Vet patienten när den har karies?

(1)

Vet patienten när den har

karies? – En enkät- och

journalstudie

Marielle Andersson

Handledare: Nina Lundegren

Examensarbete (30hp)

Malmö Universitet

Tandläkarprogrammet

Odontologiska fakulteten

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING ... 3

ABSTRACT ... 4

INTRODUKTION ... 5

Oral hälsa ... 5

Orala sjukdomar och karies ... 5

Faktorer som påverkar oral hälsa ... 5

Faktorer som påverkar oral hälsa och karies ... 6

Syfte ... 7

Frågeställning ... 7

Hypotes ... 7

MATERIAL OCH METOD ... 9

Etiska ställningstagande ... 10

RESULTAT... 11

Kariesförekomst ... 11

Varför man tror man har karies ... 11

Undersökningsfrekvens ... 12 Kön ... 12 Utbildning... 12 Kön och utbildning ... 13 Etnicitet och kön... 13 Ålder ... 15 DISKUSSION ... 17 Material ... 17 Metod ... 17 Resultat ... 18 Betydelse ... 20 Framtida forskning ... 20 KONKLUSION... 21 REFERENSER ... 22 BILAGOR ... 24 Bilaga 1 ... 24 Bilaga 2 ... 26

(3)

SAMMANFATTNING

Huvudsyftet med studien var att granska hur väl patientens och tandläkarens uppfattning om patientens kariesförekomst överensstämde. Andra syften var att jämföra patientens uppfattning om sin kariessituation och denna uppfattnings-korrelation med ålder, kön, utbildningsnivå och härkomst.

Studien baserades på 125 ifyllda enkäter och journaluppgifter (kön, ålder, kliniska och röntgenologiska fynd av manifest och sekundärkaries) av patienter som besökte Tandvårdshögskolan i Malmö för en undersökning. Enkäterna, journaluppgifterna och röntgenbilder granskades och fylldes i ett på förhand utformat protokoll. Uppgifterna sammanställdes och grupperades för statistiska analyser, chi-2.

Resultatet visade att fler kvinnor än män trodde sig har karies. Det fanns en bristande överenstämmelse mellan vad individen trodde och hur den kliniska situationen såg ut. Det var både många som trodde sig har karies som inte hade någon karies, och individer som inte trodde sig ha karies som hade karies. De vanligaste orsakerna till att individerna trodde de hade karies var att de sett eller känt att en bit av tanden saknas, att det gjorde ont eller att de känt isningar i någon tand. Signifikanta skillnader gällande kariesförekomst fanns hos de som gick eller inte gick på regelbundna undersökningar. De som inte gick på regelbundna undersökningar trodde och hade karies i större utsträckning än de som gjorde det. Det fanns inga signifikanta skillnader avseende bakgrundsfaktorerna ålder, kön, etnicitet eller utbildningsnivå i förhållande till kariesförekomsten.

(4)

ABSTRACT

The main purpose of the study was to examine how well the patient's and dentist's perception of the patient's caries occurred. Other purposes were to compare the patient's perception of caries status and this perception's correlation to age, gender, educational level and origin. The study was based on 125 completed questionnaires and journal records (gender, age, clinical and x-ray findings of manifest and secondary caries) of patients who visited the Dental Care School in Malmö for an examination. The questionnaires, journal records and x-rays were examined and filled in a pre-written protocol. The data was compiled and grouped for statistical analyzes, chi-2.

The result showed that more women than men thought they had caries. There was a lack of consistency between what the individual thought and clinical findings. It was both many who thought they had caries who had no caries, and individuals who did not think they had caries that had caries. The most common reasons why the individuals thought they had caries were that they saw or felt that a piece of the tooth was missing, perception of pain or that they felt tooth sensitivity. Significant differences in caries prevalence among those who did or did not attend regular examinations. Those who did not go on regular examinations both thought that they had caries and had recorded caries to a greater extent than those who did go regularly. There were no significant differences regarding the background factors age, gender, ethnicity or level of education in relation to the caries experience.

(5)

INTRODUKTION

Att få karies har många upplevt någon gång i sitt liv. Karies kan upptäckas och behandlas vid undersökningar hos tandläkare. Men hur vet man själv att man har fått karies?

Oral hälsa

För god oral hälsa ska det finnas frånvaro av sjukdom som oral cancer, orala infektioner, periodontal sjukdom, kaviteter i tänder och frånvaro av smärta i mun och ansikte. Det ska även finnas frånvaro från sjukdomar som begränsar den individuella kapaciteten som krävs för att bita, tugga, le, tala och ett psykosocialt välbefinnande (1). Enligt Mullsjö konferensen definieras den orala hälsan som ”Oral hälsa är en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande med upplevda och fullgoda orala funktioner satta i relation till individens förutsättningar samt frånvaro av oral sjukdom” (2). Den här definitionen är snarlik den ursprungliga definitionen av hälsa från WHO ”health is a state of complete psychical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity” (3). Med den här definitionen blir det direkt ohälsa när det förekommer sjukdom i munhålan (1). Oral hälsa bedöms inte enbart objektivt ur det biomedicinska perspektivet, utan även tillsammans med personens upplevelse av sin hälsa, det subjektiva perspektivet. Som helhet är alltså hälsa och oral hälsa en personrelaterad upplevelse och inte endast frånvaro av sjukdom (4).

Orala sjukdomar och karies

I världen är orala sjukdomar ett stort hälsoproblem (5) och enligt WHO (World Health Organisation) klassificeras det just som ett stort hälsoproblem på grund av att det är hög prevalens av dessa sjukdomar i alla väldens regioner (6). Orala sjukdomar kan medföra att individer får en generellt försämrad livskvalité då de kan ge smärta, försvåra tugg- och talförmåga och även medföra psykosociala problem (6). Av alla orala sjukdomar är karies ett av de största problemen (5). I Sverige har karies prevalensen sjunkit de senaste decennierna och 2013 var kariesprevalensen 33% i åldrarna 20-85år (7).

