• No results found

En pedagogisk verksamhet av kvalitet? En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om möjligheter för att uppnå en pedagogisk verksamhet av kvalitet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En pedagogisk verksamhet av kvalitet? En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om möjligheter för att uppnå en pedagogisk verksamhet av kvalitet"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BARN–UNGA–

SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

En pedagogisk verksamhet av kvalitet?

En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om möjligheter

för att uppnå en pedagogisk verksamhet av kvalitet.

”A preschool of good quality?”

A qualitative study of preschool teachers’ opinions about their

conditions for achieving a preschool of good quality

Pernilla Andersson

Sofie Svensson

Förskollärarexamen 210hp 2019-06-13

Examinator: Erika Lundell Handledare: Hanna Sjögren

(2)

2

Förord

Detta examensarbete som vi skrivit under vårterminen 2019 har varit en lång men lärorik och givande process. Det har varit några tuffa månader, det kan vi inte överskyla. Vi har båda samlat läst och samlat på oss forskning och litteratur inför arbetets alla delar. Tillsammans har vi sammanställt allt material och text. Vi har fört givande diskussioner för att kunna utveckla vår text ytterligare.

Vi vill rikta ett stort tack till respondenterna som tog sig tid och ställde upp på intervjuerna, utan er hade vi inte kunnat utföra detta examensarbete. Även ett stort tack till vår handledare Hanna Sjögren som gett oss stöd och handledning under resans gång. Vi har tillsammans öppnat upp för ett forskningsfält som kan göra skillnad i förskolan, bara det är jättestort. Tack.

Pernilla Andersson Sofie Svensson

(3)

3

Sammanfattning

Under de senare åren har vi tagit del av den högaktuella situation som råder ute på förskolorna. Flertalet debatter och grupprörelsen Förskoleupproret vittnar om att pedagoger blir stressade, sjukskrivna och upplever otillräcklighetskänslor. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärarna upplever kvalitet i sitt yrkesutövande och hur deras erhållna förutsättningar påverkar kvaliteten på den pedagogiska verksamheten. För att få fram empiri som studien kunde ha som utgångspunkt har vi genomfört kvalitativa intervjuer som en insamlingsmetod. Vi intervjuade sex stycken förskollärare från tre olika förskolor, samtliga förskolor ligger i samma kommun men med olika förskolechefer. För att vi ska kunna förstå vår insamlade empiri har vi använt oss av Dahllöf och P. Lundgrens ramfaktorteori vilket är en teori som tittar på yttre faktorer som kan påverka kvaliteten på den pedagogiska verksamheten.

Resultatet av studien visar att förskollärarna har en tydlig bild av vad som är en verksamhet av kvalitet men de erhåller, enligt dem, inte tillräckliga förutsättningar för att kunna uppfylla de krav som åligger i förskollärarprofessionens uppdrag. En handfull med ramfaktorer som påverkar verksamhetens kvalitet, enligt förskollärarna, tas upp och det skiljer inte mycket i förskollärarnas uppfattningar. Det visar sig dock att det skiljer sig i respektive förskolas förutsättningar, trots att de tillhör samma kommun.

(4)
(5)

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7 1.1 Studiens syfte ... 7 1.2 Frågeställningar ... 8 2. Bakgrund ... 9

2.1 Förskollärarrollen ur ett historiskt perspektiv ... 9

2.2 Kvalitet i förskolan ... 10

2.3 Förskollärarens yrkesprofession ... 11

2.4 Styrdokument ... 11

3. Teoretiska perspektiv ... 12

3.1 Ramfaktorteorin ... 12

3.1.1 Ramfaktorteorins fem delar ... 12

3.1.2 Ramfaktorteorin i studiens analys ... 13

4. Tidigare forskning ... 14

4.1 Förskollärarens förutsättningar ... 14

4.2 Dilemman i yrkesprofessionen ... 15

4.3 Förutsättningar till kvalitetsarbete ... 15

5. Metod ... 17 5.1 Metodval ... 17 5.2 Forskningsetik ... 18 5.3 Urval ... 19 5.4 Genomförandet ... 19 5.5 Analysmetod ... 20

6. Resultat och analys ... 21

6.1 Vilka faktorer påverkar enligt förskollärarna kvaliteten på den pedagogiska verksamheten?... 21

6.1.1 Barngruppsstorlek och personaltäthet ... 21

6.1.2 Kringuppgifter ... 22

6.1.3 Planeringstid ... 23

6.1.4 Kommunens satsningar och ekonomiska tillgångar ... 24

6.1.5 Sammanfattning ... 24

6.2 Hur uppfattar förskollärarna sina förutsättningar för att uppfylla kvalitetsuppdraget? ... 25

6.2.1 Barngruppsstorlek och personaltäthet ... 25

6.2.2 Planeringstid ... 26

6.2.3 Kringuppgifter ... 28

6.2.4 Kommunens satsningar och ekonomiska tillgångar ... 29

(6)

6

7. Diskussion ... 31

7.1 Resultatdiskussion ... 31

7.2 Metoddiskussion ... 33

7.3 Uppsatsens betydelse för yrket och förslag till fortsatt forskning ... 33

8. Referenslista ... 35

9. Bilagor ... 37

9.1 Intervjufrågor ... 37

(7)

7

1. Inledning

Vi har ett uppdrag och för att genomföra detta som vi enligt styrdokumenten är ålagda oss måste vi få rätt och tillräckliga förutsättningar, detta är så viktigt och påverkar kvalitén på verksamheten. (Nina)

Av våra egna erfarenheter inom förskolan, genom praktik och arbete, har vi stött på förskollärare som dagligen kämpar med alla krav och utmaningar som uppdraget i förskolans verksamhet innebär. Johansson (2011) skriver om hur arbetssituationen förändrats på senare år i förskolan då nya och fler arbetsuppgifter tillkommit och därmed har kraven på förskollärarna ökat. Läroplanen för förskolan uppger vilka mål och riktlinjer som förskolan ska arbeta mot, men även att förskollärarna som yrkesgrupp har ett tydligt ansvar för att barns utveckling och lärande sker enligt läroplanens målområden. Samtidigt tar vi del av den högaktuella situation som råder ute på förskolorna genom bland annat i nyhetsflöden och förskoleupproret som vittnar om att pedagoger blir stressade, sjukskrivna och upplever otillräcklighetskänslor. Förskoleupproret är en grupprörelse som kämpar för bättre förutsättningar i förskolans verksamheter. Mindre barngrupper, bättre tillgång till vikarier, mer planeringstid, ökad lön och färre kringuppgifter är några av kraven som organisationen ställer. “För att kunna bedriva en bra förskoleverksamhet med hög kvalitet krävs att vi har de rätta förutsättningarna” (Förskoleupproret). Även en debattartikel i Göteborgs-Posten belyser hur förutsättningarna för förskolans verksamhet drastiskt förändrats. Författarna till artikeln, som samtliga är professorer i pedagogik vid Malmö universitet och Göteborgs universitet, menar att allt yngre barn börjar förskolan och i takt med detta ökar storleken på barngrupperna. Förskollärarna behöver ges rätt förutsättningar för att kunna utföra sitt undervisningsuppdrag fullt ut. “Förskollärarna beskriver gränslöshet i uppdraget och ansvar utan kontroll, med en känsla av stor otillräcklighet” (Tallberg Broman, Persson, Vallberg Roth, Pramling Samuelsson, Williams & Björklund, 2019). Vad händer med förskollärarna, verksamheten och barnen när kraven ökar? Vi vill undersöka hur förskollärarna upplever sin situation ute på fältet, men framförallt om de upplever att kvalitén på verksamheten påverkas av den rådande situationen.

1.1 Studiens syfte

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärarna upplever kvalitet i sitt yrkesutövande och hur de menar att deras erhållna förutsättningar påverkar kvaliteten på den pedagogiska verksamheten.

(8)

8

1.2 Frågeställningar

• Hur uppfattar förskollärarna att kvalitén på verksamheten påverkas av förutsättningarna de innehar i arbetet?

• Hur uppfattar förskollärarna förutsättningarna de erhåller för att genomföra sitt uppdrag?

(9)

9

2. Bakgrund

I kapitlet bakgrund redogörs förskollärarprofessionen och förskoleverksamhetens historia. För att bidra till en förståelse om uppkomsten av studiens problemformulering kommer vi att förklara hur förskollärarrollen och förskolans verksamhet har utvecklats under tid i relation till vikten av kvaliteten på den pedagogiska verksamheten och styrdokument.

