EXAMENSARBETE I INFORMATIONSARKITEKTUR, INRIKTNING WEBBREDAKTÖR AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT
2020
Tillgänglighet på webben
En undersökning av rörelsenedsattas hinder på webben
ELLINOR AXELSSON VAUGHN
© Författaren/Författarna
Mångfaldigande och spridande av innehållet i detta arbete – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.
Svensk titel: Tillgänglighet på webben – En undersökning av rörelsenedsattas hinder på webben
Engelsk titel: Accessibility on the web – A study of mobility disabled people’s difficulties on the web
Författare: Ellinor Axelsson Vaughn
Färdigställt: 2020
Abstract: Digital participation is a crucial part of the modern society. Everyone should have the possibility to be digitally active. However, studies have shown that 50 % of people with mobility disabilities in Sweden thinks it is hard to use the internet. The aim of this study is to examine what in a websites structure might cause problems for mobility disabled persons. The study focuses on the four core principles of information architecture that is organization-, navigation-, search- and labeling systems. The study used a mixed method and began with an internet survey among a group of people with mobility disabilities. The survey results then led to an interview with three people with mobility disabilities. The outcome of these two methods showed that the navigation system was the most important one of the four regarding accessibility. The problem that occurred the most was website’s with too deep hierarchy that made the user click many times and scroll a lot. The study also stumbled upon an interesting phenomenon, many people with mobility disability don’t usually think they have a problem with using the internet. But when they think about it, they can see all the little things that might be a problem.
Nyckelord: informationsarkitektur, tillgänglighet, digital
delaktighet, rörelsenedsättning, navigation, organisation, sökning, märkning
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 1
1.1 Problemformulering ... 1
1.2 Syfte och Frågeställning ... 2
1.3 Avgränsning ... 3
2 Teori och tidigare forskning ... 4
2.1 Informationsarkitektur ... 4
2.1.1 Organisation ... 5
2.1.2 Etikettering ... 5
2.1.3 Navigation ... 6
2.1.4 Sökning ... 7
2.2 Digital tillgänglighet och delaktighet ... 8
2.2.1 Motivation ... 9 2.2.2 Tillgång ... 9 2.2.3 Färdigheter ... 9 2.2.4 Användning ... 10 2.3 Funktionsnedsättning ... 10 2.4 Hjälpmedel ... 11
2.5 Svårigheter för rörelsenedsatta på webben ... 12
3 Metod ... 13 3.1 Datainsamling enkät ... 13 3.2 Datainsamling intervju ... 15 3.3 Urval ... 17 3.4 Analys av enkätsvar ... 18 3.5 Analys av intervju ... 19 3.6 Forskningsetiska ställningstaganden ... 20 4 Resultat ... 22 4.1 Enkät ... 22
4.1.1 Hjälpmedel, svårigheter och enheter ... 22
4.1.2 Organisationssystem ... 24
4.1.3 Etiketteringssystem ... 25
4.1.5 Söksystem ... 29
4.2 Intervju ... 31
4.3 Jämförelse av två navigationssystem ... 33
4.4 Sammanfattning ... 34
5 Diskussion och slutsats ... 35
5.1 Studiens utformning och utförande ... 36
5.2 Förslag till framtida forskning ... 37
Referenser ... 38
Bilaga A: Enkätfrågor ... 41
Bilaga B: Intervjuguide ... 43
1
1 Introduktion
I takt med att samhället har gått från analoga till digitala tjänster förväntas användare att hänga med i utvecklingen och kunna använda tjänster och webbplatser problemfritt oavsett utformning (Digitaliseringsrådet, 2019, s. 5). I rapporten Svenskarna och Internet 2019 framgår det dock att digitalt utanförskap fortfarande är ett problem i det svenska samhället (Internetstiftelsen, 2019, s. 3). Ungefär 1 miljon svenskar räknas som sällananvändare, alltså de som mycket sällan eller aldrig använder internet (Digitaliseringsrådet, 2019, s. 3). Det är 10 % av Sveriges befolkning som inte har tillräckligt med vana, kunskap eller som av andra orsaker inte hängt med i den snabba digitaliseringen.
Rörelsenedsatta riskerar att stöta på hinder i vardagen, både i den fysiska världen som den digitala. Enligt rapporten Hur personer med olika
funktionsnedsättningar använder internet (Johansson, 2018) anser 50 % av
användarna med rörelsenedsättning och finmotoriska bekymmer att internet är svårt att hantera. 44,4 % av rörelsehindrade ber ofta om hjälp att utföra uppgifter på webbplatser. Samtidigt anser Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), att alla medborgare ska erbjudas jämlik och god service. SKR menar även att det behövs forskning kring funktionsnedsättningar som inte endast fokuserar på de medicinska och biologiska aspekterna. Detta för att kunna nå ut med kunskap om möten mellan funktionsnedsatta personer och verksamheter i kommuner och landsting. På samma sätt som den fysiska världen bör vara anpassad för personer med funktionsnedsättningar behöver även den digitala vara det. Speciellt i dessa tider när många tjänster och möten flyttar in i den digitala världen (Sveriges Kommuner och Regioner, 2017).
Den här uppsatsen har som mål att undersöka vilka principer inom informationsarkitektur som är mest betydelsefulla för att en webbplats ska vara användbar för rörelsenedsatta personer, och på så sätt erbjuda dessa personer samma möjligheter som en person utan rörelsenedsättning. Tanken är att undersöka om det finns återkommande hinder i en webbplats struktur för att eventuellt kunna bidra till framtida lösningar på dessa. Principerna som undersökts är de som beskrivs av Rosenfeld et al. (2015) som de grundläggande principerna för informationsarkitektur. Dessa principer är organisations-, etiketterings-, söknings-, och navigationssystem.
1.1 Problemformulering
När webbplatser är dåligt utformade och otillgängliga finns det risk till frustration och minskad självständighet för personer med funktionsnedsättning som rörelse- och motoriska svårigheter.
De fyra principerna, organisations-, etiketterings-, söknings-, och navigationssystem som utgör grunden för informationsarkitektur är alla viktiga för att en webbplats ska vara lättanvänd och effektiv (Rosenfeld, Morville, & Arango, 2015). Vissa målgrupper kräver att någon eller några av dessa principer
2
fungerar bättre än andra för att webbplatsen ska vara lättanvänd för just dom. Exempelvis är etiketter viktiga för synskadade för att skärmläsare ska fungera korrekt (Synskadades Riksförbund, 2019).
Det kan vara intressant att ta reda på vad som är viktigt för rörelsenedsatta personer när det kommer till tillgänglighet på webben. De kan i de allra flesta fall se vad som finns på skärmen, till skillnad från en synnedsatt person, men det kan vara intressant att veta vilka hinder som dyker upp på webben för rörelsenedsatta. För att det finns svårigheter vet vi, 50 % av användarna med rörelsenedsättning och finmotoriska bekymmer anser att internet är svårt att hantera (Johansson, 2018). Dessutom visar Internetstiftelsens undersökning från första kvartalet 2020 att andelen personer med funktionsnedsättning som är sällan-/ickeanvändare av internet är 17 %. Det är nästan tre gånger så mycket som befolkningen i stort där andelen är 6 % (Internetstiftelsen, 2020).
Med kunskap om vad som är viktigt för att göra en webbplats användbar för rörelsenedsatta kan det bli tydligare för webbredaktörer och webbutvecklare vad som fungerar och inte fungerar för målgruppen. Detta kan i sin tur leda till framtida forskning och nya sätt att bygga upp webbplatser. Då informationsarkitektur inte har någon universell standard för hur webbplatser ska struktureras (Brown, 2010) kan kunskap om rörelsenedsatta hjälpa till att utveckla teorier och strategier i framtiden.
Det kan argumenteras för att det finns mindre forskning om rörelsenedsattas användning av internet än synnedsattas. Detta sett utifrån sökningar i databaser med forskningsartiklar där majoriteten är inriktade på synnedsatta eller personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Genom att undersöka rörelsenedsatta breddas kunskapen om hur webben fungerar för personer med olika funktionsnedsättning.
