Hur leker pojkar och flickor inomhus ur ett genusperspektiv

Lärande och samhälle

ULV- projekt

Examensarbete

15 högskolepoäng

Hur leker pojkar och flickor inomhus

ur ett genusperspektiv

Boys` and girls` play from a gender perspective

Sibila Ajanovic

Förskollärare examen 210hp Examinator: Björn Lundgren

2016-05-31 Handledare: Haukur Viggosson

2

Sammanfattning

Ajanovic, Sibila (2016) Hur leker pojkar och flickor ur ett genusperspektiv. Malmö:

Lärande och samhälle Malmö högskola

Syftet med denna studie är att undersöka pojkars och flickors lekar ur ett genusperspektiv i en förskoleverksamhet. Studien utgick ifrån följande frågeställningar:

Hur leker pojkar respektive flickor? Hur påverkar miljö barnens lek? Vilket lekmaterial använder de?

Studien är genomfört på en förskoleverksamhet där observationer har använts som kvalitativ metod och där observerades barnen i fem års ålder. Observationerna genomfördes vid fyra olika tillfällen, när barnen lekte fritt inomhus på förskolan. Denna studie visar hur pojkar respektive flickor leker, vilket material de använder, i vilken miljö de befinner sig och hur leker de gemensamma lekar.

Undersökningen visade att både pojkar och flickor lekte i samma förskolemiljö, men de använde sig av olika lekmaterial och hade olika innehåll i sina lekar. De visade också olika beteende i leken, där pojkarna var mer livliga och högljudda, medan flickorna var stillsamma och lugna.

Resultatet visar att miljö och val av lekmaterial, samt den sociala omgivningen har stor påverkan på hur barnen leker.

3

Innehållsförteckning

1 Inledning...5

1.1 Syfte och frågeställningar...6

2 Litteratur ………...7

2.1 Teoretiska perspektiv om genus …...7

2.2 Leken ur ett genusperspektiv...8

2.3 Gemensam lek. .…...9

2.4 Könsrollerna och barns val av leksaker …...10

3 Metod …...11

3.1 Kvalitativ undersökning som metodval …...11

3.2 Observation …...11

3.3 Urval i undersökningen …...13

3.4 Forskningsetiska aspekter …...14

3.5 Genomförande av undersökningen (proceduren) …...15

3.6 Miljö i förskolan …...16

4 Analys och Resultat …...17

4.1.1 Observation 1 (Flickor bygger) …...17

4.1.2 Observation 2 (Pojkar bygger). …...18

4.1.3 Observation 3 (Pojkar leker krig) .…...19

4.1.4 Observation 4 (Gemensam lek)…...20

4.2 Hur påverkar miljö barnens lek …...21

4.3 Hur använder pojkar respektive flickor lekmaterial …...22

5 Diskussion och slutsats... .24

5.1 Resultatdiskussion …...24

5.2 Metoddiskussion …...25

5.3 Slutsats...26

5

1. Inledning

Jag arbetar på en förskola med barn i fem års ålder. Vi är sex pedagoger som arbetar med 37 barn. Eftersom det är en stor barngrupp bestämde vi oss att jobba i två mindre grupper där vi har möjlighet att följa bättre det individuella barnets lärande och samtidigt organisera bättre vår verksamhet. Barnens lek har alltid varit en central aspekt i förskolans verksamhet. Alla förskolor erbjuder barn, både flickor och pojkar, en miljö som ger dem möjlighet att leka tillsammans, men i mina observationer av barnens inomhuslek har jag sett att barnen använder och förhåller sig till miljön på olika sätt beroende på vilket kön de tillhör. Jag har alltid varit intresserad av barnens lek och har ofta sett hur genus kan påverka leken och val av barnens lek.

Birgitta Knutsdotter Olofsson (2003) anser att spänning är något gemensamt för både pojkar och flickor i leken, men ändå att flickor sällan leker krig och springer runt med låtsaspistol och vapen. Även om flickor ofta ser när deras äldre bröder leker med vapen, använder de inte det i sina lekar. Pojkar söker sig till lekar där styrka och makt är i fokus genom spring och krig, medan flickor håller sig till sina vardagslekar. Även i rollekarna väljer barn olika roller beroende på kön. Flickorna låtsas att de är mammor, döttrar, fruar, medan pojkar leker att de är män, pappor, poliser, pirater, soldater.

Det är inte så sällan att vi pedagoger ibland bemöter flickor och pojkar utifrån deras könstillhörighet. Det är ofta att vi själva sitter med pojkar och börjar bygga med klossar för att erbjuda dem något att leka med eller att vi också erbjuder flickor att pyssla med pärlor eller garn. Läroplanen för förskolan betonar vikten av pedagogers sätt att bemöta flickor och pojkar i förskolan. Alla barn på förskola ska ha möjligheter att leka med varandra oavsett deras kön.

”Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.”(Läroplanen för förskolan 98/reviderad 2010: 5).

På förskolan där jag jobbar brukar vi öppna först på morgonen ateljérummet där vi erbjuder barnen en lugn skapande aktivitet, men ofta är det bara flickor som sitter och

6

målar eller pysslar med något medan de flesta av pojkarna väntar på att byggrummet ska öppnas. Såna och liknande situationer väcker många olika tankar och funderingar hos oss pedagoger. Är det så att pojkarna känner att de inte får tillräckligt med utrymme i ateljérummet för att springa, jaga varandra eller skjuta varandra på grund av att de är i en lugnare miljö där finner de inte möjlighet till sitt kraftprov? När vi tänker på ordet pojkar då tänker vi ofta på bilar, brottning, högljudd, medan ordet flickor väcker andra tankar som dockor, pyssel, målningar. Det kan lätt hända att vi fastnar i termer av stereotyper när vi tänker och talar om könen. Dessa frågor och funderingar har motiverat mig att skriva om genus i barnens lek.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med min studie är att undersöka hur pojkar respektive flickor leker i inomhusmiljö ur ett genusperspektiv. Detta examensarbete handlar också om skillnader och likheter mellan pojkars och flickors lekar och deras val av lekmaterial och lekmiljö.

Därför använder jag mig av följande frågeställningar: Hur leker pojkar respektive flickor inomhus?

