Tsunamikatastrofen 2004 : En studie av krishantering inom Fritidsresor och Utrikesdepartementet

(1)

Tsunamikatastrofen 2004

En studie av krishantering inom

Fritidsresor och

Utrikesdepartementet

Författare: Caroline

Palm

Handledare:

Per Pettersson Löfqvist

Program: Turismprogrammet

Ämne: Turismvetenskap

Nivå och termin: Nivå C, VT 2008

H

(2)

Sammanfattning

I denna uppsats har det grundläggande ämnet varit risk och krishantering som teoretiska begrepp och även hur krishantering ser ut inom företaget Fritidsresor och inom Utrikesdepartementet. Denna granskning har även gjorts utifrån Tsunamikatastrofen som

inträffade den 26 december 2004.

Risk och krishantering fungerar som en mindre verksamhet inom det egna företaget som ska planera, kalkylera och komma upp med åtgärder som ska tas om en kris skulle inträffa. När tiderna förändrades genom modernitetens följder under 1900-talet fick människan friare tyglar att förflytta sig och de sociala relationerna splittrades och blev flyktigare. Människans starka släktband och vänskapsband utvidgades och var inte lika starka som tidigare och därför

utvecklades tilliten från de sociala relationerna till de såkallade abstrakta systemen. De abstrakta systemen kom att utvecklas på en global skala under moderniteten och fick sin funktion som myndigheter eller sociala ordningar för vardaglig trygghet i våra samhällen. Tilliten som människor idag känner till de abstrakta systemen har att göra med deras expertis

och kunskap inom områden som människan själv inte är så kunnig inom. De abstrakta systemen har kunskapen till att kalkylera och beräkna vinster och risker som kan ske och där igenom vinner de förtroende från människor. Detta blir även fallet för risk hantering och kris hantering inom företag. Det gäller att på något sätt beräkna och förutse vad som kan tänkas gå

fel och hur man ska kunna arbeta för att reducera eller förhindra en situation. Samarbetet mellan resebolagen och Utrikesdepartementet har stärkts och idag arbetar de tillsammans för att säkra resandet för alla resenärer. Utrikesdepartementet fungerar som ett

abstrakt system dit människor känner tillit då de lämnar Sverige. Då man genom både Utrikesdepartementet och Fritidsresor kan finna en krishantering bidrar det mer till förtroende

hos det svenska folket.

Under tiden av Tsunamin minskade däremot förtroendet hos Utrikesdepartementet tack vare allt prat om deras försenade beredskap. Deras krishantering kom inte igång i tid och detta sägs

ha berott på bland annat en svårhanterlig katastrof som hade inblandade från hela världen. Utrikesdepartementet var inte beredda och hade svårt att se hur omfattande situationen var, lika så resebolagen. Men däremot ansågs resebolagen komma undan all kritik väldigt lindrigt.

Utrikesdepartement, den thailändska regeringen, Fritidsresor, media och enskilt drabbade är olika intressenter som diskuterar eller fått kritik kring denna händelse och därför är åsikterna

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ...s.4

1.1. Syfte & Frågeställning ... s.5 1.2. Avgränsning ... s.5 1.3. Motivering ... s.6 2. Metod... s.6 2.1. Val av metod ... s.6 2.2. Urval... s.7 2.2. Metodkritik... s.9

3. Risk & Kris management ... s.10

3.1. Risk management ... s.12 3.2. Risk managementprocessen ... s.15 3.3. Kris management... s.16 3.4. Kris managementprocessen... s.19 4. Krisberedskap... s.19 4.1. Fritidsresor ... s.19 4.2. Utrikesdepartementet ... s.23 4.2.1. Stöd från Krisberedskapsmyndigheten... s.25 4.3. Krisberedskapsmyndigheten ... s.25 5. Tsunamikatastrofen 2004 ... s.27

5.1. Medias funktion under katastrofen... s.28 5.1. Debatter, diskussioner och åsikter ... s.29 5.3. Media och politiker ... s.29 5.2 Fritidsresor ... s.34 5.3 Drabbade & anhöriga ... s.36

6.1. Sammanfattning/Slutsats... s.40

6.1.1. Risk & kris management? ... s.42 6.1.2. Krisberedskap: Fritidsresor & UD?... s.44 6.1.3. Medias funktion?... s.46 6.1.4. Kritikens plats?... s.47

7. Källförteckning... s.49

(4)

1. Inledning

För resebolag idag gäller det att arbeta med att minska risker och kriser som kan tänkas ske och drabba organisationen negativt, för att bland annat vinna förtroende hos sina kunder. Risk och kris management skall fungera som säkerhetsverksamhet inom resebolag för att bidra med trygghet till kunder och personal genom att undersöka vad som skulle kunna gå fel, när och hur man i sin tur ska arbeta för att motverka händelserna som kan tänkas uppstå.1 Med dessa två ämnen kan man arbeta efter att lära sig motverka, vara förbered och ta sig genom risker och kriser som kan tänkas uppstå inom ett företag. Det viktiga handlar om att vara förberedd på risker och kriser inom resebolagen och detta har man idag lärt sig av ännu mer efter den då inträffade händelsen den 26 december 2004.

Annandag jul 2004 inträffade ett jordskalv vid Sumatras kust utanför Indonesien och konsekvenserna var flodvågor som svepte in över kustområden i bland annat Thailand, Sri Lanka och Indonesien med följden av att 220 000 människor omkom och flera skadades och blev hemlösa.2 Till följd av denna händelse skapades hetsdebatter kring

Utrikesdepartementets hantering av tsunamin. Kritiken kom att handla om ett så kallat dåligt efterarbete som stod högt i debatterna och jakten efter någon att skulbelägga var ett faktum. Diskussioner mellan drabbade, resebolag och UD skedde i media för att få klart vem som agerade rätt och vem som agerade fel. Media fick sin funktion som en kommunikationskanal för alla involverade. I månader efter tsunamin kunde man läsa i media hur kritik kom fram både från drabbade och anhöriga kring hur dåligt UD hanterat händelsen och hur besvikna många var. 3

I en artikel från Aftonbladet kunde man läsa hur en debattör skrivit: ”Faktum kvarstår – svenska myndigheter agerade långsamt och oorganiserat under dagarna efter katastrofen. Här vilar ansvaret tungt på svenska politiker och myndigheter”4.

”Jag skämdes för att vara svensk. Det vill jag aldrig behöva göra igen.” Har man kunnat läsa om en av de drabbade som förlorade sin familj i katastrofen och hur han utifrån detta berättar om hur dåligt myndigheterna hanterade allt väldigt oprofessionellt.5 Men kritiken slutar inte där, utan kritiken fortsätter som försvar åt UD då de i sin tur riktar kritik mot resebolagen och även åt den thailändska regeringen. Fallet blev mycket kritik åt dem som ansågs vara

1

Swarbrooke, J., The developement and Management of Visitor Attracitons, 2002, sida 292-293

2

Grandien, C m.fl., Efter flodvågskatastrofen, 2005:4,

3

Katastrofkommissionen, Sverige och tsunamin – granskning & förslag, 2005, sida 79-83

4

http://www.aftonbladet.se, 080408

5

(5)

involverade i händelsen. Men det faktum som kvarstår är att tsunamin skedde och det var ett fall av naturkatastrof.

1.1. Syfte & Frågeställning

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av teoretiska begrepp förklara vad ämnena risk och kris management är och hur dessa två fungerar inom verksamheter. Vikten ligger även att genom empirisk data granska hur Fritidsresor och Utrikesdepartementet är förberedda för kriser och katastrofer med inriktning på tsunamikatastrofen den 26 december 2004.

Granskning kommer även att göras kring den kritik som uppstod kring tsunamikatastrofen och svara på vem som fick kritik och varför det blev så. Kritiken kommer att granskas utifrån media, politiskt insatta individer, resebolag och även drabbade människor som var med om katastrofen. Med tanke på att media var med i månader och ett år efter tsunamikatastrofen kommer även mediernas funktion under katastrofens skedde att studeras.

1. Vad är risk och kris management?

2. Hur arbetar Fritidsresor och Utrikesdepartementet för att bidra med säkerhet åt sina kunder?

3. Vilken funktion fick media i granskningen av tsunamihändelsen och varför blev de viktiga i händelsen?

4. Hur fortgår kritiken kring krishanteringen av tsunamin både från medias, politiskt insatta individer, resebolag och från drabbade? Vem skyller på vem?