Karies kan på ett enkelt sätt karaktäriseras som en kavitet i tanden, orsakad av bakteriella syraangrepp (5,8). Det är endogena bakterier som bildar dessa starka syror genom omvandling av sockerarter i födan (8). Syrorna löser upp tandens mineraler och därmed försämrar barriärfunktionen mot yttre påverkan (8). Uppkomsten av kaviteten är vanligen en långsam process, som genom olika förebyggande (icke operativa) behandlingar, kan avstanna eller sakta ner processen, främst om angreppet endast är i ett tidigt skede (8). Progredierar angreppet krävs operativa åtgärder för att behandla tanden (8). Uppkomsten av karies är multifaktoriell och därmed sammansatt av flera olika delar som har betydelse för dess uppkomst (9). De största faktorerna är kosten och frekvens av födointag, men även biologiska, beteendemässiga och sociokulturella faktorer spelar in (5, 9).

Faktorer som påverkar oral hälsa

Många studier har tagit fram faktorer som etnicitet, inkomst, socioekonomi, utbildningsnivå och familjeförhållande hos individer och undersökt hur dessa faktorer kan påverka individens självuppfattning av sin orala hälsa (10). I en studie undersökte man självupplevd oral hälsa hos två äldre befolkningar, ålder 65 och 75 år, och dess relation till bakgrundsfaktorer som socioekonomiska, individuella och tandhälsovårdssystemfaktorer. Faktorer relaterade till självupplevd oral hälsa var åldersgrupp, socialt nätverk, etnicitet, utbildning, allmän hälsa,

(6)

tobaksvanor, munhygienrutiner, tandvårdssvanor och vårdkostnader. Resultatet visade att de socioekonomiska faktorerna, tandhälsovårdssystemet och individuella livsstilsfaktorer var de bakgrundsfaktorer som påverkade självuppfattning av oral hälsa hos deltagande i studien (11). I en annan studie som gjordes i Colombia fokuserade man på de olika etniska grupperna och deras självuppfattning av sin munhälsa. Variabler som inkluderades i studien var kön, ålder och utbildningsnivå. Resultaten visade etniska skillnader i synen på orala hälsotillstånd och att män och kvinnor hade olika uppfattningar av sin orala hälsa (12). En studie av Einarson et al som fokuserade på påverkan av orala hälsan på livskvaliteten hos en svensk befolkning visade bl.a. att av de individerna som uppgav att de hade orala problem var majoriteten kvinnor i åldern 20 år (13).

Smärta är en vanlig orsak till varför man söker sig till vården (14). Smärta kan vara ett symptom på en somatologisk sjukdom. Vanligen är smärta som är orsakad av karies skiljande i natur och i intensitet (14). Det beror på omfattningen och graden av sjukdomen t.ex. karies i dentin, pulpit eller dental abscess (14). Smärta uppkommer vanligen inte förrän det finns en större mineralförlust i tanden som tillåter ämnen att reta pulpan genom dentintubuli och smärta kan uppkomma (15). Smärta från mindre angrepp är ovanligt, isningar kan förekomma (15).

Faktorer som påverkar oral hälsa och karies

I en studie av Edman et al (7) har man via fyra olika tvärsnittsstudier under en 30-årsperiod undersökt förekomsten av karies i en vuxen befolkning för att bedöma dess möjliga associationer med socioekonomiska och socio-beteendemässiga faktorer. Det hade tidigare synts en nedåtgående trend i förekomsten av karies men den verkar nu vara bruten. I den äldsta åldersgruppen var medelantal DS (en nytillkommen karierad yta på permanent tand) högre under 2013 jämfört med 2008, vilket tyder på en möjlig början på en ökning av karies. Detta kräver särskild uppmärksamhet eftersom denna grupp ökar i befolkningen och för att dessa individer ska kunna behålla naturliga tänder upp i högre ålder. Manifest karies sågs vara associerad med socioekonomiska och socio-beteendemässiga faktorer (7).

Utbildnings- och inkomstnivå hos individer i kombination med etnicitet spelar också roll för deras uppfattning om sin munhälsa. Utbildning och inkomst spelar en viktig roll i de etniska skillnaderna gällande oral hälsa (16). I en studie var syftet att utvärdera sambandet mellan utbildningsnivå och orala sjukdomar, behandlingsbehov och munhygienvanor hos deltagande i åldrar 35–50, 65 och 75 års ålder. Deltagande i studien delades in i två grupper med hänsyn till deras utbildningsnivå, låg (grundskola) respektive hög (gymnasial och universitet eller högskola). I studiens använde man av några parametrar bland annat karies. I resultatet har man kommit fram till att i alla åldersgrupper hade individer med lägre utbildningsnivå färre intakta tandytor och en signifikant sämre ocklusal funktion, det vill säga att individer med lägre utbildningsnivå hade haft större andel lagningar och får sämre kontaktförhållanden mellan över- och underkäke (17).

En annan studie har tagit fram förhållande mellan kariesriskfaktorer och etnicitet samt socioekonomi i två olika länder med en signifikant kulturskillnad (18). Studien grundade sig på att jämföra kunskap om kariesriskfaktorer hos befolkningen i de två länderna med kulturella och socioekonomiska skillnader men som hade liknande ekonomiska nivåer i länderna (18). Förståelse för vad som kan påverka kunskap av kariesriskfaktorer är avgörande för att kunna hitta effektiva kariesförebyggande åtgärder (18). Studien visade olika kunskapsbrister på de två undersökta grupper i var sitt land (18).

(7)

Olika kulturer har olika syn på sin allmänna hälsa och det kan i sin tur påverka hur individerna uppfattar sin orala hälsa (19,20). En studie som gjordes i USA granskade sambandet mellan invandring, kulturella egenskaper och orala sjukdomar bland invandrare. Olika faktorer som påverkade förekomsten av orala sjukdomar, oberoende på de mest kända riskfaktorerna, var invandrarens födelseland, hur gamla de var när de invandrade och hur länge de har bott i landet (21).

En studie som gjordes av Sundby et al hade syftet att beskriva förekomsten av karies i olika etniska minoriteter. Även analyser om karieserfarenhet hos barnen kunde påverkas av kulturella och beteendemässiga skillnader (22). En annan studie visade en skillnad i karies prevalensen mellan olika etniska grupper (10).

