Hälsa och samhälle
Skolan som arbetsplats- en
studie om psykosocial
arbetsmiljö
EN KVANTITATIV PREVALENSSTUDIE PÅ ÄNGDALA
SKOLOR
ANNSOFIE ANDERSSON
Examensarbete i folkhälsa Malmö högskola
75-90 hp Hälsa och samhälle
Folkhälsovetenskapligt program 205 06 Malmö
Skolan som arbetsplats – en
studie om psykosocial
arbetsmiljö
EN KVANTITATIV PREVALENSSTUDIE PÅ ÄNGDALA
SKOLOR
ANNSOFIE ANDERSSON
Andersson, Annsofie. Skolan som arbetsplats - en studie om psykosocial arbetsmiljö. En kvantitativ prevalensstudie på Ängdala Skolor. Examensarbete i folkhälsa 15 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, enheten för folkhälsovetenskap, 2009.
Arbetets struktur kan påverka individens hälsa i både positiv och negativ bemärkelse. Syftet med denna studie var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på Ängdala Skolor. En kvantitativ metod har använts där 50 ut av 55 anställda som under våren 2009 arbetade på Ängdala Skolor har besvarat en validerad enkät. Resultatet analyserades utifrån Karaseks och Theorells krav-kontroll- stöd modell som teoretisk referensram tillsammans med teorier kring socialt stöd och stress på arbetsplatsen. Då populationen var liten har resultatet även till viss del jämförts med en tidigare studie inom samma område, utförd av Region Skåne. Faktorer som identifierats på skolan och som anses vara av vikt för god arbetsmiljö och individens hälsa är bland annat meningsfullhet, variation, utvecklingsmöjligheter, delaktighet, inflytande, bra samarbete samt socialt stöd. De faktorer som identifierats på Ängdala Skolor och som anses vara negativa för arbetsmiljön och därmed utgör en risk för ohälsa och sjukdom är bland annat brist på uppskattning från chefen, höga krav, stress samt brist på konstruktiv kritik.
Nyckelord: psykosocial arbetsmiljö, kvantitativ metod, krav- kontroll- stöd modell, socialt stöd, stress.
School as a workplace - a study
of psychosocial work
environment
A QUANTITATIVE PREVALENCE STUDY AT
ÄNGDALA SCHOOLS
Annsofie Andersson
Andersson, Annsofie. School as a working place- a study of psychosocial work environment. A quantitative prevalence study at Ängdala Schools. Examination paper in public health 15 credit points. Public Health. Malmo University: Health and Society, department of public health, 2009.
How the workplace is structured can have both a positive and negative effect on the health of the individual. The aim of this study was to investigate the psycho-social work environment at Ängdala School. A quantitative method of study was applied where 50 out of 55 staff
members who in spring 2009 were working at Ängdala Schools were interwieved by a validated questionnaire. The results were analysed using Karasek’s and Theorell’s demand-control-support model as a theoretical framework as well as theories about social support and stress within the workplace. Since the population was small the results have also partly been compared with an earlier survey based on a comparative questionnaire executed by Region Skåne in the same field. Determinants that are generally viewed as positive for a good workplace environment including the promotion of the individual health are meaningfulness, variation, opportunities for individual development, participation, influence, good co-
operation and social support which have been identified at Ängdala Schools. Determinants which are considered as being negative in the workplace environment and a potential risk for developing ill-health and disease is lack of appreciation from the leader, high demands, stress and lack of constructive criticism have also been identified at the Ängdala Schools.
Keywords: psychosocial workplace environment, quantitative method, demand- control-support model, social control-support, stress
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 4
2. BAKGRUND 5
2.1. Arbetsmiljö 6
2.2. Vad säger lagen? 7
2.2.1. Arbetsmiljölagen 7
2.2.2. Systematiskt arbetsmiljöarbete 8
2.3. Tidigare forskning 8
2.4. Förändringar i skolans värld 9
2.5. Ängdala Skolor 10
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 11
3.1. Avgränsning 11 3.2. Definition 11 4. TEORETISKA PERSPEKTIV 12 4.1. Psykosocial arbetsmiljö 12 4.2. Stress 13 4.3. Krav-kontroll-stöd modellen 14 4.4. Socialt stöd 15 5. METOD 16 5.1. Val av metod 16 5.2. Val av litteratur 17 5.3. Urval 17 5.4. Datainsamling 17 5.5. Databearbetning 18 5.6. Bortfall 18 5.7. Etiska övervägande 18
5.8. Validitet och reliabilitet 20
5.8.1. Reliabilitet 20
5.8.2. Validitet 20
6. RESULTAT 21
6.1. Resultatdiskussion 25
6.1.1. Jämförelse med Region Skåne folkhälsoenkät 2004 28
6.2. Metoddiskussion 30
7. SLUTSATS 32
8. REFERENSER 34
1. INLEDNING
Begreppet folkhälsa är ett uttryck för det allmänna hälsotillståndet i en befolkning. Folkhälsoarbetet i Sverige har folkhälsopolitikens elva målområden, vilka anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan, som utgångspunkt. Målområde fyra handlar om hälsa i arbetslivet. Utgångspunkten i målområdet är att arbetslivets krav ska vara i balans med människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. En god
arbetsmiljö ska när det gäller såväl fysiska, psykiska och sociala faktorer präglas av säkerhet och trygghet (FHI, 2009).
I arbetet utsätts människor för olika faktorer av både fysisk och psykosocial natur. De fysiska faktorerna utsätter kroppen för uppenbara påfrestningar och kan till exempel innebära tunga lyft, dålig belysning, buller samt monotona rörelser. De psykosociala faktorerna är sådana som kan framkalla olika stressrektioner. Exempel på sådana faktorer är högt tempo, begränsat inflytande med vantrivsel och ohälsa som följd, men kan även skapa trivsel och positiva arbetssituationer som bland annat möjligheten att lära sig nya saker, personligt
tillfredställande uppgifter samt god sammanhållning på arbetsplatsen (FHI, 2009). Allt större uppmärksamhet har de senaste åren fästs vid de psykosociala
arbetsmiljöförhållandena. Anledningen till detta beror bland annat på, enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) rapport Sysselsättning, arbetstider & arbetsmiljö 2002-2003, ett ökat antal sjukskrivningar på grund av överansträngning och utmattningsdepression. Likaså har en ökad andel i befolkningen uppgett sig ha psykiska besvär som trötthet, sömnproblem och andra besvär såsom ängslan, oro och ångest. En ökad kunskap och medvetenhet om vikten av en god arbetsmiljö och dess betydelse för den egna hälsan medför enligt samma rapport med stor sannolikhet ökade anspråksnivåer. Detta innebär att arbetstagarens krav på en god arbetsmiljö ökar och att toleransen mot dåliga arbetsförhållanden minskar (SCB, 2005). De flesta människor spenderar många timmar av sin dag och en stor del av sina liv på arbetet. Därför har jag som framtida folkhälsovetare kommit att bli allt mer intresserad av arbetslivets betydelse för människor och de faktorer som är av vikt för att bevara hälsan i arbetslivet.
2. BAKGRUND
Arbetslivet genomgick stora förändringar under 1990-talet. En anledning till detta var enligt Theorell (2006) den tekniska utvecklingen. Bland annat gjorde datoriseringen sitt inträde i det svenska arbetslivet, vilket egentligen borde ha inneburit ett lugnare arbetsliv menar Theorell (2006). Paradoxalt nog har detta istället lett till ett mer hektiskt arbetsliv där vetskapen om att det går att göra så mycket med alla hjälpmedel har fått oss att uppleva att vi ständigt borde göra mer. Vidare menar Theorell (2006) att i syftet att effektivisera verksamheten och öka produktionen genomgick arbetslivet under 1990-talet även upprepande organisatoriska förändringar och personalnedskärningar.
Detta, tillsammans med den tekniska utvecklingen, ledde till att moderna organisationer var tvungna att anpassa sig snabbt efter föränderliga krav och förutsättningar (Johansson, 2005). Dessa moderna arbetsplatser innebar dock inte enbart fördelar som frihet och valmöjlighet för den enskilde individen. Med det nya arbetslivet följde även en rad potentiella risker ur
stressynpunkt menar Johansson (2005). Till exempel ställs ett ökat krav på individuellt ansvar, flexibilitet, utbildning, motivation och den anställdes egen förmåga att sätta upp gränser mellan arbete, familj och fritid, avkoppling och vila (Lundberg, 2005).