Då samhället digitaliseras i snabb takt och användarna förväntas hänga med och kunna använda webben utan större problem på en gång så är tillgänglighet ett viktigt ämne att diskutera. Genom att webben är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning har de möjlighet att bli mer delaktiga i det digitala samhället. Internet och webben kan vara det ända sättet för många att vara delaktig i samhället när det inte är optimalt att gå ut och träffa människor. Det kan även vara enda sättet att utför ärenden hos myndigheter eller handla mat.
1.2 Syfte och Frågeställning
Det som studeras i den här uppsatsen är vilken eller vilka av de fyra principerna organisation, etikettering, navigation och sökning, som står till grund för informationsarkitektur som är av störst betydelse när det kommer till tillgänglighet för rörelsenedsatta på webben.
Därmed lyder frågeställningen som följer;
• Vilka designprinciper inom informationsarkitektur är av störst betydelse för att webbplatser ska ge en god användarupplevelse för personer med rörelsenedsättning och/eller finmotoriska nedsättningar?
3
Syftet med att studera detta är att finna kunskap om kopplingen mellan informationsarkitektur och rörelsehindrades användning av webben. Ökad kunskap om detta område kan underlätta för webbredaktörer när de utvecklar webbplatser där en stor del av målgruppen är rörelsehindrade.
1.3
Avgränsning
Det finns många olika funktionsnedsättningar, i den här uppsatsen berörs bara rörelsenedsättning. Alltså inte synnedsättning, hörselnedsättning, intellektuellnedsättning eller någon annan typ av funktionsnedsättning.
4
2 Teori och tidigare forskning
I det här avsnittet presenteras fyra olika system som utgör grunden till informationsarkitektur enligt Rosenfeld et al. (2015), som är det teoretiska ramverk som använts i uppsatsen och studien. Systemen är organisations-, navigations-, etiketterings-, och söksystem. Dessutom presenteras centrala begrepp som informationsarkitektur, funktionsnedsättning och digital delaktighet och tillgänglighet.
Delaktighetstrappan som introducerats av van Dijk (2012) presenteras även den i det här avsnittet för att ge bakgrund till vad digital delaktighet och tillgänglighet är och hur det kan uppnås. Dessutom presenterar tidigare forskning om rörelsenedsattas användning vistelse på webben, vilka hinder som kan stötas på och vilka hjälpmedel som är vanliga att använda.
2.1 Informationsarkitektur
Informationsarkitektur (IA) är ett område som inte har en klar definition, det finns många olika åsikter och definitioner att ta del av. IA kan definieras som kombinationen av organisations-, etiketterings-, och navigationssystem. Det kan också definieras som design av information för att göra den användbar och begripig. Eller disciplinen i att föra in designprinciper och principer för arkitektur i den digitala världen (Dillon & Turnbull, 2005). Information Architecture Institute (u.d.) definierar IA som ”The practice of how to arrange the parts of something to be understandable”. Morville menar att IA har som syfte att hjälpa användare förstå vart de befinner sig, vad de har hittat, vad som finns runtomkring och vad de kan förvänta sig (US Government, u.d.). Abby Covert (2014) menar att IA är sättet vi organiserar och strukturerar något för att göra det begripligt.
Det som är gemensamt för dessa definitioner är att IA fokuserar på att göra det möjligt för användare att hitta och begripa information. IA kan beskrivas som ett ekosystem innehållande användare, information och kontext (Rosenfeld, Morville, & Arango, 2015). Informationsarkitektur kan idag vara väldigt inriktat på webben, men IA finns överallt omkring oss. Vi människor behöver IA för att förstå världen som vi befinner oss i (Covert, 2014).
Den definition som står till grund för den här uppsatsen är att IA är en disciplin som handlar om att göra information tillgänglig, alltså möjlig att hitta och förstå. Detta kan åstadkommas genom att kombinera organisations-, etiketterings-,
söknings-, och navigationssystem. Dessa fyra kan kallas designprinciper eller
IA-komponenter. Innan dessa system kan utvecklas måste det finnas en förståelse för ekosystemet som systemet ska finnas i. Ekosystemet består av användare, information och kontext (Rosenfeld, Morville, & Arango, 2015). Det kan även vara bra att veta att det finns andra designprinciper inom IA som kan användas. Till exempel finns ”Eight Principles of Information Architecture” som tar upp principen om objekt, val, avslöjande, exempel, startsida, flera klassifikationssystem, fokuserad navigering och tillväxt (Brown, 2010).
5
Anledningen till att just Rosenfeld et al. (2015) definition valdes för den här uppsatsen är för att den är välkänd och passar in i det tankesätt som finns i uppsatsen. Definitionen är väldigt övergripande och inkluderar en mycket stor del av en webbplats struktur. Därför är den en bra definition att använda när det som ska undersökas är väldigt brett.
2.1.1 Organisation
Ett organisationssystem är ett sätt att organisera information i den fysiska världen eller på webben. Information måste organiseras för att den ska vara begriplig. Som Abby Covert (2014) säger, ”Din favoritbok är inte längre din favoritbok om du ordnar om orden efter bokstavsordning, ordklass eller tema”. Det är på vilket sätt vi organiserar information som gör att människor kan förstå den (Rosenfeld, Morville, & Arango, 2015).
Att organisera information blir allt viktigare i takt med att mängden information som vi har tillgång till ökar explosionsartat. Om inte informationen organiseras på ett sätt som användaren förstår så är den inte tillgänglig för användaren (Rosenfeld, Morville, & Arango, 2015).
Information kan sorteras eller organiseras på flera olika sätt, till exempel i alfabetisk- eller kronologiskordning. På webbplatser är det vanligt att innehåll sorteras och organiseras utifrån ämne och teman (Dillon & Turnbull, 2005). Det kan exempelvis handla om att information är organiserad utifrån olika kategorier. Inom e-handel är ofta kläder organiserade efter kategorier för man, kvinna och barn. Användaren behöver då inte leta igenom hela webbplatsen, utan vet vart hen hittar det som är av intresse. Om istället alla klädesplagg var i en enda röra skulle det bli mycket svårt för användaren att hitta de hen söker efter. Det är dock inte enkelt som det kan låta att bestämma hur information ska organiseras. Alla människor tänker på olika sätt och ord har olika betydelser för olika människor. Därför bör information organiseras på ett sätt som majoriteten av användarna förstår, som reflekterar intentionerna med webbplatsen och som hjälper till att nå målen för webbplatsen. Att organisera information är inte svårt, att bestämma hur informationen ska organiseras är det som kan vara svårt (Covert, 2014).
2.1.2 Etikettering
Etikettering eller märkning, på engelska labeling, handlar om hur saker på en webbplats är märkta. Syftet med en etikett är att kommunicera information på ett effektivt sätt. En etikett kan sammanfatta den information som finns bakom länken istället för att all information ska finnas på startsidan. Etikettering är tätt sammankopplat med organisationen av information. Etiketten behövs för att tala om för användaren vad informationen har gemensamt (Rosenfeld, Morville, & Arango, 2015). I en ordbok är alla ord som börjar på bokstaven A samlade på ett ställe, etiketten ’A’ talar om att det är det som orden har gemensamt.
Etiketter kan finnas i form av länkar i text, rubriker och titlar, val i en navigationsmeny eller taggar och nyckelord.
6
2.1.3 Navigation
I den fysiska världen har vi människor under åren skapat många olika sätt att hitta rätt. Allt från kartor, till kompasser och gatuskyltar hjälper oss att inte gå vilse. Att vara vilse innebär ofta att människan blir förvirrad, frustrerad och arg. Detsamma gäller på webben, användaren vill inte gå vilse och riskera att inte hitta den information hen letar efter, därför finns det verktyg. Dessa navigationsverktyg finns i många olika former, textlänkar, navigationsmenyer, index, webbplatskartor och så vidare (Rosenfeld, Morville, & Arango, 2015).
