Lärande och samhälle Lärarutbildningen Skolutveckling
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Vad som motiverar elever att gå till samt vara i
Yrkesgymnasiet
What motivates students to go to and be in secondary school
Ewa le Grand
Evelin Valentinsson
Lärarexamen 90hp Examinator: Haukur Viggosson
VAL II: 2
Förord
Stort tack till alla fina ungdomar, pedagoger och medarbetare som jag har och har haft glädje att arbeta med, för att ni motiverat mig och gett mig kraft till att skriva detta arbete.
I en tid av förändringar gjorde du Evelin Valentinsson detta möjligt tillsammans med mig, tack för att våra vägar möttes och att jag fick möjlighet att skriva detta med dig. Du har varit en fantastiskt öppen och modig kvinna att ha vid sin sida.
Tack till alla lärare på Malmö Högskola som delat med er av er själva och framförallt stort tack till dig Anna Henningson - Yousif som varit vår handledare.
Min familj, Rickard och våra underbara flickor, som har stått ut med en mycket frånvarande mamma i perioder och ni har dessutom alltid trott att jag skulle klara det, kärlek!
Ewa le Grand
Till att börja med vill jag tacka de elever som medverkat i intervjuerna, utan er hade examensarbetet inte blivit möjligt. Tack för att ni har delat med er om era erfarenheter och synpunkter! Stort tack till Barbro Dahlin - Volsing, god vän och tidigare kollega. Som lät oss få intervjua eleverna på hennes skola men framför allt att du varit en stor stöttepelare genom hela min utbildning på Malmöhögskola. Ann Tillberg, god vän och tidigare kollega. För att du stöttat mig och hjälp mig när jag kört fast i texterna.
Anna Henningson - Yousif vår handledare som givit oss nya idéer och inspiration.
Ewa le Grand, för att vi kämpat oss igenom detta. Det har varit tungt, roligt och otroligt lärorikt att skriva tillsammans med dig. Det har verkligen varit fantastiskt att få dela detta och denna tid tillsammans med dig.
Sammanfattning
Syftet med vårt examensarbete har varit att göra en studie i vad som motiverar elever i skolan och att ta del av forskning som tittar på vad som motiverar elever att gå till skolan och betydelse av relationen mellan elev och lärare. Vi har gjort detta mot bakgrund av våra egna erfarenheter som lärare på två Yrkesgymnasier i Södra Sverige.
Vi vill genom att ta del av tidigare forskning och litteratur utveckla vår förmåga att möta elever och därmed medverka till en så bra start som möjligt för att komma till ett lärande med våra elever. Genom de studier och den information som vi samlat in under detta arbete kommer vi i slutet av arbetet ge handlingsförslag åt lärare. Dessa är framtagna som stöd åt alla oss som är nya i skolans värld och är dessutom något som vi själva önskat fanns att ta del av när vi började med att undervisa på våra skolor.
Vi vill veta hur våra elever ser på sin skola och hur de önskar att skolan skulle vara för att vara som bäst. Vi är intresserade av vilka saker som motiverar våra elever till utbildning. Vårt syfte har varit att skaffa verktyg samt hämta mer kunskaper om vad vi som lärare kan göra för att skapa motivation till skolan.
Våra förhoppningar har varit att vi ska få möjligheter att skapa ett framgångsrikt lärande tillsammans med unga människor under deras treåriga resa till en vuxen, sann, kärleksfull och klok
samhällsmedborgare.
I Läroplanen för gymnasieskolan 2011 står följande beskrivet:
”Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina
förutsättningar. Varje elev ska möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna ska bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta ska syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skol erfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden.(s.9)” Att få möjlighet att ta del av och skaffa kunskap inom de mjuka värdena i skolan som finns i vår läroplan har varit en viktig del av arbetet.
Innehåll 1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Syfte ... 2 1.3 Frågeställningar ... 2 2. Litteraturstudie ... 3 2.1 Relationer ... 3 2.2 Motivation ... 7 2.3 Trygghet ... 9 3. Intervju studierna ... 11
3.1 Presentation av skola och urval ... 12
3.2 Etik och genomförande ... 12
4. Intervjuer ... 14
4.1 Resultat och analys intervjustudie 1 ... 14
4.1.1 Elevers inställning till skolan ... 14
4.1.2 Elevernas definition av en bra lärare ... 15
4.1.3 Elevernas motivation i skolan/klassrummet ... 16
4.1.4 Lärare – elev relationen ... 17
4.1.5 Positiva möten i skolan ... 18
4.2 Intervjustudie 2 ... 18
4.2.1 Analys intervju studie 2 ... 19
5. Analys och Diskussion ... 21
5.1 Sociala band och relationer ... 21
5.2 Motivation till skolgång ... 24
5.3 Trygghet ... 25
Handlingsförslag till Yrkeslärare på Yrkesgymnasium ... 27
Referenser ... 29
1
1.
Inledning
Under våra år som lärare har vi samlat på oss massa tankar och åsikter som vi vill få bekräftade eller dementerade med hjälp av litteraturstudien vi valt och från våra två intervjustudier. Det är lätt att tycka en massa, men vad säger egentligen forskningen och vår verklighet om detta?
1.1
Bakgrund
När vi läst på Malmö Högskola har vi haft möjligheten att diskutera våra olika arbetsplatser. Genom vår utbildnings upplägg på distans har möjligheten att samtidigt arbeta med elever och kollegor ute i verkligheten fått oss att inse behovet av kunskaper i att möta elever.
Som lärare känner vi oss trygga med våra ämnen där vi känner att vi har tydliga ämnesplaner och kursplaner. Som yrkeslärare har vi flera års yrkeserfarenhet och en yrkestitel som är en del av
anledningen till att vi känner oss trygga med vad vi ska lära ut. Vi önskar att vi ska finna nya vägar till eleverna som gör att vi kan motivera dem till mer lärande.
Vi ser att just mötet med eleverna är förutsättningen för lärande och vi hoppas också att vi ska bli bättre kollegor och medmänniskor.
Aspelin (2010) skriver att kunskapsutveckling som är genuin fodrar en relation mellan lärare och elev som är vital och personlig. Han menar att för denna relation ansvarar läraren.
Susanne Hansson (2012) har som utgångspunkt i sin studie att relationer har oss innan vi har dem. Hon menar att vi existerar i relationer vare sig vi väljer det eller inte.
Gymnasieskolan har kommit att bli obligatorisk för de flesta ungdomar i dagens samhälle vilket vi tror kan påverka deras motivation till skolan. Vi ser att det saknas motivation hos många elever till att fånga kunskaper och att fullfölja sin gymnasieutbildning med godkända resultat. Ett av våra problem i dagens skola med eleverna är att få dem att känna motivation, vi vill få fram vad som får dem att komma till skolan och hur vi kan motivera dem när de är i skolan.
Med relevans för detta står det i Läroplanen (2011) följande beskrivet under rubriken kunskaper och lärande, ”Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Varje elev ska möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna ska bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta ska syfta till att
2
grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden.”(s.9).
Vi vill som lärare sträva mot det som Aspelin (2010) beskriver ”Om eleven efter genomgången utbildning upplever att det hon lärt sig inneburit en djupare relation till omvärlden och en djupare förståelse av sig själv och andra - då, och först då har utbildningen också varit bildande.”(s.96).
1.2 Syfte
Vårt syfte är att ta reda på vad det är som gör yrkeseleverna motiverade att gå till skolan och vad som motiverar dem i skolan. Vi vill genom yrkeselevernas egna ord få en större förståelse vad som har betydelse för att yrkeseleverna ska trivas på skolan och dessutom utifrån vår litteraturstudie titta på vad forskningen säger. Vi har även valt att skapa handlingsförslag som ett verktyg i vår lärarroll.
1.3 Frågeställningar
Vilken inställning har yrkeseleverna till skolan? Hur definierar yrkeseleverna en bra lärare? Vad motiverar yrkeseleverna i skolan?
3
2. Litteraturstudie
Vi vet att det finns mycket skrivet om motivation när det gäller elever. Vi har valt att titta på det hela utifrån ett filosofiskt resonemang. Vi har fördjupat oss i följande litteratur:
Martin Hugo (2011) har gjort en studie under tre år på gymnasiets individuella program och studerat elever med stort skolmotstånd, lågt självförtroende och förlorad respekt för vuxna.