2.1 Förskollärarrollen ur ett historiskt perspektiv

Förskollärarens arbete och roll fick fler krav på sig till följd av de försämrade ekonomiska förutsättningarna under 1970-talet (Henckel, 1990). När förskolan öppnades upp för barn under sex år, började förskollärarens uppdrag förutom lek- och barnpassning, även innebära vård och omsorg. Det var under slutet av 1970-talet som resurser och förutsättningar för förskolornas verksamhet började dras in på av ekonomiska skäl. Kommunerna började bryta mot rekommendationerna som rörde barngruppsstorlek och personaltäthet för att hålla nere kostnaderna på verksamheterna samtidigt som antal platser i de dåvarande daghemmen skulle öka för att det skulle finnas plats till alla familjer som behövde daghemsplats. När barngruppsstorleken ökade och personaltätheten minskade upplevde förskollärarna ett hot mot kvaliteten på verksamheten och önskade riktlinjer för att kunna styra upp den rådande arbetssituationen. I början på 1980-talet presenterades det pedagogiska programmet för förskolan, med inriktning på mål och utveckling (a.a.).

Det var så sent som strax över två decennier tillbaka som den svenska förskolan blev en del av utbildningssystemet och fick en egen läroplan (Sheridan, Williams, Sandberg & Vuorinen, 2011). I samband med att förskolan blev en del av utbildningssystemet inleddes även förskollärarutbildningen som en universitetsutbildning för att bidra till förskollärarens kompetens. Universitetsutbildningen pågår under tre och ett halvt år och förändras även den i takt med styrdokument. Efter avslutad utbildning ska den examinerade ha erövrat kunskapen och förmågor för att kunna ta ansvar för pedagogiken i förskolans verksamhet. Betydelsen av en förskollärares roll har förändrats i relation till samhällets kontinuerliga utveckling samt i relation till de förändrade värderingar och riktlinjer som råder i styrdokumenten (a.a.). Förskollärarens förtydligade uppdrag innebär, till skillnad från 1970-talets roll, framför allt att ansvara för det pedagogiska innehållet i verksamheten, de har därmed ett större ansvar i undervisningen som hela arbetslaget genomför tillsammans (Lpfö18). Vidare i läroplanen kan

(10)

10

vi finna flertalet riktlinjer som utbildade förskollärare ska följa i arbetet i verksamheten utöver arbetslagets gemensamma ansvar (a.a.).

2.2 Kvalitet i förskolan

Skolverkets skrift om allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan (2005) har utarbetats på uppdrag av regeringen, den baseras på bestämmelser i läroplan för förskolan, skollag och de barnperspektiv som finns i FN:s konvention om barns rättigheter. Skriften utgår från beprövad erfarenhet, forskning och kunskap. Kvalitén i förskolan handlar om de förutsättningar verksamheten ges men även hur det pedagogiska arbetet utförs. Skolverkets rekommendationer för förskolan bygger på samhällets krav och förväntningar på institutionen. Rekommendationerna handlar om “förskolans styrning och ledning, personalens kompetens, personaltäthet, barngruppernas storlek och sammansättning, lokaler och miljö” (Skolverket 2005, sid 11). Vid utvärdering av kvalitén är det den pedagogiska verksamheten som utvärderas och inte det enskilda barnets prestation, tydliggör Skolverket. Att den pedagogiska ledningen har goda kunskaper om förskolepedagogik är en grundläggande faktor för förskolans kvalité. Om denna kunskap saknas kan det skapas en lucka mellan verksamhetsnivå och kommunnivå och det kan då bli svårt att driva utvecklingsfrågor vilket kan påverka kvalitén (a.a.). Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) tydliggör att förskolechefen har huvudansvaret för att ett systematiskt kvalitetsarbete genomförs där förskollärare och övrig personal medverkar. Barnen på förskolan och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet.

Kärrby (1997) beskriver begreppet kvalitet som en tolkningsfråga. Oftast är begreppet kvalitet kopplat till värderingar som påverkar livssituationen, bland annat hälsa, säkerhet och tillgång till resurser som alla tre är viktiga faktorer i förskolans verksamhet. Eftersom vårt samhällssystem är humanistiskt och demokratisk uppbyggt ska varje individs behov tas hänsyn till (a.a.).

Precis som Kärrby anser vi att kvalitet är ett stort begrepp som används i och påverkar hela vårt samhälle. Vår definition av kvalitet i denna studie kopplas till den pedagogiska verksamheten i förskolan. Kvalitetsarbete i förskolan bygger på förskolepersonalens utbildning, kompetens och förhållningssätt. Skolverkets definition av begreppet kvalitet lyder “hur väl en verksamhet svarar mot nationella mål, krav och riktlinjer och andra mål förenliga med de nationella, samt i vilken utsträckning verksamheten strävar efter att förbättras” (skolverket 2005, sid 9).

(11)

11

2.3 Förskollärarens yrkesprofession

Pramling Samuelsson och Williams (2015) klargör att förskolläraryrket tillhör lärarprofessionen och uppdraget ska genomföras på ett etiskt genomtänkt sätt vilket innebär ett stort ansvar i arbetet med människor. Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) menar att förskollärare bygger framtiden. Uppdraget som förskollärare ska utföras enligt skollagen samt vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (a.a.). I förskollärarens uppdrag ingår att bedriva undervisning och i läroplanen för förskolan står det att “undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen” (Lpfö 18, sid 7). Vidare i läroplanen tydliggörs det att som förskollärare har man ett särskilt ansvar för det pedagogiska innehållet i verksamheten.

2.4 Styrdokument

Skolsystemet styrs av olika styrdokument, lagar och regler. I skolsystemets styrdokument, det vill säga de specifika regler som gäller för skolans verksamhet, ingår bland annat skollagen, förordningar och läroplanerna. Dessa är bindande och ska följas. Riddersporre (2010) beskriver att förskoleverksamhetens främsta styrdokument är Läroplanen för förskolan och det är i den som förskolans målsättning tydliggörs. Fler exempel på styrdokument kan vara barnkonventionen om barns rättigheter, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter samt verksamheternas egna likabehandlingsplaner.

(12)

12

3. Teoretiska perspektiv

I kommande kapitel kommer vi att presentera det teoretiska perspektiv vi har valt att analysera vår empiri med. Vi kommer att använda oss av Dahllöf och P. Lundgrens ramfaktorteori. Teorin innehåller centrala begrepp som vi i analysen kopplar till undersökningens frågeställningar.

3.1 Ramfaktorteorin

Ramfaktorteorin är en teori som utvecklats under senare delen av 1960-talet och framåt av Urban Dahllöf och Ulf P. Lundgren. P. Lundgren (1999) skriver att ramfaktorteorin behandlas som ett tankeverktyg för utbildningsplanering. Teorin bygger på tankegången att ramar ger ett utrymme för en viss process. För att en process ska bli möjlig måste det finnas ett tydligt mål och ramarna måste anpassas därefter. Kumlin och Olsson (2006) instämmer med Lundgren då man genom att ha uppsatta ramar bidrar till processer som sen ger resultat och påpekar att det är viktigt att förstå varför vissa resultat uppnås och vilka faktorer som påverkar detta. Många faktorer kan inte aktören, i det här fallet förskollärarna, påverka men faktorerna får stor betydelse för undervisningen. Exempel på dessa ramfaktorer är tiden, gruppstorlek, politiska beslut och personaltäthet. Vidare menar författarna att med ramfaktorteorin medfördes ett nytt sätt att förstå hur läranderesultaten påverkades av de förutsättningar som erbjöds (a.a). ”Uttryckt på ett annat sätt kan man se ramfaktorteorin som en modell för att undersöka konsekvenser av politiska beslut om utbildning och undervisning” (Lindblad, Linde & Naeslund, 1999, sid 98).

3.1.1 Ramfaktorteorins fem delar

“Det har samband med hur resurserna vid skolan prioriteras, och i vilken utsträckning lärarna betraktar ramfaktorerna som oöverstigliga hinder eller som faktorer som kan påverkas” (Imsen, 1999, sid.309). Imsen beskriver ramfaktorer som olika förhållanden som påverkar undervisningen och bidrar till att hämma eller främja den på olika sätt. Vidare beskriver Imsen att de ramfaktorer som lärare känner att de har kontroll över inte behöver vara begränsande utan de kan även utgöra möjligheter. Det är när lärarna känner att de saknar kontroll över ramfaktorerna som situationen kan bidra till ett hinder för undervisningsprocessen. Hon har delat upp ramfaktorteorin i fem olika delar vilka är;

Det pedagogiska ramsystemets ramar som berör skollagar och styrdokument som exempelvis läroplanen för förskolan.

(13)

13

De administrativa ramarna som handlar om bland annat barngruppsstorlek, de anställdas lönevillkor, schemaläggning samt andra styrande faktorer av verksamhetens upplägg.

De resursrelaterade ramarna som berör alla resurser och förutsättningar som tilldelas verksamheterna, exempelvis material, vikarier och ekonomiska tillgångar.