1.2. Avgränsning

Granskning kommer att göras utifrån tidigare dokument från enskilda individer som berättat om sina upplevelser av tsunamikatastrofen, tidigare artiklar från aftonbladet om två debattörer som har haft olika åsikter gentemot varandras tankar och politiskt insatta individer. Dessa personer är Peter Gustafsson, socialdemokrat, oppositionspolitiker och vice ordförande i kulturnämnden i Uppsala och även Lars Danielsson som är Göran Perssons före detta

statssekreterare. Med dessa personer har anspråk gjorts på om kritiken var välförtjänt eller om det finns övriga intressenter som kunde ha skött efterarbetet bättre. Resebolaget jag valt att granska är Fritidsresor då de är ett av de största verksamma resebolagen i Sverige och som hade många turister nere i de drabbade områdena under tiden för tsunamin.

(6)

1.3. Motivering

Anledning till valt ämne är på grund av intresse för hur katastrofen fortlöpte och förändrade flera människors liv. Jag följde katastrofen i månader efter att den skett på grund av att på något sätt få en insyn i hur de drabbade hanterade händelsen och hur kritiken fick sin plats.

2. Metod

2.1. Val av metod

Grunden för detta arbete var studier med kvalitativa metoder och genom dessa kom material att samlas in i form av skriftlig och muntlig data som i sin tur granskas utifrån olika

synpunkter. Vilket i sin tur sker genom insamling av både empirisk och teoretisk vetenskap. Vikten i kvalitativ data ligger i att det handlar om berättarens upplevelser av en händelse, sak eller forskning oavsett om det handlar om en skriven bok eller en person som berättar

muntligt. Kvalitativa och kvantitativa metoder har samma mål då de fungerar som verktyg för att uppnå arbetets mål och syften men när det kommer till den kvalitativa forskningen handlar det om att fånga erfarenheter, mening och innebörd för ens arbete och i efterhand analysera och bygga sig en uppfattning utifrån de personer, litteratur eller övrig data som man granskat. I en intervju handlar det främst om att fånga den intervjuade källans upplevelse och mening med det han/hon berättar och utifrån detta analysera hur denna person uppfattar ämnet från sin sida. 6 När man sedan i efterhand analyserat den införskaffade data överväger man det unika i varje berättelse som är relevant för sitt arbete. De kunskaper man införskaffar genom

observationer benämns empiri och handlar om de erfarenheter som den intervjuade personen har och bidrar med till ens arbete som man själv i sin tur tar del av. Den empiriska datan bidrar med kunskap till ens arbete efter flertalet observationer av det vi har omkring oss och hur vi uppfattar det på olika sätt. 7

Tillskillnad från de kvantitativa metoderna med många olika observationskanaler, de personer och källor som granskats i ett arbete, har de kvalitativa några färre

observationskanaler men är däremot mer omfattande och svårhanterliga att analysera och på grund av olika information från varje källa som dessutom kräver tid och därför är det även

6

Kvale, S., Den kvalitativa forskningsintervjun, 1997

7

Patel, R., & Davidson, B., Forskningsmetodikens grunder – Att planera genomföra och rapportera en undersökning, 2003

(7)

viktigt att förstå att man måste begränsa sig och få ut den informationen som är unik för ens arbete. 8

I denna uppsats belyses de kvalitativa metoderna då arbetet kommer att fokusera på olika källor som var med under tsunamins men med olika synvinklar. Empirisk vetenskap har kommit att vara grunderna för detta arbete då olika personers egna erfarenheter, historier och uppfattningar har studerats.

För att underlätta arbetet med uppsatsen och för att nya idéer och tankar inte skulle glömmas bort användes en loggbok där varje arbetstid för uppsatsen antecknas. Här skrivs intervjutider, frågor, idéer, tankar, litteratur, nästa steg för uppsatser med mera in för att processen för arbetet ska flyta på och att man vid nästa tillfälle vet vad som skall göras.

Här antecknades både slutsatser utifrån empirisk och teoretisk data där det viktigaste som jag ansåg efter varje granskning togs ut och användes för denna uppsats.

2.2 Urval

Genom mail kontaktades två informationsansvariga på Fritidsresor, Lottie Knutsson som arbetar som informationsdirektör och Michael Edwards som är beredskapschef. Anledningen till att dessa två personer var relevanta för detta arbete var på grund av att dels var Lottie Knutsson en av de främsta personerna från Fritidsresor som var med och arbetade under tsunamin och Michael Edward som arbetar som beredskapschef innehade den relevanta informationen för hur arbetet inom deras beredskapsorganisation ser ut. Tillsammans med dessa kom arbetet att fortgå genom hur de arbetade med säkerhet inom bolaget, hur de var verksamma under tsunamikatastrofen och även hur de ställde sig till eventuell kritik som uppstod. Intervjuer med de informationsansvariga skedde per telefon och mail till deras huvudkontor i Stockholm. Skriftlig data kring Fritidsresor säkerhetsarbete införskaffades ytterligare genom deras hemsida där de har en länk för säkerhet inom företaget och även genom flertalet artiklar som skrevs efter tsunamihändelsen. Anledning till användandet av hemsidan var på grund av tidsbrist för de två informationsansvariga som blivit tilldelade. Meningen med införskaffandet av data genom dessa två sätt har att göra med att belysa båda företagens arbete för säkerhet och se hur de skiljer eller liknar varandra. Informationen som båda bidrar med är unik eftersom det representerar deras verksamhet och blir understryket av ytterligare information från deras hemsidor. Tanken är att få en översikt kring deras syn och

8

(8)

uppfattningar kring ämnet och analysera vikten i det som berättas. Tolkningar kommer att göras utifrån empirisk vetenskap och i sin tur kommer det som är unikt och viktigt komma fram och användas vidare i arbetet.

Teori kan beskrivas som studier av vår verklighet som tidigare studerats och antagits av forskare och som man i sin tur använder sig av för att förstärka sin teoretiska del i sitt arbete.9 Den tolkande forskningen kan beskrivas som hermeneutik. Detta har sin innebörd i att det handlar om granskning av olika tolkningar. Från första början handlade det om granskning av texter men har på senare tid fått sin innebörd i granskning och tolkning av flertalet källor vare sig de är skriftliga eller muntliga. Vikten ligger i att de kvalitativa forskningarna, utifrån denna uppsats, finna giltig och en förståelse för det man undersökningar.10 De kvalitativa metoderna framgår mer inom hermeneutiken på grund av att de olika källorna för att samla in information är bredare och att göra tolkningar inom de kvalitativa metoderna är det som framgår i ens arbete. I detta arbete har granskning och tolkning gjorts utifrån ett flertal dokument som varit relevant för uppsatsen. Tolkning av dokument har gjorts både utifrån litteratur, artiklar, berättelser och rapporter.

För att kunna besvara frågorna kring risk och kris management gjordes kvalitativa textanalyser utifrån litteratur och vetenskapliga artiklar. Med denna väg granskades de teoretiska ämnena utförligt och vikten i vad begreppen var framgick. Dessa teoretiska källor var informationsrika när det kom till att belysa begreppen och där av anledningen till att dessa valdes.

Detta var även fallet med granskning kring kritiken mot flertalet inblandade runt

tsunamihändelsen. Detta skedde bland annat genom debattartiklar skrivna av två debattörer på Aftonbladet som hade två skilda synpunkter till var och vem kritiken hamnade hos. Dessa artiklar valdes på grund av deras relevans och intresse till var kritiken egentligen hörde hemma och dessa analyserades utifrån deras uppfattningar och erfarenheter kring

tsunamihändelsens eftereffekter om var kritiken hamnade och om det var rätt eller fel. Genom hemsidor hos både UD och resebolagen har deras riskhanteringsprocess och säkerhetsarbete tagits del av och varit till nytta i den fortsatta processen. Sveriges Offentliga Utredningar & Katastrofkommissionens rapporter fick även betydelse när det kom till att granska de

drabbade av tsunamins åsikter.I SOU & Katastrofkommissionen kunde man ta del av flertalet olika berättelser kring några som varit med om tsunamin och ännu en källa för arbetet var

9

Patel, R., & Davidson, B., Forskningsmetodikens grunder – Att planera genomföra och rapportera en undersökning, 2003

10

(9)

Pigge Werkelin med sin bok ”10.31 på morgonen i Khao Lak” som valdes på grund av att Pigge varit en av de personer som varit med och berättat om sin väg till ett liv efter tsunamin. Vikten låg i dessa berättelser att hitta det unika för hur de uppfattade hjälpen som de fick från både UD, resebolagen och Sverige som land. Ytterligare en person som varit intressant för granskningen av kritik var Lars Danielsson, före detta statssekreterare för Göran Persson. Med hjälp av hans självbiografi ”I skuggan av makten” kunde hans uppfattning kring kritiken som uppstod granskas och detta hade betydelse då han var en av de mest kritiserade

personerna inom Socialdemokraterna i hanteringen av katastrofen. Vikten låg i att inte endast granska de drabbades synpunkter utan även se till dem som fått kritik för händelsen.