Den globala navigationen ger ingångar till de större områdena på webbplatsen
och återfinns ofta högst upp eller längst ned på skärmen. Den globala navigationen har även som uppgift att visa användaren var hen befinner sig, till exempel genom pilar eller färger som markerar en specifik länk (Rosenfeld, Morville, & Arango, 2015). Figur 1 visar hur den globala navigationen ser ut på Högskolan i Borås webbplats. En vit pil visar att användaren är på HB.SE och i nästa steg visar en svart linje att användaren är på sidan som handlar om forskning.
Figur 1. Exempel på global navigationssystem på hb.se (Skärmavbild hämtad
från https://hb.se)
Den lokala navigationen talar om för användaren vad som finns i närheten. Den
återfinns oftast på sidor i den globala navigationen, den ger ingångar till mer specificerad information inom området (Rosenfeld, Morville, & Arango, 2015).
Den kontextuella navigationen talar om för användaren vad som är relaterat till
den information som finns på en specifik plats på webbplatsen. Kontextuella länkar är länkar som är i textformat och återfinns ofta i stycken med text (Rosenfeld, Morville, & Arango, 2015).
Utöver dessa tre vanligaste navigationssystem finns det även supplementära system som utökar de tidigare nämnda systemen. Dessa navigationssystem kan finnas i form av webbplatskartor, index eller liknande. Det är inte den huvudsakliga navigationen men den finns som tillägg och tjänar ofta specifika syften som att visa information på webbplatsen i alfabetisk ordning (Rosenfeld, Morville, & Arango, 2015).
Det är viktigt att ett navigationssystem på en webbplats är flexibelt. Till skillnad från äldre system där det ofta endast gick att navigera utifrån att gå upp och ner nivåer i en hierarki är det idag möjligt att förflytta sig vart som helt ifrån till var som helt på webbplatsen. Från den djupaste nivån bör användaren kunna gå
7
tillbaka till startsidan utan att förflytta sig igenom alla överliggande nivåer då detta är tidskrävande och frustrerande (Rosenfeld, Morville, & Arango, 2015). När man talar om navigation stöter man ofta på uttrycket drop-down, även i den här uppsatsen. En drop-down meny är en meny som blir synlig när en knapp eller länk klickas eller hovras (Christensson, 2010). När till exempel en länk i en meny klickas visar drop-down menyn en ny samling med länkar som relaterar till den ovanstående. Figur 2 visar ett exempel på hur en drop-down meny kan se ut.
Figur 2. Exempel på drop-down meny (Skärmavbild hämtad från:
https://elliaxdesign.com)
2.1.4 Sökning
Ett söksystem är ett system som har ett index över webbplatsen och dess innehåll. När en användare skriver in en fras i sökmotorn, som ofta är en textruta med en sök-knapp, jämförs frasen med det som indexerats och väljer ut det som är relevant och kopplat till frasen. Resultatet visas oftast genom en lista med länkar till det fullständiga resultatet. En sökmotor kan vara allt från väldigt enkel till mycket avancerad för att få fram mycket specifik information (Rosenfeld, Morville, & Arango, 2015).
Det som är intressant med söksystem när det kommer till informationsarkitektur är inte hur det rent tekniskt fungerar, utan hur vad som indexeras, hur ordval påverkar resultatet och vilket resultat som återfinns (Rosenfeld, Morville, & Arango, 2015).
För att underlätta för användaren vid sökning används ofta förslag som dyker upp när hen börjar skriva ett ord. Detta är ord som är vanliga att söka efter på den givna webbplatsen och som matchar det användaren börjat skriva. Systemet kan även ge förslag på synonymer för att underlätta sökningen.
För att ett söksystem ska vara så användbart som möjligt för användaren behöver den också förklara vad som pågår eller har skett. Sök-frasen bör återges eller finnas kvar i sökrutan för att påminna användaren om vad hen sökt efter och vilket ordval som användes.
För lite, för mycket eller fel information är några problem som gör det svårare för användaren att hitta den information hen söker efter (Covert, 2014). Detta kan ett söksystem underlätta genom att föreslå nya sätt att söka. Vid för mycket information kan systemet presentera kategorier som frasen återfinns i,
8
användaren kan då välja att endast se resultat från den kategori hen vill (Figur 3).
Figur 3. Exempel på filtrering av sökresultat (Skärmavbild hämtad från:
https://www.adlibris.com/se/sok?q=mat&filter=categoryfacet:b%C3%B6cker) Vid för lite eller fel information bör systemet kunna ge förslag på likande fraser som kan ge mer, men ändå liknande, resultat.
2.2 Digital tillgänglighet och delaktighet
Digital tillgänglighet innebär att ingen ska hindras från att vara digitalt delaktig på grund av sin funktionsnedsättning. Med digital delaktighet menas att en person är delaktig och kan använda digitala tjänster och navigera webbplatser (DIGG, 2020).
För att en användare ska uppnå digital delaktighet krävs att användaren tar fyra steg, motivation, tillgång, färdigheter och användning (van Dijk, 2012). Förr i tiden, när internet var nytt, var det oftast tillgången till datorer och internet som hindrade digital delaktighet. Idag är det snarare en fråga om motivation, till användning, digitala färdigheter och om användaren kan dra nytta av tekniken (Digitaliseringsrådet, 2019). Därför är det andra steg i delaktighetstrappan (Figur 4 (Covert, 2014)) som är mer intressanta än tillgång idag.
9
Figur 4. Delaktighetstrappan .Figur skapad utifrån Jan van Dijk (2012).
2.2.1 Motivation
Det allra första steget i delaktighetstrappan är motivation. Med det menas att användare ska ha en vilja att koppla upp sig på internet och besöka en webbplats (van Dijk, 2012, s. 62). År 2019 var det 49 % av de som inte använder internet i Sverige som uppgav att de inte hade något intresse av att göra det (Internetstiftelsen, 2019, s. 15).
De faktorer som har betydelse för motivationen att använda internet är sociala, kulturella och mentala. Av dessa faktorer är det den mentala aspekten som är den vanligaste. Ångest och stress kopplat till användning av datorer och internet är en vanlig orsak till att en person saknar motivation till att använda internet (van Dijk, 2012, ss. 63-64).
2.2.2 Tillgång
Steg två i delaktighetstrappan är den fysiska tillgången till datorer eller smarta enheter och en internetuppkoppling (van Dijk, 2012, s. 64). År 2019 hade 98 % av den svenska befolkningen tillgång till internet på något sätt (Internetstiftelsen, 2019) och 96 % uppger att de använder internet (Internetstiftelsen, 2020). Internetstiftelsens undersökning från kvartal 1 år 2020 visar att 3 % av ickeanvändarna att de inte har någon dator, smartphone eller surfplatta som kan koppla upp sig mot internet. 3 % av ickeanvändarna angav att det är för dyrt som anledning till varför de inte använder internet (Internetstiftelsen, 2020). 48 % av ickeanvändarna uppger att de inte har uppkoppling i hemmet.
2.2.3 Färdigheter
Det tredje steget i delaktighetstrappan är färdigheter, på engelska Digital Skills. När en användare har motivationen att använda internet och tillgång till en uppkoppling krävs det att användaren har de färdigheter som krävs för att besöka en webbplats eller använda en digital tjänst. Dessa färdigheter inkluderar såväl hårdvara som mjukvara (van Dijk, 2012).
Motivation
Tillgång
• Dator eller smart enhet • internetuppkoppling Färdigheter • Innehållsskapande • Strategi • Information / Kommunikation • Formella • Operativa Användning • Frekvens • Mångfald
Delaktighetstrappan
10
Dessa digitala färdigheter kan delas upp i sex olika typer inom två områden. Det ena området handlar om digitala plattformar och där ingår två färdigheter, operativa och formella färdigheter. Det betyder att användaren behöver ha kunskap om hur en plattform kan användas och känna igen och använda vanliga strukturer som att navigera en webbplats (van Dijk, 2012).
Det andra området handlar om innehåll och där ingår de resterande fyra färdigheterna, information, kommunikation, innehållsskapande och strategiska färdigheter. Informationsfärdigheten betyder att användaren ska kunna söka fram information och välja ut det som är av värde, till exempel att använda en sökmotor för att hitta fram rätt information (van Dijk, 2012).