De organisationrelaterade ramarna som handlar om de sociala förhållandena,

exempelvis relationer mellan pedagog och barn samt förskolans ledning.

Anknytningsramar där barnens förutsättningar och motivation prioriteras samt vilket

stöd förskolan får av vårdnadshavare (a.a.).

3.1.2 Ramfaktorteorin i studiens analys

Vi kommer i vår studie att använda oss av ramfaktorteorins olika delar för att uppfatta vilka ramar som förskollärarna uppger att de erhåller och vilka de saknar för att utföra sitt uppdrag och nå upp till uppsatta mål. Ramfaktorer som kan upplevas som begränsande i relation till undervisningen i förskolan kan vara tidsbrist, gruppstorlek, politiska beslut och gles personaltäthet. Vi kommer i studien att analysera de ramfaktoriska begreppen

barngruppsstorlek och personaltäthet, planeringstid, kringuppgifter samt kommunens satsningar och ekonomiska tillgångar.

(14)

14

4. Tidigare forskning

I vår studie undersöker vi hur förskollärarna uppfattar sina förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag och hur de uppfattar hur kvalitén på verksamheten påverkas av de förutsättningar som de erhåller. Vi finner det berörda området som relativt outforskat då det var mycket svårt att finna aktuella och relevanta forskningar att luta oss mot. I kapitlet nedan presenterar vi den tidigare forskning som vi funnit beröra:

• Förskollärarens förutsättningar för yrkesprofessionen

• Dilemman som kan uppstå i samband med deras erhållna förutsättningar • Förutsättningar för kvalitetsarbete i förskolan

4.1 Förskollärarens förutsättningar

Henckel (1990) utförde en kvalitativ studie i sin avhandling Förskollärare i tanke och i

handling som hade som syfte att bland annat få större kunskap om förutsättningar för att bedriva

förskolans pedagogiska verksamhet. Värt att notera är att Henckels avhandling är 29 år gammal och att det kan ha hänt mycket sedan hennes studie utfördes. Vi anser att avhandlingen är relevant eftersom den handlar om förskollärares förutsättningar i verksamheten.

Författaren menar att en kartläggning av förutsättningar som finns gällande förskolans verksamhet kan bidra till större kunskap om den verklighet som förekommer ute i verksamheterna. Henckels urval hamnade på yrkesverksamma förskollärare som har en längre erfarenhet av yrkesprofessionen. Genom observationer och tolv strukturerade djupintervjuer med förskollärare gjordes en kartläggning av respondenternas föreställning i det aktuella ämnet. Med i studien fanns även en kartläggning av 21 lärarkandidaters föreställningar och uppfattningar som gjordes dels i början och dels i slutet av deras utbildning. Då Henckel först intervjuade och sen observerade förskollärarna visade resultatet att respondenterna inte handlade i enlighet med det synsättet de uppgav i intervjuerna. Författaren förklarar hur förskollärarnas tänkande och handlande kan förstås. Den arbetsplan som användes i förskolan sågs som ett ideologiskt policydokument vilket många av förskollärarna inte kände till, vilket innebar att styrdokumenten inte hade någon större vikt. Vidare menar Henckel att det är de praktiska förutsättningarna som till exempel schemaläggning, lokaler, utrustning och material som styr verksamheten. Henckel förmodar att förskollärarnas olika examinationsår spelar en faktor i förskollärarnas olika syn och föreställningar, då förskolan och utbildningen förändras över tiden.

(15)

15

4.2 Dilemman i yrkesprofessionen

Att det i takt med förskolans utveckling har skett en förändring i innebörden av förskollärarrollen är inte oväntat eftersom vi lever i ett samhälle som ständigt utvecklas. Tallberg Broman och Persson utförde nyligen en studie nämnd hög sjukfrånvaro och ökad

psykisk ohälsa - om dilemman i förskollärares uppdrag (2019). Studien hade ett flertal syften,

varav ett av syftena var att skapa en fördjupad kunskap om dilemman i förskollärares uppdrag. De riktade in sig på sjukfrånvaro och psykisk ohälsa, vilket kan vara konsekvenser som kan uppstå till följd av en tyngre förskollärarroll. Genom personliga intervjuer och dokumentstudier som metod har forskarna fått fram ett resultat där de har identifierat olika dilemman i en förskollärares uppdrag med bakgrunden sjukfrånvaro och psykisk ohälsa. Trots flertalet reviderade läroplaner där förskollärarens ansvar förtydligas, verkar förutsättningarna för utförandet av yrkesprofessionen försämras. Forskarna konstaterar att det finns ett glapp mellan förutsättningar och det uppdrag som åligger förskollärarna. Några av spänningsfälten som forskarna nämner är spänningen mellan förväntningar, krav och resurser samt mellan olik kunskap och syn på förskolans uppdrag. Enligt forskarnas resultat verkar samtliga respondenter anse att kraven och arbetsbelastningen har ökat och förutsättningarna har förblivit begränsade och inte tillräckliga för att kunna uppnå kraven som ställs. En av de synliggjorda konsekvenserna av läroplanens utveckling i Tallberg Broman och Perssons (2019) studie är att förskollärarna blir utsatta för en mycket hög arbetsbelastning. I brist på utbildad personal, får förskolläraren ofta ensamt ansvar för den pedagogiska verksamheten (a.a.).

4.3 Förutsättningar till kvalitetsarbete

Vi fann Logan och Sumsions studie early childhood teacher’ understandings of and provision

for quality (2010) intresseväckande, då deras syfte handlade om en oro över brist på forskning

om förskollärares kvalitetsförståelser. Forskarna intervjuade sex förskollärare i Australien om begreppet kvalitet och hur begreppet förstås och tillhandahålls i deras yrkesprofessioner. I studien kom de fram till att förskollärarnas syn på kvalitet berörde flera olika teman, varav bland annat utbildad personal, miljö, styrdokument och arbetslagets gemenskap nämndes. Studien visade med hjälp av intervjuer att förskollärares kvalitetsförståelser utgår från olika perspektiv på begreppet kvalitet. Eftersom kvalitet verkar vara ett komplext och svårbegripligt begrepp upptäckte Logan och Sumsion värdet av metaforer i undersökningen. Metaforerna som respondenterna relaterade till var flytande samt kartläggning. Kvalitet uppfattades som flytande

(16)

16

i verksamheten genom arbetslag, relationer och professioner men även som kartläggning av materiell kvalitet såsom styrdokument.

(17)

17

5. Metod

I följande avsnitt presenteras och motiveras de metodologiska val som vi gjort rörande vår skrivprocess. Vi kommer att beskriva vår insamlingsmetod, hur vi har genomfört våra intervjuer samt hur vi har tagit hänsyn till de etiska aspekter som råder under forskningsprocesser.

5.1 Metodval

Vår undersökning utgår från en kvalitativ ansats. Denscombe (2009) menar att kvalitativa data har formen av ord och visuella bilder. Nyberg och Tidström (2012) beskriver avsikten med kvalitativ ansats som att uttyda och förstå fenomen och att syftet med kvalitativ metod kan vara att få en förståelse för upplevelser, uppfattningar och avsikter. Vid kvantitativ ansats omvandlas den insamlade datan till siffror och mängder som kan användas i statistiska analyser (a.a.).

Då vi ville få en djupare förståelse för hur förskollärarna upplever sin yrkesroll ute på förskolorna valde vi att genomföra personliga intervjuer som är en del av en kvalitativ ansats. Alvehus (2013) skriver att intervjuer är den vanligaste metoden inom kvalitativ forskning. Intervjun är ett effektivt redskap för den kvalitativa undersökningen eftersom intervjuaren genom att “interagera med sina respondenter kan fråga om känslor och motiv, får reda på hur olika personer ser ett händelseförlopp eller hur ett visst fenomen framställs i berättelser och anekdoter” (Alvehus, 2013, sid 80).

Att använda intervjuer betyder dock inte att det är en oproblematisk metod förtydligar Alvehus (2013). Denscombe (2009) nämner några för- och nackdelar med intervju som insamlingsmetod. Att informanten får chans att ge djupgående och personliga svar kan vara en fördel i en empirisk studie. En av nackdelarna som nämns är enligt författaren att “data från intervjuer baseras på vad människor säger, snarare än vad de gör. Det är inte alltid som handling och uttryck stämmer överens” (Denscombe, 2009, sid 269).

Vi valde att skicka ut frågorna i förväg till informanterna med fördelen att de skulle kunna förbereda sig så intervjun kunde gå på djupet. Hallin och Helin (2018) nämner att en risk kan vara att respondenterna har bestämt sig innan för vilka svar de ska delge under intervjun och att det då inte blir några spontana svar som kommer upp i stunden. Eftersom vi önskade djupa och utförliga svar ansåg vi att fördelarna med att delge frågorna till respondenterna i god tid innan intervjun övervägde nackdelarna.

