Användandet av smartphones bland
studenter: en av 2000-talets källor till
upplevd stress?
En jämförande studie bland män och kvinnor
The use of smartphones among students: one of the 21st century’s sources to
perceived stress?
A comparative study between men and women
Emma Backman
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Vård- och stödsamordnarprogrammet
C-kurs, 15 hp
Nina Svensson, Charlotte Bäccman Fredrik Hjärthag
Sammanfattning
Med syfte att undersöka ett eventuellt samband mellan smartphone-användande och upplevd stress har en kvantitativ enkätundersökning, som antog en deduktiv ansats, genomförts. Studien undersökte också om det fanns könsskillnader mellan smartphone-användande och upplevd stress. Valet av undersökning grundades utifrån att en stor majoritet av världens befolkning äger en smartphone och använder den dagligen i sitt vardagsliv samt att stress är en av våra största folkhälsosjukdomar. Urvalet bestod av 128 studenter vid Karlstads universitet som fick besvara en anonym elektronisk enkät. Smartphone-användande mättes genom en reviderad Smartphone Addiction Scale (SAS). Upplevd stress mättes genom en del från Stress-Energi-Forumläret (SE).
Data har hanterats i SPSS och analyserats med Pearsons korrelationskoefficient samt två oberoende t-test. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan smartphone-användande och upplevd stress bland kvinnor. Ett oberoende t-test visade även en skillnad mellan könen då kvinnor skattade högre, i både smartphone-användande samt i upplevd stress, gentemot männen.
Utifrån denna studies resultat, drogs slutsatsen att högre skattning av smartphone-användande, bidrog till högre skattning av upplevd stress hos kvinnor. Sociala medier verkade vara den främsta funktionen i smartphonen som orsakade högre upplevd stress.
Abstract
With a purpose to examine a possible correlation between smartphone use and perceived stress a quantitative study, with a deductive approach, has been made. The study also looked at gender differences between smartphone use and perceived stress. The study’s approach was founded on the basis that a large majority of the world population owns a smartphone and use it daily in their everyday lives, and that stress is one of our major public health issues. The sample consisted of 128 students at Karlstad University who were asked to answer an anonymous electronic survey. A revised Smartphone Addiction Scale (SAS) measured Smartphone usage. Perceived stress was measured through a part of the stress-energy-form (SE).
The data has been processed in SPSS and analyzed with the Pearson correlation coefficient and two independent t-test. The results showed that there was a positive
correlation between smartphone use and perceived stress among women. An independent t-test also showed a gender gap as women measured higher, in both the smartphone use and the perceived stress, in relation to men.
Based on this study’s results, you could probably suggest that higher estimation of smartphone usage, contributed in higher estimation of perceived stress among women. Social media appeared to be the primary function of the smartphone that contributed to higher perceived stress.
Förord
Tack till mina handledare Nina Svensson och Charlotte Bäccman. Tack för att ni har guidat, stöttat, diskuterat och visat engagemang. Tack till min familj och mina vänner som haft överseende och förståelse. Tack för den energi jag har kunnat hämta från er. Tack till min handledningsgrupp. Tack för era synpunkter och er hjälp.
Ett extra tack till min klasskamrat Malin. Tack för att du har motiverat och stöttat. Tack för att du har frambringat min finska sisu när jag har känt för att ge upp och sist men inte minst, tack för att du har bidragit med skratt.
Society, you’re a crazy breed.
Inledning
För människor är kommunikation en stor och viktig del som utgör en förutsättning för psykisk, social samt kulturell utveckling (Nilsson & Waldemarson, 2007). Människan har, sedan hon kom till jorden, utvecklat flera olika språk och koder för kommunikation (Leigert, 2014). Exempelvis grottmålningar, runstenar, vägskyltar och graffiti (Leigert, 2014).
Begreppet kommunikation härstammar från communicare på latin, som betyder att något ska bli gemensamt. Detta innebär att människan både meddelar samt delar med sig av något, såsom handlingar, upplevelser, innebörder, känslor och värderingar (Nilsson & Waldemarson, 2007). Kommunikation brukar delas upp i två kanaler - icke-verbal samt verbal
kommunikation (Nilsson & Waldemarson, 2007). Nilsson och Waldemarson (2007) menar att verbal kommunikation är baserat på ord medan icke-verbal kommunikation är ordlöst. Till exempel är kroppsspråk, teckenspråk, kläder och tatueringar icke-verbal kommunikation (Nilsson, Waldemarson, 2007). Under senaste åren har dock nya former av kommunikation utvecklats i form av avancerad teknik, där internet är det största underlaget för globala kommunikationsmöjligheter (Leigert, 2014). Vill en person få tag på någon annan kan detta idag göras genom textmeddelanden (SMS), mejl eller via de olika chattfunktioner som erbjuds på internet och sociala medier (Jansson, 2013). Vidare menar Jansson (2013) att, eftersom teknik blir en alltmer viktig del till umgänge, blir det också svårt att föreställa sig ett liv utan tekniken.
Sociala medier är internetbaserade samlingsplatser där användaren kan skapa en relation och ett socialt umgänge med andra användare (Leigert, 2014). Utmärkande för sociala medier är att det oftast krävs ett medlemskap samt en inloggning, därefter tilldelas varje användare ett eget utrymme på hemsidan där det är fritt för användaren att dela foton eller personlig information med andra (Skolverket, 2013). Sociala medier kan även användas som exempelvis nyhetsflöde, marknadsföring och underhållning (Leigert, 2014). Sociala medier kan skiljas från massmedier då innehållet på sociala medier skapas av användarna (Leigert, 2014). Servrarna som tillhandahåller sociala medier och lagrar informationen ägs oftast av företag, men innehållet samt kommunikationen sköts av användarna (Nationalencyklopedin, 2015). Facebook, Twitter och Youtube är några exempel på sådana sociala medier
(Nationalencyklopedin, 2015) där Facebook idag är det största sociala mediet i samhället (Kuznekoff & Titsworth, 2013). Sociala medier är enligt Kuznekoff och Titsworth (2013) en bidragande orsak till att användandet av smartphones har ökat.
Smartphones har nästintill helt ersatt den klassiska mobiltelefonen i dagens samhälle (Statens medieråd, 2015). Det inte ovanligt att se att människor som går längs med gatorna
eller sitter på restauranger riktar sin uppmärksamhet gentemot sina smartphones, istället för att fokusera på sin omgivning eller sitt sällskap (Sultan, 2013). Att så mycket fokus läggs på smartphonen leder även till att människor pratar allt mindre med varandra samt att förmågan att lyssna på sina medmänniskor påverkas (Sultan, 2013). En smartphone är en mobiltelefon med komplicerade datorfunktioner såsom kamera, uppkoppling till internet och gps,
funktionerna i en smartphone styrs genom att trycka/peka/dra på en pekskärm som är tryckkänslig (Nationalencyklopedin, 2015). Enligt Jung (2014) är den mest originella aspekten med en smartphone att användaren kan ladda ner mobilapplikationer, så kallade appar till sin smartphone. Appar kan vara till exempel spel eller redan webbaserade tjänster som blir enklare att nå via en direktlänkad app (Jung, 2014). Möjligheten att ladda ner appar leder också till att användaren kan göra sin smartphone personlig genom att ladda ner de appar som uppfyller de individuella behoven samt kraven användaren har (Jung, 2014). Smartphonen har blivit en del av identiteten och vissa användare dekorerar sin smartphone och har unika ringsingnaler för att uttrycka sin identitet ytterligare (Walsh, White & McD Young, 2010). Att en smartphone kan göras så personlig innebär även att användare kan ha olika syften med sin smartphone, därför kan det hävdas att en smartphone är vad användaren personligen anser att den är, snarare än att den är en förutbestämd produkt (Jung, 2014). Alla stora namn inom mobiltillverkning har idag utvecklat smartphones och gränsdragningen mellan en smartphone och en dator är diffus, då en smartphone innehåller de vanligaste datorfunktionerna som mejl, sociala medier, internet och så vidare (Nationalencyklopedin, 2015).