Studier om individens självuppfattning av sin orala hälsa och självupplevda tandvårdsbehov förekommer, men specifikt om patientens uppfattning av kariesförekomst i sina tänder är lite studerat. I en studie av Engström at el (23) visade att individer som uppskattade sin orala hälsa som dålig hade mer karies, färre intakta ytor och högre blödning vid sondering än de som skattade sin orala hälsa bättre. Då karies är en av de vanligaste orala sjukdomarna och en folksjukdom så finns det behov av att man studerar karies mer specifikt från patientens håll, för att sjukdomen med tiden ska vara mindre vanlig. Vet vi mer specifikt vilka som är riskpatienter för att utveckla karies kan vi tidigare avhjälpa detta samt att patienterna kan efter identifiering kunna få mer specifik profylaxbehandling för att undvika fortskridning och förhoppningsvis innan sjukdomen blir uttalad.

Syfte

Ett första syfte var att granska hur väl patientens och tandläkarens uppfattning om patientens kariesförekomst överensstämmer. Ett andra syfte var att jämföra de individer som trodde sig ha karies och de som inte trodde sig ha karies och dess korrelation med undersökningsfrekvens, kön, utbildningsnivå, etnicitet och ålder. Ett tredje syfte var att studera vad den vanligaste orsaken var till varför man trodde att man har karies. Ett fjärde syfte var att studera om undersökningsfrekvens och bakgrundsfaktorer som patientenskön, utbildning, etnicitet eller ålder kunde associeras med förmågan att bedöma kariesförekomst.

Frågeställning

• Överensstämmer patientens och tandläkarens uppfattning om patientens kariesförekomst?

• Vilka är de vanligaste orsakerna till att man tror att man har karies?

• Har undersökningsfrekvens och bakgrundsfaktorer som patientens kön, utbildning, etnicitet eller ålder någon associering till om man tror sig ha karies eller ej?

• Har undersökningsfrekvens och bakgrundsfaktorer som patientens kön, utbildning, etnicitet eller ålder någon associering till förmågan att bedöma sin kariesförekomst?

Hypotes

Patienten undervärderar sin kariesförekomst gentemot tandläkarens kliniska och röntgenologiska fynd.

Smärta, isningar eller att man känner att en bit av tanden saknas är de vanligaste orsakerna till att patienten tror att ett kariesangrepp uppstått.

Individer som går på regelbundna undersökningar tror sig ha mindre karies än de som inte går på regelbundna undersökningar

(8)

Fler kvinnor än män tror sig ha karies.

Universitetsutbildade tror sig ha mer karies än de som saknar universitetsutbildning. Svenskfödda tror sig ha mer karies än utlandsfödda.

Äldre tror sig ha mer karies än yngre.

De som går på regelbundna undersökningar är bättre på att bedöma sin kariesförekomst än de som inte går på regelbundna undersökningar.

Kvinnor är bättre än män på att bedöma sin kariesförekomst.

Universitetsutbildade är bättre på att bedöma sin kariesförekomst än de som saknar universitetsutbildning.

Svenskfödda är bättre än utlandsfödda på att bedöma sin kariesförekomst Äldre är bättre än yngre på att bedöma sin kariesförekomst.

(9)

MATERIAL

OCH

METOD

I samband med ett undersökningstillfälle på avdelningen för oral diagnostik på Tandvårdshögskolan i Malmö fick patienter en muntlig förfrågan om deltagande i studien. Patienterna fick sedan en skriftlig information (bilaga 1) om projektet och en enkät (bilaga 2) med 8 frågor att besvara innan undersökningen påbörjades. Patienten fick även signera ett informerat samtycke för godkännande av att vi fick ta del av journaluppgifter gällande kön, ålder och av resultatet av den kliniska och röntgenologiska undersökningen de kom att få gå igenom.

Samtliga individer som undersöktes under en given tidsperiod (19 juni – 27 september med uppehåll 29 juni - 14 augusti) ombads att fylla i enkäten. Det totala antalet patienter var således beroende av antalet patienter som söker vård under den angivna tidsperioden.

Inklusionskriterier: Individer som bokat en tid till oral diagnostik på Tandvårdshögskolan i Malmö för att få en undersökning under tiden 19 juni – 27 september med uppehåll 29 juni - 14 augusti.

Exlusionskriterier:

• Helt tandlösa patienter.

• Patienter under 20 år, som ej fyllt 20 under 2017.

• Patienter som ej var svensk- eller engelsktalande och ej hade medföljande tolk. • Patienter som sökte till annan avdelning än oral diagnostik.

Efter förberäkning med hjälp av en statistiker beräknades att 150 individer skulle ge god precision för att kunna dela upp antalet i olika grupper och jämföra data. 150 enkäter delades ut men det totala antalet blev 125 där det blev ett bortfall. Bortfallet berodde på att enkäterna delades ut av olika personal på avdelningen och ett missförstånd i början av utdelningen resulterade i att ett par personer föll bort då enkäterna delades ut när de kom på återbesöket då de redan fått höra av tandläkaren om eventuell kariesförekomst och inte vid undersökningstillfället. Vissa föll även bort då det drog ut på tiden för patienterna att komma tillbaka för en röntgenundersökning och även ett visst bortfall av patienter som av olika anledningar flyttat, rekommenderades att söka till annan behandlare utanför Tandvårdshögskolan på grund av för stort behandlingsbehov, felifyllda personnummer eller att de fick enkäten vid ett annat tillfälle än undersökningstillfället.

Efter att enkäten fyllts i undersöktes patienterna kliniskt med avseende för förekomst av initial och manifest karies av tandläkare på avdelning för oral diagnostik. Röntgenbilder exponerades efter individuella indikationer.

När hela materialet samlats in granskades röntgenbilderna och jämfördes med status och daganteckningar och fynden fördes in i ett på förhand utformat protokoll (se tabell 1). Antal primära manifesta angrepp, sekundära manifesta angrepp och antal initiala angrepp registrerades. Dessa tre grupper delades sedan vardera vidare in i två grupper; totalt antal registrerade kariesangrepp och kariesangrepp som förekom på tänder från 13–23. Informationen om patientens ålder och kön inhämtades från journalen. Enkätsvaren och uppgifterna från protokollet fördes in i ett Exceldokument (Microsoft Excel 2016). Alla Patienter som fyllde i enkäten samtyckte även till att uppgifter från deras journal inhämtades och analyserades i studien.