(18)

18

Vårt val av upptagning av intervjun hamnade på fältanteckningar efter att vi tagit del av metodlitteraturen. Trots att inspelning ger en permanent och en nästan fullständig dokumentation från intervjutillfällena, valde vi bort inspelningsmetoden. Alvehus (2013) liksom Denscombe (2009) menar att vid inspelningar finns risk att de intervjuade personerna känner sig hämmade och att det tar en bit in i intervjun innan de börjar slappna av, vilket kan innebära att de inte uttrycker sig tillräckligt i sina svar.

I vår studie använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Det innebar att vi hade ett antal förberedda intervjufrågor som under samtalets gång kunde leda till följdfrågor och mer utvecklande svar än om vi använt oss av ostrukturerade frågor. Denscombe (2009) beskriver skillnaden mellan de olika metoderna med att vid strukturerade intervjuer har intervjuaren en tydlig kontroll över frågorna och utformningen av svaren. Medan vid en semistrukturerad intervju utgår intervjuaren från förplanerade frågor men att den som intervjuas kan utveckla, komma med idéer och gå djupare in i diskussionen i den aktuella frågan (a.a.).

5.2 Forskningsetik

Vetenskapsrådet är en myndighet under Utbildningsdepartementet. Broschyren God

forskningssed (2017) förtydligar vilka etiska överväganden och riktlinjer som en forskare ska

ta hänsyn till under en forskningsprocess som innefattar deltagande respondenter. Eftersom vi har utfört en empirisk undersökning ute på fältet, har vi tagit hänsyn till vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer, vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.

Genom att informera respondenterna om undersökningens syfte, tillvägagångssätt samt deras rättigheter under deltagandet i studien, tog vi hänsyn till informationskravet. Informationen om studien gavs både muntligt under intervjutillfällena samt skriftligt i samtyckesblanketterna som skickades ut i samband med intervjuerna. Respondenternas underskrifter och samtycken samlades skriftligt in på samtyckesblanketter, med hänsyn till samtyckeskravet. Enligt konfidentialitetskravet kommer alla som deltog i intervjun att förbli anonyma och tilldelas fiktiva namn, ingen personliga data kommer att offentliggöras. De namn som vi valt att använda oss av i vår studie är Nina, Malin, Elin, Tina, Martina och Linda. I våra fältanteckningar kommer varken respondenternas riktiga namn eller andra känsliga uppgifter som kan identifiera respondenterna att nämnas. Det obearbetade material som har samlats in kommer enbart att användas till forskningens syfte och kommer att raderas efter godkänt examensarbete. Med

(19)

19

hänvisning till nyttjandekravet kommer enbart vi författare, handledare och examinator att ha tillgång till materialet.

5.3 Urval

Alvehus (2013) menar att något slags urval behöver göras inför alla typer av undersökningar. Urvalet bör baseras på vilken typ av undersökning man vill åstadkomma, till exempel om man vill komma i kontakt med personer med en specifik erfarenhet. Vi valde att ta kontakt med tre kommunala förskolor med olika förskolechefer. Då vi ville undersöka hur förskollärarna på respektive förskola upplever sitt yrkesutövande i verksamheten i samband med den rådande situationen ville vi intervjua förskollärare som har en längre erfarenhet av arbete inom förskola så de kunde ha något att jämföra med och relatera till. Detta innebär att vi gjorde strategiska urval, vilket vidare betyder att vi valde respondenter med specifika erfarenheter som passar till studiens syfte (a.a.).

Vi kontaktade berörda förskolechefer för att få låna respondenter från verksamheten under arbetstid. När vi fått ett godkännande från förskolechefen kontaktade vi en förskollärare från varje förskola och bad sedan de utvalda förskollärarna om hjälp att få till ytterligare en intervju, helst en förskollärare som arbetar på annan avdelning. Att be en redan kontaktad informant att välja ut ytterligare personer att intervjua beskriver Alvehus (2013) som snöbollsurvalsmetoden. Vårt slutliga urval bestod av två förskollärare från var och en av de tre förskolorna vilket innebar sammanlagt sex intervjuer och samtliga tillfrågade respondenter valde att delta i vår studie.

5.4 Genomförandet

Efter att vi hade gjort ett urval av förskolor och förskollärare, kunde vi påbörja vår undersökning. Intervjuerna skedde i ett avskilt rum för att intervjun skulle få genomföras ostört. Vi var båda två närvarande under alla intervjuerna för att samla på oss så mycket material som möjligt. Arbetet under intervjuerna delades upp genom att en av oss fokuserade helt på att dokumentera på datorn medan den andra skötte samtalet och antecknade en del på papper med penna. Efter varje fråga tog vi en paus för att det som skulle skrivas ner i den aktuella frågan blev färdigskrivet och samtidigt kunde respondenten ges en liten stund att fundera på om hen ville tillägga något. Var det något som vi var osäkra på när vi antecknade, frågade vi respondenterna i pausen inför nästa fråga.

(20)

20

Respondenterna fick i början av intervjutillfället läsa igenom samtyckesblanketten i lugn och ro för att förstå vilka rättigheter hen hade i samband med undersökningen. Direkt efter intervjun fick respondenten möjlighet att läsa igenom anteckningarna på datorn och fick därmed möjlighet att ta bort, ändra eller göra tillägg i texten, denna möjlighet var något som någon respondent utnyttjade. Vi fick även tillåtelse av respondenterna att kontakta dem i efterhand om det skulle dyka upp någon tveksamhet eller fundering under vår bearbetning av deras svar.

5.5 Analysmetod

Hallin och Helin (2018) menar att genom att analysera det empiriska materialet på ett strukturerat sätt kan empirin göras begripligt i förhållande till den forskningsfråga som ska besvaras. För att hålla isär respondenterna samtidigt som de förblir anonyma i texten, använder vi oss av fiktiva namn när vi citerar och redovisar deras svar i vår text. Efter att det empiriska materialet samlats in skrev vi ut alla dokument och gick igenom dem var för sig för att kontrollera att vi uppfattat respondenternas svar på liknande sätt. Alvehus (2013) påtalar att som insamlare av ett empiriskt material behöver man läsa igenom det flera gånger för att få en förståelse för innehållet. Nästa steg var att kategorisera materialet vilket även kallas för att tematisera (a.a.). Vidare i vårt arbete gick vi igenom fråga för fråga för att tillsammans upptäcka vad som skilde svaren åt men även vad som var den gemensamma nämnaren i materialet. Vid analysarbetet utgick vi från vårt syfte och frågeställningar. Vi reducerade materialet genom att plocka ut det relevanta från intervjuerna.

(21)

21

6. Resultat och analys

Vi har delat upp resultatet av vår insamlade empiri i två delar. Den första delen berör vår frågeställning om faktorer som förskollärarna anser påverkar verksamhetens kvalitet. Den andra resultatdelen kopplas till vår andra frågeställning som handlar om hur förskollärarna upplever sina förutsättningar för att kunna uppfylla uppdraget att driva en verksamhet av kvalitet.

Temana barngruppsstorlek och personaltäthet, kringuppgifter, planeringstid och kommunens satsningar och ekonomiska tillgångar bildar rubriker under båda delarna i resultat- och analysavsnittet. Vi valde att använda oss av samma rubriker under båda analysdelarna för att tydligt kunna koppla förskollärarnas upplevda förutsättningar till nämnda kvalitetsfaktorer. De temana som används som rubriker var återkommande faktorer som respondenterna genomgående använde sig av i alla intervjuerna både när det gällde faktorer som förskollärarna anser påverkar verksamhetens kvalitet och hur förskollärarna uppfattar sina förutsättningar för att uppfylla kvalitetsuppdraget. Materialet kommer även att kopplas till ramfaktorteorins fem delar som vi tidigare beskrivit under teoretisk utgångspunkt.

6.1 Vilka faktorer påverkar enligt förskollärarna kvaliteten på

den pedagogiska verksamheten?

I vår studie kommer vi att tolka begreppet kvalitet utifrån respondenternas intervjusvar. Efter att ha tagit del av empirin tolkar vi att kvalitet i förskola framförallt berör undervisningen och anknytning till barnen. En undervisning av kvalitet är grundad på bra planeringstid och att kunna gynna alla individer. Vi kommer i detta avsnitt att presentera, tematisera och analysera de ramfaktorer som respondenterna har nämnt påverkar kvaliteten på den pedagogiska verksamheten. Citaten från respondenterna kommer att tolkas ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Värt att poängtera är att ramar ger utrymme för process, de är å andra sidan inte orsakerna till resultaten eller konsekvenserna. Lundgren menar att “Om däremot ett mål tydligt finns för en process måste ramarna anpassas för att göra den processen möjlig” (Lundgren, 1999, sid 36).