Färdigheten för kommunikation innebär att användaren kan skicka mail, kontakta personer och företag, skapa profiler online och delta med åsikter (van Dijk, 2012).
Färdigheten för att skapa innehåll handlar om att bidra till det digitala samhället genom till exempel kunskap eller åsikter (van Dijk, 2012). Det kan vara genom inlägg på sociala medier, drivandet av webbsidor eller liknande.
Till sist finns den strategiska färdigheten vilket innebär att en användare kan använda internet och digitala plattformar för att nå personliga eller professionella mål (van Dijk, 2012).
2.2.4 Användning
Det sista steget i delaktighetstrappan är också det som är målet, att använda en digital tjänst eller webbplats. Alla de tre föregående stegen måste uppfyllas i tur och ordning innan användaren kan använda en webbplats. Men bara för att de föregående stegen uppfylls betyder det inte att användaren automatiskt använder en tjänst eller webbplats. Användning kan mätas på fyra olika sätt, hur mycket och ofta en användare använder internet, antalet olika uppgifter som utförs, vilken typ av uppkoppling som används och hur aktivt eller kreativt internet användas (van Dijk, 2012).
Som nämnts i avsnitt 2.2.2 har 98 % av den svenska befolkningen tillgång till internet. Det har dock visat sig att endast 95 % av befolkningen faktiskt använder internet (Internetstiftelsen, 2019). De anledningar till att personer som har tillgång till internet men ändå inte använder det är främst ointresse och svårigheter med att använda tekniken (Internetstiftelsen, 2020).
2.3 Funktionsnedsättning
En funktionsnedsättning innebär att en person har nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. Funktionsnedsättningar kan vara medfödda eller uppstå senare i livet på grund av sjukdom eller olycka (1177 Vårdguiden, 2013).
11
Fysiska funktionsnedsättningar kan innebära att en person har svårt att använda, styra, balansera och/eller koordinera kroppen (1177 Vårdguiden, 2013).
I Sverige finns det ungefär en halv miljon människor över 16 år som har en funktionsnedsättning som påverkar rörelse och motorik (Funka, u.d.).
Ofta kan begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder användas på samma sätt av många personer, men faktum är att det är skillnad på dessa begrepp. En funktionsnedsättning är det som en person har, däremot är det omgivningen som skapar funktionshinder genom otillgänglighet (Johansson, 2018). I denna uppsats har därför ett medvetet val gjorts att använda begreppen funktionsnedsättning och rörelsenedsättning. Då funktionsnedsättning innefattar många olika diagnoser och tillstånd som inte nödvändigtvis påverkar en persons motorik och rörelse används begreppen rörelsenedsättning och rörelsenedsatt (Johansson, 2018). Dessa begrepp används för att beskriva personer som har en funktionsnedsättning som påverkar rörelse och motorik.
2.4 Hjälpmedel
Det finns en mängd olika hjälpmedel för funktionsnedsatta som underlättar användningen av webbplatser. Var fjärde person med funktionsnedsättning i Sverige använder hjälpmedel till sin smarta telefon, och var femte till sin dator (Mikoteket, u.d.).
Eftersom de flesta webbplatser och gränssnitt är uppbyggda för att navigeras med hjälp av en mus så finns det en mängd olika anpassade möss. För personer som har darrhänthet eller svårt att styra plötsliga rörelser i händerna så finns det möss som filtrerar bort ryckningar (Funka, u.d.).
I många fall kan en person som inte kan hantera någon typ av mus använda tangentbordet istället. Så länge som webbplatsen är konstruerad utifrån standarder som till exempel WCAG 2.11 kan den navigeras med tangentbordet.
Det finns många olika behov när det kommer till tangentbord, därför finns det många olika varianter, exempelvis större tangentbord eller mindre tangentbord. Tangentbordet kan även vara mjukvarubaserat och synas på skärmen, dessa kan användas med bland annat en pekskärm (Funka, u.d.).
För de som inte alls kan använda en mus, och inte heller tangentbordet för navigering, finns det olika alternativa lösningar. Det innefattar bland annat möss som styrs med huvudet (Funka, u.d.).
I de allra flesta fall klarar sig en användare bra utan en mus, men det är utan ett tangentbord som problemen kan uppstå. Utan ett tillgänglighetsanpassat
12
tangentbord kan det vara svårt att använda datorn och navigera webbplatser effektivt (Funka, u.d.).
2.5 Svårigheter för rörelsenedsatta på webben
Vanliga problem som personer med rörelsenedsättning kan stöta på är när en webbplats inte kan navigeras endast med hjälp av tangentbordet. Eller när webbplatser inte använder rubriker, alt-text eller HTML element (t.ex. H1, H2, H3 taggar för rubriker) på rätt sätt, det kan då bli tidsödande att skrolla igenom för att hitta det användaren är ute efter (W3C, 2017).År 2018 uppgav 50 % av personer med rörelsenedsättning och finmotoriska svårigheter att de har relativt stora bekymmer med att använda internet. Det beror på många olika faktorer som kan sammanfattas till dålig design och bekymmer med användandet av pekskärmar (Johansson, 2018). Samma studie visar även att 44,4 % av personer med rörelsenedsättning ofta ber om hjälp att utföra uppgifter på internet. 61 % undviker att boka tid till vården och 46 % undviker att köpa biljetter via internet. Trots dessa svårigheter och bekymmer visar studien att majoriteten av personer med rörelsenedsättning känner sig helt (48,9 %) eller delvis (34,8 %) delaktiga i det digitala samhället. Endast 15,2 % känner sig inte delaktiga (Johansson, 2018, s. 39).
Andra vanliga problem är till exempel när texten eller innehållet på en webbplats inte kan förstoras utan att det hamnar utanför skärmen. När innehållet hamnar utanför skärmen tvingas användaren skrolla i sidled fram och tillbaka vilket kan vara problematiskt då det finns risk att användaren tappar bort sig i texten (W3C, 2017).
Sammanfattningsvis är det dessa problem som är vanliga för personer med rörelsenedsättning (W3C, 2017):
• Att webbplatsen inte är möjlig att använda med bara tangentbordskommandon. • Tidsbegränsningen för till exempel formulär är för kort. Funktionshindret kan
innebära att det tar längre tid än den genomsnittliga användaren att utföra uppgifter, då kan tidsbegränsning vara ett problem.
• Webbplatsen är inkonsekvent och oförutsägbar, det blir svårt för användaren att förstå och förutse hur en webbplats ska navigeras, det kanske till och med ändras inom webbplatsen.
• Innehåll på webbplatsen kan inte förstoras utan att layouten på webbplatsen ändras.
13
3 Metod
Den strategi som användes i den här studien var surveyundersökning. Surveyundersökning innebär att forskaren gör en uttömmande och detaljerad granskning av ett fenomen eller ämne genom att tillexempel skicka ut enkäter (Denscombe, 2018). Trots att surveyundersökningar ofta förknippas med storskalig forskning är detta den metod som passar den här studien bäst. Detta trots att studien är relativt småskalig.
I den här studien användes en blandning, så kallad metodkombination. Genom att använda en metodkombination kan resultatet anses säkrare och ge en mer fullständig bild av ett fenomen. Detta är på grund av att samma sak undersöks på flera olika sätt (Denscombe, 2018, ss. 220-221).
3.1 Datainsamling enkät
För att samla in data till surveyundersökningen användes en enkät i digital form på plattformen Sunet Survey. En anledning till att enkäten utfördes via internet är att det är effektivt på många plan. Det är tidseffektivt, kostar lite, ger möjlighet att nå människor på ett stort geografiskt område utan begränsning (Denscombe, 2018). Det är viktigt att insamlingen av data är tidseffektiv då studien utfördes under en mycket begränsad period. Det kan även nämnas att det inte är aktuellt att träffa respondenter öga mot öga i dessa tider, då det just nu under våren 2020 pågår en COVID-19 pandemi över hela världen.
