Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng”Snart har jag inte tid att göra det jag vill
– undervisa!”
En kvantitativ studie om hur pedagoger upplever sin arbetssituation
”Soon I don’t have time to do what I want – to teach”
A quantitative study of how pedagogues experience their work situation
Ellinor Andersson
Charlotte Andersson Livaja
Lärarexamen 210hp
Religionsvetenskap och lärande
Ange datum för slutseminarium 2009-01-12
Examinator: Torsten Janson Handledare: Anders Lindh
3
Sammanfattning
Under de senare åren har rapporter visat på att de psykosociala arbetsmiljöproblemen är framträdande inom skolan och lärare är en av de yrkesgrupper där de flesta långtidssjukskrivningarna beror på stress. Vidare tillhör lärare den yrkeskategorin som har högst arbetskrav, minst egenkontroll och sämst socialt stöd, vilka alla är faktorer som har betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Enligt Skolverket är var femte lärare är idag i riskzonen för allvarlig ohälsa. Under 1990-talet var den svenska skolan föremål för omfattande förändringar, den så kallade decentraliseringen, vilket medförde nya styrformer, nytt betygssystem, minskade resurser, färre pedagoger, större klasser/barngrupper, nya arbetstider, individuell lönesättning och nya arbetsformer. Lärare upplever att förändringarna har medfört att arbetet har blivit mer intensivt.
Med utgångspunkt från detta undersökte vi hur pedagoger i förskola och grundskola upplever sin arbetssituation. Vår studie visar på att grundskollärarna i allt högre grad än förskollärare har en arbetssituation som de är missnöjda med beroende på stress, hög arbetsbelastning, dåligt inflytande över sitt arbete, bristen på stöd från skolledning och kollegor. Vidare är det fler förskollärare som upplever sitt arbete som tillfredställande. Vår studie visar också att den största källan till stress bland pedagogerna är stora klasser och stora barngrupper. Endast ett fåtal av våra informanter har angett att det på deras arbetsplats förekommer någon form av stressförebyggande arbete. Vad det gäller hur man kan förebygga och hantera stress på individnivå anges främst god sömn, varierad kost och friskvård.
Nyckelord: Arbetsbelastning, arbetssituation, arbetstillfredsställelse, förskollärare, grundskollärare, pedagog, stress, stresshantering, stressupplevelser, stöd.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Avgränsning ... 9
1.2 Syfte och frågeställning ... 10
1.3 Definitioner och förklaringar av begrepp ... 10
2. Kunskapsbakgrund ... 12
2.1 Stress ... 12
2.2 Tunneln varslar om fara ... 13
2.3 Skolans arbetsmiljö ... 14
2.4 Lärares arbetssituation och syn på skolutveckling ... 15
2.5 Arbetssituation och arbetsbelastning inom förskolan ... 16
2.6 Break for stress and breaks for rest ... 18
2.7 Negativ stress och ohälsa ... 20
2.8 Europeiska arbetsmiljöbyrån ... 22
2.9 Arbetsmiljöverket ... 24
2.10 Att balansera vågskålen ... 26
2.11 Sammanfattning ... 27
3. Metod ... 29
3.1 Urval ... 31
3.2 Procedur ... 31
3.3 Bortfall ... 33
3.4 Reliabilitet och validitet ... 33
4. Resultat ... 35
4.1 Grundläggande information om informanterna ... 35
4.2 Strukturerad undersökning: skillnader i pedagogernas upplevda arbetssituation .. 36
4.2.1 Stressupplevelse ... 37
4.2.2 Arbetsbelastning ... 39
4.2.3 Arbetstillfredsställelse ... 41
4.2.4 Handlingsutrymme ... 41
4.2.5 Upplevelse av stöd i arbetet ... 42
4.3 Strukturerad undersökning; källor till stress ... 43
4.4 Icke strukturerad undersökning: hur man arbetar på organisationsnivå och individnivå för att förebygga och hantera stress ... 44
6 4.4.1 Organisationsnivå ... 44 4.4.2 Individnivå ... 46 5. Diskussion ... 47 6. Slutsats ... 57 7. Avslutande ord ... 58 8. Referenser ... 60 Bilaga 1- Missivbrev ... 63 Bilaga 2- Enkätformulär ... 64
7
1. Inledning
Då vi inom en mycket snar framtid tar vår lärarexamen inom förskola och grundskolans tidigare år så innebär detta att vi i en allt större utsträckning har börjat fundera kring läraryrkets karaktär. Vi går in i yrket med förväntningar om vad arbetet som lärare ska innebära. Dessa förväntningar har byggts upp under en längre tid då de har präglats av våra egna skolerfarenheter, lärarförebilder, upplevelser från den verksamhetsförlagda tiden, det vi har läst och hört om läraryrket i media och det vi fått erfara i lärarutbildningen.
Läraryrket har en karaktär av att vara ett så kallat human-servicearbete som omfattar dagliga medmänskliga kontakter, där läraren kan räkna sig själv som arbetets främsta resurs. Vidare är läraryrket av en sådan natur att arbetet inte är reproducerbart från person till person. Yrket kännetecknas även av att arbetsuppgifterna inte kan regleras enligt strikta tidsscheman.1 Vidare kräver yrket planering och en förmåga att handla oförberedd och hantera och lösa spontant uppkomna problem.2 Lärararbetet karaktäriseras även av att vara en oavslutad aktivitet och ger känslan av att allting alltid går att utföra bättre än hur det faktiskt utförts.
Att vara lärare är i högre grad än inom andra yrken en oavslutad aktivitet. Om tiden och energin räckte till skulle man alltid kunna förbereda lektionerna lite bättre, man skulle alltid kunna ta sig igenom mer lärostoff före terminens slut, man skulle alltid kunna ägna mer tid åt enskilda elever och man skulle alltid kunna bedöma elevernas hemuppgifter lite noggrannare.3
Förskolan och skolan är en del av vårt samhälle och när det sker samhälleliga förändringar påverkas även läraryrket av dessa.4 Under 1990-talet var den svenska skolan föremål för omfattande förändringar då regelstyrning övergick till mål- och resultatstyrning.5 Skolan decentraliserades, vilket innebar att kommunerna övertog
1Månsson, E, Hinder och möjligheter för lärare i dagens skola – Ett underlag för arbetsvärdering.
Arbetslivsinstitutet Syd, 2003, s. 15
2Lindqvist, P & Nordänger, U-K, Lärarens osynliga arbete. Kalmar: Institutionen för Hälso- och
Beteendevetenskap, 2004, s. 95
3 Hargreaves, A, Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur, 2007, s. 140 4Brante, G, Lärare av idag. Om konstitueringen av identitet och roll. Malmö studies in educational
sciences, 1651-4513 ; 43. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola, 2008, s. 13
5 Månsson, E, ”Dagens lärare – klämd mellan oförenliga krav?” I: Nära Gränsen? Perspektiv på skolans
8
ansvaret över den pedagogsiska verksamheten i förskola och skola. Decentraliseringen medförde nya styrformer, nytt betygssystem, minskade resurser, färre pedagoger, större klasser/barngrupper, nya arbetstider, individuell lönesättning och nya arbetsformer.6 I förskolorna har förändringarna även betytt att det är allt fler yngre barn i barngrupperna då sexåringarna har övergått från förskola till förskoleklass.7
Lärare upplever att förändringarna har medfört att arbetsbördan har ökat och mycket på grund av att kraven på samarbete och tillgänglighet har ökat både inom och utanför professionen. Samtidigt har lärarna känt ett starkt krav att arbeta som tidigare, vilket i praktiken inneburit en ökad arbetsbörda.8
Att det ständigt är nya arbetsuppgifter som ska införas kan också leda till att pedagogerna känner sig överbelastade och otrygga i sin yrkesroll, då lärarna dels ska fullgöra all undervisning och dels alla nya arbetsuppgifter inom samma arbetstidsram som tidigare. Försöken att hålla samma standard som förr riskerar att leda till att lärare misströstar och lämnar yrket.9 Undersökningar som har gjorts bland nyutexaminerade lärare visar att många finner arbetet mer omfattande, ansträngande och mer utmanande än de hade föreställt sig och funderar därför på att lämna yrket. Vidare anger lärare som redan har lämnat yrket att de gjorde detta på grund av att det var för mycket utöver undervisningen i skolan.10
Den pedagogiska rollen har i takt med förändringarna ändrats till att få en karaktär som beskrivits som en ökande komplexitet och intensitet.11 Intensifiering har bland annat lett till att lärarna inte får någon tid över för avkoppling under dagen, mindre tid till att upprätthålla den egna kunskapsnivån, och den skapar en ständig känsla av överbelastning, och sänker kvaliteten då man vill tillgripa genvägar för att spara tid.12
6 Kindenberg, U, Skolans arbetsmiljöbok för alla i skolan. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, 2005, s. 38 7Johansson, T & Vikström-Wicksell, E, Arbetssituation och arbetsbelastning inom förskolan.
