• No results found

Användarens personliga integritet inom sociala medier - En jämförelsestudie mellan användare på Facebook och LinkedIn

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Användarens personliga integritet inom sociala medier - En jämförelsestudie mellan användare på Facebook och LinkedIn"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fakulteten för teknik och samhälle

Datavetenskap

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Användarens personliga integritet inom sociala medier

En jämförelsestudie mellan användare på Facebook och LinkedIn

User’s privacy in social media

A comparison study between users on Facebook and LinkedIn

Stephanie Bach

Linda Huynh

Examen: Kandidatexamen 180 hp Handledare: Bengt J. Nilsson

Huvudområde: Informationssystem Andra bedömare: Helena Holmström Olsson Program: Ekonomi & IT

(2)
(3)

Sammanfattning

Antalet användare på sociala medier har på de senaste åren ökat successivt på grund av de effektiva kommunikationsverktygen som underlättar kontaktknytningen med vänner, familj och arbetskollegor. Trots ökade användare på sociala medier visar tidigare forskning på att flera användare inte är medvetna om den stora mängd data som samlas in av olika sociala plattformar såsom Facebook och LinkedIn. Syftet med denna studie är därmed att beskriva hur nätanvändare beaktar personlig integritet på Facebook och LinkedIn. För att uppnå studiens syfte har vi samlat in det empiriska materialet genom en enkätundersökning som resulterade i svar från 144 respondenter. Utifrån det empiriska materialet har studiens forskningsfråga besvarats som omfattar hur Facebook- och LinkedIn användare skyddar sig mot personligt integritetsintrång. Resultatet visade på att nätanvändare valde att skydda sig på olika sätt baserat på hur medvetna var om datahanteringen och hur bekanta de var med respektive sociala media. En central likhet mellan de undersökta sociala medierna var att användare från både Facebook och LinkedIn skyddade sig genom olika lösenordsstrategier. En stor skillnad som framkom kring hanteringen av sekretessinställningar var att Facebook-användare justerade inställningarna kontinuerligt för att minimera risker för att obehöriga inte ska kunna ta del utav den personliga informationen. Flera LinkedIn-användare hittade däremot inte sekretess inställningarna vilket kan bero på den låga användningsnivån av plattformen till skillnad från användare som använder Facebook dagligen.

Nyckelord:

Användarens personliga integritet, Datainsamling, Facebook, LinkedIn, Personlig information, Personlig integritet, Sociala medier

(4)
(5)

Abstract

The number of users on social media has in recent years gradually increased due to the effective communication tools that facilitate contact with friends, family and co-workers. Despite the increase in users on social media, previous research shows that many users are not aware of the vast amount of data collected by different social platforms such as Facebook and LinkedIn. The purpose of this study is therefore to describe how network users take account to privacy on Facebook and LinkedIn. In order to achieve the purpose of the study, we collected the empirical material through a survey resulting in answers from 144 respondents. Based on the empirical study, the research question has been answered which depends on how Facebook- and LinkedIn users protect themselves against privacy intrusions. The result showed that network users chose to protect themselves in different ways based on how aware they were of the data management. A central similarity between the studied social media platforms was that users from both Facebook and LinkedIn protected themselves through different password strategies. A significant difference was found regarding the privacy settings of Facebook-users who adjusted the settings continuously to minimize the risk of unauthorized being able to take part of the personal information. Several LinkedIn-users did not find the privacy settings that may be due to the low usage level of the platform, unlike users who use Facebook daily.

Keywords:

(6)
(7)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Datainsamling genom Big data ... 1

1.2 Utmaningen med den personliga integriteten inom sociala medier ... 1

1.3 Ett gap mellan användaren och den personliga integriteten ... 2

1.4 Syfte ... 2

2. Metod ... 3

2.1 Litteraturundersökning ... 3

2.2 Digital enkätundersökning ... 5

2.3 Kritisk diskussion omenkäten ... 6

2.4 Analysprocess ... 7

2.5 Studiens metodkvalité ... 7

2.6 Etiska ställningstaganden ... 8

3. Resultat & Analys ... 10

3.1 Del 1: Allmän information om respondenterna ... 10

3.2 Del 2: Respondenternas generella förhållningssätt till sociala medier ... 11

3.3 Del 3: Hur användarna beaktar personlig integritet på sociala medier ... 12

3.3.1 Läsning av integritet- och sekretesspolicy ... 12

3.3.2 Känslig information ... 12

3.3.3 Medvetenhetsnivå kring hanteringen av personlig information ... 14

3.3.4 Skydd mot integritetsintrång ... 15

4. Diskussion ... 17

5. Slutsats och vidare forskning ... 18

5.1 Återkoppling till syfte och forskningsfråga ... 18

5.2 Bidrag till forskning ... 19

5.3 Vidare forskning ... 19

Referenslista ... i

Bilagor ... iii

Bilaga 1 – Enkätundersökning ... iii

Bilaga 2 – Figurer ... vi

Bilaga 3 – Tabeller ... x

Figurförteckning

Figur 1. Analysprocessens fyra steg...7

Figur 2. Fråga 1... vi

Figur 3. Fråga 2... vi

Figur 4. Fråga 3...vii

Figur 5. Fråga 4... vii

Figur 6. Fråga 5...viii

(8)

Tabellförteckning

Tabell 1. Från sökord till tillämpade vetenskapliga teorier ... 3

Tabell 2. Sammanställning av fråga 2 och fråga 3 ... 10

Tabell 3. Sammanställning av fråga 4 ... 11

Tabell 4. Sammanställning av fråga 5 ... 11

Tabell 5. Sammanställning av fråga 6 ... 12

Tabell 6. Sammanställning av fråga 7 (facebook) ... x

Tabell 7. Sammanställning av fråga 7 (linkedIn) ... xi

Tabell 8. Sammanställning av fråga 8 (facebook) ... xi

Tabell 9. Sammanställning av fråga 8 (linkedIn) ... xii

Tabell 10. Sammanställning av fråga 9 (facebook) ... xiii

(9)

1. Inledning

1.1 Datainsamling genom Big data

Dagens samhälle präglas av den revolutionerande teknologi som människan ständigt interagerar med. Teknologin har kontinuerligt utvecklats och gjort framsteg i många otänkbara innovationer som har resulterat i flera tekniska lösningar (Farrow, 1997). De tekniska lösningar har förenklat och effektiviserat den mänskliga arbetskraften både när det gäller det vardagliga livet och i arbetslivet. Ebner, Buhnen och Urbach (2014) beskriver att det exempelvis har varit essentiellt att samla in data inom företagsvärlden för olika syften som de sedan har kunnat dra nytta av. Datainsamlingen är därav väldigt central inom företag och kan bestå av olika typer av information som förekommer i exempelvis video, röst och text (David Stone & David Woodcock, 2014). Vid en stor insamling av digitalt lagrad data hänvisas det oftast till fenomenet Big data (Vaidhyanathan & Bulock, 2014). Sagiroglu och Sinanc (2013) definierar Big data som ett fenomen för massiva datamängder med stora, varierade och komplexa strukturer som medför svårigheter till att lagra, analysera samt visualisera insamlat material. De vanligaste typer av data som analyseras på detta sätt är affärstransaktioner som är lagrade i relationsdatabaser samt i dokument, e-mail, sensordata, bloggar och sociala medier (Chan, 2014). Sagiroglu och Sinanc (2013) menar att syftet med den stora datainsamlingen är att avslöja dolda mönster och korrelationer som ger riklig information om människor. Informationen stöds av SvD (2013) som förklarar att datainsamlingen blir alltmer mätbar och kvantifierbar som leder till att företag kan kartlägga information om människor genom Big data. Mönster som inte har kunnat identifieras tidigare kan numera förklaras utifrån kopplingar mellan människor och informationssystem genom datainsamling som framförallt förekommer i sociala medier.

Wong, Wong, Yeung, Fan och Tang (2014) förklarar att en stor mängd data genereras inom sociala medier som sker genom användarens informationsdelning. Sameen och Cornelius (2015) hävdar att den mest använda sociala media bland ungdomar är Facebook medan LinkedIn dominerar bland vuxna nätanvändare. Detta faktum baseras på Sameen och Cornelius motiv om att den sociala nätverkstjänsten Facebook är ett personligt nätverk som förenar människor med familj, klasskamrater och andra bekanta. Till skillnad från Facebook går det professionella nätverkstjänsten LinkedIn ut på att samla yrkeskontakter såsom kollegor, gamla klasskamrater och affärskompanjoner. Ur ett säkerhetsperspektiv antyder Lafuente (2015) vidare att utmaningen med Big data som involverar datahantering på sociala medier är att skydda användarens integritet. Utmaningen utgörs då Big data ofta innehåller stora mängder data om individen som kan innebära ett stort bekymmer för användarnas personliga integritet på sociala medier.

