En sund barn- och ungdomsfotboll

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Idrottsvetenskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

En sund barn- och ungdomsfotboll

– En studie av barnrättsperspektivet på gräsrotsnivå

A healthy child and youth football

Siri Wallenius

870907-3202

Idrottsvetenskapligt program 180 hp Inriktning Idrott och Samhälle 2014-05-26

Examinator: Kutte Jönsson Handledare: Torbjörn Andersson

Abstract:

In this thesis two football clubs working with their own operations models are examined. The purpose of this paper is to increase awareness of values and beliefs about a healthy child and youth football at club level. To see how the clubs are working to ensure that operations are carried out from a child rights perspective, text documents are examined and a representative from each club has been asked to provide their views in interviews.

The methodological approach of the study is inductive and the study is conducted through a comparative case study with a qualitative text analysis. The paper employs a variety of theoretical tools in the analysis.

Both models reflect a clear child rights perspective with a focus on youth development. The clubs also intend to influence the surrounding environment. The definitions of a healthy child and youth football differ slightly, suggesting that the definition is personal and is based on their respective context.

Sammanfattning:

Uppsatsen handlar om att studera två fotbollsföreningars arbete med egna

verksamhetsmodeller. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om värderingar och uppfattningar runt en sund barn- och ungdomsfotboll på föreningsnivå. För att kunna se hur klubbarna arbetar för att försäkra sig om att verksamheten bedrivs utifrån ett

barnrättsperspektiv, granskas deras textdokument och två företrädare, en från respektive förening, har också fått ge sin bild av förändringsarbetet i intervjuer.

Studien är en jämförande fallstudie med en kvalitativ textanalys i form av ideologianalys och den metodiska ansatsen i undersökningen är induktiv. Grunden för materialet utgörs främst av dokument från de två föreningarna och de två övergripande förbunden, två kvalitativa

samtalsintervjuer men också av ett underlag av tidigare forskning. I uppsatsen används inte någon generell och övergripande teori utan istället används olika teoretiska verktyg i analysen av den insamlade empirin. Dessa är organisationsteori, begreppet kvalitet och ett

ideologikritiskt angreppssätt.

Både Enskedes och Sundbybergs modeller ger uttryck för ett tydligt barnrättsperspektiv eftersom fokus läggs på barns och ungas utveckling. I bägge föreningsmodellerna finns också tydliga mål om att försöka påverka omgivningen.

De båda föreningsrepresentanternas definitioner av en sund barn- och ungdomsfotboll skiljer sig något åt, vilket tyder på att definitionen av en sund barn- och ungdomsfotboll är personlig och att den formas utifrån den egna kontexten.

Att försöka mäta modellernas resultat och att därmed bestämma vilken typ av verksamhet som är bäst för de enskilda individerna är svårt, eftersom det handlar om att mäta svårgripbara kvalitativa värden som bestäms utifrån personliga subjektiva bedömningar.

De uppenbara skillnaderna mellan de fyra textdokumenten handlar om att två av dem

fungerar som plattformar på förbundsnivå medan de andra två är anpassade till föreningsnivå. Spänningen mellan idrottens föreningsfostrande och dess tävlingsfostrande uppdrag återfinns också, även om tonvikten ligger på att tona ner resultatfixeringen till förmån för individens utveckling.

Nyckelord: En sund barn- och ungdomsfotboll, föreningsmodell, barnrättsperspektiv,

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Syfte och frågeställning... 3

2.1. Uppsatsens syfte ... 3

2.2 Frågeställningar ... 3

3. Metod och material ... 4

3.1 Jämförande fallstudie ... 4 3.2 Kvalitativ textanalys ... 5 3.3 Kvalitativa samtalsintervjuer ... 6 3.4 Intervjupersoner ... 8 3.5 Kompletterande material ... 8 4. Teori ... 9 4.1 Organisationsteori ... 9 4.2 Vad är kvalitet? ...11

5. Bakgrund och tidigare forskning ... 12

5.1 Barnkonventionen och barnrättsperspektivet ...12

5.2 Tidigare forskning om barn i idrottsrörelsen ...13

6. Empiri och analys ... 17

6.1 Föreningarnas barnrättsperspektiv ...17

6.2 Hur en sund barn- och ungdomsidrott definieras ...22

6.3 Föreningsmodell kontra förbundsdokument ...24

7. Slutsats och diskussion ... 28

7.1 Uppsatsens slutsatser ...28

7.2 Diskussion och vidare forskning ...29

8. Bilaga ... 31

1

1. Inledning

Vad är en sund barn- och ungdomsidrott? Frågan är svår att besvara men ändå ses det av de flesta som ett självklart mål för föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet. Mitt intresse för frågan väcktes efter att ha fått möjlighet att delta i arbetet med projektet En elva

med nollåttor, en utvärdering av ungdomsfotbollen i Stockholm, under en verksamhetsförlagd

tid vid Stockholms Fotbollförbund.

Den svenska statens stöd till idrottsrörelsen är villkorat med ett barnrättsperspektiv. Detta efter att den svenska regeringen beslutat att all idrottslig verksamhet för barn och ungdomar som mottar statligt stöd ska vara förenlig med FN:s Barnkonvention (Kulturdepartementet 2014). Riksidrottsförbundet har formulerat etiska mål och riktlinjer för hur barn- och ungdomsidrott ska bedrivas i idédokumentet Idrotten vill (2009). Svenska Fotbollförbundet har i sin tur utarbetat måldokumentet Fotbollens spela, lek och lär (2009).

De senaste åren har ett ökat fokus legat på barn- och ungdomars uppfostringsmiljö, så kallad föreningsfostran (SOU:2008:59). Hård kritik har framförts mot vissa förbund och

idrottsföreningar för hur de bedriver elitidrottssatsningar för barn efter larm om kränkningar och tidig utslagning (Nielsen 2014).

Riksidrottsstyrelsen beslutade under hösten 2013 att Riksidrottsförbundet ska konkretisera riktlinjerna för hur barn- och ungdomsidrott bör bedrivas så att de inte ska vara så svåra att följa för föreningar och dess ledare (Hjelmberg 2013). Idédokumentet Idrotten vill har fått kritik, bland annat för att riktlinjerna uppfattats som svåra att implementera eftersom de saknar konkreta åtgärder och att det upplevs som svårt att mäta och utvärdera (Engström et al. 2007, s. 55).

En viss trend kan skönjas med föreningar som påbörjat ett förändringsarbete där de själva utformar en modell för verksamheten. De har i flera fall tänkt om och ändrat inriktning på verksamheten för att ändra fokus från förstalagsverksamheten till att istället satsa på att utveckla barn- och ungdomsverksamheten (Gyllensten 2014). Frågan är hur dessa föreningar definierar en sund barn- och ungdomsidrott och hur de tänker kring riktlinjerna för

verksamheten. Vidare är det intressant och viktigt att undersöka hur de arbetar mer konkret med att implementera modellerna, hur de mäter resultaten av sin verksamhet och hur de eventuellt skiljer sig från de överordnade förbundens idé- och måldokument. Möjligtvis finns

2

det element i föreningsmodellerna som förbunden kan ta efter och använda för att utveckla sina mer övergripande dokument. Eller så kan föreningarna ha kommit för långt ifrån de övergripande förbundens riktlinjer i utvecklandet av egna inriktningar för verksamheten. Eftersom den övervägande majoriteten barn och unga i Sverige någon gång befinner sig i idrottsmiljön är det intressant att studera vilka regler och riktlinjer som gäller i den dagliga verksamheten (SOU:2008:59, s. 25). På grundval av personliga preferenser i val av sport och att min praktik gett goda kontakter inom Stockholmsfotbollen efter arbetet med projektet så har fokus i den här uppsatsen hamnat på fotboll. Fotboll är idag Sveriges största idrott sett till antalet föreningar och antal utövare (Brusvik et al. 2009, s. 6). Urvalet är därför relevant sett till att sporten som granskas har så pass många utövare, även om det möjligtvis kan finnas svårigheter att sedan generalisera resultatet till betydligt mindre idrotter.

Istället för att enbart uppmärksamma dåliga exempel med föreningar som uppenbart bryter mot riktlinjerna, ligger fokus i den här uppsatsen på att granska de exempel som finns med klubbar som aktivt arbetar för att förändra idrottskulturen genom att försöka implementera sina fotbollsideologier i verksamheten.

3

2. Syfte och frågeställning

2.1. Uppsatsens syfte

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om värderingar och uppfattningar runt en sund barn- och ungdomsfotboll på föreningsnivå.

