FAKULTETEN FÖR LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
Barn-unga -samhälle
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Barnsyn och kvalitet i förskolor ur föräldrarnas perspektiv
En enkätstudie
Child perspective and quality in preschools from the parents'
perspective
A Survey examination
Jecci Zhong
Förskollärarexamen: 210hp Examinator: Lars Lagergren Examinationsdatum: 2017-06-14 Handledare: Robin Ekelund
1
Sammanfattning
Denna uppsats är ett examensarbete baserat på enkätundersökning om hur föräldrar till barn i förskoleåldern uppfattar kvaliteten i den förskolan deras egen/egna barn befinner sig i. Genom att uppmärksamma hur konstruktioner av kvalitet framträder i föräldrars beskrivning kan även deras barnsyn utläsas. Vad är viktigt för föräldrarna? Att ta reda på detta kan en slutsats dras kring hur föräldrarna ser på sina barn.
Studien har en socialkonstruktivismanalytisk ansats som utgör både teori och metod. Studien bygger på Wennerberg & Nilsson (2001) socialkonstruktivism teorin som påpekar att språket som vi använder oss av är socialt konstruerade.
Uppsatsen är både kvantitativ och kvalitativ i den meningen att frågor i enkäten består både av slutna och öppna frågor. Det empiriska materialet i uppsatsen bygger på 42 enkäter från föräldrarna i pappersform och online form.
Vid sammanställningen av svaren går det att se hur föräldrarna uttrycker olika åsikter kring vad som utgör och påverka förskolans kvalitet. Fyra faktorer framträder mest bland de tillfrågade kring vad de upplever som viktigast.
• Barngruppsstorlek • Barns välmående • Lärande
• Lämpliga egenskaper hos personalen såsom utbildning, engagemang och närvarande.
Jämförelsevis visade det sig i analysdelen att betoningen för lärande är mer framträdande än för omsorg.
Olika barnsyn kan urskiljas ur föräldrarnas svar. Barn som varande, barn som projekt, barn som en medmänniska och barn som både är skört eller stark.
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 1
1.Inledning ... 4
1.1. Syfte och frågeställningar ... 4
1.2. Studiens upplägg ... 5
2. Bakgrund ... 6
2.1. Barn och barndom ... 6
2.2. Föräldrars inflytande i förskoleverksamhet... 7
3.Teoretiskt ramverk ... 8
3.1. Socialkonstruktiviska perspektiv på kvalitet ... 8
3.2. Sociakonstruktivism ... 8
3.3. Kvalitet – en socialkonstruktion ... 8
4. Tidigare forskning ... 10
4.1. Föräldrars uppfattningar av kvalitet i förskola. ... 10
4.2. Barngruppens storlek ... 11
4.3. Förskolechefers syn ... 11
4.4. Föräldrarnas föreställningar om barn och barnomsorg ... 12
4.5. Orsakssambandet i förskola som kvalitet ... 13
4.6. Tidigare forskning om olika barnsyn ... 13
4.6.1. Barn som varande ... 13
4.6.2. Barn som projekt ... 14
4.7 Sammanfattning av tidigare forskning ... 14
5. Metod ... 16 5.1 Datasamlingsmetod ... 16 5.2 Enkätfrågor ... 16 5.2.1 Enkätens utformning ... 17 5.3. Urval ... 18 5.4. Tillvägagångssätt ... 19 5.5. Bearbetning av material ... 19 5.6. Forskningsetiska regelverk ... 19 6.Resultat ... 21 6.1. Kvantitativa data ... 21 6.2.Kvalitativa data ... 22 6.2.1. Barnen mår bra ... 22
3
6.2.2. Lagom stor barngrupp ... 22
6.2.3. Personal ... 23
6.2.4. Lärande ... 23
6.2.5.Motsättningar ... 24
6.2.6.Vilka barnsyner framträder i föräldrarnas utsagor? ... 25
7.Diskussion och analys ... 26
7.1. Relationer mellan olika faktorer ... 26
7.2. Studiens bidrag ... 27 7.3. Metoddiskussion ... 27 7.4. Vidare forskning ... 28 8.Referenser ... 29 9. Bilaga 1 ... 32 10. Bilaga 2 ... 33
4
1. Inledning
Antalet barn i behov av förskola har ökat de senaste åren. Detta beror på att barn till arbetssökande föräldrar har rätt att lämna sina barn i förskolan under ett visst antal timmar. Många barn spenderar en större del av sin vakna tid i förskola när deras föräldrar förvärvsarbetar. Förskolan blir den institution som tar över föräldrarnas tillsynsansvar. Eftersom förskolan vänder sig till praktiskt taget alla som har barn i förskoleåldern, vänder den sig till en heterogen grupp när det gäller familjeliv, social- och kulturell miljö (Ivarson Jansson 2001). Detta innebär att föräldrar kan ha olika förväntningar och tankar om förskolan. Föräldrars perspektiv på förskolans kvalitet har studerats sparsamt i tidigare forskning, speciellt i Sverige. Det förändrade villkoret för det svenska utbildningssystemet, dels genom valfrihetsreformerna, dels genom den lagstadgade rätten till inflytande från föräldrar ändrade relation mellan hemmet och skola, från en mer isär hållande praktik, där hem och skola vars skilda världar till mer gränsöverskridande praktiker (Tallberg Broman 2013). Det vill säga dagens föräldrars syn på förskolan idag skiljer sig från tidigare generations föräldrars. Genom att studera föräldrarnas förväntningar om förskolans kvalitet kan även deras barnsyn utläsas, vilket bekräftas av Halldén (2007) som menar att föräldrarnas uppfattningar om barndomen säger en hel del om hur förskolan som institution betraktas samt vilken funktion den kan ha.
Förskolans läroplan lyfter fram föräldrars rättigheter att ha inflytande över verksamhetens planering och hur mål ska konkretiserats. Dock menar Tallberg Broman (2013) att föräldrasamverkan inte är helt oproblematisk. Perspektiven på förskolans och skolans verksamheter kan skilja sig åt, vilken gör att det leder till konflikter mellan föräldrarnas önskemål och förskolans antagna mål. Därför är det av intresse att ta reda på vad dagens föräldrar har för förväntningar om förskolan. Deras synpunkter är värdefulla för samarbetet mellan förskola och hem, vilket betonas i förskolans styrdokument och skollagen.
1.1. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att diskutera föräldrarnas föreställningar om kvalitet i förskolan där deras barn befinner sig i. Genom att uppmärksammar hur konstruktioner av kvalitet framträder i föräldrars beskrivning ska även deras barnsyn utläsas.
5
1. Hur definierar föräldrar begreppet kvalitet i förhållande till förskolans verksamhet? 2. Vad uttrycker föräldrarna om vilka faktorer som påverkar kvalitet i förskolan? 3. Vilken barnsyn kan urskiljas ur föräldrarnas utsagor?