När det kommer till media, som även detta arbete använder sig av flitigt, kommer deras funktion under katastrofen att undersökas genom delvis SOU & Katastrofkommissionens rapporter men även genom skrivna artiklar kring rollen media fick.

Det införskaffade materialet kom att belysa ett flertal olika områden: risk och krishantering som begrepp, resebolagens och UD:s säkerhetsarbete, medias innebörd kring händelsen och slutligen kritiken gentemot de olika inblandade runt händelsen.

Dessa källor har haft sin relevans för arbetet på grund av dess olika inriktningar, synpunkter och när det kommer till de intervjuade personer – deras tolkningar av ämnet som behandlats. Med hjälp av deras tolkningar och mina egna tolkningar av texter som tagits del av har olika slutsatser och teorier grundats och detta har fått en stor innebörd i skrivandet.

2.2. Metodkritik

På grund av att informationen kring ämnet, tsunamin, är väldigt brett är det svårt att anpassa sig efter ett antal nischer inom detta område. Vad som menas med det är att det kan bli svårt att finna en viss inriktning kring en mindre punkt inom tsunamikatastrofen som drabbade en hel värld. Men samtidigt är det viktigt att hålla sig till den inriktning man valt och inte falla ner i andra gropar som verkar intressanta. I detta fall var det att medias betydelse egentligen inte skulle ha någon del i denna uppsats men då de hade en stor betydelse under tsunamins efterarbete gick det inte för detta arbete att smyga omkring ämnet.

Kontakt med drabbade som varit med om tsunamin togs då deras information kunde ha varit relevant för arbetet. Två personer som drabbats av tsunamin kontaktades för eventuellt samarbete men ingen hade vare sig viljan eller tiden att medverka i intervjuer eller bidra med information. Med tanke på att det är ett känsligt ämne respekterades detta och det blev även klart med hjälp av en drabbad som berättade att det finns flertalet personer som har gett

(10)

tillstånd att publicera deras berättelser i Sveriges offentliga utredningar. Övriga personer som varit relevanta för uppsatsen, bland annat Peter Gustafsson, representanter från UD och resebolagen har varit begränsade på grund av deras olika lokalisering i landet och på grund av tidsbrist vid arbete. Därför har endast mailkontakt varit möjlig med Gustafsson under ett flertal tillfällen. Kontakt med representanter på UD blev aldrig möjlig då inget intresse visade sig efter ett antal förfrågningar och istället togs hjälp av Gustafsson och även av en

självbiografi skriven av Lars Danielsson, tidigare statssekreterare för Göran Persson. Kontakt togs även med Danielsson men han hänvisade direkt till hans bok där all information som frågats efter skulle finnas. Men problemet kring denna bok är delvis att det är Danielssons upplevelser och åsikter kring vad som gick fel, det är ingen övrig person som kommer med sina åsikter och uppfattningar kring vad Danielsson säger.

3. Risk & Kris management

I tidigare samhällen bestod tillit mellan människor i form av relationer till sina nära vänner och släktingar inom den ort eller by de bodde inom. Släktbanden och vänskapsbanden var relativt starka och personer som inte tillhörde varken släkt-, vänskapskretsen eller som bodde utanför orten eller byn ansågs oftast som en utböling eller fiende. Tilliten inom dessa sociala relationer byggde på en förtröstan hos den andra personen som i sin tur gav en känsla av integritet och autencitet hos den egna individen. Förr var det även vanligt att människorna kände tillit till, förutom sina släktingar och vänner, kyrkan och präster som talade om för dem vilken väg genom livet man skulle ta. Även om de inte var tvungna att följa några riktlinjer från kyrkan var det en bit trygghet för livet man levde i de tidigare samhällena. Inom människans tidigare utvecklingsfaser var det viktigt för henne att kunna känna tillit till sin egen identitet och till sin omgivning för att det ska förbli stabilt. Där av kände människorna mer tillit till varandra och utan tvivel skulle bestå resten av deras liv. 11

Vad som menas med abstrakta system har att göra med att det är olika moderna sociala institutioner, i form av olika bolag, privata företag och myndigheter med mera som finns till hands och skyddar människan. Den senare utvecklingen under 1900-talet gav upphov till tillit hos abstrakta system som bildades och spreds på en global skala. Med denna utveckling

11

(11)

kunde människan få friare tyglar och resa världen över. Människans sociala band med familj, släkt och vänner var inte längre lika starka som förr och idag har ordet ”vän” en annan betydelse än förr. Idag skapar människan fler sociala relationer med människor utanför sin ”by” och har inte direkt några restriktioner på vem eller vilka man kan socialisera sig med. Däremot har tryggheten hos människan idag inte lika stor betydelse inom de sociala

relationerna. Idag förlitar vi oss på våra nära och folk runt omkring om vi kan känna att det är en ömsesidig omtanke, men däremot förlitar vi oss även på de abstrakta systemen. Framstegen i de olika abstrakta systemens utveckling under 1900-talet har lett till en ökad trygghet hos människan i samband med det globala resandet. I samband med resor förlitar sig människan på dessa ”system”. De abstrakta systemen bidrar med trygghet i våra dagliga liv och bildar ordning i vårt samhälle, vare sig det är rättsväsendet eller sjukvården. Runt omkring oss finns abstrakta system som vi tar förgivet och utan att ifrågasätta dom lever vi i tron att de löser sin uppgift. Vi kan gå ombord på ett flygplan till en viss destination utan att behöva tänka på att något skulle kunna gå fel, tanken kan ju slå en men däremot vet vi att piloten som flyger planet är erfaren och skulle något gå fel finns där alltid en andra pilot som assistans. Utan att vi tänker på det eller säger det rakt ut är vi medvetna om att det vi gör är inget vi behöver känna oro inför på grund av att det samhälle vi lever i idag bidrar till att resebolagen och andra övriga bolag arbetar med att ge sina kunder bästa möjliga säkerhet, detta tack vare den modernitet som fortsätter att utvecklas. 12

Utrikesdepartementet fungerar som ett abstrakt system dit människor känner en form av tillit och finner hjälp hos, om något skulle gå fel då de är utomlands. En naturkatastrof är en kris som människan inte direkt kan påverka, såsom kraftig nederbörd eller blåst. Dock ligger det hos människan (de abstrakta systemen) att minimera riskerna och antalet utsatta, som exempelvis i Asien, och efteråt undsätta de drabbade. Rekommendationer från

Utrikesdepartementet finns för vart man inte bör resa men ändå handlar det om människans eget val. Det har i sin tur hänt att människor struntat i att ta del av UD: s rekommendationer och gett sig av mot destinationen. Då de märkt att rekommendationerna av att inte åka dit varit det bästa valet har de klagat hos UD men har i sin tur inte kunnat få någon direkt hjälp.

13

Men på grund av att möjligheterna finns och att vi reser med en viss trygghet från dessa myndigheter och resebolag finns det inte mycket som egentligen stoppar oss. Men om man skulle börja tvivla besitter de abstrakta systemen såsom Utrikesdepartementet en

12

Giddens, A., Modernitetens följder, 1996, sida 17-

13

(12)

expertkunskap som för en lekman, en med mindre kunskaper inom krisrisken, är svår att ifrågasätta. Men däremot om människan känner att de inte gör sitt arbete rätt skapas det en viss skepticism och försiktighet.