I detta sammanhang har flera föreningar valt att gå längre än förbunden på så vis att de skapat egna modeller för att säkerställa att de aktivt arbetar med ett barnrättsperspektiv i sin dagliga verksamhet. Denna uppsats ämnar belysa detta och studera vad dessa modeller innebär. Detta undersöks genom att granska dokument från två anrika fotbollsföreningar i Stockholm och två överordnade förbund; Riksidrottsförbundet och Svenska Fotbollförbundet. Men också genom intervjuer med en företrädare från respektive fotbollsförening som båda har varit med i arbetet med att ta fram varsin modell för verksamheten som inbegriper värdegrund och ett aktivt policyarbete.

2.2 Frågeställningar

 Vad anser föreningarna som viktigt för att kunna säkerställa att verksamheten sköts i enlighet med ett barnrättsperspektiv och hur mäts resultaten?

 De två undersökta föreningarna som själva utarbetat en egen föreningsmodell för att implementera barnrättsperspektivet i sin verksamhet, hur definierar de en sund barn- och ungdomsfotboll?

 Hur skiljer sig föreningarnas modeller från de överordnade förbundens formella måldokument angående en sund barn- och ungdomsidrott?

4

3. Metod och material

Urvalet i uppsatsen består av ett medvetet val av två Stockholmsklubbar som båda arbetar med att barnrättsperspektivet följs och implementeras i verksamheten. De har upprättat så kallade modeller över sin verksamhet och dessa kommer att studeras och jämföras mot förbundens måldokument.

Studien är en jämförande fallstudie med en kvalitativ textanalys i form av ideologianalys av två fotbollföreningars och de två övergripande förbundens måldokument. Därtill har två intervjuer genomförts med representanter från de två föreningarna för att få en djupare analys. Grunden för materialet utgörs alltså främst av dokument från föreningarna och förbunden, två kvalitativa samtalsintervjuer men också ett underlag av tidigare forskning.

Valet av metod för uppsatsen grundar sig i intresset att undersöka föreningarnas egna modeller och jämföra de olika måldokumenten för att se hur de skiljer sig åt mellan

föreningarnas gräsrotsnivå och en övergripande förbundsnivå. Uppsatsen har inte som uttalat mål att säga något om hur vanligt det är att svenska fotbollsföreningar utvecklar egna

modeller för verksamheten utan bara lyfta och analysera ett par av de som finns. Den metodiska ansatsen för uppsatsen är induktiv. Med det menas att det insamlade

materialet, empirin, får en övergripande roll och målet med forskningen är att eftersträva att ny kunskap genereras från det empiriska underlaget (Esaiasson et al. 2012, s. 267).

3.1 Jämförande fallstudie

När studieobjektet avgränsas till att undersöka ett enskilt fall som är intressant för det identifierade problemområdet betecknas studien som en fallstudie. Ansatsen för en fallstudie är att få en djup och uttömmande förståelse av den specifika situationen eller studieobjektet för att på så sätt kunna göra en utförlig redogörelse och analys (Watt-Boolsen 2007, s. 40). Den amerikanska pedagogikprofessorn Sharan B Merriam identifierar fyra faktorer som kan definiera en studie som en fallstudie (Merriam 1994, s. 23–24). Dessa fyra faktorer hon tar upp handlar om vilken typ av frågor som ställs, vilken grad av kontroll som finns, hur

slutresultatet förväntas bli och om det går att identifiera ifall fokus för undersökningen ligger på ett avgränsat system. Med ett avgränsat system menas en specifik företeelse. Det kan till

5

exempel handla om en händelse, en situation, en organisation, en grupp eller en enskild person (Merriam 1994, s. 24). I den här studiens fall handlar det om enskilda föreningars verksamhetsmodeller. Av vissa författare anses kvalitativ forskning och fallstudier vara mer eller mindre synonyma uttryck (Bryman 1997, s. 106).

I valet av metod är det viktigt att tänka på att det alltid finns för- och nackdelar med alla olika typer av datainsamlingsmetoder (Hassmén & Hassmén 2008, s. 264).

Kritiken mot fallstudier som metod handlar ofta om generaliserbarheten av resultaten.

Beroendet av ett enda fall kan begränsa möjligheterna till att generalisera resultaten utöver det enskilda fall som studerats (Bryman 1997, s. 106–107). Som lösning på problemen kan den kvalitativa forskaren till exempel studera fler än ett fall för att kunna få en bredare jämförelse. Dessutom kan en forskning baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer vara något mindre känslig för eventuella anklagelser om begränsad generaliserbarhet ifall de intervjuade kommer från skilda sociala eller geografiska miljöer (Ibid.).

Den här studien har därför inte enbart riktat in sig på en enda föreningsmodell utan två olika, för att kunna få ytterligare perspektiv till studiens slutsatser. De två föreningarna är dessutom geografiskt placerade på varsin sida av Stockholm i två olika kommuner.

3.2 Kvalitativ textanalys

Kvalitativ textanalys går ut på att få fram det väsentliga innehållet i en text genom att

noggrant läsa dess delar, helheten och den kontext som texten ingår i (Esaiasson et al. 2012, s. 210). Det finns olika sätt att gå tillväga vid en textanalys; antingen kan textens innehåll systematiseras eller kritiskt granskas. För den här uppsatsens analys har en ideologikritisk analys ansetts som en passande metod.

Ideologikritiken lyfter fram de samhälleliga konflikterna som återspeglas av en text. Metoden används som ett verktyg för att upptäcka förhållanden inom samhället som kan bidra till en ökad kunskap om sakernas tillstånd i ett vidare sammanhang och fungerar därför även som ett teoretiskt perspektiv (Esaiasson et al. 2012, s. 211–212). Detta eftersom den ideologikritiska inriktningen betonar att idéer och ideologier måste relateras till omvärlden och på så sätt sätter in texten i ett socialt sammanhang (Bergström & Boréus 2005, s. 166–167).

Analysen av texten görs i tre steg. Första steget är det uppenbara att själva texten tolkas och analyseras. Andra steget handlar om att begripliggöra de underliggande faktorerna genom att fråga sig vilken verklighet texten handlar om och beskriver. Det tredje och sista steget görs

6

för att ytterligare kunna begripliggöra genom att kontexten beskrivs. Ideologin får ingen innebörd om den inte relateras till det omgivande samhället. Till exempel vilka som företräder den och vilka uppfattningar den tar strid mot (Bergström & Boréus 2005, s. 166–167).

I tolkningen av texten är det viktigt att ta hänsyn till reliabilitetsaspekten i studien.

Reliabilitet handlar om tillförlitlighet. I en textanalys är det är viktigt att vara noggrann och ha en viss precision i undersökningen så att textläsningen kan tjäna studiens syfte. Reliabilitet handlar också om att resultatet ska kunna bli detsamma och inte beroende på vem som tolkar det. Dessutom bör samma person få ett likadant resultat ifall analysen återigen genomförs av samma material men vid en annan tidpunkt (Bergström & Boréus 2005, s. 35–36). Detta är inte helt lätt att försäkra sig om som forskare eftersom det nästintill är omöjligt att vara helt och hållet objektiv. Det viktiga är att vara medveten om problematiken och ständigt

ifrågasätta sina egna tolkningar och resultat.

De textdokument som analyseras i den här undersökningen är dels två modeller från de utvalda fotbollsföreningarna och dels dokument från de överordnade förbunden.

 Hur vi får ungdomar att fortsätta spela fotboll. Delbetänkande arbetsgruppen för ny utvecklingsmodell för Enskede IK, version 0.92., 2013.

 Sundbybergsmodellen år 2012. Sundbybergs IK Fotboll.

 Fotbollens Spela, Lek och Lär. Svenska Fotbollförbundets måldokument, 2009.

 Idrotten vill. Riksidrottsförbundets Idéprogram, 2009.

3.3 Kvalitativa samtalsintervjuer

Anledningen bakom valet att utföra kvalitativa intervjuer med representanter från föreningarna är att få en djupare förståelse för modellerna och hur de implementeras i respektive verksamhet. Personliga intervjuer passar bra som metod när det gäller att få utförliga svar på öppna och lite mer svårbesvarade frågor (Esaiasson et al. 2012, s. 235–236). Intervjuerna tjänar som ett bra komplement till textanalysen av föreningsmodellerna för att till exempel kunna ställa frågor om hur klubbarna mer konkret arbetar med implementeringen av sina modeller. Kvalitativa samtalsintervjuer passar särskilt bra när studier berör tidigare outforskade fält, när undersökningen handlar om att ta reda på hur människor själva uppfattar sin värld och som ett komplement till annan forskning (Esaiasson et al. 2012, s. 253–256).

7

De två föreningarnas egna modeller är mig veterligen tidigare outforskade och intervjuerna fungerar som ett bra komplement till textanalysen av dokumenten, som en uppföljning för att kunna fråga de som arbetar i föreningarna med att ta fram modellerna hur de tänkt och resonerat.

Kvalitativa samtalsintervjuer är därför att betrakta som en valid metod i den här studien. Begreppet validitet kan kort beskrivas som en mätmetod som mäter det den är avsedd att mäta. Alltså huruvida den undersökningsmetod som använts i en studie verkligen kan besvara de frågor som ställts (Bergström & Boréus 2005, s. 34).

