underlag har genomförts.

De teoretiska begrepp som använts vid studien analys är tagna ur DOTS-modellen av Law och Watts (1977) samt SCCT-teorin av Brown, Hackett och Lent (2000). Resultatet har i huvudsak visat på tre analytiska huvudpoänger som studien tar upp. Andra faktorer än intresse för yrke är det som styr valet av praoplats, informanterna tycks inte anamma ett valfokus samt att lärdomar som beskrivs inte är kopplade till det specifika yrket. Diskussionen visar dock att praon trots allt visat vad informanterna inte vill göra och att detta i sin tur visst underlättar framtida studie- och yrkesval även om denna koppling inte görs av dem själva.

Förord

Vi vill börja med att tacka eleverna i årskurs nio som utgjort studiens informanter. Det är tack vare era berättelser denna studie varit så rolig att författa. Stort tack även till skolornas mentorer som överlät undervisningstid för att släppa in oss. Vi vill även tacka vår handledare Robin Ekelund för kloka tankar, fin feedback och enormt stöd under uppsatsförfattandets gång. Samtliga rapportens moment har författats av oss tillsammans över mängder koppar te, stundvis frustration men främst många skratt. Intervjuerna genomförde vi likväl tillsammans. Därför väljer vi att avslutningsvis tacka varandra för gott samarbete och framför allt trevligt sällskap.

Innehållsförteckning

1. Inledning………7

1.1 Syfte och frågeställning………...8

1.2 Bakgrund………..8

1.2.1 Regeringens proposition på ändring av skollagen- obligatorisk prao………...8

1.3 Disposition……….10

2. Tidigare forskning………...11

2.1 Vad och vem som kan påverka ett gymnasieval………...………11

2.2 Karriärlärande.………...14

2.3 Sammanfattning……….15

3. Teori………17

3.1 DOTS-modellen...……….17

3.2 Social Cognitive Career Theory………18

3.3 Sammanfattning……….19

4. Metod………...21

4.1 Metodval………21

4.2 Urval och undersökningsgrupp.……….………23

4.2.1 Presentation av informanter……….23

4.3 Fokusgruppsintervjuer………...24

4.3.1 Reliabilitet och validitet………..25

4.4 Analysform………26 4.5 Etiska ställningstaganden………..27 5. Resultat………29 5.1 Val av praoplats……….29 5.2 Erfarenheter.………..30 5.3 Lärdomar………...………31 5.4 Framtiden...………...35 5.5 Sammanfattning……….35 6. Analys………..36

6.1 Medvetenhet kring alternativ...……….36

6.2 Nervositet, lärdomar och självmedvetenhet………..38

7. Diskussion………...44 7.1 Resultatdiskussion……….44 7.2 Metoddiskussion………47 7.3 Teoridiskussion………..48 7.4 Vidare forskning………49 7.5 Slutord………...50 Referenslista………51 Bilagor……….54

1. Inledning

“Det var jättelärorikt”. “Man fick lära sig den hårda vägen”. “Man fick utsätta sig för mycket”.

I samband med att praon 1 juli 2018 återigen blir obligatorisk väcktes intresset att få ett elevperspektiv på de lärdomar och erfarenheter en prao kan bidra med. Denna studie bygger på elevberättelser om deras sista praoperiod innan gymnasievalet.

Den 28 september 2017 förs en proposition fram av riksdagen till Sveriges regering. Propositionen innehåller förslag på förändringar i skollagen. En av dessa förändringar avser att huvudman för grundskola eller specialskola ska ansvara för att praon anordnas under sammanlagt minst tio dagar för alla elever i grundskolan. Syftet med prao beskrivs vara att eleverna ska få kunskaper inför kommande studie- och yrkesval (Regeringen2017,1-4).

Det finns dock forskning som pekar på att fokus på framtida studie- och yrkesliv som är centrerat vid ett val till gymnasiet inte är tillräckligt. Bland annat beskriver Boelskifte Skovhus (2016, 57-58) hur elever behöver rustas för att kunna reflektera över sitt eget deltagande i exempelvis ett yrkesliv och hur dagens rörliga, dynamiska arbetsmarknad dessutom ställer krav på individens flexibilitet. Beslutsfattande kring studier och yrken beskrivs därför som en viktig studie- och yrkesvägledande aspekt, men långt ifrån den enda. Förståelse för hur studie- och yrkesliv löper parallellt med andra aspekter i individens liv, exempelvis familj, vänner och fritid, är likväl i behov av ständig utveckling menar Boelskifte Skovhus (2016). Bristande kunskaper liknande de som beskrivs ovan begränsar individen i att själv kunna kontrollera sitt liv och sin karriär (Boelskifte Skovhus i Koštálová 2017, 64). Som beskrivet ovan menar Regeringen (2017, 1-4) att praon syftar till att underlätta framtida studie- och yrkesval för eleverna, men samtidigt visar Boelskifte Skovhus (2016) forskning att ett valfokus gör att andra viktiga lärdomar vid en praoperiod kommer i skymundan.

I studien har fyra fokusgruppsintervjuer med 12 elever i årskurs nio genomförts på kommunala grundskolor. DOTS-modellen (Watts et al. 1996) som presenteras under rapportens teorikapitel har använts för att analysera det empiriska materialet.

Ytterligare en teori som använts, SCCT (Brown, Hackett och Lent 2002) har med hjälp av sina begrepp fördjupat vår analys. Teorin avser att förklara vad individen motiveras av och varför denne fortsätter med vissa aktiviteter (exempelvis yrkes- eller studieinriktningar) och väljer att avsluta andra. Teorierna kan även förklara om och i så fall hur praoplatserna fungerat för att motivera eleverna i liknande studie- och yrkesbana.

1.1

_

Syfte

_

och

_

frågeställningar

Mot bakgrund av det som presenterats ovan har följande syfte formulerats; undersöka

vilka erfarenheter elever i årskurs nio beskriver i sina berättelser om genomförd prao.

Vi vill undersöka om eleverna har fokuserat på framtida studie- och yrkesval under sina praoperioder. De lärdomar som beskrivs kan även synliggöra annat eleverna fokuserat på under praon, och antingen bekräfta eller dementera det Boelskifte Skovhus (2016) uppmärksammat i sin forskning. Dessa funderingar har mynnat ut i följande frågeställningar;

• Hur har eleverna kommit fram till vart de vill praoa? • Vad beskriver eleverna ha lärt sig under sin prao?

• Vilka erfarenheter beskriver eleverna i sina berättelser om sin praoperiod?

1.2 Bakgrund

I följande avsnitt följer en djupare beskrivning av den proposition som presenterats i studiens inledning.

1.2.1 Regeringens proposition på ändring av skollagen- obligatorisk prao

Den 1 juli 2018 förväntas obligatorisk prao på högstadiet träda i kraft (Stark 2017) och den 28 september 2017 förs därför en proposition fram av riksdagen till Sveriges regering. Propositionen innehåller förslag på förändringar i skollagen. En av dessa

förändringar avser att huvudman för grundskola eller specialskola ska ansvara för att

praktisk arbetslivsorientering (prao) anordnas under sammanlagt minst tio dagar för alla

elever i grundskolan från med årskurs åtta och i specialskolan från och med årskurs nio för de elever som läser enligt specialskolans kursplaner (Regeringen 2017, 1). Syftet med prao beskrivs vara att eleverna ska få kunskaper inför kommande studie- och

yrkesval. I första hand ska praktiken anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom

att eleverna deltar i undervisning på ett av gymnasieskolans yrkesprogram (Regeringen 2017, 4).