1.2. Studiens upplägg
I avsnittet Bakgrund presenteras barndom och föräldrars inflytande över förskoleverksamheten historiskt. Teoretiskt ramverk beskriver studiens grundläggande antaganden med utgångspunkt i Wenneberg & Nilsson (2001) socialkonstruktivism teori. Tidigare forskning presenterar både nationell- och internationell forskning om kvalitet i förskola, samt olika barnsyn. I Metod presenteras studiens tillvägagångssätt, procedur samt etiska överväganden. Analys redovisar studiens resultat som är uppdelad i olika teman. I Diskussionen diskuteras studiens slutsatser i förhållande till syfte och frågeställningar, men även en dialog mellan studiens resultat och tidigare forskning förs. En diskussion om metod tas upp ytterligare i slutet av uppsatsen och förslag till vidare forskning presenteras.
6
2. Bakgrund
Eftersom föreliggande studies teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivism kommer historiska aspekter angående barndom och föräldrars inflytande över förskoleverksamheten presenteras nedan.
2.1. Barn och barndom
Tidig inlärning och skolning förespråkades av den nederländska inflytelserika filosofen Erasmus under 1500 – talet (Norman 1996). Han hävdade att tidig inlärning är viktig för individens produktivitet och att inlärning skulle ske genom uppmuntran och lek istället för slag och hotelse. Samtida protestanter menade istället att barnens inneboende ondska endast kunde tuktas eller utrotas genom rationell och sträng träning (ibid).
Den schweiziske pedagogen och filosofen Rousseau ska enligt Norman(1996) ha haft ett stort inflytande för förändring av synen på barn och barndom under 1700-talet. Barndom kom under denna period att uppfattas som något värdefullt i sig, inte som en förberedelse för andra ändamål. Författaren skriver vidare att den framväxande individualismen och jämlikhetsideologin, men inte minst sekulariseringen av synen på barn och barndom ledde till ökad sentimentalisering och romantiseringen av barndomen. Den ideologiska synen på barnet som potentiellt ond, som måste formas och tuktas, förändrades till en mer individualistisk syn där barnet är en varelse som utvecklas och växer enligt naturens snarare än guds lagar (ibid).
Författarna Saar & Löfdahl (2014) menar att utvecklingspsykologin ha haft ett stort inflytande över förskolepedagogik och vilka barn som finns. Dem mest framträdande bilderna av barnet handlar om den omedvetna och naturliga. Det första beskriver barndom som det värdelösa, vuxnas förflutna. Medan det andra synsättet att barn klassificeras och kategoriseras utifrån deras utvecklings- och mognadsprocesser (ibid).
Ideologin om barndomens betydelse för hur den vuxna personen formades fick stark ställning vid mitten av 1800 talet i Europa och Nordamerika (Norman 1996). Att tidigt börja forma barnet och ett växande intresse för pedagogik växte fram. Diskursen om det kompetenta barnet, artikuleras bland annat genom formulering i läroplanen, de aktiviteter och det material som finns i förskolan (Saar & Löfdahl 2014).
7
2.2. Föräldrars inflytande i förskoleverksamhet
Den tidiga förskolan formades i hög grad inom Fröbelspedagogiken. Då framhölls samverkan mellan förskola och föräldrar som viktig för att kunna skapa förutsättningarna för en bättre barndom och framtid. Olika kontaktformer mellan förskola och hem uppstod, för att nämna några av dessa är bland annat, mammamöten, pappamöten etcetera. Föräldrasamverkan och inflytande har en central roll både i läroplan och skollagen. Vårdnadshavarnas deltagande i förskola i dagens samhälle kan förklaras ur tre syften (Tallberg Broman, 2013). Den första handlar om att deltagande och ge uttryck för demokrati och rättigheter. Vilket ligger i linje med den grundläggande värdegrunden som eftersträvas i det svenska samhället. Den andra handlar om föräldrars delaktighet som stöd till barnets och elevens utveckling, lärande och hälsa. Det tredje motivet är att genom barnen nå den heterogena föräldragruppen. Som har olika föreställningar och förväntningar. Motiven handlar om att genom olika kontaktformer förmedla rådande synsättet och sammanhållande värde i samhället.
Den ökade föräldrasamverkan i förskola medför ändringar i verksamhetens arbetssätt. Från informerande karaktär till ett arbetssätt som präglas av interaktion, kommunikation och dokumentation (Tallberg Broman 2013). Folke-Fichtelius & Lundahl (2015) menar att den ökande dokumentationen i förskola är ett resultat av utbildningssystemets marknadsanpassning. Föräldrarna betraktas på detta vis som konsumenter och dokumentationer blir en lämplig metod att använda för att visa upp sin verksamhet i konkurrensen med andra förskolor. En slags marknadsföring för att visa sina bästa sidor. Föräldrars insikt i verksamheten ökar när barnets görande visas upp. Vilket skapar vidare förutsättningar för dialog mellan personal och föräldrar som föräldrar med barnen (Dahlberg, Moss och Pence 2014).
8
3. Teoretiskt ramverk
3.1. Socialkonstruktiviska perspektiv på kvalitet
För att kunna förstå föräldrars föreställningar om kvalitet och deras barnsyn användes socialkonstruktivism teori. Grundtanken är att föräldrars erfarenheter från deras egen uppväxt, levnadsbetingelser, emotionella behov etcetera utgör en referensram för deras föreställningar om hur barn utvecklas och bör uppfostras (Halldén 1992; Persson 1994;). Barns kunskapsbildningar, socialisation och hur hen behandlas och bemöts är därför beroende av vuxnas föreställningar (Qvarsell 2003).
3.2. Sociakonstruktivism
Språket som vi människor använder är socialt konstruerat och därför är kunskap och kontext omkring oss även en social konstruktion. Språkets naturlighet är en illusion, och handlar det om det mänskliga intresset. Vår förståelse av till exempel begrepp ”stol” gör objektet ”stol” synlig för oss. Genom användning av begreppet har ordens betydelse kommit till i efterhand att objekt ”stol” refereras till sådana objekt (Wennerberg & Nilsson 2001).
Socialkonstruktivistiskt perspektiv går ut på att inte uppfatta sociala företeelser och handlingar som naturliga. Vad som uppfattas vara naturligt varierar från kultur till kultur (ibid). Det innebär att vår föreställning om samhället och olika fenomen är socialt konstruerat och beroende av vart i världen vi befinner oss.
3.3. Kvalitet – en socialkonstruktion
Enligt Dahlberg, Moss och Pence (2014) har kvalitetsdiskurser på förskola fältet sedan tidigt 1980-talet gett upphov till olika mätmetoder och utveckling av normer samt riktlinjer av god praktik i förskoleverksamhet. Ordet kvalitet är därför inte ett neutralt ord i sig och det är istället ett socialt konstruerat begrepp (Dahlberg, Moss och Pence 2014; Sheridan & Pramling Samuelsson 2016). Det varierar över tid och kontext samt är beroende av olika faktorer. Därför finns det inte en klar bild om kvalitet. Denna uttalande är i linje med Kärrby (1995) som menar på att kvalitet är ett mångtydigt begrepp som har olika betydelse i olika sammanhang.