1.2 Utmaningen med den personliga integriteten inom sociala medier

Lippert och Swiercz (2007) hävdar att det problematiska med datainsamlingen kan anses vara “känslig” för många människor eftersom det oftast berör individens personliga uppgifter. Lippert och Swiercz (2007) menar vidare att utmaningen med att skydda känslig data från olämplig användning eller missbruk kvarstår. Belanger, Hiller och Smith (2002) stödjer detta påstående och hävdar att den personliga integriteten anses vara ett av Internets största och allvarligaste problem. Innebörden av begreppet personlig integritet kan förklaras enligt definitionen nedan:

"The individual's right to control the circulation of information concerning him or her". - (Collste, 2008, s. 78)

Utifrån Collstes tolkning av personlig integritet kan det utläsas om att individen har rätt till att kontrollera sin personliga information som sprids på nätet. Det finns däremot studier som visar på att det finns problem som strider mot användarens personliga integritet. Fernandez (2009) förklarar

(10)

exempelvis att individer känner en rädsla av att Internet är en riskfylld plats eftersom det är en offentlig plattform för allmänheten. Zemmels och Khey (2015) anser att rädslan och osäkerheten kan ligga i användarens förtroende för hur sociala medier hanterar informationsdelningen. Ett vanligt problem som uppstår på offentliga plattformar som sociala medier är när informationsspridningen inte går att styra (Walaski, 2013). Walaski (2013) och Collste (2008) menar att information som sprids kan vara inkorrekt vilket strider mot användarnas personliga integritet eftersom individen har rätten att kontrollera spridningen av sin egen information. Kontrolleringen stöds även av Belanger et al. (2002) som tar upp en studie som genomfördes år 1999, där 80 procent av respondenterna kände att de hade förlorat kontrollen över hur personlig information hanteras av företag.

Tidigare studier har även undersökt individens medvetenhet kring datainsamlingen på sociala plattformar. Jr (2010) lyfter fram att många människor inte är medvetna om de stora problemen eller inser allvaret med integritetsintrång. O’Brien och Torres (2012) kom däremot fram till att över hälften av användarna i sin studie var medvetna om integritet men att en viss osäkerhet fanns bland nätanvändarna. Vidare var det endast 14,1 % av alla respondenter i O’Brien och Torres studie om Facebook-användare som läste igenom integritetspolicyn. En jämförelse av användarna på den sociala nätverksplattformen genomfördes även där det visade sig att de som inte hade läst integritetspolicyn hade ett större förtroende för plattformen, till skillnad från de som hade läst den. Utifrån tidigare forskning av O’Brien och Torres som visar på att få användare inte läser viktiga policyer och sekretessavtal kan det spekuleras om att det är orsaken till att de inte är medvetna om datainsamlingen som sker på sociala plattformar. Personlig integritet är det viktigaste och största problemet inom sociala medier eftersom fel information som hamnar på nätet kan återkallas men inte raderas och kommer därmed att förvaras där för evigt (Walaski, 2013).

1.3 Ett gap mellan användaren och den personliga integriteten

Utifrån ovanstående studier kan det utläsas om att den personliga integriteten är ett av de största problemen som medför en rädsla och osäkerhet bland användarna på sociala medier. Anledningen till att detta problem kvarstår är för att flera användare inte inser allvaret med integritetstrång. Många användare känner även att de har förlorat kontrollen över hur sin personliga information samlas in och hanteras av sociala medier. Ett gap mellan användarens rättigheter och kontrollen kring hanteringen av personlig information har därmed identifierats då få studier undersöker hur användare skyddar sig mot integritetsintrång på sociala medier. Ett fåtal studier har jämfört datainsamlingen som sker på Facebook och LinkedIn i förhållande till personlig integritet med utgångspunkt på hur användarna skyddar sig mot integritetsintrång. En jämförelsestudie mellan dessa två sociala medier utgör därav studiens relevans samt ett bidrag till forskning inom det studerande ämnesområdet personlig integritet. Intresset ligger i att jämföra användare på dessa två sociala medier eftersom Facebook är ett personligt nätverk och LinkedIn är ett mer professionellt yrkesnätverk.

1.4 Syfte

Syftet är att beskriva hur nätanvändare beaktar personlig integritet på Facebook och LinkedIn.

Forskningsfråga

(11)

2. Metod

2.1 Litteraturundersökning

Studien inleddes med en litteraturundersökning av tidigare forskning för att få en inblick i det valda ämnesområdet personlig integritet och användes som ett stöd för att utveckla inledningen. Sekundärdata som bearbetades i denna studie bestod av insamlat material från andra forskare som har genomfört forskning vid ett tidigare tillfälle. Det insamlade materialet stöds utav Jacobsen (2002, s. 153) som förklarar att sekundär data är all information som någon annan har samlat in och som författaren sedan har tagit del av. Jacobsen (2002, s. 153) betonar däremot att sekundärdata vanligtvis samlas in för andra syften än den problemformulering som en forskare egentligen är ute efter. Av denna anledning behandlade vi sekundärdata med försiktighet eftersom tidigare forskning anpassas för att uppnå ett annat syfte jämfört med denna studie. Insamlingen av sekundärdata skedde främst från vetenskapliga artiklar som ingick i det studerade ämnesområdet för att förstärka forskningsgapet med hjälp av andra forskares argumentationer.

En djupgående information om personlig integritet på sociala medier söktes och hämtades från Malmö högskolas sökmotor Summon. Sökningarna resulterade i informationsrika vetenskapliga artiklar om användare på sociala medier samt personlig integritet från andra databaser. Artiklarna hittades i olika databaser som ACM, ABI/INFORM Global, Elsevier, IEEE, Minot, ProQuest och Science Direct. Sökord som vi använde vid sökningen av sekundärdata i Summon och databaserna presenteras nedan i Tabell 1, där strukturen baseras på inledningens uppbyggnad. Utöver sökorden filtrerades sökningen med vetenskapligt granskade publikationer- och artiklar genom inställningen “peer-review” för att säkerställa att artiklarna var intygade av flera forskare, vilket även ökade trovärdigheten för denna studie.

Tabell 1. Från sökord till tillämpade vetenskapliga teorier

Sökord Sökträffar per

sökord Vetenskapliga artiklar

Technological

developments 1 148 813 Farrow, J. (1997). Management of change: Technological developments and human resource issues in the information sector. Journal of Managerial

Psychology.

Data collecting 770 197 David Stone, M., & David Woodcock, N. (2014). Interactive, direct and

digital marketing. Journal of Research in Interactive Marketing.

Big data 610 466 Chan, J. O. (2014). Big data customer knowledge management.

Communications of the IIMA.

Ebner, K., Buhnen, T., & Urbach, N. (2014). Think big with big data: Identifying suitable big data strategies in corporate environments.

International Conference on System Science.

Sagiroglu, S., & Sinanc, D. (2013). Big data: A review. International

Journal of Engineering Sciences & Research Technology.

Vaidhyanathan, S., & Bulock, C. (2014). Knowledge and dignity in the era of "big data". The Serials Librarian.

Big data

challenge 230 207 Lafuente, G. (2015). The big data security challenge. Network Security.

Social network 1 081 474 Sameen, S., & Cornelius, S. (2015). Social networking sites and hiring: How social media profiles influence hiring decisions. Journal of Business Studies

(12)

Quarterly.

Social media 1 044 843 Fernandez, J. (2009). SOCIAL MEDIA: Leaders of the revolution in social

media. London: Centaur Communications Limited.

Walaski, P. (2013). Social Media. Professional Safety. Personlig

integritet 174 Collste, G. (2008). Global ICT-ethics: The case of privacy. Journal of Information, Communication and Ethics in Society.

Privacy +

Integrity 32 691 Jr, H. K. (2010). Identity and privacy services. Journal of Service Science.