Vidare i propositionen beskrivs hur välgrundade val av fortsatta studier och yrkesinriktningar gynnas av konkreta erfarenheter och kunskaper om arbetslivet, där prao kan vara en av aktiviteterna. Även ett likvärdighetsperspektiv beskrivs då många skolor anordnar prao, men inte samtliga och omfattningen varierar. Regeringen anser att alla elever bör ges samma förutsättningar att införskaffa erfarenheter inför kommande val av utbildnings- och yrkesinriktning (Regeringen 2017, 14). Skolverket som en av remissinstanserna, myndighet eller organisation som yttrat sig om propositionen (Regeringen, 2003:02), anser att förtydligande kring att prao ska integreras i skolundervisningen bör genomföras. De menar vidare att propositionens skrivande kan medföra att det blir mer regler än undantag att vårdnadshavare och elever själva står som ansvariga för praktikplats- anskaffningen snarare än huvudmannen (Regeringen 2017, 13). I förslaget beskrivs hur välgrundade val är viktigt ur både ett samhälls- och individperspektiv och att god valkompetens förebygger byten eller avhopp från utbildning, vilket i första hand är kostnadseffektivt ur ett samhällsperspektiv. Praon som kvalitativ för individen diskuteras utifrån att den kan ge eleverna en inblick i hur arbetslivet fungerar, olika yrkeskulturer samt konkreta erfarenheter av arbete med mera. Stycket avslutas med att påpeka att kunskaper som dessa är värdefullt underlag för ett framtida val (Regeringen 2017, 13). Prao beskrivs främst som ett medel att främja framtida studie- och yrkesval. Vidare beskrivs den gymnasiala utbildningen som ett minimum för individens inträde på arbetsmarknaden, och att det redan i grundskolan därför är viktigt med aktiva val av fortsatt utbildning. I detta avsnitt presenteras även att möjligheten till ett aktivt val av liknande slag är beroende av en väl fungerande studie- och yrkesvägledning (Regeringen2017,13).

En risk med att eleverna själva ska ansvara för praoplats beskrivs vara att självständiga val kan begränsas i form av att vårdnadshavare i allt för stor grad styr, exempelvis genom att erbjuda prao på sina egna arbetsplatser. Därför uppmanas huvudman att vidta åtgärder för att hitta praoplatser (Regeringen 2017, 15). Regeringen beskriver att en av förutsättningarna för att eleverna ska kunna tillgodose sig de lärdomar och erfarenheter en prao erbjuder är att den integreras i undervisningen. Enligt Skolinspektionen förlitar sig skolor ofta på praon som studie- och yrkesvägledning. Vanligt är att en praoperiod inte följs upp och sällan finns en systematisk tanke bakom val av praoplats. Skolinspektionen menar därför i sin kritik mot propositionen att syftet med prao, det vill säga att eleverna får en bättre grund för framtida val av studier och yrken, bör framgå tydligare av författning (Regeringen 2017, 17-18).

1.3

_

Disposition

Denna studie inleds med att i kapitel två presentera tidigare forskning, där bland annat vad och vem som påverkar ett karriärval behandlas. Även den danska forskaren Boelskifte Skovhus (2016) syn på karriärlärande presenteras. Därefter följer kapitel tre med studiens teoriförankring och de som har använts i analysen av det empiriska materialet är DOTS-modellen (Law och Watts 1977) samt SCCT-teorin (Brown, Hackett och Lent 2002). I kapitlet fyra presenteras studiens metodtillämpningar samt informanterna som deltagit i fokusgruppsintervjuerna. Det som framkommit ur intervjuerna presenteras mer utförligt i studiens resultatdel i kapitel fem. Analysen i kapitel sex presenterar vidare det som framkommit under intervjuerna kopplat till valda teorier. Avslutningsvis sker en diskussion i kapitel sju av valda delar ur studien och denna avslutas med förslag på vidare forskning.

2. Tidigare forskning

2.1 Vad och vem som kan påverka ett gymnasieval

Kvalet inför valet (2000, 13) studeras valprocessen i årskurs nio samt de vägledande

aktiviteter som genomförts. Lovén beskriver att enskilda samtal mellan elever och studie- och yrkesvägledare är en av de viktigaste aktiviteterna. Studie- och

yrkesvägledarens uppgift sägs vara att kunna vidga elevens perspektiv för att synliggöra fler alternativ. Eleven ska kunna reflektera över sina tillgångar i form av exempelvis kunskaper, intressen, förmågor och dylikt för att på bästa sätt kunna ställa dessa i relation till alternativens och omvärldens krav. Att studie- och yrkesvägledaren förser eleven med verktyg för att utveckla god valkompetens beskrivs

också vara en av de aktiviteter som påverkar (Lovén 2000, 163).

När information blir för centralt i samtalet dominerar vägledaren och Lovén menar att elevens passivitet göra att denne i mindre utsträckning drar nytta av studie- och

yrkesvägledningen (Ibid).

Eleverna själva beskriver att de som efterfrågas för att lättare kunna fatta ett beslut är information samt att vägledaren i större utsträckning bekräftat eleven i dennes tankar om valet (Ibid.).

Dresch och Lovén (refererad i Lundahl 2010, 37-38) talar snarare om faktorer än aktiviteter som påverkar ett val. De menar att både inre och yttre påverkansfaktorer har inflytande på ett beslutsfattande. De inre faktorerna är exempelvis social bakgrund, genus och etnicitet medan geografiskt läge och lokal miljö kan beskrivas som en yttre påverkansfaktor. De beskriver vidare att individens sociala bas och erfarenheter i samspel med självbild och självkännedom gör att valet växer fram. Utåt sett kan valet verka ogenomtänkt eller ologiskt men enligt Dresch och Lovén (refererad i Lundahl 2010, 39) så kan det genom förklaringsmodeller beskrivas som ett resultat av de tillfälligheter och den slump som spelar in i människors vardag, som påverkar bland annat yrkesvalet. I Lovéns studie (2000) framkommer det att vårdnadshavare i stor utsträckning

påverkar elevernas val. Dock framkommer även att eleverna upplever sina vårdnadshavare ha bristande kunskaper om gymnasiet. Att avgöra hur mycket vårdnadshavare påverkar själva valet är svårt då detta är något eleverna inte gärna delger (Lovén 2000, 90). De personer som påverkar eleverna mest i sitt gymnasieval i Dresch och Lovéns studie (refererad i Lundahl 2010, 45-47) är föräldrar, syskon, vänner och studie- och yrkesvägledaren. Eleverna beskrivs i denna ålder vara extra mottagliga för omgivningens åsikter, förväntningar och värderingar. Både medvetet och omedvetet för personer i ungdomarnas närhet över sina värderingar och normer på dem (Dresch och Lovén refererad i Lundahl 2010, 45-59). I följande avsnitt kommer en amerikansk studie på vad som påverkar barns karriärval att presenteras. Trots att de som deltagit i undersökningen är yngre än undersökningsgruppen i studien, och att forskningen inte i första hand rör gymnasieval är resultatet intressant på så sätt att den utvecklar de faktorer som presenterats ovan. Studien som presenteras belyser ytterligare en aspekt på vad som påverkar ett karriärval, nämligen kön. Under 90-talets mitt genomfördes en studie i USA om tankar kring barns karriärutveckling (Trice et al. 1995). Studiens idé bygger på andra teoretikers texter, bland annat Gottfredsons (Trice et al. 1995, 307-312). I studien ingick 949 barn i åldrarna 5-11 år. Resultatet visade att barn redan vid 9-10 års ålder kan motivera en yrkesdröm med utgång i eget intresse. På samma grund kan barnen lika tidigt avvisa ett yrke framför ett annat. Faktorer som pojkarna i studien uttrycker är viktiga i ett arbete är bland annat spänning och status, vilket inte nämns lika ofta av flickorna. Det finns alltså en skillnad mellan kön i vad som påverkar ett karriärval (Trice et al. 1995, 312-322). De barn som deltagit och är under 11 år beskriver att det finns någon i deras närhet som arbetar med deras drömyrke. Precis som tidigare forskning ovan visat framkommer även i denna studie att familjen påverkar barnens syn på sin egen karriärutveckling. Inflytandet av familjen var högt oavsett barnets ålder och flickorna är den grupp som nämner familjens påverkan flest gånger. Familjekonstellationen avgör inte hur mycket eller lite familjen påverkar barnens karriärval enligt forskarna (Ibid). Enligt studien ökar barnens förmåga att välja bort ett yrke i takt med att de blir äldre. Pojkarna avvisar fler yrken än flickorna och den främsta anledningen är att de inte anser arbetet passande för pojkar (Ibid.).