(10)

Tabell 1 Åskådliggörande av protokoll

Kod Kön Ålder Primära manifesta angrepp Totalt Sekundära minfesta angrepp Totalt Initiala angrepp Totalt 1 2 3

Enkätsvaren, undersökningsfrekvensen och bakgrundsfaktorerna ålder, kön, utbildningsnivå och etnicitet grupperas och jämförs med varandra och de kliniska fynden. Statistiska beräkningar, Chi-2, utfördes för att studera samband mellan dessa kliniska fynd och de olika bakgrundsfaktorerna. Beräkningarna gjordes i IBM SPSS Statistics 24. Vid jämförelsen mellan universitetsutbildade och de utan universitetsutbildning som hade manifest- eller sekundärkaries och om man trodde sig ha karies eller ej gjordes en filtrering där man delade upp de olika utbildningarna och jämförde de som hade manifest och sekundär karies och hur många som trodde sig ha karies respektive inte trodde sig ha karies eller inte visse. P-värden <0.05 ansågs signifikanta.

Etiska ställningstagande

Projektet bestod av två delar, en enkätstudie och en granskning av journaluppgifter. En etisk prövning gjordes lokalt på Malmö högskola. Prövningen godkändes innan projektets start. Patientenkäten, samt protokoll försågs med ett kodnummer och kodlistan förvarades åtskilt från personlistan. All databearbetning gjordes i avidentifierat skick. Resultaten behandlades så att obehöriga inte kunde ta del av dem. Personuppgifter behandlades enlig personuppgiftslagen (PuL). Uppgifterna hanterades enligt gällande sekretessbestämmelser och behandlades på samma sätt som journaluppgifter.

Enkäten innehöll inte några frågor om känsliga uppgifter. Patienten utsattes inte för någon risk då undersökningen och röntgenbilder ändå skulle tas på individuella indikationer.

Patientens medverkan var frivillig och patienten kunde välja att avbryta sin medverkan när som utan att ange någon anledning till detta.

(11)

RESULTAT

I de fall där analyserna givit signifikanta värden finns redovisning av p-värde.

Kariesförekomst

Det fanns en signifikant skillnad (p=0,022) mellan hur många som upplevde att de hade karies och hur många som uppvisade karies vid den kliniska och röntgenologiska undersökningen. Totalt 64 (51%) av de 125 studerade individerna trodde sig ha karies och 44 (69%) av dessa hade manifest- eller sekundär karies. Av totalt 125 individer så var det 25 (20%) som inte trodde sig ha karies, av dem var det 44% som hade manifest eller sekundär karies (se figur 1).

Totalt 89 individer Tror sig ha karies n=64 Tror sig inte ha karies n=25

Har manifest- eller sekundärkaries

n=55

44 (69%) 11 (44%)

Har inte manifest- eller sekundärkaries

n=34 20 (31%) 14 (56%)

Totalt 100% 100%

Figur 1: Fördelningen mellan hur de 89 individerna har besvarat frågan ”tror du att du har karies ”hål” i dina tänder, med ”tror sig har karies” eller ”tror sig inte ha karies”. Samt hur fördelningen av dessa svar ser ut i jämförelse med om man hade manifest- eller sekundärkaries eller ej.

Varför man tror man har karies

Av alla de individer som svarat att de trodde att de hade karies så var de vanligaste orsakerna till detta att man sett (20%) eller känt (18%) att en bit av tanden saknades. Det var även vanligt att man trodde att man hade hål för att man hade ont i en tand (18%) eller att man känt isningar (19%) i någon tand. Ganska vanligt var det även att de trodde sig ha hål i tänderna för att de fått höra det av sin tandläkare eller tandhygienist (17%) eller för att de sett en mörk fläck på en eller flera tänder (15%).

(12)

Undersökningsfrekvens

Av de 45 individer som inte gick på regelbundna undersökningar hos tandläkare eller

tandhygienist var det 32 stycken, det vill säga 71,1%, som hade manifest eller sekundärkaries och av de 79 som gick på undersökning varje eller vartannat år var det 38 (48%) stycken som hade manifest- eller sekundär karies. Denna skillnad var signifikant (p=0,031).

Av de 79 som gick på regelbunden undersökning hos tandläkare eller tandhygienist så var det 41,8% som trodde sig ha karies och av de 45 stycken som inte gick på regelbundna

undersökningar så var det 68,9% som trodde sig ha karies (p=0,014).

Kön

Av 125 individer var 65 (52%) kvinnor och 60 (48%) män. På frågan ”Tror du att du har hål (karies) i dina tänder?” svarade 60% av kvinnorna och 42% av männen att de ”tror sig ha hål i tänderna”. Det var fler män än kvinnor som inte visste om de hade karies.

Av de som trodde sig ha karies var 39 (61%) kvinnor av vilka 67% hade manifest- eller sekundär karies och 25 (39%) män av vilka 72% hade manifest- eller sekundär karies. Det fanns en skillnad mellan män och kvinnor, 64% av kvinnorna som inte trodde sig ha karies hade det och 26% av männen som inte trodde sig ha karies hade det (se figur 2). Skillnaden mellan hur många män som inte trodde sig ha karies och hade det var signifikant (p=0,031).

Totalt 25 individer manifest- eller sekundär karies Tror sig inte ha karies och har n=11

Tror sig inte ha karies och har inte manifest- eller

sekundärkaries n=14

Kvinnor 7 (64%) 4 (29%)

Män 4 (36%) 10 (71%)

Totalt 100% 100%

Figur 2: Av de totalt 25 individer som inte trodde sig ha karies och hur fördelningen mellan könen om man hade manifest- eller sekundärkaries eller ej.

Utbildning

Vid jämförelse av utbildningsnivå och vad individer trodde om sin kariesförekomst fanns ingen signifikant skillnad. Av de 70 individer som inte hade en universitetsutbildning trodde

(13)

hade karies. Drygt hälften av de med universitetsutbildning som hade karies trodde sig också ha karies, dvs 16 av 30 individer. Av de 70 individer som var utan universitetsutbildning hade 41 (59%) karies och 68,3% av dessa trodde sig också ha karies (se figur 3).

Totalt 71 individer Universitetsutbildning som har manifest- eller sekundärkaries n=30

Ingen universitetsutbildning som har manifest- eller

sekundärkaries n=41

Tror sig ha karies 16 (53%) 28 (68%)

Tror sig inte ha karies/vet ej 14 (47%) 13 (32%)

Totalt 100% Totalt 100%

Figur 3: Visar de med universitetsutbildning och utan universitetsutbildning med kliniskt och röntgenologiskt konstaterad manifest och sekundärkaries och hur många av dessa som trodde sig ha karies eller inte trodde eller visste om de hade karies.