Privacy + Trust

+ Internet 21 493 Belanger, F., Hiller, J. S., & Smith, W. J. (2002). Trustworthiness in electronic commerce: The role of privacy, security, and site attributes.

Journal of Strategic Information Systems.

Privacy + Trust

+ Social media 10 034 Lippert, S. K., & Swiercz, P. M. (2007). Personal data collection via the internet: The role of privacy sensitivity and technology trust. Journal of

International Technology and Information Management.

O'Brien, D., & Torres, A. M. (2012). Social networking and online privacy: Facebook users' perceptions. Irish Journal of Management.

Wong, K., Wong, A., Yeung, A., Fan, W., & Tang, S. (2014). Trust and privacy exploitation in online social networks. IT Professional. Zemmels, D. R., & Khey, D. N. (2015). Sharing of digital visual media: Privacy concerns and trust among young people. American Journal of

Criminal Justice.

Tabellen ovan redovisar hur vi fick fram sekundärdata genom olika sökord som vi fann i de olika databaserna. Antalet sökträffar i ovanstående tabell visar även vilka sökord samt vilka teorier som valdes ut och tillämpades i studien. Vi började med att applicera generella sökord som exempelvis “technological development” och “data collecting” som genererade ett stort antal sökträffar där big data fenomenet dök upp bland de vetenskapliga artiklarna. Filtreringen av valet av artiklarna skedde sedan med olika kombinationer av sökordet “big data”, där det framkom att sociala medier är bland de största webbplatser som samlar in en stor mängd data om sina användare. Vi ansåg att den stora datainsamlingen var ett aktuellt problem och började söka upp relevanta artiklar som stärkte studiens forskningsproblem. Bland artiklar om datainsamlingen på sociala medier visade det sig att insamlingen av information om användaren stred mot den personliga integriteten,vilket ledde till att vi kombinerade olika sökord som “privacy”, “sociala medier”, “trust” etc. för att hitta lämpliga artiklar i förhållande till studiens ämnes- och problemområde. Motivet för att de 17 utvalda artiklarna tillämpades i studien låg inte i att de ansågs vara kompletta eller tillräckligt stora för kan representera målgruppen utan för att de var intressanta, aktuella, relevanta inom forskningsämnet där majoriteten genomfördes på 2000-talet. Utifrån insamlat sekundärt material från litteraturundersökningen utvecklades inledningen därav med teorier om användarens personliga integritet på sociala medier som vi ansågs var relevanta, vilket stödde formuleringen av studiens problemställning och syfte. Björklund och Paulsson (2012, s. 71-72) beskriver att tillämpning av en litteraturundersökning anses vara en fördel vid kort tidsram som resulterar i en stor mängd data och hjälper till att kartlägga den existerande kunskapen inom det studerade området. Litteraturundersökningen användes därmed som stöd för att få en uppfattning av tidigare forskning inom personlig integritet på sociala medier samt vid analysen där eget empiriskt material behandlades. Utöver detta hade litteraturundersökningen även en betydande roll i denna studie då ett ytterligare motiv till tillämpningen var att andra forskare skulle kunna replikera studien med hjälp av de sökord och databaser som vi har presenterat i Tabell 1.

(13)

2.2 Digital enkätundersökning

Genom en digital enkätundersökning kunde vi nå studiens respondenter på ett smidigt och effektivt sätt vilket var nödvändigt för att samla in det empiriska materialet. För att besvara studiens forskningsfråga samt uppnå syftet samlades både kvantitativ- och kvalitativ data in som omfattade respondenters åsikter och värderingar. Tillvägagångsätt för den digitala enkätundersökningens olika faser beskrivs nedan utifrån urval av respondenter, förberedelser, genomförande samt efter genomförd enkätundersökning.

Urval av respondenter för denna studie utgjordes av Facebook- och LinkedIn användare då syftet var att beskriva hur nätanvändare beaktade personlig integritet på Facebook och LinkedIn. Jacobsen (2002, s. 199-200) menar att urvalet av lämpliga respondenter är ett viktigt beslut för att få in riklig och god information samt kunna uppnå en studies syfte. Bortsett från att respondenter var tvungna till att använda sig utav minst en av de undersökta sociala medierna, det vill säga Facebook och LinkedIn fanns en åldersgräns på 13 år som behövde uppfyllas. Anledningen till att åldersgränsen behövde uppfyllas var för att beakta det ålderskravet som respektive sociala medier har på sina användare där enkätens första åldersintervall började från 13 år. Åldersgrupper som undersöktes i denna studie var följande: “13-17”, “18-25”, “26-35”, “36-45”, “46-64” och “65+”. Att enbart undersöka en åldersgrupp ansågs inte vara lämpligt eftersom studien gick ut på att jämföra ett stort antal Facebook- och LinkedIn användare. Den främsta anledning till att fem åldersgrupper valdes grundade sig på att vi ville eftersträva en jämn åldersfördelning bland respondenterna. Indelningen av de fem åldersgrupperna användes även som stöd för att kunna analysera användarmönster utifrån användarnas demografiska egenskaper med de undersökta sociala medierna.

Inför enkäten gjordes förberedelser som behandlade utformning av frågeställningar, distributionsteknik, distributionsplats och tidsram. Utformningen av enkäten bestod av teoribaserade frågeställningar och utvecklades både med givna- och öppna svarsalternativ som presenteras i Bilaga 1. Variationen av svarsalternativen tillämpades för att inte trötta ut respondenterna. Strukturen av frågeformuläret och kapitlet Resultat & Analys skedde utifrån tre indelningar för att underlätta förståelsen över studiens uppbyggnad som beskrivs nedan:

• Del 1: Fråga 1-3 behandlade respondenternas allmänna information såsom kön, ålder samt

vilken eller vilka sociala medier respondenterna använde. De sammanställda svaren för del 1 av enkätundersökningen hänvisas till Bilaga 2.

• Del 2: Fråga 4-5 undersökte hur respondenterna förhöll sig generellt till de sociala medier som

används. De sammanställda svaren för del 2 av enkätundersökningen hänvisas till Bilaga 2.

• Del 3: Fråga 6-9 studerade hur respektive användare beaktade personlig integritet på Facebook

och LinkedIn. De sammanställda svaren för del 3 av enkätundersökningen hänvisas till Bilaga 3.

En digital distributionsteknik valdes för att distribuera ut enkäten med avsikt att nå ut till lämpliga respondenter som var nätanvändare. Distributionen av enkäten skedde genom frågefomulärverktyget Surveymonkey som skickades ut genom e-post och på sociala medier vid iordningställd formulärutformning. Valet av denna distributionsteknik utfördes med hänsyn till respondentens behov av bekvämlighet. Utöver den sociala nätverksplattformen Facebook distribuerades enkäten ut på webbplatser och olika forum som omfattade “flashback”, “stylesearch” och “ungdomar.se”. Motivet till att vi inte lade upp enkäten på LinkedIn var dels för att vi inte var bekanta med inställningarna på plattformen och för att vi ansåg att det var ett professionellt yrkesbaserat nätverk som inte gick ihop med ett examensarbete. I jämförelse med Facebook som är ett mer personligt nätverk och ansågs därmed en mer lämplig plats att distribuera enkätundersökningen på, då det finns en skillnad mellan hur användare uttrycker sig på respektive sociala medier. Valet till att vi uteslöt användare direkt från LinkedIn ansågs däremot inte vara ett hinder för att hitta lämpliga nätanvändare som använde plattformen eftersom vi distribuerade ut enkäten på flera webbplatser som var oberoende av Facebook och LinkedIn. Jacobsen (2002, s. 312) hävdar vidare att ett utskickat frågeformulär beräknas ta cirka 14 dagar för respondenter att svara på och att det i tumregel för hela datainsamlingsprocessen tar

(14)

minst en månad. Utifrån denna tumregel beräknades en planerad tidsram för enkätens tillgänglighet därmed vara mellan 4-6 veckor.

Under genomförandet, det vill säga under tiden webblänken till enkäten var tillgänglig på nätet inväntades svar från respondenterna. Länken till frågeformuläret skickades även ut ett flertal gånger på respektive webbplats, forum, e-post och Facebook under denna period för att påminna respondenter om att svara på enkäten. Under tiden vi inväntade svar avstämdes de inkomna svaren ständigt för att kontrollera oseriösa svar. Kontrollerna genomfördes kontinuerligt under svarsinsamlingen för att stödja arbetsprocessen vid upptäckt av hinder som ledde till ändringar för enkätundersökningen. Under genomförandet skrev vi även ner viktiga anteckningar från respondenternas synpunkter på enkätfrågorna.