Hur påverkar miljö barnens lek? Vilket lekmaterial använder de?

7

2. Litteratur

I nästa kapitel redogörs för vilka teoretiska perspektiv mitt arbete grundas på, samt definieras de begrepp som jag har använt mig av. Det kommer att redovisas forskning om genus, lek, barnens gemensamma lek och lekmaterial.

2.1 Teoretiska perspektiv om genus

Kön är en viktig faktor i alla samhällen. När ett barn har fötts är den första fråga som vi ställer till föräldrarna om det är en flicka eller en pojke. Inom forskningen talas det om att barnen redan i tidig ålder, det vill säga vid ungefär samma tid som de börjar säga sitt namn, blir uppmärksamma att det finns olika kön (Evenshaug & Hallen, 2001). Enligt Evenshaug & Hallen har den sociala miljön vi lever i stor påverkan på könsidentiteten. Barnen blir påverkade genom att se hur människor i deras omgivning beter sig. Då är det inte konstigt att redan små barn har en bild av vad som förväntas av de olika könen. Även Svaleryd belyser hur den sociala miljön har stor påverkan hos pojkars och flickors sätt att leka. I människors vardagsföreställningar ingår att flickor är snälla, söta och hjälpsamma, medan pojkarna är dominerande, aktiva och kräver uppmärksamhet. (Svaleryd, 2007). Förankringen av förväntningar och normer på de två kön synliggörs ofta kollektivt och när barn tillbringar sin tid på en och samma plats, som till exempel på förskola.

Enligt Yvonne Hirdman (2001) används genus som ett uttryck för de värderingar, tolkningar, förväntningar och handlingar som förklarar vad pojkar och flickor, kvinnor och män, sägs vara i kraft av sitt kön. Hon menar att genus påverkar hur vi tänker och resonerar. Med genus begreppet betonar vi det som anses vara kvinnligt och manligt i de sociala strukturerna.

Det finns olika forskningsstudier inom förskola och skola som har använt genus som utgångspunkt för sina undersökningar. Vissa studier utgår från essentiella könsmässiga skillnader mellan flickor och pojkar och andra utgår från genus som social konstruktion. Hultman (2008) och Ohrlander (2008) skiljer många gånger kön och genus i sina studier. Enligt de forskare är det inom förskolan som det har kommit fram en syn på kön

8

som essentiell, parallellt som genus har framställt som socialt konstruerat och blir därmed benämnt som ” det sociala könet”. Även Birgitta Odelfors (1998) ser på genus som en social konstruktion, där det sociala samspelet med andra människor har en viktig del.

Många av de ovanstående forskningsstudier talar om att genus inte är biologiskt, utan en av de kulturella och sociala uppfattningar som omgivningen har format. Vidare kommer jag att använda mig av begreppet genus för att belysa detta ställningstagande.

2.2 Leken ur ett genusperspektiv

Man kan säga att barnen lär sig leka redan på skötbordet och att leken är en viktig del av barnens utveckling och lärande. I leken kan barnen själva strukturera och definiera sin omvärld. Att bättre förstå barnens lek krävs av oss vuxna att titta, lyssna och gå in i barns föreställningsvärld. Därför valde jag att skriva om leken som utgångspunkt i min studie.

Bim Riddersporre & Sven Persson (2014) ser leken som en viktig mötesplats där barnen kan vara både säg själva och där de kan inta olika roller. Olofsson menar att definitionen av lek kan bero på vilken teori om lek man omfattar och hur man ser på lekens roll i barns utveckling.( Birgitta Knutsdotter Olofson, 1999). Om man vill titta på leken ur ett genusperspektiv hittar man många olika teorier kring detta. Jag har sett i min verksamhet hur barnens könsroller påverkar deras val av lek, lekmaterial, miljö. Men hur ser de olika forskningsstudier på leken ur ett genusperspektiv?

Hur pojkar och flickor bör vara i leken och vilka könsroller de har, visar sig enligt Evenshaug & Hallen i barnets val av lekkamrater och leksaker eftersom pojkar och flickor ofta leker var för sig (Evenshaug & Hallen, 2001). De påpekar också att barnen redan i tvåårsåldern har tendenser att välja lekkamrater som är av samma kön. Vidare tar de upp kultur som en viktig roll i könsidentitet, det vill säga att i många kulturer har mansrollen högre status än kvinnorollen. När det gäller skillnader mellan pojkarnas och flickornas lek menar Olofsson (1999) att pojkarna ofta är tuffare i leken. De springer, skriker, jagar varandra och har ett stort behov av att mäta sig med varandra. Flickor är

9

mer bestämma, och diskuterar mer om vem ska vara med i leken och inte. När flickor och pojkar leker tillsammans försvinner ofta pojkarnas tuffhet, eftersom i flickornas lek råder mer harmoni. Vidare menar Olofsson att flickors lek är mer stillsam. De sitter ofta ner vid bordet och målar eller pysslar, medan pojkar använder sig av konstruktionslekar.

Vilka roller barn visar i sina lekar är också en fråga som man kan diskutera ur genusperspektiv. Barnen tar föräldrarnas roll i sina lekar, det vill säga att flickor tar mammans roll och pojkar tar pappans roll. Enligt Kärrby (1987) har pojkar större variation i rolleken än flickor. Han menar att pojkars lek är mer aggressiv, aktiv och äventyrlig än flickors lek. Även att pojkar tar pappas roll i sin lek, de visar inte så mycket entusiasm för denna, medan modersrollen hos flickor är favoritroll.

Det är intressant att påpeka hur Svaleryd (2007) ser på språket i leken mellan flickor och pojkar. Hon menar att pojkarnas språk ofta karaktäriseras i formen av imperativ, det vill säga att pojkars språk innehåller känslor som ofta kläs in i liknelser av upplevda aktiviteter, medan flickor använder mer långa meningar. De ber varandra om saker och tackar när de tagit emot.

Utifrån de teorier och forskningsstudier ovan kan vi se hur den sociala omgivningen påverkar hur flickor och pojkar leker ur ett genusperspektiv. Samma grundtanke använde jag mig av i mina observationer för att se hur pojkar och flickor leker i min verksamhet och hur genus formas i deras lek.