Kön och utbildning

Fördelningen mellan könen hos de antingen med eller utan universitetsutbildning och som också trodde sig ha karies visade att det var något fler kvinnor än män som trodde sig ha karies och hade det, dock var skillnaderna inte signifikanta.

Etnicitet och kön

Av 35 individer med universitetsutbildning som var födda i Sverige var det 16 stycken, 46% som trodde sig ha karies. Av de 20 individer som hade universitetsutbildning och var födda i ett annat land än Sverige var det 11 stycken, 55% som trodde sig ha karies.

Det var ingen signifikant skillnad mellan individer födda i Sverige och individer födda i annat land än Sveriges vid svar på frågan ”Tror du att du har (hål) karies i dina tänder?”. Av de 84 individer som var födda i Sverige hade 60,7% karies och av de 41 individer som var födda i annat land än Sverige var det 48,8% som hade karies. Det var en jämn fördelning mellan män och kvinnor födda i Sverige gällande hur många som hade manifest eller sekundär karies. Kvinnor födda i Sverige som trodde att de hade karies hade karies i större utsträckning än männen (se figur 4).

(14)

Figur 4: Visar antalet kvinnor och män födda i Sverige med kliniskt och röntgenologiskt konstaterad primär eller sekundärkaries och hur många av dessa som trodde sig ha karies och hade det.

Bland män och kvinnor födda i annat land än Sverige var det en lika fördelning gällande hur många som hade manifest eller sekundär karies. Bland de utlands födda som hade karies och även trodde att de hade det syntes en liten skillnad mellan könen där kvinnor i något större utsträckning var bättre på att bedöma om de hade karies eller ej (se figur 5).

(15)

Figur 5: Visar antalet kvinnor och män födda i annat land än Sverige med kliniskt och röntgenologiskt konstaterad primär eller sekundärkaries och hur många av dessa som trodde sig ha karies och hade det.

Ålder

Det var vanligast att man trodde att man hade karies när man var mellan 40–59 år där hela 64% trodde sig ha karies medans individer över 60 var det som minst trodde sig ha karies, 38% (figur 6).

(16)

Figur 6: Antal individer i tre olika åldersspann och en jämförelse med hur många av dessa i antal och procent som trodde sig ha karies.

(17)

DISKUSSION

Många som upplevde att de hade karies uppvisade även karies vid den kliniska och

röntgenologiska undersökningen. Det fanns ett signifikant samband mellan om man gick på regelbundna undersökningar och om man hade karies.

Material

Enkäten berörde bland annat; om man har karies, hur många hål man tror man har och varför man tror det. Informationen som kön och ålder hämtades in via journalen tillsammans med de kliniska fynden. Enkäten hade inga öppna frågor dvs frågorna hade i huvudsak förutbestämda alternativ att välja mellan med antingen ja/nej/vet ej eller olika kategorier (24, 25) och därav behövde ingen tolkning av svaren göras, en minskad risk för feltolkning. (24) De frågor där besvararen skulle ha någon form av åsikt fanns ett ”vet ej” liknande alternativ för att personen inte skulle kryssa in något som de egentligen inte tyckte eller att de inte skulle besvarat frågan (25).

Då enkätutdelningen var konsekutivt så fanns inga möjligheter till fördelning av olika variabler som utbildning, kön, ålder härkomst och kariesförekomst. Efter granskningen av materialet visade det sig att det i stort sett blivit jämt fördelat mellan många av de olika variablerna. Den jämna fördelning av de olika bakgrundsfaktorerna kön, etnicitet, ålder och utbildningsnivå gjorde att jämförelser mellan de olika faktorerna kunde studeras. Grupperna representerade dock inte befolkningen i stort. Bland annat så var individer födda i annat land än Sverige färre i hela landet än vad de representerade i den här studien. Det skiljer sig även mellan Malmö och hur det ser ut i Sverige som helhet. Det finns fler utlandsfödda i Malmö, 32%, än i Sverige som helhet, 18% (26). Det var även en ovanligt jämn fördelning mellan åldersgrupperna. Ett större antal äldre individer än normalt sökte, det var inte en representativ grupp för normalbefolkningen och kan ha påverkat resultatet (27). Dessa grupperingar kan ha påverkat resultatet och att det är ett specifikt klientel som söker sig till Tandvårdshögskolan som inte är överensstämmande för befolkningen i sin helhet. Det går ej att generalisera denna grupp som en normalbefolkning.

Antalet individer som studerades kan ha påverkat resultatets. Inom vissa kategorier som studerades uppkom värden som var i närheten av att vara signifikanta. Med ett större urval hade troligen en del av de värdena kunnat vara signifikanta och mer slutsatser hade kunnat dras.

Metod

Enkät valdes ut som metod för att kunna hämta in ett stort material under en ganska kort period. Vid enkätstudier finns det risk att respondenterna inte svarar som det är utan att de svara det som de tror är bäst för dem själva, detta för att de är rädda att skriftliga formulär kan användas emot dem. Detta kan leda till felaktigheter i resultatet. En annan risk med enkäter är att frågor kan vara svårförståeliga eller lätta att missuppfatta och kan då medföra att man inte får svar på det man frågar efter. För att undvika detta är enkäten skriven på ett enkelt språk. Det är även mest frågor med förbestämda svarsalternativ som minskar risken för att det blir missförstånd och svårtolkade data (24).

(18)

De kliniska variablerna inhämtades av olika tandläkare och det kan finnas en skillnad i hur de bedömer karies, något som kan påverka det kliniska utfallet (8,28). Röntgengranskingen utfördes efter undersökningen av författaren som ej sett patienten kliniskt. Röntgenfynden jämfördes med status i journalen för att undvika att exempelvis frakturer skulle ses som karies. Bedömningen av initialkaries är svår och det finns en stor variation mellan observatörer, även det är en felkälla. Det finns både inter- och intra- observatörsskillnader som påverkar både den kliniska och röntgenologiska diagnostiken som påverkar utfallet (8, 19, 28). I studien gjord av Horowitz et al (28) där två tandläkare undersökte 286 patienter hade de en skillnad i kariesdiagnostik på 10,2%.