Arbetslivets ökade krav ledde till att arbetsmiljön försämrades drastiskt under 1990-talet. Andelen sjukdomsfall orsakade av stress och psykisk ohälsa ökade markant. Enligt rapporten Negativ Stress och ohälsa, framtagen av SCB på uppdrag av Arbetsmiljöverket, ökade bland annat andelen som var utsatta för höga krav liksom de som upplevde låg kontroll i arbetet. Dessutom ökade andelen av dem som varje vecka hade svårt att sova på grund av arbetet samt de som kände olust inför att gå till arbetet. Andelen kvinnor som upplevde att de saknade möjlighet till socialt stöd ökade även under denna period (Arbetsmiljöverket & SCB, 2001). Som en följd av ovanstående skedde även en ökning av antalet långtidssjukskrivningar i slutet av 1990-talet (Theorell, 2006). Bland de vanligaste orsakerna till långvarig sjukfrånvaro från arbetet är besvär från rörelseorganen, utmattningssyndrom, reaktioner på stress och svår
depression.Förändringar i samhället mot ett allt högre tempo, krav på ökad effektivitet och
flexibilitet, i kombination med personalnedskärningar, har ansetts vara en bidragande orsak
till denna utveckling (Lundberg, 2005).En annan förklaring har varit att det skett en
även vid endast lindriga besvär. Det verkar dock osannolikt att attitydförändringar skulle ha haft en avgörande betydelse för ökningen av långtidssjukskrivningar, där även
läkarbedömningar är viktiga menar Lundberg (2005). De långvariga sjukskrivningarna ökade fram till och med 2003 för att sedan börja avta (FHI, 2005).
2.1. Arbetsmiljö
Arbetsmiljön handlar om förhållandena på arbetsplatsen och kan både ha positiva och negativa effekter på individens hälsa. Faktorer som kan bringa individen hälsa och
representerar en god arbetsmiljö är bland annat meningsfullhet, variation i arbetet, möjlighet till utveckling, den enskilde arbetstagarens delaktighet, inflytande och kontroll i sin
arbetssituation. Vidare att det finns en tydlig styrning samt tillgång till socialt stöd av både arbetskamrater och chef. Det är även viktigt att arbetstagaren i pressade situationer får klarhet i vilka uppgifter som bör prioriteras, att tid för återhämtning är möjligt samt feedback
(FHI,2009). Faktorer i arbetslivet som däremot kan orsaka påfrestningar och leda till ohälsa och sjukdom är bland annat höga krav i form av till exempel hög arbetstakt och stor
arbetsmängd,brist på delaktighet och inflytande, låg kontroll, dålig social sammanhållning
och brist på stöd och uppskattning från arbetskamrater och chef, lite variation i arbetet, få möjligheter till utveckling samt oklara förväntningar på arbetsinsatsen (Arbetsmiljöverket & SCB, 2001).
Arbetsmiljöstatistik Rapport 2008:4 innehåller arbetsmiljöundersökningar från 2007 med jämförelser från 2005. Rapporten är utförd av SCB på uppdrag av Arbetsmiljöverket. I rapporten framkommer det att arbetsmiljön i många avseende utvecklats positivt för både kvinnor och män. Problem att sova och olust inför att gå till arbetet har minskat. En mindre andel upplever att de har för lite inflytande över sitt arbete, likaså att arbetet är psykiskt påfrestande. Det är dock fortfarande cirka 43 % av kvinnorna och 36 % av männen som upplever sitt arbete som psykiskt påfrestande och speciellt vanligt är det i människonära yrken. Däremot har kraven på övertidsarbete ökat och det är fler, främst kvinnor som upplever att arbetsbelastningen är för hög. Andelen som har så mycket att göra att de är tvungna att dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobbet hem har ökat bland både män och kvinnor. Möjligheten att själv bestämma arbetstakten är liten bland många. När det gäller möjlighet till socialt stöd är det ungefär var åttonde kvinna och var femte man som uppger att de för det mesta inte eller aldrig har möjlighet att få stöd och uppmuntran av arbetskamrater, när jobbet
uppmuntran av chefen i de fall arbetet är svårt. Cirka 40 % upplever att de aldrig eller för det mesta inte får hjälp att prioritera arbetsuppgifter (Arbetsmiljöverket, & SCB, 2008).
I rapporten framkommer det även att läraryrket ligger i topp när det gäller andelen som upplever begränsade möjligheter att själv bestämma arbetstakt, har dåligt chefsstöd och att de aldrig eller väldigt sällan får besked om vilka arbetsuppgifter som bör prioriteras. Att minst en dag i veckan vara tvungen att dra in på lunchen, arbeta över eller ta med jobbet hem var även vanligt förekommande bland lärare enligt rapporten. När det gäller arbetsbelastning upplever sex av tio i de mest utsatta yrkesgrupperna, varav läraryrket är ett, att arbetsbelastningen är för stor. Däremot visar rapporten att läraryrket är ett yrke där många upplever att arbetet känns meningsfullt (Arbetsmiljöverket, & SCB, 2008).
2.2. Vad säger lagen?
2.2.1. Arbetsmiljölagen (1977:1160)
Skolan är enligt Arbetsmiljölagen en arbetsplats liksom alla andra. Målet med
arbetsmiljölagen är att förebygga ohälsa och olycksfall och bidra med en god arbetsmiljö (Kindenberg, 2005). I lagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga hur detta ska uppnås samt regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsmiljön ska enligt 2 kap 1 § vara ”tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället[...] Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall [...] Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter. Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar”.
Arbetsgivaren har huvudansvaret och ska enligt 3 kap 2 § ” vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall”. Dock ska arbetsgivare och arbetstagare samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö enligt 3 kap § 1 a.
2.2.2. Systematiskt arbetsmiljöarbete
I Arbetsmiljöverkets författningssamling (2001:1) beskrivs Arbetsmiljöverkets föreskrifter kring systematiskt arbetsmiljöarbete. I § 2 definieras det systematiska arbetsmiljöarbetet som ”arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall förebyggs och att en tillfredställande arbetsmiljö
uppnås”. En tillfredställande arbetsmiljö utmärks av variation, trivsel, samarbete och sociala kontakter samt möjlighet till delaktighet, inflytande och utveckling. För att detta ska uppnås krävs det att alla, ledning, personal och elever, får kunskap om arbetsmiljöarbetet och samarbetar så att arbetet med arbetsmiljön blir en del av den dagliga verksamheten där alla fysiska, psykiska och sociala förhållanden som är av betydelse för arbetsmiljön omfattas. Rektorn har en central roll i arbetsmiljöarbetet och för att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska fungera (Kindenberg, 2005).
2.3. Tidigare forskning
I rapporten Negativ stress och ohälsa (Arbetsmiljöverket, & SCB, 2001) har jämförelser gjorts mellan grupper med höga/låga arbetskrav, hög/låg kontroll och med eller utan socialt
stöd. I rapporten framkommer det att de som arbetar under höga krav och låg kontroll och
dessutom saknar möjlighet till stöd från chefer och arbetskamrater är den grupp med störst andel besvär av olika slag, högst andel sjukskrivningar och som känner olust inför arbetet. Vidare visar resultatet att det som mest bidrar till olust inför arbetet är om man saknar stöd från chefer och arbetskamrater, vilket även kan öka risken för negativ stress och därmed ohälsa.
I en japansk studie som löpt över 15 år har Kawakami och Haratani (1999) studerat hur psykosociala arbetsfaktorer påverkar den psykiska och fysiska hälsan. Medan övertid och stor arbetsbörda visade sig ha en måttlig effekt på den psykiska hälsan framkom det att kontroll, stöd i arbetet samt arbetskrav har en större negativ effekt på den psykiska hälsan och att dessa arbetsfaktorer även har en stark anknytning till psykiska tillstånd som till exempel depression. Studien visade även på att krav-kontroll modellen, liksom användandet av ny teknik har ett samband med bland annat högt blodtryck (Kawakami & Haratani, 1999).
I en studie där Stansfield och Candy (2006) ville klargöra sambanden mellan psykosociala arbetsfaktorer och psykisk ohälsa visade resultatet på att spända arbeten, lågt beslutsutrymme, brist på socialt stöd, höga krav samt obalans mellan ansträngning och belöning är förutsägbara
faktorer för vanliga psykiska symtom bland män. Vidare visade studien på stark evidens att en kombination av höga krav och låg kontroll liksom en kombination av hög ansträngning och låg belöning är sannolika riskfaktorer för psykisk ohälsa och föreslår därmed att psykosocial arbetsmiljö är betydelsefull för den psykiska hälsan. Dock skiljer arbetsmiljöfaktorernas inverkan på den psykiska hälsan sig åt bland män och kvinnor, enligt studien (Stansfield & Candy, 2006).