Avslutningsvis vill vi i detta avsnitt presentera STF-modellen av Patton och McMahon (2006). Modellen har använts för att ytterligare fördjupa de resonemang om vad och vem som påverkar ett gymnasieval och kommer inte att användas i studiens analys. Patton och McMahon (2006) systemteoretiska modell, STF-modellen (se bilaga 2) avser att förklara och visualisera påverkansfaktorer som har betydelse vid bland annat individuellt beslutsfattande. Teorin beskriver influenser som är relevanta för personers karriärutveckling. Faktorerna eller influenserna är uppdelade i olika system,

individuella- samt sociala- och samhälleliga systemet (Patton och McMahon 2014,

241).

Det individuella systemet är centralt i STF-modellen och influenserna som ingår är

unika för varje individ (Patton och McMahon 2014, 245). Influenser är bland annat kön, ålder, värderingar, självbild, förmåga, personlighet, kunskap om arbetsmarknad samt intressen och så vidare (Patton och McMahon 2014, 24-25). Det sociala- och samhälleliga systemet innefattas av influenser som exempelvis vänner, familj, samhällsgrupper, arbete, utbildning, politiska beslut, globalisering, socioekonomisk status och arbetsmarknad. Dessa är alltså influenser som mer eller mindre, beroende på situation, påverkar individens val. De olika influenserna påverkar också individen mer eller mindre medvetet. Individen kan betraktas som både mottagare och delgivare inom sitt eget och andras system (Patton och McMahon 2014, 275). Vidare beskriver författarna tre processinfluenser; recursivness, change over time och chance (Patton och McMahon 2006, 196-197). Begreppet recursivness avser att förklara systemens öppna gränser. Influenser som

ingår har med andra ord inflytande inom både det egna och andra system. De streckade linjerna i modellen gestaltar systems genomtränglighet (McMahon och Patton 2014, 254 - 255). Change over time, eller förändring över tid, beskriver tidsaspekt som viktig för att förstå individens karriärutveckling. Denna måste sättas i relation till individens livsstil och livscykel. Individens syn på sin egen framtid, exempelvis förväntad arbetsmarknadsutveckling, kan likväl påverka en karriärutveckling. Författarna betonar att processen är unik för varje individ samt att den som accepterat ett livslångt lärande har lättare att förstå och hantera sin egen process (Patton och McMahon 2014, 258-265). Chance som process, eller slumpen, bygger till viss del på tanken om recursivness. Då gränserna mellan systemet är öppna medför en förändring i ett system med stor sannolikhet även förändring i ett annat. Från individens perspektiv förekommer det

ibland att denna förändring inte är uppenbar eller synlig. Därför kan en oväntad händelse många gånger förklaras med slumpen (Patton och McMahon 2014, 259). För att tydliggöra författarnas tankar om slumpen kan exempelvis en flytt medföra nya möjligheter till jobb för individen, men denna själv kanske inte ser kopplingen och betraktar därför sitt nya jobb som en tillfällighet eller slump. De personer som ingår i de olika systemen och dess influenser, exempelvis familj, kollegor och vänner kan samtliga betraktas som individer som i allra högsta grad kan komma att påverka individen i sina beslut.

2.2 Karriärlärande

Boelskifte Skovhus är lektor vid VIA University Collage och hennes forskning berör i första hand studie- och yrkesvägledning i grundskolans senare årskurser (Boelskifte Skovhus i Koštálová 2017, 71). I en av sina empiriska studier har Boelskifte Skovhus följt två årskurs nio i dansk grundskola (Boelskifte Skovhus i Koštálová 2017, 62). I sitt resultat diskuterar Boelskifte Skovhus hur studie- och yrkesvägledande aktiviteter i grundskolan är centrerade vid val och beslutsfattande som står närmst eleverna, nämligen gymnasievalet. Vidare beskrivs hur de danska studenterna vid sitt deltagande i vägledande aktiviteter endast utvärderar på vilket sätt aktiviteterna kan, eller inte kan, underlätta ett gymnasieval. Några exempel som lyfts fram är att eleverna visade stort intresse för studie- och yrkesvägledningen innan gymnasievalet men bristande eller ingen alls efter. Då anses studie- och yrkesvägledningen snarare meningslös (Boelskifte Skovhus 2016, 56-57). Detta menar Boelskifte Skovhus är problematiskt då ungdomars nyfikenhet och utforskande kring studie- och yrkesliv avtar i tidig ålder. Beslutsfattande beskrivs som en viktigt studie- och yrkesvägledande aspekt, men långt ifrån den enda. Eleverna behöver rustas för att kunna reflektera över sitt eget deltagande i exempelvis ett yrkesliv och dagens rörliga dynamiska arbetsmarknad ställer krav på individens flexibilitet. Beslutsfattande kring studier och yrken, samt förståelse för hur dessa löper parallellt med andra aspekter i individers liv beskrivs likväl vara viktiga lärdomar. Familj, vänner och fritid är alltså under ständig användning och kräver därav ständig utveckling menar Boelskifte Skovhus (Ibid.). Ett valfokus beskrivs även avgränsa elevernas upplevelser och lärdomar av

exempelvis en praoperiod på grundskolan. Lärdomar som studie- och yrkesvalens variation, yrkesverksammas syn på arbetsliv och egna karriärval samt grundläggande kunskaper om ett gott samhällsmedborgarskap är sådant som faller i skymundan för valfokus. Boelskifte Skovhus menar vidare att bristande kunskaper liknande de som beskrivs ovan begränsar individen i att själv kunna kontrollera sitt liv och sin karriär (Boelskifte Skovhus 2016, 57-58 och Boelskifte Skovhus i Koštálová 2017, 64). En uppmaning till studie- och yrkesvägledare, menar Boelskifte Skovhus, är därför ett karriärlärande som fokus istället för val. Ett förslag på frågor som kan ställas vid karriärlärande aktiviteter som prao är; vilka frågor tar du med dig och/ eller vilka frågor

kan uppstå ur aktiviteten du deltagit i? Vad kan du upptäcka, lära dig och observera utöver om studierna/ arbetet är passande för dig? Vad har du lärt dig om studie- och yrkesliv i allmänhet? Vad har du lärt dig om dig själv? och så vidare (Boelskifte

Skovhus i Koštálová 2017, 65).

2.3 Sammanfattning

I kapitlet ovan har bland annat Lovéns (2000) forskning använts för att belysa vad och vem som kan påverka ett gymnasieval. Studie- och yrkesvägledarens uppgift beskrivs vara att vidga elevernas perspektiv för att synliggöra fler perspektiv på studier och yrken. Intressen, kunskaper och förmågor och så vidare är något eleven behöver känna till om sig själv för att kunna sätta dessa i relation till alternativen till exempelvis studier eller yrken. Vårdnadshavare är de som främst lyfts ut att påverka eleverna gymnasieval. Den amerikanska studien genomförd av Trice et al. (1995) har använts för att tillföra ytterligare ett perspektiv och beskriver skillnader kön emellan. Spänning och status nämns som viktiga faktorer i ett framtida yrke av pojkarna som deltagit i studien fler gånger än flickorna. Även i denna studie framkommer att familjen påverkar barnens karriärutveckling. Ju äldre en blir, desto lättare har man att sålla bort yrken enligt studien.

STF-modellen av Patton och McMahon (2006) har med sin systemteoretiska modell kunnat fördjupa de resonemang kring vad och vem som påverkas ett val men kommer inte att användas i studiens analys. Modellen presenteras utifrån sin förmåga att tydligt visa hur olika influenser påverkar individen olika mycket beroende på situation, tid, ålder, plats och så vidare. STF-modellen kan sägas ge ett

metaperspektiv på de faktorer som framkommit ur andra studier samt förklarar hur dessa även påverkar varandra (jämför begreppet chance). Boelskifte Skovhus (2016) har i sin forskning granskat studie- och yrkesvägledningen i grundskolans högre årskurser samt hur elevernas intresse för detta ändras under skolgången. I sin forskning diskuterar författaren riskerna med ett valfokus inför elevernas prao vilket är kan komma att vara intressant för utgångspunkterna i vår studie. Hon menar att valfokus minskar utrymmet för andra viktiga lärdomar under en prao som är avgörande för ett karriärlärande (Boelskifte Skovhus 2016, 57-58 och Boelskifte Skovhus i Koštálová 2017, 64).

3.

_

Teori

3.1 DOTS-modellen

DOTS-modellen av Law och Watts (1977) beskriver centrala delar ur individens

självmedvetenhet. Modellen utvecklades för att synliggöra riktlinjer av betydelse för ett

karriärlärande.