Antalet smartphones i världen översteg 5,6 miljarder år 2011 vilket är en ökning på 11% från året innan (Negahban & Salehan, 2013). Smartphones är idag så avancerade att människor är beroende av dem i sitt vardagsliv (Negahban & Salehan, 2013). Som beskrivits inledningsvis kan flera funktioner genomföras via en smartphone: telefonsamtal, skicka SMS, skicka mejl, surfa, spela spel med mera (Negahban & Salehan, 2013). Kuznekoff och
Titswoth (2013) redovisade statistik från år 2011 som visade över 500 miljoner aktiva användare på Facebook samt att hälften av dessa loggar in via en smartphone. Samma studie visade även att de användare som har tillgång till Facebook via sin smartphone, är dubbelt så aktiva, än de användare som inte loggar in via en smartphone (Kuznekoff & Titsworth, 2013). Enligt Negahban och Salehan (2013) har smartphones många fördelar för användarna. Walsh med flera (2010) fann bland annat att yngre personer känner sig värdefulla och
omtyckta när de får kontakt med andra via sin smartphone samt att de känner en social tillhörighet då det är lätt att hålla kontakten med vänner och familj. Samma studie visar dock
även att de individer som inte får kontakt med andra känner sig bortglömda och mindre värda (Walsh med flera, 2010). Jansson (2013) menade också att sociala medier används för att kunna ge samt få emotionell bekräftelse. Vidare menade Jansson (2013) att det främst är kvinnor som anser att sociala medier är viktiga för att känna närhet till vänner och familj. Könsskillnaden i uppfattningen kring hur viktigt det är med sociala medier tros bero på att kvinnor generellt värnar mer om att vårda nära relationer (Jansson, 2013). Sociala medier gör det även möjligt att lagra bekräftelsen, vilket gör att användaren har tillgång till bekräftelsen var- och när som helst (Jansson, 2013).
Det ökande smartphone-användandet har också bidragit till många sociala dilemman (Negahban & Salehan, 2013). Exempel på dilemman är att smartphones används under förbjudna eller farliga omständigheter såsom bilkörning, tvångsmässigt användande och även beroende. För en del personer genererar användandet av tekniska enheter så behagliga känslor att de gör vad som helst för att få fortsätta med sitt användande (Negahban & Salehan, 2013). Beroende av teknik har definierats som en interaktion mellan människa och maskin som inte är kemisk i sin natur, detta har dock kritiserats av vissa som anser att ett beroende endast kan utvecklas vid intag av droger (Sultan, 2013). Roberts, Yaya och Manolis (2014) menar däremot att alla enheter som ger en behaglig känsla kan vara beroendeframkallande. Ett beteendeberoende liknar ett substansberoende så till vida att det styrs av ett invant mönster, ett tvång att fortsätta användningen trots dess negativa inverkan på välbefinnandet samt att det saknas kontroll över beteendet (Roberts med flera, 2014). Oftast är användandet ett sätt att minska smärta och fly från verkligheten (Van Deursen, Bolle, Hegner & Kommers, 2015). Vidare menar Walsh med flera (2010) att beteendet blir en källa till njutning och efter ett tag krävs mer användning för att uppnå samma positiva känsla, vilket leder till tillbakadragande, eufori samt konflikter med andra runt omkring. Levitin (2015) förklarar njutningskänslan som uppstår som en effekt av att hjärnans centra, för nyhetssökande och belöningssökande, rycks igång när flera funktioner utförs samtidigt via smartphonen och därmed sänds en explosion av belöningshormoner, så kallade endogena opioder, ut.
Sansone och Sansone (2013) poängterar att smartphones är en relativt ny teknik som hela tiden utvecklas, därför fortsätter också potentiella fördelar med smartphones att växa fram, men smartphones medför även psykosociala risker. Ett exempel på en sådan risk är stress från användandet, som tycks ha sitt ursprung i att människor känner sig tvingade att alltid vara tillgängliga via sin smartphone och att genast besvara andra som hör av sig (Sansone & Sansone, 2013). Även The British Psychological Society (2012) har hittat ett samband mellan smartphones och stress och poängterar att stress utvecklas då det uppstår ett
tvångsmässigt beteende att alltid kolla efter nya meddelande, notiser samt uppdateringar. En del jämför en signal eller vibration ifrån sin smartphone med ljudet ifrån en siren, då båda scenariona leder till en kraftig reaktion hos individen, som tycker sig ha tappat kontrollen och därmed upplever en känsla av att vara stressad (Tarafdar, Tu, Ragu-Nathan & Ragu-Nathan, 2015; Krishnan, Kurtzberg & Naquin, 2014). Vidare menar The British Psychological Society (2012) att de användare av smartphones som har den högsta nivån av upplevd stress är de som känner ”fantomvibrationer”, det vill säga de som tror sig känna av en aktivitet i sin
smartphone genom en vibration när det i själva verket inte finns någon. Desto mer en individ känner sig stressad eller oroad över att missa en aktivitet på sin smartphone, ju mer börjar också hen att använda sin smartphone (The British Psychological Society, 2012).
Lee, Chang, Lin och Cheng (2013) gjorde en studie om nackdelarna med smartphones, undersökningen syftade till att titta närmre på den stress som uppkommer när personer
använder sin smartphone på ett tvångsmässigt sätt. Respondenterna i studien tittade på sina mobiler cirka 34 gånger om dagen, många gånger reflexmässigt. Studien fastställde också att mobilerna var det första respondenterna tittade på när de vaknade och det sista de tittade på innan de somnade (Lee med flera, 2013). Vidare visade Roberts med flera (2014) i sin studie att en tredjedel skickade över 90 sms per dag. Flera psykologiska karaktärsdrag, i
kombination med hur mycket tid och vilken funktion i en smartphone som används, bidrar till ökad stress samt ett tvångsmässigt användande (Lee med flera, 2013). Exempel på sådana karaktärsdrag är extern locus of control, vilket innebär att en person tror att hen inte kan påverka sin livssituation då det avgörs av ödet. Personer med social ångest löper också en större risk att utveckla ett tvångsmässigt användande då en smartphone bidrar till att de slipper kommunicera öga mot öga med en annan individ. Materialister är även de högriskpersoner för att de binder sig känslomässigt till materiella ägodelar såsom en
smartphone (Lee med flera, 2013). Yngre personer är ofta materialister då de vill äga enheter som representerar deras attityder, värderingar och sociala position (Walsh med flera, 2010). Låg självkänsla ökar också risken för ett problematiskt användande då smartphonen har visats vara ett verktyg för att förbättra självkänslan enligt Walsh med flera (2010).
Lee med flera (2013) menar dessutom att det finns en skillnad mellan män och
kvinnor, främst för att de använder olika funktioner i sina smartphones. Kvinnor ägnar mer tid åt sina smartphones för att behålla sociala kontakter via sociala medier och textmeddelanden, medan männen tenderar att använda sina smartphones i professionella sammanhang, till exempel affärs- eller arbetsmässigt. Kvinnor lider dessutom av social ångest i större
vid negativa mellanmänskliga tillställningar samt för att de har svårare för att prata inför publik och i grupp (Van Deursen, 2015; Lee med flera, 2013). Vidare fann Misra och
McKean (2000) att kvinnor lider av stress som leder till psykiska besvär i större utsträckning än män. Andra studier har dock visat en liten eller ingen skillnad alls mellan könen vad gäller användningen av smartphones (Roberts med flera, 2014).
Cassidy (2003) nämner att globala kommunikationssystem kan skapa relationer och bli en stresskälla, en del människor blir starkt påverkade av allt negativt som händer i omvärlden som delas genom de globala kommunikationssystemen. Detta fenomen kom att kallas medkänsleutmattning. Radio, tv och internet är några globala kommunikationssystem (Nationalencyklopedin, 2015). Sociala medier bidrar exempelvis till att människor får ta del av protester, kommunala volontärjobb samt politiska åsikter (Wenjing, 2014).
Stress har definierats som händelser i omgivningen som ställer krav på individen (Cassidy, 2003). Individer har alltid blivit utsatta för händelser eller situationer som ställer krav. Studenter möter krav i form av begränsad ekonomi, tidsramar för arbeten samt tentor som ska avklaras (Cassidy, 2003; Misra & McKean, 2000). De studenter som främst känner av stress är de som precis påbörjat en utbildning, medan de som studerat ett tag har lärt sig att hantera stressen bättre (Misra & McKean, 2000).