Magnusson et al (2008) gjorde en uppföljningsstudie i syftet att studera sambandet mellan krav, kontroll, stöd och konflikter samt nedskärning och psykisk utmattning bland 1511 män och 1493 kvinnor i den arbetande befolkningen i Sverige. Resultaten från studien tyder på att höga krav, lågt beslutsutrymme, brist på stöd i arbetet samt nedskärningar kan utgöra viktiga indikatorer för psykisk utmattning (Magnusson et al, 2008).
I en annan uppföljningsstudie av Magnusson et al (2009) var syftet att undersöka sambanden mellan arbetsförhållanden och depressiva symptom bland arbetande män och kvinnor i Sverige. I resultatet kom man fram till att undersökningen stödjer teorin att lågt
beslutsutrymme, brist på stöd och konflikter på arbetet är förutsägbara faktorer för depressiva symptom (Magnusson et al, 2009).
2.4. Förändringar i skolans värld
Skolan är idag Sveriges största arbetsplats som sysselsätter cirka 235 000 anställda och 1,4 miljoner elever. Alla dessa har rätt till en bra arbetsmiljö (Arbetsmiljöverket, 2008). Skolan som arbetsplats har dock enligt Månsson och Persson (2004) kommit att bli ett av de största arbetsmiljöproblemen, både när det gäller elevers och personalens arbetsmiljö. En anledning till detta var de förändringar som skedde under 1990-talet och innebar stora konsekvenser för den offentliga sektorn där skolan var en av de mest utsatta branscherna (Theorell, 2003). Den största förändringen som ägde rum i skolvärlden under 1990-talet innebar bland annat utvecklandet av ett nytt styrsystem som dels innebar en mål- och resultatorienterad styrning, dels en kommunalisering av skolan. Riksdag och regering formulerar fortfarande skolans mål och riktlinjer som gäller för arbetet i skolorna. De granskar även måluppfyllelse men
kommunen har numera det direkta huvudansvaret för verksamheten. Kommunen ska fördela resurser och organisera verksamheterna så att eleverna når de nationella målen.
Som en följd av det nya styrsystemet hamnade skolan i en process av ständiga
förändringsförsök i syfte att förbättra skolans måluppfyllelse och uppnå bättre resultat. I samband med detta genomfördes även betydande resursminskningar, vilket begränsade kommunernas möjligheter att nå de av staten uppsatta målen. Exempel på detta är bland annat att grundskolans kostnader för undervisningen minskade med en femtedel mellan 1991-96 och att lärartätheten i grundskolan minskade fram till 1998, något den aldrig riktigt återhämtade sig ifrån enligt Månsson och Persson (2004).
Även om Månsson och Persson (2004) inte kan hävda att det finns ett kausalt samband mellan skolförändringarna och lärarnas förändrade arbetsmiljö, drar de ändå slutsatsen att 1990-talets skolreformer blivit många lärares arbetsmiljöproblem. Genom att utgå ifrån
Arbetslivsinstitutets undersökningar som rör lärares arbetsmiljö, hälsa och skolans
förändringar så har det, enligt Månsson och Persson (2004), visats sig att förändringarna bland annat lett till att allt fler arbetsuppgifter ska utföras inom ramen för den reglerade arbetstiden, och att de minskade resurserna för undervisning har inneburit större undervisningsgrupper. Skolledarnas arbetsuppgifter ökade under denna period vilket har medfört att de fått mindre tid för pedagogisk ledning och att kontaktytorna gentemot lärarna har minskat. En förutsägbar löneutveckling har försvunnit och ersatts med en individuell sådan, baserad på lärarens insats och bidrag till skolan. Lärarnas relativt fria arbetstider har minskat och i kombination med kravet på att man som lärare är tillgänglig för eleverna, har detta lett till rent praktiska svårigheter att genomföra uppgiften inom ramen för den arbetsförlagda tiden och lärarna upplever därmed minskad kontroll över arbetet (Månsson & Persson, 2004).
2.5. Ängdala Skolor
Ängdala Skolor är en friskola som ligger i Höllviken i Vellinge kommun. Verksamheten följer de statliga läroplanerna och de kommunala riktlinjerna från Vellinge kommun. På skolan skola går cirka 285 skolelever och 120 förskoleelever. Skolan har elever från förskoleklass till och med åttonde klass. Skolan har sedan starten 1996 utvecklat en
verksamhetsprofil med inriktning dels mot hälsa och rörelse, dels mot språklig medvetenhet med betoning på engelska. Personalstyrkan består av totalt 59 personer. Av dessa är tre administrativ personal, 47 pedagogisk personal och resterande nio är övrig personal (Ängdala Skolors hemsida, 2007). Denna studie fokuserar just på skolan som arbetsplats och har som syfte att undersöka den psykosociala arbetsmiljön bland personalen på Ängdala Skolor i Vellinge kommun.
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med denna studie är att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos personalen på Ängdala Skolor.
Frågeställningar är:
• Vilka faktorer somanses vara av vikt för en god arbetsmiljö och främjande för
individens hälsa kan identifieras i den psykosociala arbetsmiljön på Ängdala Skolor? • Vilka faktorer som anses vara negativa för arbetsmiljön och utgör risk för ohälsa och
sjukdom kan identifieras i den psykosociala arbetsmiljön på Ängdala Skolor?
3.1. Avgränsning
Sedan den 1 juli 1990 omfattas alla elever i skolan från årskurs 1 och uppåt av
arbetsmiljölagen. Detta innebär att skolelever även betraktas som arbetstagare, på samma sätt som vuxna i arbetslivet och att de även omfattas av de regler som finns gällande arbetsmiljö. Trots detta kommer denna studie fokusera på personalens arbetsmiljö. Studien är avgränsad till att endast behandla den psykosociala miljön, även om skolans fysiska miljö också har betydelse för personalens hälsa. Studien är även avgränsad till att endast undersöka den psykosociala arbetsmiljön på Ängdala Skolor och resultatet kommer därmed inte vara generaliserbart för skolor i allmänhet.
3.2. Definitioner
Hälsa – är ett svårdefinierat begrepp som det finns många olika definitioner av. Jag har valt
att utgår från Per- Anders Tenglands teori som lyder ”en person har hälsa om hon både har tillägnat sig alla de basala förmågor och dispositioner som människor i kulturen normalt tillägnar sig, och kan använda dessa i nuet, förutsatt att omständigheterna är rimliga - och upplever hälsorelaterat välbefinnande” (Tengland, 28/2-2008).
Sjukdom – ” är ett tillstånd (fysiskt eller psykiskt) hos individen som antingen orsakar
lidande (en subjektiv upplevelse) eller en holistisk funktionsnedsättning (oförmåga)”.
Betraktas som sjukdom görs även tillstånd hos individen som riskerar att leda till lidande och (holistisk) funktionsnedsättning, eller till för tidig död (Tengland, 2005).
4. TEORETISKA PERSPEKTIV
Detta kapitel börjar med en förklaring av begreppet psykosocial arbetsmiljö. Följer gör sedan en redogörelse av olika teorier som är relevanta för studien och valda frågeställningar. En teori är ett system av antaganden eller satser som hjälper att beskriva och därmed förstå den del av verkligheten som valts att studera (Bell, 2006).
4.1. Psykosocial arbetsmiljö
Enligt Lennér Axelson och Thylefors (2005) är psykosocial ett svårdefinierat begrepp som inom forskningen har definierats på olika sätt. I den litteratur som studerats råder dock
liknande definitioner av begreppet. Lennér Axelson och Thylefors (2005) använder sig av det när de vill redogöra för samspelet mellan individ och omgivning. I Psykologi lexikon (1994) beskrivs psykosocial som ett begrepp med både social och psykisk inriktning och
sammanfattar betydelsen av ordet som att ”individen reagerar psykiskt på sin sociala situation”. Theorell (2003) definierar begreppet psykosocial som ”interaktionen mellan psykiska och sociala faktorer”.
Begreppet arbetsmiljö har inte heller någon entydig definition. Enligt Wadell och Larsson (1998) brukar arbetsmiljö definieras som ”alla förhållanden som påverkar människan i hennes arbete”. Psykosocial arbetsmiljö avser samspelet mellan individen och den omgivande miljön, i detta fall arbetsmiljön, menar Gard (1999). På Arbetsmiljöverkets hemsida står det att den psykosociala arbetsmiljön handlar om hur människor har det på arbetet utifrån en rad olika aspekter som bland annat trivsel med arbetsuppgifter, arbetskamrater och arbetsledning. Det handlar också om stress, meningsfullhet, arbetstempo, arbetsorganisation, arbetets
innehåll samt om möjligheterna till inflytande, delaktighet och kontroll i arbetet (Arbetsmiljöverket, 2009).