De fyra delar som modellen innefattar är; Opportunity awereness (medvetenhet om möjligheter/ alternativ), Self awareness

(självmedvetenhet), Decision learning (kunskaper om beslutsfattande) och

Transition learning (kunskaper om övergångar) (Watts et al. 1996, 139).

Individens medvetenhet om möjligheter och alternativ avser individens förmåga att förstå vilka yrken som är tillgängliga och vem dessa är tillgängliga för. Både anställning och andra typer av arbete innefattas. Medvetenheten påverkas av förståelsen av vad ett arbete erbjuder och innebär samt förståelsen av vad ett arbete kräver i form av bland annat engagemang och kvalifikationer. Individen måste även kunna förstå att dessa skiftar mellan olika arbeten för att uppnå hög medvetenhet kring möjligheter och alternativ (Ibid). Graden av självmedvetenhet avgörs genom hur pass väl individen är medveten om sin egen roll i karriärsammanhang. Det avser att kunna förmedla vad en har gjort tidigare och är bra på, avgöra hur andra ser och tolkar den kunskapen samt kunna avgöra vilka arbeten där tidigare erfarenheter och kvalifikationer är önskvärda. Självmedvetenhet i detta avseende regleras även av individens förståelse för sina egna önskemål av arbetsplatsen (Ibid). Individens förmåga att fatta beslut som denne ansvarar för och accepterar avgör dennes grad av kunskaper kring beslutsfattande. När individen är medveten om vad denne ska göra och att detta i sin tur utesluter något annat ökar graden av kunskap. Individen måste även förstå konsekvenserna av sitt beslut, exempelvis att nya kompetenser kommer behöva tillämpas och utvecklas (Ibid). Modellens fjärde och sista del, kunskaper om övergångar, rör individens kunskaper

att förutse vilka åtgärder som behöver vidtas för att kunna genomföra en förändring eller övergång. Detta krävs exempelvis för att kunna genomföra de beslut som fattats. Andra kunskaper som beskrivs viktiga vid övergångar är kommunikation, självständighet, och konflikthantering (Ibid). DOTS-modellen är anpassningsbar för andra situationer än de som avser arbete och kan exempelvis användas vid karriärlärande gällande utbildning (Watts et al. 139-140). DOTS-modellens fyra steg som beskrivs ovan har använts i analyseringen av vårt empiriska material. Teorin har använts som ett sätt att tolka/ koda det empiriska materialet. Intervjuberättelserna analyseras under rapportens analyskapitel kopplat till begreppen och dess betydelse.

3.2

_

Social

_

Cognitive

_

Career

_

Theory

SCCT (Social Cognitive Career Theory) teorin grundar sig på tre begrepp; självförmåga, förväntat utfall och personliga mål. Självförmåga avser individens tro på att hen kan klara av saker eller inte. Signifikanta andra påverkar självförmågan i den grad att positiv uppmuntran från personer i

omgivningen kan påverka individens upplevda självförmåga positivt. Självförmågan är knuten till specifik situation eller aktivitet och kan därför variera beroende på dessa Förväntat utfall är tätt sammankopplat med självförmåga. Begreppet beskriver individens tankar kring resultat av åtagande, tidigare erfarenheter styr exempelvis förväntningarna. Situationer där positivt utfall förväntas upplevs många gånger mer motiverande. Andra personers bedömningar och reaktioner påverkar förväntat utfall men också genom att individen själv observerar andra påverkas det förväntade utfallet (Brown, Hacket och Lent 2002, 263). Det tredje och sista begreppet, personliga mål, påverkas av individens beslutsamhet att uppnå dessa och att engagera sig i en viss aktivitet för att målet ska bli verklighet. Att resonera på liknande sätt hjälper individen att styra sitt liv i en viss riktning samt att forma sitt beteende. Självförmåga och förväntat utfall påverkar de mål en person sätter upp för sig själv samt den ansträngning som läggs ned på att uppnå målet. De personliga målen påverkar i sin tur utvecklandet av självförmåga samt förväntat utfall. Måluppfyllelse ökar exempelvis ens självförmåga (Brown et al. 2002, 260-263).

Samspelet mellan de tre begreppen påverkar i sin tur hur individen kommer att fatta beslut, exempelvis gällande sin karriär. Inför en aktivitet där självförmågan upplevs låg, kanske på grund av negativa tidigare erfarenheter, kommer också beslutsamheten att uppnå mål med aktiviteten att vara låg (Brown, Hacket och Lent 2002, 261-263). Teorins grundtanke är alltså att människor upprepar beteenden som upplevs ge positiva förstärkningar i den sociala miljö de agerar i. SCCT förklarar individuella val som ett utfall av hur individen uppfattar sig själv. De beteenden som upplevs ge positiv förstärkning i sociala sammanhang (exempelvis i form av beröm eller bekräftelse) är de beteenden som eftersträvas och upprepas. Miljö och signifikanta andra påverkar alltså individens val och beteende (Brown, Hacket och Lent 2002, 260-262). Vi kommer att använda SCCT-teorin och dess begrepp i vår analys för att granska hur eleverna resonerar kring framtiden då den förklarar vad individen motiveras av och varför denne fortsätter med vissa aktiviteter (exempelvis yrkes- eller studieinriktningar) och väljer att avsluta andra. Teorins idé om signifikanta andra, personer som i exempelvis beröm motiverar en annan, har likväl studerats i analysen. Eleverna kan motiveras i liknande banor som den praon visat dem, om personerna på praoplatsen förstärkt elevens uppfattning om sig själva i koppling till arbetsplatsen.

3.3 Sammanfattning

Samtliga begrepp ur DOTS-modellen (Law och Watts 1977) som presenteras har använts för att analysera det empiriska materialet. DOTS-modellen är den teori som analysen i huvudsak bygger på. Modellen och dess begrepp medför ett perspektiv som kan förklara varför eleverna resonerat kring valet av praoplats så som de gjort. Modellen beskriver även graden av självmedvetenhet bunden till hur pass väl individen kan förklara vad denne är bra på, avgöra hur andra ser och tolkar detta samt värdera tidigare erfarenheters och kvalifikationerna betydelse i framtida karriärval. Detta är intressant i koppling till de frågor i studien som rör elevernas erfarenheter och lärdomar kopplade till praon. De två sista begreppen, decision- och transition learning, är intressanta i studiens framtids-perspektiv då dessa avser att förklara hur individen motiverar och hanterar beslutsfattande och övergångar. SCCT-teorin (Brown, Hackett och Lent 2000) har använts för att kunna fördjupa analysen av det empiriska material som beskriver elevernas framtid- och framtidstankar.

Teorin beskriver bland annat vad som motiverar individen att fortsätta med eller avsluta aktiviteter. Detta styrs enligt teorin bland annat av självförmåga, förväntat utfall samt omgivningens respons och feedback på aktiviteter där individen är delaktig.

4.

_

Metod

För uppsatsen har vi valt en kvalitativ metod och inledningsvis i kapitlet beskrivs därför dess för- och nackdelar. Därefter presenteras den kvalitativa intervjun för att avslutas med en beskrivning av den intervjuform vi genomfört, nämligen fokusgruppsintervjuer. Under rubriken urval och undersökningsgrupp presenteras platsen där fokusgruppsintervjuerna genomförts samt hur urvalet av informanter gått till. Detta avsnitt följs av en presentation av datainsamling samt presentation av de informanter som deltagit. Vidare presenteras datainsamlingens förberedelser och korrekthet utifrån begreppen validitet och reliabilitet. Avslutningsvis presenteras hur analysen av det empiriska materialet gått till samt vilka etiska ställningstaganden som anammats vid genomförandet av fokusgruppsintervjuerna.

I metodkapitlet sker kopplingar till Kvale och Brinkmann (2009) där stadier i en intervjustudie presenteras. Dessa har väglett uppsatsprocessen och presenteras under kapitlets rubriker som representerar de olika stegen.