Mittuniversitetet, 2006 s, 2
8 Månsson, E, s 19
9 Öhrn, U (ansv. utg.), ”Arbetsbelastning hett ämne under presidieturne”, Skolvärlden 17:2008, s 16. 10 Hult, A & Olofsson, A &. Rönnerman, K, ”Tio år senare – Lärares syn på yrket i en skola under
förändring”. I: Lärarrollen i ett föränderligt samhälle: en antologi om några forskningsprojekt som fått
stöd från Länsförsäkringsbolagens forskningsfond.Stockholm: Länsförsäkringar, 2006,s. 57f
11 Brante, G, s. 13
12
9
Under de senare åren har rapporter visat på att de psykosociala arbetsmiljöproblemen är framträdande inom skolan och lärare är en av de yrkesgrupper där de flesta långtidssjukskrivningarna beror på stress.13 Vidare tillhör lärare den yrkeskategorin som har högst arbetskrav, minst egenkontroll och sämst socialt stöd, vilka alla är faktorer som har betydelse för den arbetsrelaterade stressen.14 Enligt Skolverket är var femte lärare är idag i riskzonen för allvarlig ohälsa.15
Då barnen under större delen av dagen vistas i förskolan och skolan påverkas även de av den arbetsmiljö som råder på arbetsplatsen. Om pedagogernas arbetsmiljö inte är god drabbar detta även barnen då förutsättningarna för en god lärande verksamhet försämras. Vi upplever att vi har ett av samhällets viktigaste uppdrag att axla eftersom det har en avgörande inverkan på det framtida samhället genom att vi genom vårt pedagogiska arbete formar och påverkar unga människor.
Med utgångspunkt från detta vill vi undersöka hur pedagoger i förskola och grundskola upplever sin arbetssituation. Då vi i den litteratur vi har läst fått en bild av att förskolläraryrket närmar sig läraryrket vad det gäller arbetsuppgifter tycker vi att det är intressant att ha med båda inriktningarna i vår studie.
1.2 Avgränsning
I vår studie har vi valt att begränsa oss till att enbart diskutera den upplevda arbetssituationen utifrån ett vuxenperspektiv där vår målgrupp är utbildade och verksamma pedagoger i förskola och grundskola i årskurs ett till nio. Vi utgår från faktorer som kan påverka arbetssituationen utifrån ett psykosocialt synsätt. Detta innefattar samspelet mellan psykiska och sociala faktorer där den egna upplevelsen av arbetssituationen och hur den sociala miljön ser ut på arbetsplatsen.16 Genom hela studien använder vi oss av begreppet pedagog, och denna grupp innefattar i vårt arbete såväl förskollärare som grundskollärare.
13
Arbetsmiljöverket, Skolans arbetsmiljö - resultat av enkätundersökning våren 2002. Stockholm: Arbetsmiljöverket, 2002, s. 28
14
Månsson, E & Persson, A, ”Meningsfullt arbete i en krävande arbetsmiljö – lärare i skolan”. I: Gustafsson, R, Lundberg, I (red), Arbetsliv och hälsa 2004. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, 2004,s. 302
15Skolverket, Barnomsorg och skola 2000. Skolverkets lägesbedömning. Stockholm: Skolverket, 2000,
s. 14
16Rogmark, C & Rydh, K, Hälsa och psykosocial arbetsmiljö i grundskolan. Kristianstad Högskola, 2004,
10
1.3 Syfte och frågeställning
Syftet med föreliggande uppsats är att utifrån pedagogers attityd och beskrivning undersöka skillnaderna i den upplevda arbetssituationen mellan förskollärare och grundskollärare utifrån specificerade kategorier. Vidare vill vi undersöka vilka arbetssituationer och arbetsförutsättningar som upplevs vara källor till stress, och hur man på organisationsnivå och individnivå förebyggande arbetar för att hantera arbetsrelaterad stress.
Följande frågeställningar ligger till grund för vår undersökning:
• Hur upplever pedagoger i förskola respektive grundskola sin arbetssituation i förhållande till stress, arbetsbelastning, arbetstillfredsställelse, handlingsutrymme och stöd i arbetet?
• Vilka arbetssituationer och arbetsförutsättningar upplevs vara källor till stress hos pedagoger?
• Hur arbetar man på organisationsnivå och individnivå för att förebygga och hantera arbetsrelaterad stress?
1.4 Definitioner och förklaringar av begrepp
I vår studie använder vi oss av definitioner och begrepp som kan tolkas på många olika sätt, därför har vi valt att förklara dessa på följande sätt;
Stressupplevelse Den upplevelse av stress som uppstår hos individen när kraven och förväntningarna som inte stämmer överens med den enskildes resurser.17 Denna upplevelse kan vara av både positiv och negativ art.
Arbetsbelastning Den mängd arbete som skall utföras av viss person.18
Arbetstillfredsställelse Känsla av tillfredsställelse med den egna arbetssituationen.19
17http://www.av.se/teman/stress/begrepp/, hämtad den 2008-11-28 18 Enligt sökning av ordet arbetsbelastning på www.ne.se, 2008-12-16
11
Handlingsutrymme Den möjlighet de anställda har att påverka sin situation direkt och med möjligheten att utveckla kompetens så att de kan ta kontroll över situationer i arbetet.20
Stöd Socialt klimat/stöd på arbetet. På många arbetsplatser kan en svår arbetssituation kompenseras av bra kamratstöd och uppbackning av chef.21
Arbetssituation De rådande omständigheterna i arbetet.22
Arbetsförutsättning De omständigheter som utgör en nödvändig grund för att arbetet ska kunna utföras.23
20 Egen definition
21 Enligt förklaring på http://www.stressmottagningen.nu/negpos.php, 2008-12-16 22 Enligt sökning av ordet situation på www.ne.se, 2008-12-18
12
2. Kunskapsbakgrund
2.1 Stress
I samtal mellan människor och i media förekommer dagligen ordet stress. Det finns idag många olika definitioner på begreppet stress och vanligtvis talar vi om stress som något som uppstår i samspelet mellan oss och vår omgivning. Arbetsmiljöverket definieras stress som ”/…/ den fysiologiska påfrestning som individen utsätts för när krav och förväntningar inte stämmer överens med vad hon/han förmår och kan”.24 Likaså gör den svenske stressforskaren Aleksander Perski som ”/…/ definierar stress som en obalans mellan omgivningens krav och den enskildes resurser.”25 Vidare finns det enligt stressmottagningen.nu olika former av stress: ”Om jäkt är den lindrigaste formen av stress så är bedömningen att att utmattningssyndrom är en av de svåraste formerna av stress.”26
Enligt Arbetsmiljöverket uppstår den negativa stressen när:
”/…/ kraven blir övermäktiga, det vill säga när kontrollen, stödet och återhämtningen saknas och vi saknar erfarenhet av eller kunskap om att hantera situationen, kan kroppens mobilisering ge olika effekter för oss. Dessa effekter kan vara psykiska fysiska, tankemässiga/kognitiva och beteendemässiga.”27
Dock behöver inte all stress vara negativ, utan kan ge upplevelser som är positiva. Korta stresspåslag kan upplevas som stimulerande och motiverande då våra sinnen skärps och koncentrationsförmågan prestationsförmågan ökar.28 Vid positiva stressupplevelser har man situationer under kontroll.