Resultatet från den kliniska och röntgenologiska undersökningen fördes direkt in i Microsoft Excel 2016 tillsammans med enkätsvaren för att minimera antalet felkällor. För att undvika inmatningsfel kontrollerades inmatningen i Excel av två individer.

Det fanns inga etiska problem med att utföra studien. Studien ansågs inte ha någon risk då patienten inte utsattes för någon ytterligare risk och kunde välja att avbryta sin medverkan utan att ange någon anledning till detta. Nyttan var större än risken då det studien skulle kunna bidra till att patienter kan få en bättre uppfattning om sin kariesförekomst.

Resultat

Det första syftet med studien var att studera överensstämmelsen mellan patientens och tandläkarens uppfattning om patientens kariesförekomst. Resultatet visade att 68,8% som trodde sig ha karies även hade karies, dock knappt hälften av de som inte trodde sig ha karies hade även karies, vilket indikerar på en bristande överrensstämmelse, något som verifierar hypotesen om att patienten undervärderar sin kariesförekomst gentemot tandläkarens kliniska och röntgenologiska fynd. Det kan bero på att individer som är medvetna om riskfaktorer för att utveckla karies tror att de har det för att de inte följt tidigare råd gällande fluoranvändning eller minskning av sockerintag (29, 30). De som inte trodde sig ha karies kan ha haft bristande kunskaper i hur karies uppstår eller inte fått information om det och därför inte tror sig ha det (29, 30).

Vid granskning av vilka subjektiva symtom som t.ex. smärta, som kan uppstå vid karies lesion, visade den här studien precis som Betlama at el (14), att det kan göra att individen misstänker att den hade fått karies i sina tänder. Den vanligaste orsaken till varför man trodde sig ha karies enligt den här studien var dock att man kände eller såg att en bit av tanden saknades, något som kan bero på att tungan har god känsel och känner av förändringar i munnen. Även att man kände isningar var en vanlig orsak. De här verifierar delvis hypotesen om de vanligaste orsakerna till att en patient tror sig ha karies, men även andra orsaker var i närheten av lika vanliga. Andra orsaker till att man trodde sig ha hål i tänderna var för att man fått höra det av sin tandläkare eller tandhygienist, det kan bero på att man har initialangrepp och vet att man har karies eller att man haft hål innan som fått operativbehandling. En del trodde sig även ha hål för att de sett en mörk fläck på någon tand, någon som i vissa fall skulle kunna vara förväxlat med intensiva missfärgningar och inte behöver vara relaterat till karies. I hypotesen föreslogs att det skulle vara mindre vanligt att man trodde sig ha karies på grund av lokala färgförändringar än andra subjektiva symptom, något det var, men det var dock ändå ganska så vanligt förekommande.

(19)

utbildning, ursprung eller ålder kunde ses avseende om man trodde att man hade karies eller ej. I en av hypoteserna föreslogs att könet kunde påverka hur kariessituation såg ut. Enligt Agudelo-Suárez et al (12) så hade män och kvinnor olika uppfattning av sin orala hälsa och resultatet i den här studien visade att kvinnor trodde sig har mer karies än män. Lundegren at el visade i en kartläggning av vuxna individers munhälsa att män har en mer positiv syn på sin hälsa, vilket kan förklara varför de i mindre utsträckning tror sig ha karies (31). Kliniskt visar den här studien inte några större skillnader mellan män och kvinnor då det procentuellt är ungefär lika många kvinnor som män som tror sig ha karies som också har manifest karies. Enligt Paulander at el (17) hade de med lägre utbildningsnivå färre intakta ytor och en sämre ocklusal funktion. En av hypoteserna i denna studie var att individer med universitetsutbildning skulle tro sig ha mer karies än de utan universitetsutbildning. En andra hypotes var att universitetsutbildade skulle vara bättre på att bedöma sin kariesförekomst än de som saknar universitetsutbildning. I den här studien trodde individer utan universitetsutbildning sig ha mer karies och också hade det, men bland de med universitetsutbildning var det färre som hade karies av de som trodde det, vilket inte stämmer med hypotesen. De utan universitetsutbildning hade bättre överenstämmelse med tandläkarens diagnostik än de med universitetsutbildning. Det skulle kunna bero på att de utan universitetsutbildning i större utsträckning varit med om mer kariologisk behandling då de i en studie av Paulander et al (17) hade färre intakta ytor än individer med universitetsutbildning. Då denna studie avhandlar kariesförekomst och flertalet studier som beskriver överensstämmelse mellan patienters och tandläkares bedömning främst beskriver oral hälsa som helhet, är jämförelser svåra att göra (32).

Det var fler som hade karies som inte gick på regelbundna undersökningar än vad det var som hade karies och gick på regelbundna undersökningar. Det var även fler som inte gick på regelbundna undersökningar som också trodde att de hade karies jämfört med de som gick på regelbundna undersökningar. Att inte gå på regelbundna undersökningar kan vara en riskfaktor för kariessjukdomens progression. Regelbundna undersökningar påverkar hälsobeteendet och det finns möjlighet att förebygga orala sjukdomar innan de uppkommer och ger skadande effekter (33). De som inte går på regelbundna undersökningar har sämre dentalt status än de som går på regelbundna undersökningar (34). En annan studie visade att det fanns ett mönster med bättre dental hygien bland de som kom på regelbundna undersökningar (35).

Studien av Agudelo-Suárez et al (12) visade att det fanns etniska skillnader i uppfattning av sin orala hälsa. I den här studien var det färre individer som var födda i ett annat land än Sverige som inte trodde sig ha karies än de som var födda i Sverige. Fördelningen mellan hur många som trodde sig ha karies var likartad. I hypotesen föreslogs att etnicitet skulle påverka uppfattningen av kariesförekomsten. Tron om kariesförekomsten var ganska likartad men individer födda i Sverige hade procentuellt mer karies än individer födda i annat land än Sverige. I studien av Lundegren et al (31) fann man att individer som var födda i ett annat land än Sverige hade en sämre oral hälsa, vilket inte stämmer med resultatet i denna studie. Detta skulle kunna bero på det specifika klientelet som sökt sig till Malmö Tandvårdshögskola.

I en studie av Yarbrough et al (36) fann man att den vanligaste orsaken till att unga vuxna går till tandläkaren på regelbundna undersökningar beror på att de inte upplever några problem eller behov av vård. Att många i ung ålder tror sig ha karies kan bero på att de nu upplever behov av vård, och därför går på en undersökning.