2.3 Gemensam lek

Löfdahl (2004) menar att en stor del av barns lek är gemensamma lekar. Utifrån hennes observation kan vi se att pojkar och flickor leker gemensamt men att de har olika favorittema, där pojkarnas favorittema synliggörs vid första anblicken. Hon påpekar vidare att flickorna ofta dominerar i de gemensamma lekar och att pojkar får ofta en underordnad roll som kan kontrolleras av flickorna.

10

Motsatsen till Löfdahls påstående hittar man hos Olofsson (2007) som menar att det är ofta flickorna som anpassar sig efter pojkarnas lek i deras gemensamma lek. Enligt Olofsson detta leder till att pojkarnas lek blir mer synlig.

2.4. Könsrollerna och barns val av leksaker

Leksaker har stor betydelse i barnens värld. Enligt Eidevald, har leksaker en stor inverkan på genusperspektivet och därför spelar valet av leksaker en avgörande roll för vad som anses tillhöra pojkar respektive flickor (Eidevald, 2009). En annan forskare anser att barn vänjer sig vid de leksaker de har tillgång till. ( Almqvist, 1991). Hon menar att det är föräldrar som har stor påverkan i barnens val av leksaker och det beror på vilka attityder de har till sina egna könsroller. Vidare påpekar hon hur pojkar och flickor hanterar sällan leksaker på samma sätt, det vill säga att barnen kan leka med samma leksaker, men ändå ha skilda lekbeteenden. I mina observationer jag har sett samma lekbeteenden hos barnen som var observerade och mer om detta kommer att visas i analysen.

Även Evenshaug & Hallen menar att könsrollerna visar sig i barnets val av leksaker. De menar att flickor leker gärna med dockor, medan pojkar väljer leksaker som bilar och lego. ( Evenshaug & Hallen, 2001). Visa forskare hävdar att förskolans lekmaterial till stora delar är könsneutrala (Almqvist, 1991 Nordin-Hultman, 2011), medan andra forskare uttrycker att det inte är särskilt trovärdigt att förskolans material skulle vara könsneutralt (Fredricson, 2003). Nelson och Svensson (2005) menar att när barnen använder sig av könsstereotypa leksaker, som till exempel figurer och dockor, då skapar de och tolkar betydelser om genus och kön. De menar att det är relativt outforskat hur den svenska förskolans utbud av lekmaterial ser ut ur ett genusperspektiv. Enligt de två forskare är det oftare pojkar som väljer att leka med bilar, tåg, bussar, garage och verktyg, medan flickor leker mer med dockor, möbler, dockkläder och handväskor. Alla de leksaker som har med djur och natur att göra är ofta neutrala utifrån ett könsperspektiv.

11

3. Metod

I detta avsnitt presenteras den metod som jag valde att använda mig av i min undersökning. Sen diskuteras undersökningsgrupp samt faser av undersökningens genomförandet (proceduren). När man gör ett forskningsarbete då är det viktigt att man använder sig också av ett forskningsetiskt resonemang och detta kommer att presenteras i det här kapitlet.

3.1 Kvalitativ undersökning som metodval

För att få en bredare bild och ett djupgående svar av min undersökning använde jag mig av kvalitativ undersökning i mitt arbete. Med den kvalitativa undersökningen samlar man in information för att kunna få svår på redan formulerade frågeställningar. Det kan vara i form av observationer, kvalitativa intervjuer och tolkande analyser. Det som verkade mest adekvat för mitt arbete var observation.

Med observation som metod kunde jag få en bredare bild av mitt undersökningsområde, det vill säga att jag kunde få bättre syn på barnens olika leksituationer med tanken på genus. Stukat (2014) menar att observation brukar vara den lämpligaste metoden om man vill se vad människor gör och inte bara vad de säger att de gör. Jag observerade de naturliga situationer när barnen lekte fritt. Där vänder jag mig till Patel & Davidson som skriver hur det är viktigt att använda sig av observationen när man vill samla information inom områden som berör beteende och skeenden i naturliga situationer. ( Patel & Davidson, 2003). Observation var den lämpligaste metoden eftersom mitt syfte var att se hur pojkar respektive flickor leker ur ett genus perspektiv och vilka beteende de visade i sina lekar. När jag har observerat den som jag var mest intresserad av, det vill säga pojkarnas och flickornas lek ur ett genusperspektiv, då har jag gjort tolkande analyser och skrivit allt som jag har sett i mina observationer. Med tolkande analyser har jag försökt att bidra till en mer generell förståelse av genus.

3.2. Observation

Att observera ett barn eller en barngrupp är något som vi pedagoger gör ofta på förskolan. Med observationer som ett verktyg får vi bättre bild och samlar mer

12

information om barnen kring leken. När vi observerar barnen då har vi ofta ett syfte som ligger i bakgrund, som till ex. om vi vill ändra våra lärmiljöer då måste vi observera vad är det som barnen är intresserade av. Eftersom jag ville undersöka pojkars och flickors lek och deras beteende i leken med tanken på genus, då kändes det naturligt för mig att använda observation som hjälp i min undersökning. Jag ville se om det fanns några skillnader i deras sätt att leka och hur de lekte när det gäller gemensamma lekar. Att undersöka barns lek utifrån genusperspektiv med hjälp av observationer kändes som en bra metod för mig eftersom jag ville se mönster som visar på genusskillnader.

När undersökningsmaterialet samlas in ska det göras på ett systematiskt och vetenskapligt sätt. De observationer som används inom vetenskapen måste ha ett syfte och vara strukturerad samt planerad (Patel & Davidson, 2013). Man kan använda sig av två olika typer av observationer och detta är strukturerade och ostrukturerade observationer. I strukturerad observation vet observatören vilka händelser han/hon ska observera eftersom problemet är redan preciserat. Observatören kan också använda sig av ett observationsschema genom att ställa upp olika kategorier som ska undersökas.

Nackdelen med den ostrukturerade observationen är mängden som måste registreras och det kan vara nödvändigt att använda filminspelningar för att fånga händelserna. Med tanken på att jag hade redan innan färdiga frågeställningar att utgå ifrån och visste redan vilka situationer och beteende jag skulle observera då använde jag mig av den strukturerade observationen. Men, för att få en djupare inblick i min undersökning, då antecknade jag ner allt som jag har sett och hört och där använde jag mig av den ostrukturerade observationen.