Susanne Hansson (2012) har som forskningssyfte att bidra med insikter om vilka innebörder av respekt kan ha för elever utifrån deras situation i skolan. Hon har utfört sin studie på två högstadieskolor med ca 800 elever sammanlagt.
Jonas Aspelin (2010) har två huvudteman i sin bok, sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Det handlar om den värld som elev och lärare kommer samman i och lärarens roll när det gäller relationer.
Vi har även använt oss av Evenshaug och Hallen (2001) för att få insikt i hur ungdomar fungerar rent psykologiskt. Denna bok är för framförallt studenter som utbildar sig till pedagogiska och sociala yrken och har som mål att jobba med barn och ungdomar.
Dessutom har vi valt Igor Ardoris (2009) för att det varit en litteratur som vi själva haft stor glädje av när vi undervisat våra yrkeselever. Han belyser grunden för målmedvetet lärarskap och ger dessutom praktiska verktyg för att hantera vardagen i skolan. Vi vill se hur denna litteratur beskriver och tolkar relationer, motivation och trygghet.
2.1 Relationer
Aspelin (2010) beskriver hur Buber skildrar människor i bland annat utbildning genom att använda sig av begrepp som mellanmänsklighet, genuin dialog och omfattning och menar att man därigenom som pedagog i olika relationer kan nå djupare kunskaper. Han menar också att om vi som pedagoger ska kunna utveckla en fulländad relation med varandra som människor i detta fall som lärare och elev så måste vi kunna se oss själva ur elevernas synvinkel, dela deras perspektiv och vara närvarande samt delaktiga för dem.
Dessutom beskriver Aspelin i sin bok att förmågan att förhålla sig i och till relationer krävs av en lärare och han menar att det är förmågan att stå i relation till barn och ungdomar som utgör själva grunden för lärarens kompetens. Aspelin talar även om hur vi som lärare behöver kunna se hela människan, både som henne/honom är nu men även vad som är möjligheten för henne/honom att bli.
4
Aspelin talar även om personlighet och karaktär och menar där att dessa skiljer sig åt genom att personligheten är en persons unika väsen medan karaktär är individens mönster av tankar, känslor och beteenden. Han uttrycker hur vi genom kommunikation kan bygga de sociala banden som kan
upprätthållas, stabiliseras, hotas, repareras eller klippas av. Att det är just dessa band som förenar oss med andra och lägger en slags grund till vår identitet. Ett stabilt socialt band har en tydlig samklang både känslomässigt och tankemässigt. Äkta relationer är lärarens plattform anser Aspelin och att det är i mötena mellan människor som vi når verksamhetens egentliga mål.
Vidare beskriver Aspelin hur relationen lärare och elev har en särskild struktur. Där det är viktigt att läraren lär känna eleven och kommer underfund med honom eller henne och hur han kan bistå eleven i hans och hennes mänskliga mognad. Det är även viktigt att eleven fortsätter att se läraren som en vägvisare så att inte eleven själv känner att han eller hon ska vara vägvisare. Aspelin förklarar hur en sann lärare ska sträva efter att lära ut en väg och inte en ståndpunkt, där eleven skaffar sig förmågan att tänka själv så att hon kan vandra vägen på egen hand.
Han talar dessutom om den misstro som kan finnas mellan lärare och elev samt att det överhuvudtaget råder brist på förtroende i vårt moderna samhälle, en brist som dels handlar om sociala relationer men även om människans förhållande till sig själv. Därför menar han har läraren en svår och ömtålig uppgift att bygga broar mellan sig själv och eleven. Han anser att detta är nödvändigt om man som lärare ska kunna utföra sitt arbete väl och bidra till att fostra elevernas mönster av tankar, känslor och beteenden, vilket läraren gör genom att ge kraft åt sin omedelbarhet.
Aspelin beskriver att när en förtroendefull relation infinner sig så möter eleven en lärare som han kan lita på, som har förmågan att se honom för den han är, unik och fantastisk, som även väcker elevens nyfikenhet inför sig själv men även inför omvärlden. Vidare förklarar han att det är viktigt att läraren accepterar sin elev för att få kontakt med honom, men om man bara accepterar utan att konfirmera så tillåter läraren att utvecklingen stannar upp, genom att konfirmera så bekräftar läraren eleven och sporrar eleven till framsteg.
Aspelin skriver;; ”För att läraren ska kunna visa väg för sina elever måste hon rannsaka sig själv;; granska sitt samvete, fråga sig vem hon är och söka leva som hon lär” (s.141).
Avslutningsvis förklarar Aspelin att det i utbildningsrelationen finns ett triadiskt fenomen, lärare – elev – stoff, där stoffet består av ett innehåll, ett fenomen eller en idé.
5 Hugo (2011) menar att:
Enligt Läroplanen ska vi som lärare möta alla elevers behov och då särskilt elever med tidigare negativa skolerfarenheter vilket innebär att vi måste inse att det krävs en bred lärarkompetens där det inte räcker att ha ämneskunskaper, det kräver att läraren kan möta alla sorters elever och att lärare och ledning ingående bekantar sig med de ”nya ungdomarna” för att förstå hur de tänker och
handlar.(s.37).
Hugo har följt elever och lärare på gymnasieskolans individuella program med inriktning mot storhushåll och matlagningsservice under tre år. Han konstaterar att den första terminen upplevdes som väldigt rörig och stökig, nyckeln till förändring var att lärarna lyckades skapa varaktiga och trygga mellanmänskliga relationer till eleverna.
Hugo är väldigt tydlig med att för att bygga en relation till eleverna krävs det att vi som lärare tycker om dem och bryr oss, de förväntar sig att vi tar reda på vad deras behov är och att vi lyssnar på dem och försöker förstå varför de beter sig som de gör och att vi har positiva förväntningar på eleverna. Det krävs en människosyn där man ser eleverna som resurser och kompetenta medmänniskor som vill och kan lära sig saker.
Hugo beskriver hur lärarna i hans studie försökte spegla elevernas positiva sidor och förstärka dem. Framgångsfaktorer för lärarna i studien var att inte provoceras av elevernas beteende, öka elevernas självkännedom och att kartlägga elevernas olika inlärningsstilar.
I boken beskrivs elever som är omotiverade för skolarbete, denna elevgrupp är helt beroende av mötet och relationen med läraren, så högsta prioritet vid möte med elever med skolmotstånd är att etablera en relation och bygga upp ett förtroende.
Vidare uttrycker han att utgångspunkten när man möter ungdomarna inte är att nå kursmålen i skolan utan att först och främst möta individerna, att som medmänniska ha förmåga att se en annan individ och bekräfta henne eller honom genom att se och lyssna på henne eller honom vilket gör att individen får något som hon behöver och längtar efter i sin utveckling.
Ardoris (2009) beskriver att genom att tro på att det går att stärka elevernas självbild och jobba med det måste vi vara beredda på att relationen till eleverna blir personlig och i viss mån känslomässig, vilket inte är det samma som att vara privat. Ardoris uttrycker även att ett relationsbaserat lärande ofta betraktas som en mycket intensiv och krävande metod men förtydligar att bygga relationer inte är det samma som att drunkna i dem och att en metod för att inte hamna där är att vara klar över vilka mål som elever och lärare tillsammans arbetar mot.
6
Hansson (2012) har som utgångspunkt i sin studie att relationer ses som en existensform för människans liv. Hon beskriver hur livet är tillsammans med andra, vi är varandras värld och är beroende av varandra. Dessutom lyfter hon hur viktigt det är att vi inte kan styra och kontrollera varandra utan att vi behöver ett visst mått av osäkerhet som är nödvändig i relationer med respekt. Respekt för den andres rätt att vara så som han eller hon är. Hansson förklarar detta med att det finns något som kallas för integritetszon, en zon runt varje människa dit andra människor inte automatiskt har tillträde, att den personliga sfären bejakas och att ingen får ta sig in där utan tillåtelse, detta är att visa respekt. Eleverna har sin mänskliga värdighet och sitt lika värde förankrat i denna integritetszon, genom att vara observant på denna och låta eleverna behålla sin zon har man skapat en neutralisering i maktsymmetrin som finns mellan lärare – elev. När en elev känner sig angripen så försvarar hon eller han sin mänskliga värdighet genom att avbryta eller inte lyssna.
Hansson förklarar vidare hur det är när det finns respekt, hur det förkommer tillit, förtroende och kärlek, spontana livsyttringar, det som sker är spontana handlingar utan tvång och baktankar. När man inte litar på varandra, förekommer instängda livsyttringar som visar sig genom
misstänksamhet, missunnsamhet, självupptagenhet, missnöje, cynism, osämja, fiendskap och hat.