(20)

Betydelse

På lång sikt så kan individer som ingår i eventuella riskgrupper identifieras och tidigare bli mer medvetna om sin hälsostatus ur kariessynpunkt. Projektet skulle bidra till bättre förståelse för de faktorer som har betydelse för patientens självuppfattning av kariesförekomst. Individerna som identifierats som en riskpatient skulle då kunna avhjälpas snabbare. De skulle finns en bättre chans att de kommer söka vård tidigare om de senare skulle misstänka sig ha karies utefter skapandet av en bättre självuppfattning om karies.

Framtida forskning

Ämnet behöver studeras vidare på en population med större slumpmässigt urval för att få säkrare resultat som är representativt för den vuxna befolkningen i Sverige. Av vidare studier skulle det kunna dras mer slutsatser och förbättra uppsökande av ytterligare riskfaktorer.

(21)

KONKLUSION

Fler kvinnor än män trodde sig har karies. Det fanns en bristande överenstämmelse mellan vad individen trodde och hur den kliniska och röntgenologiska situationen såg ut. Det var både många som trodde sig ha karies som inte hade någon kliniskt och röntgenologiskt konstaterad primär eller sekundärkaries, och individer som inte trodde sig ha karies som hade kliniskt och röntgenologiskt konstaterad primär och sekundärkaries. De vanligaste orsakerna till att man trodde att man hade karies var att man sett eller känt att en bit av tanden saknas, att det gjort ont eller att man känt isningar i någon tand.

Signifikanta skillnader gällande kariesförekomst fanns mellan de som gick eller inte gick på regelbundna undersökningar. De som inte gick på regelbundna undersökningar trodde, och hade, karies i större utsträckning än de som gjorde det. Det fanns inga signifikanta skillnader avseende bakgrundsfaktorerna ålder, kön, etnicitet eller utbildningsnivå i förhållande till kariesförekomsten.

(22)

REFERENSER

1. Wärnberg Gerdin E. Vad är oral hälsa - och går det att mäta?. Tandläkartidningen. 2006;nr 8.

2. Konsensuskonferens Oral hälsa. Hugoson A, Koch G, Johansson S, red. Stockholm: Gothia, 2003.

3. Basics Documents, Fourty-fifth edition, Supplement, October 2006 [Internet],

Constitution of the World health organization; 1946 [citerad 2017 mars]. Tillgänglig via

http://www.who.int/governance/eb/who_constitution_en.pdf

4. Nordenfelt L. Om generell hälsa och sjukdom – ett teoretiskt perspektiv. I: Konsensuskonferens Oral hälsa. Hugoson A, Koch G, Johansson S, redaktörer. Stockholm: Gothia, 2003.

5. Petersen PE, Bourgeois D, Ogawa H, Estupinan-Day S, Ndiaye C. The global burden of oral diseases and risks to oral health. Bull World Health Organ. 2005;83:661-9.

6. Petersen PE. The World Oral Health Report 2003: continous improvement of oral health in the 21st century - the approach of the WHO Global Oral Health Program. Community Dent Oral Epidemiol. 2003;31(1):3-24.

7. Edman, Öhrn K, Nordström B, Holmlund A. Prevalence of dental caries and influencing factors, time trends over a 30-year period in an adult population - Epidemiological studies between 1983 and 2013 in the county of Dalarna, Sweden. Acta Odontol Scand.

2016;74(5):385-92.

8. Fejerskov, Kidd O Edwina AM. Dental Caries: The Disease and Its Clinical Management. Copenhagen, Denmark: Blackwell Monksgaard; 2003.

9. Palmer CA, Kent R, Loo CY. Diet and caries-associated bacteria in severe early childhood caries. J Dent Res. 2010;89:1224–9.

10. Verhips GH, Frencken JE Kalsbeek, Fliedl Kok-Weimar TL. Oral health and dental behaviour in 11-year-old children of different ethnic groups. Community Dent Health. 1993;10(1):41–8.

11. Ståhlnacke K, Unell L, Söderfeldt B, Ekbäck G, Ordell S. Self-perceived oral health among 65 and 75 year olds in two Swedish counties. Swed Dent J. 2010;34(2):107-19.

12. Agudelo-Suárez AA, Martínez-Herrera E, Posada-López A, Sánchez-Patiño D, Viñas-SarmientoY. Ethnicity and self-perceived oral health in Colombia: a cross-sectional analysis. J Immigr Minor Health. 2014;16(1):111–8.

13. Einarson S, Gerdin EW, Hugoson A. Oral health impact on quality of life in an adult Swedish population. Acta Odontol Scand. 2009;67(2):85–93.

14. Benslama L. Oral pain. Rev Prat. 2002;15;52(4):400-3.

15. Hansson BO, Ericson D. Karies: sjukdom och hål. Stockholm, Sverige: Gothia Fortbildning; 2016.

16. Sabbah W, Tsakos G, Shelham A, Watt RG. The effects of income and education on ethnic differences in oral health: a study in US adults. J Epidemiol Community Health. 2009;63(7):516–20.

17. Paulander J, Axelsson P, Lindhe J. Association between level of education and oral health status in 35-, 50-, 65- and 75-year-olds. J Clin Periodontol. 2003;30(8):697–704.

18. Nishi M, Harding M, Kelleher V, Whelton H, Allen F. Knowledge of caries risk

factors/indicators among Japanese and Irish adult patients with different socio-economic profiles: a cross-sectional study. BMC Oral Health. 2017;16;17(1):55.

19. Milosavljevic A, Westerberg J, Hellén-Halme K. Diagnostic accuracy of carious lesions in digital radiographs at a public dental clinic – can it be improved by optimizing viewing

(23)

20. Bjöngren Cuadra C. Tandhyginisternas arbete med patienter i ett mångkulturellt samhälle – en studie av migrationsrelaterade frågeställningar och samtal. Avhandling. IMER, OD Malmö högskola. 2005

21. Cruz GD, Chen Y, Salazar CR, Le Geros R. The association of immigration and acculturation attributes with oral health among immigrants in New York City. Am J Public Health. 2009;99 Suppl 2:S474-80.