Eftersom barnen är vana vid att jag observerar dem i mitt dagliga arbete och min närvaro är något naturligt för min barngrupp, då valde jag också att använda mig av öppen observation. Enligt Alvehus (2013) i en öppen observation observatören är känd för de som observeras och i en dold observation är observatören inte känd Som observatör hade jag en passiv roll, det vill säga att jag deltog inte i barnens aktiviteter. Observatörens deltagande kan påverka gruppen och ge en negativ effekt och därför valde jag en passiv roll. Men, barnen bjöd mig ofta in till leken och ville att jag skulle vara med och leka. För mig det var inte något konstigt eftersom barnen är vana vid att se mig som en del av förskola. Samtidigt det var bra att veta att barnen kände sig trygga i

13

min närvaro. Jag använde mig av Ipaden/kamera och det var inte konstigt för barnen, eftersom jag har gjort detta många gånger innan, men det som kändes svårt var när barnen behövde min hjälp med något, då var jag tvungen att lämna min kamera, om ingen annan personal fanns inte i rummet. Att välja videoobservation har sina fördelar som att man kan registrera mycket mer än man kan hinna göra med anteckningar. Man kan också spola fram och tillbaka och se olika händelser om igen.

Min undersökning består av observationer där jag som observatör har tolkat det jag kunde se och genom samtal med barnen där barnen själva fick berätta om sina lekhandlingar. Det som var mest intressant för mig var både pojkars och flickors lekar, men också deras gemensamma lekar. Jag observerade en grupp som består av 18 barn. Det är 8 flickor och 10 pojkar i gruppen. Som observatör placerade jag mig i de olika rum där barnen lekte och frågade barnen om jag fick sitta med och titta på. Jag tyckte att det var viktigt att få tillträde till barnen och eftersom jag redan hade en god relation med barnen, då var det inte så svårt att skapa tillit och förklara mitt syfte.

3.3. Urval i undersökningen

Förskola består av 37 barn som är uppdelade i 2 grupper. Grupperna heter Rubin grupp och Lime grupp. Eftersom mitt syfte i undersökningen var att se hur leker flickor och pojkar ur genusperspektiv, då var det viktigt att min undersöknings grupp innehåller ungefär samma andel flickor som pojkar och det var fall med Rubingruppen.

Stukat (2014) rekommenderar att man bör sträva mot att stickprovet ska ha samma andel kvinnor som män om man, till exempel tror att kön är en viktig egenskap i studien. Enligt Stukat man borde välja att göra undersökningen på en hel grupp eller bara på en del av gruppen. Eftersom jag är ansvarig pedagog i Rubingruppen tillsammans med två kollegor till, då kändes det naturligt för mig att göra undersökningen just med Rubingruppen. Jag var inte någon okänd för barnen och mina kollegor var informerade om min studie och tyckte att det skulle vara spännande att delta i min undersökning. Rubingruppen består av 10 pojkar och 8 flickor och alla barn är i 5 års ålder. Vi är 3 kvinnliga pedagoger som arbetar tillsammans. En nackdel med att göra undersökningen i Rubin gruppen var min relation till barnen. Eftersom jag gjorde min undersökning i gruppen där jag var ansvarig pedagog, då var det inte så lätt att vara en passiv

14

observatör. Mest det har kommit fram i situationer när jag filmade och barnen behövde hjälp med något, då fick jag lämna min kamera och hjälpa barnen i visa situationer.

3.4. Forskningsetiska aspekter

När man gör undersökningar måste man vara noga med de forskningsetiska aspekterna. Enligt Patel och Davidson (2012) det finns fyra huvudkraven: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Jag har försökt att koppla ihop de olika kraven på min studie och här beskriver jag hur dem tillgodosetts.

”De som berörs av studien skall informeras, både om studiens syfte och om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst har rätt att avbryta sin medverkan.” (Stukat, Staffan, 2014:139).

Genom att informera individerna om undersökningens syfte uppfyller vi informationskravet. I mitt fall innebär det att jag informerar mina kollegor om min studie och det har jag gjort. Mina kollegor tyckte att det skulle vara spännande att medverka i min undersökning och att de kunde bidra till ett rättvisande resultat. Alla som deltog i min undersökning kommer att få ta del av min uppsats innan den publiceras.

Samtyckeskravet innebär att:

”Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan” (Stukat, Staffan, 2014:139).

Eftersom jag gjorde min undersökning på förskola där de undersökta är barnen under femton år, då av etisk känslig karaktär jag var tvungen att inhämta samtycke från förälder/vårdnadshavare. Jag har i god tid tagit kontakt med de och har fått deras tillstånd.

I konfidentialitetskravet ingår att medverkarnas identitet ska skyddas:

”Hänsyn måste tas till de medverkandes anonymitet.” (Stukat, Staffan, 2014:139). I min studie jag har inte skrivit barnens namn och förskolans namn. Jag har också förklarat för deltagarens/barnens föräldrar i vilket syfte kommer jag att använda min undersökning.

15

I nyttjandekravet ska alla dem uppgifterna som har samlats användas bara i forsknings syfte. Det innebär att alla de informationer som jag har samlat får inte utnyttjas för icke-vetenskapliga syfte och kommersiellt bruk och det är en självklarhet för mig.

Genom att följa alla de ovan nämnda principer skyddas undersökningspersoners integritet. De principerna var viktiga punkter i hela mitt arbete.

3.5. Genomförande av undersökningen (proceduren)

Jag började med att ta reda på de teorier som väglett mig för att studera genus i barns lek. För att förstå bättre hur jag ska börja min undersökning behövde jag först veta vad som kännetecknar teorier och forskning om genus i barns lek.

Löfdahl (2004) menar att leken har betraktas olika och att alla discipliner som studerat lek har olika fokus. Hon menar att det spelar ingen roll vad de studerar i leken, men gemensamt för alla är att de använder ordet lek i sina studier. I mitt arbete studerar jag genus inom leken.