Tilliten som vi bygger upp för exempelvis Utrikesdepartementet och resebolagen gör att dessa måste arbeta hårt för att ge folket säkrast möjliga resa. Kundens säkerhet blir då en stor vikt inom verksamheten för att de ska kunna arbeta vidare. 14

De moderna systemen saknades i de tidigare samhällena och därför blev relationerna mellan människorna inom de olika samhällena starkare. Idag har de abstrakta systemen fått sin funktion som en vardaglig trygghet i våra liv. Idag bidrar de systemen med trygghet och pålitlighet i människans vardag med de bidrar inte med vare sig den ömsesidighet och intimitet som tidigare fanns inom de starka personliga relationerna som var vanliga.15

3.1. Historia

Företag har genom historien alltid försökt hitta sätt att försäkra sig. Innan tidigt 1950-tal hade det ofta varit företagens ekonomiavdelning som hade haft hand om försäkringarna, men nu myntades uttrycket ”captives”. Ordet ”captives” kan förklaras som ett dotterbolag till det stora företaget eller koncernen, som är skapat för att tillhandahålla försäkringar så att tillgångarna kunde vara säkra. Efter andra världskriget blev det även klart att de personer som har hand om och kartlägger försäkringar inom industrin borde bli så kallade risk managers.16 Dessa

personer arbetade då inom en försäkringsverksamhet inom deras egen organisation. Efterhand att fler captives bildades så började man också använda sig av ”risk management” där man försökte att ta fram vilket som var de stora riskerna och sedan minimera dom, allt för att sedan rapportera till finans/ekonomi avdelningen.17

I Sverige började vi inte använda oss av det här systemet förrän sent på 70-talet. Tidigare hade vi haft ett oligopoli Sverige där alla försäkringsbolag tillhandahållit samma typ av tjänster till samma pris.18 Inte nog med att utbudet var tämligen begränsat inom Sverige så tilläts inte utländska aktörer träda in, utan istället kontrollerades allt av

försäkringsinspektionen som upprätthöll ordningen. Men när premierna höjdes så ledde det till att de stora industrierna sökte efter nya aktörer och billigare alternativ, risk management.

14

15

16

Hamilton, G., Risk Management 2000, 2007, sida 9-11

17

18

(13)

Men det fanns inte bara negativa aspekter med oligopolet. Det skapades ett starkt och hållbart band, ett funktionellt förhållande mellan försäkringsbolagen och deras kunder och det

skapades ett engagemang där bolaget värnade om säkerheten och med inspektörer som hela tiden försökte hitta nya sätt att förbättra skyddet och nästan personligen kunde ta på sig ansvaret om dessa misslyckats med sin uppgift.19

3.2. Risk management

Risk management har funktionen som en verksamhet inom en organisation som syftar till att lokalisera, mäta och identifiera den mängd risker som kan uppstå inom företaget och vilka åtgärder som anses lämpligast att ta vid dessa risker. Detta för att kunna avlägsna eller förkorta riskerna efterhand som de uppstår. 20

Begreppet risk menas att en händelse eller orsak kan komma att påverka ett företags arbete för att uppnå sina mål och visioner negativt. En risk är i flera fall något som man skulle kunna se i förtid och eventuellt förhindra eller mildra innan den bryter ut innan den blir ett alldeles för stort hot för företagets verksamhet. Därför blir det relevant att göra skillnad mellan risk och hot och i stora drag kan man säga att ett hot är ett faktum då risken inte gått att mildra eller förhindra. Ett exempel kan liknas vid cykling som blir en hög risk på grund av att man kan falla av och skada sig, men för att mildra risken för skador kan man använda sig av hjälm och benskydd. Skulle man cyklat utan hjälm och benskydd skulle det i sin tur vara ett hot.

Risk management handlar om en säkerhetsverksamhet inom den egna organisationen vars främsta syfte är att i förtid ta reda på vad som skulle kunna gå fel inom företaget, hur ofta och vilka konsekvenser det skulle medföra21.

Risk management är inget nytt som tillkommit i vår vardag utan har funnits genom tiden men med olika innebörd men med samma mening. Meningen har varit att skydda människan och det som omger henne från olycka. I grunden handlar det om att få människan att överleva och genom detta spelar intuition och förnuft en viktig roll. Risk managers har med hjälp av dagens utvecklande teknik och kunskap möjlighet att vidareutveckla deras företagsverksamhet och säkerhet. Men det handlar även om att ta fram nya teknik som bidrar till större säkerhet inom företaget genom att få grepp om alla risker i företaget och på andra sidan komma fram till det rätta skyddet gentemot riskerna. En viktig uppgift är även att hitta de rätta och

19

20

www.ne.se 080428

21

(14)

kostnadseffektiva vägarna till att antingen förhindra eller betala för de olyckliga händelserna som kan ske. 22

Det främsta syftet ligger då i att inom en företagsverksamhet begränsa antalet skador och förluster till både dess antal och omfattning. Efter detta arbete maximeras bolagets värde och man vinner även en bättre lönsamhet, både gentemot sina kunder och även sin personal.23 Men för att kunna förebygga och eliminera risker krävs det att man har en del förutsättningar inom verksamheten. Främst handlar det om att göra jämförelser mellan de kostnader som varje risk kan tänkas föra med sig och kostnaderna för skyddet man måste tillsätta för att kunna kontrollera risken.24 Dessa beräkningar görs i det som nämns som riskanalys, som kommer att diskuteras nedan. Som nämns med låga risker med minimal påverkan skulle det kosta mer för en verksamhet att ta bort eller mildra en risk istället för att låta den passera och därför är det viktigt att beräkna kostnaderna. 25

På grund av riskers olika former handlar det mycket om att alla risker inte får lika allvarlig utgång eller konsekvenser. En man som vrickar foten på en skidsemester i Alperna påverkar inte resebolaget lika mycket som om istället en lavin skulle inträffa i resebolagets område och flertalet människor skulle drabbas. En vrickad fot går att lindra och går över efter en tid, men en lavin för med sig eventuella dödsfall och skräck bland resenärerna. Då riskerna kan ha olika påverkan kan de delas in i fyra kategorier. Indelat efter dess frekvens och dess påverkan26:

• Låg risk med liten påverkan –Risker som uppstår mindre sällan och med liten marginal för att kunna motverka dem men med så pass liten påverkan att det skulle kosta företaget mer i både tid och pengar att förhindra dessa än att låta dem passera.

• Mild risk med liten påverkan - Risker som uppstår relativt ofta men med liten påverkan på organisationen om man är förberedd med riktlinjer för hur dessa risker ska tas om hand. • Mild risk med stor påverkan – Risker som kommer frekvent oförberett men med allvarligare

konsekvenser som kan kosta företaget dyrt. Det kan vara bränder som förstör delar av verksamheten och då är det vikigt att ha försäkring som täcker mycket av skadorna. • Hög risk med stor påverkan – Risker som kan ske när som helst och som kan ske med

allvarliga konsekvenser för företaget och dess kunder. Då man vet att risken finns inom

22

Hamilton, G., Risk Management 2000, 2007, sida 65

23

24

25

26

(15)

företaget bör man ha riktlinjer för hur man ska behärska händelsen och försäkring för verksamheten bör även finnas. 27

3.3. Risk Management processen

För att kunna se vilka risker som man eventuellt kan tänkas få inom sitt företagande gäller det att arbeta efter vissa processer för att komma fram till vilka de främsta riskerna är och på bästa sätt motverka dom innan de bryter ut. För att kunna veta vad det är för risker man skulle kunna stå inför bör man ställa sig ett antal frågor, ungefär som en frågeställning inför ett skolarbete. För att kunna leta rätt på de fel som kan uppstå måste man ställa frågor kring vilka riskerna är, hur man ska motverka dem, vilka resurser och personal som behövs, tid och pengar som det kan tänkas kosta.

1. Riskanalys, behövs för att se vilka risker som kan tänkas uppstå, hur stor omfattning de har och vilka risker man bör koncentrera sig på att motverka. (Som nämnt ovan kan risker vara olika stora och ha väldigt olika inverkan)

2. Riskbehandling, behövs för att kunna ta hand om riskerna och ta bort dem eller förebygga dem från att ske igen eller att ske överhuvudtaget. Med riskbehandling lär man sig även hur man ska förebygga eventuella skador i framtiden. Alla risker behöver inte heller lika stor

behandling som andra och det bör man även veta om.

3. Skadebehandling, behövs då risken har blivit ett hot och tillkommit utan att man kunnat göra något åt det. Då är det dags att motverka skadorna som skett och på bästa sätt rida igenom skadorna.

4. Skadefinansiering, behövs då man ska kunna ersätta det som kommit till skada eller reparationer av skador. 28

En tydlig gräns skall dock göras mellan de två första stegen och de två sista eftersom om man har lyckats att motverka eventuella risker som skulle kunna bli hotfulla i framtiden har man ingen anledning att tänka på skadebehandling eller skadefinansiering, även om det är bra att ha det i åtanke med tanke på att skador kan uppkomma inom varje verksamhet.

Det första steget i processen utgör grunden för de tre övriga stegen i processen och detta beror på att här identifieras de olika riskerna som skulle kunna uppstå, dess storlek, påverkan,

27

28

(16)

kostnad för företaget med mera. Har man då även ordnat dem efter den kostnads- eller skadeomfattning som de utgör kan man lättare prioritera riskerna. 29

3.4. Kris Management

Kriser handlar om skador som kan leda till att människors liv går till spillo eller att organisationer har åstadkommit skador och därigenom dåligt rykte och riskerar att förlora kunder.30 Detta kan vara bland annat:

• Terroristattacker som skrämmer folk från destinationerna. Vi vet inte idag när eller var det kan ske och kanske går vi runt med tankarna om att det kan ske var som helst.