Efter genomförd enkätundersökning låste vi formuläret genom Surveymonkeys inställningar för att inte kunna ta emot fler svar. Enkätundersökningen var tillgänglig från och med den 3 mars 2016 fram tills den 6 april 2016, det vill säga 4 veckor och 4 dagar. Innan analysen sammanställde vi det empiriska materialet genom att skriva ut alla 144 respondenters svar i pappersform för att sedan manuellt sortera bort irrelevanta svar, det vill säga bortfall. Jacobsen (2002, s. 371) menar vidare att respondenternas svar kan fördelas och sammanställas genom tabeller för att tydligt presentera det empiriska materialet. Vi använde oss utav diagram och tabeller för att transkribera resultatet som presenteras i Bilaga 2 och 3. Tabellerna som finns i Bilaga 3 omfattar respondenternas svar från de beskrivande frågorna som kategoriseras och presenteras i rangordning efter de svar som nämner flest uppifrån och neråt. Efter transkriberingen tolkades och kategoriserades respondenternas svar in för att öka läsbarheten innan analysen, vilket förklaras genom studiens analysprocess.

2.3 Kritisk diskussion om

enkäten

Vi ansåg att en digital enkätundersökning var ett mindre tid- och kostnadskrävande alternativ då både undersökaren och de undersökta inte behövde förflytta sig till en specifik plats som hade krävt fler resurser. Studiens digitala enkät kunde därmed genomföras bekvämt oberoende på vart respondenten befann sig som i detta fall skedde via Internet. Jacobsen (2002, s. 310) menar att en enkätundersökning som oftast betraktas som en kvantitativ metod skiljer sig starkt från de kvalitativa metoderna, eftersom det inte förekommer direkt kontakt med undersökaren och de undersökta. Vid otydligheter kring enkäten kunde respondenterna inte ställa frågor eftersom de inte hade någon direkt kontakt med oss vilket Jacobsen (2002, s. 314) anser är en nackdel. För att undvika otydligheter har vi formulerat enkla frågor, men kan kritiseras eftersom alla människor har olika synsätt och kan tolka frågorna på olika sätt vilket kan ha lett till misstolkning av frågor. Utöver de frågor som gav kvantitativ data bestod enkäten även utav tre frågeställningar som gav kvalitativ data i form av ordbaserade svar. Carlbring (2015) ställer sig kritisk till de kvalitativa frågor som ger beskrivande svar och menar att de kan påverka svarsfrekvensen, eftersom det finns en tendens om att respondenter hellre föredrar att svara på enkla och korta frågor.

Jacobsen (2002, s. 312) kritiserar enkätens tidsram eftersom det tar minst en månad att samla in data. Insamlingsmetoden enkät kritiseras ytterligare med att svarsfrekvensen enbart ligger på 60-70 %. Anledningen till den avvikande svarsfrekvensen är att många inte fyller i eller skippar frågorna vilket leder till att flera svar måste sorteras bort, det vill säga att de betraktas som bortfall. Jacobsen (2012, s. 313) uppger även att sannolikheten för att respondenter ska svara på enkäten höjs om studiens ämne är intressant nog för att respondenterna ska vilja svara på enkäten. Ämnet som studerades berörde nätanvändare i allmänhet avgränsades till nätanvändare från två specifika sociala medier, Facebook och LinkedIn. Svarsfrekvensen kan ha ökat på grund av vårt val av de två mest använda sociala medier. Däremot kan svarsfrekvensen även ha påverkats negativt eftersom personlig integritet inte ansåg vara ett bekant ämne för alla nätanvändare.

(15)

Bortsett från en enkätundersökning, fanns det andra metoder som exempelvis intervjuer som istället kunde tillämpas för att samla in data till denna studie. Bryman och Bell (2013, s. 215) beskriver att en intervju är en insamlingsmetod som utförs i syfte med att få ut information om attityder, värderingar och åsikter som respondenterna har kring ett visst ämne. Jacobsen (2002, s. 160) menar däremot att en intervju är tidskrävande eftersom den inkluderar planering kring avtalad tid och plats. Baserat på studiens tidsram ansåg vi att en enkätundersökning var lämpligare än intervjuer eftersom vår avsikt inte var att studera ett fåtal nätanvändares åsikter, värderingar och attityder. Motivet för enkätundersökningen grundades därmed på att vi eftersträvade svar från en större mängd respondenter än vad vi kunde fått från intervjuer. Tillämpning av intervjuer hade endast resulterat i ett fåtal respondenter vilket inte hade kunnat representera nätanvändare överlag och var även anledningen till att vi applicerade metodvalet enkät i denna studie för att få en övergripande uppfattning om nätanvändarna.

2.4 Analysprocess

Analysprocessen strukturerades enligt uppställningen av frågeställningarna i enkäten, det vill säga utifrån tre delar bestående av allmänna frågor, hur respondenterna förhåller sig till sociala medier generellt samt fördjupande frågor kring användarens personliga integritet. Presentationen för tillvägagångssättet av analysen visualiseras i Figur 1 och beskrivs nedan genom analysprocessens fyra steg.

Steg 1 - Välja ut relevanta svar

I det första steget i analysprocessen sorterades och valdes de mest relevanta svar ut efter vad vi ansåg dominerade. De dominerande svaren utgjordes av svar som respondenterna nämnde flest gånger både från användare på Facebook och LinkedIn. Sammanställningen av relevanta svar baserades på det empiriska materialet och genomfördes med hjälp av diagramoch tabeller.

Steg 2 - Jämföra empiri med teori

I det andra steget jämfördes empirin med teorier som frågeställningarna i enkäten baserades på. Motivet till jämförelsen var för att analysera om det fanns något samband i hur studiens respondenter beaktade personlig integritet i relation till tidigare forskning som presenteras i studien.

Steg 3 – Jämföra de sociala medierna

Svaren från Facebook- och LinkedIn användarna jämfördes sedan för att se om ett samband fanns mellan hur nätanvändarna beaktade personlig integritet vilket skedde genom identifiering av likheter och skillnader mellan nätanvändarna.

Steg 4 - Hitta samband och mönster

Baserat på studiens ändamål som var att jämföra två sociala medier, genomfördes granskningar för att hitta samband och mönster över hur användare beaktar personlig integritet på Facebook och LinkedIn. Användarmönstren för respektive sociala medier jämfördes för att bedöma om nätanvändarna använde och skyddade sig mot integritetsintrång på samma sätt.

2.5 Studiens metodkvalité

Björklund och Paulsson (2012, s. 61) definierar validitet som i vilken utsträckning som verkligen mäts, det vill säga om metoden mäter det som avses. Ett sätt att öka validiteten är att precisera målgruppen och formulera tydliga frågeställningar (Björklund & Paulsson, 2012, s. 62). Studiens

4. Hitta samband och mönster 3. Jämföra de sociala medierna

2. Jämföra empiri och teori 1. Välja ut relevanta svar

(16)

målgrupp preciserades genom en avgränsning till nätanvändare på Facebook och LinkedIn vilket höjer validiteten. För att undvika missledande frågor strävade vi efter att formulera frågorna tydligt. Risken för misstolkning av frågor kvarstod däremot eftersom alla människor har olika synsätt och kan därmed tolka enkätfrågorna på olika sätt. Björklund och Paulsson (2012, s. 61) menar vidare att en triangulering kan tillämpas för att höja validiteten vilket innebär att studien använder två eller flera undersökningsmetoder för att få olika perspektiv av ett studieobjekt. Tillämpning av en triangulering skedde däremot inte i denna studie eftersom endast en enkät behandlas för att samla in svar, vilket Björklund och Paulsson (2012, s. 62) menar sänker validiteten och reliabiliteten.