Hanssons studie, beskriver eleverna att lärarna visar brist på respekt genom att inte lyssna, göra sig otillgängliga för kommunikation och genom att visa upp ett oberäkneligt humör. Eleverna lämnas åt sig själva utan ordning och struktur. Elever i en bruten lärare - elev relation utsätts för en utsatt position. Elever är, oavsett de vill eller inte, utelämnade till läraren.
Vidare beskrivs hur eleverna efterfrågar lärare som är både stränga och snälla och som erbjuder undervisning med ordning och struktur. I Hanssons studie beskriver eleverna hur de vill ha lärare som lyssnar och behandlar alla elever lika. Hansson menar att genom blickar har läraren möjlighet att uttrycka växlande både snällhet och stränghet, dessutom möjligheten att bekräfta – se varje elev.
Det är hur läraren använder sin personlighet och sina kunskaper i skolan som avgör om det förekommer respekt eller inte för läraren enligt eleverna. Den lärare som ger respekt får respekt tillbaka uttrycker eleverna i studien.
Tillit är något som människan har som grund, ända tills det finns en anledning att misstro enligt Hansson. Läraren har möjlighet att ta till vara på denna tillit hos eleverna och eleverna har möjlighet att ta tillvara på denna tillit hos läraren. Tillit skapas, etableras och upprätthålls i relationer om de inblandade väljer att ta till vara den tillit som en annan människa visar upp menar Hansson.
7
2.2 Motivation
Motivation är enligt Nationalencyklopedin en psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål.
Aspelin (2010) talar om ”Skam och stolthet”, hur stabila band väcker stolthet och hur instabila band skapar skam och riskerar att banden bryts. Han anser att begreppen förutsätter varandra och att vi upplever snabba skiftningar mellan bägge dessa känslor, som vägleder individerna genom att signalera rött eller grönt ljus i den sociala trafiken. Just stolthet är det som många gånger driver eleven till att vilja. För att man ska uppnå ömsesidig stolthet förutsätter det att både lärare och elev är intresserad av vad man talar om.
Detta styrker hur vi lärare behöver ha med oss eleverna i målet med undervisningen, att vi har verktyg för hur vi genom olika metoder kan samverka med eleverna i hur vi tar oss till det gemensamma målet. För att skapa motivation i ett ämne krävs det av oss lärare att vi är så intresserade och kunniga i ämnet och att vi har förmågan att förmedla av vilken anledningen det är så roligt och intressant att lära sig om just detta.
Aspelin är även tydlig med att det är just lärarens förmåga att vara en levande varelse av kött och blod som blir den som eleverna relaterar till. Där det inte handlar om att vi som lärare ska lära en viss sak utan att vi faktiskt vågar stå upp och vara oss själva där vi vågar dela med oss av våra egna
erfarenheter som naturligtvis är både av bra och dålig karaktär.
Hugo (2011) som har gjort en studie med elever som har skolmisslyckande bakom sig och som tappat motivationen för skolan menar att målen i skolan måste uppfattas som möjliga att nå och dessutom måste det vara elevernas egna mål. Han uttrycker också hur viktigt det är att vara försiktig med att testa kunskaper i det första mötet med eleven, att vi som lärare måste tycka om eleverna och att vi måste tro på dem och visa det genom att ha förväntningar på eleverna.
I Hugos studie visar eleverna att de upplevde att skolans innehåll blev meningsfullt när de upplevde att de fick vara delaktiga tillsammans i gemensamma projekt och det fick dem att känna att det de lär sig i skolan är ”på riktigt”. Eleverna i studien blev motiverade och lärde sig av att utföra konkreta och praktiska arbetsuppgifter, Dewey (1897/2003) menar att undervisningens kärna är att lära sig det teoretiska via det praktiska. Som studien visar kan vi se att elever med starkt skolmotstånd lär sig både praktiskt och teoretiska kunskaper genom att göra något konkret med händerna.
8
Ardoris (2009) Målmedvetet lärarskap beskriver följande: ”Vad barn och ungdomar behöver mest av allt för att motiveras är en känsla av vad skolarbetet eller ett förändrat beteende kan ge dem, inte information om vad de inte borde vilja ha”(s.27).
Han har tagit fram en praktisk guide som ger oss som lärare möjlighet i att välja hur vi kan arbeta i skolan. Här finner vi en bok där det istället för att beskriva ”Vad vi vet om lärande?” så beskriver han ”Hur vi som lärare kan agera i den verklighet som vi upplever.” Ardoris bok utgår från egna
erfarenheter både som elev och lärare i skolan, som föreläsare på högskolor och skolor samt de inspirerande mötena han haft de senaste åren med pedagoger och skolledare.
Ardoris skriver hur vi i skolan ständigt är med i en utvecklingsprocess som innefattar flera nivåer såsom; samhället, skolans, klassens, elevernas och föräldrarnas. Vårt arbete har en inverkan på dessa nivåer men vi påverkas även av dessa nivåer. Lärare har mycket att förhålla sig till menar han, och genom att lärare utvecklar sig i sitt arbete är det lättare att hänga med i förändringsprocesserna.
Genom att delta i verkligheten fullt ut och ha möjligheten att hjälpa till och forma den i önskvärd riktning så har lärare möjlighet att vara med i ett oerhört givande och intressant arbete. Utveckling tar tid menar han, utveckling är som allt lärande som kräver insatser i form av tid, reflektion och lust.
Människor motiveras genom att beröras av känslor och genom att se en positiv framtid anser han. Ardoris beskriver motivationen som centralt i allt lärande, då det är motivationen som är motorn som driver oss framåt mot nya mål och som ger oss kraften att lägga ner extra energi för att ta oss förbi våra gamla horisontlinjer. Motivation kan generellt kopplas ihop med någon sorts känsla av lust, och det gäller för oss lärare att förstå vad det är som driver de enskilda eleverna och vad som är viktigt för dem i lärandeprocessen.
Det som de flesta av oss blir motiverade av anser han vara en positiv och trygg arbetsmiljö, där trivsel och prestation går hand i hand.
Hansson (2012) beskriver att eleverna vill att läraren ska bekräfta varje enskild elev och att detta bekräftelsebehov skulle kunna vara ett uttryck för ett sökande efter närhet i en skola som kommit att bli både mer distanserad och kylig. Att som elev bli bekräftad är en viktig faktor för att skapa
motivation. Dessutom pekar även denna studie på att det är hur läraren använder sin personlighet och sina kunskaper i skolan som är viktig, som avgör om eleverna uppfattar läraren som förtjänad av respekt eller inte.
9
2.3 Trygghet
Aspelin (2009) förmedlar att utbildning är en livslång process och som när den är som bäst
kännetecknas av att eleverna formas till liv i sanning, ansvar och kärlek. Läraryrket är det viktigaste yrket, vilket samhällets öde vilar på.
”Att inte värdesätta relationer i utbildning blir därmed liktydigt med att inte värdesätta livet självt”(s.162).
”Läraren urskiljer sig från eleven och träder samtidigt i relation med honom som person. Och det är i en personlig relation som läraren själv är autentisk.”(s.162)
Hugo (2011) har i sin studie sett att en stor framgångsfaktor var just att lärarna tyckte om eleverna sådana som de var och utgick från vilken erfarenhet de hade med sig samt att de trodde på att de kunde klara av saker. Detta i sig ger trygghet för eleverna att det är okej att vara den man är samt att det faktiskt finns lärare som tror på mig och min förmåga.
En annan sak som Hugo förordar är att färga in ämnena för det ska bli möjligt för eleverna att se ett sammanhang i sin undervisning och han ser då även en fördel i att använda sig av långa
sammanhängande pass som omfattar hela eller halva skoldagar.
Han lyfter hur viktigt det är att man har eleverna med sig och att det är just genom att stärka deras självförtroende och deras självkänsla som det blir möjligt för ett lärande.
Ardoris (2009) påpekar hur viktigt det är att åstadkomma resultat och samtidigt få till stånd ett slags välbefinnande. Han anser att det är just känslorna som är särskilt viktiga och att det är en viktig del att vi lärare kan hantera detta genom att stimulera deras känslor och att för att det ska gå måste läraren känna lust och glädje inför vad hon gör.
Ardoris påpekar vidare hur lärare varje dag behöver jobba med att skapa en trivsam, stärkande och avslappnande miljö som gör det möjligt för eleverna att känna trygghet i att prestera, kommunicera och känna motivation.