Surveyundersökningar kan användas för att samla in både kvantitativ som kvalitativ data (Denscombe, 2018, s. 54). Den kvantitativa datan samlades in genom att använda en Likertskala i enkäten. Likertskala är ett verktyg, en attitydskala, för att samla in kvantitativa data genom enkäter eller formulär. Likertskalan utgörs av en skala av siffor, ofta 1–5, som representerar hur väl respondenten håller med om ett påstående. 1 repsententerar Håller inte alls med och 5 representerar Instämmer helt. Det här har blivit en mycket vanlig metod i småskalig samhällsforskning (Denscombe, 2018, ss. 360-361).
Även en liten mängd kvalitativ data samlades in genom enkäten. Den kvalitativa datan samlades in genom frågor med öppna svar. Dessa frågor är de inledande kontrollfrågorna och några följdfrågor till vissa påståenden, se Bilaga A för exakta frågor.
Enkäten är skapad utifrån Rosenfeld et al. (2015) teori om att IA är uppbyggt av fyra grundpelare, organisations-, etiketterings-, söknings-, och navigationssystem. Första delen, efter inledande frågor om rörelsenedsättning och samtycke, i enkäten innehåller påståenden med Likertskalor som är baserade på organisationssystem. Sedan kommer avsnitt med påståenden och Likertskalor om ettiketterings-, söknings-, samt navigationssystem. Syftet med frågorna i respektive avsnitt är att se hur respondenten förhåller sig till påståenden om respektive område för att då kunna analysera och förhoppningsvis komma fram till ett resultat om vilken del som är viktigast för målgruppen. Exempelvis ser frågorna och dess syfte ut som presenterat i tabell 1.
14
Tabell 1
Tabellen visar exempel på enkätfrågor och dess syfte.
Avsnitt Fråga / Påstående Syfte Organisation Jag vet vart jag ska leta efter
saker / information på en webbplats.
Att få en bild av om respondenten har svårt att förstå information och hur hen kan hitta fram till den. Och hur det påverkar respondentens användning av webbplatsen om hen inte förstår hur en webbplats och dess information är organiserad.
Etikettering När saker på en webbplats inte är märkta har jag svårt att använda webbplatsen och dess funktioner.
Att få en bild av i vilken utsträckning respondenten förlitar sig på etiketter och om det påverkar användningen av webbplatsen om dessa är bristfälliga. Sökning Jag stöter ofta på problem
när söksystemet inte kan hantera mina stavfel eller ordval.
Att få en bild av om respondenten kan hantera en sökmotor för att nå fram till önskad information. Hur det påverkar användningen av webbplatsen om söksystemet är bristfälligt.
Navigation Jag har problem att hitta information när jag måste klicka många gånger.
Att få en bild av hur användbarheten för respondenten påverkas om navigationen är bristfällig eller svår att hantera.
Enkäten, innehållandes Likertskala och öppna frågor, skickades ut via sociala medier, mer specifikt i en sluten facebookgrupp för personer med rörelsenedsättning i Sverige. Sociala medier är ett effektivt verktyg för forskare att kunna rikta in sig på grupper av människor som har något gemensamt (Denscombe, 2018), i det här fallet någon typ av funktionsnedsättning.
Målet för den här studien var att samla in närmare 30 användbara svar för att ha ett tillräckligt stort underlag att analysera. Enkäten publicerades den 24 april 2020 och låg uppe till 1 maj 2020, alltså i en veckas tid. Länk till enkäten och presentation av undersökningen publicerades på Facebook den 24 april 2020. Efter ett par dagar, den 28 april 2020, publicerades en påminnelse. För att personer i Facebookgruppen inte skulle kunna påverka varandra stängdes kommentarsfunktionen av för inlägget. På så sätt minskades risken att respondenterna påverkas av andras kommentarer. Hur inlägget utformades finns beskrivet i Bilaga A.
Vid påminnelsen om enkäten uppdaterades texten i inlägget för att vara mer beskrivande (Figur 5). Anledningen till detta var att det vid förra publiceringen
15
framkom feedback om att vissa frågor var irrelevanta för målgruppen rörelsenedsatta, till exempel frågor om förståelse av information. I den uppdaterade texten beskrevs det varför det är nödvändigt att fråga om även detta.
Figur 5. Facebook inlägg för påminnelse av enkät
3.2 Datainsamling intervju
Som komplement till enkäten användes även intervjuer för att samla in data. Intervjuer används för att komplettera den data som samlas in via enkäten, intervjuer kan vara enklare att använda för att samla in åsikter, uppfattningar, känslor och erfarenheter (Denscombe, 2018, s. 268). Jämfört med enkäter så ger intervju större utrymme och möjlighet för komplicerade frågor. Dessutom kan intervjuaren hjälpa respondenten med att förklara något som kan vara svårt att förstå, även om för svåra frågor ska undvikas. På så sätt minskar bortfallet jämfört med en enkät där respondenten inte kan få en förklaring och då troligen väljer att inte svara på frågan alls (Person, 2016, ss. 205-207).
16
Intervjuerna skedde via videosamtal eller telefon då det är mest kostnads- och tidseffektivt. Respondenten kontaktades i förväg via email eller meddelande för att kunna bestämma en tid och förbereda hen med praktiska detaljer som tidslängd.
Vilka frågor och ämnen som togs upp i den semistrukturerade intervjun berodde till viss del på resultatet från enkäten. Det betyder att intervjun byggde på enkäten för att kunna se djupare på fenomen och fråga mer djupgående om viss information. Semistrukturerade intervjuer fokuserar på de generella i de inledande frågorna och sedan respondentens egna uppfattningar och upplevelser. Det är även fördelaktigt att låta respondenten berätta om det hen känner är relevant, till skillnad från strukturerade intervjuer där det ses som en störning att avvika från de specificerade frågorna (Bryman, 2018).
Inför intervjuerna skapades en intervjuguide för att planera vilka ämnen som ska behandlas och frågor som ska ställas. Detta fungerar som en minneslista för intervjuaren. Intervjufrågorna ska specificeras tillräckligt mycket för att kunna besvara frågeställningen, men inte för specifik att respondenten inte får tillräckligt med utrymme för egna utsvävningar (Bryman, 2018). Precis som enkätfrågorna baseras intervjufrågorna på Rosenfeld et al. (2015) teori om att IA är uppbyggt av fyra grundpelare, organisations-, etiketterings-, söknings-, och navigationssystem. Tillskillnad från enkätfrågorna är intervjufrågorna mer öppna och söker mer avancerade svar från respondenten. Exempelvis ställdes frågan ”Vilka problem upplever du finns på webben för dig?” vilken hade som syfte att på ett öppet sätt höra vad respondenten stöter på för problem, utan att leda in svaret på någon av de fyra systemen inom IA. Dessutom frågades respondenten om hen tar hjälp med att utföra uppgifter på webben och varför hen inte klarar av att utföra dessa på egenhand. På så sätt var det möjligt att få information om svårigheter som respondenten eventuellt glömmer bort att ta upp, just eftersom hen utför uppgiften men inte på egenhand. Intervjun avslutades med att fråga om respondenten hade någo t hen ville ändra med internet eller webbplatser, även denna frågan ställdes för att se vad det är som stör eller hindrar respondenten i sin användning av webben.
För att genomföra intervjun på ett så bra sätt som möjligt för såväl respondenten som intervjuaren användes ett begripligt språk. Det innebar att fackord och svåra begrepp undveks. Om dessa i något fall kom på tal förklarades dessa på ett så enkelt, men ändå korrekt, sätt som möjligt. För att kvalitetssäkra den data som samlades in undveks även ledande frågor (Bryman, 2018). Se Bilaga B för intervjuguiden. För att testa intervjufrågorna och estimera tidsåtgången genomfördes en pilotstudie.
Intervjun dokumenterades med hjälp av anteckningar. Ljudupptagning är en säkrare dokumenteringsmetod än anteckningar då det som sägs i intervjun dokumenteras fullständigt. Vid anteckningar skrivna av forskaren finns det risk att datainsamlingen influeras av forskarens minne och tolkning (Denscombe, 2018, ss. 285-286).
Anteckningarna skrevs ned i ett dokument på en dator av forskaren under intervjun. Detta är för att det för forskaren i fråga går snabbare och är säkrare än
17
att skriva för hand. Anteckningarna är helt anonyma, det innebär att respondentens identitet inte skrivs ned, även om forskaren vet vem hon pratar med.