Begreppet reliabilitet behandlar tillförlitligheten i en undersökning, det vill säga om det finns goda möjligheter för att andra undersökare ska få samma resultat med samma metodik (Björklund & Paulsson, 2012, s. 61). Studien beaktade anonymitet genom att inte behandla personliga uppgifter som möjliggjorde identifiering av respondenternas namn, personnummer och adress vilket sänker reliabiliteten. För att studera kopplingen mellan Facebook- och LinkedIn användare och personlig integritet förfrågades demografiska uppgifter som kön och ålder. Urvalet av respondenter skedde anonymt vilket innebär att andra forskare osannolikt kan komma i kontakt med samma respondenter från denna studie vilket sänker reliabiliteten. Trots osannolikheten för att andra forskare ska få tag på samma respondenter, finns det en större sannolikhet att andra forskare kan kunna genomföra enkätundersökningen igen. Utifrån de utförliga beskrivningarna om studiens struktur och tillvägagångssätt för enkäten, kan andra forskare återigen genomföra studien med samma metodval. Andra forskare kan därmed replika det vill säga göra om enkätundersökningen utifrån beskrivningarna av studiens litteraturundersökning, förberedelser, genomförande och efter enkäten samt analysprocess.

Vi anser att studiens mätningar är valida, det vill säga att metoden mäter det som avses. Genom enkätundersökningen samlades en stor mängd relevant information in vilket ledde till förklaringar, jämförelser och diskussioner kring hur användarna på Facebook och LinkedIn beaktar personlig integritet. Vi anser även att studien är tillförlitlig eftersom tillvägagångssättet beskrivs utförligt för att andra forskare ska kunna göra om studien. Å andra sidan sänks studiens reliabilitet på grund av etiska skäl som studien behandlar genom anonymitet, vilket gör det omöjligt för forskare att få tag på alla respondenter i denna enkätundersökning då de inte kan identifieras.

2.6 Etiska ställningstaganden

Det finns tre grundkrav som Jacobsen (2002) nämner att en undersökning bör försöka uppfylla gällande etik. Informerat samtycke: De primära förutsättningar för det första grundkravet är att enbart frivilliga deltagare ska undersökas och att den undersökte ska veta om vilka risker respektive vinster som kan förekomma med undersökningen (Jacobsen, 2002, s. 483). Studien bearbetade det första grundkravet genom att informera respondenterna om vad och hur svaren användes i arbetet. Information om undersökningens ämne, syfte, motiv och respondentens anonymitet meddelades i anknytning vid distributionen av enkäten genom e-post, olika forum och webbplatser samt Facebook. Krav på privatliv: I det andra grundkravet ska den undersökte ha rätt till att inte undersökas i det som anses vara privat, det vill säga rätt till privatliv menar Jacobsen (2002, s. 485). Bortsett från respondenternas kön och ålder förfrågades ingen annan personlig information i enkäten eftersom vi värderade användarnas privatliv högt genom att ta hänsyn till respondenternas anonymitet. Jacobsen (2012, s. 314) stödjer hänsynstagandet med att poängtera att det är viktigt att beakta anonymitet genom att behandla insamlad data konfidentiellt eftersom de flesta respondenter inte vill avslöja sin identitet.

Frågeformulärverktyget Surveymonkey användes som stöd för att beakta respondenterna anonymitet. Genom Surveymonkey kunde respondenterna inte identifieras eftersom de inte lämnade tillräckligt

(17)

säkerställa att enkätundersökningen inte kunde genomföras igen från samma enhet. Trots detta kunde vi inte identifiera vem respondenten var specifikt utan endast vart de hade genomfört enkäten, vilket skyddar respondenternas identiteter. Jacobsen (2002, s. 313-314) menar även att undersökaren inte kan påverka den undersöktes svar i en enkätundersökning eftersom det inte förekommer någon direkt kontakt med respondenterna. Att det inte förekommer någon direkt kontakt innebär att studiens anonymitet ökas genom den digitala enkäten eftersom respondenterna inte kunde identifieras.

Krav på riktig presentation av data: Det tredje grundkravet utgår från att insamlad data från de undersökta ska presenteras fullständigt (Jacobsen, 2002, s. 488). Insamlad data får exempelvis inte vinklas eller presenteras på ett sätt som gör att en läsare kan misstolka materialet. Respondenternas fullständiga svar presenterades inte enskilt utan sammanställdes genom diagram och tabeller för varje fråga på grund av det stora antalet respondenter som gav en stor mängd data. Utöver detta strävade vi inte efter att presentera vinklat eller medvetet misstolkat insamlat data men då fullständig presentation av data inte redogjordes, uppfylldes inte det tredje grundkravet fullkomligt.

(18)

3. Resultat & Analys

3.1 Del 1: Allmän information om respondenterna

Det empiriska materialet från del 1 baseras på de sammanlagda svaren som finns i Bilaga 2 och visar på att sammanlagt 75 män respektive 69 kvinnor deltog som är fördelatpå sex åldersgrupper. Studien resulterar i totalt 144 respondenter, där tio respondenter räknas som bortfall. Utifrån bortfallen räknas åtta respondenter automatiskt bort eftersom de varken använder Facebook eller LinkedIn samt två ytterligare respondenter som anses ge oseriösa svar. Tabell 2 presenterar de kvarstående 134 respondenter som vi hanterar vid sortering och sammanställning av data.

Tabell 2. Sammanställning av fråga 2 och fråga 3

13-17 18-25 26-35 36-45 46-64 65+ Antal respondenter Total användarkonton Facebook 14 61 10 1 2

-

88 88 + 41 = 129 LinkedIn

-

1 1 3

-

5 5 + 41 = 46 Facebook och LinkedIn

-

19 5 5 12

-

41 Totalt 14 80 16 7 17

-

134 175

Enkätundersökningen inleds med frågor som behandlar respondenternas generella bakgrundsinformation som kön och ålder. Den första frågeställningen i formuläret består av två svarsalternativ för respondenternas kön, kvinna och man. Den andra frågan bygger på respondenternas ålder som fördelas på sex åldersgrupper: “13-17”, “18-25”, “26-35”, “36-45”, “46-64” och “65+”. Motiveringen till att dessa två inledande frågorna förfrågas är för att kunna jämföra demografiska variabler med insamlad data från respektive sociala medier samt för att få en jämn kön- och åldersfördelning. Det empiriska materialet visar på en relativt jämn könsfördelning på 75 män och 69 kvinnor, där svar från de fem första åldersgrupper samlas in.

Studiens frågeformulär som delvis består utav tre kvalitativa frågeställningar kan däremot ha påverkat svarsfrekvensen. Carlbring (2015) förklarar att påverkandet av svarsfrekvensen ligger i att det finns en tendens om att respondenter hellre föredrar att svara på enkla och korta frågor. Studiens respondenter som väljer att utesluta de kvalitativa frågorna resulterar därmed i en ojämn fördelning av svar och bortfall. Förutom bortfall som förekommer i form av irrelevanta och uteslutna svar sorteras ytterligare åtta respondenter bort i anknytning till den tredje frågeställningen som berör användning av sociala medier. Sorteringen av det empiriska materialet resulterar i tio bortfall vilket visar på att totalt 134 respondenters svar som vi anser är relevanta för studien. Tabell 2 som presenterar sammanställning av fråga 2-3 tyder på att 88 respondenter svarar med att de bara använder Facebook, medan endast 5 respondenter använder LinkedIn. Användningen av sociala medierna utökas med 39 respondenter som använder både Facebook och LinkedIn. Den ojämna fördelningen av användandet påverkar därmed jämförelsen eftersom insamlingen av det empiriska materialet består utav fler respondenter som använder Facebook.

(19)

medier som visar på att unga nätanvändare använder Facebook mer än äldre som använder LinkedIn. Användarmönstret stöds även av tidigare forskning av Sameen och Cornelius (2015) som hävdar att Facebook används mer av unga än LinkedIn som används av äldre nätanvändare. Vi bedömer att nätanvändarnas ålder och användning av sociala medier utgör ett mönster som baserar på vilken livsfas individens befinner sig i. Förklaringen kan ligga i att individen som kommer ut på arbetsmarknaden börjar använda LinkedIn för att knyta fler yrkeskontakter.

3.2 Del 2: Respondenternas generella förhållningssätt till sociala medier

Tabell 3. Sammanställning av fråga 4 Flera gånger om dagen En gång om dagen Några gånger i veckan En gång i månaden Aldrig Total Facebook 93 20 12 6 131 LinkedIn 2 2 21 14 3 42

Det empiriska materialet från enkätundersökningens andra del baseras på de sammanlagda svaren som finns i Bilaga 2. Svaren som sammanställs i Tabell 3 visar på hur ofta sociala medier används och tyder på att Facebook-användare använder den sociala nätverkstjänsten “Flera gånger om dagen” jämfört med LinkedIn-användare som använder tjänsten “Några gånger i veckan”. Resultatet tyder på att det finns en tydlig skillnad mellan hur ofta användarna använder respektive sociala medier. Skillnaden mellan hur ofta respektive sociala medier används kan även påverka hanteringen och hur de beaktar personlig integritet eftersom vi ser att respondenterna är olika bekanta med respektive plattform.