6.1.1 Barngruppsstorlek och personaltäthet

“Antal barn per personal, är helt avgörande [för kvaliteten]” påpekar Linda. När vi nämnde ordet kvalitet och frågade efter respondenternas uppfattningar blev vi, eftersom det är en

(22)

22

återkommande fråga i samhällsdebatten, inte direkt förvånade när barngruppsstorleken var faktorn som kom på tal under samtliga intervjuer. Samtliga respondenter nämnde alltså barngruppsstorleken som en betydande ramfaktor för förskolans kvalitet. När det talades om barngruppsstorleken nämndes även personaltätheten som kan kopplas till de administrativa

ramarna, vilka Imsen (1999) beskriver som bestående av riktlinjer av hur verksamheten ska

ledas och struktureras.

Mer personal är en faktor, mindre barngrupp en annan. (Elin)

Att inte hinna se och bekräfta barnen, att inte kunna utmana de barn som behöver utmanas och att inte räcka till var det som vi tolkar pedagogernas uttalanden om ramfaktorerna barngruppsstorleken och personaltätheten;

Att inte hinna se alla barn, inte hinna med allt man vill göra. Inte kunna ge de utmaningar som barnen behöver. (Tina)

Jag kan känna mig otillräcklig vid stora barngrupper för jag hinner inte med att se varje barn. Jag hinner inte ge alla barn vad de behöver för de är fantastiskt olika. Ett exempel, på en samling – vi jobbar med bornholmsmodellen – sagan kanske är jättelätt för några barn men inte för alla. De barnen med språkstörningar kanske inte har uppfattat vad boken handlar om. Det är svårt att ge alla vad de behöver. Det får ofta bli att det blir kollektivt, det som är bra för de flesta i gruppen. Sen kanske man får jobba på andra stunder extra med de andra barnen. (Nina)

Både Tina och Nina beskriver att de får en otillräcklighetskänsla av att inte hinna se varje barn och att det enligt dem är en konsekvens när det är många barn i grupperna och när personaltätheten är för gles. Intervjusvaren från Nina och Tina kan tolkas som att en stor barngrupp innebär många och olika individer som alla har olika behov som behöver tillgodoses. Framförallt nämner Nina barngruppsstorleken som en betydande administrativ ramfaktor för undervisningens kvalitet i den pedagogiska verksamheten. Vidare menar Nina att bedriva undervisning som ska gynna alla barnen, vilket betonas i läroplanen, är en utmaning och att vid en stor barngrupp riskeras oftast att något barn hamnar i skymundan och inte utmanas i den mån som de behöver. Ninas beskrivning av undervisningssituationen kan kopplas till

administrativa ramar där barngruppsstorleken påverkar framförallt förskollärarens arbete men

även barnens individuella utveckling. Det är också något som flera av respondenterna relaterar som en otillräcklighetskänsla, att inte “räcka till för alla barn. Barn som har extra behov men även barn som behöver utmaning. Var ska man lägga sin tid? Tiden, hela tiden” (Elin).

(23)

23

När respondenterna talade om otillräcklighetskänslor handlade det inte sällan om kringuppgifter. De talade framförallt om vikarietillsättning, administrativa uppgifter samt materialbeställningar som återkommande kringuppgifter, vilka samtliga tar tiden från barnen och undervisning.

Att sköta vikarietillsättning är den tydligaste återkommande kringuppgift som drabbar verksamheten. (Nina)

[Otillräcklighetskänsla] Ja, när det finns för mycket kringuppgifter men det inte görs anpassningar till det. Exempelvis när man slits emellan – när man behövs på fler ställen samtidigt och vikarier inte tillsätts. (Malin)

Vi kan tolka respondenternas svar som att dessa kringuppgifter är mer återkommande uppgifter än enbart vid enstaka tillfällen. Kringuppgifter kan både kategoriseras inom ramfaktorteorins

administrativa ramar och de resursrelaterade ramarna. Kringuppgifter ligger utöver

förskollärarens undervisningsuppdrag vilket kan medföra mer belastning på förskollärarens arbete. Att utföra kringuppgifter kan tolkas som resursslöseri eftersom förskolläraren är utbildad för att undervisa i förskolan, inte att sköta vikarietillsättning och andra administrativa uppgifter. Enligt förskollärarna påverkar kringuppgifter den pedagogiska verksamheten eftersom “någonstans måste tiden plockas ifrån och den plockas alltid ifrån barnen” (Elin). Några av respondenterna påpekade dock att dessa kringuppgifter behövs utföras för att få en fungerande verksamhet men samtidigt begränsas den faktiska undervisningsprocessen, vilket är förskollärarens huvudsakliga uppdrag i den pedagogiska verksamheten.

6.1.3 Planeringstid

“Tid för planering gör att man kan ha fokus på syfte, varför man gör saker” (Nina). Ur citatet från Nina kan vi tolka att när undervisningen får ett syfte och är planerad och baserad på läroplanens innehåll kan undervisningsprocessen bidra till uppsatta mål från exempelvis läroplanen eller barnens individuella utveckling. Exempelvis blir skogsturerna kanske inte enbart en spontan utflykt utan det kan även bli ett uppdrag och undervisningsprocess att undersöka något som senare kan arbetas vidare med i barngruppen i ytterligare ett undervisningssyfte.

Vidare nämner respondenten Tina att “planering i arbetslaget, att ha en gemenskap och gemensam plan” är viktigt för ett fungerande arbetslag. Vi tolkar Tinas citat som att kommunikationen som sker mellan pedagogerna i verksamheten är en viktig faktor för att verksamheten ska ha kvalitet. Planering, genomförande och utvärdering är tre funktioner som

(24)

24

flätas ihop inom undervisningsprocessen. Utebliven planerings- och reflektionstid kan av respondenternas citat tolkas som en påverkande ramfaktor inom det pedagogiska ramsystemet då undervisningens syfte och process inte hinner planeras och resultatet av undervisningen kan inte diskuteras och utvärderas. Är undervisningen pedagogiskt planerad kan undervisningsprocessen medvetet nå fram till utsatta mål.

6.1.4 Kommunens satsningar och ekonomiska tillgångar

Eftersom förskolorna vi har besökt är kommunala presumerade vi att kommunens satsningar spelar en stor roll i verksamheterna. När vi under intervjuerna tog upp frågan om förskollärarnas uppfattning av kvalitet tog respondenterna inte helt oväntat upp att satsningarna från kommunen hade en stor betydelse när det gäller kvaliteten av den pedagogiska verksamheten.

Kommunen, vilka satsningar de ger. Det går ju hela vägen ner på golvet. Man behöver ha någon som vill satsa, satsa på utbildningen, workshops och fortbildningar. (Nina)

Personalens kompetens och utbildningsnivå är den mest avgörande faktorn för kvalitén. (Malin)

Nina och Malin påpekar att satsningarna som kommunen gör på utbildningar, workshops och fortbildningar har en stor betydelse för kvaliteten på verksamheten. Kommunens satsningar, materiella resurser som stödmaterial och pedagogiska läromedel samt tillgången till vikarier, lokaler och undervisningstimmar kan samtliga räknas in under ramfaktorteorins

resursrelaterade ramar. Även specialpedagoger och logopeder räknas in som en pedagogisk

betydelse samt en ekonomisk tillgång.

Ekonomin är en stor faktor, den styr de andra faktorerna. (Elin) Hur det ser ut – kan man köpa in allt man behöver? (Tina).

Det ekonomiska stödet som verksamheterna får från kommunen kan vi ur citaten från Elin och Tina tolka vara en stor betydelse på kvaliteten av den pedagogiska verksamheten enligt pedagogerna eftersom det har ett samband med att verksamheten kan köpa in stödmaterial och pedagogiska verktyg. Ekonomin kan alltså ur respondenternas citat tolkas som en viktig kvalitetsaspekt för att kunna bedriva en undervisning av kvalitet. De ekonomiska tillgångarna räknar vi också in i de resursrelaterade ramarna. Med bra ekonomiska resurser kan möjligheter öppnas upp för att få tillgång till erforderliga förutsättningar som exempelvis fler planeringstillfällen, bättre lönepåslag, satsningar på fortbildning och inköp av material.