9
Exempelvis där det råder brist på tillgång till rent vatten, hygien och medicinsk vård handlar kvalitet först om materiell betingelse. När de grundläggande livsvillkoren för överlevnad är uppfyllda är det inre tillstånd såsom tillfredsställelse med livet som eftersträvas (ibid).
10
4. Tidigare forskning
Syftet med denna studie är att undersöka föräldrars föreställningar om kvalitet i förskolor där deras egna barn befinner sig i. Intresset ligger i att ta reda på deras barnsyn genom enkätsvaren. Fokus på tidigare forskning ska handla just om kvalitet och föräldrarnas barnsyn.
4.1. Föräldrars uppfattningar av kvalitet i förskola.
Yamamoto & Li (2012) har studerat föräldrar med olika kulturella och socioekonomisk bakgrund med syftet att ta reda på hur de uppfattar kvalitet i förskola. Studien genomfördes med intervjuer med 225 föräldrar. Deras studie visar att föräldrarna uttrycker olika idéer angående vad som utgör hög kvalitet i förskola. Trots att det finns socioekonomiska skillnader mellan hur föräldrar ser på kvalitet i förskola är skillnaderna mellan olika kultur mest framträdande. Oavsett socioekonomisk och kulturella skillnader värderar dessa föräldrar förskollärares kompetens som kvalitet. Andra faktorer som läroplan, skolans praxis och miljön fick också höga val.
Kärrby (1995), professor i pedagogik och didaktik har studerat om det finns några samband mellan professionell kvalitet och föräldrars bedömningar av olika kvalitetsaspekter i barnets daghem. Författaren har använder sig av kvalitets bedömningsmetod ECERS (Early childhood enviroment rating scale) i förhållande till föräldrars bedömning. Det framgick att föräldrarnas egen totalbedömning av kvalitet har ett samband med den professionellas bedömning av kvalitet. Föräldrar uttryckte kvalitet främst i termer av egenskaper hos personalen. Deras allmänna intryck av att personalen är engagerad och gör ett bra jobb är mer betydande i deras bedömning av kvalitet än mängden resurser per barn eller detaljer i verksamheten. Daghemmets viktigaste funktion ur föräldrarnas perspektiv är att ge barnet pedagogiska och sociala erfarenheter. Olsson (1993) ha studerat hur personal och föräldrar bedömer kvalitet och samverkan i förskola i Sverige. Studien visar att föräldrarnas kännedom om vad som sker i förskola är betydelsefull för hur de upplever verksamhetens kvalitet. De föräldrar som uttrycker att de känner till vad som händer i förskolan är desto mer nöjda med olika kvalitets aspekter. Föräldrarna är exempelvis instämmande i att förskolan har en trygg miljö. För personalens del visade sig att endast en liten del av personalen i Olssons (1993) studie instämde i påståendet om att de ger
11
varje barn tillräcklig uppmärksamhet. Detta är uppenbarligen en aspekt där personalen känner att de inte räcker till.
4.2. Barngruppens storlek
Pramling Samuelsson, Williams & Sheridan (2015) genomförde en studie kring hur barngruppsstorleken påverkar förskollärares uppfattningar kring möjligheter och hinder i arbetet mot läroplanens intentioner. Studiens empiriska material består av enkätsvar samt intervjuer med förskollärare.
Det som studien kommer fram till är att förskollärare medvetet valde bort aktiviteter som upplevdes krävande. Aktiviteter som valdes bort var bland annat utflykter, skapande, läsning och experiment. Detta på grund av att pedagogerna upplevde barngruppen som för stor. Förskolläraren angav också att stora barngrupper medför svårigheter att arbeta fördjupande i specifika målområden. Upplevelsen av stora barngrupper beror dock inte alltid på antalet barn utan det handlar istället om barngruppens sammansättning. Till exempel när det finns många små barn eller när det finns barn som är i behov av särskilt stöd, då kan den stora barngruppen bli ett hinder att möta varje enskilt barns behov.
4.3. Förskolechefers syn
Brodin & Renblad (2012) har studerat hur förskolechefer ser på kvalitet i förskolan. Förskolechefer uttrycker förskolans kvalitet i form av personalens kompetens. De menar att barnets välbefinnande är beroende av många faktorer. Exempelvis personalgruppens stabilitet, kontinuitet och utvecklande miljöer etcetera. Sedan har förskolechefer också nämnt att verksamheten kan påverkas av ytterligare faktorer så som brist av kompetent personal, lokalernas storlek, avsaknad av planeringstid och stor personalomsättning etcetera. Enligt förskolecheferna bidrar goda förutsättningar i förskolan till barns välbefinnande och hälsa. Det innebär att verksamheten utgår från barnens behov och intressen. Vilket vidare leder till att barnen känner sig trygga och respekterade.
12
4.4. Föräldrarnas föreställningar om barn och barnomsorg
Båda Sven Persson, professor i pedagogik vid institutionen ”Barn, unga och samhälle” och Ewa Ivarson Jansson, Prefekt, fil.dr. i pedagogik ha studerat föräldrars föreställningar om barn och barnomsorg. Persson (1994) studerade hur de stora samhälleliga förändringarna påverkat föräldrars sätt att tänka om barn och barnomsorg, men även deras vardagsliv. Medan Ivarson Janssons (2001) studie undersöker hur de anställda i förskola och föräldrar uppfattar förskola som komplement till hemmet.
Det empiriska materialet i Perssons (1994) studie består av två enkätstudier med 749 föräldrar och två intervjuer med 31 föräldrar. Författaren menar att föräldrars föreställningar är knutna till deras vardagliga praxis. Faktorer såsom kvinnors intåg i arbetsmarknaden, barns socialisation in i olika institutioner, det annorlunda familjemönster och levnadsvillkor har påverkat föräldrars föreställningar av barnomsorg samt deras vardagsliv. Resultatet i Perssons (1994) studie finner endast svaga samband mellan föräldrars föreställningar och deras socioekonomiska tillhörighet. Han menar att föräldrars vardagskunskap är ett komplext mönster av budskap. Där bland annat påverkan från den egna uppväxten, livshistoria och strukturella förhållanden befäster individens föreställningar. Därför menar Persson (1994) att frågan inte kan reduceras till den socioekonomiska faktorn. Studiens slutsatser pekar på att det blir viktigare för föräldrar att barnen skaffar sig den nödvändiga kompetensen för att klara sig utanför hemmet och att de anser den offentliga barnomsorgen som en plats som erbjuder dessa förutsättningar.
Ivarson Janssons (2001) avhandling visar att föräldrarna sätter högt värde i att barnen ska känna sig trygga. Utöver det fick även utveckling av det personligt emotionella området samt social kompetens också hög uppmärksamhet av föräldrarna. Analysen vid uppdelning utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund finner författaren att det finns skillnader mellan familjerna. Den förändringsinriktade synsättet finns främst bland föräldrar med längre utbildning och bland förskollärarna. Detta synsätt syftar till att ge barn kunskaper inför framtida behov. Medan arbetarfamiljer, dagbarnvårdare och barnskötare istället poängterar vikten av att värna om kontinuiteten. Det vill säga det personligt emotionella området och att skapa trygghet för barnen. Det som studien har kommit fram till är att längre utbildning verkar vara en faktor som innebär att föräldrar och anställda vill påverka barnen mer.