Nästa steg i min genomförande var att prata med mina kollegor på förskolan om mitt arbete. Vi diskuterade hur vi ska på bästa sätt organisera vår verksamhet så att det inte påverkar vår struktur i gruppen. Vi bestämde oss att jag genomför mina observationer under förmiddagar och dem dagar när vi hade våra grupper.

Nästa fas av undersökningen var att prata med föräldrar och det gjorde jag både muntligt och genom att lämna blankett om föräldrars samtyckte. Även Löfdahl (2004) belyser hur viktigt det är att informera om sin undersökning både barnens föräldrar och barn. Vårdnadshavarna tyckte att det skulle vara intressant att göra en undersökning och har ställt upp för det. När jag har fått deras godkännande då var det dags att börja mina observationer. Först började jag observera när barnen lekte fritt och när leken inte var styrd av vuxna. Jag försökte att placera mig i de olika rum där barnens lekar utspelades. Förskolan består av tre rum som vi kallar för ateljé, byggrummet och lilla rummet. Det finns olika stationer i alla rum där barnen har möjlighet att utsprida sig. Ateljé och lilla rummet är anslutna med varandra med en stor glasvägg som gjorde lättare för mig att ha bättre koll på barnen och att förflytta mig snabbare.

16

3.6 Miljö i förskolan

Enligt Olofsson (2007) förskolans miljö bör vara anpassad så att både flickor och pojkar ska kunna utvecklas, efter sitt eget intresse, förmåga och identitet. Förskolan består av tre rum som barnen kan välja att vara i när de vill leka. Rummen kalas för: stora rummet, ateljé och lilla rummet. Eftersom barnen lekte mest i stora rummet och lilla rummet, då vill jag beskriva dessa två rum.

Stora rummet är uppdelad i två mindre rum, vi brukar kalla den för rum i rum. Den består av en bygghörna och ett bibliotek. I bygghörnan finns det flera, olika byggstationer som ett legobord, en hörna med stora klossar, en matta med bilar och en stor låda med magneter. Lilla rummet består av dockhuset, köket, ett bord med olika pussel och ett litet bord, som barnen brukar kalla för ”picknick” bord. På väggen står en hylla i barnens höjd med olika pussel. Det finns också en docksäng och två dockvagnar. Jag har tidigare nämnt att mina observationer kommer mest från stora/byggrummet och lilla rummet eftersom dessa två miljöer erbjudit mest till leken och med tanken på lekmaterial som fanns där. De vuxna var ofta placerade i stora rummet med tanken på att där fanns flera olika stationer, medan i lilla rummet barnen hade möjlighet till mer avskild lek.

17

4. Resultat och Analys

Analysen grundar sig på dem observationer som jag har gjort under 4 veckor i min förskoleverksamhet. Syfte var att undersöka hur pojkar respektive flickor leker ur ett genusperspektiv på förskola och i vilken miljö befinner de sig när de leker. Här presenteras, analyseras och tolkas material som jag har samlat in genom mina observationer.

4.1.1 Observation 1.

(Flickor bygger)

Det fanns 10 barn i byggrummet och alla lekte gruppvis. Jag hade fokus på 3 flickor som satt i en bygghörna och byggde med stora klossar. Det var intressant för mig eftersom det inte är ofta att flickor leker i byggrummet på vår förskola. De byggde något stort och brett. Från deras samtal tolkade jag som att de ville bygga Väla centrum (det är ett stort köpcentrum i Helsingborg). De byggde parkering. En av flickor gick snabbt och hämtade några bilar från en låda. Hon sa att hennes mamma alltid har hittad bra parkering. Hon körde inte med bilar, utan ställde de direkt på parkeringen. De byggde rätt noga och talade om att det skulle bli fint och vackert. Flickorna blandade också stora klossar med färgade träklossar. Jag ”avbröt” deras lek med en fråga: Vad kan man göra på Väla? En av tjejerna svarade att man kan köpa kläder och andra grejer, en annan tjej sa att hon var med sin mamma där och fikade. Tredje flickan svarade ingenting. En pojke som var i närheten och hörde vårt samtal sa att han brukar köpa leksaker och att han köpte en gång en stor bil där. När flickorna var färdiga tittade de på sitt bygge och visste inte vad de skulle göra nu när den var färdigt. En av flickor gick till Lilla rummet och hämtade en Barbie docka. Det gjorde de andra två flickor också. Plötsligt förvandlades deras konstruktionslek till något helt annat. Det blev mer rolleken. Varje docka fick sitt namn, de var mammor som skulle till Väla centrum och köpa kläder och sen skulle de sitta på en restaurang och fika. De pratade mycket om färger, vilka färg skulle ha deras klänningar som de ville köpa. En flicka gick och hämtade ett kattdjur och då fick katten också en roll i deras lek. Efter en liten stund sa en flicka att de skulle gå och rita klänningar. De ville spara sin skapande och frågade om det var ok.

18 Kommentarer:

I den här leksekvensen ser vi tre flickor som konstruerar. De använder sitt bygg- och konstruktionsmaterial i förhållande till sin omvärld, det vill säga att de skapar något som de redan har kunskap om och de har sett tidigare. De tre flickorna hade intresse av att bygga, men när deras skapande var färdigt visste de inte riktigt vad skulle de göra sen. Det kan bero på att flickorna saknade mer rekvisita till sin skapande som fanns inte i byggrummet. Flickorna använde sig mer av färgade lekmaterial, bilar var i ljusare färger som gula, gröna och röda. Det kändes att material i byggrummet var mycket begränsat för flickor. När flickorna hämtade sina dockor började deras rollek. Flickornas kreativitet visades när de byggde med klossar, men deras fantasi väcktes när de började leka med dockor. Man kunde se också hur flickornas erfarenhet av verkligheten visades i leken. Almqvist (1991) påpekar att erfarenheter av verkligheten är viktigt för att kunna fantisera.

Det var också intressant hur barnen svarade på min fråga vad man kan göra på Väla. Då sa en flicka att hon brukar köpa kläder där, och en pojke sa att han köper leksaker där och att han köpte en bil.