22. Sundby A, Peterson PE. Oral health status in relation to ethnicity of children in the Municipality of Copenhagen, Denmark. Int J Paediatr Dent. 2003;13(3):150–7. 23. Engström S, Homlund A. Self-estimated oral and general health are related and

associated with clinically investigated dental health. Swed Dent J. 2011;35:169-175. 24. Bryman, A (2007). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB. s157

25. Holme, M I & Solvang, K B (1997). Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

26. Regionfakta [Internet]. Statistik Sverige. Populationsstatistik [läst 2018 jan]. Tillgänglig

via http://www.regionfakta.com

27. SCB. [Internet]. Statistics Sweden. Population statistics [läst 2018 jan]. Tillgänglig via

http://www.scb.se

28. Horowitz HS. Evaluation of the effect of interexaminer reliability in clinical trials of dental caries prevention. Community Dent Oral Epidemiol. 1983;11(6):384-5. 29. Sheiham A, Phlip W, James T. A reappraisal of the quantitative relationship between

sugar intake and dental caries: the need for new creteria for developing goals for sugar intake. BCM Public Health 2014;14:863.

30. Jensen O, Gabre P, Sköld UM, Birkhed D. Is the use of flouride totthpaste optimal? Knowledge, attitudes and behavior concerning fluoride toothpaste and toothbrushing in different age groups in Sweden. Community Dent Oral Epidermiol. 2012;40(2):175–84. 31. Lundegren N. Oral Health and self-perceived oral treatment need of adults in Sweden.

Doctoral Thesis. 2012.

32. Tervonen T, Knuuttila M. Awareness of dental disorders and discrepancy between ”objective” and ”subjective” dental treatment needs. Community Dent Epidemiol. 1988;16:345-348.

33. Riley P, Worthington HV, Clarkson JE, Beirnie PV. Recall intervals for oral health in primary care patients. Corhrane Database Syst Rev. 2013;19;(12):CD004346.

34. Aldossary A, Harrison EV, Bernabé E. Long-term patterna of dental attendance and caries experience among British adults: a retrospective analysis. Eur J Oral Sci. 2015;123(1)39– 45.

35. Hill KB, Chandwick B, Freeman R, O’Sullivan I, Murray JJ. Adult Dental Health Survey 2009: relationships between dental attendance patterns, oral health behaviour and the current barriers to dental care. Br Dent J. 2013;214(1):25–32.

36. Yarbrough C, Nasseh K, Vujicic M. Why adults forgo dental care: Evidence from a New National Survey. American Dental Association. 2014. [internet]. [läst 2018 jan] Tillgänglig via:

https://www.ada.org/~/media/ADA/Science%20and%20Research/HPI/Files/HPIBrief_11 14_1.ashx

(24)

BILAGOR

Bilaga 1

Informationsbilaga - Vet patienten när den har karies?

Bakgrund och syfte

I världen är orala sjukdomar ett stort hälsoproblem och av alla orala sjukdomar är karies ett av de största problemen. Karies kan på enkelt sätt karaktäriseras som ett hål i tanden som

orsakad av bakteriella syraangrepp.

Karies upptäcks och behandlas, men hur vet man själv att man har fått karies? Smärta är ett symptom som ofta leder till att man söker sig till vården. Smärta som orsakad av karies skiljer sig i intensitet beroende på graden av skada.

Ett första syfte med studien är att granska hur väl patientens och tandläkarens uppfattning om patientens kariesförekomst överensstämmer. Ett andra syfte är att studera om

bakgrundsfaktorer som patientens ålder, kön, utbildning och ursprung kan associeras med förmågan att bedöma kariesförekomst.

Förfrågan om deltagande

Vår studie riktar sig till vuxna individer. Eftersom du tillhör denna målgrupp vill vi gärna att Du deltar i vår studie.

Hur går studien till?

Du kommer till Oral Diagnostik, Odontologiska Fakulteten, Malmö Högskola under en given tid och kommer att få en enkät att fylla i innan undersökningen genomförs.

Den planerade kliniska undersökningen kommer att genomföras och vid samma eller kommande besök kommer röntgenbilder att tas på individuella indikationer.

Efter återbesöket kommer vi analysera röntgenbilderna och det kliniska

undersökningsmaterialet som jämförs med den ifyllda enkäten. Vissa journaluppgifter som kön, ålder och sysselsättning kommer även inhämtas från din journal.

Vilka är riskerna?

Vi anser inte att det finns några risker för dig då enkäten inte innehåller några frågor om känsliga uppgifter samt att du inte utsätts för någon ytterligare undersökning eller röntgen exponering än den du redan ska genomföra. Du kommer exponeras på individuella faktorer och inte utsättas för någon extra exponering.

Finns det några fördelar?

Det finns inga fördelar för dig men långsiktigt för andra individer så som personer som ingår i eventuella riskgrupper kan identifieras och tidigare bli mer medvetna om sin hälsostatus ur kariessynpunkt. Samt att projektet ska bidra till bättre förståelse för de faktorerna som har betydelse i patientens självuppfattning av kariesförekomsten.

Hantering av data och sekretess

Din identitet kommer att förses med ett kodnummer och kodlistan förvaras åtskilt från

resultaten. All databearbetning görs i avidentifierat skick. Dina resultat kommer behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Dina personuppgifter behandlas enligt

(25)

om att få ta del av de uppgifter som rör Dig enligt PuL §26. Personuppgiftsansvarig för våra register är Tomas Holmström, Malmö Högskola. Dina uppgifter hanteras enligt gällande sekretessbestämmelser och behandlas på samma sätt som journaluppgifter

(ww.skane.se/infosakbok).

Hur får jag information om studiens resultat?

Om Du är intresserad av att ta del av studiens färdigställda resultat är Du välkommen att kontakta Nina Lundegren, Marielle Andersson eller Golriz Zare Ebrahimi. De sammanlagda resultaten från studien kommer att färdigställas och redovisas under 2018.

Försäkring, ersättning

Patientskadeförsäkringen gäller som för en vanlig undersökning. Ingen ersättning erhålls.

Frivillighet

Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas utan förklaring. Om Du inte vill delta eller vill avbryta kommer detta inte att påverka någon behandling för Dig på

Tandvårdshögskolan.

Forskningshuvudman: Malmö Högskola.

Huvudansvarig forskare: Nina Lundegren, Övertandläkare. Personuppgiftansvarig: Malmö Högskola.