Att vara stressad är dock ingen sjukdom, utan en naturlig psykologisk samt biologisk reaktion på yttre påfrestningar hävdar Herlofson med flera (2009). Stress skulle kunna sammanfattas som ett samspel mellan individer och omvärlden menar Cassidy (2003), där en brist sinsemellan leder till fysisk eller psykisk ohälsa, alternativt bådadera (Cassidy, 2003; Herlofson med flera, 2009). Lundin och Mellgren (2012) säger att stress påverkar
koncentrationsförmågan negativt och då många lever på en kontinuerligt hög stressnivå är det viktigt att befinna sig i lugna miljöer, utan ljud emellanåt. Levitin (2015) redovisade nyligen att stress från att hantera flera saker runt omkring samtidigt orsakar större skador på minnet och vår förmåga till koncentration än vad gräsrökning gör. Vidare poängterar Cassidy (2003) att vad som upplevs som stressande för en individ behöver inte vara det för en annan. Hur reaktionen yttrar sig beror på dels på stressens art samt dess varaktighet (Herlofson med flera, 2009). Människans stressystem är från början uppbyggt för att reagera på plötsliga, fysiska hot men i dagens moderna samhälle utsätts individer i större utsträckning för psykisk och psykosocial stress som istället är långvarig (Socialstyrelsen, 2009; Åsberg med flera, 2010). Besvär som ständig trötthet, oro, ängslan, ångest samt smärtor i nacke- och skuldror har ökat sedan början av 2000-talet (Socialstyrelsen, 2009). Smärtorna kan bero på fysisk lättare belastning, som användande av datorer, smartphones, lättare monteringsarbeten samt
kassaarbete (Socialstyrelsen, 2009). Idag läggs dessutom ett större ansvar på individen vid till exempel arbetsplatser, då individen själv i allt större utsträckning får definiera sina
arbetsuppgifter och dess omfattning samt klara av att sätta en tydlig gräns mellan arbete och privatliv (Socialstyrelsen, 2009). Under en arbetsdag eller bara en timme kan det krävas att flertalet uppgifter utförs samtidigt, som att läsa- och svara på mejl, att ringa- och besvara samtal, att gå på möten samt att slutföra pappersarbeten (Krishnan med flera, 2014). Konstant byte av fokus mellan uppgifter bidrar till en känsla av evig tidsbrist (Krishnan med flera, 2014) och information från flera håll samtidigt är omöjligt att hinna processa effektivt vilket leder till stress (Tarafdar med flera, 2015). Att utföra flera sysslor samtidigt har vidare visat sig öka produktionen av stresshormonet kortisol samt produktionen av kamp-flykthormonet adrenalin, vilket i sin tur leder till ångest (Levitin, 2015). Derks, van Duin, Tims och Bakker (2015) menar att arbetsgivare förväntar sig att anställda ska finnas tillgängliga även utanför arbetstid, vilket skapar en obalans mellan arbete och privatliv. Att tillhöra en kultur där du förväntas att alltid vara tillgänglig och snabbt kunna svara på mejl, SMS eller samtal är stressande och gör det svårare att slappna av hemma. Dessvärre uppmärksammas sällan dessa konsekvenser då det verkar harmlöst att snabbt besvara ett inkommande mejl (Derks med flera, 2015). Ju mer tid som läggs på smartphonen desto mindre tid blir över till exempelvis hushållssysslor och familjemedlemmar, vilket leder till ytterligare stress då både
förväntningar från privatliv samt arbetsliv ska uppfyllas (Derks med flera, 2015). Vidare menar Derks med flera (2015) att stressen påverkar livstillfredsställelsen och sömnen negativt.
Stressrelaterad ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning i dagens samhälle (Åsberg med flera, 2010). Trots detta menar Levitin (2015) att våra hjärnor är mer sysselsatta än någonsin tidigare, vi blir ständigt attackerade av fakta, struntprat, rykten och så vidare som utger sig för att vara information. Att försöka sålla ut vad som är relevant och vad du kan ignorera är ansträngande. Vidare menar Levitin (2015) att vi idag utför jobben för tio olika personer samtidigt som vi ska hinna med familj, vänner, barn, fritidsintressen samt karriärer. Förr bokades resor via resebyråer, säljare hjälpte till att hitta varor i butikerna och professionella maskinskrivare/sekreterare hjälpte dem som inte hann med sin egen korrespondens, idag gör vi detta på egen hand (Levitin, 2015).
Problemformulering
En del tidigare studier har alltså visat att det finns vissa kopplingar mellan smartphone-användande och stress, däremot finns det skilda åsikter om huruvida det
förekommer könsskillnader eller inte. Tidigare studier utgår främst från stickprov från stora städer i Asien och Nordamerika. Med tanke på att största delen av världens befolkning äger en smartphone är det relevant att titta närmre på förhållandet mellan smartphone-användning och upplevd stress även i Europa, Sverige – blir utfallet detsamma här? Och hur är det med
svenska studenter – kan en del av deras upplevda stress förklaras av smartphone-användning?
Syfte och frågeställning
Syftet med studien var att studera smartphone-användande och dess förhållande till upplevd stress, samt se om det förekommer könsskillnader i avseende på upplevd stress och smartphone-användande. De frågor studien sökte besvara är (I) Finns det ett samband mellan en individs smartphone-användande och upplevd stress? (II) Finns det någon skillnad mellan män och kvinnor angående smartphone-användande och upplevd stress?
Metod Deltagare
Deltagarna i studien var studenter vid Karlstads universitet. Data samlades in genom ett tillfällighetsurval, vilket innebär att de som besvarade enkäten var de som var tillgängliga under tiden enkäten var öppen (Hayes, 2011). Inklusionskriterierna för att medverka i studien var att man skulle vara student vid Karlstads universitet samt äga en smartphone. Av totalt 128 deltagare var 21 stycken män och 105 stycken kvinnor. Två av deltagarna angav inget kön. Ett histogram och ett Kolmogorov-Smirnov test av normalfördelning visade att
könsfördelningen inte var normalfördelad i denna studie. Åldersspannet sträckte sig från 19-45 år och medelåldern på deltagarna var 25,18 år (s=5,26). En deltagare angav ingen ålder. Samtliga deltagare angav att de äger en smartphone.
37,5% av alla deltagare har ägt en smartphone mellan 5-6 år. 59,4% av deltagarna angav att de skickar mellan 1-10 sms om dagen och 78,9% av samtliga deltagare uppgav att de ringer 1-5 samtal om dagen. 43,8% av deltagarna använder sin smartphone mellan 3-4 timmar om dagen och 53,1% av samtliga deltagare angav att den funktion de främst använder i sin smartphone är sociala medier. Funktionen som fick högst frekvens hos kvinnorna var sociala medier och därefter sms. För männen var den funktion med högst frekvens surfing på internet och därefter sociala nätverk. Utöver dessa funktioner angavs även övriga
funktionerna att lyssna på podcast och ljudböcker.
68,0% av samtliga deltagare ansåg att de använder sin smartphone för mycket, detta skiljer sig dock åt när frekvensen räknas ut på gruppnivå. 73,3% av samtliga kvinnor ansåg att
de använder sin smartphone för mycket medan 26,7% av kvinnorna ansåg att de inte använder sin smartphone för mycket. Hos männen ansåg 38,1% att de använder sin smartphone för mycket medan 61,9% ansåg att de inte använder sin smartphone för mycket. På påståendet: Livet skulle kännas tomt utan min smartphone ifrån SAS-skalan visade det sig att könen hade märkbart olika frekvensfördelning samt medelvärden. Av kvinnorna angav 27,6% svaret stämmer helt och endast 5,7% angav svaret stämmer inte alls. Motsvarande hos männen visade att 14,3% angav svaret stämmer helt medan hela 23,8% av männen angav svaret stämmer inte alls. Kvinnorna skattade högre på påståendet (M=3,84, s=1,08) än männen (M=2,90, s=1,41).
Ett Mann-Whitney U-test visade ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor gällande: hur länge de ägt en smartphone U=994,5, z=-0,74, p=0,457, hur många samtal, ungefär, de ringer per dag med sin smartphone U=939,5, z=-1,49, p=0,136, hur många textmeddelanden (SMS), ungefär, de skickar per dag med sin smartphone U=1301, z=1,47, p=0,142 och hur mycket, ungefär, de använder sin smartphone, i tid, per dag U=1338, z=1,63, p=0,103. Vidare visade ett Chi-två test en signifikant skillnad mellan män och kvinnor
gällande: hur vida de anser att sitt smartphone-användande är för högt eller inte, X2=9,90, p=0,002.
Design
Studien utgick från ett stickprov vid Karlstads universitet och hade en deduktiv ansats. Första delen av studien var utformad enligt en korrelationsdesign. Variablerna som
undersöktes i korrelationsdesignen var smartphone-användande och upplevd stress. I den andra delen av studien tillämpades oberoende mätning. Den oberoende variabeln var kön och beroende variablerna var smartphone-användande samt upplevd stress.
Instrument och datainsamlingsmetod
Till denna studie skedde datainsamlingen via en elektronisk enkät (se bilaga 3) som syftade till att undersöka smartphone-användande och upplevd stress bland studenter. Då målet med studien var att få data baserat på mätinstrument och studien var menad att mäta samband och skillnader var en kvantitativ metod lämplig, till skillnad från en kvalitativ metod som är ämnad att mäta tankar, åsikter och känslor (Hayes, 2011). Vidare menade Hayes (2011) att enkät som datainsamlingsmetod är adekvat i avseende att nå ut till många individer och där intresset ligger i resultat som är generaliserbara snarare än individuella.