I handledningsskriften ”Arbetsrelaterad stress” menar författarna Blomkvist och Skoglund att hur man reagerar på stressfaktorer är väldigt individuellt och kan skilja sig från person till person. Vidare menar man att ”/…/ samma person kan reagera olika på samma stressfaktorer vid olika tidpunkter i livet.”29 När vi blir stressade sker det saker i kroppen och även om det finns olika anledningar till stress blir stressreaktionen den
24http://www.av.se/teman/stress/begrepp/, hämtad den 2008-11-28
25http://www.suntliv.nu/AFATemplates/Page.aspx?id=771, hämtad den 2008-12-12 26http://www.stressmottagningen.nu/kroppsliga.php, hämtad den 2008-12-12
27http://www.arbetsmiljoverket.se/teman/stress/konsekvenser/, hämtad den 2008-11-28 28Blomkvist, V & Skoglund, K, Arbetsrelaterad stress – Handledning för det systematiska
arbetsmiljöarbetet. Stockholm: Prevent, 2007, s. 7
13
samma: blodtrycket, hjärtfrekvensen och halten av stresshormoner som kortisol och noradrenalin ökar. Andra stressreaktioner är att blodets koaguleringsförmåga ökar och blodkärlen drar ihop sig. De kroppsliga symtomen av stress varierar då stressystemen i våra kroppar anpassas efter vår omgivning och de upplevelser och tankar denna ger.30 Om påfrestningarna är tämligen kortvariga behöver inte stress orsaka någon skada, dock på längre sikt kan stress försämra vår hälsa. De personer som är utsatta av kraftig stress rapporterar ofta om sjukdomar som besvär och värk i musklerna, huvudet och magen. De uppger även att de har diverse problem så som sömnsvårigheter, minnesproblem, samt att de känner olust och är lättirriterade.31
2.2 Tunneln varslar om fara
Björn Andersson har gjort en intervju med stressforskaren Gunnar Aronsson och presenterar resultatet av denna i artikeln ”Tunneln varslar om fara” (1999). Andersson skriver i sin artikel att läraryrket kan bli en farlig fälla då lärare är oftare än andra yrkesgrupper utsatta för stress, sömnbesvär och dåligt stöd från chefer.32 De symtom som stressen kan ge är bland annat tunnelseende vilket påverkar individen på det sättet att:
”/…/ man inte förmår att ta hänsyn till hela situationen. Man missar då viktiga saker och får en fragmenterad verklighetsbild. På längre sikt kan tillståndet leda till passivisering då man inte orkar med att ta tag i nya saker eller ta emot nya intryck.”33
Två av tre grundskollärare är så stressade i sitt arbete att de minst halva arbetstiden inte hinner tänka på eller prata om annat än arbete, medelvärdet för alla undersökta yrkesgrupper ligger på knappt 40 procent.34
Vidare delar man in lärare med stressrelaterade sjukdomar i tre grupper;
• Den ambitiösa gruppen – går plötsligt ”in i väggen” och behöver lång tid för att återhämta sig. Mest karakteristiskt för denna grupp är att lärarna satsar hårt och
30http://www.suntliv.nu/AFATemplates/Page.aspx?id=3045, hämtad den 2008-12-12
31Arbetsmiljöverket & Statistiska centralbyrån, Negativ stress och ohälsa. Inverkan av höga krav, låg
egenkontroll och bristande socialt stöd i arbetet. Information om utbildning och arbetsmarknad nr 2
2001. Stockholm: Arbetsmiljöverket & Statistiska centralbyrån, 2001, s. 11
32 Andersson, B, Tunneln varslar om fara. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, 1999, s 1 33 Andersson, B, 1999, s 2
34
14
lägger ner mycket tid på sitt arbete. Den här gruppen har ofta dåligt samvete. Slutligen blir situationen ohållbar och tappar då sin motivation och ork.
• För den andra gruppen kommer symtomen stegvis. Läraren håller sig kvar i skolan, men detta leder ofta till långa sjukskrivningar.
• För lärarna i den tredje gruppen är nedbrytningsprocessen påtaglig under en längre tid. De som tar sig igenom krisen lämnar ofta skolan och börjar arbeta med något helt annat.35
Det stora problemet som nämns i artikeln är att även rektorerna går på knäna och därför inte kan ge det stöd som pedagogerna behöver. Detta på grund av att även de får fler och fler uppgifter på sitt bord, och måste skaffa sig medhjälpare som tar över uppgifter som har med administration att göra, så att de kan lägga all sin kraft på stöd till lärarna och långsiktig utveckling av skolan.36 Vidare konstateras att då lärarjobbet är ett typiskt arbete som aldrig blir riktigt klart, och som alltid kan göras bättre, blir det en farlig fälla i arbetet. Dessutom är det vanligt förekommande att lärare upplever känslor av otillräcklighet. Andersson uppger i sin artikel att samhälleliga problem, som arbetslöshet och sociala svårigheter i många familjer, i hög grad påverkar skolan. Detta är något som författaren menar har ökat kraven på läraryrket. För att avlasta lärarna behövs det fler kuratorer, speciallärare och psykologer på skolorna. Några lärare som blivit intervjuade av Aronsson berättar att de valt att gå ner i tjänst på grund av att de känt sig uttömda på sina krafter och att de helt enkelt inte klarar av att jobba heltid.37
2.3 Skolans arbetsmiljö
I Arbetsmiljöverkets rapport ”Skolans arbetsmiljö” (2002) redogörs för den uppföljning som gjordes av projektet ”Skolans arbetsmiljö 1992”. Undersökningen omfattade samtliga 4 307 rektorsområden som fanns i SCB:s skolregister i februari år 2002. Enkäten innehöll frågor om både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön i skolorna samt vilken typ av arbetsmiljöarbete som bedrivs ute i verksamheterna. I rapporten redogörs för de vanligast förekommande anmärkningarna gällande olika psykosociala arbetsmiljöproblem:
• Stress och hög arbetsbelastning. • Otillräcklighetskänslor hos personalen.
35 Andersson, B, s. 1 36 Andersson, B, s. 1 37 Andersson, B, s. 3
15
• Risken för utbrändhet och långtidssjukskrivning.38
Dessutom angav 40 procent av de tillfrågade informanterna att de ansåg att avsaknaden av stöd från ledningen är ett psykosocialt problem på arbetsplatsen. Cirka 25 procent, ansåg att medinflytande, delaktighet och medansvar var stora problem för den psykosociala arbetsmiljön. Slutligen angav cirka 23 procent att dåligt samarbete bland personalen är ett stort problem för arbetet i skolan. Vidare visar rapporten att ungefär 40 procent av rektorerna bedömer att de psykosociala arbetsmiljöproblemen har ökat i omfattning under de fem senaste åren. 39
Vad det gäller arbetsmiljöansvaret ligger detta alltid hos arbetsgivaren, vilket för skolans del är kommun, landsting eller skolstyrelse. Det dagliga arbetsmiljöarbetet delegeras ofta till skolans rektor eller skolledare. Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del av verksamheten och det måste tydligt framgå hur uppgifterna har fördelats. Vidare måste den som har tilldelats en uppgift ha den befogenhet som krävs för att kunna fatta beslut och vidta åtgärder, och därtill även ha den kompetens och de resurser som fordras för att kunna hantera uppgiften.
Arbetsmiljöverkets rapport visar på att knappt två tredjedelar av de tillfrågade rektorerna ansåg sig ha tillräckliga befogenheter för att kunna sköta sina uppgifter i arbetsmiljöarbetet. Vidare ansåg en knapp tredjedel att de hade tillräckliga resurser för arbetsmiljöarbetet. Enligt enkäten bedrevs det ett systematiskt arbetsmiljöarbete inom 94 procent av de kommunala rektorsområdena.40
2.4 Lärares arbetssituation och syn på skolutveckling
Hösten 2000 fick Arbetslivsinstitutet i uppdrag att genomföra en utvärdering av projektet Attraktiv Skola. Inom ramen för denna utvärdering utförde IMIT41 en delstudie ”Lärares arbetssituation och syn på skolutveckling” (2006). I rapporten presenterar Johan Berglund och Pär Larsson det resultat som framkom i enkätundersökningen. Studien genomfördes i slutet av år 2003 och början av 2004 i fyra olika fallkommuner och riktade sig till alla lärare inom grundskolan.
38 Arbetsmiljöverket, Skolans arbetsmiljö – resultat av enkätundersökning våren 2002. Stockholm:
Arbetsmiljöverket, 2002, s 12
39 Arbetsmiljöverket, s. 12 40 Arbetsmiljöverket, s. 17
16
I en del av studien ville man belysa lärarnas arbetssituation vad gäller arbetsbelastning och stress. Resultatet visar att de främsta källorna till stress är stora klasser,
arbetsklimatet i klassrummet samt avsaknad av stödfunktioner.42 Rangordningen skiljer
sig något inom de olika kommunerna då man i en av kommunerna placerar administration på en tredjeplats, men avsaknad av stödfunktioner kommer sedan på en fjärdeplats.43 Rapporten visar att det är olika aspekter av den upplevda arbetsbelastningen som är centrala källor till stress. När det gäller de källor som ger orsak till minst stress är stämningen mellan kollegor, samarbetet i arbetslaget samt
kontakter med föräldrar.44
Andra viktiga aspekter i lärarnas upplevda arbetssituation är det allmänna arbetsklimatet som råder på skolorna. De frågor som bäst beskriver arbetsmiljön i kommunerna är: jag
kan få bra stöd och hjälp från andra, jag kan räkna med att de flesta kollegor hjälper till, jag ger stöd och hjälp till andra samt ag känner att jag har möjlighet att lära mig nya saker.45 De tre första frågorna har att göra med kollegialitet och samarbete vilka är
viktiga aspekter för den upplevda arbetstillfredsställelsen och förmågan att hantera stress. Det är viktigt att man hjälper och stödjer varandra och detta motverkar troligen en del av stressfaktorerna. Vidare visar studien på att lärarna i allmänhet är mycket nöjda med sitt jobb i termer av arbetstillfredsställelse och ser arbetet som meningsfullt.46
2.5 Arbetssituation och arbetsbelastning inom förskola
I uppsatsen ”Arbetssituation och arbetsbelastning inom förskola” (2006), redogör Tomas Johansson och Ewa Vikström Wicksell för hur personalen vid tre olika förskolor upplever sin arbetssituation. De utvalda förskolorna har samma förutsättningar vad gäller barngruppernas storlek, antal personal/ barn och utbildning/ ålder på personal. Vad författarna kan se är att de olika verksamheterna skiljer sig väldigt mycket åt trots
42Berglund, J & Larsson, P, Lärares arbetssituation och syn på skolutveckling – en studie av fyra
kommuner i projektet ”Attraktiv Skola”. Arbetslivsrapport nr 2006: 27. Stockholm: Arbetslivsinstitutet &
IMIT, 2006, s. 8
43 Berglund, J & Larsson, P, 2006, s. 6 44 Berglund, J & Larsson, P, 2006, s. 6 45 Berglund, J & Larsson, P, 2006, s. 6 46 Berglund, J & Larsson, P, 2006, s. 19
17
lika förutsättningar. En förklaring till detta tror Johansson och Vikström kan vara att arbetet leds på olika sätt.