3.3 Jämförelse av två webbplatser
Vid en av intervjuerna framkom det att respondenten tyckte mer om navigationen på en webbplats än en annan, hen kunde dock inte förklara på vilket sätt. För att få en större förståelse av vad som kan vara för och nackdelar med navigationen på en webbplats så genomfördes en enklare analys och jämförelse av dessa två.
Webbplatserna var navigationssystem som undersöktes var Systembolaget.se och Aftonbladet.se, där Systembolaget är den webbplats som respondenten föredrog och Aftonbladet är den webbplats som respondenten inte gillade när det kommer till navigering. Analysen utfördes på desktopversionen då det var den som respondenten hänvisade till.
Första steget i analysen var att skapa ett analysverktyg så att de båda webbplatserna analyserades på samma punkter och på samma sätt. Verktyget, i form av en tabell (se Tabell 3) som utgår från Rosenfeld et al’s (2015) beskrivning av hur en webbplats navigationssystem bör se ut och fungera för att vara så användarvänlig som möjligt. De två webbplatserna jämfördes på dessa punkter:
• Om den har en djup eller bred hierarki. • Om navigeringen är flexibel.
• Hur den globala navigeringen ser ut och vad den innehåller. • Om det finns lokal navigering och i så fall i vilken form.
• Om det finns kontextuella länkar och i så fall i vilket sammanhang eller hur de används.
• Om det finns en supplementär navigation och i så fall hur den ser ut och fungerar.
Analysen gick till så att var och en av webbplatserna analyserades utifrån punkterna i analysverktyget i tur och ordning. Resultatet för varje punkt skrevs in i tabellen. Tabellen gav då en översikt över vad som skiljer de två webbplatserna åt och vad de har gemensamt. När skillnaderna plockats fram så var det möjligt att diskutera vad som gjorde den ena webbplatsen bättre än den andra för respondenten.
3.4 Urval
Det urval som skedde i samband med studien och dess datainsamling var ett sannolikhetsurval med ett kumulativt tillvägagångssätt. Ett sannolikhetsurval är
18
en form av stickprov som görs slumpmässigt på personer i en population (Staake, 2020). Det är då tänkt att de slumpmässigt utvalda personerna kan spegla ungefär hur det ser ut i resten av populationen.
Det kumulativa tillvägagångssättet innebär att urvalets storlek växer med tiden tills det att forskaren anser sig ha tillräckligt mycket information för att besvara forskningsfrågan. Det kumulativa tillvägagångssättet är vanlig inom småskalig forskning där det kan vara svårt att identifiera undersökningspopulationen i förväg. Småskalig forskning avser ett urval på 5 till 30 respondenter (Denscombe, 2018). Det är den storlek på urval som eftersträvades i den här studien.
Enkäten skickades ut i en facebookgrupp för personer med rörelsenedsättning, här skedde det första urvalet eftersom det endast är den målgruppen som är intressant i det här fallet. Dessutom kan det även antas att dessa personer har någon erfarenhet av och delaktighet på internet eftersom de är medlemmar i och aktiva i facebookgruppen. Att personerna redan är digitalt delaktiga är en fördel för att kunna svara på enkäten om sina internetvanor och svårigheter som kan stötas på. Personer som inte har någon funktionsnedsättning, men ändå är med i gruppen sorteras bort i början av enkäten. Om respondenten svarade att hen inte har någon rörelsenedsättning avslutades enkäten.
För intervjun valdes tre personer med rörelsenedsättning ut, med några olika typer av rörelsenedsättning. Genom att intervjua personer med varierande rörelsenedsättning breddas datan som samlas in, det är då inte bara en typ av svårighet som tas upp i studien. Dessa personer kontaktades i förväg via mail eller meddelande med information om intervjun. Kontakt med respondenter skedde genom att ta kontakt med personer ur målgruppen. Till en början kontaktades ett par personer med frågan om de vill delta i studien, när de tackat ja till att medverka planerades ett intervjutillfälle in. Denna procedur upprepades, i enlighet med det kumulativa tillvägagångssättet, tills att det fanns tillräckligt med data att analysera för att försöka svara på forskningsfrågan.
3.5 Analys av enkätsvar
Den kvantitativa delen av enkäten bestod som tidigare nämnt av ett antal påståenden med fasta svarsalternativ utifrån den femgradiga Likertskalan,
Håller inte alls med (1) till Instämmer helt (5). Resultatet från Likertskalan
bildade kvantitativ data som kunde analyseras med grundläggande matematik. I och med att programvaran SunetSurvey användes för enkäten kunde resultatet exporteras till en PDF där diagram och matematiska värden är uträknade. Värden som räknades ut var bland annat medelvärde, median, variation och avvikelse. Med detta var det möjligt att få fram vart medelvärdet för ett påstående ligger, är det närmare Instämmer helt eller Håller inte alls med?
Valet att använda den automatiska uträkningen som är gjord av programmet var medvetet. Anledningen är att det i den här studien inte krävs mer komplicerade uträkningar. Dessutom minskar risken för fel om värden skulle räknas ut av
19
forskaren själv. Diagram och resultat presenteras för varje fråga i enkäten. Genom att titta på dessa kan man se trender i svar och vad majoriteten anser om dessa påståenden. Genom att jämföra vilka moment som respondenterna tyckte var svårt med den teori om IA som används i studien kunde frågeställningen delvis besvaras. I och med att enkätfrågorna är kopplade till organisations-, märknings-, söknings- och navigationssystem var det möjligt att se vilken av dessa som verkade mest problematisk för respondenterna vilket också var syftet med studien. Exempelvis om många av frågorna kopplade till organisationssystem visade att det inte var ett problem för majoriteten av respondenterna kan det antas att det inte är organisation som är viktigast för att en rörelsenedsatt person ska kunna använda en webbplats på ett bra sätt.
3.6 Analys av intervju
Kvalitativ data bestod i den här studien av information i text till skillnad från den kvantitativ data som bestod av siffor. Data från intervjuerna samlades in genom anteckningar och skrevs rent innan de kunde analyseras. Detta skedde så nära inpå intervjun som möjligt för att informationen ska vara färsk i forskarens minne. Original av anteckningarna sparades och förvaras på en säker plats för att vid behov kunna användas som backup.
Då anteckningarna från intervjuerna redan är nerskalade, det var helt enkelt inte möjligt att skriva ned vart enda ord som sades vid intervjutillfället, görs ingen sammanfattning. Anteckningarna tar upp vad som sagts, men inte vilka frågor som ställts. Frågorna finns i Bilaga B och eftersom intervjun som genomfördes var semistrukturerad spelar inte ordningen på frågorna någon större roll, dessutom fick respondenterna avvika från frågorna och ta upp det som hen själv tyckte var intressant.
Texten från anteckningarna lästes noggrant för att hitta samband och ofta återkommande eller väldigt utstickande svar. Nyckelord markerades i anteckningarna och dessa kunde sedan kopplas samman till övergripande teman. Temat är det som är den underliggande meningen i vad respondenten säger, och inte vad som ordagrant sagts (Hedin, 2011). Efter att varje intervju var granskad och uppdelad i olika teman kunde alla respondenters svar samlas under samma teman, dock markeras citaten eller nyckelorden så att det går att hitta tillbaka till vem som sagt vad.
Varje tema kopplat till organisations-, märknings-, söknings- och navigationssystem med tillhörande citat och nyckelord undersöktes för att se om det fanns likheter och återkommande teman. För att göra informationen så överskådlig som möjligt sattes nyckelord och viktiga meningar in i en tabell, denna återfinns på sidan 31 i tabell 1. För att försöka svara på forskningsfrågan kopplades respondents svar, om möjligt, till någon av de fyra system som teorin för studien bygger på. I Bilaga C finns utskriften av intervjuanteckningarna. Vid en av intervjuerna kom respondenten fram till att hen gillade navigationssystemet på en webbplats, men inte en annan. Dock kunde inte respondenten förklara på vilket sätt den ena var bättre än den andra. Därför jämfördes dessa två navigationssystem utifrån Rosenfeld et. als (2015)
20
beskrivning av hur ett navigationssystem kan byggas upp. Informationen som samlades in sattes in i en tabell för att kunna tolkas på ett enkelt och överskådligt sätt, se tabell 3.