Individens psykiska hälsa och personliga utveckling är starkt beroende av dessa omgivande faktorer (Psykologi lexikon, 1994). Människor som under en längre period arbetar under dåliga förhållanden reagerar förr eller senare på dessa (Lennér Axelson & Thylefors, 2005). Hur individen reagerar på omgivningen är dock individuellt där genetiska faktorer samt tidigare erfarenheter spelar in (Theorell, 2003).
4.2. Stress
Stress uppstår i samspelet mellan människan och dess omgivning (Suntliv, 2009). Det finns dock ingen klar definition av begreppet stress och att vara ”stressad” kan även ha olika betydelser för olika människor (Wadell & Larsson, 1998). Begreppet stress introducerades på 1940-talet av Hans Seyle vars forskning visade på att negativa händelser som till exempel olyckshändelser, långa arbetsdagar och stort ansvar kan leda till hälsoproblem. Under 1970-talet kom forskare fram till att utsättas för allvarliga påfrestningar behöver inte alltid leda till
sjukdom, utan kan snarare ses som något positivt. Därmed kom man fram till att det sällan är
påfrestningarna, belastningarna eller hoten i sig som är avgörande för vårt sätt att reagera. Det är snarare relationen mellan belastningarna och människans resurser för att hantera dessa som avgör reaktionssättet. Utifrån detta synsätt har Socialstyrelsen definierat stress som
”organismens reaktion på obalans mellan belastningarna den utsätts för och de resurser den har för att hantera dessa” (Socialstyrelsen, 2003). En liknande definition går att hitta på FHI:s hemsida och lyder ”en individ erfar stress om hon eller han upplever att de
påfrestningar hon eller han är utsatt för överstiger den egna förmågan att hantera dessa påfrestningar” (FHI, 2009).
Negativ stress, handlar om otrevliga känslor som uppkommer i krävande eller obehagliga situationer och faller under definitionen ovan. Positiv stress däremot handlar om
hälsobringande utmaningar snarare än nedbrytande påfrestningar. Dock kan den positiva stressen resultera i negativ stress ifall den pågår en längre tid utan möjlighet till återhämtning (Suntliv, 2009).
Arbetslivet kan ha både positiva och negativa effekter på hälsan och kan därmed bringa både positiv och negativ stress åt individen. När kraven på arbetstagaren är rimliga, denne har inflytande över sin arbetssituation och när arbetsorganisationen är stödjande och
uppmuntrande kan arbetsplatsen ses som hälsofrämjande för individen. Motsatta förhållanden kan däremot leda till ohälsa (Theorell, 2003). När individen utsätts för dessa eller liknande
stressorer1 i arbetslivet kan känslomässiga reaktioner uppstå som till exempel oro,
nedstämdhet, trötthet och sömnsvårigheter. Ett allvarligt tecken är när individen upplever olust att börja dagen, inför att gå till arbetet eller träffa vänner. Stressen i arbetet kan även
1 Stressorer, eller omgivningsfaktorer, är de faktorer eller påfrestningar som påverkar individen (Wadell &
påverka människors beteende på så sätt att vissa till exempel börjar röka, dricka mer alkohol eller äta mer och ohälsosamt. Kroppen kan också reagera fysiskt i form av till exempel huvudvärk, magsmärtor eller högt blodtryck. Dessa stressreaktioner kan leda till både ohälsa och sjukdom. Bland annat kan det bidra till sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar,
depression, kronisk trötthetssyndrom samt mag-tarmsjukdomar (Theorell, 2003).
4.3. Krav- kontroll – stöd modellen
Enligt Socialstyrelsen finns det flera modeller från stressforskningen som försöker beskriva vilka faktorer på arbetsplatsen som är av vikt för utvecklingen av stressreaktioner. En av de vanligaste och som ofta används när man vill kartlägga psykosociala arbetsförhållanden är krav- kontroll- stöd modellen, utvecklad av Robert Karasek och Töres Theorell
(Socialstyrelsen, 2003).
Modellen bygger på idén att arbetets struktur kan påverka individens hälsa (Karasek & Theorell, 1990). I den ursprungliga modellen utskiljs två dimensioner, arbetets krav och kontroll. Enligt (Wadell & Larsson, 1998) handlar arbetets krav om den insats eller
ansträngning arbetet kräver medan kontroll handlar om individens möjlighet att själv påverka och fatta beslut i sitt arbete. Fyra olika typer av psykosociala arbetserfarenheter kan
identifieras utifrån olika kombinationer av krav och kontroll i arbetet. Dessa kombinationer inverkar på individens hälsa och utveckling i arbetet (Karasek & Theorell, 1990).
Arbeten med hög kontroll och låga krav kallas för avspända arbeten. I dessa är risken för negativ stress och sjukdom liten (Karasek & Theorell, 1990). Dock kan dessa arbetet innehålla för få utmaningar med tanke på individens behov av utveckling och kan på så sätt vara psykiskt påfrestande (Wadell & Larsson, 1998). I vad som benämns aktiva arbeten är både kontrollen och kraven höga. Kontrollen minskar risken för negativ stress och kraven innebär möjlighet till utveckling. Dessa arbeten upplevs ofta som tillfredsställande (Karasek & Theorell, 1990). De aktiva arbetena utgörs av det som kallas positiv stress. Dock kan motivationen i de aktiva arbetena bli så hög att individen ifråga hamnar i den så kallade ”honungsfällan”, där privatliv och vila ses som störande moment och kan till slut leda till ohälsa hos individen (Levi, 2005).
Låg kontroll i kombination med låga arbetskrav resulterar i passiva arbeten vilka kan medföra att individens kompetens slutar att utvecklas samt att redan lärd kunskap och färdigheter går
förlorade. Spända arbeten karakteriseras av låg kontroll och höga arbetskrav och är en kombination som innebär stor risk för att drabbas av negativ stress och psykisk ohälsa (Karasek & Theorell, 1990).
Till krav- kontroll modellen tillfördes en ytterligare variabel som har stor betydelse för risken att drabbas av psykosociala symtom och besvär i arbetet, nämligen möjligheten till socialt stöd från chefer och arbetskamrater (Karasek & Theorell, 1990). Den värsta situationen för hälsan är vad som kallar den ”iso-spända” situationen vilken består av spända arbeten med avsaknad av stöd (Theorell, 2006).
4.4. Socialt stöd
Människors sociala relationer är av stor betydelse både för det egna välbefinnandet och för möjligheten att handskas med redan uppkomna hälsoproblem (FHI, 2005). Enligt Cassidy (2003) så har den moderna forskningen kring de hälsofrämjande effekterna av socialt stöd visat på att socialt stöd fungerar som ett skydd mot stress och att de individer som har ett socialt stöd därmed är mer motståndskraftiga mot stress. Det är även välbelagt att sociala relationer har stor betydelse för individers beteende, inte minst beteenden som kan innebära en ökad sjukdomsrisk, till exempel rökvanor, alkoholvanor samt ohälsosam kost och andra former av riskbeteenden (FHI, 2005).
Det sociala stödet är betydelsefullt för människors självkänsla och förmåga att klara av svårigheter i livet och kan bestå av en god vän, anhörig eller arbetskamrat. Att ha någon som bland annat kan ge stöd, beröm, uppmuntra samt ge praktisk hjälp kan underlätta många situationer i livet, skydda individen mot ohälsa och påfrestande förhållanden (Levi, 2005). Relationer på arbetet utgör idag för många människor en stor del av det sociala nätverket och arbetskamraterna förväntas i viss utsträckning kunna tillfredställa behov av vänskap,
stimulans och känslomässigt utbyte (Lennéer Axelson & Thylefors, 2005). Den sociala situationen på arbetet spelar därför stor roll för individens hälsa och välbefinnande. Vidare enligt Lennéer Axelson och Thylefors (2005) så kan socialt stöd i form av praktisk och känslomässig hjälp från arbetskamrater och chefer minska risken för sjukdom. Möjlighet till samarbete med andra, att ge och ta emot socialt stöd, feedback samt konstruktiv kritik är viktiga faktorer i arbetslivet som påverkar hälsan positivt (Levi, 2005). Motsatt innebär bland
annat bristande kamratstöd och lågt förtroende från chefen risk för att utveckla olika typer av stressreaktioner (SCB, 2002).
5. METOD
I detta kapitel beskrivs val av metod, vilket urval som ingår i undersökningen, insamling av data samt hur denna bearbetas och analyserats. Metod är ett redskap som används för att lösa problem och komma fram till ny kunskap. Enligt Holme och Solvang (1997) brukar man inom samhällsvetenskapen skilja på två olika metodiska angreppssätt, kvalitativa och kvantitativa metoder.