4.1.2 Observation 2. (

Pojkar bygger)

Fyra pojkar lekte i en bygghörna. De satt på golvet och byggde med kaplastavar. Pojk 1. sa att det måste vara jättehögt, om det ska vara ett torn. Han visade sina kompisar hur de ska börja bygga. Han började först med fyra kaplastavar på höjden, sen med två liggande över och så vidare. Pojk 2. gjorde inte så som hans kompis visade honom, och då reagerade pojk 1 genom att ta bort det som pojk 2. byggde. Pojk 2. sa: ”Det är inte bara du som bestämmer”, men hans kompis lyssnade inte på honom. Pojk 2. sa att han ville inte vara med och gick. De övriga pojkarna byggde tills de inte kunde bygga högre torn. De stannade för en liten stund och räknade antal klossar. Pojk 1. gick till en låda och tog fram 3 bilar. De tre pojkar började köra med bilar runt om torn som de byggde innan. Pojk 1. frågade: ”Vi tävlas, vem kör snabbare till torn?” De började köra igen med sina bilar och alla tre körde direkt mot torn som rasade ner. Pojkarna skrattade och började bygga om igen.

19 Kommentarer

Enligt Olofsson (1999) man behöver inte vara längre i en barngrupp för att se att pojkar och flickor leker olika. Utifrån observation där pojkarna byggde med kaplastavar man kunde se skillnader mellan pojkars och flickors sätt att bygga. Pojkarna ville att deras skapande skulle vara högt, medan flickornas skapande (observation 2.) var mer brett. Pojkarna brydde sig inte om färger medan hos flickor färger hade en stor roll i deras skapande. I pojkarnas lek var ett barn som dominerade mer och som var ledare. Flickornas lek var mer gemensam. När flickorna byggde, lekte de också rolleken och deras fantasi kom mer framme. I pojkarnas bygg och konstruktions lek finner man inte rolleken, utan det var mer tävling känsla- det ska byggas högt och vem skulle köra snabbare. Pojkarna visade inte hänsyn för sin skapande, utan förstörde i slutet det som de hade byggt. Flickorna hade mer känslor för sin skapande och ville spara den.

4.1.3. Observation 3.

(

Pojkar leker krig)

Nästa observation var intressant att göra eftersom det handlar om tre barn som kommer från andra länder och har andra kulturer. Jag observerade 3 pojkar när de lekte krig. De har skapat pistoler av legobitar. När de var färdiga började de springa runt i rummet. De var högljudda när de sköt på varandra. Samtidigt berättade de sina roller i leken. En av pojkar var tjuv och två andra var soldater. De sa att tjuvarna är onda och därför måste soldater skjuta på dem. De sprang, kastade sig och gjorde kullerbyttor, men de var noga att inte skada varandra. När de fångade sin kompis som var tjuv skulle de sätta honom i fängelse, men då vägrade pojken. Han började vara arg och sa att han inte ville vara med i leken. Han lämnade sina kompisar och gick till andra rummet. De två pojkar som stannade kvar hämtade legogubbar och låtsades att de var tjuvar. De sköt igen med sina låtsas pistoler och lämnade gubbar i en hörna som var ”fängelse”. Sen sprang de till andra rummet.

Kommentarer

Även att i förskolan fanns inte lekmaterial som pistoler och vapen, lekte de tre pojkar krig och skapade krigsleksaker. I den här observationen man kan se att barn har en annan syn på leksaker än vi vuxna har. Enligt Almqvist (1991) det är främst händelser i vardagslivet som ger upphov till krigslekarna. De tre pojkar kommer från länder som är

20

i krig. Almqvist påpekar vidare att även barn som kommer från länder i kriget precis som alla andra barn har behov av att bearbeta sin vardag i lekens form, och det är just det som de tre pojkar gjorde i sin lek. Pojkarnas livlighet och högljudd kom mer fram i krig leken. Från den här observationen har jag sett hur det är viktigt att barnen lär sig lekspråkets koder. Pojken som var fångad ville inte vara i ”fängelse ”och då avbröt han sin roll i leken. Det kan bero på att visa barn har det svårt att följa lekens regler. Barnen ofta vet inte vad det är på låtsas och vad är det på riktigt.

4.1.4. Observation 4

(Gemensam lek)

Löfdahl menar även de som har forskat om barns lek har funnit skillnader mellan könen, men att det finns också flera resultat som visar att just gemensamma lekar är en stor del av barnens lekar (Löfdahl, 2004).

Det är 7 barn i lilla rummet, 3 pojkar och 4 flickor. Flickorna lekte i en hörna med köket, de lagade mat och hade dockor med sig. En av flickorna körde med dockvagnen genom hela rummet, fram och tillbaka. De flickor som lagade mat ropade på henne och sa att maten var färdigt. Hon kom fram och började duka bordet.

Två av pojkarna satt i två små fåtölj och räknade låtsas pengar. Tredje pojke satt på golvet och tittade i en katalog. Pojk 1. som hade pengar frågade flickor om de ville köpa något. Flickorna svarade att de hade ingen pengar. Pojk 1. sa att de fick låna pengar från dem. Pojk 2. som satt på golvet började samla pussel och andra saker i rummet. Han ställde allt upp på hyllan. När flickorna lånade pengar gick de tillbaka till köket igen och pratade vad de skulle köpa. Efter en liten stund började flickor komma fram, en och en för att köpa. Pojkar som satt i fåtölj tog hand om betalningar, medan tredje pojke hjälpte till med dem saker som flickorna köpte. När flickorna handlade färdigt gick de tillbaka till köket och började laga mat. De hade olika roller i leken. En flicka var mamma, två andra flickor var barn och den tredje flickan var deras katt. De började ”laga mat”. De använde legobitar som mat. När maten var färdigt ropade mamma på pojkar att koma och äta. Pojkarna först skrattade, men de kom fram. Pojk 1. sa :” Jag är pappa och du kan vara farfar!” Pojk 2. började låtsas att han var gammal och kunde inte gå. Flicka som var mamma kom och hjälpte honom. De började äta.