I studien framgår det hur viktigt det är med en närvarande chef. De förskolor i undersökningen som har en närvarande chef har mer eget ansvar och bättre möjligheter till utveckling. De har även en väl genomtänkt planering för att klara arbetsvardagen. Detta påvisar att arbetsledarens närvaro på arbetsplatsen är viktig för personalen. På de förskolor där chefen är mindre närvarande visar det sig att personalen har svårt att hinna med, att de anser sig ha för stora barngrupper och att det är för lite personal.47 Författarna menar att ”/…/ orsaken inte ligger i att det är för mycket barn eller för lite personal, utan att den största orsaken är brist på planering vid dessa förskolor.”48
Något som framkommer i intervjuer med förskolepersonal är att ”/…/ grunden till trivsel på arbetet är arbetskamraterna och gemenskapen. Andra faktorer som är viktiga är att bli sedd och bekräftad för det arbete man gör, av både arbetskamrater och arbetsledare.”49 Vidare framkommer det att om personal och föräldrar är positiva, kan samarbeta och har en god relation så skapar det trivsel.50
Att det inte finns tillräckligt med tid avsatt för planering av arbetet är något som skapar känslor av frustration bland pedagogerna vilket i sin tur även påverkar trivseln på arbetsplatsen. Många känner sig missnöjda för att de inte hunnit med olika saker under dagen och det skapar ofta en känsla av otillräcklighet.51
Vilka faktorer anses vara upphov till stress bland förskolepersonal? Det som framkommer i studien är bland annat när de minsta barnen i samtidigt ska hjälpas på och av med olika ytterplagg, vilket skapar känslor hos pedagogerna av att inte vara tillräckligt effektiva. Det har blivit allt fler yngre barn i barngrupperna på grund av att sexåringarna har övergått till förskoleklass.52
47 Johansson, T & Vikström-Wicksell, E, 2006, s. 25 48 Johansson, T & Vikström-Wicksell, E, 2006, s. 25 49 Johansson, T & Vikström-Wicksell, E, 2006, s. 10 50 Johansson, T & Vikström-Wicksell, E, 2006, s. 10 51 Johansson, T & Vikström-Wicksell, E, 2006, s. 10 52 Johansson, T & Vikström-Wicksell, E, 2006, s. 2
18
Vidare nämns att när någon i personalen sjukanmäler sig har personalen svårt att hinna med allt som borde göras under dagen. Dessutom menar man att den nya generationen av föräldrar ställer allt högre krav på pedagogerna vilket skapar stressupplevelser hos dessa då de har svårt att tolka föräldrarnas behov på rätt sätt.53
2.6 Breaks for stress and breaks for rest
I konferensrapporten ”Breaks for stress and breaks for rest” (2005) diskuterar Carola Aili lärares rastuttag och huruvida dessa kan relateras till stressupplevelser hos lärarna i förhållande till arbetets organisering. Studien beskriver vad lärare gör under arbetstid, men utanför föreskriven undervisningstid. Undersökningsgruppen bestod av lärare inom grundskola och gymnasieskola. Aili menar att lärare i hög grad arbetar på sina raster då dessa är centrala tider för planering, samordning och olika former av problemhantering därför använder hon distinktionerna arbetsrast54 och paus i arbetet55 i sin studie. Vidare menar Aili att pauser och raster är viktiga drag i copingstrategin i lärararbetet för att förebygga upplevelsen av stress då dessa ger lärarna tillfälle att diskutera sina angelägenheter med andra lärare.
Studien visar att innan arbetsrast stiger stressnivån hos lärarna och under de aktiviteter som föregåtts av en paus är stressnivån lägre. Detta menar Aili tyder på att ”/…/ lärares pauser från arbetet åtminstone ger en viss kortsiktig sänkning av stressupplevelsen.56 Vidare påvisar studien att lärares upplevelse av stress kan relateras till vad det är för typ av arbete som väntar och är lärarnas stressupplevelse som högst just innan de ska ha arbetsrast. Aktiviteter som lärarna ägnar sig åt under arbetsraster är ofta vad Aili kallar okvalificerat lärararbete.57 Det okvalificerade lärararbetet står för 49 procent av de undersökta lärarnas upplevelse av stress. Det semikvalificerade lärararbetet58 står för 17 procent av den rapporterade stressupplevelsen, medan kvalificerat lärararbete59 som står
53 Johansson, T & Vikström-Wicksell, E, 2006, s. 13
54 Enligt Ailis distinktion är rast utrymme mellan fastlåsta aktiviteter där tillfälligt och intermittent arbete
kan utföras, d.v.s. raster är, schematekniskt sett, utrymmen där lärare skulle kunna ta paus.
55Enligt Ailis distinktion innebär paus att lärare inte utför någon form av arbete, utan vilar från arbetet.
56
Aili, C, Breaks for stress and breaks for rest -a study of teachers’ work breaks. Rapport presenterad vid NERAs 33:e kongress, 2005, s. 5
57Okvalificerat lärararbete består av enklare efterarbete efter lektioner, som att städa och plocka undan,
administration som att vidimera fakturor eller kopiera, förflyttningar, enklare för- och efterarbete till möten som att boka lokaler och skriva protokoll.
58 Semikvalificerande lärararbete består av bland annat är föräldrakontakter, elevkontakter som inte är
undervisning samt oplanerad undervisning.
19
för 29 procent av stressupplevelserna och pauserna från arbetet står för 5 procent.60 Aili menar att ”Det är rimligt att tänka sig att stressen uppstår av en kombination av orsaker. Till dessa orsaker kan föras upplevelsen av att göra okvalificerat arbete, när viktigare arbete måste skjutas åt sidan.”61
Organisationen möjliggör för lärarna att själva hantera arbetet på bekostnad av pauser. När arbetsmängden känns ohanterbar tvingas lärare ta sin paustid till sin hjälp för att hinna uträtta sitt arbete. Vidare menar Aili att läraren många gånger har intentionen att ta rast, dock uppkommer situationer som gör att denna tid fylls med annat arbete. Aili beskriver följande orsaker som försvårar pausuttag ur ettorganiseringsperspektiv:
• Intermittent arbete - Avbrutet och ofärdigt arbete som man måste återkomma till och göra klart senare.
• Många i tiden och i rummet fastlåsta aktiviteter - Arbetsuppgifter som är osynliggjorda
så som förflyttningar och enklare förberedelser och efterarbete i samband med undervisningen. Aktiviteter som är låsta till speciella platser, rumsligt låsta aktiviteter kan inte utföras när lärare får tid, utan när lärare har tid och är på rätt plats.
• Arbete på stående fot och begränsad rumslig möjlighet att avskärma sig - Lärare har i en
varierad grad ett arbete som måste organiseras i relation till andra. Det uppstår då en rad ”på stående fot arbete” när eleven eller kollegor påkallar uppmärksamhet i olika situationer. Aili menar även att möjligheten till ”avskärmning” från kollegor och elever är väldigt liten ute på skolorna då lärarna är ständigt synliga och tillgängliga.