Intervjuerna genomfördes utefter en så kallad semistrukturerad mall. Med det menas att frågorna formuleras i förväg men att de inte följs strikt utan att ordningen på frågorna kan kastas om under intervjun (Merriam 1994, s. 88). Detta för att kunna följa upp impulsiva oväntade svar med spontana följdfrågor från intervjuaren. Det viktiga är att alla tilltänkta frågor berörs och att intervjun får ett bra flyt (Esaiasson et al. 2012, s. 267). Den frågemall som legat till grund för intervjuerna finns med i uppsatsen som bilaga.

En fara med en liten studie med få intervjuer kan bestå i att påverkan blir stor av de personer som intervjuas och deras berättelser. Andra nackdelar med kvalitativa samtalsintervjuer kan vara eventuella intervjuareffekter och bristande källkritik. Intervjuareffekter handlar om att svaren kan bli olika beroende på vem som genomför intervjun (Esaiasson et al. 2012, s. 267). Men risken för intervjuareffekten ska inte överdrivas utan det viktiga är att reflektera kring situationen och redovisa ifall resultatet kan misstänkas ha påverkats av intervjuaren eller andra omständigheter kring intervjusituationen (Ibid.).

Källkritik är viktig för att kunna bedöma sanningshalten och trovärdigheten i de källor som ligger till grund för det empiriska materialet (Esaiasson et al. 2012, s. 278). Viktiga aspekter gällande källkritik handlar bland annat om oberoende och tendens. För att försäkra sig om att studien bygger på oberoende källor är det viktigt att försöka bekräfta uppgifter, försäkra sig att avståndet mellan berättare och berättelsen är så liten som möjligt genom användandet av primärkällor och att berättelserna härrör från en oberoende berättare. Helt oberoende personer är väldigt svåra att finna till en studie eftersom alla är påverkade av en omgivande kontext. Men det går att bedöma graden av tendens i den berättelse som återges. Alltså till vilken grad en person försöker skönmåla eller påverka den återberättade bilden av ett skeende eller en företeelse (Esaiasson et al. 2102, s. 283–285). Men det är även viktigt att tillägga att i en samtalsintervjuundersökning är det de intervjuades egna uppfattningar, perspektiv och åsikter om ämnet som efterfrågas (Merriam 1994, s. 90).

8

3.4 Intervjupersoner

En god informant är en person som kan formulera för forskaren vad som sker och som förutom tankar och åsikter även kan ge sitt eget perspektiv på det ämnesområde som studeras (Merriam, 1994, s. 90). De två intervjuade informanterna är båda företrädare för varsin fotbollsförening i Stockholm och kontakterna förmedlades via Stockholms Fotbollförbund. Personerna ställde båda upp på intervjuer helt frivilligt och de har valts ut eftersom de i sina föreningar arbetat aktivt med varsin modell för respektive verksamhet.

 Freja Andersson; Kommunikationsansvarig och styrelseledamot i Enskede IK.

 Stephanos Tecle; Fotbollschef i Sundbybergs IK, adjungerad ledamot i styrelsen och huvudansvarig för föreningens 9-manna, 11-manna och seniorverksamhet.

I enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer bör varje ansvarig forskare i sin vetenskapliga undersökning följa det så kallade grundläggande individskyddskravet som består av fyra allmänna huvudkrav på forskningen (Vetenskapsrådet 2002, s. 5). Dessa krav kallas informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet handlar om att forskaren ska informera de som berörs av forskningen om dess syfte. Samtyckeskravet innebär att deltagarna i undersökningen själva har rätt att

bestämma om sin medverkan. Konfidentialitetskravet går ut på att uppgifter om alla som ingår i en undersökning ska behandlas konfidentiellt. Slutligen innebär nyttjandekravet att de

insamlade uppgifterna från informanterna endast får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet 2002, s. 7–14). Informanterna informerades om uppsatsens syfte och de erbjöds anonymitet, men båda avböjde erbjudandet och ingen av dem såg några problem med att bli namngivna i studien. Därför har svaren inte anonymiserats. Intervjuerna genomfördes i maj 2014 och höll på i ungefär 20-30 minuter. Dessa intervjuer spelades in vilket personerna informerades om innan intervjun påbörjades, och godkände mot ett löfte om att inte lämna ut det inspelade materialet till tredje part.

3.5 Kompletterande material

Utöver det empiriska materialet från de kvalitativa intervjuerna och de dokument som ligger till grund för textanalysen så utgörs faktaunderlaget även av vetenskapliga artiklar, några internetkällor, utredningar, rapporter, avhandlingar och böcker om barn- och ungdomsfotboll. Som grund för uppsatsens metod- och teoridelar används böcker om de presenterade

9

4. Teori

I den här uppsatsen används inte någon generell och allomfattande teori utan istället kommer olika teoretiska angreppssätt att presenteras som alla kommer att användas i analysen av den insamlade empirin. För att kunna rama in hur föreningarna fungerar i en social kontext kommer organisationsteori att användas. Begreppet kvalitet kommer att tjäna som ett teoretiskt verktyg för att analysera föreningarnas definition av en sund barn- och ungdomsfotboll. Slutligen kommer det ideologikritiska angreppssättet som tidigare presenterades i metoddelen att användas i granskningen av föreningarnas och förbundens textdokument.

Att välja att inte utgå från en förutbestämd och övergripande teori kan ha både fördelar och nackdelar för forskare inom den kvalitativa traditionen. Risken med att för tidigt ha valt och påbörjat arbetet med en teori innan studien ens har startat är att det kan störa forskarens förmåga att se verkligheten genom aktörernas ögon och därför missa oväntade aspekter. Men det kan också uppstå problem med att vänta för länge med val av teoretiskt angreppssätt eftersom det då blir svårt att hantera den mängd av data som samlas in (Bryman 1997, s. 105).

4.1 Organisationsteori

Organisationer består av människor men samtidigt är organisationen något mer än enbart en grupp människor (Ahrne 2001, s. 157). Många organisationer är mycket äldre än de

människor som idag driver verksamheten i till exempel företag, religiösa samfund eller fotbollsföreningar. Organisationerna existerar oberoende av enskilda individer eftersom dessa kan bytas ut, men är på samma gång helt beroende av vissa individers handlingar. Till

exempel att företagets anställda går till jobbet eller att fotbollsspelarna spelar matcher (Ibid.). Inom organisationsteorin har det tidigare varit stort fokus på att studera vad som sker inne i organisationer eftersom de sågs som slutna system. Men på senare tid har intresset istället förflyttats till att undersöka dels hur organisationer påverkas av sin omgivning och dels vilka möjligheter de i sin tur har att kunna påverka omvärlden (Ahrne 2001, s. 158).

Genom att studera organisationsprocesser går det att se vad som förändras och vad som inte förändras (Ahrne & Papakostas 2002, s. 70). Förändringsprocessernas förlopp kan undersökas genom att se till relationer och interaktioner mellan etablerade organisationer och uppkomsten av nya. Olika typer av organisationer i det sociala landskapet förändras på olika sätt och i

10

olika takt, men ibland kan dock parallella processer mötas och skapa mer omfattande samhälleliga förändringsprocesser. Men eftersom alla delar i det sociala landskapet inte nödvändigtvis hänger samman så är det möjligt att vissa organisationer inte berörs även om de rent geografiskt finns i närheten av en som förändras (Ahrne & Papakostas 2002, s. 70–71). Organisationer har stor makt. Till exempel över vilka som får vara med och inte. Grunden i all organisering är en auktoritetsrelation som innebär att människor samverkar men också ställer krav på varandra (Ahrne 2001, s. 160). Att bli medlem i en organisation innebär ett åtagande från den nya medlemmens sida. Personen förbinder sig att göra vissa saker, till exempel att närvara vid fotbollsträningar och matcher, men också att underordna sig de krav och acceptera de regler som de andra i organisationen förväntar sig att medlemmen ska följa. Graden av kontroll av medlemmarna skiljer sig givetvis mellan olika typer av organisationer, men det är ändå viktigt att komma ihåg att personerna i de flesta fall väljer att gå med i

organisationen frivilligt. Människor har alltså valt att finna sig i att bli kontrollerade av andra i organisationen, vilket är centralt för förståelsen av hur organisationer fungerar (Ahrne 2001, s. 159–160). Även om medlemskapet är frivilligt i de allra flesta typer av organisationer, som till exempel idrotts- och kulturföreningar, så finns det också de som personer kan tvingas ingå i, eller helt sonika är utestängda från på grund av att personen inte fyller de kriterier som krävs för medlemskap. Det kan till exempel handla om kvinnor som inte får vara med i herrklubbar på grund av kön, eller landslagsspel där bara de som är medborgare i just det landet får spela (Ahrne 2001, s. 159).