Hansson (2012) talar om hur vänskap handlar om att man bryr sig om varandra och att man beskyddar varandra, det är självklart med respekt och beroende på vad som hänt så kan man förlåta när det gått fel. Att ha en vänskapsrelation ger trygghet.
10
I en skolklass förekommer även den sortens relation med vänskaplig distans som innebär att det är någon man umgås med i skolan och gör skolarbeten med, där det är viktigt att alla får vara med som vill, annars så utsätter man någon för mobbing vilket inte är ok. Detta inger också trygghet, att alla är snälla mot varandra.
När det däremot brister i respekt mot varandra är rädslan att få kommentarer om sin person, sina åsikter eller annat som rör sin person stor och det blir väldigt otryggt. Eleverna förväntar sig att läraren ska hålla ordning i klassen genom att vara både snäll och sträng, detta är en förutsättning för att eleverna ska komma till arbetsro och känna trygghet i klassrumsmiljön. En tydlig otrygghetsfaktor för eleverna är när brutna relationer uppstår mellan elev och lärare.
Efter att ha studerat denna litteratur kan vi konstatera att det finns tydliga likheter hos dessa. I litteraturen som vi valt kan vi framförallt se det filosofiska resonemanget. Vi människor är fulla av känslor som styr oss på olika sätt, genom att våga vara med där i våra känslor finns det möjlighet att hitta motivation, relation och trygghet. Det krävs en relation innan det är möjligt att komma till lärande. När vi talar om respekt, är det en osynlig integritetszon som finns runt varje individ och är personlig. En förväntad kompetens som pedagog är att klara av att läsa hur långt in kan jag gå och hur långt in släpper jag in i dessa zoner samt att vara en positiv och sann människa av kött och blod.
11
3. Intervju studierna
Vi har använts oss av två olika intervjustudier. Som vi har valt att kalla intervjustudie- 1 och 2. Intervjustudie 1. Utfördes tillsammans med eleverna där vi kom med olika frågeställningar och där eleverna sedan fritt fick berätta om sina erfarenheter och synpunkter. Genom dessa olika
frågeställningar hoppades vi på att få fram tydligare vad som motiverar eleverna i skolan.
Intervjustudie 2. En av våra nyckelfrågor berör varför eleven kommer till skolan och då tyckte vi båda att det var lämpligt att använda oss av ytterligare en undersökning som komplement i vår metod. Vi fick möjlighet att ta del av en studie som gjorts på ett flertal skolor med Yrkesgymnasial inriktning i södra Sverige genom att intervjua kurator och skolsköterska som genomfört denna studie på samtliga skolor. Vi fick ta del av hur studierna gjorts ute på skolorna och vad syftet varit med dessa samt vilka svar på frågorna eleverna lämnat.
Innan vi bestämde oss för att använda dessa intervjustudier som vår metod diskuterade vi andra metoder och tillvägagångssätt. Vid en enkätundersökning kom vi fram till att resultatet och svaren skulle bli mer begränsade och svårare att få fram kärnan i det resultat vi ville uppnå, då vårt mål är att få fram elevernas egna tankar och svar kring deras motivation i skolan och genom att använda oss av intervjun som metod kan vi även omformulera våra frågor och behandla de svar vi får under tiden som intervjun pågår. Därför kom vi snabbt fram till att den kvalitativa forskningsmetoden var den som passade oss bäst i vårt arbete till att få fram så bra resultat som möjligt och uppnå vårt mål på bästa vis.
Dalen (2008) menar att ändamålet med en intervju är att få fram träffande och beskrivande information om hur andra människor upplever olika sidor av sin livssituation. Den kvalitativa intervjun är speciellt väl lämpad för att ge insikt om informantens egna erfarenheter, tankar och känslor. Och det är precis det vi vill få fram i vår studie kring elevers motivation i skolan, vad som gör dem motiverade i skolan, hur vi kan göra dem mer motiverade och varför de är eller inte är motiverade i skolan.
Vi var väl medvetna om att för att få fram bra resultat är det viktigt att intervjuaren är väl insatt i det berörda ämnet och då vi båda arbetar aktivt inom skolan med elever och deras motivation kände vi oss självsäkra på att hantera och bearbeta begreppet motivation. Det ska också beaktas att det är
tidskrävande att genomföra och bearbeta intervjuer.
Det är mycket som ska stämma och fungera för att man ska uppnå ett bra resultat. Det krävs att man är väl förberedd med diverse frågor och rätt tekniskutrustning, samt att man får en god kontakt med
12
informanten under intervjun. Vi såg till att vara väl förberedda genom att ha de aktuella frågorna tillhands och en fungerande bandspelare med extra batterier.
3.1 Presentation av skola och urval
Vi valde att genomföra intervju 1 på en gymnasial friskola som ligger i Södra Sverige. Här arbetar det 17 stycken lärare och på skolan går det totalt 127 stycken elever varav 52 stycken är frisör elever. Skolan har många yrkesförberedande program.
Grunden i pedagogiken på denna skola är det entreprenörs lärande. Här menar de att de sätter eleven, dennes kunskap och förmågor i centrum genom att fokuserar på deras personliga utveckling där de ska få möjlighet att upptäcka och uppnå nya mål.
Målet med vårt arbete har varit att få fram vad som motiverar elever i skolan. Vi bestämde oss för att vi ville intervjua cirka sex stycken elever på hantverksprogrammet med inriktning frisör i årskurs 3, beroende på hur intervjuerna kom att utforma mötet, valde vi att börja med dessa sex informanter och om vi sen ansåg att vi inte nått upp till vårt önskade mål med svaren på våra frågeställningar under intervjuerna kunde vi i efterhand välja att intervjua fler elever. Då vi kände oss nöjda med svaren från informanterna och dessa sex intervjuer valde vi att inte intervjua fler elever.
Dessutom såg vi en stor fördel av att använda den studie som gjorts av kurator och skolsköterska för att få ännu flera röster från elever på olika Yrkesgymnasium när det gäller vad som motiverar till att komma och stanna i skolan.
3.2 Etik och genomförande
Vi valde att använda oss av ett informerat samtycke vilket innebär att informanten på förhand ska orienteras om allt som rör hans eller hennes deltagande i forskningsprojektet (Dalen, 2008).
Eleverna fick ut ett informationsbrev för intervjustudie 1 med undersökningens syfte (se bilaga1). Vi informerade också eleverna om att det är helt frivilligt att ställa upp i intervjuerna samt att de själva kan välja att inte svara på frågor och att de kan välja att avbryta intervjun om de vill eller när de vill.
Vi har även upplyst eleverna om deras anonymitet genom att tala om för dem att allt de säger i
intervjun samt att det vi publicerar kommer vara konfidentiellt Vilket innebär att det är bara vi som har tillgång till deras identitet och svar i intervju.
13
I intervjustudie 2 blev kurator och skolsköterska informerade om i vilket syfte som vi skulle använda detta. Båda tyckte att vårt examensarbete som handlar om att ta reda på varför eleverna går till skolan var intressant och ville gärna låta oss ta del av studien.
Eleverna är helt anonyma och ingen av oss vet vilka dessa elever är utan bara på vilka skolor de går, de enda som har tillgång till deras identitet är kurator och skolsköterska. Eleverna har svarat i grupp så det finns inget skriftligt underlag på vem som sagt vad utan det som grupperna gemensamt kommit fram till kommer att användas.
Vår tanke var från början att båda skulle medverka under intervjuerna med eleverna men då en av oss fick förhinder den dagen som vi planerat att genomföra intervjuerna fick vi snabbt fatta ett beslut om vi skulle boka om intervjuerna till en annan dag eller om den andre skulle ta på sig uppgiften att intervjua eleverna själv. Vi kom fram till att det bästa var att genomföra det som planerat den dagen.
Detta kom vi fram till för att intervjuerna kom att spelas in på band samt att det fördes anteckningar så skulle detta fungera precis lika bra. Med hjälp av inspelningarna och anteckningarna kunde vi också tillsammans gå tillbaka och analysera intervjuerna. Vi kommer ta upp mer om detta under rubriken diskussion i vårt arbete.
