Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad – uppsats 15 hp
Föräldrars upplevelse av att deras nyfödda barn
vårdas på neonatalavdelning
En systematisk litteraturstudie
Trude Haug Johansson
Emma Kaliff
Malin Lundström
Handledare: Gudrun Borgudd Ej avsett för publikation Justerat och godkänt Datum
Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad - uppsats 15 hp
Föräldrars upplevelse av att deras nyfödda barn vårdas på neonatalavdelning.
En systematisk litteraturstudie
Trude Haug Johansson Emma Kaliff Malin Lundström
Abstract
Föräldraskapet är en upplevelse som de flesta ser fram emot, men ibland uppstår komplikationer. Barnet behöver extra vård och föräldrarnas föreställningar kring tiden med det nyfödda barnet blir omkullkastade. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrarnas upplevelse av att deras nyfödda barn vårdas på neonatalavdelning. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning inom området sammanställs. Använda databaser för sökningen av artiklar är Elin@Kalmar, Cinahl och PsychInfo. Artiklar som var relaterade till syftet kvalitetsgranskades och resultatet bygger på 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att föräldrarna upplever påfrestningar olika beroende på hur tidigt barnet är fött, föräldrarnas möjlighet till engagemang i omsorgsarbetet och hur smärtpåverkat barnet är. Även föräldrarnas sociala status och utbildning påverkar deras förmåga att hantera påfrestningarna. En känslostorm pågår hos föräldrarna där känslor som rädsla, skuld, oro, hopplöshet och overklighet är centrala. Det framkommer också hur viktigt det är att föräldrarna kan kommunicera med sjuksköterskan samt att muntlig och skriftlig information ger en känsla av kontroll och samhörighet. En öppen och jämställd relation med sjuksköterskan inger trygghet och tröst.
Innehållsförteckning
Bakgrund... 1
Inledning... 1 Familjen... 1 Föräldrar ... 2 Nyfödd på neonatalavdelning... 3 Upplevelser... 4Problemformulering... 6
Syfte ... 6
Metod ... 6
Etiska aspekter... 6 Urval... 7 Genomförande ... 7 Kvalitetsgranskning... 8 Analys... 8Resultat... 9
Påfrestningar... 9 Känslostorm ... 11 Vikten av kommunikation ... 12Diskussion... 13
Metoddiskussion... 13 Resultatdiskussion... 16 Slutsats ... 19 Framtida forskning ... 19Referenslista... 21
Bilagor
Bilaga 1 – SökresultatBilaga 2 – Kvalitativ granskningsmall Bilaga 3 – Kvantitativ granskningsmall Bilaga 4 – Artikelmatris
Bakgrund
InledningI de flesta fall när ett par blir föräldrar får de efter något eller några dygn åka hem från BB med sitt nyfödda barn. Ibland tillstöter det komplikationer som gör att barnet måste vårdas en tid på neonatalavdelning. I många fall blir det kanske en period fylld av ängslan och oro där föräldrarna upplever att de inte har kontroll (Hedberg Nyqvist & Barkman Hellquist, 1990). Föräldrarna ska anpassa sig till sina nya roller som föräldrar samtidigt som utgången för barnet är ovisst. Föräldrarna riskerar att drabbas av en krisreaktion och symtom på detta kan vara overklighetskänsla, förändrad tidsuppfattning, ångestattacker, sömnrubbningar och aptitlöshet (Stjernqvist, 1999). Kaos bryter ut när livet inte längre går i sina vanliga banor och planeringen faller samman. All energi går åt till att klara en dag i taget. Livet blir en plågsam resa i berg- och dalbana mellan hopp och förtvivlan (Hedberg Nyqvist & Barkman Hellquist, 1990).
Familjen
Wright och Leahey (1998) ser familjen som ett system. I en familj finns sedan olika subsystem där två föräldrar är ett sådant. Dessa föräldrar är oftast av motsatt kön men det förekommer också familjer där föräldrarna är av samma kön. Det finns även familjer med bara en förälder och där kan subsystemet vara mor och barn eller far och barn. Ibland förekommer det också styvföräldrar, styvsyskon och styvbarn i olika kombinationer i en familj (Wright & Leahey, 1998).