Sammanhållningen i en organisation bottnar i att alla som tillhör den har gemensamma intressen och månar om att organisationen fungerar, även om det kan finnas oenighet och intresseskillnader bland medlemmarna. Den amerikanske författaren Chester Barnard

formulerade under 1930-talet teorin om auktoritetsrelationer i organisationer (Ahrne 2001, s. 161). Barnards poäng är att auktoriteten är något som bygger på medlemmarnas acceptans av gemensamma intressen och att de därmed måste foga sig i vissa beslut (Barnard 2009, s. 172). Graden av auktoritet är beroende av organisationens förmåga att kommunicera, både hur de kommunicerar och innehållsmässigt vad de kommunicerar (Barnard 2009 s. 183). Mycket av ansvaret ligger på så kallade auktoritetspersoner i organisationen. Det är viktigt för systemets funktion att delge information till ledare med auktoritetspositioner för att kunna genomföra bestämmelser i organisationen. Auktoritet i en organisation är därför både beroende av en medgörlig personlig attityd hos medlemmarna och av organisationens kommunikationssystem (Ibid.). Ifall kommunikationssystemet inte fungerar och medlemmarna får motstridiga och orimliga order kan även den mest hängivna anhängaren lämna organisationen.

11

För att öka personers beroende och lojalitet till organisationen kan det vara effektivt att erbjuda olika incitament för medlemmarna. Incitamenten kan till exempel handla om högre lön för anställda vid ett företag eller karriärmöjligheter inom eller utanför organisationen (Ahrne 2001, s. 170). Men det finns även andra typer av anledningar för medlemmar att medverka och bidra till organisationen. Barnard väljer att kalla det gemenskap och det kan till exempel handla om välbefinnandet i de sociala relationerna och umgänget som medlemmarna upplever i organisationen som kan få dem att förbli lojala (Barnard 2009, s. 157–158).

4.2 Vad är kvalitet?

Företagsekonomiprofessorn Lars Strannegård skriver i boken Den omätbara kvaliteten tillsammans med en rad andra professorer och doktorer om det svårdefinierade begreppet kvalitet (Strannegård et al. 2013). Från början betyder begreppet en beskrivning av hurdant något är i ett försök att beskriva dess egenskaper (Strannegård et al. 2013, s. 14). Men idag har det skiftat betydelse till att istället fungera som en indikator på ifall något är bra eller dåligt. Sättet som och de ställen där det talas om kvalitet har förändrats.

I takt med att företag i näringslivet började försöka mäta och kvalitetsbedöma olika företeelser har denna trend även spridit sig till andra samhällssektorer. Det som av

företagsekonomer kallas för en företagisering har skett av samhället där allt ifrån vård och skolor till kulturprojekt inventeras, rankas gentemot varandra och får en slags kvalitetsstämpel (Strannegård et al. 2013, s. 17–18). Enligt Strannegård breder den ökande mätivern ut sig, inte enbart i varu- och tjänstemarknader, utan på senare tid allt mer inom områden med mer etiska och estetiska inriktningar. Utvecklingen känns även igen inom idrotten, till exempel i

försöken att kvalitetssäkra föreningarnas talangutveckling med olika typer av certifiering. Ett stort problem med dessa kvalitetstester och den påstådda mätbarheten hos företeelser är att mjuka värden som till exempel tillfredsställelse, symbolik eller känslor är oerhört svåra att kvantifiera (Strannegård et al. 2013, s. 20). Att räkna antalet människor går bra, men att mäta personer mer än egenskaper hos dem såsom längd eller vikt blir direkt mycket svårare. Ju mer komplexa företeelserna är som ska mätas, desto svårare blir de också att kvantifiera och omvandla till siffror på ett meningsfullt sätt. Till exempel gäller det för estetiska företeelser. Det går bra att mäta antalet mål i en match, men att definiera vilket mål som är det snyggaste blir en subjektiv bedömning som kan variera mellan olika personer. När värden enbart förminskas till kvantifierbara siffror riskerar de omätbara aspekterna att komma bort (Strannegård et al. 2013, s. 169).

12

5 Bakgrund och tidigare forskning

Här presenteras ett urval av den tidigare forskningen på området gällande barn- och ungdomsfotboll, i Sverige och internationellt, för att sätta in undersökningen i ett större sammanhang. Först följer en bakgrund till FN:s Barnkonvention och barnrättsperspektivet.

5.1 Barnkonventionen och barnrättsperspektivet

I enlighet med Barnkonventionen räknas varje människa under 18 års ålder som barn. Barnkonventionen uttrycker tydligt att varje barn ska ses som en självständig individ med egna rättigheter, till exempel rätten att uttrycka sina egna åsikter och synpunkter om allt som rör dem, men också att varje barn har rätt till stöd och skydd (Unicef 2014).

Sverige ratificerade konventionen 1995 och har därmed förbundit sig att staten, i enlighet med punkt fyra, ska vidta alla lämpliga åtgärder för att implementera konventionen (SOU 2008:59, s. 267). Det gäller även för den svenska idrottsrörelsen. I den statliga utredningen av statens stöd till idrotten utreddes särskilt vilka effekter det ekonomiska stödet har för

folkhälsan och för demokratin inom idrottsrörelsens föreningsliv (SOU 2008:59, s. 13). Vad det gäller föreningsdemokrati framhölls att utredningen skulle utreda i vilken mån de

idrottande barnens och ungdomarnas egna intressen och åsikter påverkar barn- och ungdomsverksamhetens utformning (Ibid.). Den svenska staten har därmed villkorat sitt ekonomiska stöd till idrottsrörelsen med ett barnrättsperspektiv (Kulturdepartementet 2014). I och med Riksidrottsförbundets oberoende ställning uppstår det dock ett dilemma: när staten försöker styra användandet av statliga medel för att försäkra sig om att pengarna verkligen leder till de uppsatta mål som den svenska riksdagen och regeringen beslutat om (SOU 2008:59, s. 17). Riksidrottsförbundet utgör med sina tre miljoner medlemmar ett av landets största frivilliga organisationskomplex och värnar om sitt självbestämmande, samtidigt som den ideella konstruktionen är beroende av statligt stöd för att överhuvudtaget kunna existera. Riksidrottsförbundet har med sitt Idéprogram Idrotten vill åtagit sig att följa FN:s

Barnkonvention och beslutat att all idrott för barn ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv (Riksidrottsförbundet 2009, s. 11). Det antogs först år 2009 av Riksidrottsförbundsstämman, alltså 14 år efter att det ratificerats av Sverige, men andemeningen i Barnkonventionen har ändå varit den rådande principen i förbundets riktlinjer sedan år 1995 (Redelius 2011, s. 12).

13

I dokumentet definieras dock en skillnad mellan barn- och ungdomsidrott. Barnidrotten inkluderar barn upp till 12 års ålder och med ungdomsidrott avses tonåringar från 13 års ålder upp till 20 års ålder. Riksidrottsförbundet har därmed som övergripande paraplyorganisation bestämt att barnrättsperspektivet ska gälla för all idrottslig verksamhet för alla upp till 20 års ålder . Att löpande granska och utvärdera att detta efterlevs i föreningarnas dagliga

verksamhet är därför synnerligen angeläget.

5.2 Tidigare forskning om barn i idrottsrörelsen

Pedagogen Karin Redelius, som är docent vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, har i en studie gjort en internationell utblick om idrott och FN:s Barnkonvention (Redelius 2011). Detta för att synliggöra eventuella kränkningar av barns rättigheter genom att ta upp några områden som den internationella forskningen uppmärksammat som problematiska gällande barns rättigheter inom idrotten. Redelius tvingas dessvärre konstatera att idrottande barn inte är fria från kränkningar. Hur pass många barn som far illa i Sverige är svårt att ha en uppfattning om, men även inom den svenska idrotten så kan träningen såväl som matchningen av unga utövare vara nog så intensiv. Redelius vill med sin studie betona att frågan om

elitsatsande barn- och ungdomars väl och ve förtjänar att tas på stort allvar. Hon konstaterar krasst att om det så bara handlar om ett enda barn som kommer till skada så är det att betrakta som ett för mycket (Redelius 2011, s. 25).

Redelius har även i en studie åskådliggjort att det ofta kan vara svårt att ställa höga krav på de föräldrar som i många fall tvingas ställa upp som tränare och ledare i en verksamhet som bedrivs med ideella krafter (Redelius 2012). Många barn- och ungdomsledare uppvisade stor ovana att tala i termer av att de idrottsutövande barnen har rättigheter och kunskaperna om barnkonventionens innehåll visade sig vara låg bland de ledare som deltog i Redelius studie. Flertalet av de som tillfrågades kände varken till innehållet eller kravet att den bör ligga till grund för hur verksamheten utformas (Redelius 2012, s. 16–17).