4.1 Metodval

Uppsatsens datainsamling har följt den kvalitativa metodens riktlinjer. Vi vill åt den kvalitativa metodens funktion att få fram personliga, utförliga svar i intervjuerna. En djupare analys kan genomföras med kvalitativa metoder medan en kvantitativ metod kan begränsa informanternas svar (Trost 2014, 32). Vid tillämpning av en kvalitativ metod finns bland annat en önskan att synliggöra mönster, snarare än att betrakta människan som en enhet. Detta menar Trost (2014) är skillnaden mellan en kvantitativ och kvalitativ metod. Ålder och kön är mindre intressanta variabler och en intresserar sig snarare för den sociala föreställningsvärld

den enskilda människan lever i (Trost 2014, 27). Kvalitativ metod säger något om

informanterna delge sina upplevelser, tankar och förväntningar inom studerat område. Undersökningar som syftar till ämnesbeskrivningar och djup

kan berikas av kvalitativa data (Larsen 2009, 22). Den kvalitativa intervjuns fördel är att intervjuaren och intervjupersonen möts ansikte mot ansikte. Detta möjliggöra tolkningar utöver det som sägs, exempelvis genom kroppsspråk. Detta minimerar bortfall då eventuella otydligheter kan redas ut på plats. Detta höjer även studiens validitet då den intervjuade talar fritt och intervjuaren kan be om förtydligande. Den kvalitativa metodens nackdelar är att efterarbetet är svårare och mer tidskrävande då det insamlande materialet kan vara omfattande. En annan risk är att personen som intervjuas inte är sanningsenlig då denne inte är anonym i själva mötet med intervjuaren (Larsen 2009, 26-27). Dock finns det ingenting som säkerställer att informanten exempelvis vid ifyllandet av en enkät skulle vara sanningsenlig, trots att denne kanske är helt anonym då hen fyller i sina svar. Risken med detta kan alltså diskuteras i både val av kvalitativ eller kvantitativ metod. Kvale (refererad i Kvale och Brinkmann, 2009, kap 6) beskriver sju stadier av en intervjustudie som vi antagit vid författande av studien. Det första steget behandlar

tematisering där studiens syfte och problemområde börjar ta form. Hur studien ska

utföras ligger i detta stadie inte i fokus utan snarare teoretiska perspektiv. I vår studie diskuterades teorier tidigt med syfte att förklara exempelvis vad och vem som påverkar ett gymnasieval. Teorierna har även använts för att beskriva hur individen kan motiveras av att avsluta eller fortsätta med en specifik aktivitet. Kvales (refererad i Larsen 2009, 51) andra steg i intervjustudien är design. I detta steg planeras studien i detalj och det var först här metodval var i fokus. I detta stadie valde vi att formulera en intervjuguide samt diskutera hur urvalet av informanter skulle ske. Etiska ställningstagande diskuterades och i samband med detta vaknade intresset att genomföra

fokusgruppsintervjuer.

Enligt Bryman (2011, 446-447) är fokusgrupper en form av gruppintervju där ett avgränsat tema diskuteras mellan gruppmedlemmarna. När en använder fokusgrupper som metod är det alltså fokus på att undersöka vad individer i en grupp anser om ett visst ämne, samt att det genom gruppdiskussionen individer emellan skapar reaktioner och att en därigenom samlar in sin empiri.

En fördel med fokusgrupper kan enligt Dalin-Ivanoff och Holmgren (2017, 27) vara att det blir ett tillfälle att lära både för deltagare och forskare då utbytet av tankar och åsikter gör att deltagarna lär av varandra och forskarna får ny kunskap genom att ta del

av deltagarnas diskussion, då deltagarna anses vara experter på valt ämne. En negativ aspekt som Dalin-Ivanoff och Holmgren (2017, 30) beskriver är att eftersom det genom interaktion i fokusgruppen syftar till att locka fram idéer och synpunkter utan att vara tvingande så bör fokusgrupper inte användas när syftet med undersökningen till exempel är att fatta beslut eller mäta attityder. I vår uppsats där syftet är att undersöka elevernas erfarenheter av sin prao är fokusgruppsintervjuer ett fruktbart tillvägagångssätt då den möjliggör att informanterna kan diskutera likheter och skillnader i sina praoperioder. De kan även reflektera över vad dessa beror på. På detta sätt minskar uppsatsförfattarens uppgift att själv formulera liknande reflektioner som inte nödvändigtvis stämmer överens med det informanten erfarit.

4.2 Urval och undersökningsgrupp

Datainsamlingen har skett enligt beskrivningen av fokusgruppsintervjuer på två kommunala grundskolor. Grupperna där fokusgruppsintervjuer har genomförts har varit fyra stycken med tre informanter i varje grupp.

När det kommer till urval av informanter har detta skett genom ett

icke-sannolikhetsurval. Icke-sannolikhetsurval strävar efter så breddat urval som möjligt vad

gäller informanter. En form av icke-sannolikhetsurval är godtyckligt urval. Urvalet styrs då av kriterier som utbildning, geografiskt läge och kön med flera (Larsen 2009, 77). Vi har genomfört ett godtyckligt urval då valet av intervjupersoner är baserat på att de går i årskurs nio på en kommunal grundskola samt att de haft prao i årskurs nio innan de gjort sina val till gymnasiet. Att begränsa urvalet till kommunala grundskolor har gjorts då likheter och skillnader mellan skolor som regleras av samma styrdokument uppfattas lättare att upptäcka samt förenklar analysen av empiriskt material.

4.2.1

_

Presentation

_

av

_

informanter

Fyra fokusgruppsintervjuer har genomförts med tre deltagande informanter i varje grupp. Samtliga informanter går i årskurs nio på

kommunala grundskolor och haft prao under fem dagar. Fokusgrupp ett består av informanterna Alice, Bella och Cecilia. Samtliga har aktivt deltagit i diskussioner kring de teman som presenterats samt ifrågasatt likheter och skillnader deras prao emellan. Alice har praoat på en snabbmatskedja medan Bella och Cecilia har gjort sin prao på förskolor.

Fokusgrupp två består av Daniella, Erik och Fredrik. De har alla praoat på samma restaurang och haft diskussioner om deras liknande och skilda upplevelser av praoperioden utifrån de förutbestämda teman de fått i intervjuguiden. Den tredje fokusgruppen består av informanterna Gustav, Hanna och Isak. Gustav har haft prao på ett bageri, Hanna på en förskola och Isak som först inte hittade någon praoplats fick hjälp av skolan att praktisera i en förskoleklass. Informanterna har haft goda diskussioner och pratar främst om hög upplevd stressnivå och yrkens enformighet. Fokusgrupp fyra består av Jonathan, Klara och Lova. Informanterna i denna grupp upplevs ha svårast att diskutera sina praoperioder sinsemellan. I denna grupp har direktiven varit lite mer styrda från intervjuaren. Trots detta upplevs informanterna väl ha kunnat beskriva sina praoperioder utifrån ställda teman. Jonathan har praoat på en inredningsbutik, Klara på ett företag som säljer ljudanläggningar och Lova har praoat i en blomsteraffär.

4.3

_

Fokusgruppsintervjuer

Vi har genomfört en ostrukturerad intervju med fokusgrupper. Ostrukturerad intervju innebär att informanten talar fritt och väljer själv hur denne beskriver sina upplevelser. Grundtanken med fokusgruppsintervju är att intervjuaren, i vårt fall två, intervjuar flera personer samtidigt. En fokusgruppsintervju präglas av att informanterna själva för ett samtal och att intervjuaren snarare observerar med ögon och öron samt styr samtalet i viss mån för att inte frångå intervjuns ämne eller fokus (Trost 2014, 45).

Med denna form av intervju medföljer en del etiska problem. Trost (2014) beskriver grunden till problemen enligt följande; “Det som sägs förekommer i en social situation där medlemmarna i den intervjuade gruppen följer med vad den enskilde säger och gör” (Trost 2014, 45).

Situationen gör bland annat att en inte kan förlita sig på att det etiska ställningstagandet i form av tystnadsplikt följs. I en enskild intervju kan informanten i högre grad förlita sig på att det som sägs, oavsett om det var tanken från början eller inte, stannar i rummet (Trost 2014, 45).