• Synkront arbete - Lärare arbetar med flera saker sammanflätade. Pauserna blir till
arbetsraster för att dessa ofta används för att samorda arbetet med andra lärare. Här menar Aili att synkront arbete tycks vara en nödvändighet i många situationer som lärare har att hantera, liksom att arbetet med nödvändighet utförs under raster. 62
Aili skriver i sin studie att när det gäller att hantera stress så ser man ofta till individens tolkning av vad det är som är avgörande för upplevelsen av stress och inte händelserna i miljön. Det vill säga man angriper ”/…/ sällan stressproblematik genom att förändra arbetsplatserna, utan genom att förändra människorna som finns där.”63 Detta är en kortsiktig lösning på problemet enligt Aili då metoderna fungerar, åtminstone i det kortare tidsperspektivet, dock ej under lång sikt. Aili menar att arbetet med att minska
60Aili, C, 2005, s. 5 61 Aili, C, 2005, s. 5 62 Aili, C, 2005, s. 6f 63 Aili, C, 2005, s. 8
20
stressen är ett arbete som måste ske på flera olika plan och då främst på det organisatoriska planet.64
Ailis studie visar att det föreligger stora svårigheter att ”ensam” upprätthålla pauser i arbetet. Pauser kan i sig bli ett stressmoment då de tycks bli en sak bland många andra saker som man ska hålla reda på och planera in. I studien påvisas att lärare är hårt belastade och att de ständigt försöker planera in pauser, men att de ofta misslyckas vilket leder till att de känner sig otillräckliga då de upplever sig inte ha någon kontroll och inflytande över sitt arbete och sin arbetstid.65
2.7 Negativ stress och ohälsa
Arbetsmiljöverket och Statiska Centralbyrån (SCB) genomförde 2001 en undersökning och denna presenteras i rapporten ”Negativ stress och ohälsa” (2001). Underlaget för studien utgjordes av data från Arbetsmiljöundersökningarna 1991-1999 och undersökningarna ”Arbetsorsakade besvär” 1995-2000 vilka gjordes i anslutning till SCBs arbetskraftundersökningar (AKU). Urvalsgruppen var kvinnor och män inom offentliga sektorn (stat, kommun, landsting) och inom enskild sektor (industri, handel/service/övrigt). Syftet med undersökningen var att ge ett fördjupat underlag för de fortsatta insatserna mot negativ stress och ohälsa i arbetet, särkilt vad avser samband mellan krav och inflytande i arbetet samt stöd från chefer och arbetskamrater.
Att vara utsatt för stora krav och samtidigt ha litet inflytande över arbetet menar man i rapporten är en riskfylld kombination. Höga krav i arbetet ökar risken för psykosociala påfrestningar och besvär. Risken kan antas vara större ju större skillnaden är mellan höga krav och möjligheten att hantera dem. Om man har inflytande över sin arbetssituation är det lättare för individen att hantera stora arbetskrav.66 ”Utöver kombinationerna av höga/låga krav och liten/stor kontroll har även den enskildes möjlighet till socialt stöd i och utanför arbetet stor betydelse för risken att psykosociala symptom och besvär uppstår.”67
64 Aili, C, 2005, s. 8 65 Aili, C, 2005, s. 8
66 Arbetsmiljöverket & Statistiska centralbyrån, Negativ stress och ohälsa. Inverkan av höga krav, låg
egenkontroll och bristande socialt stöd i arbetet. Information om utbildning och arbetsmarknad nr 2
2001. Stockholm: Arbetsmiljöverket & Statistiska centralbyrån, 200, s. 12 f
21 as.73
Studien visade på att lärare i grundskola var de som har de högsta andelarna av att vara utsatta för höga krav i arbetet (91 procent). Likaså angav grundskollärarna de högsta andelarna av för stor arbetsbörda (90 procent) och stress (68 procent). Vidare uppgav 77 procent av de tillfrågade grundskollärarna att de varje vecka var tvungna att arbeta över.68
Vad avser förskollärarna ansåg 69 procent av de tillfrågade att de var utsatta för höga krav i arbetet. Vidare angav sig 35 procent att de varje vecka arbetade över. 47 procent av de tillfrågade förskollärarna uppgav att de hade ett stressigt arbete. Slutligen ansåg 73 procent att de hade en för stor arbetsbörda.69
Bristen på inflytande och egenkontroll i arbetet är faktorer som kan ge upphov till negativ stress.70 Vad avser frågor som berör egenkontroll i arbetet har 65 procent av grundskollärarna och 57 procent av förskollärarna angett att de har en liten egenkontroll i arbetet. Vidare angav 69 procent av grundskollärarna och 66 procent av förskollärarna att möjligheten till att själva bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras var begränsad. Slutligen visar undersökningen på att skillnaderna i upplevelse av inflytande i arbetet är knappt märkbar mellan förskollärare och grundskollärare, 26 procent respektive 24 procent.71
Vidare menar man att det är viktigt med socialt stöd i arbetet för att man ska kunna trivas och göra ett bra arbete. Detta stöd kan innebära möjligheten till praktisk hjälp, men många gånger är den sociala gemenskapen med stöd och uppmuntran när arbetet känns besvärligt det som är avgörande.72 Rapporten visar att 43 procent av de tillfrågade grundskollärarna anser att de har ett bristande socialt stöd på arbetet. Det är främst stödet från chefer som sakn
68 Arbetsmiljöverket & Statistiska centralbyrån, 2001, s. 24 69 Arbetsmiljöverket & Statistiska centralbyrån, 2001, s. 24 70 Arbetsmiljöverket & Statistiska centralbyrån, 2001, s. 18 71 Arbetsmiljöverket & Statistiska centralbyrån, 2001, s. 27 72 Arbetsmiljöverket & Statistiska centralbyrån, 2001, s. 32 73 Arbetsmiljöverket & Statistiska centralbyrån, 2001, s. 34
22
Stressande och krävande arbeten kan ofta yttra sig i sömnsvårigheter. Av det tillfrågade i studien anger 42 procent av grundskollärarna och 26 procent av förskollärarna att de har svårt att sova på grund av jobbet.74
2.8 Europeiska Arbetsmiljöbyrån
Den Europeiska Arbetsmiljöbyrån (EU-OSHA) är en organisation inom EU som har som mål att göra Europas arbetsplatser säkrare, hälsosammare och mer produktiva genom att sammanföra och sprida kunskap och information för att stödja en arbetskultur där man förebygger risker.75
Den arbetsrelaterade stressen är ett av de främsta arbetsrelaterade hälsoproblemen i vårt samhälle idag. Orsakerna till detta beror framför allt på att det har skett stora förändringar i arbetslivet under de senaste åren som har lett till att allt högre krav ställs på arbetstagarna, vilket i sin tur har bidragit till arbetsrelaterad stress och ökad sjukfrånvaro.76 Vidare menar man att arbetsrelaterad stress bör definieras med utgångspunkt från det växelspel som pågår mellan de anställda och deras arbetsmiljö. Utifrån denna definition blir slutsatsen den att arbetstagaren upplever stress när arbetsmiljöns krav överstiger dennes förmåga att klara av eller kontrollera dessa krav.77 Vidare anser Europeiska arbetsmiljöbyrån att det är viktigt att poängtera att den arbetsrelaterade stressen är ett uttryck för ett organisatoriskt problem och ska inte ses som en personlig svaghet hos den individuelle arbetstagaren.
Då en person upplever stress kan detta påverka hur denne känner, tänker och uppför sig. Europeiska Arbetsmiljöbyrån har sammanställt en lista över vilka yttringar den arbetsrelaterade stressen kan ge på organisationsnivå och individnivå.
74 Arbetsmiljöverket & Statistiska centralbyrån, 2001, s. 55 75http://osha.europa.eu/sv/about, 2009-01-13
76Europeiska arbetsmiljöbyrån. Arbetsrelaterad stress. Faktablad 22. Luxemburg: Byrån för Europeiska
gemenskapernas officiella publikationer, (2002), s. 1
77Europeiska arbetsmiljöbyrån. Stress i arbetet. Faktablad 8. Luxemburg: Byrån för Europeiska
23
Organisationsnivå:
Frånvaro, hög personalomsättning, dålig tidhållning, disciplinproblem, trakasserier, nedsatt produktivitet, olyckor, fel och ökade kostnader genom kompensation och hälsovård. Individnivå: • Känslomässiga reaktioner78 • Kognitiva reaktioner79 • Beteendemässiga reaktioner80 • Fysiologiska reaktioner81
Vidare har Arbetsmiljöbyrån sammanställt en lista över vilka arbetssituationer och vilket arbetsinnehåll som kan vara källor till stressupplevelser.
Arbetssituation:
• Karriärmöjligheter82
• Relationerna mellan de anställda83
• Organisationens kultur och sätt att fungera84 • Rollen inom organisationen85
• Beslutsutrymme/bestämmanderätt86 • Gränserna mellan privatliv och arbete87
Arbetets innehåll:
• Arbetsmiljön och arbetsutrustning88 • Arbetets uppläggning89
78Enligt EU-OSHA: retlighet, ångest, sömnproblem, depression, hypokondri, alienation, utbrändhet,
familjerelationsproblem.
79 Enligt EU-OSHA: svårigheter att koncentrera sig, minnas, lära sig nya saker, fatta beslut. 80Enligt EU-OSHA: missbruk av droger/alkohol/tobak, destruktivt beteende
81Enligt EU-OSHA: ryggproblem, nedsatt immunitet, magsår, hjärtproblem, högt blodtryck.