Som en del i den statliga utredningen av statens stöd till idrottsrörelsen ges en övergripande bild av svensk barn- och ungdomsidrott som uppfostringsmiljö, med utgångspunkt i

samhällsvetenskaplig idrottsforskning (SOU 2008:59, s. 25). Utredningen har fått namnet

Föreningsfostran och tävlingsfostran efter de två grundläggande värden som finns

inneboende i den ideellt organiserade idrottsutövningen. De kan också betraktas som två parallella uppdrag där föreningsfostran står för den medborgarfostran som deltagande i föreningslivet anses innebära, medan tävlingsfostran är idrottsrörelsens egna principer och

14

värderingar som innefattas i tävlingens interna logik. Alla föreningar som bedriver någon form av tävlingsidrott måste kunna utveckla strategier för att kunna tillgodose båda dessa former av fostran, vilket inte alltid är helt lätt. Även om de båda fostransuppdragen inte direkt utgör varandras motsatspar så kan de ibland hamna i konflikt med varandra. Detta eftersom föreningsfostran förmedlar ideal om samhälleliga värden och principer som till exempel att alla ska få vara med, medan tävlingsfostran innebär med att bli jämförd med andra, att kunna hantera förluster eller motgångar som att behöva sitta på bänken (SOU 2008:59, s. 191–193). Utredarna presenterar sammanfattningsvis tre övergripande slutsatser. För det första påpekar utredarna att föreningsidrotten har en anmärkningsvärt stark ställning i många ungas liv. Ingen annan frivilligt organiserad verksamhet kan ens jämföra sig med idrottsrörelsens förmåga att kunna locka barn och unga till ett aktivt fritidsliv.

För det andra har de kunnat fastställa att yttre samhälleliga faktorer styr huruvida de unga väljer att idrotta och dessutom i vilka former det sedan sker. Något förenklat kan mönstret beskrivas som framförallt att pojkar idrottar mer än flickor, men också att rika idrottar i större utsträckning än fattiga. Idrottens tillgänglighet är alltså fortsatt ojämnt fördelad (SOU

2008:59, s. 25–26).

För det tredje kan de konstatera att det råder en tydlig diskrepans mellan idrottens uttalade vision om en god barn- och ungdomsidrott och idrottsforskningens bild av idrottens praktik. Det finns alltså en betydlig skillnad mellan vad idrotten vill och vad den i praktiken gör (SOU 2008:59, s. 26).

De kanadensiska forskarna Jessica Fraser-Thomas, Jean Côté & Janice Deakin vid Queen’s University vill också lyfta de möjliga fördelarna med idrottsrörelsen som fostransmiljö. Detta genom att utvärdera olika ungdomssportprograms möjligheter att främja en positiv utveckling för unga och samtidigt minska risken för problembeteenden i artikeln Youth sport programs:

an avenue to foster positive youth development (Fraser-Thomas et al. 2005). Forskarna

konstaterar i sin litteraturgenomgång att forskning visar att många sportprogram som syftar till att främja positiv ungdomars utveckling i själva verket ofta verkar göra det motsatta. I artikeln vill de därför bidra med en tillämpad sportprogrammeringsmodell som belyser de viktiga roller som politiker, idrottsorganisationer, tränare och föräldrar har i att kunna främja en positiv ungdomsutveckling (Fraser-Thomas et al. 2005, s. 30). Modellen föreslår att framgångsrika ungdomssportprogram säkerställs genom att beakta ungdomars fysiska, psykiska, sociala och intellektuella stadier av utveckling, att de utförs i lämpliga miljöer och

15

att de främjar utvecklingstillgångar för ungdomar. Det kommer att leda till att ungdomarna senare får positiva sportupplevelser och att de utvecklas till att bli självsäkra, medkännande och karaktärsrika samhällsmedlemmar (Fraser-Thomas et al. 2005, s. 33).

I linje med påståendet om tränares och föräldrars stora påverkan på ungdomsidrotten så har studier genomförts om vilken betydelse idrott har för barn, föräldrar och hela familjer. Staffan Karp har i sin doktorsavhandling i pedagogik gjort en intervjustudie om fostran inom fotboll och golf där han försöker beskriva och förstå hur den vardagliga idrottspraktiken uppfattas av idrottsaktiva barn och deras föräldrar i två olika idrottsmiljöer (Karp 2000). Av intervjuerna framkommer att idrottandet är mer än bara ett tidsfördriv för barn, föräldrar och familjen i stort. Karp påvisar att idrottandet är en del i en fostransprocess och att värderingar och det som barnen lär sig skiljer sig mellan de två olika idrotterna som ingick i studien; fotboll och golf. Men det som förenar utövarna av de två olika sporterna är de upplevelser som

uppenbarar sig i direkt anslutning till utövandet. Karp beskriver det som att utövandet av idrotten involverar hela människan, alltså både den uppenbart fysiska aktiviteten men också att det alltid i första hand är en psykisk aktivitet (Karp 2000, s. 259). I idrottsutövningen prövas både kropp och psyke och i detta finns den direkta bekräftelsen på huruvida det som gjorts är bra eller dåligt. Idrotten ger också utrymme för mycket känslor. I utövandet finns både känslor av eufori och lycka vid vinst och i medgång men också känslor av besvikelse eller otillräcklighet vid motgångar och förluster. Poängen, enligt Karp, är att idrotten har förmågan att få utövaren att känna sig hel som människa och att det på individuell nivå kan fungera som en bekräftelse på att utövaren finns till som människa (Karp 2000, s. 260). Inspirationen till att studera goda exempel inom idrottsrörelsen och inte enbart fokusera på problemområden kom från idrottshistorikern Paul Sjöbloms och idrottspedagogen Josef Fahléns studie om goda idrottsmiljöer (Fahlén & Sjöblom 2012). Syftet med deras studie var att studera idrottsklubbar som uppskattas både av idrottsrörelsen och av det omgivande samhället, för att kunna analysera vad som var de bakomliggande orsakerna till framgången. Deras teoretiska utgångspunkt var att en organisations gemensamma grundläggande

värderingar är starkt bidragande till att forma både dess mål och dess praktik. Detta påverkar i förlängningen organisationens, i det här fallet föreningens, förmåga att utgöra en sund

idrottsmiljö. Deras resultat baseras på kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner från två föreningar som åskådliggör hur klubbarna arbetar med samhällsrelaterade och sportspecifika problem. Analyserna av de element i föreningsmiljöerna som har främjat klubbarnas arbete

16

gav enligt forskarna en god inblick i de värderingar som låg till grund för möjligheten att bygga de positiva miljöerna (Fahlén & Sjöblom 2012, s. 24).

Doktorn i teoretisk filosofi Fredrik Sundqvist har engagerat sig mycket i ungdomsfotbollens värderingsfrågor och beskriver i sin nyutkomna bok Så funkar ungdomsfotboll den

fotbollsideologi han utvecklat utefter den verksamhet som bedrivs i klubben Azalea BK i Göteborg (Sundqvist 2013). Syftet med boken är att skapa debatt om hur barn- och

ungdomsfotboll bedrivs i Sverige och hans grundläggande fråga är: Hur vill vi egentligen att barn- och ungdomsfotbollen ska se ut och för vem utformas verksamheten? Sundqvist skriver i bokens inledning att han har en tydlig agenda eftersom han vill sprida den ideologi han framgångsrikt utvecklat i sin egen klubb även till ungdomsfotbollen i stort (Sundqvist 2013, s. 15). I boken värjer sig Sundqvist mot den enligt honom idag rådande ideologin som

praktiserar tidig selektering och utslagning inom svensk talangutvecklande ungdomsfotboll. Den vision som Sundqvist lyckats göra gällande i Azalea BK går istället ut på att

talangutvecklingen ska utgå från en breddutveckling, detta eftersom han är övertygad om att det är bredden som föder toppen. Istället för dagens tipselitsatsningar föreslår Sundqvist vad han kallar ett spelarlyft, där resurserna flyttas ner till den lokala ungdomsfotbollen så att spelarutvecklingen ses som ett gemensamt ansvar. Han vill även reformera tävlings- och bidragssystemet så att strukturerna stärker breddutvecklingen och att hårdare krav ställs på den samhällsfinansierade idrotten (Sundqvist 2013, s. 225–230).

Även Tomas Peterson har i sin bok Talangutveckling eller talangavveckling? kritiskt granskat den svenska fotbollsrörelsens nationella selektionssystem med tidig selektering (Peterson 2011). Petersons undersökning påvisar att selekteringen gynnar de tidigt fysiskt utvecklade och menar därför att problemet med selektionssystemet är att det anses vara ett sätt att finna talanger, men att det i själva verket finner fysisk mognad. Peterson presenterar därför en egen modell där selektionssystemen slopas och istället låter så många som möjligt vara med så länge som möjligt, varje individ ska få möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar och att utvecklingen endast ska jämföras gentemot den egna individen. Därutöver bör tävlingens kampmoment vara överordnat resultatet och alla ska erbjudas en grenspecifik utbildning. Peterson hävdar att modellen både skulle fungera bättre utefter syftet att finna talanger, men också att den är i linje med det syfte som staten har med sitt stöd till idrotten (Peterson 2011, s. 130–134).