Familjen tvingas många gånger att ställa om sitt liv efter den nya familjemedlemmen som måste stanna kvar på sjukhuset. För ett syskon kan det vara svårt att förstå varför den nya familjemedlemmen inte får komma hem och varför föräldrarna tillbringar så mycket tid hos det nyfödda barnet och inte hemma. Föräldrarna kan tidvis behöva prioritera att vara hemma hos äldre syskon utan att för den skull behöva känna sig skyldiga gentemot barnet på
sjukhuset. Det är viktigt att hela familjen mår bra (Hedberg Nyqvist & Barkman Hellquist, 1990). Enligt Tunell (1991) är det viktigt att föräldrar och syskon ges rikliga tillfällen att lära känna det nyfödda barnet som vårdas på neonatalavdelningen. För att uppfylla detta krav fordras en positiv attityd mot föräldrarna från personalens sida och en förståelse för den oro som föräldrarna ofta känner inför all den tekniska utrustning och den komplicerade vårdrutin som råder på moderna neonatalavdelningar. Föräldrarnas oro gäller inte bara barn som kräver
komplicerade medicinska åtgärder utan även enkla åtgärder som ljusbehandling eller kuvösvård. Det har visat sig att denna oro och behovet av information och stöd ofta
underskattas av sjuksköterskan (Tunell, 1991). En förlängd sjukhusvistelse i kombination med begränsad besökstid gör att det normala familjelivet upplevs oorganiserat. Det sociala stödet som normalt uppträder när ett barn har fötts uteblir ofta. Familj och vänner vet inte hur de ska bete sig när det gäller att skicka kort och presenter (Ensher & Stevens, 1986).
Föräldrar
Föräldrar planerar inte att få ett för tidigt fött barn eller ett barn som är allvarligt sjukt när det föds, ofta har de inte ens tänkt tanken innan det händer. För föräldrarna innebär detta en enorm psykisk kris (Bass, 1991; Stjernqvist, 1999). Utan förvarning kastas föräldrarna in i en skrämmande, ofamiljär och kaotisk värld (Tarbert, 1985). De flesta föräldrar hanterar krisen genom att de använder sig av olika copingstrategier som hjälper dem att hantera övermäktiga konflikter samt inre och yttre stress. Copingstrategierna hjälper dem att söka orsak och mening för att sedan kunna bemästra problemet (Lazarus & Folkman, 1984). Processen som binder föräldrar och barn ihop och som ska lägga byggstenarna för en livslång relation kan bli förskjuten när barnet hamnar på neonatalavdelning (Case-Smith, 1993). Faktorer som spelar in på detta kan vara den medicinska behandlingen, individuella omständigheter och hur den nyfödda mår (Hunter, 2001). Föräldrar som har ett barn på neonatalavdelning har sina egna unika särdrag med sig men de influeras av omständigheterna på avdelningen och de får en alldeles speciell insikt i hur deras barn fungerar och hur de själva är som föräldrar. Vissa föräldrar upplever sin situation som positiv i det hänseende att deras barn får den vård det behöver, andra ser negativt på situationen för att de tycker att sjuksköterskan inte kan göra så mycket för deras barn som de skulle önska (Miles & Carter, 1983). Det nyfödda barnets hälsotillstånd och dess behandling, oro för utgången, avsaknad av föräldrarollen och hur det kan påverka hälsan är faktorer som identifieras som stressutlösande för föräldrarna (Holditch-Davis & Shandor Miles, 2000). Föräldraskapet är en livslång relation som är svår, rolig och ”det bästa av allt på jorden” (Ervér & Fahlström, 2001). Att bli föräldrar kräver en stor portion ansvar och vägen är full av oupptäckta utmaningar. De föräldrar vars barn vårdas på neonatalavdelning kan känna sig mindre lyckliga och istället rädda och osäkra i den ovana miljön (Bowlby, 1994).