(25)

25

I vår studie kan vi se att kvaliteten på den pedagogiska verksamheten, enligt pedagogerna, är påverkad av vad vi tolkar som flera yttre ramfaktorer som förskollärarna saknar kontroll eller inflytande över. Ramfaktorerna som respondenterna ansåg vara mest styrande för kvaliteten av den pedagogiska verksamheten var barngruppsstorleken och personaltäthet, kringuppgifter, planeringstid och kommunens satsningar och ekonomi. Ramfaktorerna som nämndes i studien har analyserats med utgångspunkt ur ramfaktorteorins fem delar med fokus på hur ramfaktorerna påverkar kvaliteten av den pedagogiska verksamheten. Genom att analysera vårt material har vi tolkat hur de nämnda faktorerna kan påverka verksamhetens kvalitet både genom de sociala och de materiella förhållanden, som exempelvis förhållandet mellan pedagog och barn, pedagoger emellan samt de materiella resurstillgångarna. De yttre ramfaktorerna som styr förskolans verksamhet är svåra för förskollärarna att påverka därför krävs det att förskollärarna får rätt förutsättningar för att kunna uppfylla förskolläraruppdraget under rådande situationer.

6.2 Hur uppfattar förskollärarna sina förutsättningar för att

uppfylla kvalitetsuppdraget?

I avsnittet ovanför har vi nämnt och analyserat vilka faktorer som förskollärarna nämnde som kvalitetsfaktorer. I följande avsnitt kommer vi att diskutera om förskollärarna anser att de har tillräckligt bra förutsättningar för att kunna uppfylla en verksamhet av kvalitet. Detta avsnitt kopplas till vår andra frågeställning som berör förskollärarnas förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag. När respondenterna under intervjuerna talade om sina förutsättningar fokuserade de mest på förutsättningarna som de inte ansåg var tillräckliga för att utföra sitt uppdrag med ett kvalitetssäkrat perspektiv. De förutsättningar som respondenterna nämnde att de värdesätter är bland annat tillgången till specialpedagoger, fortbildningar, möjlighet att få påverka barngruppens sammansättning samt de förbättrade digitala förutsättningarna. Respondenterna påstod att dessa förutsättningar har en avsevärt stor betydelse för kvaliteten på den pedagogiska verksamheten. Vi har dock i denna studie valt att främst lägga fokus på de förutsättningar som respondenterna uppger att de delvis erhåller men som kunde varit mycket bättre för att förbättra kvalitén på den pedagogiska verksamheten.

6.2.1 Barngruppsstorlek och personaltäthet

Samtliga respondenter benämnde barngruppsstorleken som en kvalitetsfaktor för den pedagogiska verksamheten. Respondenterna nämnde barngruppsstorleken som en utmaning när det bland annat gällde undervisningssituationer och möjligheten till att bekräfta varje barn. När

(26)

26

det gäller deras förutsättningar inom ämnet verkar det vara något som de önskar att politiska beslutsfattare skulle ta hänsyn till.

Förutsättningarna är väldigt skiftande, skulle jag säga. Under de år som jag jobbat har jag känt att det inte alltid funnits förutsättningar för att utföra det jag vill. Lokalernas utformning, barngruppsstorlek och personaltäthet. (Malin)

Många barn på lite personal. Vid brist på ordinarie personal och nya vikarier så känns det som jag jobbar för två. (Martina)

Det som respondenterna nämnt ovanför relaterar vi till de administrativa och resursrelaterade

ramarna då vi ser en oro över att pedagogerna anser att de inte har det förhållande till barnen

som de önskade att de kunde ha, med anledning av för stora barngrupper och brist på resurser. Analysen synliggör att pedagogerna anser att de inte erhåller tillräckliga förutsättningar för att uppfylla kraven som åligger det pedagogiska arbetet som i förskolläraruppdraget, framförallt på grund av storleken på barngrupperna och den glesa personaltätheten.

Det är klart att man känner att man inte räcker till. Sen har man alla föräldrar man måste hinna med, det är inte bara barnen vi har relation till, utan föräldrarna också (Tina)

Stressmomenten när man känner att man inte är tillräcklig är inte hälsosamma. (Linda)

Ur respondenternas kommentarer kan vi tolka en viss otillräcklighetskänsla över att inte räcka till för alla barnen och att inte kunna vara på fler ställen samtidigt. Ur en teoretisk tolkning kan dilemmat med stora barngrupper kopplas till de administrativa ramarna som en faktor som styr verksamhetens upplägg. Samtliga respondenters uttalanden kan tolkas som att de stora barngrupperna gör att de (pedagogerna) inte hinner ge alla barnen vad de behöver. I mindre barngrupper hade alla barnen kunnat bli sedda, bli bekräftade och utmanas i den mån de behöver. Vi kan tyda att relationerna pedagogerna emellan, mellan pedagog och vårdnadshavare samt mellan pedagog och barn är viktiga sociala förutsättningar för en fungerande verksamhet.

6.2.2 Planeringstid

När den pedagogiska planeringen togs upp som en faktor för kvalitet, var det en klar uppfattning bland pedagogerna om hur planeringen bidrar till verksamheten. När respondenterna senare talade om sina förutsättningar till planeringstillfällen var det förvånande hur olika verksamheternas förutsättningar var. Samtliga respondenter var dock eniga om att deras förutsättningar för planeringstid inte är optimala.

(27)

27

Förutsättningarna är inte de allra bästa egentligen med jämförelse i vad som står i läroplanen vad vi ska hinna med. (Tina)

Hur ska man hinna följa läroplanen när vi inte har tid till planering? (Linda)

Förskolans verksamhet och förskollärarens uppdrag är grundade i styrdokument som läroplaner samt skollagar, vilka även är ramar som vi kan gruppera inom det pedagogiska ramsystemet. För att kunna uppfylla målen som finns i dokumenten behöver verksamheten organiseras och planeras. Vi tolkar citaten från Tina och Linda som en oro över att verksamheten inte uppfyller kraven som åligger ur styrdokumenten, en oro som framförallt grundas i att deras planering uteblir eller är ytterst komprimerad.

Jag har en timmes [planering] i veckan själv, om det går. Om ingen är borta. Att få in vikarier är jättesvårt och då får jag vara i barngruppen istället för att planera, barnen går ändå först. (Martina)

Vidare menar Martina att de har “svårt att få in planering vilket innebär en press då vi inte hinner planera, förbereda, analysera”. Ur intervjun framgick det även att arbetslaget erhåller 2,5 timmes arbetslagsplanering var tredje vecka samt en timmes enskild planering, som vi kan tolka ur Martinas citat att den ofta uteblir på grund av personalbrist eller andra oförutsedda anledningar. “Så läroplanen är ganska viktig i vårt jobb”, fortsätter Martina. Hon påpekar att läroplanen ligger till grund för uppdraget hon åtagit sig och att läroplanen hålls levande i diskussionerna i kollegiet. Vidare tolkar vi ur Martinas svar att det måste finnas förutsättningar för att dessa diskussioner och samtal ska kunna ske kontinuerligt eftersom de tillfällena ofta uteblir.

Stressigare arbetsmiljö och mindre planeringstid. Mycket ska hinnas med, man ska planera, reflektera och dokumentera. Utvärdera och skriva utvecklingssamtal, det är mycket som ska in i den tiden. Sen finns barn som har fler behov som ska tillgodoses då behövs fler planer som tar tid att skriva. 1,5 timmes planering i arbetslaget i veckan, ingen enskild planering. Enskild planering blir oftast under lovveckor. (Elin)

Ur Elins citat kan vi tolka en oro över att pedagogerna inte har tid för reflektion och skrivande av handlingsplaner för det enskilda barnet, vilka kräver ännu mer tid utöver planeringen för den kollektiva undervisningen. Genom att använda oss av anknytningsramar kan vi tolka en oro över att barnen inte erhåller förutsättningarna de behöver för att utvecklas om förskollärarna inte får tillfälle att skriva de individuella handlingsplanerna.

Jag har en timmes enskild planering och en timme till arbetslaget [i veckan]. Min enskilda [planering] går enbart till att sammanställa utvecklingssamtal på våren. Det hinns sällan tas upp pedagogiska idéer på planeringen. Sen har vi ju APT, men där blir mycket praktiska grejer. [...] Vi borde få mer reflektionstid och planering, det ingår i uppdraget att reflektera men vi får inte

(28)

28

till tillräckligt med tid att reflektera och dokumentera. (Nina)

Nina påtalar, som samtliga respondenter, en brist på reflektionstid och planering. Med argument om att det ingår i förskolläraryrket att reflektera, planera och dokumentera kan vi ur citatet tolka att de pedagogiska idéerna sällan hinner planeras på utsatt planeringstid. Bortfallet eller sammanpressningen av den pedagogiska planeringstiden kan enligt respondenternas svar bero på att det är allt fler uppgifter som ska rymmas inom uppdraget eller på grund av frånvarande kollegor. Att inte få en utsatt tid till planering, kan vi ur respondenternas svar tolka som en situation där förskollärarna på grund av den uteblivna planeringen utsätts för brist på kontroll över det pedagogiska upplägget av verksamheten. Brist på planeringstillfällen kan därav tolkas som en pedagogisk ramfaktor som begränsar den pedagogiska verksamhetens föreskrivna måluppfyllelser.