13
4.5. Orsakssambandet i förskola som kvalitet
Bauchmüller, Gørtz & Rasmussen (2011) utförde en undersökning med syftet att bestämma orsakssambandet i en förskola som verkar ha högre kvalitet på barns kognitiva och språkliga utveckling. Empiriska materialet i studien utgörs av danskt dataregister. Barnets utvecklings nivå undersöks genom provresultat vid inträdesprov i danska i årskurs 9. Studien visade att de barn som har haft hög personaltäthet och en hög andel manlig personal fått bättre resultat på nationella prov. Pojkar har mer fördel av hög personaltäthet och hög andel av manlig personal än flickor. Effekten var sämst för barn vars familj har socioekonomiska svårigheter. Barn som har danska som andra språk främjas av mindre personalomsättning. Studien visar att hög kvalitet i förskola, det vill säga strukturella faktorer såsom mindre personalomsättning, hög personaltäthet och hög andel av manlig personal har en långsiktig positiv inverkan för barnets utveckling, trots att effekten kan utspela sig på olika vis för olika barn.
4.6. Tidigare forskning om olika barnsyn
Halldén (1992) skriver att människor i alla kulturer historiskt sätt tar ställning till psykologiska problem. Förutsägelser om inlärningseffekter och har förväntningar om en bestämd utvecklingsgång hos barnet. Den mänskliga barnsynen genomsyrar de institutioner som är skapat för barnet, såsom förskole institutioner (Dahlberg, Moss & Pence 2014). Med barnsyn menas hur vuxna uppfattar, bemöter och förhåller sig till barnet som person (Johansson 2003). Ser vi barnet som ett tomt kärl eller en producent? Detta har betydelse för vilka förhållningssätt som kommer till i tillämpning (Dahlberg, Moss & Pence 2014).
I boken Föräldrars tankar om barn lyfter Halldén (1992) upp två metaforer, det vill säga hur föräldrar i studien betraktar barn. Mateforerna kommer att introduceras i nedanstående text.
4.6.1. Barn som varande
Barnets utveckling är en naturlig process som är styrda av barnets egna inre drivkrafter. Det innebär att det inte är något som måste påverkas och inte heller något som kan styras. Förutsättning för barnets utveckling är dock att hen har tillgänglighet till fysiskt och emotionellt avseende. Ur denna synvinkel betraktas barn som bestämt i förväg, men är samtidigt omöjligt att förutsäga.
14
4.6.2. Barn som projekt
Detta synsätt förespråkar stimulans och dess betydelse för barnets utveckling. Synsättet menar att barnets utveckling inte är något som löser sig själv utan att den behöver medveten styrning. Här finns det inget förlitande på naturens gång. Utan barnets normer och beteende behöver regleras. Barn betraktas som bärare av framtiden. Uppfostran ses inte som en reproduktion av det gamla, utan som skapandet av den nya människan som skall bli bättre.
4.7 Sammanfattning av tidigare forskning
Tidigare forskning har visat att föräldrarna uttrycker olika idéer om förskolans verksamhet (Ivarson Jansson 2001; Olsson 1993; Kärrby 1995; Yamamoto & Li 2012 ). En del studier visar att föräldrarnas olika uppfattningar av förskolans kvalitet och funktion kan relateras till deras olika kulturella och socioekonomiska bakgrunder (Ivarson Jansson 2001; Yamamoto & Li 2012). Dock menar Persson (1994) att frågan är mer komplex. Det kan inte reduceras till socioekonomiska faktorer. Utan att individens föreställning är påverkad av hens uppväxt, livshistoria samt andra strukturella faktorer samt individens utbildningsbakgrund (Ivarson Jansson 2001). Även Halldéns (1992) studie visar att föräldrar har olika föreställningar om barn.
Tidigare studier har funnit vissa orsakssamband i förskoleverksamhet som främjar barnets lärande och utveckling (Bauchmüller, Gørtz & Rasmussen 2011) och dels funnit vissa orsakssamband i föräldrars bedömning av förskolas kvalitet (Kärrby 1995; Olsson 1993; Ivarson Jansson 2001; Yamamoto & Li 2012). Dock menar Brodin och Renblad (2012) att verksamhetens kvalitet kan påverkas av många olika faktorer. Bland annat har Pramling Samuelsson, Williams och Sheridan (2015) kommit fram till hur barngruppens storlek kan påverka personalens arbetssätt i förskola.
Tidigare forskning som redovisats skapar en bild om att begreppet kvalitet är ett mångtydigt ord. Ordet och innebörden av vad som är hög kvalitet påverkas av olika faktorer så som barngruppens storlek, andel manliga personal, personaltäthet, men inte minst av föräldrars barnsyn.
Forskningsöversikten visar att studier som gjorts kring föräldrars föreställningar om kvalitet i förskolor i Sverige genomfördes för mer än 10 år sedan. Då läroplanen har reviderats och
15
föräldrasamverkan mellan hem och förskola har förtydligats har frågan om nya studier aktualiserat. Därför är det av intresse att ta del av dagens föräldrars tankar och idéer kring vad de anser vara kvalitet och vad som upplevs som viktigt och definierar en god förskoleverksamhet.
16
5. Metod
5.1 Datasamlingsmetod
Det finns olika metoder som en skribent kan använda för insamling av det empiriska materialet. Dels genom intervju, fokusgrupp, observation eller enkät. Det empiriska materialet i föreliggande studie har samlats in genom en nätbaserad enkätundersökning och enkäter i pappersformat. Tanken med nätbaserad enkätundersökning användes avsiktligt då tiden för att samla in empirisk material är begränsat. Utöver detta är det även ett sätt att nå ut till målgruppen som kommer från olika städer och områden som inte är lättillgängliga. Enkäten i pappersformat togs till för att den nätbaserade insamlingen av enkätsvar inte var tillräcklig.
Val av nätbaserad enkätundersökning bygger på idén att pappersformat enkätundersökning troligtvis kräver mer tid att både administrera och skicka ut eventuella skriftliga påminnelser. En stor fördel med enkätgeneratorn är att svaren kan registreras direkt på den sidan där enkäten skapats och publicerats. Det underlättar för översikten av svaren. Dessutom innebär det att data inte behövde föras in i någon databas för vidare analys. Enligt Stukát (2011) är enkätundersökning en lämplig metod att nå ut till fler människor och att undvika intervjueffekt. På detta vis ger metoden skribenten möjlighet att analysera och jämföra resultatet mellan många uppgiftslämnare.
Enkätundersökningen som min studie är baserad på är både kvantitativ och kvalitativ i sin karaktär eftersom den består både av öppna och slutna frågor. Enligt Eliasson (2013) & Stukát (2011) är kvantitativa metoder sådant som går att beskriva med siffror. Den kvalitativa forskningen går istället ut på att undersöka företeelse på djupet och försöka tolka de resultat som framkommer.