21 Kommentarer

I det här exemplet man ser att barnen kan leka gemensamma lekar då när de leker ”affär” och ”familj” lekar, det vill säga dem lekar som barnen har erfarenheter från sina dagliga liv. I exemplet ovan ser vi att barnen lekte två gemensamma lekar som på något sätt var kopplade till varandra. De pojkar och flickor märkte inte när den ena leken (affärleken) slutade och när började den andra leken (familj leken). Första leken, det vill säga affär lek började leka pojkar och så småningom erbjöd de flickor att vara med. Det som var intressant är att barnen har inte frågat varandra” ska vi leka affär” eller ” ska vi leka mamma, pappa, barn”, utan de bara började leka. Initiativ för första leken visade pojkar, medan andra leken började flickor, men båda flickor och pojkar deltog i dessa två lekar.

I observationen ser vi också att pojkar ville vara med i familj lek, lek som mer associeras till flickor, därmed utmärkte pojkar sig från genusmönster som Svaleryd (2007) skriver om. Hon menar att pojkar och flickor ingår i olika genusmönster som visar sig vara utmärkande i dem situationer när de väljer olika lekar. Hon påpekar vidare att dessa genusmönster inte passar in på alla barn eftersom visa pojkar till exempel dras till omhändertagande familjelekar som mer associeras till flickor medan vissa flickor hellre leker med bilar än dockor. Trots att de två pojkarna lekte en traditionell flicklek de ändå hade manliga roller i leken och benämnde sig som pappa och farfar.

Det som var intressant för mig är även att pojkar var inte majoritet i rummet (3 pojkar och 4 flickor), flickorna har ändå godtagit deras lek och regler i leken. I den här leksekvensen får man bekräftelse om det som Löfdahl har kommit fram och det är att flickor ofta söker sig till pojkarnas lek men när det händer tar de del av pojkarnas teman.( Löfdahl, 2004).

4.2 Hur påverkar miljö barnens lek

Det visade sig att själva barngruppen hade en ojämn könsfördelning i de två olika miljöer, det vill säga att de gemensamma pojkars och flickors lekar fick mer sin plats i Lilla rummet, medan dem skilda pojkars och flickors lekar var mer i Byggrummet. Där lekte både pojkar och flickor i mindre grupper. Pojkarna byggde med kaplastavar och

22

byggde högt. När pojkarna befann sig i byggrummet då var det mycket mer springandet i byggrummet och jag tror att det är på grund att rummet är jättestort. Ljudnivå var också högre i byggrummet än i Lilla rummet. När flickorna befann sig i byggrummet då byggde de ofta i mindre grupper och var noga att det skulle vara vackert och fint. Flickornas lek var mer lugnande och gemensam. I Lilla rummet lekte både flickor och pojkar ”affär” och det kan tolkas att det var något som kommer från deras erfarenheter från verklighet, det vill säga något som barnen ständigt hade omkring sig i sitt dagliga liv. Barnen hade redan en bild av hur de förväntas vara i dessa lekar. Det var oftast att barnen hittade inspiration till dem lekar i Lilla rummet för där fanns mest material som erbjöd detta, medan i byggrummet var mest konkreta material för bygget.

Från mina observationer man kan se att möbler och leksaker påverkar mycket barnens val av rum. Därför håller jag med Olofson som menar att möbleringen på förskolan har stor betydelse för var pojkar och flickor leker eftersom aktiviteterna i rummen tydligt visar vem som förväntas leka där (Olofsson, 2007). Pedagoger måste skapa en miljö där alla barn, oavsett deras kön kan använda de miljöer för att förhålla sig till sin omvärld. Det måste skapas miljöer där alla barn oavsett kön kommer att mötas.

4.3 Hur använder pojkar respektive flickor lekmaterial

Utifrån mina observationer har jag sett att både pojkar och flickor lekte med alla leksaker som fanns på förskolan och därför håller jag med Almqvist (1991) som anser att barn vänjer sig vid de leksaker de har tillgång till. Ett exempel är när flickorna från observation 4. använde legobitar som mat.

Både pojkar och flickor hanterade sällan leksaker på samma sätt. Även att flickor från observation 1. tog fram bilar till sin lek, använde de inte bilar på samma sätt som pojkar. De körde inte med bilar, utan behövde dessa bara som rekvisit. På andra sidan när pojkarna lekte med bilar, de körde, tuttade och var väldigt högljudda i leken. Det var mer tävlingslek.

23

Flickorna använde sig mer av färgade lekmaterial än pojkar. De lekte också mer med djur leksaker än pojkar. I sina rollekar använde flickor också sig av djurleksaker. Både pojkarna och flickor använde sig av byggmaterial i sina lekar.

24

5. Diskussion och slutsats

I detta kapitel presenteras och argumenteras resultatet av min studie samt diskuteras metoden och tillvägagångssätt utifrån ett kritiskt perspektiv.

5.1 Resultatdiskussion

Innan jag började denna studie hade jag många funderingar kring genus i barnens lek. Observationer som jag har gjort i min förskoleverksamhet har hjälp mig att få bättre svar på mina funderingar, för då fick jag chans att vara bara en observatör och fördjupa mig mer i barnens lekar och deras beteende i lekar. Det var intressant att se hur genus skiljde sig åt beroende på dem två olika miljöer barnen befann sig i.

I observationerna från dem olika rummen kunde man se att både flickor och pojkar befann sig i dessa olika miljöer. Både pojkar och flickor lekte i Stora/byggrummet, men deras lekar hade olika innehåll. Även att både pojkar och flickor byggde, använde de sig inte av samma byggmaterial. Flickorna byggde mer med färgade material och byggde gemensamt. Pojkarna byggde var för sig och deras lekar var mer aggressiva, högljudda och livliga. Flickornas lek var mer stillsamma och lugna. Även när barnen lekte rollekar i Stora rummet visades det sig att flickorna pratade med lugnare röster medan pojkar hade mer konflikter i sin konstruktions lek.

Att den sociala omgivningen har stor påverkan på pojkarnas och flickornas sätt att leka kunde man se i båda rummen. Även att flickorna lekte i byggrummet syntes den traditionella flickleken där de var mammor. Resultatet visar att i byggrummet fanns inte ett varierat lekmaterial som tilltalade alla, där konsekvenserna var att flickor stannade inte kvar i byggrummet. Det saknades mer material som kunde fånga flickor att leka mer i byggrummet.