Frågorna utformas i en intervjuguide som använts vid samtliga intervjuer. Stort fokus ska ligga på att guiden är nära kopplad till frågeställningen som önskas besvaras. Alla områden som berörs i intervjun ska ha relevans för studien (Larsen 2009, 84). Det som motiverar att intervjun är ostrukturerad är att svaren är öppna (Trost 2014, 40). Vid intervjuerna har en intervjuguide med tydlig koppling till studiens frågeställningar formulerats (se bilaga 2). Vi har genomfört fyra fokusgruppsintervjuer på två olika kommunala grundskolor. Intervjuplatsen vid samtliga tillfällen har varit elevernas skolor. Kontakten etablerades i första stadiet med skolornas rektorer för att sedan följas av att informanterna fått ta ställning till medverkan genom att läsa intervjuguiden. Att dela med sig av guiden var även ett sätt att förbereda informanterna. Intervjuerna har spelats in med ljudupptagning och vid varje tillfälle har två intervjuare närvarat. Vid varje tillfälle har anteckningar förts av en intervjuare för att underlätta den senare analysen. På så sätt har en intervjuare vid varje tillfälle varit mer aktiv, den andra mer passiv. Detta beskrivs bidra till att informanterna känner sig bekväma. Är informanten i underläge i förhållande till antalet intervjuare kan detta skapa maktövergrepp (Trost 2014, 67). Den som inte antecknade vid tillfället kan liknas vid Dalin-Ivanoff och Holmgrens (2017, 46-47) beskrivning av en gruppledare. Denne styr frågorna som diskuteras samt ser till att studiens syfte är i fokus vid samtalen. Denne väljer själv hur styrande eller icke-styrande hen vill vara.

Vi har valt att styra gruppens samtal så lite som möjligt, i den mån det varit möjligt. Vid varje tillfälle avsattes en timme och av denna tid utnyttjades ca 45 minuter till intervjuerna.

4.3.1 Reliabilitet och validitet

I Kvales sjätte steg behandlas rutiner för studiens resultatkapitel. Med hjälp av analysen bör tankar om studiens resultat ta form. I detta steg sker även diskussion kring studiens

reliabilitet och validitet (refererad i Kvale och Brinkmann, 2009, kap 6).

en studie avgörs genom att undersöka hur pass korrekt mätningarna är gjorda (Thurén, 2007, 26-27). Vid god reliabilitet har informanten behandlats på ett noggrant sätt. Det kräver också att en håller god ordning på det intervjumaterial som samlas in. Att blanda ihop vilken informant som sagt vad är motsatsen till god reliabilitet (Larsen 2009, 80-81). Detta har vi haft i åtanke och anammat vid genomförda intervjuer. Även en god validitet kan fastställas genom att förbereda undersökningen väl. En fallgrop vid kvalitativa studier är att intervjuaren ställer för få eller “fel” frågor och därefter drar slutsatser på för tunt underlag (Larsen 2009, 26). Intervjuns fria form där vi som intervjuare agerat relativt passiva utan att styra informanterna allt för mycket kan ha gynnat studiens validitet. Intervjuguide som underlag och metod där frågorna kan anpassas efter intervjusituationen kan likväl bidra till att risken att ställa för få frågor minimeras. Intervjuguiden syftar till att stimulera en diskussion mellan deltagarna i fokusgruppsintervjun (Dahlin-Ivanoff och Holmgren 2017, 41-42), något vi anser oss ha åstadkommit.

Den kvalitativa metoden höjer i sig studiens validitet då den möjliggör att intervjupersonerna talar fritt och intervjuaren kan be om förtydligande i det direkta mötet (Larsen 2009, 27).

4.4 Analysform

I Kvales fjärde steg skall det empiriska materialet överföras till bearbetningsbar form (refererad i Kvale och Brinkmann, 2009, kap 6). Vid bearbetningen av data har två metoder använts, dels datareduktion, dels registreringsmetod. Den första metoden avser att skala av det material som inte bidrar till studiens syfte. Att informanterna vid intervjutillfället pratar om irrelevanta saker är vanligt och detta skalas med hjälp av metoden bort för att underlätta vidare analyseringsarbete. Registreringsmetoden har tillämpats på så sätt att anteckningar skedde utöver ljudupptagningen för att i så tidigt stadie som möjligt kunna peka på intressanta intervjusvar för att berika studien. Detta gör att bearbetningen går snabbare (Larsen 2009, 98). I steg fem, bearbetning och analys, skall det empiriska materialet med hjälp av teoretisk bakgrund tolkas av studiens författare (refererad i Kvale och Brinkmann, 2009, kap 6). De teorier som legat till grund för vårt analyskapitel presenteras mer utförligt under rubriken teori och dessa har varit DOTS-modellen av Law och Watts (1977) samt

SCCT-teorin av Brown, Hacket och Lent (2002). Vi har valt att koda det insamlade materialet enligt en innehållsanalys (Larsen 2009, 101-102). Det insamlade materialet görs om till texter och kodas. Datamaterialet granskas och meningsfulla mönster eller processer identifieras. Våra teman bygger på, som beskrivet ovan, de olika delarna beskrivna i DOTS-modellen av Law och Watts (1977). Begreppet opportunity awareness har applicerat på de frekvenser då informanterna berättar om hur de har valt sina praoplatser. Self awareness har kodat de material som är kopplat till berättelserna om praons lärdomar, beskrivna erfarenheter samt diskussioner om egen prestation. Kunskaper om beslutsfattande, eller modellens

decision learning, har använts vid tolkning av situationer där informanterna samtalar

om framtida studie- och yrkesinriktningar. Hur informanterna har resonerat angående om de ska fortsätta på samma bana inom framtida studie- och yrkesinriktningar, likt den praon visat, presenteras under modellen beskrivning av transition learning som beskriver kunskap om övergångar.

Vid resonemang kring hur eleverna ser på sin framtid används utöver DOTS-modellen SCCT-teorins begrepp självförmåga, förväntat utfall och personliga mål (Brown, Hackett och Lent 2002).

4.5 Etiska ställningstaganden

Då Kvales sju stadier av intervjustudie har format uppsatsprocessen fick det tredje steget oss att börja funder kring etiska ställningstaganden. I det tredje steget sker

intervjuandet och intervjuaren uppmanas vara, utöver svaren, uppmärksam på verbala

och andra uttryck samt hur relationen mellan intervjuare och informant kan påverka situationen (Kvale refererad i Kvale och Brinkmann, 2009, kap 6). Unikt för fokusgruppsintervjuer är att det är fler åhörare än vid en traditionell intervju vilket fick oss att tänka kring etiska ställningstagande mer än vid tidigare genomförda studier. Vi har tagit hänsyn till etiska ställningstaganden i form konfidentialitets-, samtyckes,

informations- och nyttjandekrav definierade av Vetenskapsrådet (2002). Konfidentialitetskravet har uppnåtts på så sätt att ingen obehörig kunnat ta del av intervjupersonernas uppgifter. Informanterna är anonyma och har i rapporten fingerade

namn.

För att uppnå ett samtyckeskrav har varje informant fått förklarat att medverkan går att avbryta när som helst. Valet att bryta medverkan kan genomföras i samtliga stadier av uppsatsförfattandet. Kravet som avser information uppnåddes då informanterna i tidigt stadie fått informationen om undersökningens syfte. Avslutningsvis har ett nyttjandekrav tillämpats då det inspelade materialet raderas när studien färdigställts. Intervjuerna har inte använts till något annat än att tjäna studiens syfte. Informanterna har tillsammans med oss och övriga deltagare formulerat förhållningsregler inför intervjuns uppstart. Detta genomfördes då deras inflytande kan förutsätta att de känner sig mer bekväma i intervjusituationen samt inför oss och varandra. Tystnadsplikt var närvarande förhållningsregler vid samtliga tillfällen. Att respektera varandra samt att inte avbryta är utöver tystnadsplikt bland annat regler som fastställts.

Då eleverna inte är myndiga har även vårdnadshavare gett samtycke till deras deltagande i studien samt fått ta del av datainsamlingens etiska ställningstaganden och intervjuguide.

5. Resultat

I följande kapitel presenteras det material som framkommit vid foksugruppsintervjuerna som varit intressant utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar. Kapitlet är uppdelat utifrån intervjuguidens teman.

5.1 Val av praoplats

När informanterna berättar om hur de kommit fram till vart de vill praoa nämns såväl framtida yrkesvisioner som möjligheten till sommarjobb. Att få en praoplats likt det yrke de längre fram önskar beskrivs vara svårt.