5.2 Enkätfrågor
Studiens undersökning ha genomförts med hjälp av enkäter. Frågeställningar i enkäten formulerades utifrån studiens syfte. Syftet med studien är att studera barnsyn och kvalitet i förskolor ur föräldrarnas perspektiv. Enkätfrågorna utformades i en kombination av öppna och slutna frågor. På slutna frågor väljer respondenten ett av flera svarsalternativ som är givet i förhand. I enkäten finns det möjlighet att välja flera svarsalternativ på frågorna. Detta har valdes för att inte begränsa informanterna. Nackdelen med detta val är att det blir svårare att analysera.
17
De tillfrågade kan ge flera svar och då blir det svårare att urskilja vad de egentligen tycker är viktigast. Eftersom att det kan vara svårt att täcka alla tänkbara svar med olika alternativ fanns alternativen ”övrigt” med. På så sätt kan de tillfrågade svara med ett svar som de tycker passar. När det gäller öppna frågor har informanterna möjlighet att tänka efter och sätta egna ord på tankar och känslor. I bearbetningsprocessen menar Eliasson (2013) att slutna frågor i enkäter underlättar det fortsatta arbetet med analysen av de insamlade svaren, eftersom chansen för misstolkning minskas. Analysen av öppna frågor tar mer mödan och tid eftersom skribenten måste skapa ett schema för att kategorisera svaren, det ökar dessutom möjlighet för feltolkning (ibid). Å andra sidan kan öppna frågor ge en klarhet för mer komplexa frågor som inte begränsade svarsalternativ kan ge. Om informanterna väljer att svara väldigt utförliga och tydliga kan en mer fördjupad förståelse delges. Om syftet är att kategorisera och föra statistik och diagram, då är slutna frågor helt förträffligt. Båda sätten utnyttjades för att studiens behov krävde en viss statistik men också en djupare förståelse av svarsalternativen.
5.2.1 Enkätens utformning
Enkätens utformning härstammar från en modells som Stukát (2011) presenterar:
Enkäten består av 6 frågor där fråga 1–3 frågor är bakgrundsfrågor. Frågor som rör deras bakgrund ställs med syfte att säkerställa informanters representativitet. Som figuren ovan visar
syfte
Frågeställning 1 Frågeställning 2 Frågeställning 3
Fråga 4 Frågor 4 & 5 Frågor 4 & 5 & 6
18
besvaras frågeställning 1 av fråga 4 och frågeställning 2 av frågor 4 & 5 osv. För detaljerad information se bilaga 2. Studiens empiriska material består av 42 enkäter som samlades in från informanterna.
Frågorna nedan ställdes till informanterna i enkäterna: 1. Vilken kommun bor du i?
2. Ålder?
3. Ålder på barnet/en som går i förskola
4. Hur nöjd är du med ditt barns förskola i helhet? 5. Vad anser du är god kvalitet i förskola?
6. Vilka av följande faktor anser du kunna påverka förskolas kvalitet (Ange högst tre alternativen nedan).
• Andel utbildade förskollärare • Miljö
• Barngruppernas storlek • Tillräcklig mycket personal • Pedagogisk dokumentation • Övrigt
5.3. Urval
På grund av begränsad tid för studien prioriterades bekvämlighetsurval. Det innebär ett urval som är baserat av informanter som är mest lättillgängliga (Stukát 2011). Detta för att få mer tid till att skriva själva studien och analysera enkätsvaren. Enkäten är inriktad mot föräldrar som har barn i förskolan i dagsläget. Detta för att få en mer aktuell insyn kring vad föräldrar i dagsläget definierar som kvalitet i förskolan.
19
5.4. Tillvägagångssätt
För att enkäten skulle kunna nå ut till så många föräldrar som möjligt har länken till enkätundersökningen delats på olika hemsidor. Nätverk som Facebook och familjelivs hemsida, den sistnämnda är Sveriges största familjesajt. Länken till enkätundersökningen delats bland bekanta på Facebook. På detta vis har enkätens tillgänglighet för olika möjliga föräldrar utökats. Eftersom studiens syfte inte är att se en specifik föräldragrupp utan hur olika föräldrar ser på kvalitet i förskolor där deras egna barn befinner sig i. Detta tillvägagångssätt är lämpligast för att nå ut till så många som möjligt på begränsad tid. Förväntningarna av antalet besvarade enkäter låg på cirka 80. När det visade sig att endast 39 svar samlades in från nätet ledde detta till att enkäter i pappersformat även delades ut. Slutligen när tillåtelsen delgavs fick målgruppen ett brev med kort presentation kring vem som skulle genomföra studien och beskrivning av syftet med det. För detaljerad information se bilagan 1.
5.5. Bearbetning av material
Eftersom en blandning av slutna och öppna frågor utgjorde enkäten fick varje fråga bearbetas för sig. Informanternas svar fick tolkas, analyseras och kategoriseras utifrån olika teman. Ett mönster gick att utläsas tack vare det kvantitativa arbetssättet. Det positiva med det kvalitativa var att det gick att utläsa skillnader kring tankesättet som de olika informanterna hade.
För att tydligt få fram vad föräldrarna tycker och tänker kring kvalitet i förskola valdes det att skriva ut direkta citat från enkäterna. Eftersom undersökningen är anonym och för att det inte är en enskild individ i fokus nämns citaten utan att kopplas till någon. De kategoriseras bara enligt det temat den behandlar och visas i resultatdelen som speglar majoritetens åsikter inom det ämnet.
5.6. Forskningsetiska regelverk
Som skribent innehas skyldighet att följa vetenskapsrådets fyra forskningsetiska aspekter (Ejlertsson 2014). Vilka är följande (nyttjandekravet), som innebär syfte med undersökning och hur det kommer att användas informeras för deltagare. Deltagarens anonymitet är säkrade genom att identifierbara frågor i frågeformulär undviks och därmed är deras identitet i studien
20
även skyddad, (konfidentialitetskravet). Samtliga deltagare i studien har medgett sitt samtycke (samtyckeskravet) och att undersökningspersoner ska informeras om undersökningen och vad den innebär, om frivillighet och avbrytande av deltagande (informationskravet).
Nyttjandekravet: I den aktuella studien informerades informanterna syftet med arbetet. Konfidentialitetskravet: Frågorna utformades på ett sätt där informanterna inte behövde delge
några som helst personliga frågor och är därför inte identifierbara. Eftersom namnet på förskolan där pappersenkäten delades ut inte nämns och inte heller är av vikt går det inte att ta reda på detta. Nätbaserade enkäten delades och även där går det inte att spåra vart svaren kommer ifrån.
Samtyckeskravet: I samband med publiceringen av enkäten på nätet fanns det tydligt
information kring att när föräldern väl skickat in svar räknas det som ett godkännande. Detta gäller även enkäten i pappersformat med medföljande brev.
Informationskravet: Med samtyckeskravet går det inte att avbryta sitt deltagande eftersom
21
6.Resultat
Vid genomgång av föräldrarnas svar fanns återkommande faktorer som studien kommer att utgå ifrån. Det gick att identifiera dem fyra mest framträdande faktorerna. Enligt vad föräldrarna tyckte påverkar kvaliteten i deras barns förskola.