Nyfödd på neonatalavdelning
Enligt Svenska Akademins ordbok räknas ett barn som nyfött från det ögonblick det föds tills det att naveln är fullständigt läkt (Eaker, 2007). Leach (1998) menar att då barnet brutalt tvingas ner genom en trång passage från en mjuk, lugn, varm och mörk tillvaro ut i en värld av ljus, ljud och beröring reagerar hela nervsystemet med chock. Det är chocken att födas som stimulerar barnet att ta sitt första andetag. Placentan, som försett barnet med syre, har gjort sitt. När väl andningen kommit igång behöver barnet tid att vila, samla krafter och upptäcka tryggheten i sin nya tillvaro (Leach, 1998). Enligt Rode (2004) söker ett nyfött barn som läggs på mammans mage sig fram till bröstvårtan utan hjälp. Det nyfödda barnet är en mycket aktiv liten människa som redan efter födseln vill ha kontakt. Sinnena är helt vidöppna hos en nyfödd. De har utvecklats ända sedan befruktningsögonblicket för att barnet ska kunna skaffa sig erfarenheter som ligger till grund för dess utveckling. När mamman svarar på barnets gråt visar hon för det att barnet kan lita på världen utanför, detta skapar en grundtrygghet (Rode, 2004). Om personalen rusar iväg med barnet till neonatalavdelningen där barnet läggs i kuvös, kopplas till slangar och sladdar och dess liv blir beroende av apparater och specialister känner många mammor sig oförmögna att ta hand om sitt barn. Många föräldrar upplever att barnet tillhör sjukhuset och inte dem. Det är normalt att känna så. De första minuterna är viktiga men för de som av någon anledning går miste om den allra första närheten behöver relationen inte få några bestående men eller att bindningen mellan mor och barn försvåras (Leach, 1998).
En neonatalavdelning är en sjukhusavdelning för vård av nyfödda barn (Söderberg, 2007). Här vårdas barn som inte kan äta själva, inte kan hålla kroppstemperaturen, inte kan andas själva eller som behöver syrgas. På en neonatalavdelning finns vårdpersonal med
specialkompetens som till exempel läkare, sjuksköterskor, barnskötare och undersköterskor. En kemisk-teknisk analytiker kommer vid behov från laboratoriet för att ta prov för olika analyser. Om så behövs kan även arbetsterapeut, dietist, psykolog, kurator och präst kopplas in. Barn som föds för tidigt och barn med låg födelsevikt hamnar också på
neonatalavdelningen, där kontinuerlig övervakning sker. Många av barnen är kopplade till EKG, pulsoximeter, apnémonitorer och andra övervakningsapparater som larmar vid
förändringar. Även om barnen hålls under ständig bevakning är det viktigt att de blir störda så lite som möjligt. De behöver lugn och ro och försök att efterlikna en livmoder görs med hjälp av filtar och små kuddar (Saugstad, 1999). På vissa neonatalavdelningar används
täcks med ett tjockt täcke. Detta innebär att barnet kommer närmare mamman och ökar hennes känsla av att hon verkligen har fått ett barn. Dessutom verkar det lugnande för barnet som kan höra och känna igen mammans hjärtljud, andning, röst och andra ljud som barnet känner igen sedan tiden i mammans mage (Tunell, 1991). Pattinson, Bergh, Malan och Prinsloo (2006) har studerat hur införandet av kängurumetoden har kunnat sänka dödligheten hos förtidigt födda barn på neonatalavdelningar i Sydafrika. Barnet ligger mellan mammans bröst och har tillgång till bröstet när det känner hunger. Kängurumetoden blev först använd i Columbia på slutet av 70-talet.
Det är viktigt att om möjligt ordna så att barnet kan lyftas ur kuvösen inlindad i filtar så att mamman får hålla barnet en kort stund och på så sätt lära känna sitt barn (Tunell, 1991). Även om barnet mest sköts av sjukhusets personal är det viktigt att föräldrarna känner sig delaktiga i vården och att de känner sig betydelsefulla för barnet. Personalen utgör med sin
yrkeskunskap ett nödvändigt, tidsbegränsat komplement till den omvårdnad och kärlek som bara föräldrar kan ge sitt barn (Hedberg Nyqvist & Barkman Hellquist, 1990).
Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården är det viktigt att all personal ser hela människan och att patienter och närstående får möjlighet att tillsammans med personalen hitta och använda de egna resurserna (SOSFS 1993:17). Föräldrars
medverkan i vården av barnet kan inkludera sociala aktiviteter så som att prata, hålla, klappa och mata barnet. Föräldrarna går från att vara passiva åskådare till att bli aktiva föräldrar och på så sätt minskar stressen och oron över barnet och bandet mellan föräldrar och barn stärks (Franck & Spencer, 2003). Föräldrar är oftast oroliga för att barnen känner smärta när de utsätts för smärtsamma behandlingar. Mycket viktigt och på många sätt lugnande för föräldrarna är att få se vad sjuksköterskan gör för att barnen ska ha det så behagligt som möjligt. De lugnas också av att få veta vad som görs med barnet och varför (Ward, 2001). Många av dem ställs inför mycket svåra val som kan betyda ett stort lidande för barnet eller att barnet ådrar sig skador och men för livet och i värsta fall betyder ett val att deras barn kan dö. Inte överraskande så känner många av föräldrarna vars barn ligger på neonatalavdelning oro och ångest, många drabbas även av depression (Marchwinski, 1988).
Upplevelser
Rent tekniskt kan en upplevelse vara summan av de intryck som via våra sinnesorgan når hjärnan som där tolkas och samordnas till ett helhetsintryck. Det hela är dock inte så enkelt. Inom psykologin brukar det skiljas på intryck som är verkliga, det vill säga de som har nått
oss från omvärlden, och intryck som vi själva skapat. De intryck vi själva skapat har med andra ord aldrig hänt utan är ett resultat av vår fantasi eller inbillning. Detta fenomen kan ofta observeras hos personer som lider av någon form av psykisk störning. Dessutom kan en upplevelse ses på ur en filosofisk vinkel. Det finns en mängd teorier om vad en upplevelse är i filosofisk mening, men ingen av dem är vetenskapligt bevisad (Ringaby, 2007). Kunskap om och förståelse för föräldrars upplevelser är viktigt för sjuksköterskan vars uppgift är att stödja föräldraskapet. En ökad kunskap och förståelse för föräldrars upplevelse av att ha ett barn som vårdas på sjukhus är grunden till ett gott bemötande. Detta i sin tur skapar en trygghet hos föräldrar i mötet med sjuksköterskan (Nyström & Öhrling, 2004). Wright & Leahey (1998) menar att det är viktigt att sjuksköterskan låter familjer berätta om hur de upplever sin situation och får sina upplevelser bekräftade. Wright, Watson och Bell (2002) skriver att våra olika föreställningar påverkar upplevelsen av ohälsa eller sjukdom genom att hindra eller underlätta vårt sätt att hantera situationen. Till exempel kan tidigare erfarenheter av tillfrisknande göra att vi har en positiv inställning (Wright et al, 2002).
Det som mamman upplever som jobbigast med att ha sitt nyfödda barn på neonatalavdelning är separationen från barnet. Det innebär en stor emotionell stress att inte få ha barnet hos sig. Mammans upplevelse är ofta att hon känner sig utanför men har även känslor av hopplöshet, maktlöshet, hemlängtan och besvikelse. Känslan av att hon inte kan kontrollera situationen är också en stor börda (Nyström & Axelsson, 2002). När mamman får individanpassat stöd att delta i vården av barnet och det finns en öppen dialog mellan henne och sjuksköterskan så har hon lättare för att knyta an till sitt barn (Cox & Bialoskurski, 2002). Det är bevisat att
mammor till för tidigt födda barn reagerar annorlunda än pappor till samma barn. Mammorna upplever en starkare rädsla och oro, kan bli deprimerade och känna en tomhet på ett sätt som inte papporna gör. Mammorna har lättare till tårar och kan anklaga sig själva för att barnet hamnade på neonatalavdelning (Moehn & Rossetti, 1996). Äldre mammor har en högre stressnivå än yngre mödrar i samband med att deras barn vårdas på neonatalavdelning, vilket kan förklaras med de äldre mammornas längre livserfarenhet, utbildning och att planering för barn har pågått en längre tid. Ensamstående mammor har ett större bekymmer för hur deras barn reagerar på stimulering och hur barnet uppträder än gifta mammor, detta sätts i samband med att ensamstående inte har ett så stort nätverk omkring sig och därför är oroliga för barnets utveckling (Shields-Poe & Pinelli, 1997).