Enkäten skapades i enkätverktyget Survey and Report och bestod av bakgrundsfrågor samt ytterligare två mätinstrument med likertskalor. För att mäta smartphone-användande
tillämpades en redigerad version av Smartphone Addiction Scale (SAS) och för att mäta upplevd stress användes en redigerad version av SE-formuläret (SE). Sammanlagt innehöll enkäten 12 frågor med det obligatoriska samtycket inräknat och hela mätinstrumenten räknade som en fråga. Totalt innehöll de två mätinstrumenten 27 påståenden. Samtliga svarsskalor på mätinstrumenten var på ordinalnivå.
The problematic mobile phone use questionnaire (PMPUQ). Mätinstrument som är
menat att dels mäta faktiskt användande men också möjligt problematiskt användande av mobiltelefoner (Billieux, Van Der Linden & Roachat, 2008). Till denna studie har enkätens bakgrundsfrågor inspirerats från PMPUQ. Dock förekommer vissa ändringar på
svarsalternativen då originalet ansågs föråldrat. En del frågor har dessutom helt tagits bort, då dessa inte kändes lämpliga till denna studie. Exempel på frågor är:
hur länge har du ägt en smartphone? och vad använder du främst för funktion i din smartphone? Bakgrundsfrågorna syftar till att få en bild av respondenterna samt deras smartphone-användande generellt.
Smartphone addiction scale (SAS). Mätinstrumentet syftar till att mäta beroende av
smartphones och instrumentet består av 33 påståenden som besvaras på en sex-gradig likertskala (Kwon med flera, 2013). Skalan är uppdelad i sex faktorer: störningar i dagliga livet, positiv förväntan, tillbakadragande, internet-orienterade relationer, överanvändning och tolerans. Skalan beräknas genom att varje enskilt svar summeras ihop till totalsumma (Kwon med flera, 2013). Desto högre sammanlagd summa på skalan, desto högre beroende av sin smartphone och desto lägre sammanlagd summa på skalan desto mindre beroende av sin smartphone (Kwon med flera, 2013).
Den del av studiens enkät som mäter smartphone-användning har inspirerats av SAS. Hayes (2000) nämner att ett vanligt misstag vid enkätundersökningar är att enkäten blir för lång, vilket leder till att respondenterna blir utmattade och fyller i svar utan någon eftertanke. Utifrån denna information ansågs det lämpligt att redigera SAS-skalan, då den aktuella studien innehöll fler delar än bara den del som mäter smartphone-användning. En del frågor har omformulerats eller helt tagits bort för att anpassas till den aktuella studien, skalan har dessutom översatts från engelska till svenska. Ett exempel på en förändring som gjorts är att två frågor i orginalskalan, som berör smärta som orsakas av smartphone-anvädning, har komponerats ihop till en fråga istället i den aktuella studiens enkät. En del frågor i
orginalskalan är också riktade till arbetsplatser, dessa har tagits bort då den aktuella studien riktar sig till studenter. Till skillnad från originalet så innehåller den omgjorda skalan istället en femgradig likertskala som går från stämmer inte alls – stämmer helt. Påståenden som
förekommer är till exempel: jag har svårt att koncentrera mig under lektionstid för att jag använder min smartphone och mitt fulladdade batteri håller inte en hel dag. Liksom
originalskalan beräknas totalsumman ut. I enkäten är lägsta poängen 21 och högsta poängen 102. Desto högre poäng ju högre frekvens på smartphone-användande. Cronbach’s alpha för den aktuella skalan i denna studie var 0,85.
Stress-Energi-Formuläret (SE). Mätinstrument som är ämnat att mäta graden av
positiv respektive negativ upplevd energi och stress (Kjellberg & Wadman, 2002).
Skattningen görs på en sex-gradig likertskala som går från inte alls – väldigt mycket. Skalan består av två underskalor: energi och stress (Kjellberg & Wadman, 2002).
Energidelen sträcker sig från positivt estimerade högaktiverade tillstånd till negativt estimerade lågaktiverade tillstånd. Till denna del av skalan hör orden skärpt, energisk, aktiv, ineffektiv, slapp och passiv (Kjellberg & Wadman, 2002). Stressdelen sträcker sig från
negativt estimerade högaktiverade tillstånd till positivt estimerade lågaktiverade tillstånd. Till denna del hör orden spänd, stressad, pressad, avslappnad, avspänd och lugn (Kjellberg & Wadman, 2002). Skalan beräknas genom medelvärde, då en del tillstånd i skalan står för högaktiverade tillstånd och vissa tillstånd står för lågaktiverade tillstånd, måste tillstånden som är lågaktiva vändas innan medelvärdesberäkningarna genomförs (Kjellberg & Wadman, 2002). Vilket innebär att en skattning på fem ges värdet noll, en skattning på fyra ges värdet ett, en skattning på tre ges värdet två och så vidare (Kjellberg & Wadman, 2002).
Neutralpunkten för stress ligger på medelvärdet 2,4 (varken stressad eller lugn) och motsvarande punkt för energi ligger på medelvärdet 2,7 (Kjellberg & Wadman, 2002). Den del av studiens enkät som mäter upplevd stress grundas i SE, delen som berör energi har dock tagits bort då denna undersökning syftade till att mäta stress. Ett medelvärde under 2,4 visar alltså på ett mer lugnt tillstånd och ett medelvärde över 2,4 indikerar således på ett mer stressat tillstånd. Cronbach’s alpha för den aktuella skalan i denna studie var 0,94. Genomförande
Efter att ha kontaktat It’s Learnings support samt fått ett godkännande från handledarna lades länken till enkäten ut på förstasidan på It’s Learning, som är Karlstads universitets läroplattform, med en mindre information. Enkäten var således tillgänglig för samtliga studenter på Karlstads universitet. Valde studenterna att klicka på länken visades ett detaljerat informationsbrev (se bilaga 2) om studien och dess syfte. Om studenterna därefter valde att besvara enkäten kom de vidare till den obligatoriska frågan om samtycke. Vid samtycke fick studenterna först besvara bakgrundsfrågorna därefter SAS-skalan och sist
SE-formuläret. Enkäten fanns tillgänglig en fredag till söndag, sammanlagt 9 dagar. Kontextuella omständigheter för besvarande av enkäten gick inte att uttala sig om då ingen sådan kontroll genomfördes i studien. Enkäten beräknades ta cirka 10 minuter att besvara.
Databearbetning
När enkäten hade stängdes exporterades samtlig data från Survey and Report till SPSS. Av de 133 inskickade enkäterna togs fem stycken bort manuellt, då två av dessa saknade stora mängder data och bedömdes därför inte bidra till analysen. Vidare togs två bort då samtyckeskravet inte var ifyllt och ytterligare en togs bort där inklusionskriteriet om att äga en smartphone inte var uppfyllt. I SAS skalan uppmärksammades enstaka saknade värden på en del av deltagare. Eftersom skalan beräknas genom totalsumma räknades individuella medelvärden ut manuellt för varje saknat värde. Detta gjordes genom deltagarens fullständiga svar på resterande påståenden i samma skala. Även i SE-formuläret förekom det enstaka saknade värden på en del deltagare, men då formuläret beräknas genom medelvärden gjordes ingen korrigering.
Poängen för påståendena avslappnad, avspänd och lugn i SE-formuläret kodades om enligt instruktionerna för testet (0=5, 1=4, 2=3, 3=2, 4=1, 5=0). Påståendet jag känner mig stressad när jag använder min smartphone i SAS-skalan fick vändas på grund av
felformulering i påståendet vid översättning (1=5, 2=4, 3=3, 4=2, 5=1). Då den svenska översättningen på SAS-skalan inte fanns sedan tidigare genomfördes ett Cronbach’s alpha på de 21 påståendena som testet innehöll i den aktuella enkäten, för att säkerställa acceptabel reliabilitet. Testet visade ett Cronbach’s alpha på 0,85, vilket innebär en god reliabilitet. Således ansågs SAS-skalan kunna användas i analysen och vidare skapades ett index för hela testet, som bildade variabeln smartphone-användande. Även på SE-formuläret gjordes en Cronbach’s alpha, testet visade ett värde på 0,93 vilket alltså innebär god reliabilitet. Vidare skapades ett index för SE-formuläret som bildade variabeln stress.
Pearsons parametriska korrelationskoefficient anses vara mer finkänsligt för att upptäcka signifikanta samband menade Hayes (2011). En Pearsons korrelationskoefficient genomfördes därför på variablerna smartphone-användande och stress för att besvara första frågeställningen: finns det ett samband mellan en individs smartphone-användande och upplevd stress? Ett kriterium för att kunna utföra ett parametriskt test är att data är på minst kvot/intervallnivå (Hayes, 2011), vidare menade Borg och Westerlund (2012) att ett
antagande om bivariat normalfördelning förutsätts vid utförandet av Pearsons
normalfördelning är, desto mer riskabel blir Pearsons korrelationskoefficient (Borg &
Westerlund, 2012). Data ansågs uppfylla ovanstående kriterium och antagande då variablerna smartphone-användande samt upplevd stress enskilt slogs samman till ett index, vilket således skapade en plastisk intervallskala och ett spridningsdiagram visade på tillräckligt god bivariat normalfördelning.