Vi hade ett klassrum som eleverna kände sig hemma i till vårt förfogande där vi i lugn och ro kunde utföra intervjuerna utan att bli störda. Då intervjuerna utfördes under skoltid och de berörda eleverna gick i samma klass, fick de komma in en och en i namn ordning på klasslistan när intervjuerna genomfördes. Varje samtal med eleven inleddes genom att informera om att samtalet registrerades på band för att vi ska ha möjlighet att kunna bearbeta materialet även efteråt och mer noggrant, vilket alla godkände. Det påtalades också att allt de säger kommer behandlas konfidentiellt mellan oss.
Dessutom godkände samtliga elever som deltog i intervjuerna att vi kunde ta kontakt igen om vi skulle behöva kontakta dem igen efter att ha analyserat svaren. Samtalen med eleverna varierade mellan 15-45 min. Samtalen varierade både i tid och i kvalitet, detta beroende på vilken kontakt under intervjun som blev möjlig med de olika eleverna. Vissa var väldigt pratglada och utformade sina svar långt och tydligt medan andra valde att svara väldigt kortfattat.
14
4. Intervjuer
När vi arbetade fram och utformade våra intervjufrågor utgick vi från våra egna tankar och funderingar vi hade kring vad som motiverar eleverna i skolan med följande rubriker: elevers inställning till skolan, definition av en bra lärare, motivation i skolan/klassrummet, lärar- elev relation och positiva möten i skolan. I intervjustudie 2 har vi först och främst velat ta reda på vad det är som gör att eleverna kommer till skolan.
Vi ville att våra frågeställningar skulle hjälpa oss som lärare att bättre förstå eleverna kring deras tankar och funderingar omkring deras motivation i skolan. Genom att forska kring detta hoppas vi även på att bli bättre lärare samt att lättare få elever att känna sig motiverade till att komma och vara aktiva i skolan.
4.1 Resultat och analys intervjustudie 1
Vi redovisar resultaten utifrån våra frågeställningar för att tydliggöra de olika svaren som framgick i vår undersökning. Vi har gemensamt valt ut vissa av de svaren som framgick under intervjuerna med eleverna. Vi har valt att ta med de svaren som för oss känns viktiga, enhetliga eller utstickande på sådant sätt att vi kan lära oss något av detta i vår framtida roll som lärare. Vi har valt att skriva ner vissa svar som vi anser vara speciella på något vis och som vi tyckt varit extra intressanta.
Vi diskuterade vidare vi om vi skulle ta med dessa olika svar vi fick av eleverna vi vår intervjustudie 1 och kom fram till att svaren som framgick är för oss väldigt intressanta och lärorika och valde därför att bara sortera ut och inte skriva med de svaren som vi kände inte var fullt så utvecklande för oss i vår roll som lärare.
Då vi mestadels utgick från våra egna tankar och funderingar kring eleverna motivation
i skolan kan vi i efterhand tycka att vi borde läst på mer om vilka frågeställningar som är viktiga vid intervjustudierna genom att tagit del av tidigare forskningar och litteratur.
4.1.1 Elevers inställning till skolan
På frågan om varför eleverna valt att gå på frisörprogrammet så var deras svar enhetligt.
15
”Jag har alltid älskat att hålla på med hår och skönhet, det var och är alltid jag som får fixa kompisarna i håret när vi ska iväg på fester och sådant och det är ju kul”
”För jag tycker om att jobba med hår och sådant”
Fem av eleverna tycker att de utvecklats bättre på det sociala planet vid frågan om de tycker att de utvecklats genom utbildningen.
”Jag är inte lika blyg längre så jag vågar prata mycket mer med olika människor nu och det tycker jag är jättebra”
”Ja. socialt har jag utvecklats och det har gjort mig till en bättre frisör” ”Jag vågar mycket mer nu, typ pratar mer och sådant”
”Hmm, jag har ju blivit mycket bättre på alla praktiska momenten och så för jag visste ju inte riktigt hur man klippte och sådant innan jag började på frisör”
4.1.2 Elevernas definition av en bra lärare
Vi bad eleverna beskriva en bra lärare och majoriteten av eleverna vill bli sedda och lyssnade på och om en lärare gör det är det en bra lärare enligt dem.
”När de visar att de bryr sig om en, typ om man är ledsen eller så. Och att de är trevliga” ”Det är när de inte är dömande mot en utan lyssnar på en och anpassar sig efter oss lite mer
och att de är snälla”
”De ska vara rättvisa och lyssna på en när man problem eller något. Också att de ska kunna göra lektionerna roliga”
”De ska kunna förklara bra så man förstår och inte prata för mycket för då tröttnar man och slutar lyssna och sen förstår man ingenting istället”
Vid frågan hur de tycker att en bra lärare ska möta dem så ville de flesta eleverna att lärarna skulle vara glada.
”När de ser en som en vuxen och inte behandlar en som ett barn. De ska vara strikta men också visa sin personlighet”
16
”De ska vara glada och fråga en hur man mår och sådant. De ska vara hjälpsamma och prata med en typ om framtiden och sådant man funderar på”
”Dom ska vara rättvisa och hjälpsamma” ”De ska få en att må bra och vara glada”
4.1.3 Elevernas motivation i skolan/klassrummet
Ordet motivation upplevdes svårt att förstå för eleverna men efter att vi tillsammans diskuterat fram vad ordet innebar svarade de följande.
”När man kan se ett resultat, att det blir bra liksom”
”Vet inte riktig men kompisar och familj motiverar mig och när jag inte riktigt känner att jag egentligen inte orkar men gör det ändå för att de stöttar mig”
”Att man är engagerad och vill göra grejor”
”När man känner lite jävlar i, typ att man vill göra något”
På frågan om vad som motiverar dem i skolan/klassrummet och hälften menade att det är det är betygen som motiverar dem att gå i skolan medan de andra menade på att det är trivseln i skolan/klassrummet som motiverar dem.
”Jag vill prestera bra i skolan så jag kan söka in på högskola eller universitet och plugga vidare så jag får en bra framtid”
”Att få beröm när man gjort något bra, mest när det är praktiska moment där vi jobbar självständigt och sådant. Det gör mig motiverad tror jag”
”När jag känner att jag trivs med lärare och kompisarna då blir jag mer motiverad att gå till skolan typ ibland om man är ovän med en kompis eller inte gillar en lärare då vill man ju inte gå dit”
”Jag gillar inte att plugga så mycket men jag vill ha bra betyg så det är väl det i så fall” Svaren varierade lite när vi bad dem beskriva ett tillfälle där de känt att en lärare hjälpt dem att bygga upp motivationen i skolan.
17
”hmm, svår fråga men jag tror det är när jag kanske har haft svårt med något, typ en
håruppsättning och läraren har hjälpt mig att förstå hur jag ska göra och när jag är färdig så får jag beröm”
”När de har nya sätt att lära ut på. Ofta får vi öva många gånger på samma sak och när de gör det på ett annat vis som typ är roligare eller annorlunda då blir det mycket roligare”
”Om de visar att de tror på en och att de säger att detta fixar du. När de pushar en liksom” ”När de pratar med mig som en kompis och inte är så himla kalla och allvarliga, det gör att jag
tycker det roligare att vara med på lektionen”
4.1.4 Lärare – elev relationen
Alla svarade på något vis att de tycker det är en viktig förmåga hos en lärare att de visar att de bryr sig om eleverna och de flesta tror även att alla lärare kan uppnå deras förväntningar på att vara en bra lärare om de bara vill.
”Det är viktigt att de kan prata med mig på ett bra sätt och lyssna på vad jag har att säga och jag tror att alla kan göra detta om de orkar engagera sig”
”De ska vara omtänksamma, snälla och trevliga och de tycker jag att de flesta lärare redan är” ”Jag tycker de ska vara ärliga för jag vill veta mina brister men också vad jag är bra på. Sen
tycker jag att de ska vara förstående om man har en dålig dag eller något. Om de vill så kan de nog det”
”De ska vara glada, kunna förklara så man förstår och hålla koll så man jobbar under lektionen”
Vid frågan om de har upplevt ett dåligt förhållningssätt/relation från en lärare och vad det då var som gjorde att de upplevde den dålig samt om de pratade med läraren om det. Vi ställde även följd frågorna till detta som var om de upplevde att det blev någon skillnad efter att de pratat med läraren om det. Och om de inte pratade med läraren om det, vad det då berodde det på att de lät bli. Några av dem refererade till lärare de haft tidigare när de var yngre och om de upplevt en dålig relation till en lärare så berodde det oftast på att de kände att läraren inte brydde sig om dem.