5.1. Val av metod
Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning bland personalen på Ängdala Skolor.
Kvantitativ metod är ett bra redskap att använda då man i en population ska undersöka åsikter, attityder eller upplevelser av särskilda situationer (Elofsson, 2005). Genom att använda
kvantitativ metod går det att sätta siffror på undersökningsmaterialet och därmed uppskatta
hur spriddaolika förhållanden och attityder är inom den grupp som undersöks (Eliasson,
2006). För att undvika att göra misstag när man utformar enkätfrågor är det, vid kvantitativa undersökningar, bra att så långt det är möjligt använda sig av redan formulerade enkätfrågor Detta är även en fördel på så sätt att det ger ett resultat att jämföra med (Elofsson, 2005). Jag har vid min undersökning använt mig av ett redan validerat undersökningsinstrument, Skånes folkhälsoenkät 2004, utformad av representanter från Region Skåne.
Folkhälsoenkäten, som besvarades av cirka 30 000 individer i åldern 18-80 år, utformades i syfte att få uppdaterade kunskaper om utvecklingen av olika hälsoförhållanden, hälsorisker och bestämningsfaktorer för hälsan i hela Skånes befolkning. Det avsnitt i folkhälsoenkäten som används i denna studie berör ämnet psykosocial arbetsmiljö och består av 26 frågor som i sin tur bygger på krav, kontroll och stöd i arbetet.
Vid utförandet av en undersökning är strävan att få en så sann och tydlig bild av åsikter och uppfattningar i den population som undersöks (Elofsson, 2005). I syfte att stärka mitt resultat har jag därför valt att komplettera frågorna från Regions Skånes folkhälsoenkät med åtta utvalda frågor från Malmö Stads medarbetarundersökning 2008 samt fyra frågor från QPS
Nordic. QPS Nordic är ett frågeformulär utformat av Nordiska Ministerrådet och mäter psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet. Sammanlagt består min enkät av 41 frågor.
5.2. Val av litteratur
Den litteratur som använts i denna studie har främst bestått av tryckt litteratur, som inhämtats från bibliotek och Internet, och som berör ämnet psykosocial arbetsmiljö och de faktorer som där är betydelsefulla för individens hälsa. Databasen PubMed har använts för tidigare
forskning där sökorden som användes var stress och Theorell T.
5.3. Urval
I denna studie har urvalsprocessen baserats på ett så kallar bekvämlighetsurval (Trost, 2001), där jag genom kontakter kommit i kontakt med Ängdala Skolor. Om man i en undersökning vill uttala sig om en liten grupp är det enligt Eliasson (2006) möjligt att undersöka hela populationen, som består av den grupp man vill uttala sig om, och därmed göra en så kallad totalundersökning. Personalstyrkan på Ängdala Skolor består av 59 individer som är ett hanterbart antal när man gör en kvantitativ undersökning och därför blev valet att låta all personal på skolan delta i undersökningen. Dock slutade det med att 55 personer deltog. Anledningen till att fyra personer saknas i undersökningen beror på att en av skolans anställda för tillfället är föräldraledig och två personer är precis nyanställda och kunde därmed inte besvara frågorna. Skolans rektor har inte heller medverkat.
5.4. Datainsamling
Kvantitativ metod beskriver enligt Eliasson (2006) även olika sätt att samla in kvantitativ data där intervju- eller enkätundersökning är det mest förekommande. Vid intervjuundersökning kan intervjuaren till exempel ringa upp eller göra besök hos den tillfrågade för att ställa frågorna direkt utifrån formuläret. Vid enkätundersökning får den tillfrågade frågeformuläret i
tryckt form genom post eller Internetutskick.I denna undersökning blev valet en variant där
enkäterna, vid ett tillfälle, överlämnades till skolans rektor som sedan delade ut dem till övrig personal. Personalen hade sedan fem arbetsdagar på sig att fylla i enkätformuläret för att sedan lämna dem i rektorns fack, vilket de kunde göra enskilt eller tillsammans med sitt arbetslag. För att garantera att ingen annan fick ta del av enkätsvaren så lämnades de till rektorn i förseglade kuvert. De ifyllda enkäterna var sedan planerade att hämtas i slutet av den femte arbetsdagen men på grund av praktiska anledningar som sjukdom och framflyttade arbetsmöten blev det hela några dagar försenat.
5.5. Databearbetning
Vid kvantitativa undersökningar är det vanligt att resultatet från undersökningen bearbetas och analyseras via ett dataregister (Bell, 2006). Detta datamaterial har sammanställts i det statistiska analysprogrammet SPSS version 16. För att få en överskådlig blick över materialet har frekvenstabeller tagits fram, vilka anger olika variabelvärden och hur ofta de förekommer. För att hitta samband och skillnader mellan olika variabler har även korstabeller, som är ett sätt att illustrerar hur två eller flera variabler samverkar, tagits fram (Ejlertsson, 2003). Då det inte finns utrymme att analysera och redovisa hela datamaterialet, ligger fokus på de resultat, som är av störst vikt utifrån studiens teoretiska perspektiv. Resultatet redovisas i tabeller utformade i ett Excel - dokument och som sedan infogats i rapporten. Detta har som syfte att göra resultatet mer lättöverskådligt då de ursprungliga tabellerna kan uppfattas som
svårtolkade. Resultatet har sedan analyserats utifrån valda teorier i syfte att besvara frågeställningen.
5.6. Bortfall
Vid utförandet av en kvantitativ undersökning finns det alltid risk för bortfall vilket kan innebära problem då sannolikheten är stor att de som väljer att inte skicka tillbaka, eller i detta fall lämna tillbaka enkäten, skiljer sig från dem som gör det (Bell, 2006). Bortfall kan bero på att personer i urvalet antingen vägrar att delta då de inte ser syftet med att fylla i enkäten, inte är närvarande när undersökningen äger rum eller på grund av att det kan vara lätt att glömma fylla i enkäten. Bortfall kan även ske genom att deltagarna undviker att svara på särskilda frågor, ett så kallat internt bortfall (Svenning, 1999). För att försöka begränsa antalet bortfall fick deltagarna i samband med enkäten även ett informationsblad där syftet med
undersökningen förklarades. Efter överenskommelse med skolans rektor fick personalen möjlighet att fylla i enkäten under arbetstid.
Enligt Trost (2001) bör man vid en enkätundersökning räkna med ett bortfall på mellan 25 – 50 %. Av de 55 utdelade enkäterna fick jag tillbaka 50 stycken vilket innebär ett bortfall på nio procent. Varför fem personer valde att inte delta i undersökningen är oklart, dock är det ett bortfall som i en kvantitativ undersökning anses vara relativt lågt. Jag har även ett visst internt bortfall på några frågor.
5.7. Etiska aspekter
När man gör en undersökning som involverar människor är det viktigt att ta hänsyn till särskilda etiska aspekter. Enligt rapporten, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, finns det fyra huvudkrav att ta beakta. Informationskravet innebär att forskaren har skyldighet att informera deltagarna vilka villkor som gäller för deras deltagande i undersökningen. Undersökningens syfte, hur resultatet ska redovisas samt information om att det är frivilligt att delta bör anges. Enligt samtyckeskravet har deltagarna i en undersökning rätten att själv bestämma över sin medverkan. Hur detta går till beror på undersökningens karaktär. I undersökningar där uppgifter samlas in genom enkät krävs ej samtycke i förhand utan det individuella samtycket anses ha lämnats när enkäten returneras ifylld. Samtycke kan även inhämtas via företrädare, till exempel skolledning, lärare eller arbetsgivare. En förutsättning är då att undersökningen inte innefattar frågor av privat natur och att undersökningen sker inom ramen för ordinarie arbetsuppgifter och på vanlig arbetstid. Konfidentialitetskravet innebär att alla medverkande i en undersökning ska ges förtroende och att personuppgifter ska bevaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Ingen enskild person ska heller kunna identifieras. Uppgifter om enskilda som samlats in i
undersökningsändamål får inte, enligt nyttjandekravet, användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet, 2002).
Jag har tagit del av de etiska aspekterna i denna undersökning. Innan undersökningen gjordes en ansökan om tillstånd hos Malmö Högskolas etiska prövningsnämnd, Dnr HS60-09/348:6. I samband med att enkäten delades ut till personalen på Ängdala Skolor fick de även ett
informationsblad (se bilaga 1) där syftet med undersökningen framgick liksom att det var helt frivilligt att delta. De anställda fick även information om att de är helt anonyma och att ingen kommer att kunna identifieras i resultatet. Det är även bara jag som har tagit del av enkäterna. Genom att fylla i enkäten har personalen lämnat ett så kallat passivt samtycke att delta i undersökningen. Skolledningen kommer att ta del av resultatet och det kommer så småningom även personalen vilket är information de fått ta del av. När rapporten är färdigskriven och inlämnad kommer enkäterna att förstöras.