C; Det var svårt att få praoplatser på sådana ställen man faktiskt ville vara på. Så det var typ lättast att praoa på dagis och det tycker jag inte att man får

ut lika mycket av.

B; Jag håller med dig, jag vill jobba med smink och frågade på KICKS men fick nej. Så det blev förskola. (Cecilia och Bella, Fokusgrupp 1)

Några av informanterna delger att det är svårt att få praoplats på egen hand. Föräldrar och vänner till familjen beskrivs vara en viktig faktor som genom kontakter har möjlighet att ordna en praoplats. Jonathan ur fokusgrupp fyra berättar att han genom sina föräldrar fått platsen i inredningsbutiken. De som har butiken är vänner till hans familj. Efter att skolan tipsat Isak ur fokusgrupp två om närliggande förskoleklass fick han praoplats där. Han hade inte lyckats hitta en praoplats och berättar att han “bara tog det som fanns”. Alternativen till praoplats beskrivs vara få av samtliga informanter. Det är inte någon av informanterna som beskriver att de vid valet av praoplats hade alternativ att välja mellan.

Informanterna berättar att de undviker att praoa på arbetsplatser som upplevs ha svåra arbetsuppgifter. Daniella (Fokusgrupp 2) säger “Jag kände en som hade praoat där och så tänkte jag praoa där, för att hon sa att det var nice typ”. När Hanna och Gabriel i fokusgrupp tre berättar om valet av sin praoplats är det främst närhet till hemmet som beskrivs viktigt. Hanna har varit med en klasskompis på

närliggande förskola och Gabriel berättar följande; “Jag var ganska sent ute och ville ha något som var nära här….så jag valde då XX-bageriet här borta då. Det ligger ju precis här borta så det var skönt”. Liknande diskussioner sker i andra fokusgrupper och även Hanna grupp tre samt Jonathan i grupp fyra önskar närhet till hemmet.

I vidare beskrivningen av vad som i första hand intresserat dem med praoplatsen beskrivs bland annat en önskan om att känna att de kan bidra med något som praktikant och hjälpa till. Hanna i fokusgrupp tre berättar att hennes val av praoplats nästa gång inte hade varit förskola då hon hade önskat att få “vidga sina erfarenheter” genom att välja en annan arbetsplats. Övriga informanter i fokusgrupp tre instämmer med henne. Flertal informanter beskriver att uppgifterna under praoveckans fem dagar varit upprepande och att detta gjort att man som praoelev känt sig uttråkad. Andra hade kunnat tänka sig att göra samma val men diskuterar sedan att det kanske var på grund av gemenskapen tillsammans som de upplevde praoperioden som rolig, att det inte hade varit kul att vara där själv. “Det var ju roligt för att vi var tillsammans, för det var ju inte så roliga saker vi gjorde” (Erik, Fokusgrupp 2). Då både Jonathan och Klara i fokusgrupp fyra fått sommarjobb på sina praoplatser kommer de att återvända dit men ingen utav dem hade gjort samma val igen.

5.2 Erfarenheter

Samtliga respondenter har fått samtala kring känslan av att gå till en praoplats första dagen. Majoriteten beskriver nervositet men att detta minskat under praoveckans gång. Att ha träffat handledaren innan praoveckans start beskriv vara lugnande av bland andra Alice (Fokusgrupp 1). Nervositet beskrivs olika beroende på vart eleverna praoat samt hur pass väl de sedan innan kände till arbetsplatsen. “Jag tyckte det kändes bra, det var ingen fara. Jag var på det dagiset där jag själv gick, jag kände mig hemma” (Bella, Fokusgrupp 1). Hanna och Gabriel i fokusgrupp tre beskriver även de att god kännedom kring arbetsplatserna gjort dem mer lugna trots viss nervositet.

Jag var väldigt nervös, jag var inte ensam utan hade två andra med mig. Men jag visste att det var stressigt och massa personer vi inte känner. /.../ Man kände sig lite i vägen och ville inte fråga så mycket först. (Alice, Fokusgrupp 1)

Att inte veta vilka uppgifter en ska få göra beskrivs under praons första dag vara något som gör informanterna nervösa. Gemensamt för samtliga informanter är att de som berättar om ett gott bemötande från personalen likväl beskriver att nervositeten minskat

under veckan.

Att möta personalen för första gången är något som informanterna diskuterar. De flesta har positiva upplevelser av dessa men Gabriel (Fokusgrupp 3) som varit på bageri berättar följande;

De flesta där var ganska stressade där för att... alltså de går ju upp jättetidigt och har jobbat hela natten för att göra klart allting. Och sen kommer man ju typ klockan åtta och då är ju de både trötta och lite stressade för de håller på att öppna. Då blev man ju själv lite stressad och mer nervös. (Gabriel, Fokusgrupp 3)

Informanterna vid vissa intervjuer berättar om upplevelsen att få göra det som ordinarie personal på arbetsplatsen inte själva vill göra.

Vi fick städa i restaurangen hela tiden, den ska ju vara fin. Skitjobbet som inte de ville göra, tvätta deras diskrum. Ibland fick vi göra hamburgare, men mest skitjobbet. (Alice, Fokusgrupp 1)

Andra beskriver att de upplever att som praktikant kunnat bidra på praoplatsen. Att personalen uttryckt uppskattning kring de uppgifter de utfört. I en diskussion i fokusgrupp två framkom att de ansåg att de lika gärna kunde fått betalt då de gjorde personalens ordinarie arbete.

Det kändes som att vi arbetade där. Ja det var ju inte så att vi gjorde så mycket färre saker än vad de som jobbade där gjorde, egentligen så att … Ja det var ju bara att vi gjorde det mer, vi stod ju å diska, vi gjorde det lite mer, det tråkiga arbetet. Nej ni fick ju baka också. Och jag fick stå i kassan. (Daniella, Erik och

Fredrik, Fokusgrupp 2)

Både Jonathan och Klara ur fokusgrupp fyra har fått förfrågan om sommarjobb och drar därför paralleller till att personalen varit nöjda med deras insats under praon.

5.3 Lärdomar

Vid frågan om vad informanterna har lärt sig under sin prao råder det delade meningar. En del anser att de lärt sig jättemycket om hur ett arbete fungerar och vad som händer

“bakom kulisserna” som uttrycks av informanterna i fokusgrupp ett. Informanterna beskriver att de fått en större förståelse kring hur arbetsplatserna fungerar. Att det inte är lika enkelt som det många gånger till synes verkar. Bella och Cecilia (Fokusgrupp 1) är överens om att ett arbete som förskollärare är mycket energikrävande. Alice (Fokusgrupp 1) beskriver känslan av att jobba under mycket stress och att hon upplever detta jobbigt. Vid denna diskussion pratar även informanterna i fokusgrupp ett, om att uppgifterna som tilldelas kan påverka synen på arbetet.

Ja alltså om jag gör rent samma kyl femton gånger om dagen så upplever jag dem (snabbmatskedjan) som jättetråkigt. Men kommer jag till dagis och får hjälpa till med barnen är det bättre. (Alice, Fokusgrupp 1)

Fokusgrupp två beskriver sin prao som mycket lärorik och att de till exempel lärde sig att ta instruktioner och hur det kan vara på en arbetsplats även om det var stressigt och jobbigt också. “Det var jättelärorikt” (Erik, Fokusgrupp 2). “Man fick lära sig den hårda vägen” (Fredrik, Fokusgrupp 2). “Man fick utsätta sig för mycket” (Daniella,

Fokusgrupp 2).

Hanna i fokusgrupp tre berättar att hon lärt sig att ta för sig.