18
”Ja, det finns en lärare som typ dumförklarar mig och det känns som den läraren bara gör detta för att få pengar inte för att den tycker det är kul att jobba som lärare och jag tror inte läraren tycker om mig heller. Jag orkar inte ta upp det med läraren för jag pallar inte käfta”
”Det var en lärare jag hade i högstadiet som var jätte orättvis och sur och när jag pratade med läraren om det så sa han att han inte höll med mig men att han skulle försöka bättra sig så det var ju ändå lite bra”
”Nej det har jag inte gjort”
”Ja, det var min gamla engelsklärare i högstadiet. Hon var inte speciellt trevlig och hon var riktigt skrämmande tycker jag så därför vågade jag aldrig ta upp det med henne”
4.1.5 Positiva möten i skolan
Vid frågan om vad som gör dem glada i skolan så framgick det tydligt att vännerna i klassen var viktigt för dem.
”Mina vänner och när vi har bra gemenskap”
”Vännerna, glada lärare och när vi inte har så jobbiga lektioner” ”Mina kompisar”
”När jag känner mig positiv och lärarna är glada. Sen att man får träffa sina kompisar i klassen”
4.2 Intervjustudie 2
På fem olika Yrkesgymnasium i södra Sverige valde man att under en värdegrundsdag jobba med övningar som skulle få elever och lärare att vara överens angående trivsel och angående närvaro.
Tanken var att det skulle bli en öppen dialog mellan elever där de hade möjlighet att uttrycka sin önskan om hur skolan ska fungera. Det sattes upp tydliga gemensamma direktiv om hur
förhållningssättet skulle vara till varandra under denna dag. Gemensamt kom man fram till att allas åsikt är viktig och alla har rätt till sin åsikt och det man talar om i sin grupp stannar där och är inte något som man diskuterar med varandra efteråt. Anledningen till det var för att det skulle kännas tryggt att prata och tycka vad man ville.
Eleverna som var med under denna värdegrundsdag delades in i grupper om ca 10 elever, som bestod av blandade årskurser och det fanns både tjejer och killar i alla grupper. Skolsköterska och kurator
19
hade tagit fram frågor som grupperna fick svara på tillsammans, närvarande i varje grupp fanns skolsköterska eller kurator.
Intervjun som utfördes för att vi skulle kunna ta del av deras studie genomfördes på en av våra skolor och varade i en timme och det var kurator som intervjuades av en av oss, dessutom har vi haft möjlighet att ringa och diskutera samt säkerställa det material som vi fått ta del av till kurator.
4.2.1 Analys intervju studie 2
Genom intervjustudie 2 har vi fått möjlighet att titta på vilka faktorer som påverkar elevernas vilja att komma till skolan. Utifrån de svaren vi fått av kurator så kan vår tolkning och analys sammanfattas från intervjustudie 2 på följande sätt:
Fråga 1. Varför går du till skolan?
Eleverna väljer att gå till skolan för att träffa vänner och för att skaffa sig en framtid. Det är också tydligt hur viktig läraren är, här beskrivs glada lärare som man kan lita på och som är hjälpsamma som viktiga anledningar till motivationen till skolan. Möjligheten till att skapa en framtid och till att klara av sin egen försörjning har betydelse för att komma till skolan. Framtid för många kan vara att läsa vidare vilket gjorde att betyg sågs som en viktig faktor till att vara i skolan.
Fråga 2. Hur blir jag bemött på skolan och hur bemöter jag andra?
Eleverna anser att hur man blir bemött är resultatet hur andra bemöter mig tillbaka. Att vara snäll mot någon som inte är snäll mot en själv är otänkbart.
Fråga 3. När du lyckats med något, vad har gjort att du lyckats?
När eleverna lyckas med något i skolan anser de att de har haft rätt inställning, de tycker att det är kul och även här kommer lärarens viktiga roll fram då det beskrivs att läraren har tjatat på ett bra sätt.
20
Fråga 4. Kan jag lära mig saker i skolan som jag har nytta av resten av livet? Vad är ett bra liv?
I skolan lär man sig saker som man har nytta av både socialt och kunskapsmässigt för att skapa ett bra liv anser eleverna. Ett bra liv är att vara frisk, ha vänner och kunna försörja sig, helt enkelt slippa oro sig och vara bland människor man mår bra av uttrycktes av eleverna.
Fråga 5. Spelar innehållet på lektionerna någon roll för hur jag mår?
Innehållet på lektionerna var inte det viktigaste utan att läraren var glad och såg alla eleverna ansågs viktigt. Det var även tydligt att eleverna ville ha lärare som var intresserade av sitt ämne genom att beskriva vilken nytta det finns med kunskaper i just detta ämne och att de la sin undervisning på rätt nivå och efter sina elevers styrkor och svagheter. De vill ha möjlighet att visa kunskap på mer än ett sätt och de vill att lärarna låter eleverna få frihet genom att vara med och välja hur kunskapen ska redovisas. Eleverna beskriver hur viktig känslan av att läraren vill lära oss och bryr sig genom att lyssna har betydelse. När det är svårt med något ämne så påverkar det eleverna genom att de blir stressade eller struntar i det.
Fråga 6. Spelar mobiltelefonen någon roll?
De flesta eleverna anser att man koncentrerar sig bättre utan mobiltelefon.
Fråga 7. Vad är det som gjort att du kommit nära dina klasskamrater och de som jobbar på skolan?
Det som gör att man kommer nära sina skolkamrater beror dels på att skolan är liten men även för att man är tillsammans hela tiden och lär känna varandra. Lärarna som hjälper eleverna är de som kommer eleverna nära enligt eleverna.
Fråga 8. Hur viktigt är det vara i skolan?
Eleverna är överens om att det är viktigt att gå till skolan. Studiestödet och att man är rädd för att missa lektioner har betydelse enligt eleverna.
21
5. Analys och Diskussion
Huvudsyftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på vad det är som gör att eleverna går till skolan och vad det är som motiverar dem i gymnasiet. En annan del av detta examensarbete var att hitta verktyg för att som lärare kunna inspirera och engagera elever som går i gymnasiet 2013 till att få sina tre bästa skolår i livet. Vi har båda två erfarenheter från undervisning i Yrkesprogram och har valt att undersöka elever som går på just yrkesinriktade gymnasium.
Vi har gjort vår studie från tre håll, två parallella intervjustudier och en litteraturstudie. Att ha jobbat med två olika intervjustudier tycker vi båda har fallit väl ut, även om det inte var tanken från början. Genom att få möjligheten att se vår studie från flera skolor och genom att få ta del av speciallister och dess kunskap från kurator och skolsköterska har vi lärt oss mycket.
5.1 Sociala band och relationer
Under rubriken elevers inställning till skolan framgick det tydligt att eleverna tycker att de utvecklats mycket bättre på sina sociala delar så som att de finner det enklare att prata med nya människor, vågar ta mer plats vid sociala sammanhang och känner större självkänsla i vår metod 1. Aspelin (2009) skriver om Scheffs teori om sociala band där han menar att sociala band är något som binder och kopplar samman olika ting med varandra. Vidare menar han att: “sociala band är det kitt som håller samman människor och grupper i samhället” (s.25).
Vi uppfattar det som eleverna i denna klass har genom varandra och deras tidigare och nutida erfarenheter tillsammans med skolan och lärarna hjälpt varandra att binda samman sig i dessa sociala band och därigenom utvecklat sina sociala aspekter och därefter också ökat sin självkänsla.
I den kompletterande studien är det tydligt att just relationer är en viktig del för att vilja gå till skolan då det uttrycks hur vänner och glada lärare spelar roll. Här utrycker eleverna också hur lärare som vill hjälpa kommer nära sina elever.
Och för att skapa en god lärandemiljö för eleverna så krävs det att eleverna känner att de tillhör där de är, om det så är i klassrummet, skolan, matsalen eller på rasten.
Resultaten i våra studier pekar på att eleverna behöver lärare omkring sig som ser dem och bekräftar dem. Det är tydligt att de vill att vi ska ringa efter dem när de är borta och att de vill att vi ska följa upp dem i sin utbildning så att de inte kommer efter och att tappar känslan av att ha förmågan att klara sina kurser. Att se en elev betyder att vi vet vad de heter, att vi är intresserade av att hitta de positiva
22
saker som varje personlighet har och att vi har förmågan att uttrycka detta och vi verkligen menar det vi säger.