5.8. Validitet och Reliabilitet
För att få tillförlitliga resultat i sin undersökning är det viktigt att ha både hög validitet och reliabilitet (Elofsson, 2005).
5.8.1. Reliabilitet
Enligt Bell (2006) är reliabiliteten, eller tillförlitligheten, ett mått som mäter i vilken
utsträckning ett instrument eller tillvägagångssätt ger samma resultat vid olika tillfällen under i övrigt lika omständigheter. Reliabiliteten avgörs enligt Holme och Solvang (1997) av hur mätningar utförs och hur noggrann man är vid bearbetning av information. Det finns många faktorer som kan påverka undersökningens tillförlitlighet. Till exempel kan det finnas fel i intervjuformuläret, intervjuaren själv kan påverka eller den omgivande miljön (Svenning, 1999). För att få hög reliabilitet bör man enligt Trost (2001) undvika krångliga ord och formuleringar och istället, vid utformandet av enkätfrågor, sträva efter att ha enkla satser med begripliga och vanliga ord så att majoriteten uppfattar frågan på samma sätt. Enligt Svenning (1999) är kraven att uppnå hög reliabilitet hårdare vid kvantitativa undersökningar då man ofta ska utifrån dessa generalisera sitt resultat från ett mindre urval på en större population. Detta problem undviks genom att låta all skolans personal delta, förutsatt att svarsfrekvensen blir tillräckligt hög. Dock kan andra faktorer påverka såsom tolkningsproblem och ärlighet (Svenning, 1999). Något som också kan ha påverkat resultatet är det faktum att deltagarna fick fylla i enkäten under arbetstid. Möjligtvis kan svaren ha blivit annorlunda om deltagarna fick fylla i enkäten i lugn och ro i till exempel hemmet.
5.8.2. Validitet
Validitet, eller giltighet, handlar om undersökningens förmåga att mäta det man avsett att mäta (Svenning, 1999). Det finns många faktorer som kan äventyra en undersökning och därmed påverka dess möjlighet att mäta det som avsetts att mäta. Bland annat kan frågorna vara luddigt formulerade, vara påverkade av intervjuarens egna värderingar eller så kan intervjupersonen behöva avslöja intima detaljer genom att besvara och därför håller inne med sanningen (Svenning, 1999). I denna studie används redan validerade frågor och det finns därmed mindre risk för felaktiga formuleringar. Dock kan feltolkningar ändå ha förekommit bland deltagarna liksom rädsla att bli identifierade vilket kan ha påverkat deras svar.
6. RESULTAT
I detta kapitel redovisas först resultatet från undersökningen. Därefter följer en resultatdiskussion där resultatet analyseras utifrån valda teorier. Slutligen förs en metoddiskussion.
Enkäten innehåller 41 frågor. Utöver de tre första frågorna har alla frågor varit graderade i fyra alternativt fem svarsalternativ. Av utrymmesskäl har frågorna med fyra svarsalternativ slagits samman i två grupper. Svarsalternativen ”håller inte alls med” och ”håller inte med” i en grupp och svarsalternativen ”håller med” samt ”håller fullständig med” i en annan. I de fall där svarsalternativen varit fem har tre grupper utformats. ”Mycket sällan eller aldrig” har slagits samman med ”ganska sällan”. Alternativet ”ibland” har fått stå kvar medan
svarsalternativet ”ganska ofta” samt ”mycket ofta eller alltid” har blivit en grupp. I enkätens sista frågor har en skala på ett till fem angetts som svarsalternativ. Alternativ ett och två står för sällan eller aldrig. Alternativ tre för ibland och alternativ fyra och fem för ofta eller alltid. Enligt Elofsson (2005) redovisas resultaten från en kvantitativ undersökning oftast i form av tabeller och diagram där hur stor andel eller annan form av ett sammanfattande mått som har en viss egenskap redovisas. I denna studie redovisas frekvenstabeller där prevalensen från varje fråga anges i både antal (n) som visar hur många individer som har respektive variabelvärde samt i (%) som visar hur stor andel av det totala antalet observationer det
motsvarar.Dock kommer, av utrymmesskäl, inte alla frågor redovisas inne i arbetet utan för
en fullständig överblick (se bilaga 3). I bilaga 4 visas prevalensen över höga krav, låg kontroll, spänd arbetssituation samt lågt socialt stöd. För att se om det finns några samband mellan dessa faktorer och variablerna kön, ålder samt hur länge man varit anställd på skolan har korstabeller gjorts (se bilaga 5). Vid jämförelser mellan olika grupper måste man dels ta hänsyn till variationer som beror på slumpen, dels på hur många observationer som finns i de olika grupperna (Elofsson, 2005). Ju större urvalet är desto rimligare är det att anta att
skillnader i resultatet är reella snarare än slumpmässiga (Ejlertsson, 2003). Då
undersökningspopulationen i denna studie är liten har det inneburit att materialet inte varit tillräckligt stort för att kunna beräkna p-värde på så många frågor som mitt frågeformulär består av. Detta har i sin tur inneburit att det inte funnits möjlighet att göra justeringar för multiple testning. Resultatet från enkätundersökningen redovisas därmed endast i
Tabell 1. Beskrivning av populationen Antal (n) Andel (%) Kön (n=50) Man 14 28 Kvinna 36 72 Ålder (n=46) 20-34 10 21,7 35-49 26 56,5 50-64 10 21,7 Anställd år (n=45) 0-5 27 54 6-10 12 24 >11 6 12
Av de 55 individer som ingick i undersökningen valde 50 att delta genom att besvara enkäten.
Detta innebär en svarsfrekvens på 91 %. Medelåldern bland deltagarna är 43 år och den
yngste deltagaren är 22 år och den äldste 63 år. I genomsnitt har personalen arbetet på skolan i 5,1 år.
Nedan har jag valt att slå samman de frågor som rör arbetstagarens upplevelse av kontroll i sitt arbete. För hela tabellen, se bilaga 3.
Tabell 2. Distribution över hur de anställda upplever kontroll i arbetet
Kontrollfrågor
Håller inte alls med/håller inte med
n (%) Håller med/håller med fullständigt n (%)
I mitt arbete får jag fatta egna beslut 1 (2) 49 (98)
Jag har mycket lite frihet att bestämma hur mitt
arbete ska utföras 42 (84) 8 (16)
Jag har mycket att säga till om vad det gäller det
som händer i mitt arbete 6 (12) 44 (88)
Jag har möjlighet att utveckla min egen förmåga 40 (80) 10 (20)
Utöver vad som redovisas i tabell 2 framkommer det av resultatet från undersökningen bland annat att det endast är två individer som inte upplever att sitt arbete kräver att det lär sig nya
saker.Alla deltagarna menar att deras yrke kräver kreativitet.Det är 64 % som upplever sitt
saker. Det är fem individer som upplever att de sällan eller aldrig har möjlighet att själva prioritera bland sina arbetsuppgifter.
Nedan följer en redovisning över arbetstagarnas upplevelser av krav i arbetet. De frågor om
rör krav i enkäten har sammanslagits. För hel tabellen se bilaga 3.
Tabell 3. Distribution över hur de anställda på skolan upplever krav i arbetet
Kravfrågor
Håller inte alls med/håller inte med n (%) Håller med/ håller med fullständigt n (%)
Mitt arbete kräver att jag arbetar mycket snabbt 16 (32) 34 (68)
Mitt arbete kräver att jag arbetar mycket hårt 9 (18) 41 (82)
Man kräver inte för stor arbetsinsats av mig 34 (68) 16 (32)
Jag avbryts ofta i mina arbetsuppgifter innan de är
färdiga och måste ta itu med dem senare 35 (70) 15 (30)
I resultatet från undersökningen framkommer det även att när det gäller krav i arbetet är det 70 % av personalen som upplever brist på tid när det gäller att utföra arbetet och 78 % upplever arbetet som mycket hektiskt. 54 % anser att de slipper motstridiga krav från andra och 23 % upplever att arbetet ofta kräver långa perioder av intensiv koncentration.
I tabellen nedan visas frågor som rör socialt stöd. Hela tabellen med frågor kring stöd i arbetet finns i bilaga 3.