Föräldrarnas olika barnsyn kunde utläsas utifrån deras kommentarer kring kvalitetsbegrepp. I följande studie kommer det insamlade data att redovisas först. Det kvantitativa och därefter det kvalitativa. Utifrån det empiriska materialet kommer resultatdelen presentera de fyra viktigaste faktorerna enligt föräldrarna som utgör vikten för god kvalitet. Citat från enkäten kommer att redovisas tillsammans med tolkning av kommentarer.
6.1. Kvantitativa data
I enkätundersökningen till föräldrar ställdes frågan ”vilka av följande faktorer anser du kunna påverka förskolans kvalitet? (ange högst tre av alternativen nedan). Eftersom denna fråga erbjuder de tillfrågade möjlighet att välja upp till tre alternativ överstiger svaren i antal mer än 42. Detta påverkar studien på så sätt att det inte går att utläsa exakt vad föräldrarna tycker väger tyngst. Föräldrarna har också valt allt mellan 1‐3 alternativ vilket försvårat arbetet att sammanfatta svaren. st 25 st 20 19 st st 25 7 st 3 st 0 5 10 15 20 25 30 Andelen förskollärare Tillräcklig mycket personal Miljön Lagom stor barngrupp Pedagogisk dokumentation Övrigt
22
Diagram ovan visar rösterfördelning på vilka faktorer som föräldrar anser kunna påverka förskolans kvalitet.
6.2. Kvalitativa data
6.2.1. Barnen mår bra
Utifrån enkäterna går det att utläsa hur flera informanter har lyft upp vikten av att verksamheten utgår från barnet. Ett förekommande kommentar är att personalen är lyhörda för barnens intressen, möter barnen utifrån deras förutsättningar och att barnen trivs samt har det roligt. Det kan tolkas som att det är barnets upplevelser och känslor som utgör föräldrars bedömnings kriterier om en förskola har god kvalitet. Utifrån dessa yttranden tolkas det som att föräldrarna anser att förskolans verksamhet ska utgå från barns perspektiv. Pramling Samuelsson & Sheridan (2003) menar att barns perspektiv handlar om att fånga en kultur som är barnets. Innebörden av barns perspektiv i förskola handlar om att barns upplevelser, erfarenheter, tankar och känslor tas tillvara och möjlighet för barn att utveckla sina ståndpunkter finns (ibid). Ett ofta förekommande begrepp som föräldrar har tagit upp är trygghet. Enligt Nationalencyklopedin betyder ordet trygg:
”fri från oroande eller hotande inslag om företeelse som utgör en del av människans omgivning" "som inte behöver känna sig oroad eller hotad som person”.
Att vara trygg kan därför tolkas som att känna sig skyddad och säker. Vikten av trygghet i förskolan har tidigare diskuterats av Broberg, Hagström & Broberg (2012). Författarna menar att en förutsättning för att barnet ska kunna utvecklas optimalt i förskolan är det av vikt att hen har en trygg anknytning till minst en pedagog. Hen ska känna sig bekväm med övrig personal för tröst och hjälp när den anknytningspersonen inte är på plats (ibid).
6.2.2. Lagom stor barngrupp
Många föräldrar i enkäten har lyft upp betydelsen av en lagom/mindre storlek på barngruppen. Vikten av en mindre/lagom barngrupp motiverades utifrån att det underlättar för personalen att se det enskilda barnet i ett kollektiv. Därtill även hinna med en planerad verksamhet och inte
23
bara ha en verksamhet som förvarar barn. Stora barngrupper blir på detta vis ett hinder för verksamhetens kvalité. Vilken också bekräftas av Pramling Samuelsson, Williams & Sheridan (2015). Deras studie visar att den stora barngruppen medför svårighet att möta varje enskilt barns behov. Särskilt när det finns många små barn eller barn som är i behov av särskilt stöd.
6.2.3. Personal
Betydelsen av utbildad personal har betonats av föräldrarna. Föräldrars markering på utbildning visar att förtroendet för utbildning är stort och att en bra pedagog är den som ha genomgått utbildning. Det framkommer en bild av att personalens utbildning är en garanti för förskolans kvalitet. Deras framhållning av utbildad personal kan förstås utifrån det faktum att även andra yrkeskategorier har rättigheter att jobba i förskolan. Andra egenskaper hos pedagoger som även har uppmärksammats av informanter är engagemang och närvarande.
”tillgänglighet i ordets alla innebörder. Lyhördhet, bejakande.” (2016-12-25).
Citatet ovan lyfter fram vikten av personalens tillgänglighet och närvaro. Hur personalen ska lyckas med detta bero på olika saker:
• Kompetens, kunna hantera och bejaka barnen • Resurser för barn i behov av särskilt stöd
• Tid för utvecklingssamtal, dokumentation och annat pappersarbete
6.2.4. Lärande
En del föräldrar relaterar förskolas kvalitet i förhållandet till verksamhetspedagogiska insatser. Det är viktigt för de att verksamheten är pedagogiskt strukturerat och att deras barn utvecklas i verksamheten.
”Att barn följer deras utveckling”(2016-12-25).
Meningen uttrycker ett utvecklingspsykologiskt perspektiv där barns utveckling bör följa förutbestämda kurvor, kvalitet uppnås genom att barn utvecklas i enlighet med det.
24
Citatet ovan ger uttryck åt att förskolans kvalitet och barns lärande är beroende av verksamhetens förmåga att stimulera barn. Meningen lyfter fram vikten av att verksamheten ska utgå från barnens intressen.
Oavsett hur lärande sker tolkas föräldrars motivering för olika lärande moment som förbereder barnet inför framtiden. Det är viktigt att barnet börjar tidigt med lärande för att lyckas i framtiden.
6.2.5. Motsättningar
I studien framkommer det också att det finns motsättningar mellan enskilda förälderns synpunkt som motsättning mellan föräldrars motivering för enskilda faktorn. Här nedan redovisas två citat från föräldrar som visa tydlig motsättning.
”Mer fokus på lärande och inte bara utgå från barnens intressen, utan vara till viss del förberedande för framtiden. T.ex. mer matematik.” (2016-12-25).
Mening kan tolkas som att kvalitet i verksamhet inte är tillräcklig god om det endast utgår från barnens intressen. Utan att kvalitet i verksamhet förbättras om barn lärt sig förmågor som är förberedande för framtiden, i detta fall handlar det om matematisk kunskap.
”pedagogiken är bra men kvaliteten sänks de tillfällen som omsorgen brister”. (2016-12-25).
Föräldern menar att trots att pedagogiken är bra så kan kvaliteten sänkas de tillfällen då omsorgen brister. Meningen tolkas som att omsorgsfullt tänkande bör genomsyra förskolans verksamhet.
Motsättning mellan föräldrars motivering för enskilda faktorn kommer att redovisas nedan. Vikten med tillräcklig personal är en återkommande faktor för föräldrarna. Uppfattningen till varför tillräcklig med personal är viktig skiljer sig dock. Nedan kommer två utsagor redovisas som representera olika perspektiv till varför tillräcklig personal är viktig.