Att väcka elevernas känslor och väcka lusten att lära är stor utmaning för oss lärare och förutsätter att vi själva tycker om det vi har i uppdrag att göra. I vår kompletterande studie så uttryckte eleverna att de vill att lärarna skulle vara intresserade av sitt ämne och klara av att motivera varför det var bra att kunna detta ämne. Det gick även att se hur mycket som handlar om en känsla, där det utrycks att det ska vara roligt, att bli bekräftad och omtyckt.
En av våra starkaste insikter under detta examensarbete har varit hur viktigt det är att vi måste vara intresserade av hur vi själva fungerar och ständigt utveckla vår person till att vara den vi vill vara för att klara av att stå upp för en god förebild åt våra elever.
Detta innebär inte att vi på något vis anser att vi ska vara perfekta och felfria, men vi ska förstå vad som inte är så bra och klara av att stå för detta samtidigt som vi har modet att be om ursäkt när vi gjort fel och jobba på att förbättra oss. Vi tror det är oerhört viktigt att precis som vi behöver kunna använda elevernas positiva sidor ha förmågan att se våra egna positiva sidor och bekräfta dessa samtidigt som vi utvecklar dem.
Aspelin (2011) beskriver att en god utbildning kännetecknas av att eleverna formas till liv i sanning, ansvar och kärlek. Dessa ord får oss som lärare att verkligen inse vilket viktigt jobb vi har och ger oss motivation till att utveckla vår kunskap i vad det verkligen innebär att ha förmågan att möta våra elever på bästa sätt.
Det är även lätt att vi hamnar i en iver av att skaffa relation till eleverna vilket kan resultera i att vi blir för privata. Detta är en ständig balansgång och något vi som lärare kommer få jobba med under hela vårt arbetsliv. Att arbeta med dagens ungdomar kräver att vi som lärare har en bild av hur det är att vara ung i dagens samhälle, att ta reda på vad det är som krävs av en ung människa för att hon eller han ska känna sig nöjd med den hon eller han är. Att vara ung är oftast en tid där vi känner oss vilsna dessutom fungerar vi olika och har olika behov.
Evenshaug och Hallen (2001) beskriver hur ungdomar har problem med sin identitet där de går ifrån att vara barn ska hitta vem de vill vara som vuxen. Detta tar mycket av deras kraft och de upplevs ofta som extrem upptagna av sig själva och det är väldigt viktigt för dem hur de upplevs av andra. Som vuxna i skolans värld behöver vi vara intresserade av var de unga hämtar sina förebilder och hur deras drömmar ser ut och vara beredda på att detta skiftar. Dessutom har det gått upp för oss hur viktigt det är att vi är medvetna om hur samhället fungerar och är uppbyggt för att se hur olika saker hänger ihop med hur vi faktiskt har det tillsammans på en skola.
23
Att skapa en klassrumssituation som är trygg och där det finns lust att lära så att det blir positiva resultat är vårt mål som lärare. Precis som Aspelin (2011) beskriver tycker vi att vägen till hur en lärare ska göra för att nå denna lust är något som varje enskild lärare måste göra utifrån sitt eget hjärta och är inte något som kan komma ur ett regelverk eller från någon annan.
Utifrån vår kompletterande studie kunde vi se att eleverna såg fram emot sina karaktärsämnen. Vår slutsats i detta är att det är en fördel för oss som är karaktärsämneslärare som redan har elever med lust med sig in i klassrummet, sedan är det upp till oss och förvalta detta och göra det ännu mer intressant.
Vi kan även se hur viktigt det är att vi lärare på en skola kan samverka med olika ämnen och dra fördel av elevernas vilja i karaktärsämnena och då även skapa ett lärande där vi är mer än en vuxen som har möjlighet att skapa ett lärande. Detta förutsätter att vi har stöd från vår skolas ledning att utveckla denna typ av samverkan genom att det avsätts tid och resurser.
Att svetsa samman arbetslagen och skapa en gemensam linje i lärandet där de vuxna på skolan får insikt i sina kollegors olika ämnen skapar en stark sammanhållning och även en känsla av
sammanhang. Precis som Ardoris (2009) skriver har varje lärare möjlighet att påverka bilden av sin skola genom att dela med sig av sina goda idéer och sitt engagemang, detta hoppas vi kunna göra genom lösningsfokuserade samtal och med en insikt i att alla har något att lära av alla.
Eleverna i de båda studierna såg fram emot att gå till skolan för att träffa sina vänner. Under ungdomstiden får relationen till kompisar en speciell betydelse enligt Evenshaug och Hallen (2001) som beskriver att tillsammans får de behovet av bekräftelse och tillhörighet uppfyllda och de får även möjlighet att utveckla en social livsform som hjälper dem att finna sig till rätta i det vuxna samhället.
Ute på sin praktik upplever eleverna att de tar ett mer vuxet ansvar än i skolan. Vi anser att det är ett resultat av att det finns en strävan som ungdom att bli vuxen och att det är vuxna på arbetsplatserna som förväntar sig att eleverna tar ett vuxet ansvar.
Det är tydligt att eleverna vill vara tillsammans och att de vill träna sig på att samarbeta, det är viktigt att vi som vuxna förstår att våra ungdomar håller på att träna sig på hur det ska gå till och på hur de behöver vara för att det ska fungera. När vi som människor tränar oss på olika nya saker behöver vi göra fel för att hitta rätt och i klassrummet och på skolan kan det innebära konflikter mellan elever men även lärare och elev kan ryka ihop, då får vi som lärare inte glömma vem av oss som är den vuxna.
24
Evenshaug och Hallen (2009) talar om att behovet att bli accepterad av sin grupp är väldigt stor hos ungdomar och att de kan gå väldigt långt för att bli accepterade vilket vi kan se när det gäller grupptryck. Det finns ett behov av att bli bemött på ett vuxet vis och det gör att det är viktigt att låta eleverna vara med och bestämma om hur vi ska ha det på skolan och hur utbildningen ska genomföras genom lösningsfokuserade samtal i grupp där det ställer stora krav på oss lärare att leda dessa i en positiv riktning.
5.2 Motivation till skolgång
Det har under arbetets gång varit viktigt att få fram vad som motiverar elever i skolan och det har tydligt framträtt att det är vissa begrepp som motiverar eleverna i dagens skola. Det är begrepp så som vänner, glada -, förstående och kunniga lärare samt att de vill bli hörda och lyssnade på av lärarna. Hansson (2012) har i sin studie fått fram hur eleverna beskriver hur en ömsesidig respekt ser ut mellan elev och lärare, genom att läraren ska se alla för den man är på ett likvärdigt, lyssnande och
bekräftande vis.
Det är viktigt att vi tycker om våra elever, vilket Hugo (2011) uttrycker. Att se varje elevs positiva egenskaper, fokusera på vad varje elev gör bra och lyfta detta inför alla. Elever motiveras av att göra saker ”på riktigt”, där det blir synligt vad som utvecklats och där nyttan med vad som gjorts går att ta på.
Läraren är väldigt viktig för elevernas motivation. Detta var väldigt tydligt i vår studie och även i den kompletterande studien som vi fick ta del av. Även den forskningen vi lutat oss mot har pekat på detta, där Hugo (2011) beskriver hur några av eleverna i hans studie inte visste vad en av lärarna undervisade för ämne men de gick alltid dit för hon var så bra. Aspelin (2010) talar om att vara vägvisare och ett föredöme som väcker elevens intresse för sig själv och för andra samt hur allt hänger ihop. Även Hansson (2012) talar om hur viktigt det är med en lärare som är både snäll och sträng, som bekräftar eleverna och som håller ordning.
Genom att se hur varje möte med elever och kollegor kan ge en utveckling då alla har något att lära alla, skapar en lust för varje möte. Att dela med sig av sig själv och metoder som varit framgångsrika samt att genom att visa uppskattning för sina medarbetare och elever har varje enskild individ
möjlighet att sprida en motiverande och utvecklande arbetsmiljö, när detta uppfylls i skolan så känner sig eleverna motiverade.
25
Eleverna kräver att vi som lärare ska visa att vi bryr oss om dem och ser dem som de individer de faktiskt är, de vill att vi ska lära känna dem så att vi kan bekräfta dem vid lektioner och ge dem uppgifter som utvecklar dem.
Att vi som pedagoger visar möjligheterna att göra sitt liv till det bästa, att vi tror på våra elever och deras förmågor är en viktig del av vårt yrke. Om vi kan möta eleverna där de befinner sig i livet just nu och tycka om dem för den de är kommer vi få ett möte som är förutsättningen för ett samarbete mellan lärare och elev.