82Enligt EU-OSHA: arbete med lågt socialt värde, låsta och osäkra karriärmöjligheter, för hög/för låg
befordran, dålig lön och osäker anställning.
83 Enligt EU-OSHA: social eller fysisk isolering, dåliga relationer till överordnade, personliga konflikter,
inget socialt stöd.
84Enligt EU-OSHA: bristande kommunikation och dåligt stöd i frågor om problemlösning och personlig
utveckling. Ej några fastställda mål för organisationen.
85Enligt EU-OSHA: oklar roll, rollkonflikter, ansvar för andra.
86 Enligt EU-OSHA: obetydlig delaktighet i beslutsfattandet, bristande medbestämmanderätt i arbetet 87Enligt EU-OSHA: dåligt stöd i hemmet, oförenliga krav från hemmet och arbetet, problem.
88Enligt EU-OSHA: problem med utrustningens och anordningarnas tillförlitlighet, tillgänglighet eller
24
• Arbetsbördan/arbetstakten90
• Arbetsschema91
• Långa arbetspass eller arbetstider som förhindrar social samvaro. 92
Insatser har införts av den Europeiska kommissionen för att trygga arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. I rådets direktiv från 1989 (89/391/EEG) finns grundläggande föreskrifter om hälsa och säkerhet i arbetet, och arbetsgivarna hålls ansvariga för att arbetstagarna inte tillfogas skada i arbetet, bl.a. till följd av arbetsrelaterad stress.93
2.9 Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket (AMV) arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och för att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. De direktiv som AMV arbetar efter bestäms av riksdagen där grunden i lagstiftningen finns i arbetsmiljölagen (AML). Arbetsmiljölagen ger de yttre ramarna för vad som gäller för miljön på jobbet där AMV har fått i uppdrag av regeringen att detaljera de regler som gäller. Detta görs genom författningssamlingen (AFS) som utger föreskrifter och allmänna råd som preciserar vilka krav som ska ställas på både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Vidare är det ”/…/ arbetsgivaren [som] har ansvaret att vidta alla åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.”94
Tankarna i arbetsmiljölagen kan beskrivas med ett citat från Arbetsmiljökommissionen
som belyser arbetsmiljölagens syfte:
En av de viktigaste förutsättningarna för ett bättre arbetsliv är ett rikt arbetsinnehåll och den enskildes möjlighet att själv påverka sin arbetssituation. Den som i sitt arbete ständigt lär sig nya saker, får ta ansvar, får möjlighet till samarbete med andra, har överblick över den verksamhet han deltar i, förstår den och har möjlighet att påverka arbetet – han/hon kan trivas och växa som människa.95
89Enligt EU-OSHA: brist på omväxling eller korta arbetscykler, uppsplittrat eller meningslöst arbete,
dåligt utnyttjande av den anställdes färdigheter, stor osäkerhet.
90Enligt EU-OSHA: för hög arbetsbörda eller för litet att göra, ingen möjlighet att styra arbetstakten,
kraftig tidspress.
91 Enligt EU-OSHA: skiftarbete, strikt reglerade arbetsscheman, skiftande tjänstgöringstider. 92Europeiska arbetsmiljöbyrån, 2000, s. 1
93 Europeiska arbetsmiljöbyrån, 2002, s. 2
94http://www.arbetsmiljoverket.se/teman/stress/regler/, 2008-12-21 95http://www.arbetsmiljoverket.se/teman/stress/regler/. 2008-12-21
25
När förutsättningarna för ett bra arbetsliv inte överensstämmer, med de förutsättningar som nämns i ovanstående citat, och det istället blir en situation där kontrollen, stödet och återhämtningen saknas kan detta istället leda till stress vilket i sin tur kan ge upphov till ohälsa. Dock menar AMV att de flesta arbeten innebär krav av ett mer eller ett mindre slag. Detta behöver inte betyda något negativt för välbefinnandet eller hälsan utan det är när kraven blir allt för höga och långvariga kan de ge ohälsosamma effekter för individen.
Arbetsmiljöverkets statestik visar på att arbetsskador vållade av stress ökar och sedan 1997 har dessa ökat med nästan fyra gånger. Orsakerna till att de arbetsrelaterade sjukdomarna har ökat beror främst på, enligt AMV, sociala och organisatoriska faktorer.96 Enligt AMV var ”60 procent av dessa arbetssjukdomar /…/ orsakade av stress och stor arbetsbelastning.”97 För att förebygga stress är det mest naturliga att man åtgärdar de förhållanden som skapar stress. Vidare är faktorer som inflytande, stöd, kunskaper och erfarenheter betydelsefulla för individen för att mildra stressupplevelsen. Dessutom är möjligheten till återhämtning betydelsefull i det förebyggande arbetet mot arbetsrelaterad ohälsa.98
AMV menar att effekterna av stress inte bara påverkar den enskilde arbetstagaren utan även organisationen och kan då yttra sig på följande sätt:
• Felhandlingar och tillbud
• Konflikter och samarbetssvårigheter • Sökande och utseende av syndabockar • Sjukfrånvaro och arbetsskador
• Kompetensförlust och personalomsättning och • Andra produktionsstörningar99
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1 ska alla företag med anställda bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Vidare menar man att SAM krävs för att man ska kunna uppnå goda arbetsförhållanden och minska den stress som kan ge upphov till ohälsa.100 Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär att verksamheten planerar, 96http://www.arbetsmiljoverket.se/teman/stress/, 2008-12-21 97http://www.arbetsmiljoverket.se/teman/stress/, 2008-12-21 98http://www.arbetsmiljoverket.se/teman/stress/forebygga/, 2008-12-21 99http://www.arbetsmiljoverket.se/teman/stress/konsekvenser/, 2008-12-21 100http://www.arbetsmiljoverket.se/teman/stress/regler/sam/, 2008-12-21
26
genomför och följer upp med hänsyn till riskerna för ohälsa bland annat på grund av psykiska påfrestningar.
Arbetsmiljöverket har sammanställt en lista över ansvarsområden som arbetsgivaren, arbetstagaren, skyddsombuden och företagshälsovården har i det systematiska arbetsmiljöarbetet:
• Arbetsgivaren har huvudansvaret. Det är viktigt att företagets chef känner till arbetsmiljölagen och de specifika arbetsmiljöregler som gäller för företaget, så att arbetsmiljöarbetet kan läggas upp på bästa sätt.
• Arbetstagarna deltar i arbetsmiljöarbetet för att till exempel rapportera risker, tillbud, sjukdom och olycksfall, föreslå åtgärder och lämna synpunkter på det har genomförts.
• Skyddsombudet är med vid planering och genomförande av arbetet, till exempel vid undersökning av arbetsförhållandena, planering av åtgärder och årliga uppföljningar.
• Företagshälsovården fungerar som en expertresurs i arbetsmiljöarbetet. Den kan till exempel behöva anlitas vid undersökningar och riskbedömningar och för att föreslå åtgärder och utbilda personal.101
2.10 Att balansera vågskålen
I examensarbetet ”Att balansera vågskålen – en studie i lärares stress” (2005) diskuterar Sandra Larsson och Jenny Lundberg stresshantering och hur man kan förebygga stress på individnivå.
För att kunna hantera och förebygga stress är det av vikt att lära sig att känna igen stressymtomen och vara medveten om stressens negativa effekter. Detta underlättar när man ska hitta sätt att hantera påfrestningarna. I själva verket handlar det om att hitta en balans mellan livet påfrestningar och vårt sätt att hantera och reagera på dem.102
Författarna menar att motion och fysisk aktivitet främsta och bästa sättet för att få utlopp för överflödig energi, förebygga stress och bli av med negativ stress. Denna slutsats har baserats på tidigare forskning som har visat att ”/…/ människor som
101http://www.arbetsmiljoverket.se/teman/sam/, 2008-12-21
102 Larsson, S & Lundberg, J, Att balansera vågskålen - en studie i lärarens stress. Malmö högskola,
27
motionerar regelbundet är mera tillfreds med och mer medvetna om sina kroppar och hur de känns och fungerar. Genom träning får kroppen utlopp för den anspänning som uppstått av stressen, nivåerna av stresshormonerna normaliseras och kroppen slappnar av.”103 Fysisk aktivitet höjer det psykiska välbefinnandet och därmed förmågan att klara av påfrestningar och tros därför vara ett skydd mot stress och stressrelaterade besvär.104
Andra aktiviteter som har en stressminskande effekt är avslappning och meditation. I uppsatsen nämns att människor behöver lära sig ”/…/ att slappna av för att på så sätt kunna skydda välbefinnandet.”105 Vidare påtalas vikten av god sömn då denna har en stor betydelse för hur man reagerar på stressituationer. ”Tillräckligt med sömn och sömn av god kvalitet är mycket viktigt för vår hälsa och vårt välbefinnande /…/ [då] bl.a. repareras kroppens olika funktioner.”106
Allt vi äter påverka även hur vi mår och reagerar på stress. Kroppen behöver vitaminer och mineraler för att kunna fungerar på bästa sätt därför är en väl sammansatt och varierad kost att föredra för att minska risken av stress. 107
Att känna att man kan få stöd och hjälp från människor i sin omgivning kan vara en god hjälp i det stressförebyggande arbetet. Författarna menar ”/…/ att prata med en annan människa kan vara behandling nog.”108
2.11 Sammanfattning
Vi har valt att sammanfatta vår kunskapsbakgrund i punktform för att kunna synliggöra viktiga aspekter av det resultat som tidigare forskning har kommit fram till.