Ytterligare en Pearsons korrelationskoefficient utfördes för att undersöka sambandet mellan smartphone-användande och upplevd stress utifrån ett könsperspektiv. Könsvariabeln delades in i grupperna män och kvinnor för separat statistisk redovisning i
korrelationsanalysen. Testet ansågs kunna genomföras då data var på kvot/intervallnivå, stickproven var tillräckligt stora och ett delat spridningsdiagram visade en tillräckligt god bivariat normalfördelning i båda grupperna. Resultaten i samtliga korrelationsanalyser som utfördes jämfördes sedan mot Cohens riktlinjer som menar att r med ett värde 0,10 är ett svagt samband, r med ett värde 0,30 är ett medelstarkt samband och r med ett värde 0,50 är ett starkt samband (Borg & Westerlund, 2012).
Vidare utfördes två oberoende t-test för att besvara andra frågeställningen: finns det någon skillnad mellan män och kvinnor angående smartphone-användande och upplevd stress? Den oberoende variabeln var kön och beroende variablerna var smartphone-användande och upplevd stress. Villkoren för att använda oberoende t-test är oberoende mätningar, normalfördelade populationer samt homogena populationsvarianser (Borg & Westerlund, 2012). Först genomfördes ett histogram och ett Kolmogorov-Smirnov test av normalfördelning för att se om variablerna smartphone-användande samt stress var normalfördelade. Testet visade att variabeln smartphone-användande kunde anses vara normalfördelad medan variabeln upplevd stress visade en signifikant avvikelse från normalfördelning. Vidare hade variablerna smartphone-användande och upplevd stress homogena populationsvarianser enligt Levene’s test av lika varianser. Enligt Borg och Westerlund (2012) anses t-test vara robust mot icke normalfördelade populationer om stickprovet är tillräckligt stort. Utifrån denna information ansågs det lämpligt att använda t-test trots att variabeln stress inte var normalfördelad, då stickprovet bedömdes vara tillräckligt stort.
För att få en bild av och kunna beskriva deltagare beräknades viss bakgrundsdata. Variabeln ålder låg på kvotnivå och därmed räknades medelvärde, standardavvikelse samt minimum och maximum fram. För att se eventuella skillnader mellan könen utfördes ett Chi-två test på bakgrundsvariabeln anser du att du använder din smartphone för mycket (9), eftersom denna variabel låg på nominalnivå. Vidare räknades en frekvensfördelning ut över
resterande bakgrundsvariabler som låg på nominalnivå (1, 3, 8). För att se om det förelåg några skillnader mellan könen på bakgrundsvariablerna som låg på ordinalnivå (4, 5, 6 och 7) utfördes ett Mann-Whitney U-test. På påståendet ”Livet skulle kännas tomt utan min
smartphone” i SAS räknades medelvärdet ut på respektive kön för att tydliggöra om det fanns några skillnader sinsemellan.
Bortfall
Av 147 öppnade enkäter skickades 133 stycken in, vilket gav ett externt bortfall på 14 deltagare. Vidare kunde fem interna bortfall noteras: två deltagare hade inte fyllt i
samtyckeskravet, två saknade stor mängd data och ytterligare ett bortfall uppmärksammades då en deltagare inte hade uppfyllt inklusionskriteriet om att äga en smartphone. Dessa fem interna bortfall togs därför bort och således analyserades 128 enkäter.
Innan deltagarna fick besvara enkäten visades ett utförligt informationsbrev för att minska riska för externa bortfall. I informationsbrevet togs studiens ämne, syfte,
datahantering samt tidsåtgång för att besvara enkäten upp. Även nyttan och riskerna med undersökningen berördes i informationsbrevet. Bakgrundsfrågorna byggdes upp med
omfattande svarsalternativ där hänsyn togs till ”questionnaire fallacy”, detta för att minimera risken för interna bortfall. Questionnaire fallacy innebär att frågornas svarsalternativ inte har så stort intervall, vilket gör att deltagarnas val av svar blir begränsat (Hayes, 2011). För att få en överblick om ifall enkäten och dess översätta test var lätt att förstå utfördes en pilotstudie på 21 personer, där deltagarna fick lämna sina synpunkter. Pilotdeltagarnas åsikter togs i beaktande och enkäten korrigerades därefter.
Reliabilitet och validitet
Smartphone addiction scale (SAS). Kwon med flera (2013) utvecklade en skala för att
mäta beroende av smartphones. Grunden i skalan härstammar från K-skalan, som är en skala där internetberoende mäts. Ordet internet byttes ut mot smartphone och därefter lades frågor till eller togs bort för att SAS-skalan skulle anpassas efter smartphones och dess funktioner (Kwon med flera, 2013). 33 påståendenden med 6 undergrupper upprättades, hela skalan som utvecklades av Kwon med flera (2013) visade en Cronbach’s alfa på 0,97. De 6
undergrupperna fick följande värden: störningar i dagliga livet 0,86, positiv förväntan 0,91, tillbakadragande 0,87, internet-orienterade relationer 0,90, överanvändning 0,83 och tolerans 0,87 (Kwon med flera, 2013). För att mäta validitet genomfördes
visade att det fanns en signifikant korrelation mellan SAS och K-skalan samt Y-skalan. En korrelationsanalys av de 6 undergrupperna och K-skalan samt Y-skalan visade också en signifikant korrelation. Utifrån dessa tester ansågs SAS-skalan mäta beroende av smartphone och således ha hög reliabilitet och validitet (Kwon med flera, 2013). Kwon med flera (2013) menade dock att testets brister ska tas i beaktande, urvalet var litet och bestod endast av vuxna samt att könsfördelningen var ojämn.
Under denna studie redigerades SAS-skalan samt översattes till svenska.
Översättningen kontrollerades av en person med engelska som modersmål även handledarna för denna studie kontrollerade skalan. Efter redigering av originalskalan visade
analysprogrammet SPSS att skalan hade 3 undergrupper: användande med ett Cronbach’s alfa på 0,75, negativa effekter med ett Cronbach’s alfa på 0,72 samt positiva effekter med ett Cronbach’s alfa på 0,69. En Cronbach’s alfa på hela skalan genomfördes för att mäta reliabiliteten på skalan och fick värdet 0,85 vilket visade en god reliabilitet.
Stress-Energi-Formuläret (SE). Detta mätinstrument utvecklades 1989 av Kjellberg
och Iwanowski, målet var att konstruera en adjektivchecklista som främst var användbar i arbetsmiljöundersökningar. Formuläret är den svenska motsvarigheten till det engelska formuläret som mäter ”stress” och ”arousal”. Utgångspunkten var 98 adjektiv som beskriver sinnesstämning, adjektiven sorterades sedan och testades tills det återstod 12 adjektiv. 6 adjektiv beskrev stress och 6 adjektiv beskrev energi, hälften av adjektiven hade en positiv riktning och hälften hade en negativ riktning (Kjellberg & Wadman, 2002).
En Cronbach’s alfa visade ett värde på 0,93 för energiskalan och för stress-skalan 0,91. De 6 utvalda adjektiven för energiskalan var aktiv, energisk, skärpt, slapp, ineffektiv och passiv och de 6 utvalda adjektiven för stress-skalan var spänd, stressad, pressad, lugn,
avslappnad och avspänd (Kjellberg & Wadman, 2002). Att stress och energiskalorna verkligen är väsentliga i beskrivningen av sinnesstämning i arbetet visades genom att SE-formuläret hade en signifikant korrelation med ett redan etablerat mätinstrument –
KK-modellen som beskriver arbetsuppgifter ur belastningssynpunkt (Kjellberg & Wadman, 2002) SE-formuläret ansågs ha starkt stöd för mätning av sinnesstämningarna stress samt energi och bedömdes fylla en viktig funktion i stress-studier (Kjellberg & Wadman, 2002).
Trots att SE-formuläret är ett väletablerat mätinstrument för stress-studier
genomfördes ett Cronbach’s alfa i denna studie då energi-skalan tagits bort. Cronbach’s alfa visade ett värde på 0,94 och hade således hög reliabilitet.
En pilotstudie genomfördes också för att höja kvalitén och ytvaliditeten på studien, genom att få ytterligare synpunkter på formuleringar samt översättningen av SAS-skalan.