3.7 Forskningsetiska ställningstaganden
Vetenskapsrådet är det organ i Sverige som är tongivande när det kommer till riktlinjer för forskningsetiska ställningstaganden. Vetenskapsrådet har tagit fram fyra huvudkrav som ska konkretiseras och finnas i åtanke vid forskning. Dessa fyra huvudkrav är informations-, samtyckes-, konfidentialitets-, och nyttjandekravet (Vetenskasrådet, 2002).
Informationskravet innebär att de som är berörda av forskningen ska
informeras om forskningens syfte (Vetenskasrådet, 2002). Detta har genomförts i den här studien genom att informera respondenter, i såväl enkäten som intervjuerna, om vad datan som samlas in kommer användas till och i vilket syfte studien utförs.
Samtyckeskravet innebär att deltagaren eller respondenten själva har rätt att
bestämma om de vill medverka i studien eller inte (Vetenskasrådet, 2002). Alla respondenter i den här studien fick frågan om de ville delta, ingen respondent var på något sätt tvingad. Dessutom gav respondenterna i enkäten samtycke om att information om deras rörelsenedsättning behandlas och används i studien.
Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om respondenter ska förvaras och
behandlas på ett sådan sätt att obehöriga inte kan ta del av informationen (Vetenskasrådet, 2002). Både enkäten och anteckningar från intervjun genomfördes helt anonymt vilket gör det mycket svårt att koppla ihop svar med en given person. Endast forskaren själv vet namnet på de tre personer som intervjuades och identiteten är inte antecknad någonstans.
Nyttjandekravet är det fjärde och sista huvudkravet från Vetenskapsrådet och
innebär att den information som samlas in om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål (Vetenskasrådet, 2002). Detta kravet har följts just genom att inte använda den information som samlats in till något annat en den forskning respondenten samtyckt till.
Ett annat av de etiska problem som aktualiserades i den här studien är hantering av känsliga personuppgifter. Enligt Datainspektionen (u.d.) är funktionsnedsättning en känslig personuppgift som kräver samtycke för att hanteras. Detta är i vanliga fall ett problem som kan lösas genom att respondenterna i studien fyller i en samtyckesblankett, detta är dock svårare att göra när en större grupp människor fyller i en enkät via nätet. Lösningen som valdes i den här undersökningen var att genomföra enkäten anonymt och få respondenten att ge samtycke genom att svara på det i enkäten. Det är dock viktigt att respondenten informeras om varför personuppgifterna samlas in och hur dessa kommer att användas. Enligt Datainspektionen ska respondenterna tydligt informeras om vem som begär samtycke, vilken typ av personuppgift, i vilket syfte uppgifterna används och att det är möjligt att ångra sig och ta tillbaka samtycke (Datainspektionen, u.d.).
21
Distribution via en facebookgrupp som forskaren själv ingår i kan innebära ett etiskt dilemma. Via kommentarsfunktionen på inlägget där länken till enkäten publiceras kan respondenterna kommentera enkäten. Detta kan innebära att personer som ännu inte svarat på enkäten påverkas av det som kommenterats av andra personer och respondenter. Detta löstes i det här fallet genom att stänga av kommentarsfunktionen för det specifika inlägget, det är något som författaren själv kan göra. Detta innebär att det inte går att interagera med inlägget med text, det går endast att gilla inlägget och klicka sig vidare via länken.
22
4 Resultat
Analysen av den data som samlats in genom enkät och intervjuer har resulterat i ett resultat som har möjlighet att svara på forskningsfrågan. Då datan har analyserats på två olika sätt för de två respektive datainsamlingsmetoderna presenteras dessa i två olika, separata, avsnitt. Dessa resultat sammanfattas sedan tillsammans i slutet av kapitlet.
4.1 Enkät
Figur 6. Antalet inskickade och ej inskickade svar för enkätundersökningen
Enkäten fick under den publicerade perioden in 22 svar. Figur 6 visar antalet inskickade och ej inskickade svar för varje dag under perioden. Diagrammet visar att 14 svar inte skickades in av någon anledning. Det beror troligtvis på de inledande frågorna som handlar om hantering av personuppgifter och om respondenten har en rörelsenedsättning. Om respondenten svarade ’Nej’ på någon av dessa avslutades enkäten utan att svaret skickades in.
4.1.1 Hjälpmedel, svårigheter och enheter
Figur 7 Andel som använder hjälpmedel för att använda dator eller mobil
15 personer svarade på den öppna frågan om de har några svårigheter med sin internetanvändning. Figur 7 visar att 4 av respondenterna svarade att de inte hade
23
några svårigheter alls. Det innebär att 50 % (11 av 22) svarat att de har svårigheter med sin internetanvändning.
De svårigheter som var vanligast bland respondenterna var användning av mus och tangentbord, antingen på grund av nedsatt funktion i händerna eller att respondenten endast kan använda en hand. Även tangentbordkommandon där två händer krävs eller att skriva ”snabbt” är ett vanligt problem.
De flesta respondenterna, 81,8 %, använder inget hjälpmedel i samband med internetanvändning via dator eller mobil enhet. Bland de 18,2 % som använder ett hjälpmedel var anpassning av möss och tangentbord vanligast.
Figur 8 Föredragen enhet för internetanvändning
Figur 8 visar att av de 22 respondenterna angav 81,8 % att de föredrar att använda en dator utan touchskräm framför en smartphone eller surfplatta med touchskärm. Därefter är smartphone med touchskärm näst populärast, 6 av 28 fördrar att använda en smartphone för att besöka webbplatser. Endast 4 av 28 svarar att de föredrar en surfplatta. Anledningen till att det inkommit 28 svar på frågan, med endast 22 respondenter är att det gick att välja flera alternativ.
24
4.1.2 Organisationssystem
Figur 9 Förståelse av informations placering på en webbplats
Figur 9 visar att ingen av respondenterna svarade att de har svårt att förstå hur information och objekt är placerade på en webbplats. Medelvärdet för svaren var 4,3 vilket innebär att de allra flesta instämmer delvis eller helt med påståendet.
Figur 10 Vetskapen om vart användaren ska leta efter information på en webbplats
Figur 10 visar att majoriteten, 86,4 %, svarar även att de vet vart de ska leta efter information/objekt på en webbplats. Två respondenter håller sig neutrala till frågan och endast en (1) respondent svarar att hen till viss del har svårt att veta vart hen ska leta efter information på en webbplats.
25
Figur 11 Att hitta information på förväntade plaster på en webbplats
På frågan om respondenterna hittar information på de platser på en webbplats där de tror att det ska finnas är svaren mer spridda. Figur 11 visar att 59 % anger att de hittar informationen där de tror att den ska finnas, 9 % är neutrala och 32 % gör inte det. Medelvärdet är 2,4 vilket indikerar att svaren är något så när neutrala, men med en dragning åt att de hittar information där de tror att den bör finnas.
Detta resultat kan sammanfattas till att personer med rörelsenedsättning inte i någon stor utsträckning har problem med att hitta information och objekt på en webbplats, de vet oftast var de letar efter oftast finns placerat.
4.1.3 Etiketteringssystem
Figur 12 Hinder vid dåligt märkta webbplatser
Figur 12 visar att endast 18 % av respondenterna anger att de delvis behöver etiketter på objekt för att kunna använda en webbplats på ett effektivt och användbart sätt. Dock svarar majoriteten, 59,1 %, att de inte har ett stort behov av etiketter och märkningar för att använda en webbplats.
26
Figur 13 Förståelse av ikoner
Majoriteten av respondenterna förlitar sig inte på etiketter eller ALT-text vid ikoner för att förstå vad de innebär. Figur 13 visar att 77,3 % anger att de inte behöver den här typen av märkning. 2 av 22 respondenter är neutrala i frågan och 3 respondenter svarar att de helt eller delvis behöver beskrivande märkning för ikoner för att förstå dess betydelse.