• Arbetsrelaterad stress upplevs när arbetsmiljöns krav överstiger arbetstagaren förmåga att klara av eller kontrollera dessa krav.
• Arbetssjukdomarna orsakade av stress har ökat och detta beror främst på organisatoriska och sociala faktorer.
103Larsson, S & Lundberg, J, 2005, s. 18 104 Larsson, S & Lundberg, J, 2005, s. 18f 105 Larsson, S & Lundberg, J, 2005, s. 19 106 Larsson, S & Lundberg, J, 2005, s. 19 107 Larsson, S & Lundberg, J, 2005, s. 19 108 Larsson, S & Lundberg, J, 2005, s. 19
28
• Lärare är oftare än andra yrkesgrupper utsatta för stress och tidigare undersökningar visar på att grundskollärare upplever sin arbetssituation så stressad att de har svårt att koppla av från arbetet.
• Hög arbetsbelastning är ett vanligt förekommande psykosocialt arbetsmiljöproblem.
• Kollegialitet och gott samarbete har en stor betydelse för hur pedagogerna upplever sin arbetssituation och är en viktig aspekt för den upplevda arbetsstillfredsställelsen och förmågan att hantera stress.
• Avsaknad av stöd från chef/ skolledning är något som uppfattas som ett psykosocialt problem bland pedagoger.
• Stora krav och litet inflytande över arbetet ökar risken för psykosociala påfrestningar och besvär och kan ge upphov till negativ stress.
• Tidigare forskning visar att de största källorna till stress hos pedagoger är stora klasser/barngrupper, arbetsklimatet och avsaknaden av stödfunktioner. Även svårigheter att upprätthålla pauser i arbetet upplevs som en källa till stress. • Källor till stress upplevs både i arbetssituationen och i arbetets innehåll.
• Det dagliga arbetsmiljöarbetet ligger på rektor eller skolledare. Det ska ingå som en naturlig del av verksamheten. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs av flertalet av de kommunala rektorsområdena.
• Inte bara den enskilde arbetstagaren drabbas vid stress utan även organisationen kan påverkas.
• För att förebygga stress behöver man åtgärda de förhållanden som skapar stress. Betydelsefulla faktorer som mildrar stressupplevelsen är inflytande, stöd, kunskaper, återhämtning och erfarenheter.
• Fysisk aktivitet anses vara det bästa sättet för att förebygga negativ stress. Dessutom har sömnen och kost en stor betydelse för hur man reagerar på stressiga situationer. Att samtala med någon närstående är en viktig faktor i det stressförebyggande arbetet då individen får möjlighet till stöd och hjälp.
• Forskning visar på att även om pedagoger upplever sin arbetssituation som dålig upplever de ändå sitt arbete som tillfredsställande och meningsfullt.
29
3. Metod
Vi har valt att använda oss av boken ”Forskningsmetodikens grunder” (2008) av Runa Patel och Bo Davidson under arbetets gång. I denna har vi fått goda tips och råd om hur man planerar och genomför en vetenskaplig undersökning. En annan forskningsmetodiksbok som även har varit till god hjälp är ”Samhällsvetenskapliga
metoder” (2006) av Alan Bryman. När det kommer till utformningen av
frågeformuläret användes boken ”Enkätboken” (2007) av Jan Trost. Inspiration till frågorna i frågeformuläret har vi hämtat från tidigare genomförda undersökningar, bland annat från Berglund och Larssons rapport Lärarens arbetssituation och syn på
skolutveckling – en studie av fyra kommuner i projektet ”Attraktiv Skola” (2006),
Blomkvists och Skoglunds handledningsmaterial Arbetsrelaterad stress – Handledning
för det systematiska arbetsmiljöarbetet (2007) och examensarbetet Att balansera vågskålen – en studie i lärares stress (2005) av Larsson och Lundberg.
Vi valde att använda oss av en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkät, då vi ville undersöka och mäta frekvens109 och attityd110 till pedagogernas arbetssituation. Enligt Patel och Davidson ska man använda sig utav en kvantitativ undersökningsmetod då man i första hand är intresserad av att få svar på frågorna Hur? och Vilka?111, vilket stämmer in med vårt undersökningsproblem. Vidare gav en kvantitativ undersökning oss en mer rättvisande syn på vårt undersökningsområde då vi genom enkäter kunde nå ut till ett större antal pedagoger. Vi strävade efter att få en bredd och inte ett djup i vår undersökning. För att få ett så rättvist underlag som möjligt fördelades enkäterna över fyra förskolor och tre grundskolor belägna i både storstad och mindre ort.
Till största delen bestod frågeformuläret av frågor med fasta svarsalternativ med graderad inställning, dessa frågor var helt strukturerade. Vi har även använt oss av öppna frågor där vi har formulerat frågorna och lämnat svarsutrymmet fritt. Frågeformuläret (se bilaga 2) har en struktur som består av både strukturerade frågor med slutna svarsalternativ och icke strukturerade frågor med öppna svarsalternativ. Totalt bestod frågeformuläret av 62 frågor, varav frågorna ett till elva bestod av bakgrundsfrågor och frågorna 12-56 var påtståendesatser. Påståendena var utformade så
109Trost, J, ”Enkätboken”, Lund: Studentlitteratur, 2007, s. 23
110Patel, R & Davidson, B, Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en
undersökning, Lund: Studentlitteratur, 2008, s. 84
30
att hälften av dem uttryckte ”gillande”, det vill säga var positivt formulerade och hälften uttryckte ”ogillande”, det vill säga vara negativt formulerade.112 Frågorna 57-63 bestod av både öppna och slutna frågor.
För att mäta attityd hos pedagogerna användes en Likertskala där pedagogerna ombads att markera i vilken utsträckning de höll med om ett antal påståendesatser.113 De svarsalternativ som fanns att välja mellan var ”instämmer helt”, ”instämmer delvis”,
”instämmer inte riktigt”, ”instämmer inte alls. Vårt val av att ha en gradering med ett
jämnt antal svarsalternativ beror på att vi ville undvika att våra informanter skulle använda sig av mittalternativet som en neutral punkt. Patel och Davidson menar att det finns en benägenhet att undvika svarsalternativen vid ändpunkterna och istället dra sig in mot mitten, den så kallade centraltendensen.114
Trost anser att frågeformuläret skall se likadant ut för alla, och sändas ut till samtliga informanter samtidigt. Även förhållandena, under vilka informanterna förväntas svara skall vara lika för alla.115 De informanter som deltagit i vår undersökning har svarat på samma frågeformulär, vidare har våra informanter fått frågeformuläret tilldelat sig under två olika dagar då det rent praktiskt inte gick att lösa på annat sätt. Dock har vi inte kunnat styra den sociala verkligheten i vilken formulären besvarats. Trost menar att svarssituationerna alltid är olika från fall till fall, därför är den aldrig standardiserad i hög grad.116 Sammanfattningsvis är vår undersökning av en hög grad av standardisering och till största del hög grad av strukturering, då de flesta svarsmöjligheter har fasta, slutna svarsalternativ.
Vid hög grad av standardisering och strukturering, som vid en enkät, måste vi försäkra oss om att vi täcker alla delområden med frågor och se till att svarsalternativen är relevanta.117 Vad det gäller i vilken ordning vi har ställt frågorna har vi använt oss av så kallade omvänd tratt-teknik där vi först har gett specifika frågor om olika delaspekter av
112Patel, R & Davidson, B, 2008, s. 84
113Bryman, A, Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber AB, 2006, s. 469 114 Patal, R. Davidson, B, s. 77
115Trost, J, 2007, s. 69 116Trost, J, 2007, s. 59f
31
pedagogers upplevda arbetssituation och källor till stress för att sedan avsluta med övergripande frågor.118
3.1 Urval
Urvalet av pedagoger skedde av praktiska skäl på olika förskolor och grundskolor där vi hade goda kontakter. Detta underlättade mycket för oss när det gällde att få tillåtelse och tillfälle att utföra vår undersökning. De kriterier som sattes upp för vilka pedagoger som skulle medverka i studien var att de skulle vara verksamma och utbildade förskollärare eller grundskollärare. Vår motivering till det urvalet var att verksamma pedagoger har aktivt provat på yrket under en tid och har då hunnit skapa sig en uppfattning om arbetssituationen. Motivationen till att våra informanter skulle vara utbildade var av den anledningen att vi själva snart är utbildade pedagoger.