Problemformulering
Enligt Saratain, Clarke och Heyman (2000) kan föräldrar till barn som vårdas på sjukhus inte behandlas som en homogen grupp. För att förstå föräldrarnas upplevelse av att leva med ett sjukt barn är det viktigt att se upplevelsen som ett fenomen och sjukdomen som ett annat och hur de tillsammans interagerar i olika stadier i familjens liv (Saratain et al., 2000). Enligt tidigare forskning kan tydligt utläsas att familjesituationen påverkas markant när ett nyfött barn vårdas på neonatalavdelning. Hur upplever föräldrarna sin relation till sitt nyfödda barn när det vårdas på en neonatalavdelning? Gustafsson (2002) skriver att många föräldrar upplever skuld i samband med barns olyckor och sjukdom. Kan det vara så att föräldrarna med barn som vårdas på neonatalavdelning också upplever skuld? Hur upplever föräldrarna svårigheterna de ställs inför? Vilket behov av stöd och hjälp upplever föräldrarna sig att ha?
Syfte
Syftet är att beskriva föräldrars upplevelse av att deras nyfödda barn vårdas på neonatalavdelning.
Metod
En systematisk litteraturstudie genomfördes för att sammanställa befintlig forskning (Polit & Beck, 2004). Studien innehåller tydligt formulerade frågeställningar och en passande metod. Genom att sammanfatta olika forskares resultat kan informationen om ett omvårdnadsproblem bättre förstås. När en studie sätts samman av tidigare forskning växer en större förståelse fram (Polit & Hungler, 1999). Litteraturstudien genomfördes på ett systematiskt sätt med en
dokumenterad sökstrategi, granskning av de kvalitetsbedömda artiklarna samt en sammanställning (Willman & Stoltz, 2002).
Etiska aspekter
I forskning gällande människor skall en etisk prövning göras och godkännas innan arbetet kan utföras. En beaktning tas beträffande om det har tagits hänsyn till människovärde, om
forskaren har kompetens och om ny kunskap kan utvecklas (SOS 2003:460). Studier som ingår i en litteraturstudie bör ha godkänts och fått tillstånd av en etisk kommitté. Ohederlighet som stöld, plagiat och förvrängning av data får inte förekomma. Det som kommer fram i resultatet ska redovisas och inte uteslutas även om det inte överensstämmer med forskarens åsikt (Forsberg & Wengström, 2003).
Urval
Då intresset låg på föräldrarnas upplevelse av att deras barn vårdas på neonatalavdelning riktades sökningen mot artiklar som beskrev denna upplevelse. Dessa artiklar visade sig vara skrivna utifrån både kvalitativ och kvantitativ ansats. Som inklusionskriterier användes vetenskapliga artiklar med omvårdnadsinriktning som är skrivna på engelska från år 2000 och framåt. Dock tillkom ett par artiklar vid manuell sökning som visade sig vara skrivna något tidigare än år 2000 men som ändå kom att ingå i studien. Artiklar som behövde fjärrlånas utanför Norden exkluderades. I denna litteraturstudie har begreppet föräldrar använts om den biologiska mamman eller pappan till barnet. Ingen hänsyn har tagits till om det har varit en eller två föräldrar med i studierna.