Tabell 4. Distribution av hur de anställda upplever stöd i arbetet
Stödfrågor
Håller inte alls med/ håller inte
med n (%) Håller med/ håller med fullständigt n (%) Min arbetsledare (chef) bryr sig om dem som arbetar
under honom/henne 15 (30) 35 (70)
Min arbetsledare (chef) lyssnar på vad jag har att
säga 10 (20) 40 (80)
Min arbetsledare (chef) hjälper mig att få arbetet
gjort 28 (56) 22 (44)
Min arbetsledare (chef) är bra på att få folk att
samarbeta 28 (56) 21 (42)
Mina arbetskamrater är duktiga i sina jobb 3 (6) 47 (94)
Förutom vad som redovisas i tabellen ovan så anser majoriteten, 98 %, av de anställda sig ha vänliga arbetskamrater. Det är 27 individer som upplever att medarbetarna ger varandra beröm för goda insatser medan sex individer upplever att det sker sällan eller aldrig. Endast sex individer upplever att de ofta eller alltid får uppskattning av chefen för väl utförda arbetsprestationer. Att det ofta eller ibland råder ett gott samarbete på skolan håller 41 individer med om medan nio anser att det sällan eller aldrig förekommer.
Övriga frågor i enkäten (se bilaga 3) rör bland annat delaktighet, meningsfullhet och
organisationsklimat. På skolan är det 45 individer av de 50 deltagarna som upplever sitt arbete som meningsfullt, vilket motsvarar 90 %. Endast fyra individer känner sig sällan eller aldrig delaktiga i vad som sker på arbetsplatsen. 68 % anser att deras kunskaper tas tillvara på i arbetet. Endast åtta individer av de 50 deltagarna anser att ledningen sällan eller aldrig intresserar sig för personalens hälsa. Att oroa sig för arbetet på ledig tid är det 22 individer som gör ofta, nio individer som gör ibland och 19 som aldrig eller sällan oroar sig.
När det gäller upplevelse av höga krav, låg kontroll, spänd arbetssituation samt lågt socialt stöd i arbetet visar resultatet från Ängdala Skolor på att 27 individer har höga psykologiska krav i sitt arbete (se bilaga 4). 18 individer vilket motsvarar 36 % har låg kontroll, sju individer har en anspänd arbetssituation och åtta personer upplever att det har lågt stöd i sitt arbete (se bilaga 4).
För att se om det finns några samband mellan variablerna kön, ålder, hur länge man varit anställd på skolan och faktorerna krav, kontroll, anspänd arbetssituation samt stöd har jag använt mig av korstabeller (se bilaga 5).
43 % av männen och 62 % av kvinnorna upplever höga psykologiska krav i arbetet. 29 % av männen och 39 % av kvinnorna har låg kontroll i sin arbetssituation. Sex av sju individer som har en spänd arbetssituation är kvinnor. Lågt stöd i arbetet har 15 % av männen jämfört med 18 % bland kvinnorna.
När det gäller ålder har följande åldersindelningar gjorts. I grupp 1 befinner sig de mellan 20-34 år (n=10 ), i grupp 2 de mellan 35-49 år (n= 26) och i grupp 3 de som är i åldern 50 – 64 år (n=10).
Majoriteten av dem som har höga krav i arbetet befinner sig i åldern 35-49 år. Vanligast att uppleva låg kontroll är det i åldern 20-34 år där 60 % anser sig ha låg kontroll i arbetet. Motsvarande för åldersgrupp 2 och 3 är 30 %. Av de sju individer på skolan som har en spänd arbetssituation är fem i åldern 35-49 år. Vanligast att uppleva lågt socialt stöd är det bland de äldre på skolan, 50-64 år.
När det gäller hur länge man varit anställd på skolan har jag gjort en gruppindelning där grupp 1 innefattar de som arbetet på skolan 0-5 år (n=27), grupp 2 de som arbetat 6-10 år på skolan (n=12) samt de i grupp 3 som varit anställda >11 år (n=6).
Av dem som har kortast anställningstid på skolan (0-5 år) upplever 58 % att arbetet är psykologiskt krävande. Hälften av dem i grupp 2 upplever arbetet som krävande. Bland dem som varit på skolan >11 år är det 33 % som känner så. Av dem som befinner sig i grupp 1 är det 30 % som har låg kontroll i arbetet. Hälften av dem som befinner sig i grupp 2 upplever låg kontroll och i grupp 3 är det 33 %. Spänd arbetssituation har 15 % av dem som är i grupp 1, 17 % av de i grupp 2 samt 17 % av dem som är i grupp 3. Det är ungefär lika många i varje grupp som upplever lågt stöd i arbetet (se bilaga 5).
6. 1. Resultatdiskussion
Mitt syfte har varit att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på Ängdala Skolor. Detta har jag gjort utifrån en kvantitativ prevalensstudie. Mina frågeställningar har handlat om att identifiera de faktorer i arbetslivet som anses vara positiva för en god arbetsmiljö och
främjande för individens hälsa samt de faktorer som anses vara negativa för arbetsmiljön och utgör risk för ohälsa och sjukdom. De teoretiska perspektiv jag använder mig av är krav- kontroll- stöd modellen, socialt stöd samt stress.
Vid kvantitativa metoder bygger tolkningen av resultatet ofta på en jämförelse enligt Elofsson (2005). Detta kan man göra genom att jämföra olika grupper som till exempel kön eller om det är möjligt att jämföra sitt resultat med tidigare genomförda undersökningar. Då jag har använt mig av frågor från Region Skånes folkhälsoenkät 2004 ger det mig ett resultat att jämföra med. Jag har även valt att göra jämförelser mellan grupperna kön, ålder och antal år deltagarna varit anställd på skolan för att se om det finns några samband mellan dessa variabler och hur man upplever skolans arbetsmiljö. Man bör dock vara observant på att procenttalen visar på stort utfall upp eller ner på grund av få deltagare.
I resultatet (se bilaga 3) från enkätundersökningen kan man se att majoriteten (98 %) av deltagarna tycker att deras arbete kräver att de lär sig nya saker. Att arbetet även ställer krav
på kreativitet och påhittighet håller alla deltagarna med om. Alla håller även med om attde i
arbetet får göra många olika saker. Detta är positivt då individen, enligt Wadell och Larsson (1998), är i behov av utveckling. Ett omväxlande arbetsinnehåll kan också öka trivsel och motivation i arbetet menar Gard (1999). Dock kan det om kraven att lära sig nytt överstiger individens förmåga innebära en riskfaktor för stress enligt krav- kontroll- stöd modellen (Theorell, 2003).
Att få fatta egna beslut, att ha frihet att själv bestämma hur arbetet ska utföras samt ha mycket att säga till om vad som händer i ens arbete är det 98 % respektive 88 % av deltagarna som håller med om (se bilaga 3). Att ha högt beslutsutrymme och inflytande i sin arbetssituation är betydelsefullt för att må bra. Har individen istället ett begränsat beslutsutrymme i sitt arbete ökar det risken för stressreaktioner (Theorell, 2003). Att det är 84 % som ofta eller ibland anser att deras kunskaper och erfarenheter tas tillvara i arbetet, att 92 % ofta eller ibland upplever sig vara stark delaktiga på arbetsplatsen samt att 90 % anser sig ha möjlighet att själv prioritera bland arbetsuppgifterna (se bilaga 3), är ett tecken på att de arbetstagarna både har delaktighet och inflytande på arbetsplatsen. Detta är faktorer som anses vara positivt för hälsan och därmed av vikt för att den enskilde arbetstagaren ska må bra i arbetet (Lennér Axelson & Thylefors, 2005). Även Theorell (2006) betonar vikten av att arbetstagarna har en känsla av att de kan påverka sin egen arbetssituation och menar att ju sämre möjligheten till delaktighet och inflytande är hos individen, desto större är risken för långvariga
stressreaktioner och sjukdom. Dock kan det i perioder där det är mycket att göra vara svårt att avgöra vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren bör fokusera på. Då är det viktigt med klara arbetsinstruktioner för att inte utveckla stressymtom (Arbetsmiljöverket & SCB, 2001). Att uppleva sitt arbete som meningsfullt är en främjande faktor för hälsa. Meningsfullhet kan bland annat öka motivationen samt tillfredställelsen med att gå till arbetet (Lenner Axelson & Thylefors, 2005). Brist på tillfredställelse kan i sin tur öka risken för sjukdom enligt Gard (1999). På Ängdala Skolor är 96 % av de anställda som ofta eller ibland ser sitt arbete som meningsfullt (se bilaga 3).