När vi dessutom brinner för våra ämnen och har förmågan att introducera eleverna på ett inspirerande och tydligt sätt får vi möjligheten att vara med på en fantastisk resa tillsammans med unga härliga människor.
5.3 Trygghet
Aspelin skriver att för att kunna fostra karaktärer krävs förtroende. Ett förtroende bygger man upp som lärare genom att vara intresserad av var och en av de elever man möter genom att se och lyssna på dem. I våra intervjustudier har vi fått detta bekräftat då flera av eleverna just uttrycker att lärare ska bry sig, vara glada och tro på att man kan.
Hansson skriver hur eleverna i hennes studie vill ha lärare som är både snälla och stränga, att det är arbetsro i klassrummet utger en trygghet. Eleverna i våra studier talar om att förstå vad man ska göra och om man inte förstår så sitter man bara och gör ingenting eller stör med mobiler eller genom att tala med andra. Tydlighet ger trygghet. Att ha en känsla av att klara av vad som förväntas av en som elev uttrycker många elever vara viktig för att ta itu med sina uppgifter. Här krävs att vi alltid går in i varje lektion och visar vad som ska göras från det vi börjar tills vi slutar, tydligt både skriftligt och muntligt.
Evenshaug och Hallen talar om att vänner och grupptillhörighet är störst under ungdomen. Detta kan vi även se att våra elever i studierna bekräftar genom att uttrycka att en av anledningarna till att gå till skolan är kompisarna.
Hugo beskriver som en av sina slutsatser vilken betydelse elevens känsla av delaktighet har. Vidare förklarar han att detta beror på att känslan av tillhörighet i verksamheten och att ha inflytande i
verksamheten. Detta kan vi även se i våra elevintervjuer där eleverna beskriver hur de vill få möjlighet att visa kunskaper på flera sätt.
26
Elever på Yrkesgymnasium bör få möjlighet att vara med och påverka hur de ska visa kunskaperna i sina kursmål, detta anser vi vara en viktig del när man startar upp en ny kurs som lärare för att på så vis skapa en känsla av trygghet inför vad som komma skall. Ungdomar vill känna att de får bestämma och de vill ta ansvar, därför ska vi som jobbar med ungdomar fråga dem om deras åsikter innan vi bestämmer.
Eleverna behöver känna att det existerar ett klimat där det går bra att göra fel i klassrummet, där det finns utrymme för att rätta till det som blir fel, både när det gäller uppgifter och uppförande. Vi är medvetna om att vi i vår diskussions del skrivit mest när det gäller relation och motivation, vi tror båda att när relation finns så kommer även trygghet och motivation att bi möjlig.
I läroplanen står följande:
”Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar skapar
förutsättningar för att skolan ska utvecklas kvalitativt. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas samt att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas.”(s.8)
27
Handlingsförslag till Yrkeslärare på Yrkesgymnasium
Dessa förslag är framtagna för att vi vill dela med oss av vad vi lärt oss och förstått, dels från Malmö Högskola och vårt examensarbete samt även från vårt personliga kapital. Hoppas att de ska vara till nytta för någon.
Var en glädjespridare genom att hälsa god morgon, le, ge komplimanger, bekräfta och uppmärksamma när någon lyckats med både små och stora saker. Ardoris (2009) och Aspelin (2010)
Tyck om skolans alla elever och all personal, välj att fokusera på de goda sidorna hos dina medspelare. Hugo (2011)
Var intresserad av vad som fångar elevernas intresse i skolan och på fritiden, prata med dem, lyssna och dela med av dig själv. Hugo (2011)
Dela med dig av det som fungerar till dina kollegor, samarbeta. Ardoris (2009)
Var vuxen i ditt förhållningssätt till eleverna, våga vara personlig men låt bli att vara privat. Skaffa en relation innan du försöker lära ut massa kunskaper. Hansson (2012) och Ardoris (2009)
Förstå vad varje enskild elev förstår innan du börjar berätta vad du tycker att de ska förstå. Hugo (2011)
Bli inte frustrerad om ni pratar om annat än kursmålen på lektionen. Bli trygg i din läroplan och dess mjuka värden samt var med och forma nya samhällsmedborgare med intressanta diskussioner. Hugo (2011)
Avsätt en halv dag till att introducera din kurs, förtydliga vad just din kurs handlar om och vad som förväntas att lärandet ska ha blivit efter att den avslutats. Hugo (2011)
Låt eleverna vara med och bestämma vad som ska göras för att de kunskapsmål som kursen kräver ska uppfyllas kommer bli möjlig. Tipsa gärna om vad som gjorts tidigare för att nå dessa kunskapsmål, men var öppen för nya idéer.
28
Utgå ifrån en 16 - 20-åring när du tolkar kursmålen i kursplanerna, ”vad är rimligt att kunskapen inom detta område ska bli efter 100 timmars undervisning?”. Det är lätt att lägga sig för högt om man utgår ifrån de kunskaper man själv skaffat sig på kanske över 20 år.
Dela ut en beskrivning på de moment som förväntas i kursen och vad som krävs för de olika betygen efter att kursen introducerats och eleverna varit med och bestämt.
Återkoppla varje månad, följ upp hur varje elev ligger till och hitta en plan när behovet finns för att komma ikapp.
Genomför varje lektion tydligt och strukturerat. Gör det möjligt att bli färdig och klara av utan att behöva ta hem läxa. Ta tid till att avsluta, fråga eleverna ”vad av detta som vi gjorde idag ska vi fortsätta med, vad ska vi sluta med och vad ska vi börja med?” Hansson (2012) och Hugo (2011)
Tänk på att göra det möjligt att på mer än ett sätt visa sina kunskaper. Hugo (2011) och Hansson (2012)
Håll kontakt med mentorselevernas föräldrar, via mejl och sms förmedla positiva framgångar och aktiviteter.
Bygg upp ett förtroende, visa att du går att lita på. Våga sätta gränser, tänk på att ge negativ kritik enskilt men ge positiv feedback högt och tydligt för hela gruppen. Ardoris (2009)
Fira alla framgångar tillsammans med eleverna. Fira alla framgångar tillsammans med kollegorna.
29
Referenser
Ardoris, Igor (2009) Målmedvetet lärarskap – att arbeta med mätbara och omätbara mål i
skolan. Gothia förlag.
Aspelin, Jonas (2010) Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Gleerups Utbildning AB.
Evenshaug och Hallen, Oddbjörn och Dag (2001). Barn och Ungdomspsykologi.
Studentlitteratur AB.
Hansson, Susanne (2012). Doktorsavhandling. Den nödvändiga osäkerheten. Estetiska -
filosofiska fakulteten. Karlstad University Studies.
Hugo, Martin (2011). Från motstånd till framgång – att motivera när ingen motivation finns.
Liber AB.
Dalen, Monica (2007). Intervju som metod. Gleerups Utbildning AB
SKOLFS 2011:144, Läroplan för gymnasieskolan
30
Bilaga
Till elever på xx gymnasiet, xxxxxxx.
Vi är två blivande yrkeslärare som skriver ett examensarbete på 15hp i nivå. Examensarbetet ska handla om Vad motiverar eleverna i skolan?
För vår undersökning är det viktigt för oss att ta del av elevernas åsikter. Vi kommer därför intervjua ett visst antal elever på skolan och spela in dessa samtal på band. Vi beräknar att intervjuerna kommer att ta maximalt en timme.
Dessa intervjuer genomförs någon gång mellan måndag 18/3 och fredag 22/3 i vecka 12 på xx gymnasiet.
Intervjuerna skrivs ut, sammanställs och bildar underlag för vår analys. Inga person-namn kommer att skrivas ut, vare sig i utskrift eller i den slutgiltiga uppsatsen. Direkta citat kan komma att användas i det färdiga arbetet.
För att eleverna ska vara säkra på att vi har uppfattat den rätt får de därför möjlighet att godkänna sammanfattningen.
Elevernas Medverkan i studien är frivillig. Vår förhoppning är att ni vill delta i studien. För att försäkra oss om att ni fått del av informationen och vill delta i studien ber vi er att ta med nedanstående talong och lämna den till Barbro eller Anna-Lena senast måndag 18/3.
För fler frågor kan ni kontakta: Evelin tfn. 070xxxxxx eller Ewa tfn.076xxxxxx
Vi är mycket tacksamma för er medverkan!
Evelin Valentinsson och Ewa le Grand
………
Vill delta i studien
31