• Naturkatastrofer: skogsbränder, jordbävningar och orkaner gör att folk blir rädda för att besöka bland annat kustområden, även om vi gör det håller vi alltid ett extra öga öppet. • Epidemier av sjukdomar som bryter ut. SARS och fågelinfluensan förhindrade folk från att

resa till och från delar av världen i rädsla av att sjukdomen skulle sprida sig.

• Matförgiftning, stölder med mera som kan få organisationen att framstå med dåligt rykte.31

Listan kan göras lång men vikten ligger i att veta vilka risker och kriser som det kan finnas även på ett resmål. Bara för att vi lämnar det som kallas hem betyder inte det att den otur som kan ske hemma inte följer med.

Inom turismföretag idag är det allt mer viktigt att förse sina kunder och övrig personal med rätt information om resmålet. Vid resmål till olika destinationer kan kunden finna

säkerhetsmanualer och annan information om vad som bör undvikas både inför och på resmålet. På hotellet kan man finna en manual för brandsäkerhet och nödutgångar vilket bör vara relevant för kunden att ta del av på deras semester.

En brand skulle kunna orsaka dödliga resultat och det skulle inte längre finnas något att reparera de fysiska och psykiska skador som uppstått hos dem som klarat sig.

Lika viktigt som det är för gästerna att ha kunskap om vad som skall göras vid kriser är det ännu viktigare för personalen att ha kunskaper inom risk och krisområdena. Några åtgärder som de bör ta till sig utifall en olycka skulle vara framme:

29

30

31

(17)

1 Hjälpa till vid krisen, evakuering vid brand, hjälparbete med skadade eller stänga av avdelningar som anses bringa fara, en hiss med dålig funktion exempelvis.

2 Media är alltid törstiga efter information framför allt om det är något som skulle kunna skada företaget, då måste organisationen på bästa sätt hantera media och försöka få krishändelsen att stanna inom företaget. 32

Kriser som har uppstått genom tiderna har haft många olika former, konsekvenser och

efterarbete. Det som ska komma fram är att kriser och katastrofer har olika grunder och skiljer sig därför från varandra. Vanligtvis klassificerar man kriser i två olika kategorier: kriser tillkomna av människan och kriser tillkomna av naturens krafter.33

Exempel på detta är terroristattackerna mot World Trade Center den 11 september 2001, som en konsekvens av människans handlande. Å andra sidan har vi naturkatastrofer som tsunamin 2004 och vulkanutbrott, jordbävningar och tromber. Allt efter denna indelning kan man dela in kriser efter hur pass lång deras förtidsverkan är innan de bryter ut. Man talar om diskreta och fortsatta kriser. 34

• Diskreta kriser kommer med väldigt liten varning men även med allvarligare konsekvenser. • Fortsatta kriser håller sig en ganska lång tid innan de fullt bryter ut och för med sig skada. 35

Men dessa kriser kan även vara vice versa, det vill säga att diskreta kriser även kan ses som fortsatta kriser då krisen kan ha varit dold ett tag innan den bryter ut och då man inte kunnat förutse detta. 36

När man talar om kris management är det främsta syftet inom verksamheter att handleda och planera förebyggande åtgärder som kan vara bra att ha till hands vid risker som för med sig allvarliga konsekvenser till företaget. För att lättare vara förberedda och ha en beredskap kan det vara bra att ha en krisplanering. En krisplan bör finnas tillhands där alla akuta insatser skall finnas med, samt de externa företagen som kan bli påverkade eller vara med att motverka och vad de olika intressenterna bör ta till för åtgärder när krisen är ett faktum. Ytterligare som bör finnas med inom en krisplan är åtgärder för återuppbyggnadsarbetets organisering efter krisens gång och även hur informationen om krisen skall vidarebifogas till

32

33

de Sausmarez, N., Crisis Management, Tourism and Sustainability: The role of Indicators, 2007, vol 15, nr 6

34

35

36

(18)

olika intressenter såsom de anställda, kunder, anhöriga, leverantörer, media och myndigheter. Inom en organisation bedriver man bäst kris management genom att fortast möjligt slå larm om någon händelse skulle påverka verksamheten negativt, med skador eller förlust som i sin tur skulle smutsa ner företagets namn och rykte. 37

Men god kris hantering handlar inte enbart om att vinna fördelar för företaget, utan det handlar även om att verksamheten tar till sig och lär sig av tidigare erfarenheter och kunskaper både när det kommer till deras egen organisation men även andras. Det är även viktigt att ha förmågan och viljan att kunna leda sin organisation till att kunna och vilja ta på sig rollen att undersöka möjligheterna, kunskaperna och informationen som krävs för att kunna förebygga kriser i framtiden. Där av kan man börja förberedda beredskapsplaner som kan tas till flertalet olika kriser. Många företag har genom flera tider och idag försett sin organisation med olika krisplaner, beredskapsplaner och manualer för att man i krisens tid ska kunna tänka ett steg längre och vara medveten om olika åtgärder som kan tas. 38

Kris management i sig är en process för att motverkan eventuella kriser som uppstår. Man måste tänka på många saker för förberedande av en kris, bland annat ska personalen, externa och interna företag som blir drabbade med flera vara medvetna om vad som kan väntas och vilka åtgärder som måste tas vid dessa händelser. Viktigt är det därför att förstå att det är svårt att ha någon direkt process för hur man ska gå tillväga när kriser uppstår, på grund av deras utgångar kan vara olika, oväntade och allvarliga och att man därför tvingas tänka snabbt och effektivt.

Kris management fungerar därför som en process för att ta fram strategiska riktlinjer och svar på kris och risk situationer genom att utbilda den existerande personalen och i förtid identifiera externa och interna resurser som kommer att minimera och hantera skador och dödsfall. Bland annat för att skydda egendomen av företaget, försäkra säkerheten på personal, kunder, företag som är beroende av varandra och det kringliggande samhället.

Som nämnt tidigare är situationerna för kriser oftast svåra att förutse på grund av dess okontrollerbarhet men däremot kan man genomgå ett antal moment för att kunna ta sig igenom och mildra krisen:39

• Förutse områden som kan bli påverkade.

37

Hamilton, G., Risk Management 2000, 2007, sid 29

38

Laws, E m.fl., Crisis Management in Tourism, 2007

39

(19)

• Upprätta motverkande riktlinjer för den påverkan man förutsett. • Agera inom sina tids- och företagsramar.40

Vad som menas är att man kan förutse vad som skulle kunna hända och vem, vilka eller vad som kan bli påverkade. Sedan arbetar man fram planer, metoder, vägar för hur man skulle kunna mildra, motverka eller ta bort det som skett. Kris management fungerar då som en process där man är beroende av riktlinjer för att kunna mildra och motverka. Därför är företagen beroende av kommunikation mellan varandra, beslutstaganden och en funktionell organisationsstruktur. 41

4. Krisberedskap

Då resebolagen är och alltid har varit beroende av sina kunder är det viktigt för dem att kunna finnas till hands för dessa och bidra med det som kunderna vill ha, även när det kommer till att handla om säkerhet.

Resebyråer och researrangörer är idag med i en av världens främsta näringar, turismen. I takt med att resebolagen har utvidgat sitt utbud till olika nischer har kundens intresse växt radikalt och kunderna blir då viktigast för företagen. Det som blivit allt viktigare hos kunden är att de nu har en egen möjlighet att bestämma och skräddarsy sina val av resmål. Därför har

resebolagen öppnat upp sig mycket med att kunna erbjuda kunderna flexibilitet. Företagen har därför möjligheter till att rikta sig mot speciella grupper där de kan erbjuda kunderna

mervärden och personlig service. Då framstår resebolagen och researrangörerna mer och som personliga rådgivare och konsulter och kunderna förlitar sig på dessa.42 Likaså är när det handlar om säkerhetsarbetet. Har man varit med om negativa upplevelser med något resebolag har man kanske mindre förtroende för det och föredrar något annat bolag.

4.1. Fritidsresor säkerhetsarbete/Krisberedskap

Från att ha diskuterat både vad riskhantering och krishantering innebär, är det dags att gå in på hur resebolagen använder sig av säkerhetsarbete inom sina företag. Olyckor kan ske när som

40

Olson, R.B., Crisis Management Plan, 2003.