Den Lilla rummet erbjöd barnen mer gemensamma lekar. Det kan bero på att där fans mer varierat lekmaterial som tilltalade både flickor och pojkar. I Lilla rummet lekte både pojkar och flickor tillsammans och använde sig av samma lekmaterial som fanns där. I

25

den gemensamma leken med flickor visades det att pojkarna var mer lugnande än när de lekte för sig själva. Även att barnen lekte mer gemensamma lekar i Lilla rummet bekräftade de samtidigt dem traditionella roller som redan finns i samhället då en av flickor var mamma och pojkarna var pappa och farfar. Här vänder jag mig till tidigare forskning där Kärrby (1987) menar att i barns lekar speglar könsrollerna de roller som finns i samhället (Odelförs, 1998). Det kunde man tydligt se i observationen av barnens gemensamma lek, det vill säga familjelek där mamman och pappan tog de traditionella rollerna som ofta visar sig i samhället.

De slutsatser jag kan dra ut är att i barnens lek framgick att både flickor och pojkar identifierade sig med vuxna, där flickor identifierade sig med kvinnor, ofta med sina mammor och pojkar identifierade sig med män. Det betyder att den traditionella pojk och flickleken är synlig i förskoleverksamhet som kan bero på material som fanns på förskola, samt den sociala omgivningen som hade stor påverkan på pojkar och flickor, deras beteende och sätt att leka.

5.2 Metoddiskussion

Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur pojkar respektive flickor leker, vilket lekmaterial använder de, i vilken miljö befinner de sig när de leker i en förskoleverksamhet.

Alla observationerna är gjorda med hjälp av Ipaden/kamera, då har jag filmat barn i 4 olika tillfälle, det vill säga när pojkar och flickor lekte både individuella och gemensamma lekar. Att använda mig av kamera för inspelningar av mina observationer kändes som ett bra alternativ för då kunde jag titta flera gånger på samma inspelade sekvenser och upptäcka nya saker, nya händelser och få en bättre bild som kunde hjälpa mig i min studie.

Att göra undersökning i förskoleverksamhet där jag arbetar hade sina fördelar samt nackdelar. Fördelen med detta var att jag hade bra relation till barnen, deras föräldrar och pedagoger. Barnen kände sig trygga med mig och såg mig som en del av verksamheten. De undrade inte varför jag filmar de, för de redan var vana vid detta. Att

26

välja en passiv roll i min undersökning, kändes svårt, för barnen ofta ville ha min hjälp eller kom ofta till mig när de inte kunde lösa sina konflikter, då var jag tvungen att lämna min kamera och hjälpa de. Det skulle vara intressant att se vilket resultat skulle jag kommit på om jag gjorde min undersökning i en helt annan förskoleverksamhet där jag hade inte någon koppling till. Hur skulle det påverka mitt resultat? Därför anser jag, det går inte att generalisera min undersöknings resultat till alla barngrupper, eftersom alla förskoleverksamheter arbetar och ser olika ut.

Det var en intressant resa som gav mig många svar på mina funderingar och nya glasögon att se på barnens lek och genusmönster i deras lek.

5.3 Slutsats

De slutsatser jag kan dra ut är att miljö och val av lekmaterial, samt den sociala omgivningen har stor påverkan på hur barnen leker. I barnens lek framgick att både flickor och pojkar identifierade sig med vuxna, där flickor identifierade sig med kvinnor, ofta med sina mammor och pojkar identifierade sig med män. De traditionella pojk och flicklekarna syntes mer i Byggrummet vilket kan bero på materialet som fanns där.

Det betyder att den traditionella pojk och flickleken är synlig i förskoleverksamhet som kan bero på material som fanns på förskolan, samt den sociala omgivningen som hade stor påverkan på pojkar och flickor, deras beteende och sätt att leka. Att den sociala omgivningen har stor påverkan på pojkarnas och flickornas sätt att leka kunde man se i båda rummen. Under denna studie jag har lärt mig mycket kring genus och barnens lek. Som en vidare forskning hade jag velat följa upp vilka förhållningssätt och engagemang har pedagoger för att främja ett genusarbete på förskolan.

27

Referenslista

Almqvist, Birgitta (1991), Barn och leksaker. Studentlitteratur AB

Alvehus, Johan (2013), Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Liber AB

Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare [ Elektronisk resurs]: att

förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Diss.

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-7732 (130919)

Evenshaug, Oddbjorn & Hallen, Dag (2001). Barn och ungdomspsykologi. Lund:

Studentlitteratur

Fredricson, Annelie (2003). Förskolans möte med Barbie, MC- möss och datorer:

Intervjuer med sex förskollärare om barns leksaker och nya medier. Magisteruppsats i

pedagogik vid Institutionen för individ, omvärld och lärande. Lärarhögskolan, Stockholm.

Hirdman, Yvonne (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. 1. uppl. Malmö: Liber

Hultman, Karin (2008) Childrens` gendered subjectivities and becoming in relation to

places and ´ non places` within preschool. New York: Paper presented at the Area

Annual Meeting

Knutsdotter, Olofsson, Birgitta (1999). Lek för livet. HLS Förlag Stockholm.

Knutsdotter, Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber AB

Kärrby, Gunni (1987) Könsskillnader och pedagogisk miljö i förskolan. Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet. Rapport 1987:02.

28

Löfdahl, Annica (2004). Förskolebarns gemensamma lekar- mening och innehåll. Lund: Studentlitteratur.

Nelson, Anders, Svensson, Krister (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. Liber AB

Nordin-Hultman, Elisabeth (2011). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Liber AB.

Odelförs, Birgitta (1998). Förskolan i ett könsperspektiv: att göra sig hörd och sedd. Studentlitteratur AB.

Ohrlander, Kajsa (2008) The Lack of Feminism in the Preschool reform of 1972. New York: Papper presented at the Area Annual Meeting

Olofsson, Britta (2007). Modiga prinsessor och ömsinta killar: genusmedveten

pedagogik praktiken. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2012). Förskningsmetodikens grunder. Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur AB, Lund

Ridderssporre, Bim & Sven, Persson (2014). Utbildningsvetenskap för förskolan. Natur & Kultur

Skolverket (2010). Läroplanen för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. Stockholm

Stukat, Staffan (2014). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur AB