”gott om personal så att de hinner utföra någon form av pedagogik.” (2016-12-25).
Utifrån ovanstående citat tolkas föräldrars motivation till fler personal handlar om barnets lärande, hen tycker att det är viktig att verksamheten erbjuder pedagogiska aktiviteter.
25
Till skillnad från den första citat uttrycker den andra citat en större omfattning, att fler personal i verksamhet försäkrar barnets behov. Detta tolkas som grundläggande behov så som lärande, vila, mat, trygghet etcetera.
Ovanstående utsagor från föräldrarnas tyder på att kvalitet i förskola betyder olika för olika personer. Vad som anses som viktigare skiljer sig åt mellan informanterna.
6.2.6.Vilka barnsyner framträder i föräldrarnas utsagor?
Föräldrars starka betoning av barnets lärande i förskolan kan relateras till Halldéns (1992) metafor om barn som projekt. Projektföreställning betonar vikten av att stimulera barn i deras lärande i ett tidigt skede. Detta synsätt menar att barn är formbar och ses som bärare av framtiden. Därför kan faktorer såsom utbildad personal och pedagogiska verksamhet tolkas som viktigast. Genomgång av studiens empiriska material visar att föräldrar även markerar vikten av omsorgens betydelse. Vikten av att pedagoger möter barnet utifrån den är liknas metaforen
barn som varande (Halldén 1992). Barn som varande markerar vikten av att hen blir sett och
accepterat för den hen är. Det ligger ett förlitande på att barnet kommer att realisera sin egen art. En kombination av både barn som varande respektive barn som projekt kan utläsas av föräldrars svar.
”kvalitet i verksamheten handlar om att barnen blir sedda och utvecklas”. (2016-12-25).
Vikt av att se det enskilda barnet i verksamheten och att den utgår från barnens intresse har fått stor plats i föräldrars tankar. Deras utsagor anknyts till ett begrepp som Johansson (2003) ha skrivit. Vilket är human becomings som företräder en syn på barn som medmänniskor med intentioner och förmåga till mening.
Motsättning mellan föräldrars barnsyn kan tolkas i deras svar. Å ena sidan betraktar föräldrar barn som kompetenta, de anser sina barn är starka nog för att lära sig olika färdigheter. Å andra sidan är barn sårbart och skört och är i behov av närvarande personal. Ur den första perspektiv blir det viktig att förskoleverksamheten erbjuder barnen mer utmaningar i form av olika pedagogiska aktiviteter. Ur den andra synvinkel är det snarare faktorer så som trygghet, stabil personal och mindre barngrupper mer väsentliga.
26
7. Diskussion och analys
Genom studien kunde fyra faktorer uppmärksammas. Dessa faktorer var enligt de föräldrar som tillfrågades viktigast och utgjorde tyngden i vad som anses vara kvalitet.
1. Barngruppens storlek 2. Barnets välmående 3. Lärandet i förskolan
4. Personalens egenskaper i form av engagemang, utbildning och närvaro.
Genomgången av studiens empiriska material visar en komplex bild av föräldrarnas bedömning av förskolas kvalitet. Trots att föräldrarna lyfter fram samma faktor som är viktiga fanns det skillnader i deras motivation för varför de tyckte på det sättet.
7.1. Relationer mellan olika faktorer
Det finns ett ömsesidigt beroende mellan flera av faktorerna. Till exempel att stora barngrupper kan medföra hinder för att varje barn syns. Detta skulle resultera i att läroplanens mål inte uppnås fastän förskolan har utbildad personal. Barnens välmående påverkas negativt i en alltför stor grupp. Dels behöver barnen bejakande och bekräftelse av vuxna och dels aktiveras anknytningssystemet för ofta och blir överstimulerade (Broberg, Hagström & Broberg 2012). Problematiken försvinner inte med att minska på gruppstorleken. Om man har en liten barngrupp med outbildade pedagoger riskerar även det att barnen påverkas negativt. Vuxna som inte har kompetens att hantera barnens känslor och handlingar kan leda till att verksamheten inte uppnår de strävans mål som är bestämda.
Barnets psykosociala utveckling är beroende av att bli sedd och erkänd som en människa med drömmar, tankar och en egenart (Halldén 2007). Vi pedagoger som jobbar i förskola måsta orka se denna egenart och på så sätt acceptera barnet som varande och inte enbart ett projekt för den vuxne.
Kvaliteten i förskolans arbete med små barn handlar om allt väsentligt om pedagogernas kunskap, intresse och förmåga att engagera sig i barnen (Broberg, Hagström & Broberg 2012). Barn är kompetenta, men samtidigt är de också beroende och sårbara. Det är viktigt att vi som
27
jobbar i förskolan utmanar barnen i deras lärande. Samtidigt inte glömma bort att de även behöver vuxnas omsorg för att utveckla tillit i världen.
7.2. Studiens bidrag
Vikten av att det finns utbildade förskollärare i verksamhet framkommer i studien och i tidigare studie som gjordes av Yamamoto & Li (2012). Förutom utbildning menar även föräldrarna att andra egenskaper hos personal är värdefulla, såsom närvaro och engagemang. Efter analysen visade sig dock att engagemang inte var lika uppmärksammat som i tidigare studie av Kärrby(1995). Där föräldrar pekar på att personalens engagemang betyder mer för deras bedömning av förskolas kvalité än mängden resurser per barn eller detaljer i verksamheten. Engagemangens betydelse i föreliggande studie har tonats ner i förhållande till andra faktorer. Föräldrar tycker att det är viktigt att deras barn trivs och mår bra i förskolan. Det är viktigt att barn känner sig trygga i förskolan. Tidigare studier som gjorde av Ivarsson Jansson (2001) styrker även detta.
Föreliggande studie bekräftar en del tidigare forskningsresultat. Dock går det att tyda små tendenser där personalens utbildning och pedagogiska verksamhet har fått en allt större plats i föräldrarnas bedömning av verksamhetens kvalitet. Trots att omsorgen också framhävs i föreliggande studie så är prioriteringen för lärande starkare. Denna utveckling visat sig tidigare av Halldén (2007). Hon menar att förskolan nu ses som en del av skolan och är influerade av lärandebegreppets dominans. Detta resultera till att omsorg ofta beskrivs som en aspekt av lärandet och därför undviks för att ge utrymmet åt begreppet omsorg som inte är starkt kopplat till lärande.
7.3. Metoddiskussion
Eftersom studien endast är baserat på ett begränsat antal informanter förespråkar inte att den ska ligga som underlag för vidare studier. Studien redovisar endast vad de tillfrågade tyckt vara viktigast och representerar därför inte majoritetens åsikt. Enkätstudien har sina begränsningar eftersom möjligheten att ställa följd frågor saknas. Därmed har metoden begränsad potential att nå djupare förståelse för föräldrarnas tankar. Studiens enkätutformning har också medfört svårighet att utläsa föräldrars tankar kring vilka faktorer som väger tyngst när de bedömer
28
förskolas kvalitet. Eftersom en av studiens frågeställning i enkäten är en flervalsfråga där föräldrar kan välja mellan 1–3 faktorn, vilket kan vara studiens svaghet.