17

6. Empiri och analys

Här följer en skildring av det insamlade materialet från de kvalitativa intervjuerna och textdokumenten. Texten är uppdelad utefter olika huvudfrågor där empirin tolkas med hjälp av de olika teoretiska angreppssätten. Varje del avslutas med en analys där empirin analyseras med hjälp av teorier och tidigare forskning som förevisats i föregående kapitel av uppsatsen.

6.1 Föreningarnas barnrättsperspektiv

Enskede IK:

I Enskede är det måndag morgon. En morgontrött skolklass intar Enskede IP under den gråmulna himlen. I klubbhuset bjuds det på morgonkaffe i kafeterian, där väggarna är täckta av inramade lagbilder.

Styrelseledamoten och kommunikationsansvariga Freja Andersson berättar engagerat om den nya Enskedemodellen som precis antagits vid senaste styrelsemötet. Hon har själv varit

sammankallande i den arbetsgrupp som arbetat fram delbetänkandet (Andersson 2014). Dokumentet innehåller förutom själva modellen en forskningsgenomgång och konkreta förslag till förändring av klubbens arbetsmetoder (Enskede IK 2013). Den hundraåriga föreningen är en av Stockholms fem största med över 136 barn- och ungdomslag och runt 2000 medlemmar (Gyllensten 2014).

Förändringsarbetet tillkom efter att en förälder, som också var lagledare, hävdat att Enskede IK genom alla år bedrivit en felaktig verksamhet utifrån vad som rekommenderas av den aktuella idrottsforskningen. Fotbollsideologen Fredrik Sundqvist (vars idéer presenterats under tidigare forskning) bjöds då in att närvara vid en workshop där alla 25 ledare i Enskede IK fick diskutera vilken typ av verksamhet som föreningen ska bedriva. Det hela resulterade i en arbetsgrupp som blev färdig med modellen i december 2013.

Det nya syftet med föreningens arbete beskrivs av Andersson som att försöka behålla så många som möjligt så länge som möjligt i verksamheten. Verksamheten ska ha barn och ungdomar i fokus och främst fokusera på barnens utveckling istället för som tidigare på förstalagen och tävlingsresultaten. Det ska både handla om barnets psykiska och fysiska utveckling och även utvecklingen som människa där barnet själv kan sätta ramarna.

18

Rent konkret så ska klubben sluta med nivågruppering i de lägre åldrarna och låta alla spela kvar i sina träningsgrupper upp till 15-årsålder för flickorna och 16-årsålder för pojkarna. Tidigare hade föreningen ett system med förstalagsverksamhet från 12-årsålder. Dessutom ska högre krav ställas på de som engagerar sig som tränare och ledare att de verkligen ska gå tränarutbildningar. De har även planer på att anställa en ungdomssportchef med övergripande ansvar som ska kunna stötta och hjälpa tränare i de olika lagen både på flick- och pojksidan, men det blir tidigast under nästa år (Andersson 2014).

Det finns även ambitioner i modellen att jobba vidare med ytterligare mål som att få fler att stanna i klubben för tränar- eller styrelseuppdrag. En annan idé har varit att starta ett

ungdomsråd där ungdomarna får tycka och tänka om verksamheten. Men det får ännu vänta eftersom fokus just nu har varit att implementera den nya modellen stegvis.

Med den nya modellen ska Enskede IK nå målet om att bli Sveriges största kvartersklubb (Gyllensten 2014). Reaktionerna har hittills varit väldigt positiva från medlemmar och spelarnas föräldrar. Det enda orosmolnet är vad omställningen kommer att kosta rent

ekonomiskt och satsningen är beroende av sponsring från företag eller bidrag från kommunen. Andersson menar att modellen bygger mycket på att många kan och vill engagera sig, men om föreningen bara är tydliga med vad som gäller och vad som är deras mål och visioner så kommer det vara lättare att få fler att engagera sig. (Andersson 2014).

Sundbybergs IK:

I Sundbyberg är det försommar och vaktmästaren klipper gräset med en kantgräsklippare utanför den stora blå villan som utgör klubbhus för den över 120 år gamla idrottsklubben. Den anrika idrottsklubbens fotbollssektion huserar längst upp i huset som ligger centralt i

Sundbyberg mittemot tunnelbaneuppgången.

Sundbybergs IK:s fotbollschef Stephanos Tecle är verksamhetsansvarig i klubben sedan år 2009, men började jobba som tränare redan år 2003. År 2007 blev han utvecklingsansvarig och han har även tillhört klubben som spelare. Tecle beskriver Sundbybergs IK:s verksamhet som stående på två ben; där det ena benet är ett socialt ansvar och det andra är ett fotbollsben där han har rollen som fotbollsideolog. Det sociala samhällsansvaret vill Tecle inte kalla för ett klassiskt CSR-arbete eftersom avsikten inte är att göra det bara för att det ska se snyggt ut på papper, utan föreningen vill ta ett aktivt samhällsansvar för att kunna vara med och påverka. Det vill de gärna utveckla ytterligare med till exempel läxhjälp (Tecle 2014).

19

Tecle berättar att mycket har hänt de senaste åren och att de inom föreningen jobbar med att vara otroligt öppna och transparenta. Både i att redovisa tydligt vad de gör och vad de prioriterar men också genom att oavbrutet kommunicera och informera om det mesta. Klubben har en blogg, ett twitter-konto och skickar ut nyhetsbrev varje vecka (Tecle 2014). Målet med verksamheten är i grund och botten att ha nöjda medlemmar. De har inte fastställt någon tydlig vision men Tecle berättar att de talar i termer av att alltid vara självförsörjande med spelare och ha en sund miljö. I deras läroplan Sundbybergsmodellen har föreningen som mål att erbjuda alla barn fotbollsspel i Sundbybergs IK och att både de som vill och har ambitionen att bli mycket bra fotbollsspelare och de som har mindre ambitioner och vill hålla på med fotboll för att de är roligt ska erbjudas möjligheten (Sundbybergs IK Fotboll 2012, s. 4). Bland målen nämns också att klubbens värdegrund ska prägla verksamheten.

I värdegrunden betonas allas rätt att få vara med och andra nyckelord för verksamheten är gemenskap, glädje, kommunikation och utveckling. Där betonas att alla ska få uppleva gemenskap, alla medlemmar ska känna till verksamhet och tillsammans forma klubben samt utvecklingsorienterat klimat där verksamheten ständigt förnyas och att individer ska få hjälp med och uppmanas att ta ansvar för den egna utvecklingen. Läroplanen innehåller också en sammanställning för vad som ska läras ut i de olika åldersgrupperna och tydliga policys gällande bland annat droger, doping och fair play (Sundbybergs IK Fotboll 2012, s. 11–13). Målet med att alla som vill ska få vara med erkänner Tecle att de rimligtvis måste revidera eftersom det rent praktiskt inte kan låta alla som vill vara med. Ledare i vissa lag säger att det redan nu inte kan ta in fler för det blir för tungt så det kan komma att ändras till ett

strävansmål. Tecle tycker ändå att de har en tydlig verksamhet som också följs och att det de gör är det som de tycker är viktigt i utformandet av verksamheten (Tecle 2014).

Analys: FN:s Barnkonvention uttrycker tydligt att varje barn ska ses som en självständig

individ med egna rättigheter. Till exempel gäller det rätten att uttrycka sina egna åsikter och synpunkter om allt som rör dem och en rätt till trygghet.

I Enskede är verksamhetens nya fokus föreningens barn och ungdomar och deras psykiska och fysiska utveckling. Tävlingsresultat och seniorverksamheten får en sekundär roll i strävan att bli en stor kvartersklubb. Genom att avskaffa nivågruppering och att låta alla som vill få vara med är i linje med det Barnkonventionen föreskriver, ifall det sker i tron att det är bättre

20

för individen. Så är också planerna på att starta ett ungdomsråd, även om det ännu inte har realiserats i klubben.

Sundbybergs mål med nöjda medlemmar är en tydlig målsättning, även om det är svårt att mäta, och sätter fokus på varje individ. Klubbens dubbla ansvarsområden, både det inom fotbollen och det sociala, vittnar om ett engagemang i ett större sammanhang som sträcker sig längre än kortsiktiga vinster. Även i Sundbyberg ska alla som vill vara välkomna, men det måste naturligtvis ske inom rimlighetens gräns. Klubbens nyckelord i värdegrunden som bland annat handlar om gemenskap, glädje och möjligheten att tillsammans forma klubben tyder också på att de i alla fall tänker i banorna om barns rätt till åsikter och synpunkter på det som rör dem. Även strävan efter att individer ska få hjälp med att ta ansvar för den egna utvecklingen ligger i linje med barnrättsperspektivet.