På frågorna om arbetet kräver att arbetstagaren arbetar mycket snabbt och hårt är det 68 respektive 82 % som svarat ja. Att arbetet kräver stor arbetsinsats av individen liksom att
arbetet är mycket stressigt är det 68 % samt 78 % som håller med om (se bilaga 3). Stress i lagom mängd är inget farligt men i för stora mängder där individen inte har kontroll över situationen ökar risken för så kallad negativ stress. Riskfaktorer för negativ stress är bland annat hög arbetsintensitet och stor arbetsmängd (Arbetsmiljöverket & SCB, 2001). Enligt Wadell & Larsson (1998) kan stress bland arbetstagarna ses som en varning på att arbetsmiljön inte främjar hälsa. Stress i arbetet kan orsaka reaktioner såsom oro,
sömnsvårigheter, olust, magsmärtor, huvudvärk och trötthet. Om dessa stressreaktioner pågår under en längre tid hos individen, kan denne så småningom utveckla stressrelaterade
sjukdomar som till exempel hjärt- och kärlsjukdom, depression samt utmattningssyndrom (Theorell, 2006). Dock är individens reaktion på olika stressfaktorer väldigt individuell (Gard, 1999). Att arbeta med människor är ofta en källa till stress. Det är här viktigt att personalen har tid till återhämtning både mellan och under arbetspassen (Arbetsmiljöverket & SCB, 2001). Detta kan dock vara svårt för majoriteten av personalen på Ängdala Skolor som arbetar med pedagogisk verksamhet. Att alltid behöva vara tillgänglig och ha ett stort ansvar för andra, i detta fall för barnen, kan vara påfrestande och innebära att man ofta avbryts med sina arbetsuppgifter och i sina raster.
I alla typer av situationer är socialt stöd, praktiskt och känslomässigt, från arbetskamrater och chef betydelsefullt. Speciellt svåra situationer kan hanteras lättare ifall man har ett socialt stöd runt omkring sig. Socialt stöd hjälper även individen att hantera olika typer av stressreaktioner och kan minska risken för sjukdom (Theorell, 2003). På frågorna kring stöd från
arbetskamrater är resultatet övervägande positivt på Ängdala Skolor (se bilaga 3). 88 % tycker att medarbetarna på arbetsplatsen ofta eller ibland är bra på att ge varandra beröm för goda insatser. 82 % tycker att arbetsplatsen oftast eller ibland har ett öppet och tillåtande klimat. När det gäller stöd från chefen anser 80 % att chefen lyssnar på vad den enskilda
arbetstagaren har att säga. Dock är det 56 % som inte håller med om att chefen är bra på att få folk att samarbeta eller att chefen hjälper till att få arbetet gjort. Det är också endast tolv procent som anser sig få uppskattning för arbetsprestationer av chefen. Avsaknad av belöningar för ett väl utfört jobb är en faktor för stress. Att ha möjlighet till konstruktiv feedback i arbetet är ytterligare en faktor viktig för upplevelsen av arbetstrivsel, delaktighet och utveckling (Arbetsmiljöverket & SCB, 2001). På skolan är det dock endast en femtedel av personalen som upplever att de är bra på att ge varandra konstruktiv kritik.
På frågan i vilken utsträckning personalen intresserar sig för personalens hälsa och välbefinnande var det endast åtta individer som svarade att det sällan eller aldrig hände. Möjligtvis kan det vara så att dessa åtta individer antingen ointresserade av hälsa eller så har de en annan syn på vad hälsa handlar om än övrig personal.
6.1.1. Jämförelse med Region Skånes folkhälsoenkät 2004
Frågorna i det avsnitt i Region Skånes folkhälsoenkät som rör psykosocial arbetsmiljö, och som jag använt i min enkät, bygger på krav- kontroll- stöd modellen. I Region Skånes undersökning har man gjort en sammanslagning av de frågor som rör krav, kontroll och stöd och sedan räknat ut ett index för dessa faktorer. Genom att slå samman krav och kontroll har man även genom ett index kunnat utskilja de med spänd arbetssituation. Sedan har det gjorts jämförelser med bland annat ålder och kön. I denna undersökning har prevalensen gällande krav, kontroll, stöd samt spänt arbete också tagits fram (se bilaga 4). För att se om det råder ett samband mellan variablerna kön, ålder samt antal år deltagarna varit anställda på skolan och ovanstående faktorer har även korstabeller gjorts. Även då Region Skåne inte har med variabeln hur länge deltagarna varit anställda på nuvarande arbetsplats så kommer den
uppgiften ändå redovisa det här då det kan ha betydelse för resultatet.
Att vara utsatt för höga krav i arbetet kan vara psykiskt påfrestande och är en riskfaktor för stress. I Region Skånes folkhälsorapport 2005 som redovisar resultatet från 2004 års
folkhälsoenkät framkommer det att 48 %, både män och kvinnor, har höga krav i sitt arbete. Vanligast att uppleva höga krav är det enligt Region Skånes folkhälsorapport i åldern 35-44 år bland män och 55-64 år bland kvinnor. Minst vanligast är det i åldern 18-34 år. Mitt resultat visar på att 27 individer på Ängdala Skolor upplever höga krav i arbetet. Bland männen är det 43 % och bland kvinnorna 62 % som anses ha höga krav i sitt arbete (se bilaga 5). Jag har valt att ha andra åldersindelningar i min studie då jag har så få individer men kan ändå se liknande resultat då de flesta som har höga krav i arbetet i undersökningen befinner sig i åldern 35-49 år och de med minst höga krav är i den yngsta åldersgruppen på 20-34 år. På Ängdala Skolor är det vanligast att uppleva höga krav bland dem som varit anställda 0-5 år och minst
vanligast i gruppen som arbetat på skolan > 11 år (se bilaga 5).
Att det är mer än hälften av arbetstagarna på Ängdala Skolor som upplever sig ha höga krav i arbetet är kan innebära att dessa är i riskzonen för stress och därmed ohälsa. Dock behöver inte så vara fallet i allas situation då höga krav i kombination med hög kontroll och inflytande
istället kan det innebära att arbetet är stimulerande och utvecklande (Arbetsmiljöverket & SCB, 2001). I yrken där man arbetar med människor är det emellertid vanligare att uppleva arbetet som psykiskt påfrestande vilket även framkommer i Arbetsmiljöstatistisk rapport 2008:4. Varför det är vanligare att uppleva höga krav bland kvinnor, i min undersökning, är oklart. Det kan bero på att fler kvinnor har mer krävande arbetsuppgifter med mer ansvar eller att kvinnor oftare är dubbelarbetande i förhållande till män. De har därmed kanske svårare att hantera arbetets krav och har mindre möjlighet till återhämtning. Dock finns det ingen
skillnad mellan män och kvinnor i Region Skånes undersökning men det kan emellertid vara andra individuella faktorer som ligger bakom till varför just kvinnor på Ängdala Skolor upplever högre krav i arbetet. Att det är vanligast att uppleva höga krav bland dem som varit anställda på skolan i kortast tid kan bero på att de är relativt nya, fortfarande håller på att lära sig och därmed inte har fått in en rutin än. Att det är minst vanligast bland dem som arbetat längst på skolan kan bero på det motsatta.
Brist på kontroll i arbetet är en faktor som kan ge upphov till olika stressreaktioner
(Arbetsmiljöverket & SCB, 2001). I folkhälsoenkäten visade sig 52 % av männen samt 61 % av kvinnorna uppleva låg kontroll. Att ha låg kontroll i arbetet är det 18 av 50 (36 %)
individer på Ängdala Skolor som har. Även här är det vanligast bland kvinnor (39 %), jämfört med männen (29 %). Andelen med låg kontroll var enligt folkhälsoenkäten högst i åldern 18-34 år, vilket även stämmer med mitt resultat där andelen med låg kontroll i arbetet är vanligast i åldern 20-34 år. När det gäller hur länge man varit anställd på skolan och upplevelsen av låg kontroll är det vanligast ibland dem som varit på skolan 6-10 år och minst vanligt i gruppen som arbetat på skolan 0-5 år (se bilaga 5). Att det är vanligast bland den yngre åldersgruppen kan bero på att de på grund av åldern inte blivit tilldelade lika mycket ansvar och därmed inte upplever sig ha mycket beslutsutrymme och delaktighet i sitt arbete. Kan också bero på att de är nya i sitt yrke och inte hunnit anpassa sig efter arbetets krav. Att kvinnor oftare upplever låg kontroll i arbetet än män kan även här bero på att de i strävan att leva upp till alla krav i hem och arbete tappat kontrollen över sin situation. Det är dock inte så mycket vanligare bland kvinnorna att uppleva låg kontroll i arbete att några slutsatser bör dras och det är som tidigare nämnts väldigt individuellt hur man reagerar på sin omgivning.
I de arbetssituationer som karaktäriseras av höga krav i kombination med låg kontroll är
risken särskilt stor att utveckla olika stressreaktioner och sjukdomar (Theorell, 2003).Genom