6.2.3 Kringuppgifter

När respondenterna talade om kringuppgifter och hur dessa extra uppgifter påverkade kvaliteten på den pedagogiska verksamheten verkade det vara en återkommande faktor som hämmade verksamheterna. När frågan om förutsättningar togs upp under intervjuerna fick vi intervjuare en större förståelse vad respondenterna menar med begreppet kringuppgifter.

Det har tillkommit mer administrativt, det är mer sådana uppgifter som ska utföras. [...] Det tillkommer mer uppgifter och minskar mer personalmässigt. När jag började hade förskolorna inte ansvar för sin budget personalmässigt. (Elin)

Ur Elins citat kan vi tolka att kringuppgifterna och det administrativa arbetet är ytterligare en belastning för förskolläraren. Samtidigt som personalstyrkan minskar ökar kringuppgifterna för de förskollärare som är kvar i verksamheterna. Vi kan förstå Elins citat som att “Om man gör förändringar på ett ställe, medför detta ofta ett skred av komplikationer också på andra platser [...]” (Imsen, 1999, sid.309).

När det dyker upp lugnare stunder finns mycket att göra förutom planering, tex göra om i miljön, inköp, förbereda samtal… vilken ände ska man börja dra i? (Martina)

Förskolans miljö kan tolkas som en slags anknytningsram där barnets bästa ska tas hänsyn till. Miljön brukar med andra ord kallas för den tredje pedagogen med anledning av att miljön ska vara lärorik och stimulerande för barnen. Genom att bygga en miljö som stimulerar barnen ges även förutsättningar och motivation för barnen att utvecklas. Att göra om i den pedagogiska

(29)

29

miljön ingår i en förskollärares uppdrag för att utmana barnen men den stjäl även den pedagogiska tiden från barnen.

6.2.4 Kommunens satsningar och ekonomiska tillgångar

Att kommunens satsningar bidrar till kvaliteten av de pedagogiska verksamheterna blev extra tydlig när respondenterna tog upp hur tilldelade resurser och ekonomiska tillgångarna var av stor betydelse. Vidare diskuterade respondenterna ytterligare förutsättningar som de erhåller av kommunen.

Den här kommunen hade ett jättebra tänk med 6,25 på 35 barn men den har försvunnit

någonstans på vägen. Nu ska vi ha små barngrupper men de tar samtidigt bort personal. (Linda)

Vår tolkning utifrån Lindas citat är att hon önskar ett riktmärke från högre instanser om hur stora barngrupperna bör vara i förhållande till personaltätheten. Samtliga respondenter påstod att deras barngrupper är stora vilket vi förstår som hämmande av det individuella barnets förutsättningar att utvecklas och även att förskollärarens undervisningsprocess blir kollektiv och enbart tillräckligt utmanande för majoriteten av barngruppen. Att det saknas riktmärken från kommunen tolkas som ett bekymmer utifrån både Linda och de andra respondenternas tidigare uttalanden.

Jag vet något som blivit förändrat – vi har fått specialpedagoger knutna till oss. Innan dess var det mycket svårare att få hjälp. Dels har de jobbat hos oss men det är bara att lyfta luren så handleder de oss. Vi får hjälp direkt av konkreta tips om hur vi kan jobba. Förutsättningar vi har fått är att vi har fått väldigt bra fortbildningar i vår kommun som ger stor nytta i min roll. Även om jag inte har jobbat mer än nio år så behöver jag hålla mig uppdaterad, jag blir aldrig fullärd. Efter varje barn som har en ‘problematik’ så lär jag mig alltid något. (Nina)

Nina berättar under intervjun att de kommunala förskolorna i kommunen fått ta del av olika fortbildningar och föreläsningar under de senaste åren vilket hon uppskattar och beskriver som en förnyad entusiasm i sitt yrkesutövande. Även tillgången och närheten till ett nära samarbete med specialpedagoger är en fördel som hon anser gynnar verksamheten. Vidare tolkar vi det som att Nina anser att behovet av fortbildningar är stort. Nina har varit verksam förskollärare i nio år och känner att hon har fått en förnyad entusiasm i sitt yrkesutövande, tack vare fortbildningarna hon erbjudits.

Mer digitaliserat. Mycket mer it. Både positivt och negativt, ibland är det för mycket press [på pedagogen] medan jag inte alltid tycker det är jättebra [med skärmtid] för barnen. Barnen vet hur mananvänder sig av it och mer material blir tillgängligt genom digitalisering. (Tina)

(30)

30

som lärplattor med lättillgängliga appar. Vi tolkar tillgången till ett digitaliserat lärande som att barnen kan vara mer självständiga och pedagogerna får ett tillfälle där de inte behöver understödja barnen vid personalbrist. Genom lärplattorna får barnen exempelvis tillgång till ljudböcker, matematikspel och språkspel. Tillgången till pedagogiskt material blir bredare när det är digitaliserat eftersom det finns en hel del material online. Dock tolkar vi ur citatet att det måste finns förutsättningar för utbildning till pedagogerna i digital kompetens då Tina påpekar att “det finns mycket som man själv måste lära sig genom att använda it”, hon menar att barn idag är långt framme i användandet av digitala hjälpmedel och personalen bör ligga steget före så att det används på rätt sätt. Utifrån de pedagogiska ramarna så ingår användning av digitala verktyg i läroplanen vilket innebär att ansvaret ligger hos förskollärarna. Det blir ändock en extra uppgift att se till så plattorna alltid är laddade och att övervaka barnen så de inte besöker olämpliga domäner.

6.2.5 Sammanfattning

Resultatet av vår andra del i resultatavsnittet visar att, trots att de tre kommunala förskolorna tillhör samma kommun, skiljer sig erhållna förutsättningar åt och de erhåller exempelvis inte samma förutsättningar för pedagogisk planeringstid. Två av respondenterna hade en timmes enskild planering och en timmes arbetslagsplanering i veckan. Två av respondenterna har en och en halv timmes arbetslagsplanering i veckan men har ingen enskild planering. De återstående två respondenterna erhåller två och en halv timmes arbetslagsplanering var tredje vecka medan den veckoplanerade enskilda planeringen ofta blir inställd på grund av olika orsaker. Samtliga respondenter uttryckte en avsaknad av tillräckliga förutsättningar för att kunna bedriva en verksamhet ur ett pedagogiskt ramverk fullt ut. De största och mest återkommande diskussionerna under intervjutillfällena kom till att handla om pedagogernas förutsättningar för att planera, dokumentera och utvärdera sin verksamhet men även pedagogernas upplevda förutsättningar för att kunna bemöta varje barn här och nu vilket enligt respondenterna är problematiskt på grund av stora barngrupper och resursbrist.

(31)

31

7. Diskussion

Följande diskussionskapitel kommer vi att dela in i tre delar. Vi kommer i första delen föra en resultatdiskussion kopplat till vårt resultat men även till tidigare forskning. Vi kommer även att kritiskt granska vår metod och det tillvägagångssätt vi använt oss av under insamlingen och bearbetningen av vår empiri. Sist i avsnittet kommer vi att styrka uppsatsens relevans för förskolläraryrket och ge förslag på fortsatt forskning i ämnet. Under studien har vi utgått från våra två frågeställningar; hur uppfattar förskollärarna att kvalitén på verksamheten påverkas

av förutsättningarna de innehar i arbetet? samt hur uppfattar förskollärarna förutsättningarna de erhåller för att genomföra sitt uppdrag?

7.1 Resultatdiskussion

Kraven på kvalitet höjs visserligen på pappret men blir just krav, som lämnas till förskollärare och förskolechefer att lösa. De gör allt för att ge barnen den bästa förskolan. Alldeles för ofta sker det på bekostnad av den egna hälsan. (Lärarförbundet, 2017, s. 3)

Trots att begreppet kvalitet var välbekant för våra respondenter, ansåg de att de inte erhåller tillräckliga förutsättningar för att utföra de arbetsuppgifter som ingår i yrkesprofessionen och tycks därmed inte känna att de kan bidra tillräckligt till en verksamhet med hög kvalité. Det som skiljer vår studie och Logan och Sumsions (2010) studie åt är att våra respondenter inte ansåg kvalitetsfrågan som komplex eller svårbegriplig, utan de hade ett tydligt grepp om begreppet kvalitet men saknade tillräckligt med förutsättningar för att realisera deras bild av kvalitet.