I utredningen om statens stöd till idrotten konstaterades att föreningsidrotten har en anmärkningsvärt stark ställning i många ungas liv, att idrottens tillgänglighet är fortsatt ojämnt fördelad och att det finns en betydlig skillnad mellan vad idrotten vill och vad den i praktiken gör.

Eftersom Enskedes modell är helt ny och ännu inte i full gång är det svårt att avgöra ifall det kommer finnas en skillnad mellan vad som är uttryckt att de vill och vad de faktiskt gör. Både i Enskede och i Sundbyberg har de den officiella hållningen att alla ska vara välkomna. Men Tecle erkänner att de i Sundbyberg kommer att se det mer som ett strävansmål eftersom det rent praktiskt är omöjligt fullt ut. Men han är ändå nöjd med deras verksamhet i den mån att den är tydlig och att det de gör är det som de själva tycker är viktigt.

Likt föreningarna i Fahlén & Sjöbloms studie har Sundbyberg en uttalad inriktning att både arbeta med sociala och fotbollsrelaterade ansvarsområden. Även föreningarna som Fahlén & Sjöblom har studerat har tydliga värderingar som genomsyrar verksamheten och låg till grund för möjligheten att bygga de positiva miljöerna. Att använda sig av en modell med tydliga värderingar kan därför vara ett bra sätt att prägla verksamheten.

Som organisationer är föreningarna mycket äldre än de människorna som idag verkar i dem och driver verksamheten. De två föreningarna är båda anrika med en hundraårig historia och att just de nu valt att påbörja ett förändringsarbete är en viktig aspekt att ta hänsyn till. De båda ansvariga från Enskede och Sundbyberg har varit i klubbarna en relativt kort tid jämfört med hur länge föreningarna har funnits till. Men när samhället förändras måste organisationer följa med i samhällsutvecklingen för att kunna finnas kvar. En

21

samhällsförändring har skett i och med att barns rättigheter tas på mycket större allvar vilket också avspeglar sig i föreningarnas förändringsarbete.

När klubbarna startar förändringsarbete gäller det för medlemmarna att acceptera de nya regler som införs för verksamheten. I de här fallen har medlemmarna goda möjligheter att vara med att påverka inriktningen via årsmöten och att själva engagera sig. Men ifall enbart några få medlemmar opponerar sig mot det som arbetsgrupper och styrelser kommer fram till får de svårt att motverka processen.

Chester Barnard menade att graden av auktoritet är beroende av organisationens förmåga att kommunicera och att ett stort ansvar ligger på så kallade auktoritetspersoner. De båda

föreningarnas förmåga att kommunicera ut de nya modellerna till sina medlemmar blir därför väldigt viktig och det är något som båda föreningarna jobbar med. Sundbyberg genom att aktivt använda olika digitala kanaler men också Enskede har varit måna om att kommunicera ut de nya riktlinjerna. Båda klubbarna förstår också det viktiga i att få med sig de olika lagledarna som fungerar som så kallade auktoritetspersoner. I Enskede engagerades alla i workshopen för att staka ut en ny kursriktning och sedan har tonvikt lagts på utbildning av ledarna för att försäkra sig om att modellens idéer kommer att implementeras i den dagliga verksamheten.

I Sundbyberg betonas vikten av transparens i alla beslut och i allt som sker på kansliet. Deras modell med en läroplan över det som ska läras ut i olika åldersgrupper fungerar som en röd tråd i verksamheten för att få alla att dra åt samma håll i den stora föreningen.

Slutligen kan konstateras att de incitament som Barnard nämner som kan få organisationers medlemmar att förbli lojala också återfinns i de båda föreningsrepresentanternas redogörelser. Barnard benämnde det som gemenskap och det finns med som ett av de nyckelord som nämns i Sundbybergs värdegrund och i Enskedes beslut att sluta nivågruppera i 12-årsåldern och istället behålla träningsgrupperna och kompisgängen intakta.

22

6.2 Hur en sund barn- och ungdomsidrott definieras

Freja Andersson beskriver sin uppfattning om en sund barn- och ungdomsfotboll med att ta bort ett för ensidigt resultatfokus och istället lägga fokus på individens utveckling. Det behöver inte bara vara utvecklingen som fotbollsspelare utan även utvecklingen som

människa där barnet tillåts vara med om att sätta ramarna. Det ska vara en tillåtande miljö där det kan vara okej för spelaren att inte vara med på exakt alla träningar, fyra dagar i veckan utan att riskera att han eller hon inte får vara med när det väl är match. Hon tycker också att det är centralt att det ska vara okej att få begå misstag, ifall till exempel en spelare väljer att dribbla och det resulterar i att spelaren blir av med bollen. Fokus bör tas bort från resultaten och istället för att vara rädd för att göra fel ska det finnas en vilja att göra rätt.

Sedan finns det alltid de som anser att det viktigaste är att vinna matcher, men de båda uppfattningarna behöver i sig inte gå emot varandra enligt Andersson. Det ska kunna gå att både ha en bredd och en elit och de behöver inte vara motsatser. Men det handlar om att inse att det inte är värt att vinna till vilket pris som helst. Självklart ska alla spelare gå in och göra sitt bästa och kämpa hårt för att vinna matchen men inte på bekostnad av att någon måste sitta på bänken eller att spelarna inte tillåts göra fel (Andersson 2014).

Stephanos Tecles uppfattning om en sund barn- och ungdomsfotboll innebär att alla ska få spela match, för det är roligt. Gällande träning så ska det vara balanserad träning men bra träning är ofta också rolig träning. Därför tycker han att det ska vara mycket spel i träningen. Detta gäller i alla perspektiv, alltså både utifrån spelförståelse men också för att det är

jätteroligt att spela (Tecle 2014).

Tecle menar att det finns en generell känsla som flera i föreningen kan skriva under på, om att de lever i andan och att verksamheten genomsyras av deras värderingar. De vill förmedla budskapet om att de har sunda värderingar i klubben och tycker att det efterlevs.

På frågan om hur resultaten av modellen och förändringsarbetet mäts i föreningen svarar Tecle att det inte går att konkret få reda på om de har lyckats. Detta eftersom deras

värdegrund är ett kvalitativt mått som är väldigt svårt att mäta med kvantitativa metoder. Som exempel tar han ifall de skulle mäta hur många av ledarna som känner till eller har läst deras värdegrund. Det kan vara många som svarar att de känner till den, men det behöver inte automatiskt betyda att de också följer den. Men de försöker finna vägar för att utvärdera verksamheten till exempel gällande hur väl deras träningsgrupper fungerar. Sedan har de

23

nyckeltal som de kan följa upp och märker klubben att de till exempel har väldigt många avhopp från en träningsgrupp så undersöker de inom klubben vad det kan bero på. Ett mer konkret mätbart exempel gällande kommunikation är att de brukar se hur många av lagen som har en fungerande laghemsida. Men när det gäller kvalitativa värden som till exempel

upplevelser av glädje blir det väldigt svårt att kunna mäta konkret i siffror eftersom det är så abstrakt (Tecle 2014).

Analys: Freja Anderssons och Stephanos Tecles definitioner skiljer sig något åt vilket tyder

på att definitionen av en sund barn- och ungdomsfotboll är personlig utefter den egna kontexten.

Enligt Karps studie om fostran handlar idrott om så mycket mer för barn och unga eftersom det involverar hela människan, både fysiskt och psykiskt. Anderssons definition speglas av ett barnrättsperspektiv där barnet tillåts vara med och sätta ramarna för den verksamhet som de deltar i. Genom att flytta fokus från tävlingsresultat till individens utveckling som människa ger hon uttryck för en inkluderande syn på hur verksamheten bör bedrivas.

Andersson för även ett resonemang om föreningsfostran kontra tävlingsfostran liknande det som återfinns i den statliga utredningen av statens stöd till idrotten. Dessa båda uppdrag förmedlar visserligen två skilda ideal, där föreningsfostran står för samhälleliga

medborgerliga värden medan tävlingsfostran är ett uttryck för tävlingens och kampens logik. Andersson hävdar, likt utredarna, att dessa båda inte ska behöva gå emot varandra utan att föreningen måste kunna hantera båda dessa uppdrag parallellt. Däremot är det tydligt vilken av dessa två som Andersson värderar högre i och med att hon inte anser att det är okej att vinna till vilket pris som helst.

Tecles definition av en sund barn- och ungdomsfotboll handlar mer konkret om träning och match. Vilket är förståeligt med tanke på att det är själva kärnverksamheten.