Följdfrågan behandlar hur trygga respondenterna anser vara på respektive sociala medier i syfte med att jämföra förtroendet till de sociala plattformarna. Zemmels och Khey (2015) menar att en osäkerhet kan uppstå i användarens förtroende för informationsdelningen som sker på sociala medier eftersom plattformen är offentlig. En offentlig social nätverksplattform innebär därmed att i princip alla användare kan ha tillgång till en stor del information som läggs ut på plattformen. Trots skillnaden mellan antalet respondenter på de undersökta sociala medier visar resultatet på att majoriteten av både Facebook- och LinkedIn användare värderar förtroendet på skala 3 som kan utläsas i Tabell 4. Vi tolkar därmed att användarens förtroende på respektive social medier är relativt stort.

Tabell 4. Sammanställning av fråga 5 (Inget förtroende) 1 2 3 (Stort förtroende) 4 Total Facebook 11 44 59 13 127 LinkedIn 4 11 18 12 45

(20)

Formuleringen av frågan kan däremot kritiseras då en av studiens respondenter påpekar att det finns en skillnad mellan trygghet och förtroende. Formuleringen av frågan sker på detta sätt eftersom vi anser att ordet “trygghet” underlättar förståelsen för respondenter som inte är insatta i studiens ämne trots att vi är medvetna om att dessa två begrepp inte har samma innebörd.

3.3 Del 3: Hur användarna beaktar personlig integritet på sociala medier

3.3.1 Läsning av integritet- och sekretesspolicy

Tabell 5. Sammanställning av fråga 6 Ja, hela innehållet Ja, delvis av innehållet Nja, skumläser innehållet Nej Total Facebook 4 15 28 80 127 LinkedIn 5 7 10 23 45

De fördjupade frågorna om hur användaren beaktar personlig integritet inleds med om användarna läser policyer som berör individens personliga integritet och sekretess på sociala medier. Utfallet presenteras i Tabell 5 och visar på att svarsalternativet “Nej” dominerar både bland användare på Facebook och LinkedIn. Studiens resultat kan jämföras med O’Brien och Torres studie (2012) som påpekar att endast 14,1% av alla deltagande respondenter på Facebook läser igenom integritetspolicyn vilket innebär att majoriteten inte väljer att läsa igenom policyn. I detta fall är det 37% av Facebook-användarna respektive 48,9% av LinkedIn-användare som läser igenom innehållet i dessa viktiga policyer. Denna uträkning har vi gjort genom att summera svarsalternativen förutom “Nej”. Resultatet visar på att fler LinkedIn-användare läser igenom integritet- och sekretesspolicyer än Facebook-användare vilket skiljer sig ifrån O’Brien och Torres studie. Anledningen till att O’Brien och Torres resultat skiljer sig ifrån vårt är eftersom fler respondenter i denna studie läser igenom policyerna. Trots att siffrorna är högre i denna studie kan vi kritisera resultatet för denna fråga då alla respondenter inte läser igenom policyerna fullständigt. Vi anser att de tre första svarsalternativen innebär att användarna visar intresse på att de vill veta mer om vad det står i policyer på respektive sociala medier. Till skillnad från respondenter som inte väjer att läsa dessa policyer tyder det på att de inte bryr sig om hanteringen av sin personliga information och är därmed mindre medvetna om informationshanteringen.

3.3.2 Känslig information

Respondenterna tillfrågas om vad som anses vara känslig information på respektive sociala medier som de använder där de flest nämnda svaren rangordnas högst upp i tabell 6-7 som presenteras i Bilaga 3. Förfrågandet baseras på Lippert och Swiercz (2007) teori som menar att det problematiska med datainsamlingen är att det kan vara “känsligt” för många människor eftersom det oftast berör individens personliga uppgifter. Forskarna definierar däremot inte vad känslig information är vilket utgör anledningen till att studien delvis går ut på att undersöka om vad som anses vara känsligt utifrån användarens synsätt. Svar som dominerar hos Facebook-användare omfattar kontaktuppgifter som inkluderar: personnummer, bostadsadress, telefonnummer, e-mailadress och kontonummer. En stor del av det som respondenter anser vara känslig information stöds av följande motivering:

(21)

“Namn, telefon, adress, e-post, bilder, skola, jobb, släktingar, familj och vänner mm. Allt känns obekvämt och känsligt för mig eftersom jag inte insåg hur värdefull personlig information kunde vara

när jag va runt 12. Hur mycket jag än försöker blocka personer jag inte trivs med så kan jag fortfarande se spår av chatten och namn på de. Inte heller fungerar det att ta bort FB helt och hållet.

Den tas aldrig bort. Den avaktiveras ända tills man loggar in på det igen.” - Respondent 80 Ett motiv som förekommer bland respondenterna till att kontonumret anses vara känsligt är för att obehöriga kan tömma användarens bankkonto ifall Facebookkontot hackas. Fernandez (2009) förklarar vidare att individer känner en rädsla av att Internet är ett riskfullt ställe eftersom det är en offentlig plattform för allmänheten. Då sociala medier är en offentlig nätverksplattform antyder Zemmels och Khey (2015) att osäkerheten kan ligga i användarens förtroende gällande informationsdelning. Ett vanligt problem som uppstår på sociala medier som är en offentlig plattform är när informationsspridningen inte går att styra (Walaski, 2013). Flera respondenter nämner att information om nära relationer såsom barn och familj är känsligt eftersom de ser sociala medier som en publik domän och känner sig därmed inte bekväma med att vara privat. Utifrån detta motiv visar det på att de ovanstående teorierna stämmer överens med studiens respondenters svar.

Motivet till att respondenterna anser att bostadsadressen är känslig är eftersom det inte känns tryggt att alla kan hitta individen i det verkliga livet. Respondent 21 stödjer motivet och hävdar att när folk ska iväg till ett annat land i flera veckor och lämnar huset tomt, är det som en inbjudning till tjuvar. Utifrån respondenternas svar kan det intygas om att individers bostadsadress är känsligt. Trots detta finns bostadsadresser och övriga personliga uppgifter om en människa som är folkbokförd i Sverige vanligtvis på olika hemsidor. Ytterligare information som kan identifiera användaren och det privata livet noteras nedan av en respondents svar.

“Jag anser att "känslig information" är information som jag inte vill ska förmedlas vidare, men som Facebook användare bör jag veta vad som händer med saker man postar upp eller lägger upp. Eftersom jag vet att Facebook har rättigheter till allt som man lägger upp så lägger jag inte upp

saker som jag inte vill att andra ska ha rättigheter till.” - Respondent 24

Respondenter på Facebook anser att känslig information förekommer i privata texter, chatthistorik, videon och bilder. Bland respondenter som nämner privata bilder förklarar de att naket anses vara känslig information. Många respondenter menar även att det känns obehagligt när Facebook använder sig utav platstjänster för att kartlägga sina användares positioner. En ytterligare motivering till att kartläggningen känns obehagligt är att Facebook eventuellt kan stjäla användarens identitet. Användarens position kan kopplas till Big Data-fenomenet som samlar in en stor mängd data och möjliggör kartläggning av användaren. Kartläggningen stöds av Sagiroglu och Sinanc (2013) som menar att syftet med den stora datainsamlingen är att avslöja dolda mönster och korrelationer som ger riklig personlig information om människor. Utifrån datainsamlingen innebär det att kopplingar som utgör identifiering till användarna kan ske genom kartläggningar på Facebook.