41

Olson, R.B., Crisis Management Plan, 2003.

42

(20)

helst och det gäller då att ha beredskap för den händelsen. Oavsett storlek på risken, krisen eller katastrofen handlar det främst om att vara förberedd för att saker och ting kan gå fel. Fritidsresor som är ett av Sveriges främsta resebolag inom charterresor och

bekvämlighetspaket som passar den egna individen startade under 1990-talet en

säkerhetsorganisation/krisorganisation vars främsta syfte var att förebygga och arbeta fram en beredskapsplan för att minska antalet händelser som skulle påverka företaget negativt. I beredskapsplaner fortgår olika procedurer om hur man ska gå tillväga för att ta sig igenom eller motverka krisen. Inom denna säkerhetsorganisation tog Fritidsresor hjälp av experter inom olika områden som hjälp inom flertalet krisområden som exempelvis brandförsvaret, präster, sjukvårdare med flera för att kunna bygga upp en organisation som var anpassad till Fritidsresors verksamhet och deras företag om det skulle ske allvarliga olyckor.43 Det handlar bland annat om personalen man ska tillkalla, övriga intressenter som läkare och kristeam och hur man ska hantera informationsspridningen till media, anhöriga, personal och

myndigheter.44

Denna plan använder sig Fritidsresor av än idag och handlar om att de vill fokusera sin verksamhet i kundernas säkerhet. Många företag har och bör ha en krisberedskapsplan för hur de ska gå tillväga då någonting går snett inom företaget. Denna verksamhet bedrivs som en risk och kris management verksamhet där deras främsta syfte är att motverka allvarligare kriser i framtiden och att sätta deras kunder i säkerhet.45

Inom Fritidsresor arbetar man på denna plan dagligen för förbättring och framgång på olika skalor, dock är planen konfidentiell och andra har inte tillgång till denna. Mycket som sker runt verksamheten är inte kriser eller risker i sig men för det mesta krävs det mycket förberedande planering för motverkan kring det som kan tänkas uppstå. Beredskapsplanen finns sedan i tre delar, en för hela företaget, en för huvudkontoret och en plan för

informationsavdelningen. 46 Detta handlar om att de olika avdelningarna kommer att tillta sin beredskap för olika kriser på olika sätt. Informationen i beredskapsplanerna är övergripande det samma men när det kommer till det aktuella arbetet för en viss avdelning skiljer det sig lite från varandra. Bland annat är det informationsavdelningen som ska ta hand om media och press då frågorna kommer. Planen är mer detaljerad när det handlar om de olika

avdelningarna och vilka funktioner som är delaktiga i planerna. Planen utvecklas även kontinuerligt beroende på vilka lärdomar de tar åt sig utifrån de kriser och incidenter som

43

Mikael Edwards, 080507

44

Hamilton, G., Risk Management 2000, 2007, sid 29

45

Mikael Edwards, 080507

46

(21)

inträffat under åren och som de fått hantera. Därför kommer deras plan heller aldrig att bli helt färdigställd utan den fortsätter att utvecklas med nya förutsättningar. 47

Planen för att inta beredskap vid risk och kris har utarbetats av Fritidsresors

säkerhetsansvarig och detta har skett efter granskning och utvärdering av de risker och kriser som kan uppstå kring deras egen organisation48, vilket inkluderar på resmål, på väg till och från en destination och allmänna klagomål från kunden med mera.

Allting kan räknas som risker så länge det påverkar företagets förtroende hos kunden och det anser även Fritidsresor. De anser att en risk eller kris uppstår då en händelse oväntat skapar otillfredsställelse hos både kunderna och anställda49.

Utbildning sker av personalen inom Fritidsresor genom övningar. Detta inkluderar både praktiska och teoretiska övningar. Utbildningar gäller i stort hela verksamheten och alla utbildas efter tänkbar risk och krishantering. De har olika teoretiska övningar i form av exempelvis psykologisk krishantering och andra relevanta ämnen vid kriser. De har även praktiska helhetsövningar där de testar övergripande planer för säkrare arbete samt

funktionstester för att se så att tekniken och kommunikationen mellan de arbetande fungerar som Fritidsresor vill att den ska fungera. Beroende på vilken funktion en person fyller i företaget så får de även olika utbildningar efter detta.50

Fritidsresor är för att ett företag ska ha frekventa krisövningar för att kunna förbereda personalen mentalt vid katastrofer som bränder eller flygolyckor. Vad Fritidsresor gör med jämna mellan rum är att de bygger upp ett scenario av en olycka och i sin tur kan de ta hjälp av riktiga journalister som kommer med en intensiv mediebevakning. Vid dessa tillfällen får personalen ta del av krisövningar som ger dem vetskap om hur de skulle kunna fungera i ett allvarligt läge. Krisövningarna har även en funktion av att visa hur hållbar organisationen är, alla ska efter dessa övningar veta var de ska befinna sig vid dessa kristillfällen. Personalen blir även här medveten om hur de själv fungerar under hård press.51

Reseledarna får i sin grundutbildning kunskaper om riskhantering av olika slag och även i sitt arbete får de mer kunskap om hur de ska gå tillväga vid eventuella oväntade händelser.52 Men övrig personal inom Fritidsresor utbildas även inom dessa krisövningar då det vid större olyckor ska finnas människor till hands för att motverka och hjälpa till. Krisövningarna och 47 Mikael Edwards, 080507 48 http://www.fritidsresor.se, 080404 49 http://www.fritidsresor.se, 080404 50 Mikael Edwards, 080507 51 http://www.kfs.net, 080429 52 http://www.fritidsresor.se, 080404

(22)

uppgifter ska läggas enligt funktioner och inte enbart på enskilda personer. Skulle det vara fallet att endast ett fåtal personer hade kunskaperna inom ett visst område skulle en olycka få allvarligare konsekvenser om dessa personer var långt ifrån platsen. Fritidsresor är för att ha en krisorganisation som arbetar efter att man växlar över medarbetare från ordinarie

funktioner för att de ska kunna bidra med viss hjälp vid det tillfället då det behövs och då vara förberedda. Vid dessa tillfällen får de helt gå in i krishanteringen och inte tänka på annat som skulle störa krishanteringen. 53

Men skulle det vara en olycka av allvarligare slag där högre kunskaper krävs tillsätts ett särskilt kristeam för händelsen och detta team består av läkare, psykolog med flera från

externa företag som samarbetar med Fritidsresor bland annat Nordic Assistans, nu mer Europé Assistans, som knutits till Fritidsresor för hjälp vid akuta situationer54. Europe Assistance bidrar med service inom sjukvård, assistering vid resande och övrig service.55 Dessa externa organisationer som Fritidsresor knutits samman med bidrar med expertis som Fritidsresor är beroende av vid kriser, oavsett utgång och detta kan även vara olika myndighetskontakter som knutits. 56 Sedan finns det även på varje besökande resmåls huvudkontor en manual för ”akuta händelser” (Emergency Procedures) som ska finnas till hands för reseledarna.57

Att arbeta inom ett resebolag innebär att man måste se till både risker då de kan inträffa när som helst även om man är medveten om det eller inte och kriser oavsett vad man gör. En risk kan uppstå utan att ha speciellt större påverkan på företaget från första början, men skulle risken växa och bli större skulle den kunna utmynna till en kris. Därför är det viktigt inom resebolagen att arrangörerna ser till att resenärerna inte kan förväntas något oväntat på den kommande destinationen. Detta kan vara hur säkerheten är uppbyggd kring deras hotell, utflykter, transportmedel till och från resan, matförgiftningar och annat som finns i det paket som kunden köpt från resebolaget.

På kort och lång sikt är det viktigt för resebolagen att se till att kundens semester inte

utmynnar i varken risk eller kris för att de ska komma hem med positiva minnen av semestern och bolagets bemötande. Detta i sin tur bidrar till allt större förtroende hos kunderna och ökar vinsten hos bolaget. Bedömningar bör därför göras inom väldigt många olika områden för de personer som kan tänkas bli involverade i ett resmål. Man gör olika säkerhetsbedömningar av varje hotell för alla resmål, utflykter, nödutgångar, höjd på balkongräcken med mera. Arbetet 53 http://www.kfs.net, 080429 54 http://www.prevent.se/arbetsliv, 080429 55 http://www.europ-assistance.se, 080429 56 Mikael Edwards, 080507 57 http://www.fritidsresor.se, 080404

(23)

för säkerhet är omfattande och krävs för att göra ett resmål säkert för alla. Viktigt är det även att göra hälso- och säkerhetskontroller på alla resmål både när det gäller destinationen och utbildandet av personal.