Men Tecle berör även mer svårgripbara värden som ska genomsyra klubbens verksamhet. Han resonerar om svårigheterna att mäta de kvalitativa värdena på liknande sätt som

Strannegård med medförfattare gör. Tecle beskriver på ett belysande sätt hur kvantitativa mått kan vara ett väldigt trubbigt instrument för att mäta de mjuka värden som klubben satt som mål för verksamheten. Att försöka bestämma vilken typ av verksamhet som är bäst när målet är att alla medlemmar ska bli nöjda blir därför väldigt svårt. Detta eftersom det handlar om subjektiva bedömningar som skiljer sig från person till person.

24

6.3 Föreningsmodell kontra förbundsdokument

Enskede IK:

I delbetänkandet från arbetsgruppen som blev klart i december 2013 undersöks hur de kan få ungdomar att fortsätta spela fotboll. Dokumentet inleds med en bakgrundsbeskrivning där arbetsgruppens uppdrag beskrivs vara att ta fram förslag på en Enskedemodell utifrån vetenskapliga och sportsliga aspekter. I dokumentet återfinns bland annat en

forskningsöversikt, riktlinjer från FN:s Barnkonvention, statens idrottspolitiska mål och

Idrotten vill men också förslag på konkreta förändringar. Den presenterade modellen baseras

på forskningen men också på Svenska Fotbollsförbundets spelarutbildningsplan och Fredrik Sundqvists vision för Göteborgslaget Azalea BK (Enskede IK 2013, s. 18).

För att förmå spelare att fortsätta spela fotboll har Enskede anammat formuleringen om att behålla så många som möjligt så länge som möjligt och har därför som konkret förslag att slopa selektering till förstalag. Som konkret förslag till förändring nämns också en vilja att påverka hela distriktet i och med att arbetsgruppen föreslår att klubben ska jobba aktivt för en förändring av Stockholms Fotbollförbunds nuvarande seriesystem (Enskede IK 2013, s. 28). Deras vision för verksamheten kokas ner till att vara att utgångspunkten i föreningens arbete ska vara den enskilde fotbollsspelaren i Enskede IK. Deras idé handlar sammanfattningsvis i första hand om kamratskap och lusten att lära, laganda och klubbgemenskap och att stimulera alla barns fotbollsintresse. Vidare har de en syn på talangutveckling där det inte råder någon motsättning mellan att vara en klubb som satsar på breddutveckling och samtidigt kunna ge plats för ambitiösa och talangfulla spelares utveckling. Slutligen uttrycker de att färden ska vara resans mål, där de i varje steg ska sträva efter att samtliga spelare ska kunna se tillbaka på sin tid som fotbollspelare med glädje och vara stolta över att ha tillhört Enskede IK (Enskede IK 2013, s. 20–24).

Sundbybergs IK:

I Sundbybergsmodellen beskrivs verksamhetens riktlinjer, mål och grundläggande verksamhetsprinciper för hur ledare, spelare och föräldrar bör agera och förhålla sig till klubbens policys. Modellen innefattar även en sammanställning över vad som ska läras ut i föreningens olika åldersgrupper, arbetsbeskrivningar för bland andra tränare och ledare samt en ordlista för att kunna förklara fotbollstermer. För att dokumentet ska hållas levande så revideras det årligen (Sundbybergs IK 2012, s. 2).

25

Det som klubbens fotbollschef Stephanos Tecle beskriver som verksamhetens två ben går även att utläsa av dokumentet där föreningens mål och riktlinjer är uppdelade dels i vad Sundbybergs IK allmänt har som mål och dels i fotbollsrelaterade mål. De allmänna målen tar upp klubbens samhällsansvar i och med att de inbegriper ett mål att ”fostra barn och

ungdomar till att ta ansvar för sig själva och sin omgivning” och ett annat mål ”att ha ett helhetsperspektiv på spelarna, där SIK Fotboll samarbetar med föräldrar och skola” (Sundbybergs IK 2012, s. 4).

Svenska Fotbollförbundet:

I Fotbollens Spela, Lek och Lär beskrivs vad svensk barn- och ungdomsfotboll ska stå för och leda till och är tänkt att hjälpa landets fotbollsföreningar att själva arbeta fram en levande och aktiv policy. Dokumentet kan därför ses som en gemensam plattform att utgå ifrån och materialet är baserat på svensk fotbolls mål och visioner, beprövad erfarenhet och

idrottsforskning (Brusvik et al. 2009, s. 5).

I dokumentet står några av de mål som svensk fotboll har utskrivna för sin verksamhet och att ambitionen är att Fotbollens Spela, Lek och Lär ska bidra till att förverkliga dessa. Målen handlar bland annat om att fotbollen ska bibehålla sin ställning som landets största och ledande idrott, att samtliga barn och ungdomar ska få delta i fotbollsrörelsen, att så många som möjligt ska ges möjlighet att spela så länge som möjligt oavsett ambitionsnivå och att eliten och bredden ska hållas samman (Brusvik et al. 2009, s. 6).

Verksamheten delas upp i barnfotboll upp till 12 år och ungdomsfotboll från 13 till 19 år. I barnfotboll riktas fokus på att barnen ska leka och lära sig fotboll medan ungdomsfotbollen har tonvikten på färdighetsutveckling och matcher på barnens villkor. I varken barn- eller ungdomsfotboll ska matchresultat få styra utan ska snarare spela en underordnad roll.

I materialet finns även tränar- och verksamhetsrekommendationer, fotbollens samarbete med skolan, ett avsnitt om spelarutveckling och råd till föreningen. Spelarutvecklingen illustreras med ett växthus där socialt stöd och trygghet återfinns i bottnen, därefter följer

kommunikation mellan familj, skola och förening. Efter det tas föreningens och idrottens kulturer upp varpå inlärningsmiljö och sedan motivationsklimat följer. Överst hamnar mental träning och fysisk, taktisk och teknisk träning (Brusvik et al. 2009, s. 26).

Dokumentet beskrivs av fotbollsideologen Fredrik Sundqvist som radikalt (Sundqvist 2013, s. 68). Mycket på grund av att dokumentet framhåller att spelaren sätts i centrum genom att ”varje spelares unika personlighet och egenskaper ska uppmärksammas och stimuleras”

26

(Brusvik et al. 2009, s. 11). Dessutom ska toppning och utslagning motverkas (Brusvik et al. 2009, s. 14).

Riksidrottsförbundet:

Idédokumentet Idrotten vill antogs enhälligt vid Riksidrottsmötet och beskriver vad förbundet som samlande paraplyorganisation vill att den svenska idrottsrörelsen ska stå för. Tanken är att Idéprogrammet ska vara ett levande dokument för att kunna verka i samklang med både den idrottsliga och den samhälleliga utvecklingen. I processen att få dokumentets ord att bli verklighet uppmanas specialidrottsförbund och idrottsföreningar att anta egna anpassade verksamhetsprogram, eftersom Idrotten vill endast ger utgångspunkterna för

idrottsverksamheten. Riksidrottsstyrelsen betonar att det främst är i idrottens föreningsliv på den lokala nivån som verksamheten tar sin form (Riksidrottsförbundet 2009, s. 5).

I dokumentet framhävs vad som är bra med idrotten och dess påverkan på människorna som deltar men även idrottens påverkan samhälleligt och kulturellt. Tanken är att idrotten ska fungera som en positiv uppfostringsmiljö där barn och unga kan uppleva social trygghet och gemenskap (Riksidrottsförbundet 2009, s. 13).

I Idéprogrammet ges en allomfattande bild av den svenska idrottsrörelsen beskrivande allt från barn- och ungdomsidrott till idrott för vuxna och forskning och utveckling. Dokumentet innehåller även avsnitt med stöd till lokal såväl som internationell utveckling och redogör för det ideella ledarskapet inom idrotten (Riksidrottsförbundet 2009, s. 37–46).

Som nämndes redan i inledningen av uppsatsen så har Idédokumentet mött kritik. I en utvärdering av Idrotten vill som gjordes år 2007 konstaterades det att det inte gick att vetenskapligt fastställa effekterna av Idédokumentet. Utredarna påpekade att dokumentet främst formulerar allmänt hållna strävansmål som blir svåra att omsätta i praktiken och därmed blir de väldigt svåra att kunna mäta på ett tillfredsställande sätt (Engström et al. 2007, s. 55). Men utredarna ansåg att den samlade idrottsrörelsen lyckats sprida Idrotten vill och dess budskap på ett föredömligt sätt även om de ansåg att vissa värderingar tappats bort i transfereringsprocessen (Engström et al. 2007, s. 53).

Analys: Med ett ideologikritiskt angreppssätt får ideologin i texten ingen innebörd om den

inte samtidigt relateras till det omgivande samhället. Därför är det viktigt att undersöka till exempel vilka som företräder ideologin och vilka uppfattningar den tar strid emot.