Innan har jag varit så att de inte får tro att jag försöker… eller att jag liksom tar över nu eller något sådant. Så därför har jag inte velat typ ta deras plats eller så. Men det gör man ju inte./.../ Jag vågade säga till barnen om de gjorde något taskigt. Eller, ah men hjälpa dem när de ville ha det och bara tänka att jag jobbade där även om jag inte gjorde det direkt. (Hanna, Fokusgrupp 3)

Gabriel (Fokusgrupp 3) beskriver att han fått en större förståelse för helheten av arbetet som bagare. Isak (Fokusgrupp 3) berättar att han har fått se arbetet med barn från ett annat perspektiv. När han inte själv är elev ser han arbetet ur en annan vinkel. Andra beskriver dock att de inte upplever att de lärt sig något speciellt. Detta beror främst på för simpla uppgifter. Klara i fokusgrupp fyra berättar;

Som jag sa förut var det mest att plocka ner i lådor, göra olika kit med olika saker i. Så det var inte jättemycket man fick göra liksom. /.../ Ah jag lärde mig inte direkt jättemycket heller. Inte något “nytt nytt” direkt. Nej… (Klara, Fokusgrupp 4)

Andra lärdomar som beskrivs i fokusgrupp fyra är att Jonathan har fått lära sig att stå i kassa, detta är den främsta lärdomen enligt honom och “de andra uppgifterna har inte varit så givande i att lära sig nya saker” berättar han. Lova berättar att hon har fått en

större kunskap om växtskötsel och hur en är serviceminded.

Vid frågan vad som varit roligast berättar både Bella och Cecilia ur fokusgrupp ett att

det var “mysigt” att få spendera tid med barnen på förskolan samt att en varit uppskattad. “Ja men när man försökte göra något roligt med barnen, typ försökte distrahera dem. Och så upptäckte fröknarna det och sa “bra jobbat”. Det var roligt” (Cecilia, Fokusgrupp 1). Daniella i fokusgrupp två tycker det roligaste var att stå i kassan, att möta människor och att köra golfbil. Erik (Fokusgrupp 2) tyckte det bästa var när han och Daniella fick rulla chokladbollar och äta av smeten. Då praoperioden inföll runt jul berättar Gabriel i fokusgrupp tre att det roligaste på bageriet var att tillverka marsipangrisar. I fokusgrupp fyra beskrivs det roligaste under praon vara att stå i kassan och bemöta kunder enligt Jonathan. Han berättar att han gillar att prata med människor och vara social.

De arbetsuppgifter som varit minst roliga beskriver Alice (Fokusgrupp 1) vara de situationer där hon känt att hon inte haft något att göra. Att hela tiden fråga efter uppgifter är jobbigt berättar hon vidare. Samtliga informanter ur övriga fokusgrupper diskuterar snarlika situationer. I samband med dessa situationer beskriver flertal informanter en känsla av att “vara i vägen” och att ha det “långtråkigt”.

De blir lite obekväma när man frågar… de kommer liksom inte på något utan säger bara “det eller det” för att liksom. Så då känner man sig lite jobbig liksom... eller i vägen. Som att de måste hitta på något för att. (Hanna, Fokusgrupp 3)

Generellt beskriver många att det minst roliga varit uppgifter som rört städning.

När informanterna diskuterar praoperiodens största utmaningar menar Alice (Fokusgrupp 1) att detta är upplevelsen av en press för att de som jobbar på arbetsplatsen ska var nöjda med hennes insats. Cecilia (Fokusgrupp 1) jämför deras praoplatser och konstaterar att hon haft det lugnare och av den anledningen inte kände lika mycket press. Bella (Fokusgrupp 1) håller med. Att hantera stress beskriver informanterna i grupp tre vara den största utmaningen. Vare sig det gäller oroliga och stökiga barn eller tidspressen att hinna klart i bageriet är stress något de behövt hantera. I fokusgrupp fyra tycker Jonathan inte att han stött på någon större utmaning, uppgifterna har inte varit svåra under hans prao. Klara instämmer och Lova berättar att uppgifterna är anpassade efter praoelevernas nivå.

5.4 Framtiden

När grupperna diskuterar huruvida de skulle kunna tänka sig en liknande studie- och yrkesbana som den de erfarit under sin prao säger Alice (Fokusgrupp 1) att hon inte skulle klara av ett så stressigt arbete som snabbmatskedjan. Bella och Cecilia (Fokusgrupp 1) däremot kan se förskola som ett extrajobb, att arbeta som vikarie exempelvis, men det är ingenting de vill arbeta med under en längre tid. I fokusgrupp två kan Daniella tänka sig att jobba med något liknande om det är bra betalt medan Erik och Fredrik inte skulle vilja det då de båda känner att de är mer tekniskt lagda och vill jobba med något inom det. När detta diskuteras i fokusgrupp tre kan Hanna tänka sig att arbeta extra som förskollärare men tänker sig inte yrket i “det långa loppet” som hon beskriver. Hon tror att hon skulle bli uttråkad trots att hon gillar barn. Isak instämmer och säger “det är inte där mina intressen ligger”. Gabriel säger att de tidiga mornarna är anledningen till att han inte vill arbeta på ett bageri i framtiden. Detta samt “ständig stress”, som han beskriver, gör att yrket går bort. När fokusgrupp tre diskuterar framtid börjar informanterna diskutera vad de vill göra istället. Hanna berättar att hennes yrken som hon kan tänka sig inte tar emot praoelever. Hon syftar bland annat på psykolog. Hon tror att hon skulle får göra “tråkiga städsaker” då “jag inte direkt kan ta emot patienter” som hon beskriver. Gabriel instämmer.

Det är precis samma sak för mig. Jag kan inte praoa på de ställena jag vill gå till. Mer sådana här… kanske till och med lite labb (laborationer). Eller läkare, de här väldigt höga jobben. Det tycker jag är ganska kul. (Gabriel, Fokusgrupp 3)

I fokusgrupp fyra vill Jonathan inte arbeta i butik i framtiden. Han beskriver att han vill ha större utmaningar i sitt arbete och fler avancerade arbetsuppgifter. Butikens arbetsuppgifter anses ha för lite variation. Klara berättar om liknande resonemang kring framtiden. Hon tror att uppgifterna skulle gjort henne uttråkad. Lova vill arbeta med sin kreativitet och service. Blomsterbutiken beskrivs inte som den rätta arbetsplatsen trots detta utan hon vill snarare arbeta med make up. Varken Alice, Bella eller Cecilia (Fokusgrupp 1) har tänkt kring sitt gymnasieval innan de valde vart de ville praoa.

Eh nej... jag gjorde inte det. Jag skulle inte kunnat hitta ett sånt... alltså jag vet inte... gymnasievalet jag ska välja skulle jag liksom aldrig hitta en praoplats som är liknande, förstår du? Och sen så hade jag inte riktigt bestämt mig så jag tog något som var då liksom och inte nu. (Alice, Fokusgrupp 1)

I fokusgrupp två förs liknande diskussioner. De anser inte att praon påverkade deras val av gymnasieprogram, men skulle inte vilja vara utan det då det kan vara bra om de vill skaffa sommarjobb och att det är lärorikt. I fokusgrupp tre beskriver ingen av informanterna att praon underlättat deras val till gymnasiet. Hanna och Isak berättar att det snarare lärde dem vad de inte vill göra medan Gabriel berättar att han redan innan visste vad han ville gå på gymnasiet. Jonathan, Klara och Lova i den fjärde fokusgruppen är överens om att praoperioden varken påverkat eller underlättat deras gymnasieval. Klara hade inte gymnasievalet i tankarna inför praon. Lova berättar om kreativiteten både i blomsteraffären och drar därför en koppling till arbete som makeup-artist. Hon fortsätter dock med att berätta att hon visste redan innan vad hon skulle välja. I den sista fokusgruppen kommer det på tal att praon ska bli obligatorisk och informanterna är överens om att detta är bra. Att få känna på hur det är att arbeta, att få se variationen på olika arbetsplatser samt att en kan få sommarjobb är saker som lyfts fram när det samtalet kring praons fördelar. “Väldigt lärorikt” är Lovas avslutande kommentar i intervjun angående prao.

5.5 Sammanfattning

Informanterna beskriver att det är svårt att få en praoplats likt den framtida yrkesinriktning de själva önskar. Faktorer som påverkar valet av praoplats är i första hand möjligheten till sommarjobb och närhet till hemmet. Ytterligare en faktor är att arbetsuppgifterna inte ska upplevas för komplicerade. Informanterna beskriver abstrakta lärdomar snarare än konkreta, lärdomar som inte är kopplade direkt till det specifika yrke praon visat. Dessa är främst förståelsen för hur arbetsplatser fungerar, att ett arbete inte alltid är så enkelt som det ser ut samt att stressnivån ibland är hög. Ingen av informanterna beskriver sin prao som önskad framtida studie- eller yrkesinriktning.