Likt Facebook-användare förekommer flera svar bland LinkedIn-användare om att kontaktuppgifter som kan identifiera individen även är känsligt. Känsliga kontaktuppgifter inkluderar: personnummer, bostadsadress, telefonnummer och e-mailadress. En av LinkedIn-användare jämför Facebook med LinkedIn och förklarar känslig information enligt nedan:

“Känns säkrare än facebook men uppgifter såsom email kan utnyttjas av spam-tillverkare eller i reklam syfte.” - Respondent 51

En annan likhet är att LinkedIn-användare tycker att information om nära relationer som familj och vänner är känsligt. Politiska intressen är däremot ett svar som differentierar sig i jämförelse med Facebook-användare som menar att det kan vara känsligt att yttra sig med sina politiska synpunkter på LinkedIn. En ytterligare skillnad är att användarna på LinkedIn känner att information som berör privatlivet inte är relevant att lägga upp eftersom det är ett yrkesbaserat nätverk. Det finns däremot

(22)

flera respondenter som medger att de inte tycker att informationen som de har på LinkedIn inte är särskilt känsligt.

3.3.3 Medvetenhetsnivå kring hanteringen av personlig information

Genom enkätundersökningens fråga 8 om hur medvetna nätanvändarna är om hanteringen av personlig information på sociala medier samlas informationsrik material in. Sammanställningen sker utifrån de mest nämnda, det vill säga dominerade svaren som presenteras i tabell 8-9 i Bilaga 3 och visar på att respondenterna till stor del är medvetna om datahanteringen men vet inte hur det faktiskt går till. Utifrån tidigare forsknings resultat skapas förväntningar om användarens medvetenhet på sociala medier redan vid formulering av studiens frågeställningar. Resultatet kan kopplas till O’Brien och Torres (2012) forskning som konstateraratt hälften av nätanvändarna är medvetna om integriteten men är fortfarande osäkra, vilket stämmer in på denna studie. Det empiriska materialet visar på att de dominerande svaren är: ”inte medveten”, ”osäkert om hur hanteringen sker” och ”ganska medveten” både för Facebook- och LinkedIn användare. Resultatet visar även på att majoriteten av studiens respondenter som använder Facebook inte förstår hur allvarligt det är med integritetsintrång. Den bristande förståelsen för allvaret kan bero på kunskapsbrist eller att användarna inte bryr sig vilket kan utläsas enligt respondenten nedan:

“Jag bryr mig ärligt talat inte om vad de gör med de, skriver/lägger inte upp något viktigt” - Respondent 21

Jr (2010) lyfter fram att många människor inte är medvetna om de stora problemen eller inser allvaret för integritetsintrång kan ligga i förtroendet som nätanvändarna har för sociala plattformar, som respondenten nedan framhäver:

“Inte särskild mycket och jag dessutom tror att de inte berättar sanning om hur verkligen sköter detta.” - Respondent 51

Det empiriska materialet visar även på att en andel respondenter är medvetna om hanteringen och påpekar att Facebook äger, sparar och säljer sina användares personliga information som hamnar på plattformen. Respondenterna hävdar att plattformen äger den personliga information genom nätanvändarnas godkännande av policyer samt användningen av sociala medier, vilket leder till att de får tillgång till alla datatransaktioner som kan säljas vidare till andra företag. Trots att majoriteten av Facebook-användare godkänner integritet- och sekretesspolicy utan att läsa innehållet saknar de information om vilka rättigheter de faktiskt har. Respondenterna som är medvetna om hanteringen motiverar med att de blir upplysta om hackers och integritetsintrång genom olika kommunikationskanaler, vilket leder till att de är försiktiga med bilder samt texter som läggs upp. Argumenten fortsätter med att starka åsikter om känsliga ämnen såsom politik eller andra individers hälsa kan väcka starka känslor. Respondenter förklarar att all personlig information som hamnar på Internet inte kan raderas och hävdar även att åsikter kan användas emot de i framtiden. Studiens respondenters medvetenhetsnivå varierar och anledningen till det kan spekuleras om att det baseras på hur mycket information och kunskap användarna har om integritetstrång. Motiveringen nedan kommer från en nätanvändare som är medveten om hanteringen av personlig information genom erfarenhet och kunskap:

“Jag är väldigt medveten då jag har ett förflutet i försvarsmakten. Även om jag inte är kvar så tänker jag ofta på vad jag skriver och delar. På något sätt kan folk gräva fram det för att sedan använda det

mot min fördel.” - Respondent 134

Eftersom resultatet tyder på att LinkedIn-användarnas medvetenhet kring datahanteringen är på samma låga nivå som Facebook-användare kan det kopplas till majoriteten av respondenterna som inte läser innehållet i integritet- och sekretesspolicy. Ett samband mellan nätanvändare Facebook och

(23)

om hur sin personliga information används utav företag. Utifrån resultatet kan skillnaden utläsas i själva informationen eller typ av data som plattformarna hanterar. Informationen på Facebook är mer personlig eftersom de oftast berör privatlivet medan informationen som LinkedIn behandlar är mer formellt i ett yrkesbaserat syfte.

“är inte lika medveten här om att skydda min info snarare vill jag att folk ska uppmärksamma det eftersom det är LinkedIn” - Respondent 9

Det empiriska materialet visar däremot att det finns en liten andel som läser delar utav innehållet i integritet- och sekretesspolicy och anser att de är tillräckligt medvetna. Bland svaren motiverar ett fåtal av de respondenter som räknas som bortfall till att datahanteringen är en av anledningar till varför de inte använder sociala medier. Motivet visar på att nätanvändare som läser innehållet i policyer har en uppfattning om vilka konsekvenser som kan uppstå när känslig information hamnar i fel händer och är därmed mer kritiska och försiktiga med vad de delar med sig. Frågeställningarna om nätanvändarna läser innehållet av integritetspolicyn, vad känslig information är samt hur medvetna de är om datahanteringen kan förklara varför användarna väljer att skydda sig på ett visst sätt.

3.3.4 Skydd mot integritetsintrång

Frågeställningen som enkätundersökningen avslutar med behandlar om hur nätanvändare väljer att skydda sig från att obehöriga ska kunna ta del utav den personliga informationen. Svaren av fråga 9 presenteras genom tabell 10-11 i Bilaga 3 enligt rangordning. Resultatet tyder på att den dominerande strategin bland respondenterna som använder Facebook är att de inte delar med sig av känslig information offentligt. Denna strategi kan kopplas till svar som berör justeringar i Facebooks sekretessinställningar för attkunna välja vilka personer som användaren vill dela informationen med. Genom inställningarna kan Facebook-användarna välja om exempelvis ett inlägg ska synas offentligt, för vänner eller endast användaren vilket respondenten nedan beskriver:

“Har inte mycket mer makt än att använda de olika användaralternativen t.ex. information kan endast visas för vänner/familj. Om du är rädd för att något ska synas kanske det inte bör vara på dina

sociala medier.”- Respondent 63

Respondenter motiverar vidare med att de skyddar sig mot integritetsintrång genom att använda falsk information eller att inte skriva ut information som de inte delar med sig på sociala medier. Det empiriska materialet visar på att respondenter som inte skyddar sig kan bero på bristande kunskap om konsekvenser av integritetsintrång. Resultatet visar även på att respondenter som använder Facebook tillämpar olika strategier för att skydda lösenordet. Förutom att nätanvändare motiverar med att de byter lösenord nämner andra respondenter att de varierar, håller det hemligt, inte autosparar och väljer starka samt svåra lösenord. Däremot finns det även kritiska nätanvändare bland studiens respondenter:

“Lägg aldrig ut något på nätet som du inte är beredd att visa för hela världen. Alla databaser läcker. Nätet är fel ställe att vara naiv på.” - Respondent 52

Det empiriska materialet visar på en likhet mellan användare på Facebook och LinkedIn som skyddar sig genom att skydda lösenord och inte acceptera okända kontaktförfrågningar. Hanteringen av kontaktförfrågningar kan även ses som en skillnad baserat på hur användarna motiverar. Skillnaden är att Facebook-användare menar att de enbart accepterar kontaktförfrågningar från personer de känner till medan användare på LinkedIn endast motiverar med att de inte accepterar alla förfrågningar. Strategin som nämns flest gånger är att LinkedIn-användarna endast delar generell information som liknar Facebook-användarnas motivering till att inte delade känslig information offentligt. Bland motiveringarna förekom förklaringar till att känslig information skiljer sig mellan Facebook och LinkedIn, vilket baseras på de sociala mediernas användningssyfte som respondenten nedan beskriver:

(24)