Vår ambition var att utföra vår undersökning på fyra grundskolor och fyra förskolor, dock avböjde en grundskola då skolledningen ansåg att pedagogerna hade så mycket att göra för tillfället. Vi har valt att inte profilera förskolorna och grundskolorna och gå närmre in på antal anställda eller var dessa är belägna, då vi i så fall inte kan garantera anonymitet.
3.2 Procedur
Studiens genomförande inleddes med att vi kontaktade rektorer och annan ansvarig personal via e-post på de utvalda förskolorna och grundskolorna för att få deras medgivande. Detta för att försäkra oss om att undersökningen utfördes med fullt stöd från skolledningen och enligt de forskningsetiska principerna.119
Efter det att förfrågan hade skickats ut erhöll vi relativt snart svar från någon verksamhet, dock var det några av de tillfrågade som uteblev med sina svar. Då valde vi att kontakta dessa igen antingen via e-post eller via telefon. Från en verksamhet upplevde vi ett visst motstånd på grund av att pedagogerna redan hade medverkat i ett par undersökningar med liknande innehåll och därför kunde uppleva en viss enkättrötthet. Vi kom då överrens med rektorn om att vi skulle översända
118Patel, R & Davidson, B, 2008, s. 74
32
enkätformuläret så att denne kunde få möjlighet att titta på frågorna innan vi kunde få ett medgivande.
Under måndagen den 24 november och tisdagen den 25 november åkte vi personligen ut till de utvalda förskolorna och grundskolorna för att dela ut vårt frågeformulär. Utdelningen av dessa till pedagogerna skiftade beroende på olika överenskommelser med de ansvariga på respektive förskola och grundskola. På de flesta verksamheterna lade vi enkäterna i pedagogernas postfack eller så lades de väl synligt i pedagogernas personalrum. I dessa fall skrev vi ett litet informationsbrev till pedagogerna om hur inlämningen av formulären skulle ske. Enkätformulären delades personligen ut till pedagogerna på en verksamhet.
Med vårt enkätformulär följde ett missivbrev där vi informerade om vårt syfte, och där vi försökte väcka intresse och få informanterna att vilja fylla i vårt enkätformulär. Vi informerade även i brevet om målgrupp, anonymitet och om att undersökningen var frivillig. Det framgick även i brevet att vi kom från Malmö högskola och att detta var en del av vårt examensarbete. Vi angav kontaktinformation i form av mailadresser utifall att informanterna ville kontakta oss och få ytterligare information om formuläret eller hade andra funderingar kring undersökningen.120
Den andra december återkom vi för att hämta in formulären. Ambitionen var att informanterna skulle få en vecka på sig att besvara enkäten, men beroende på sent svar från skolledning så blev denna tid varierad. När vi återkom till de fyra förskolorna och de tre grundskolorna för att hämta in de utlämnade frågeformulären blev resultatet att vi fick in 52 stycken av de 85 utdelade, dock räknades två av de inlämnade enkäterna bort på grund av att informanterna ej hade någon adekvat pedagogisk utbildning. Vår svarsfrekvens blev då 59 procent och bortfallet blev 41 procent.
Svaren bearbetade i ett statistiskt dataprogram, SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Beskrivande statistik nyttjades för att belysa svarsfördelningen mellan förskollärare och grundskollärare.
33
3.3 Bortfall
Vi fick en svarsfrekvens på 59 procent vilket betyder ett bortfall på 41 procent. Enligt Bryman är en svarsfrekvens mellan 50 till 60 procent knappt godkänd.121 Dock anser vi att vi ligger inom ramen för vad som är godkänt. Kraven har enligt Trost på senare år sänkts vad gäller svarsfrekvensen för enkätundersökningar och han menar då att en frekvens mellan 50 till 75 procent anses vara acceptabel.122
De pedagoger som inte medverka i enkätundersökningen, det vill säga det externa bortfallet123, tror vi främst valde detta på grund av tidsbrist, glömska eller på ett bristande intresse för ämnet. Tidsbristen tror vi främst kan bero på den tidsbegränsning som vi satte upp, alla fick en vecka på sig att svara på enkäten. Då vi inte hade någon kännedom om vem som valde att delta i vår studie hade vi ingen möjlighet att skicka ut påminnelsebrev till pedagogerna. Detta tror vi kan ha gjort att enkäten har fallit i glömska hos någon pedagog.
Vidare vet vi att ett par informanter valde att inte genomföra undersökningen då de ansåg att påståendesatserna som varvades i uttryck av gillande och ogillande försvårade uppfattningen av frågorna. Vi tror även att det stora antalet av frågor i vårt frågeformulär, 62 stycken, kan ha påverkat beslutet att inte delta.
3.4 Reliabilitet och validitet
Då vi valde att utföra en kvantitativ studie innebar detta att vi gjorde en mätning av pedagogernas upplevda arbetssituation. Denna mätning ska ha ett sant värde och ska inte kunna varieras slumpmässigt.124 Man bör alltid sträva efter hög validitet och reliabilitet.
Med reliabilitet menas att den kunskap som kommer fram är framtagen på ett tillförlitligt sätt. Vi anser att den kunskap som vi har erhållit utifrån vår studie har en hög reliabilitet då de förskollärare och grundskollärare som ville svara på vår enkät är av den uppfattningen att ämnet var av intresse och därmed angeläget att undersöka. Detta kan dock innebära att vårt resultat kan vara missvisande såtillvida att vi enbart fått
121 Bryman, A, 2006, s. 148 122Trost, J, 2007, s. 137
123Patel, R & Davidson, B, 2008, s. 132 124 Patel, R & Davidson, B, 2008, s. 98
34
svar från personer som är av denna åsikt. Likväl menar vi att vi skulle få ett likvärdigt resultat huruvida vi skulle utföra samma undersökning vid en annan tidpunkt och plats just på grund av att de som väljer att delta är de som upplever ämnet som intressant och angeläget.
Trost menar att en tillförlitlig mätning ska vara stabil, det vill säga alla ska svara på samma frågor, situationen ska vara likadan för alla, även förhållandena, under vilka informanterna förväntas svara skall vara lika för alla.125 Utifrån dessa kriterier har våra informanter svarat på samma frågeformulär, dock har vi inte kunnat styra den sociala verkligheten i vilken formulären besvarats.
Validitet innebär huruvida mätinstrumentet mäter det som det är avsett att mäta.126 Validiteten i vår studie anser vi är god då vi i vårt frågeformulär behandlat vad vi avsåg att undersöka utifrån vårt syfte och vår frågeställning. Dock hade vi i vårt enkätformulär ett stort antal frågor, 62 stycken, vilket enligt Trost kan trötta ut den som ska svara och risken finns då att den svarande bara svarar på måfå. 127 Vidare kan misstolkningar av våra frågor ha orsakat utfallet.
125Trost, J, 2007, s 64 126Trost, J, 2007, s 65 127Trost, J, 2007, s. 73
35
4. Resultat
Vi kommer endast att redovisa för valda delar med syfte att besvara frågeställningarna. Redovisningen följer samma mönster som vi har i vår frågeställning, dock kan enkätfrågornas kronlogiska ordning ändras något i redogörelsen.
Vi kommer först att redogöra för de strukturerade frågorna, med slutna svarsalternativ, för att visa på skillnaderna i den upplevda arbetssituationen mellan förskollärare och grundskollärare. Denna redogörelse kommer att kategoriseras utifrån perspektiven;
• stressupplevelse • arbetsbelastning • arbetstillfredsställelse • handlingsutrymme
• upplevelse av stöd i arbetet128
Vidare redovisas de situationer som upplevs vara källor till stress bland förskollärare och grundskollärare.
Slutligen kommer en redogörelse för de icke strukturerade frågorna, med öppna svarsalternativ, för att visa hur man arbetar på organisationsnivå och individnivå ute i verksamheterna för att förebygga och hantera stress. Några av de icke strukturerade frågorna kommer att redogöras genom direkta citat i brödtexten.
I vissa fall finns det förskollärare som jobbar i grundskolan, och grundskollärare som jobbar i förskolan. Utifrån detta har vi valt att i vår redovisning av materialet koncentrera oss på vad pedagogerna undervisar i och inte till deras utbildning.
4.1 Grundläggande information om informanterna
Av de utdelade 85 enkätformulären kom 50 (59 procent) åter till oss för behandling. Av de svar som vi fick in var 80 procent av informanterna kvinnor och 20 procent män. Den åldersgrupp som dominerar bland informanterna är 36 till 40 år. Hela 50 procent av våra informanter har endast jobbat inom förskola och grundskola i fem år eller mindre.