Pilotstudien besvarades av sammanlagt 21 personer. Pilotdeltagarna ombads specifikt att lämna synpunkter på följande frågor: hur lång tid tog det att fylla i enkäten? kändes frågorna relevanta? var frågorna lätta att förstå? och hur upplevde du informationsbrevet på
förstasidan? För att pilotstudien skulle likna den slutgiltiga enkäten så mycket som möjligt skapades även pilotenkäten i Survey and Report och besvarades via en länk. Synpunkter togs i beaktande och enkäten redigerades därefter. Dels ändrades svarsalternativen på SAS-skalan från en fyrgradig likertskala (Instämmer inte alls, Instämmer ej, Instämmer något, Intämmer helt) till en femgradig likertskala (Stämmer inte alls, Stämmer dåligt, Stämmer varken bra eller dåligt, Stämmer bra, Stämmer helt), då flera av pilotdeltagarna hade svårt att skilja på instämmer inte alls och instämmer ej samt efterfrågade ett neutralt svarsalternativ.
Ytvaliditeten ansågs efter den genomförda pilotstudien som god då varken frågornas
formulering eller relevans ifrågasattes. Det är dock viktigt att ha i åtanke att ytvaliditet enligt Hayes (2011) är den lägsta grad av validitet.
Etiskt övervägande
Forskning inom humaniora och samhällsvetenskap ska, enligt forskningsetiska principer, följa fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 1990). För att upprätthålla en god forskningsetik utformades ett etiskt protokoll för den aktuella studien (se bilaga 1).
Informationskravet innebär att respondenterna ska få information om studiens syfte, att det är frivilligt att delta i undersökningen och det ska framgå att de kan välja att avbryta sin medverkan (Vetenskapsrådet, 1990). Informationskravet uppfylldes då deltagarna fick läsa ett informationsbrev (Se bilaga 2) om att medverkan var frivillig och att de när som helst kunde välja att avbryta sin medverkan. Även information om att data skulle komma att lagras avkodat efter studien samt att deltagarna har möjlighet att få ta del av resultatet framgick i informationen. Informationen innehöll även en varning, där det stod att enkäten använder frågor som berör deltagarnas eget smartphone-användande och om detta anses känsligt att besvara bör personen i fråga avstå att besvara enkäten.
Samtyckeskravet innebär att det är respondenten själv som avgöra om hen vill delta i studien eller inte (Vetenskapsrådet, 1990). Detta uppfylldes då samtliga respondenter var över 18 år och informationsbrevet tog upp både nytta och risker med att delta i studien. Innan enkäten kunde påbörjas var deltagarna tvungna att ge ett obligatoriskt godkännande där samtycke efterfrågades. De hade också rätt att själva bestämma om de ville medverka eller inte i studien, vilket framkommer i informationen, de som valde att inte besvara enkäten
skulle inte komma att påverka studiens resultat.
Konfidentialitetskravet betyder att samtliga uppgifter ska hanteras konfidentiellt och att inga obehöriga får ta del av materialet. (Vetenskapsrådet, 1990). Kravet uppfylldes då ingen utomstående part fick ta del av det insamlade materialet samt att enkäten varit anonym och inte kunde spåras tillbaka till dem enskilda deltagarna. Efter avslutad studie lagrades data avkodat, det vill säga anonymt för eventuell framtida forskning, vilket framkom i
informationsbrevet.
Nyttjandekravet innebär att insamlad data endast får användas i forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 1990). Nyttjandekravet uppfylldes då insamlad data endast användes till forskning och därefter har lagrats avkodat, vilket även framkom i informationsbrevet. Studien baserades på en webbaserad enkät vilket innebar att risken för att
respondenterna skulle utsättas för någon skada var minimal. Frågorna i enkäten kunde dock anses bli känsliga att fylla i. Detta fanns i åtanke när enkäten utformades och därför framkom det i informationen att enkäten skulle undvikas ifall man tyckte det är jobbigt att besvara frågor om sitt egna smartphone-användade och sina känslor. Det framkom också att studien var frivillig och helt anonym. Kontaktuppgifter fanns tillgängligt ifall respondenterna hade frågor eller funderingar kring studien.
Studien kunde leda till att respondenterna började fundera kring sin vardag och huruvida de mår av sitt smartphone-användande. Undersökningen kunde också leda till en ökad förståelse för hur en smartphone eventuellt påverkar våra liv dagligen, vilket var en viktig fråga då tekniken hela tiden utvecklas och blir en allt större del av våra liv.
Resultat
En Pearsons korrelationskoefficient visade att det fanns ett medelstarkt positivt samband, enligt Cohens riktlinjer, mellan smartphone-användande och upplevd stress, r(126)=0,30, p=0,001. Detta innebär att de deltagare som skattade högre på smartphone-användande också skattade högre i upplevd stress. Vidare genomfördes en Pearsons
korrelationskoefficient på delad data av kön (män, kvinnor) som visade att det fanns ett svagt positivt samband, enligt Cohens riktlinjer, mellan smartphone-användande och upplevd stress hos kvinnor r(103)=0,25, p=0,010. Vilket innebär att de kvinnor som skattade högre på smartphone-användande också skattade högre i upplevd stress. Testet visade inget samband mellan smartphone-användande och upplevd stress hos män r(19)=0,28, p=0,213.
Även två t-test genomfördes där det första obereonde t-testet visade en skillnad mellan män och kvinnor i avseende på skattningen av smartphone-användande, t(124)=-2,67,
p=0,009. Kvinnorna (M=58,93, s=12,53) hade en högre skattning än männen (M=51,12, s=10,48). Detta innebär att kvinnor använder sin smartphone mer än männen. Det andra oberoende t-testet visade en skillnad mellan män och kvinnor i avseende på skattningen av upplevd stress, t(124)=-2,56, p=0,012. Kvinnorna (M=2,08, s=1,25) skattade högre i upplevd stress än män (M=1,33, s=1,10). Kvinnorna upplevde sig således mer stressade än männen.
Diskussion
Studien syftade till att undersöka om det fanns något samband mellan personers smartphone-användande och upplevd stress samt om det fanns några skillnader mellan män och kvinnor beträffande smartphone-användande och upplevd stress.
Första frågeställningen för studien löd: finns det ett samband mellan en individs smartphone-användande och upplevd stress? där resultatet visade ett positivt samband vilket överensstämmer med flera tidigare forskares teorier samt studier. Sansone och Sansone (2013), The British Psychological Society (2012), Lee med flera (2013) och Derks med flera (2015) har samtliga genomfört studier som visade att smartphones orsakar stress. Sansone och Sansone (2013) menade att smartphones är stressande då individer känner ett tvång att alltid vara tillgängliga och snabbt besvara andra. Även The British Psychological Society (2012) poängterade att stressen ligger i att tvångsmässigt titta efter nya meddelanden och händelser i smartphonen. Vidare visade Derks med flera (2015) samma stress hos anställda som känner att de är tvungna att vara tillgängliga även efter arbetstid. Dessa teorier kan tänkas stämma in, speciellt på studenter, som oftast stöter på nya bekantskaper när de börjar första läsåret. Smartphones kan avses vara ett enkelt och smidigt sätt, att till en början, skapa relationer till den nya bekantskapskretsen. Vilket i så fall skulle kunna leda till att det blir viktigare, att regelbundet titta efter nya händelser, för att snabbt kunna besvara andra. Lee med flera (2013) menade att smartphones är ett sätt, för bland annat personer med social ångest, att undvika kommunikation öga mot öga men ändå ge en möjlighet till social kontakt.
Studierna som gjorts av Salehan och Negahban (2013) samt Kuznekoff och Titsworth (2013) indikerade att smartphone-användandet har blivit en viktig del i vardagslivet. Vidare visade samma studier att sociala medier är en stor del i användandet och att de som använder sociala medier i sina smartphones, är mer aktiva, än de som inte loggar in via sin smartphone. Jansson (2013) och Walsh med flera (2020) redovisade att sociala medier är ett sätt för användarna att hålla kontakten med andra. Huvudaspekten av högt smartphone-användande tycks därmed ligga i en känsla av social gemenskap, som så småningom kan eskalera och bilda ett beroende, då även denna studie visade att sociala medier är en funktion i
smartphones med hög användningsfrekvens.