Det finns många olika ramfaktorer som alla har en stor betydelse för en verksamhet av kvalitet. Det som främst beskriver en förskola av kvalitet är likvärdigheten, både för barnen och för de som arbetar inom verksamheten (Vetenskapsrådet, 2015). Förskollärarnas arbetsvillkor är ett av huvudområdena inom likvärdigheten som denna studie har nämnt som kvalitetsfaktorer. Samtliga av våra respondenter uttryckte en brist på förutsättningar till planeringstimmar, därav blev planeringen en av de större kvalitetsfrågorna i vår studie. Det krävs en saklig planering med fokus på syfte och läroplansmål för att bedriva en verksamhet av kvalité. För att ha en möjlighet att förbättra kvalitén av förskolans verksamhet bör kommunen ha ett system och bättre rutiner för planering, uppföljning och utvärdering av verksamheterna (Skolverket, 2005).

Henckel (1990) kom i sin studie fram till att det inte var styrdokumenten som hade en större vikt när det gällde förutsättningar att bedriva en pedagogisk verksamhet. Det var de praktiska

(32)

32

förutsättningarna som styrde verksamheten. Vi har i likhet med Henckel kommit fram till att de praktiska förutsättningar vi såg var tillgången till specialpedagoger, fortbildningar, möjlighet att få påverka barngruppens sammansättning samt de förbättrade digitala förutsättningarna var några av förutsättningarna som respondenterna ansåg bidrog till kvaliteten på deras verksamheter. Respondenterna skulle dock värdesätta att få färre barn per pedagog, färre kringuppgifter, mer planeringstid samt bättre satsningar och ekonomiska tillgångar från kommunen.

Resultatet av vår studie visar att förskollärarna ofta har en känsla av otillräcklighet i sitt förskolläraruppdrag. Respondenterna nämnde att barngruppens storlek har en stor betydelse både för förskollärarnas arbetssituation och barnens utveckling och lärande. Barngruppens storlek bör anpassas efter barnens behov för att kunna utgöra en trygg lärmiljö menar lärarförbundet (Lärarförbundet, 2017). Det är även viktigt att anpassa personaltätheten efter de förutsättningar som råder i respektive förskola (Skolverket, 2005). Storleken på barngruppen samt personaltätheten ska sättas i relation till uppdraget, vad som är lämpligt är upp till varje förskolas förutsättningar.

“Ta vara på förskollärarnas kompetens!” skriver lärarförbunet i rapporten lyssna på

förskollärarna (Lärarförbundet, 2017, s.12). För att verksamheten ska fungera, krävs det även

tillräckligt med stöd och resurser så att förskollärare inte behöver prioritera kringuppgifter som administration och städning framför planering. Om förskollärarnas kompetenser tas tillvara på kan yrket bli mer attraktivt, utvecklande och hållbart (a.a.). Anpassas inte förutsättningarna till verksamheten, riskerar förskollärarna att bli utsatta för en hög arbetsbelastning vilket Tallberg Broman och Persson (2019) nämner kan bidra till sjukskrivningar och psykisk ohälsa. Författarna betonar att det finns en obalans mellan de ökade kraven och förutsättningarna att leva upp till de krav som ställs på förskollärarna. Vi är rädda för att problematiken med att kraven på förskollärarna ökar och förutsättningarna uteblir kan innebära att förskolläraryrket blir mindre attraktivt och det kan medföra personalbrist och i slutändan kan det påverka kvalitén på verksamheten.

(33)

33

7.2 Metoddiskussion

Att använda intervju som metod är nästan nödvändigt för att ta reda på hur människor, känner, tänker och handlar i olika situationer menar Alvehus (2013). Några av respondenterna uttryckte att intervjufrågorna var tunga och djupa men var samtidigt tacksamma för att de fick tillgång till frågorna i god tid innan. Några respondenter påpekade även vikten av våra frågor och önskade att frågor likt dessa skulle diskuteras inom verksamheterna på bland annat arbetsplatsträffar. Om vår strategi att dela med oss av frågorna innan intervjutillfället påverkade deras svar ligger bortom vår kännedom, men av respondenternas uttryck tolkar vi det som att de inte kunnat ge så utförliga svar som om de fått tillgång till frågorna först vid tillfället för intervjun.

Vi var medvetna om att metoden att inte spela in intervjuerna är riskabel då mycket information kan falla bort, men tack vare att vi är två som skriver examensarbetet tillsammans så fungerade insamlingen av respondenternas svar bra utan inspelning. Pernilla skötte samtalet med respondenterna och antecknade relevanta stödord med penna och papper. Sofie satt vid sidan av och fokuserade på att ordagrant skriva ner intervjuerna på datorn. Vi tog en kort paus efter varje fråga för att Sofie skulle skriva färdigt och för att kontrollera och räta ut eventuella frågetecken. I samband med avslutad intervju fick respondenten möjlighet att läsa igenom sina svar på datorn, de fick då möjlighet att ta bort, ändra eller lägga till text vilket några av förskollärarna utnyttjade. Några av respondenterna uttryckte en lättnad av att inte bli inspelade vilket gör att vårt val att använda oss av fältanteckningar kändes som ett rätt beslut. Vi som intervjuare fick tillåtelse av alla respondenter att kontakta dem via mail eller telefon om funderingar kring deras svar skulle komma upp under analysen. Vi kontaktade två respondenter i efterhand för att kontrollera att vi uppfattat deras svar korrekt.

7.3 Uppsatsens betydelse för yrket och förslag till fortsatt

forskning

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna upplever kvalitet i sitt yrkesutövande och hur deras erhållna förutsättningar påverkar kvaliteten på den pedagogiska verksamheten. Med tanke på det förstärkta ansvaret hos förskolläraren för den pedagogiska verksamheten i läroplanen menar vi att tillgång till rätt förutsättningar har stor betydelse och därför måste förskollärarnas rådande situation synliggöras, uppmärksammas och reformeras. Vår studie visar att tillgången av rätt och tillräckliga förutsättningar för att utföra ett kvalitetssäkrat uppdrag ur

(34)

34

ett förskollärarperspektiv är av stor vikt och saknas till stor del i verksamheterna. Det kan kopplas till den tidigare forskningen där Tallberg Broman och Perssons (2019) studie visar på att trots kraven i förskolläraruppdraget har ökat så önskar inte förskollärarna att slippa ifrån sitt uppdragsansvar men de behöver bättre förutsättningar.

En fundering som följt med oss under arbetets gång är hur resultatet sett ut om vi hade undersökt fler förskolor från andra kommuner och även använt oss av fristående förskolor och förskolor med olika inriktningar. En ytterligare aspekt gäller genusperspektivet. I Tallberg Broman och Perssons (2019) studie benämnde en respondent att en stor del av förskolläraryrket handlar om “traditionella kvinnouppgifter”, som omsorg och städning. Det hade varit spännande att göra en liknande undersökning med manliga respondenter för att uppmärksamma om resultatet blivit detsamma. I ett samhälle där psykisk ohälsa ständigt ökar i takt med kraven, anser vi att förskoleverksamheternas förutsättningar har hög relevans och bör studeras och utvecklas. Vi hoppas att denna studie öppnar upp för ytterligare forskning och en förbättring av förskollärares förutsättningar. En förändring behövs och det är för förskollärarnas samt barnets bästa. Vi har ett viktigt uppdrag, tillsammans formar vi nästa generation.

References

Outline

Related documents

Den pedagogiska kvaliteten påverkas väldigt mycket av detta att det inte finns tid till att genomföra aktiviteter i ett tempo eller i lokaler som passar som gör att barnen

När vi analyserade materialet en andra gång kom vi fram till att inlärning var övergripande i sångsamlingen och utifrån inlärning lär sig barn språk, socialt samspel

2 a § inte ska tillämpas på den som vid ikraftträdandet är folkbokförd där det redan bedrivs pedagogisk omsorg efter beslut av kommunen om rätt till bidrag. Vid föredragningen

frågeställningen. Resterande episoder som gjorts faller bort då de inte sammanfaller med studiens syfte eller svarar på studiens frågeställningar. Nedan följer sammanställningen

Såsom om den pedagogiska dokumentationen gav pedagogerna nytta eller inte i sitt arbete samt vilka för och nackdelar det fanns vid arbetet med den pedagogiska

Men kanske kan olika läskulturer också ses som en resurs att använda för skolan på så sätt att alla elever också får möjlighet att genom läsning blicka in i andras villkor

En kvalitativ forskningsansats där forskarna undersöka ett ämne eller ett fenomen mer djupgående har mer potential att upptäcka dessa komplexa förhållanden (ibid.). I

Trots att alla pedagoger verkade anse att samlingar var viktigt i verksamheten på grund av olika anledningar visade även alla tecken på att de ansåg att samlingen var till för