Däremot skapar enkätstudie möjlighet för informanter att besvara enkäten i lugn och ro. Frågor som kan vara känsliga kan med stor säkerhet ställas då informanters anonymitet stärkts, detta är styrkan i att ha enkäten nätbaserat baserad.
7.4. Vidare forskning
Boken anknytning i förskolan påpekar att föräldrars förmåga eller oförmåga att tillgodose barnets behov är relaterat till deras tidigare erfarenheter. Det vill säga hur de själva har blivit uppfostrade av sina föräldrar. Föräldrar upprepar ofta sina egna barndomserfarenheter i kontakten och samspelet med sitt barn (Broberg, Hagström & Broberg 2012). Därför föreslås en vidare forskning som även undersöker föräldrarnas bakgrund. En studie kring föräldrar som har olika etniska bakgrund med varierande socioekonomiska förhållande bör genomföras med intervju för att kunna skapa sig en djupare förståelse av föräldrars föreställningar. Vad de anser är viktig och betydelsefullt för barn, men även hur de uppfattar barnuppfostran. Vilket är aktuellt eftersom Sverige är ett mångkulturellt land både när det gäller etnicitet, kultur och olika socioekonomiska förhållande. Förståelsen är förutsättning för gott samarbete mellan förskola och hem. Det leder även till en djupare inblick för barnets behov.
29
8.Referenser
Bauchmüller, Robert; Gørtz, Mette & Rasmussen, Astrid Würtz. (2014). Long-run benefits from universal high quality preschooling. Early Childhood Research Quarterly, 29(4) ss. 457-470.
Tillgänglig på internet:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:579251/FULLTEXT01.pdf
Broberg, Malin; Hagström, Birthe & Broberg, Anders. (2012). Anknytning i förskolan vikten
av trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.
Dahlberg, Gunilla; Moss, Peter & Pence, Alan. (2014). Från kvalitet till meningsskapande-
postmoderna perspektiv exemplet förskolan. Stockholm: Liber.
Ejlersson, Göran. (2014). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur AB
Eliasson, Annika. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Folke-Fichtelius, Maria & Lundahl, Christian. (2015). förskolebarns lärande som mått på kvalitet- statliga krav på dokumentation i förskolan. I Åsen, Gunnar. (red) utvärdering &
pedagogisk bedömning i förskolan. Stockholm: Liber.
Halldén, Gunilla. (1992). Föräldrars tankar om barn. Uppfostringsideologi som kultur. Stockholm: Carlsson
Halldén, Gunilla. (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson Ivarson Jansson, Ewa. (2001). Relationen hem – förskola. Intentioner och uppfattningar om
förskolans uppgift att vara komplement till hemmet 1990–1995. Umeå: Univ.
Johansson, Eva. (2003). Att närma sig barns perspektiv: Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1–2), ss. 46–61.
Kärrby, Gunni. (1995) föräldrars uppfattningar om kvalitet i daghembarnomsorgens funktion i den moderna familjen. Socialvetenskaplig tidskrift, 3, ss. 208–226. Tillgänglig på internet:
http://journals.lub.lu.se/ojs/index.php/svt/article/viewFile/15333/13836
Norman, Karin. (1996). Kulturella föreställningar om barn. Ett socialantropologiskt perspektiv. Stockholm: rädda barnen.
30
Olsson, Lena. (1993). Två perspektiv på förskolan - en studie av hur föräldrar och personal
bedömer kvalitet och samverkan. Stockholm: Stockholms socialförvaltning.
Persson, Sven. (1994). Föräldrars föreställningar om barn och barnomsorg. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2003). Delaktighet som värdering och pedagogisk. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1–2), ss. 70–84.
Tillgänglig på internet:http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7943/6997
Pramling Samuelsson, Ingrid; Williams, Pia & Sheridan, Sonja (2015). Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. TIDSKRIFT FOR NORDISK
BARNEHAGEFORSKNING, vol 9.
Tillgänglig på internet: https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/viewFile/1012/1173
Qvarsell, Birgitta (2003). Barns perspektiv och mänskliga rättigheter: Godhetsmaximering eller kunskapsbildning? Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1–2), ss. 101–113.
Tillgänglig på internet: http://journals.lub.lu.se/ojs/index.php/pfs/article/view/7945/6999
Renblad, Karin & Brodin, Jane (2012). kvalitén i förskolan påverkar barns välbefinnande. Några förskolechefers syn på den nya läroplanen och kvalitet i förskolan. Socialmedicinsk
tidskrift, 89(4–5), ss.416–424. Tillgänglig på internet:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:579251/FULLTEXT01.pdf
Saar, Tomas & Löfdahl, Annica (2014). Om perspektiv på barn, barndom, förskola. I Löfdahl, A, Franzen K & Hjalmarsson M. Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. Liber
Stukát, Staffan. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: studentlitteratur.
Tallberg Broman, Ingegerd. (2013). Föräldrasamverkan i förändring. I Harju, Anne & Tallberg Broman, Ingegerd (red.) Föräldrar, förskola och skola. Om mångfald, makt och möjligheter. Lund: studentlitteratur.
Trygg.[u.å.]. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/ordbok/sv ensk/trygg (hämtad 2017-05-01).
31
Wenneberg, Søren Barlebo & Nilsson, Björn. (2001). Socialkonstruktivism: Positioner,
problem och perspektiv. Malmö: Liber ekonomi.
Yamamoto, Yoko & Li, Jin. (2012). What make a high-quality preschool? Similarities and
differences between Chinese immigrant and European American parents` views. Early
childhood research quarterly, ss. 306-315.
32
9. Bilaga 1
Till föräldrar och vårdnadshavare som har barn i förskolan
Hej
Mitt namn är Jecci Zhong och jag studerar till förskollärare på Malmö högskola. Jag närmar mig nu slutet av min utbildning och håller på med mitt examensarbete. Intresset ligger i att undersöka vad ni föräldrar till barn i förskolan anser vara kvalitet i verksamheten. Det skulle vara till stor hjälp om ni vill fylla i enkätundersökning och därmed bidra med era åsikter. Era svar behandlas anonymt och genom att ni fyller i och lämnar in enkäten godkänner ni att svaren används i mitt examensarbete. Jag är tacksam om ni lämnar enkäten snarast. Det finns möjlighet att ta del av den färdiga uppsatsen. Mina kontaktuppgifter finner ni nedan.
Jecci Zhong
Epost: XXXXXXXX Mobilnummer: 000000
33
10. Bilaga 2
Enkät till föräldrar som har barn i förskolan
1. Vilken kommun bor du i? 2. Ålder?
3. Ålder på barnet/en som går i förskola.
4. Hur nöjd är du med ditt barns förskola i helhet? 5. Anser du är god kvalitet i förskola?
6. Vilka av följande faktor anser du kunna påverka förskolas kvalitet (Ange högst tre alternativen nedan).
• Andel utbildade förskollärare • Miljö
• Barngruppernas storlek • Tillräcklig mycket personal • Pedagogisk dokumentation • Övrigt