Vid en korrelationsanalys där sambandet undersöktes utifrån ett könsperspektiv visade det sig, att det endast finns ett samband i smartphone-användande och stress hos kvinnor. Vad detta beror på är svårt att spekulera i. Det är alltid viktigt vid en korrelationsanalys att vara medveten om risken för det så kallade skensambandet, vilket innebär att det erhållna sambandet egentligen orsakats av en tredje, okänd, (stör)variabel (Hayes, 2011). Flest av kvinnorna angav att de främst använder sociala medier medan de flesta män främst surfar på internet. Resultat som tidigare forskning, gjord av bland annat Kuznekoff och Titsworth (2013), hittat menade att sociala medier är största orsaken till ett ökande smartphone-användande. Det erhållna resultatet i denna studie stämmer även överens gällande tidigare forskning, gjord av Lee med flera (2013), där kvinnor beskrivits som att de använder sociala medier i större utsträckning än männen. Just sociala medier är en stresskälla menade Cassidy (2003). En annan tanke kring eventuella förklaringar till korrelationsanalysens resultat är att kvinnor, utifrån denna studie, verkar vara mer känslomässigt bundna till sina smartphones då de har ett märkbart högre medelvärde på påståendet livet skulle kännas tomt utan min
smartphone gentemot männen. Givet att det är så känns det naturligt att kvinnornas
användande har ett samband med upplevd stress. Ett känslomässigt band kan tänkas leda till högre användning, vilket leder till högre produktion av belöningshormoner enligt Levitin (2015), vilket i sin tur leder till att kvinnorna blir ännu mer känslomässigt bundna till sina smartphones och därmed ökar användandet ytterligare. Det skapas en slags ond spiral. Denna spiral kan således bli en stresskälla, då tidigare forskning menar att det är just tvånget att ständigt titta efter nya händelser och meddelanden som är främsta orsaken till upplevd stress. Vidare löd andra frågeställningen för studien: finns det någon skillnad mellan män och kvinnor angående smartphone-användande och upplevd stress? där resultatet visade att kvinnorna skattade högre i både smartphone-användande och upplevd stress i denna studie. Resultatet bekräftar således den studie som genomfördes av Lee med flera (2013) och motsäger Roberts med flera (2014) som istället menade att det inte finns någon skillnad mellan könen. Lee med flera (2013) visade genom sin studie att kvinnor använder sociala medier och sms i större utsträckning än männen, vilket också stämmer överens med resultaten i denna studie. Kvinnorna angav att just sociala medier och därefter sms är det funktioner de främst använder i sina smartphones. Eftersom tidigare forskning, gjord av Walsh med flera (2010), visat att personer med låg självkänsla oftast har en hög användningsfrekvens av smartphones för att förbättra självkänslan, skulle resultatet kunna tolkas som så att kvinnor eventuellt har en lägre självkänsla än männen. Främst sociala medier, som användes mest av
kvinnorna, kan vara en källa till bekräftelse från andra enligt Jansson (2013). Bekräftelsen kan i så fall tänkas vara anledningen till att kvinnorna föredrar att använda just den funktionen. Ytterligare en tanke är att även sms och mejl borde vara bekräftande, då dessa funktioner också är kommunikation i textform. Individer har en möjlighet att gå tillbaka och läsa gamla, eventuellt bekräftande, sms/mejl/kommentarer igen om de till exempel har en dålig dag. Då kvinnorna angav att även sms är en funktion de använder mycket, skulle tanken om lägre självkänsla hos kvinnorna eventuellt kunna stämma.
Ytterligare en vinkel på användandet av sociala medier är att kvinnor, enligt Jansson (2013) värnar om att vårda sina nära relationer till vänner och familj. Den aktuella studien borde eventuellt ha haft en bakgrundsfråga som berörde hur vida deltagarna var studenter hemmahörande från annan ort än Karlstad. Utifrån studien av Jansson (2015) kan det tänkas att studenter som flyttat till Karlstad för att studera använder sina smartphones och sociala medier, i första hand för att bibehålla kontakten med vänner och familj.
En annan intressant vinkel på smartphone-användandet i denna studie är att kvinnorna trots sitt höga smartphone-användande är självmedvetna och anser att de använder sin
smartphone alldeles för mycket, medan männen inte anser att de använder sin smartphone för mycket. Roberts med flera (2014) beskrev ett beroende som ett invant mönster samt ett tvång att fortsätta användningen trots dess negativa inverkan. Vidare menade Roberts med flera (2014) att det saknas kontroll över beteendet. Resultatet i studien skulle således kunna
indikera på att kvinnorna har ett beteende som liknar beroende då de anser att de använder sin smartphone för mycket, men ändå fortsätter sitt höga smartphone-användande. Denna
tolkning ska dock vidtas med försiktighet då detta inte undersökts närmre.
Av samtliga deltagare angav mer än hälften (59,4%) att de skickar mellan 1-10 sms per dag, vilket stämmer överens med tidigare forskning av Roberts med flera (2014), som visade att 83% av deltagarna skickade åtminstone 10 sms per dag. Roberts med flera (2014) fann dock i sin studie att en tredjedel av deltagarna skickade mer än 90 sms per dag, vilket inte stämmer överens med denna studie, då endast 0,8% av deltagarna angett motsvarande siffra. Detta kan dock spekuleras kring. Det kanske är svårt att uppskatta hur många sms som faktiskt skickas dagligen på grund av att smartphones smsfunktion liknar en chatt, med kommunikationsbubblor, där varje bubbla motsvarar ett sms. Konkret uppnås 10 sms ganska snabbt vid en smskommunikation mellan två individer, vilket många möjligtvis inte
reflekterar över. Kvinnorna i studien har dessutom svarat att sms är den funktion i
smartphonen som de använder mest, efter sociala medier, vilket därför borde generera i en högre frekvens på antal skickade sms per dag. Detta hade eventuellt kunnat motverkas om
frågan kring sms hade formulerats om eller om en observerande text tillkommit efter frågan. Studien genomfördes på studenter vilket Cassidy (2003) menade är en grupp som ofta blir stressade av begränsad ekonomi, tidsramar samt tentor som ska avklaras. Detta bör också tas i beaktande, då skattningen av upplevd stress, kan ha påverkats av dessa faktorer som Cassidy (2003) nämner. Enkätundersökningen genomfördes i slutet på en termin vilket skulle kunna innebära att flertalet studenter har sluttentor som ska utföras. Vidare kan tolkningen av begreppet stress vara skilt mellan olika individer, vilket också kan göra att det finns en viss skillnad i hur deltagarna upplever stress. De adjektiv som finns med i SE-formuläret kanske inte motsvarar känslorna samtliga deltagare förknippar med stress.
I bakgrundsfrågorna fick aldrig deltagarna ange vilket program eller kurs de läser vid Karlstads universitet. Eventuellt kan detta ha påverkat skattningen på upplevd stress då en del program eller kurser har en högre nivå än andra. Typ av program eller kurs kan således tänkas generera i högre krav, som kan leda till högre upplevd stress. Kanske borde det även ha funnits en bakgrundsfråga om ifall studenterna jobbade extra vid sidan av sina studier, då tidigare forskning av Krishnan med flera (2014), visat att de personer som skiftar mellan flera uppgifter känner en tidsbrist. Tidsbrist i sin tur kan kopplas ihop med Cassidys (2003) teori om stress bland studenter och Levitins (2015) forskning om ökad produktion av stresshormon samt ångest, när flertalet uppgifter ska utföras parallellt. Vidare kan ångest kopplas samman med karaktärsdragen som Lee med flera (2013) menade bidrog till ökad risk för
tvångsmässigt användande av smartphones. Lee med flera (2013) nämnde att ångest är vanligare hos kvinnor, detta skulle således kunna vara en förklaring till varför kvinnorna skattat högre i både smartphone-användande och upplevd stress i denna studie. Det är dock av vikt att poängtera att trots skillnader mellan könen i upplevd stress, så skattade varken män eller kvinnor, över neutralpunkten (varken lugn eller stressad) i SE-formuläret. Vilket visar att bägge könen, upplever sig mer lugna än stressade och detta kan givetvis betyda att resultatet kan ifrågasättas.
De externa bortfallen i studien kan ha berott på flera faktorer, vissa deltagarna tyckte kanske att enkäten var för lång och tappade motivationen under tiden de besvarade den. Andra klickade möjligtvis på länken men valde efter att ha läst informationsbrevet, att inte delta i studien, för att intresset inte fanns eller ämnet ansågs känsligt. Detta hade kunnat förhindras ifall en mer detaljerad informationstext, om studien och dess syfte, hade bifogats tillsammans med länken till enkäten på It’s learnings förstasida. Om det finns ett intresse inom området hos deltagarna som valt att besvara enkäten, finns det en risk att resultatet är skevt och därmed kan ha påverkat reliabiliteten i studien. Enkäten hade kunnat delas ut till
klasser under lektionstid, för att undvika att endast personer med intresse inom området, besvarade enkäten. Vidare är det av vikt att studien baseras på självskattningsskalor, vilket alltid kan påverka reliabiliteten. Det är vanligt att personer gör en underskattning eller överskattning, av sig själva och sitt användande, på grund av social önskvärdhet. Hayes (2000) menade att response bias är ett av de största problemen vid just självskattningsskalor. Response bias innebär att individer väljer att framhäva sig själva i det ljus som är mest gynnsamt, vilket kan leda till att individer går emot sina egna åsikter och istället håller med det socialt acceptabla attityderna. Dock är det vanligast att response bias är en omedveten önskan, om att framstå som socialt acceptabel och således fokuserar individen mer på sina positiva sidor än negativa (Hayes, 2000). Generaliserbarheten av studien kan således diskuteras då samtliga deltagare var studenter vid Karlstad universitet, ett bredare urval och ett större stickprov hade gjort studien något mer representativ för populationen.