Figur 14 Märkning av vad bilder föreställer
Inte heller är utebliven beskrivning av bilder ett problem för majoriteten av respondenterna. Figur 14 visar att 77,3 % håller inte alls eller delvis inte med om att de är i ett stort behov av beskrivning av bilder för att en webbplats ska vara användbar. Det är lika stor andel från Figur 13 som inte kräver beskrivning av ikoner för att förstå dess innebörd. Endast 3 av 22 svarar att de helt eller delvis är i stort behov av märkning och beskrivning av bilder för att förstå vad de föreställer och dess innebörd.
27
Resultatet visar att respondenterna i den här studien inte är i något större behov av märkningssystem på webbplatser. Det påverkar inte användningen av webbplatsen något avsevärt om märkningen är bristfällig eller helt utebliven, de kan förstå och se vad en knapp eller bild föreställer. En mycket liten andel av respondenterna anser dock att de behöver märkningen för att kunna använda webbplatsen på ett effektivt och användbart sätt.
4.1.4 Navigationssystem
Figur 15 Att hitta information när det krävs många klick
Att klicka många gånger för att hitta fram till önskad information är ett problem för vissa och inte alls för andra. Figur 15 visar att 55 % tycker inte alls eller delvis inte att det är något problem att klicka många gånger för att hitta rätt på en webbplats. 36 % instämmer delvis i att det är ett problem och 5 % instämmer helt i att det är ett problem. Resterande var neutrala i frågan.
Figur 16 Storlek och placering av länkar och knappar
Även i frågan om länkar eller knappar är för små för att kunna användas på ett bra sätt visar resultatet en stor spridning. Figur 16 visar att 45,5 % tycker inte
28
alls att det är ett problem samtidigt som 40,9 % tycker delvis att det är ett problem. Ingen respondent har svarat neutralt i frågan.
Figur 17 Användning av tangetbord för att navigera en webbplats
Figur 17 visar att majoriteten av respondenterna, 72,7 %, väljer att inte använda ett tangentbord framför en mus för att navigera webbplatser. Det kan då antas att de föredrar att använda musen. Endast ett par respondenter föredrar helt eller delvis att använda tangentbordet framför musen för att navigera genom en webbplats.
Figur 18 Användning av enhet med touchskärm för att besöka webbplatser
Vid frågan om respondenterna föredrar att använda enheter med eller utan touchskärm är utan touchskärm det svar som är vanligast. Figur 18 visar att 54,4 % håller inte alls med och 18,2 % håller delvis inte med om att de föredrar touchskärmar för att det är enklare att navigera genom webbplatser.
29
Figur 19 Länknavigering eller att söka fram information på en webbplats
Figur 19 visar att majoriteten av respondenterna anger att de helt (36,4 %) eller delvis (18,2 %) instämmer i att de föredrar att navigera en webbplats genom att klicka på länkar eller knappar snarare än att söka sig fram. Dock anger 31,8 % att så inte är fallet.
Dessa resultat visar att navigation är det område som har mest spridning, det är få frågor eller påståenden där respondenterna är enade. Ofta är det hälften som instämmer helt eller delvis och hälften som inte håller med helt eller delvis.
4.1.5 Söksystem
Figur 20 Användbarheten av en intern sökmotor
Majoriteten av respondenterna är eniga om att de allt som oftast får fram den information de letar efter genom att söka på en webbplats. Figur 20 visar att 59,1 % instämmer delvis och 22,7 % instämmer helt. Endast 2 av 22 respondenter (9,1 %) anger att de delvis inte får fram den information de letar efter genom att söka.
30
Figur 21 Hantering av stavfel vid användning av sökmotorer
Att en sökmotor på en webbplats inte hanterar stavfel och ordval är någon som de flesta av respondenterna inte stöter på. Figur 21 visar att endast 4,5 % instämmer helt i att det är ett problem som ofta uppstår, 13,6 % instämmer delvis.
Figur 22 Hitta till information genom sökning eller länknavigering
Figur 22 visar att många av respondenterna, 36,4 %, ställer sig neutrala till frågan om de föredrar att söka fram information framför att klicka sig fram. Majoriteten håller helt (18,2 %) eller delvis (31,8 %) med om att de föredrar sökning framför navigering genom länkar.
Dessa resultat kan sammanfattas till att söksystem ofta är fungerande för respondenterna. Många föredrar att söka fram information istället för att klicka sig fram, men en stor grupp har ingen preferens.
31
4.2 Intervju
Intervjun genomfördes med tre personer vid tre olika tillfällen. I tabellen nedan återfinns ämnen som diskuterades och hur varje person svarat och resonerat på dessa frågor. Nedan presenteras det sammanlagda resultatet från intervjuerna.
Tabell 2
Översikt över empirin som samlats in från intervju med tre respondenter.
Nyckelord Person 1 Person 2 Person 3
Nedsättning Muskeldystrofi,
muskelsvaghet Muskelsvaghet, ledstelhet Muskelsvaghet, ledstelhet
Hur det påverkar
internetanvändning Kan inte röra armar och händer. Kan inte använda fysiskt tangentbord
Inte alls Svårt att använda händer och armar, men inte omöjligt
Föredragen enhet Dator, större skärm så att han kan ha flera fönster uppe samtidigt och slippa växla
Smartphone, har
inget annat Bärbardator med musplatta
Hjälpmedel Skärmtangentbord,
klickar med musplattan som finns på datorn.
Inget Tröga tangenter och
kortkommandon
Upplevda problem
(vilket system det är kopplat till)
Många klick, tar lång tid att skriva och navigera.
Problem när tjänster kräver att man byter enhet eller fönster.
(Navigation)
Inget
(-)
Att växla enheter, mellan dator och mobil. När webbplatsen kräver att tangentbordet används, föredrar musen för mindre uppgifter. (Navigation)
Ber om hjälp Mycket sällan, vill
klara det själv Nej Endast inloggning vid på bank
32 Ändra något med
webben Kunna skriva och navigera med tanken, inte behöva använda rösten eller kroppen.
Inget Komprimera webbplatser för att slippa stora rörelser.
Ta bort att det dyker upp många undermenyer
Av de tre rörelsenedsatta personer som intervjuades angav två att de till viss del upplever vissa problem med att använda internet. Alla tre har liknande svårigheter på grund av sin rörelsenedsättning, svårt att använda armarna och händerna. Trots detta är det inte många hjälpmedel som används, om några alls. De hjälpmedel som faktiskt används är alla inbyggda i datorns mjukvara, som skärmtangentbord och tröga tangenter. Tröga tangenter innebär att användaren inte behöver hålla ned flera tangenter samtidigt för att utföra till exempel ett kortkommando, istället kan tangenterna tryckas ned efter varandra men datorn uppfattar det som att de hålls ned samtidigt.
2 av 3 föredrar att använda en dator med musplatta för att använda internet och surfa på webben, men använder även en smartphone. 1 av 3 föredrar en smartphone och använder inget annat.
Av de två som upplever problem är de främsta hindren i att växla fönster och enheter. Användning av BankID vid köp är något som flera tycker är problematiskt. Problemet ligger i att de behöver växla fönster eller enhet och eftersom de inte har någon bra funktion i armar och händer bildar detta ett problem.
Gemensamt för alla var att de inte hade några problem med att förstå och hitta information på webben. Inte heller sökning av information var ett problem. Dock nämnde en av respondenterna att det ibland var svårare för henne att söka än hennes yngre assistenter, dock menar hon att det beror på åldern (48 år) och inte hennes rörelsenedsättning.
Respondenterna har även gemensamt att de mycket sällan, och helst inte alls, ber om hjälp med att göra saker på webben. Anledningen är att de kan och främst vill klara det på egen hand då internet är en av de få platser där de är mest självständiga.
De två personer som upplever problem med webben uppger att webbplatser med djupa hierarki är problematiskt. Det på grund av att det krävs många klick för att få fram önskad information. Dessutom är det problematiskt med drop-down menyer som vid hovring öppnar nya undermenyer, när dessa blir allt för långa eller många skapar det problem.