“På LinkedIn beskriver jag mer om mig själv ur ett professionellt perspektiv och har mer med mina kompetenser, förmågor o.s.v. att göra. Den personliga informationen brukar oftast inte vara av

största intresse och därför har jag inte skrivit ut detta.” - Respondent 124

Till skillnad från Facebook-användarna som justerar sekretessinställningarna visar det empiriska materialet på att LinkedIn-användarna har svårt med att hitta sekretessinställningar på det professionella yrkesnätverket. Eftersom datatransaktionen skiljer sig mellan plattformarna anser användare på LinkedIn att informationen som utbyts är mer formell då personlig information på Facebook anses vara känsligt på LinkedIn. De kritiska respondenterna hävdar vidare att nätanvändare som vill använda en viss nätverkstjänst är tvungna att välja om de ska förlita sig på plattformen eller inte. Det empiriska materialet tyder på att respondenterna litar på företagen mer eller mindre eftersom de väljer att använda de sociala nätverkstjänsterna. Däremot finns det motiveringar i det empiriska materialet från respondenter som inte använder sociala medier på grund av ett lågt förtroende och hög medvetenhet kring integritetsintrång. Bland dessa respondenters motiveringar påpekar respondent 117 att personen utesluter Facebook på grund av integritetsskäl, men använder sin systers konto ibland för att hålla sig uppdaterad. Baserat på motiveringarna kan det tydas att nätanvändare som är medvetna om integritetsintrång påverkar valet till användning av sociala medier som enligt motiveringen nedan:

“Som IT-konsult inom bl.a. datasäkerhet undviker jag i största mån sociala medier för att istället använda mindre invasiva medier t.ex. diskussionsforum. När det handlar om pengar är inget heligt,

går dina data att sälja - görs det. Linkedin: Ditto. Big Data är ingen välgörenhet. Du är produkten man tjänar pengar på”. - Respondent 56

Utifrån det empiriska materialet kan det utläsas om att Facebook används mest utav unga nätanvändare medan fler äldre nätanvändare använder LinkedIn för att knyta arbetskontakter. Insamlat material visar även på ett användarmönster där Facebook används dagligen medan LinkedIn endast används några gånger i veckan. Däremot har respondenterna lika hög trygghetsnivån på respektive sociala medier trots att majoriteten inte väljer att läsa innehållet av integritet- och sekretesspolicyn. Datatransaktionen som sker på sociala medier behandlar till viss del det respondenterna anser vara personlig- och känslig information, vilket skiljer sig mellan de undersökta sociala medierna. Studiens insamlade material visar även på att nätanvändarnas strategier för hur de skyddar den personliga integriteten påverkas utav hur medvetna de är om datahanteringen av företag och personligt integritetsintrång. Nätanvändarens medvetenhet, kunskap och erfarenhet kring säkerhetsrisker på nätet har därmed en stor inverkan på hur nätanvändare beaktar den personliga integriteten på sociala medier.

(25)

4. Diskussion

En av de största likheter för hur både Facebook- och LinkedIn användare skyddar sig mot integritetsintrång är att de är uppmärksamma på vad de lägger upp på respektive sociala medier. Resultatet visar på att nätanvändare är uppmärksamma men beror på vad användarna individuellt anser är känslig information, varierar strategierna för hur de väljer att skydda sig mot integritetsintrång. En annan likhet är att användarna på Facebook och LinkedIn väljer att skydda sitt lösenord på varierande sätt, vilket kan innebära att de vill försvåra för att obehöriga ska kunna komma åt sina användarkonton. Skydd mot obehöriga kan kopplas till användare på Facebook som skyddar sig genom att justera i sekretessinställningar, för att styra över vilken information som får visas offentligt. Justeringar i sekretessinställningar skiljer sig däremot med LinkedIn-användarna som anser att det är svårt att hitta dessa inställningar, vilket kan bero på att användarna inte använder plattformen ofta. En annan skillnad är att Facebook-användare endast accepterar kontaktförfrågningar från personer de känner till medan LinkedIn-användare kan tolkas vara mer öppna för att knyta kontakter utanför vänkretsen. Utifrån de sociala mediers användningssyfte visar resultatet tydligt på vilket läge användarna väljer att ha sina användarkonton i. Skillnaden baseras på att flera Facebook-användare har sina profiler i privatläge medan LinkedIn-användare har sina profiler offentligt. Eftersom LinkedIn-användare har sina profiler offentligt innebär det att de inte skyddar sin information som de har på plattformen. Däremot kan det även tyda på att LinkedIn-användare inte anser att de har känslig information på det yrkesbaserade nätverket som utgör motivet till att profilen inte är privat.

Baserat på de identifierade likheter och skillnader mellan hur användarna på Facebook och LinkedIn skyddar sig mot integritetsintrång kan det tyda på att både användare och företag kan motverka integritetsintrång. Studiens resultat visar på att majoriteten av användarna på de undersökta sociala medier inte läser igenom hela integritet- och sekretess policyer, vilket kan vara orsaken till den låga medvetenhetsnivån om hur den personliga datainsamlingen hanteras. Dessa policyer är vanligtvis väldigt långa och komplexa för att nätanvändare ska vilja läsa igenom hela och väljer därmed det enklaste sättet till att få komma åt plattformen som är genom ett godkännande. För att få fler nätanvändare att läsa hela policyn och därmed öka medvetenhet om hur företag hanterar personlig information är ett förslag att förenkla eller göra dessa dokument mer intressanta. Att policyer är långa och komplexa anses däremot vara en medveten strategi som företag använder för att ett fåtal användare ska veta sina rättigheter och hur plattformen faktiskt hanterar den personliga informationen. Att belysa och uppmärksamma nätanvändare om integritetsintrång och hur företag faktiskt hanterar personlig data förväntas inte ske av företagen Facebook och LinkedIn eftersom de vill samla in information men av andra organisationer som är emot integritetsintrång. Företagen Facebook och LinkedIn skulle troligen endast justera eller försöka förenkla sina policyer om det blev en trend att belysa samt uppmärksamma fler användare att förstå hur företagen behandlar datahanteringen. För att få fler företag att belysa hur den personliga informationen faktiskt hanteras kan myndigheter uppmuntra företagen genom att införa strikta regler på utformning av policyer men även på hur företagen ska belysa integritetsintrång. Genom att belysa hur företagen behandlar integritetsintrång blir nätanvändarna mer uppmärksamma om hur företag använder sina användares personliga information samt vilka risker och konsekvenser som kan medföljas på plattformarna. För att försöka få fler nätanvändare att förstå allvaret med integritetsintrång är ett förslag att låta nätanvändare tro att obehöriga kommit åt ens personliga information. Genom att sätta nätanvändarna i en situation där de kan bli personligt berörda för att inse allvaret och vilka konsekvenser som kommer med integritetsintrång. Däremot är det inte endast företagens ansvar att se till att uppmärksamma nätanvändare om datahanteringen. Nätanvändarna måste själva hitta motivationen till att läsa igenom policyer och ta reda på hur de kan motverka integritetsintrång.

Figure

Tabell 1. Från sökord till tillämpade vetenskapliga teorier
Figur 1. Analysprocessens fyra steg
Tabell 2. Sammanställning av fråga 2 och fråga 3
Tabell 4. Sammanställning av fråga 5
+7

References

Outline

Related documents

22 på ett säkert sätt, eftersom det inte var möjligt för en person att hålla undan kons svans samtidigt som personen skulle sätta in den vaginala termometern på ett säkert

Det som upplevdes viktigt för respondenterna var att de själva fick välja vad de vill lägga ut på sociala medier, att inte alla ska ha tillgång till all information... Alla är

aktiviteter och de hade problem med att få vänner. Acne bidrog till att tonåringarna fick problem i skolan, de ville inte gå dit på grund av acnen och det var svårt att finna en bra

De flesta av deltagarna har även lagt märke till hur sociala medier kan begränsa den fysiska kommunikationen genom att dra uppmärksamheten till den digitala

På TAC Svenska AB bör man vara försiktig med att anlita externa konsulter för att underlätta merarbetet som implementeringen av CRM innebär för de anställda då detta kan leda

While there has been an increasing political willingness to engage in issues related to same-sex marriage and LGBT rights, dominant socio-cultural norms regarding the family,

En digital nätverksplattform såsom Facebook är förvisso även det en grundförutsättning för ett digitalt kunskapsdelande men plattformen själv skapar inte en

Kenneth Qfvarnström säger att Facebook bör användas för att locka kunder till den ordinarie webbplatsen och att genom att använda flera olika typer av sociala medier kan det