Modifieringen av SAS-skalan genomfördes med förhoppningen om att minska risken för att deltagarna skulle anse att enkäten var för lång och därmed struntade i att besvara samtliga frågor. Vissa frågor i SAS-skalan var även riktade till områden som inte kändes relevanta när den aktuella studien riktade sig till studenter. Kortversionen av SAS-skalan innehöll endast 10 frågor, där en del av frågorna tillhörde dem områden som inte kändes relevanta till denna studie. Dessa omständigheter bidrog också till att en egen redigering av SAS-skalan kändes lämplig. Vidare genomfördes en pilotstudie, för att se huruvida pilotdeltagarna uppfattade den modifierade SAS-skalan. Utifrån pilotdeltagarnas åsikter samt den goda Cronbach’s alfa som presenterades på den redigerade SAS-skalan, ansågs reliabiliteten samt validiteten inte ha påverkats märkbart av redigeringen.
Den aktuella studien kan ligga till grund för vidare forskning inom området. Framtida forskning bör titta på ett bredare samt jämnare fördelat urval, dels för att höja reliabiliteten, men också för att kunna bekräfta, att resultatet i denna studie, går att generalisera på fler grupper än studenter. En aspekt att titta närmre på är om det finns skillnader mellan generationer, för att se om individer påverkas olika beroende på om de växt upp med en smartphone eller inte. Vidare vore det intressant att utveckla tidigare forskning ytterligare genom att söka svar på ifall det verkligen är funktionerna i en smartphone som leder till högre upplevd stress, eller om det är ljudsignalerna från sms, notiser, händelser, påminnelser och så vidare, som leder till en högre skattning av upplevd stress. Detta skulle förslagsvis kunna testas genom ett experiment under bestämda förhållanden. En grupp får ha ljud på sin
smartphone medan en annan grupp får ha ljudlöst på sin smartphone, därefter får individerna i respektive grupp göra en skattning av upplevd stress.
Ytterligare forskning krävs inom området för att säkerställa faktum. Men utifrån resultatet i denna studie kan det antas att, frekvensen av smartphone-användande korrelerar med upplevd stress, hos kvinnor. Resultatet påvisade också att kvinnorna skattade högre i både smartphone-användande och upplevd stress, gentemot männen. Sociala medier verkade, liksom tidigare forskning visat, vara den funktion som bidrar till ett ökande användande av smartphones. Det är dock svårt, att utifrån den aktuella studien, avgöra om användandet av sociala medier endast är destruktivt eller om det finns positiva aspekter av det också. Vidare visade ett Mann-Witney U-test att studiens resultat inte påverkats av bakgrundsvariablerna: hur länge de ägt en smartphone, hur många samtal, ungefär, de ringer per dag med sin smartphone, hur många textmeddelanden (SMS), ungefär, de skickar per dag med sin smartphone och hur mycket, ungefär, de använder sin smartphone, i tid, per dag.
Den aktuella studien har bidragit med insyn i det moderna fenomenet smartphones och hur dessa kan tänkas påverka oss i vardagen. Skolor får ökad kunskap om hur smartphones kan vara en del av studenternas upplevda stress. Skolor torde således se över hur vida det bör föreligga striktare restriktioner kring smartphones i klassrummen, då smartphones kan
påverka undervisningen negativt. Vidare kan smartphone-användning tänkas ha samma effekt på anställdas upplevda stress. Stressiga arbetsplatser kanske bör lyfta en diskussion om att införa utsatta tider, under arbetstid, när samtal och mejl ska hanteras. Eventuellt skulle anställdas upplevda stress över sådant, efter arbetstid, minskas då. Detta antas ligga i arbetsplatsernas intresse eftersom stressrelaterad ohälsa är en av de största orsakerna till sjukskrivningar idag.
Referenser
Billieux, J., Van Der Linden, M., & Rochat, L. (2008). The Role of Impulsivity in Actual and Problematic Use of the Mobile Phone. Applied Cognitive Psychology , ss. 1195-
1210.
Borg, E., & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare. Stockholm: Liber AB. Cassidy, T. (2003). Stress, kognition och hälsa. Lund: Studentlitteratur AB.
Derks, D., Van Duin, D., Tims, M., & Bakker, B. A. (2015). Smartphone use and work-home interference: The moderating role of social norms and employee work
engagement. Journal of Occupational and Organizational Psychology (88), ss.
155-177.
Hayes, N. (2011). Doing Psychological Research. New York: Open press.
Herlofson, J., Lundin, A., Mårtensson, B., Lund, L-G., Ekselius, L., & Åsberg, M. (2009). Psykiatri. Lund: Studentlitteratur AB.
Jansson, A. (2013). Kommunikationsformer i nära relationer i Weibull, L., Oscarsson, H., & Bergström, A. (red). Vägskäl. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Jung, Y. (2014). What a smartphone is to me: understanding user values in using smartphones. Information Systems Journal , 24, ss. 299-321.
Kim, D. J. (2013). Development and Validation of a Smartphone Addiction Scale (SAS). PLoS ONE , e56936.
Kjellberg, A., & Wadman, C. (2002). Subjektiv stress och dess samband med psykosociala
arbetsförhållanden och hälsobesvär: En prövning av Stress-Energi-modellen. Krishnan, A., Kurtzberg, R. T., & Naquin, E. C. (2014). The Curse of the Smartphone: Electronic Multitasking in Negotiations. Negotiation Journal, 10.1111. Kuznekoff, J. H., & Titsworth, S. (2013). The Impact of Mobile Phone Usage on Student Learning. Communication Education , ss. 233-252.
Kwon, M., Lee, J-Y., Won, W-Y., Park, J-W., Min, J-A., Hahn, C., … Kim, D-J. (2013). Development and Validation of a Smartphone Addiction Scale (SAS). PLoS ONE 8(2): e56936. doi:10.1371/journal.pone.0056936.
Lee, Y. K., Chang, C. T., Lin, Y., & Cheng, Z. H. (2013). The dark side of smartphone
usage: Psychological traits, compulsive behavior and technostress. Computers in human behavior, ss. 373-383.
Levitin, J. D. (2015). Why the modern world is bad for your brain. Hämtad 19 maj, 2015, från: http://www.theguardian.com/science/2015/jan/18/modern-world-bad-for- brain-daniel-j-levitin-organized-mind-information-overload.
Lundin, L., & Mellgren, Z. (2012). Psykiska funktionshinder – stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. Lund: Studentlitteratur AB.
Misra, R., & McKean, M. College students academic stress and its relation to their anxiety, time management, and leisure satisfaction. American Journal of Health Studies,
16, 41-51.
Nationalencyklopedin, sociala medier. Hämtad 22 april, 2015, från:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sociala-medier.
Nilsson, B., & Waldemarson, A-K. (2007). Kommunikation: Samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur AB.
Roberts, J, A., Yaya, L, H, P., & Manolis, C. (2014). The invisible addiction: Cell-phone activities and addiction among male and female college students. Journal of Behavioral Addictions, 3(4), pp. 254-265.
Salehan, M., & Negahban, A. (2013). Social networking on smartphones: When
mobile phones become addictive. Computers in Human Behavior, ss. 2632-
2639.
Sansone, R. A., & Sansone, L. A. (01 2013). Cell Phones: The Psychosocial Risks. Innovations in clinical neuroscience , ss. 33-37.
Skolverket. (2013). Fakta om sociala medier. Hämtad 14 april, 2015, från: http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-
larande/kollakallan/kallkritik/sociala-medier/fakta.
Socialstyrelsen. (2009). Psykosociala påfrestningar och stressrelaterade besvär. Folkhälsorapport. Hämtad 21 april, 2015, från:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126- 71/Documents/6_Psykosociala.pdf.
Statens medieråd. (2015). Ungar och medier 2015 – Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Rapport. Publicerad 2015-04-14.
Hämtad 21 april, 2015, från: http://www.internetstatistik.se/rapporter/ungar-
medier-2015/.
Sultan, J. A. (den 5 09 2013). Addiction to mobile text messaging applications is nothing to "lol" about. The Social Science Journal , ss. 57-‐69.