Mycket har hänt under åren och många epidemier har brutit ut, därför är det viktigt för resebolagen att själv vara medvetna om dessa och kunna informera om det på resmålen. Det är resebolagens förlust om de skulle starta upp ett helt nytt resmål med ofunktionella hotell, källor med mera och de skulle inte bara förlora en eller två kunder utan tusentals.58 Därför ligger det i Fritidsresor intressen att skydda kunderna vid resmålen och bidra med information och kunskap för att skapa det perfekta resmålet för kunden. Det vinner både kunden och bolaget på.

Skulle sedan resmålet anses vara farligt eller av annan anledning onödigt för kunder att resa till tas detta genast bort av säkerhetsskäl med hjälp av UD: s rekommendationer59.

Men enligt deras sekretess/policy anmäls alla händelser till en sambandscentral, öppen 24 timmar om dygnet, där händelsen sedan granskas och bedöms, vilken skala och typ av beredskap som behöver tas. Om resenärerna från Fritidsresor sedan drabbas måste ett kriscenter alltid upprättas inom ett par timmar på huvudkontoret på destinationen och i Sverige. Sedan beroende på händelsernas omfattning upprättas separat telefoncentrum för kunder och anhöriga. Detta är sådant som skedde under tiden för tsunamikatastrofen. Efter hand som en kris har sin gång bör även aktörer utanför resebolagen kontaktas, självklart beroende på hur stor den är och var den skett.60 Men man kan behöva läkare, polis, psykolog eller annan expertis när man kliver av planet.

4.2. Utrikesdepartementets krisberedskap

Från Utrikesdepartementets hemsida går det att ta del av information kring hur deras krisberedskap fortgår. För att utveckla säkerheten inom Utrikesdepartementet sker arbetet ständigt för att beredskapen inför krissituationer. Syftet är att utveckla den redan existerande konsulära verksamheten för att kunna förbereda sig för krisberedskap. Den konsulära

verksamheten består av krissamordnare/chefer som har överseende på departementets säkerhetsnivå.61 Det vill säga att Utrikesdepartementet har inom verksamheten en mindre organisation som understryker deras säkerhet och deras arbete för att leva i en säkrare framtid 58 http://www.fritidsresor.se, 080404 59 http://www.fritidsresor.se, 080404 60 http://www.fritidsresor.se, 080404 61 http://www.regeringen.se/sb/d/6081, 080503

(24)

både lokalt och regionalt. Arbetet för denna konsulära verksamhet bedrivs både hos UD, svenska ambassader och på konsulat vilket gör att det är ett brett säkerhetsarbete62. Konsulat har som innebörd att det är en statlig verksamhet som bedrivs i utlandet. 63

Utrikesdepartementet krisberedskap blev tydligare efter 2006 då det stod klart att man kunde finna deras säkerhetsarbete inom ett flertal olika områden med en speciell konsulär

krisberedskapsgrupp för beredskapsfrågor. Denna grupp bestod av det som nämndes ovan, krissamordnare/krischef och medarbetare för beredskap vid kriser och svar på

beredskapsfrågor. Gruppen för beredskapsfrågorna har som främsta syfte att förbättra UD:s möjlighet att förutse och öka deras hotbildsanalys på det konsulära området, det vill säga på deras verksamheter utomlands. Detta görs med bland annat omvärldsbevakning och

hotbildsanalyser om resmålen. Hos UD kan man även finna reserekommendationer om vart man bör undvika att resa och varför, för att öka människans säkerhet. Inom deras verksamhet kan man förutom detta finna beredskapsplanering över kriser, krisutrustning och krislogistik. Ytterligare steg som gjorts för att utveckla säkerhetsarbetet är att mer personal har blivit rekryterade från UD både när det kommer till den konsulära beredskapsstyrkan och

snabbinsatsstyrkan. Fler människor har fått tillsatt tjänst i säkerhetsarbetet hos den konsulära beredskapsstyrkan för fortsatt utveckling. I krissituationer är den konsulära beredskapsstyrkan förstärkt med 40 man och är då förberedd på medverkan i krisens arbete. 64

För att förstärka säkerheten på både lokal och regional nivå har det tillsatts ytterligare tjugo externa utlandsmyndigheter som bidrar med hjälp utifall det skulle behövas i akutare fall. Beredskapsplaner för dessa myndigheter finnes även i form av alla slags krissituationer som man kunnat tänka sig inträffa och dessa krissituationer utarbetas efter speciella bedömningar kring hot och risk. Inom dessa planeringar finner man checklistor och åtgärder som bör tas vid kriser. Dessa beredskapsplaner har tagits fram av UD i samarbete med

Krisberedskapsmyndigheten och Statens Räddningsverk. 65

Även inom UD sker det utbildning av personalen men utbildningarna blev efter 2005 mer omfattande. Innan innefattade utbildningarna främst de som arbetade inom konsulatets säkerhetshantering men nu mer gäller det även utbildning av arbetsledning, ledarskap och logistik. Utbildningarna sker främst genom Krisberedskapsmyndighetens och

Räddningsverkets regi. 66 62 http://www.regeringen.se/sb/d/6081, 080503 63 http://www.regeringen.se/sb/d/6081, 080503 64 http://www.regeringen.se/sb/d/6081, 080503 65 http://www.regeringen.se/sb/d/6081, 080503 66 http://www.regeringen.se/sb/d/6081, 080503

(25)

Nu mer har jourverksamheten förstärkts ytterligare över veckoslut och helgdagar där man nu kan finna tjänstemän vid alla UD:s geografiska enheter.

UD intygar även att deras samarbete med resebolagen har förstärkts. UD anger att det är viktigt att de får tidig information om nya resmål som bolagen har, antalet resenärer till dessa och så vidare, för att de i sin tur ska kunna göra sina säkerhetsbedömningar av platsen. 67

4.2.1. Stöd från Krisberedskapsmyndigheten

År 2004 stod det klart att Krisberedskapsmyndigheten tillsammans med Statens

Räddningsverk skulle vara med och utbilda Utrikesdepartementets konsulära enhet inom området krishantering. Detta utvecklades ytterligare till ett koncept för deras

utbildningsverksamhet som överlämnades till UD i april 2005 och som godkändes i juni. Det utfördes samma år två grundläggande utbildningar för del sen förstärkningsgrupp som UD har och dels deras konsulära snabbinsatsstyrka. Detta är en bit i serien för UD:s utbildning för deras pågående arbete för att stärka och förbättra UD:s krisberedskap, men det är även ett positivt steg för KBM då de är med och förbättrar samhällets krisberedskap. 68

Syftet med utbildningarna:

• Att fördjupa deltagarnas kunskap om krishantering, ledning och organisation. • Att deltagarna skall kunna bidra till arbetet med att vidareutveckla den egna

krishanteringsorganisationen.

• Att fördjupa deltagarnas kunskap om individbaserad stress- och krishantering.69

4.3. Krisberedskapsmyndigheten

Krisberedskapsmyndigheten fungerar som en myndighet vars främsta syfte är att samordna uppgiften om att skapa ett säkrare svenskt samhälle. Sammanlagt arbetar det drygt 270 personer sammanlagt på de huvudkontoren i Stockholm och Sollefteå. 70

Krisberedskapsmyndigheten menar att med tanke på att vi idag lever i ett samhälle där allting kan ske, olycka som trygghet, är det viktigt att förstå att olyckor inte endast sker inom 67 http://www.regeringen.se/sb/d/6081, 080503 68 http://www.krisberedskapsmyndigheten.se, 080519 69 http://www.krisberedskapsmyndigheten.se, 080519 70 http://www.krisberedskapsmyndigheten.se, 080515

(26)

nationens gränser utan sprider sig väldigt lätt. Detta kan vara allt från epidemier, terroristhot, naturkatastrofer eller annat som kan första för länder världen över. Detta är kriser som KBM har ansvar att ta hand om och mildra, ta bort eller försöka förhindra.

Deras grund handlar om att de olika kommunerna runt om i landet arbetar efter att förbättra samhällets krisberedskap även tillsammans med myndigheternas krishanteringssystem. Det ligger i människans främsta intresse och ansvar att skydda sig och omgivningen från kriser och det är främst var KBM sysslar med och vad deras krisberedskap handlar om. 71

Krisberedskapsmyndigheten bedriver stöd till övriga intressenter bland annat andra kommuner, landsting och länsstyrelser.

• Stöd till kommuner och länsstyrelser för att de ska kunna utveckla sin verksamhet som geografiskt områdesansvariga på lokal och regional nivå.

• Stöd till landstingen för att de ska kunna få en tydligare roll i samhällets krishantering • Förstärkt stöd med extra reservkraft och med ny teknik till länsstyrelsernas förmåga att

kunna leda genom svårhanterliga situationen i deras telefonkommunikationer. • Stöd till kommunerna genom bidrag som kan sökas för att de ska kunna förstärka sin

ledningsförmåga och för att minska eventuell sårbarhet inom flertal områden. • Stöd till länsstyrelser, kommuner och landsting för att de ska kunna utveckla sin

verksamhet med risk- och sårbarhetsanalyser. 72

Krisberedskapsmyndigheten koncentrerar sig på att utbilda grupper av tjänstemän eller liknande inom området för krisberedskap på lokal, region och central nivå. Det innefattar företag som driver en viktig verksamhet för samhället och som bör ha en stark krisberedskap.

73 71 http://www.krisberedskapsmyndigheten.se, 080515 72 http://www.krisberedskapsmyndigheten.se, 080515 73 http://www.krisberedskapsmyndigheten.se, 080515

(27)

5. Tsunamikatastrofen 2004

Den 26 december 2004 inträffade en oförglömlig katastrof runt klockan tio-halv elva på morgonen efter ett inträffat jordskalv utanför Sumatra i Indonesien sveper upp till tio-tolv meter höga flodvågor in över kustområden i bland annat Thailand, Sri Lanka och Indonesien. Vissa människor stannar för att se vad det är som är på väg in mot stranden, många inser inte faran förrän den är för nära och många springer för sina liv och inser snabbt efter att ha sett vågorna dra med sig allt i sin väg att det kan ha en dödlig utgång. Många hinner inte se vad som händer på grund av att tiden för dess höga hastighet är minimal. Upp till 220 000 människor beräknades ha omkommit i vattenmassorna och flera tusentals människor skadades, förlorade anhöriga, blev hemlösa och var totalt hjälplösa efter katastrofen.

Under denna tid, under jul- och nyår, är det vanligt att svenskar semestrar i de Thailändska regionerna med sina familjer och vänner och med detta omkom cirka 543 svenskar och idag saknas det fortfarande 18 stycken, framför allt småbarn som inte kunnat bli identifierade eller återfunna. 74

Katastrofen var ett faktum och skapade panik bland de anhöriga och de drabbade, samtidigt som resebolagen och Utrikesdepartement båda hade viljorna att hjälpa de drabbade.

Tsunamikatastrofen var den allvarligaste händelsen på flera decennier och det är inte direkt något som världen var förberedd för.75 Det fanns ett antal personer som visste vad det var som hände när vattnet från första början drog sig undan från strandkanterna. En kvinna som

semestrade på Surin Beach i Thailand hade tidigare sett ett program om tsunami på Discovery Channel och hann förvarna ett tiotal personer om att springa upp i bergen för att vara mer säkra76. En 10-årig flicka som semestrade med sin mamma från England på en mindre strand i Thailand hade lärt sig i skolan vad en tsunami var och när hon såg att vattnet började dra sig undan berättade hon för sin mamma och sedan började de båda varna folk om vad som var på väg att hända och räddade därigenom ett antal familjer och övriga som satte sig i säkerhet77. Kunskaperna om vad en tsunami var och är kan tänkas vara minimala hos dem som låg och semestrade i paradiset.

74

KAMADEO- rapport 91., Flodvågskatastrofen i Asien 2004, 2007, sida 3

75

Katastrofkommissionen., Sverige & Tsunamin - granskning och förslag, 2005

76

http://www.regeringen.se080409

77

(28)

5.1. Medias funktion under och efter katastrofen

När katastrofen hade skett blev media som en alarmklocka, en funktionskanal där alla kunde följa händelsen dag för dag, genom tv, radio, tidningar och Internet. När UD inte kunde finnas tillhands med informationen om vad som skett fungerade media som en problemlösare för det sökande som människorna gjorde för att få reda på vad som hänt i världen och med mångas anhöriga.78 De människor som hade anhöriga som var nere och semestrade i de drabbade regionerna följde media i deras process för att kunna få hjälp med att finna sina saknade då de inte fick klarhet från vare sig UD eller resebolagen. 79 Genom media tog svenskarna tillfället i akt att följa hela katastrofarbetet men även myndigheternas och politikernas agerande.

Tsunamikatastrofen fick massmedia att dominera inom samhällsfrågorna och samhällslivet i månader efter katastrofen och massmedia var inte endast de som förmedlade nyheten utan lockade genom krisen till sig en större publik.

Anledningen till att många följde media kring händelsen är inte främmande på grund av att det först och främst var en stor nyhet som skapade rubriker världen över. För det andra visar undersökningar som gjorts av Krisberedskapsmyndigheten att det svenska folket kände ett stort förtroende och kunde lita på massmedias beskrivningar. Granskningar gjordes även ur att allmänhetens bild av myndigheternas agerande förändrades på grund av de bilderna media förmedlade till dem. Vidare diskuteras att människans uppfattning av omvärlden sker nästan uteslutande på medias beskrivande av den dramatiska verkligheten.80 I sin tur kan man säga att media sitter inne med en oerhörd makt för att få sina läsare, tittare och lyssnare att ta åt sig av fakta som de levererar och därigenom bilda sin uppfattning.

I många undersökningar av just enskilda individer framkommer det därför att många hade under tiden av tsunamin och även nu i efterhand mycket större förtroende för journalisterna och media än för de svenska myndigheterna och ett antal individer påstår även att deras förtroende för myndigheterna, regeringen och UD har minskat enormt och menar även på att kritiken mot de svenska myndigheterna är förtjänt med tanke på deras hantering av

katastrofen.81

78

Katastrofkommissionen, Sverige och tsunamin – granskning & förslag, 2005, sida 79-83

79

Werkelin, P., & Swanberg, L. K., Klockan 10.31 på morgonen i Khao Lak, 2005

80

Katastrofkommissionen., Sverige & Tsunamin - granskning & förslag, 2005, sida 79-83

81

(29)

5.2. Debatter i media kring tsunamihanteringen

Kritiken kring vem som borde ha hanterat krisarbetet av tsunamin har blivit känt hos många och genom media blev diskussionerna omfattande. Diskussioner gjordes kring vem som anklagade vem för det dåliga krisarbetet, båda av media, en politiskt insatt, resebolag, drabbade och anhöriga av tsunamin.

5.2.1 Debatter i media och diskussioner av politiskt insatta personer Frågorna är många och det finns inte mycket som i efterhand kan besvaras eftersom skadan redan är skedd och det går inte att spola tillbaka tiden. Efter att ha följt de långdragna debatterna och medias beskrivning om vad som gick fel vid tsunamin kan fakta stå klart att politikerna har fått enormt mycket kritik av deras hantering av händelsen. Från det att tsunamikatastrofen blev offentliggjord i tidningarna har media granskats dagligen och

debatterna kring vem som bär mest skuld har varit stort i åren efter. Men varför kommer detta sig? Har vi någonsin hört att någon annan ansvarig för händelserna funnits? Kanske, men det är ingen som blivit lika kritiserade som Utrikesdepartementet blev efter tsunamihändelsen. När det kommer talas om syndabock så menas de intressenter eller personer som anses ha en viss del i den dåliga hanteringen av tsunamin, för självklart finns det ingen att ge skulden för angående själva händelsen då det var en verkan av moder natur. Men undran från eget perspektiv ligger i om det fanns någon möjlighet till att de enskilda personerna som semestrade på stränderna hade kunnat förvarnas. Kring katastrofens efterarbete har man kunnat läsa om i artiklar bland annat från Aftonbladet att de Thailändska myndigheterna fick varningar från det internationella tsunamicentret på Hawaii, som man kan tro på eller inte. Två debattörer ur Aftonbladet har speciellt granskat kritiken kring efterarbetet av tsunamin och vem som skyller på vem. I en artikel från Aftonbladet den 26 juni 2007 kan man läsa om hur just detta diskuteras.

Endast 29 minuter innan flodvågen slog in över Thailands kust kom den första varningen från det internationella tsunamicentret på Hawaii. Varningen gällde närområdet kring Sumatra i Indonesien och inte de avlägsna stränderna i Khao Lak och Phuket. Det är orimligt att hävda att lokalbefolkningen och turister längs Thailands nästan tusen kilometer långa västkust kunde ha varnats på denna begränsade tid. Vi bör komma ihåg att en tsunami aldrig tidigare drabbat Thailand och att det var just det faktum att katastrofen slog till så oväntat som