Genomförande
Litteratursökningen genomfördes i databaserna ELIN@Kalmar, Cinahl och PsychInfo under september 2007. Elin@Kalmar är högskolans egen sökmotor för fulltextartiklar som
innehåller i huvudsak engelskspråkigt och ämnesövergripande, vetenskapligt material där högskolan själv har valt vilka tidskrifter som ingår (Andersson, 2007). Enligt Forsberg och Wengström (2003) är Cinahl specialiserad på omvårdnadsforskning och innehåller
vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar. Polit och Beck (2004) anser att Cinahl är den största databasen där artiklarna är publicerade i hela världen och abstrakten finns alltid på engelska. PsychInfo innehåller psykologisk forskning inom medicin och omvårdnad och täcker en internationell forskning (Forsberg & Wengström, 2003). Med hjälp av sökorden parents, experience, neonatal och care letades artiklar inom ämnet fram (se bilaga 1). Först gjordes en sökning på varje ämnesord för sig för att sedan kombinera sökorden med hjälp av den booleska operatorn AND för att begränsa sökningen och ge ett smalare resultat. I de fall där titeln stämde någorlunda överens med syftet i denna studie lästes även abstrakten. Om även dessa var till belåtenhet skrevs artiklarna ut eller fjärrlånades i sin helhet. Även manuell sökning tillämpades då referenser i vissa funna artiklar gav förslag till ytterligare artiklar som motsvarade litteraturstudiens syfte. Efter genomläsning av de 13 funna artiklarna användes slutligen 10 stycken i litteraturstudien. Av de tre artiklar som föll bort var två stycken för svaga kvalitetsmässigt och sållades bort efter kvalitetsgranskningen. Den tredje var en doktorsavhandling vilken valdes bort då referenserna i denna visade sig i stor utsträckning vara mer än 20 år gamla. Efter en tid upptäcktes att databasen MedLine inte hade genomsökts och detta gjordes då i efterhand med tidigare valda sökord utan att resultera i några ytterligare artiklar.
Kvalitetsgranskning
Enligt Willman och Stoltz (2002) är det viktigt att värdera och kritiskt granska de insamlade studierna på ett systematiskt sätt. Det behövs därför kunskaper i olika vetenskapliga
undersökningsmetoder när granskningen av studien genomförs. Granskningen av den vetenskapliga kvalitén i de artiklar som används i studien influeras av den
undersökningsmetod som har använts i respektive studie. Detta dokumenteras i ett analysschema eller ett protokoll där den vetenskapliga kvalitén kontrolleras.
Kvalitetsgranskningen av artiklarna genomfördes oberoende av varandra då det ger en högre trovärdighet om den utförs av två eller fler oberoende granskare som sammanför sin
uppfattning av de olika studierna (Willman & Stoltz, 2002). Kvalitetsbedömning av artiklarna gjordes utifrån Willman och Stoltzs (2002) granskningsmallar (bilaga 2 och 3) som dock modifierades något för att passa denna studie. Artiklarnas kvalitet delades in i tre nivåer, låg 0-4 poäng, medel 5-9 poäng och hög 10-12 respektive 13 poäng. Frågorna som kunde besvaras med ett ja fick en poäng och de som besvarades med ett nej fick noll poäng. De punkter som analyserades var bland annat om studiens resultat var tillförlitligt, om det fanns tydliga avgränsningar, problemformulering och syfte samt om urvalet var tydligt beskrivet. Antalet poäng summerades och på detta sätt kunde artiklarnas kvalitet jämföras. 13 artiklar inkluderades i kvalitetsgranskningen varav 10 bedömdes ha tillräckligt god kvalitet för att ingå i studien. En sammanställning av artiklarnas syfte, metod, resultat och författare presenteras i artikelmatrisen där även de tre förkastade artiklarna redovisas (bilaga 4).
Analys
Artiklarna analyserades med utgångspunkt från studiens syfte och problemområde.
Enligt Forsberg och Wengström (2003) är analysen är den stora utmaningen då det handlar om att göra stora mängder data förståelig och minska mängden information samt identifiera mönster. På detta sätt växer kärnan i resultatet fram. En innehållsanalys kännetecknas av att systematiskt och stegvis klassificera data för att lättare kunna identifiera mönster och teman. Målet är att beskriva ett specifikt fenomen. Det finns olika modeller för innehållsanalys som alla används på ett systematiskt sätt för att kunna analysera data. En typ av innehållsanalys är latent innehållanalys. Denna innebär en identifiering av meningsbärande enheter, kodning av kategorier, identifiering av centrala teman och utveckling av teorier och modeller. Det finns en stor variation i hur en innehållanalys används. Att kategorisera är en variant av
innehållsanalys (Forsberg & Wengström, 2003). Detta analysarbete kan beskrivas som en utveckling från helhet till delar och sedan till en ny helhet. Den nya helheten uppstår av den
skildrande uppsättningen av de centrala aspekterna, med andra ord det som kallas resultat (Friberg, 2006). Inspiration hämtades ur den latenta innehållsanalysen och artiklarna lästes igenom flera gånger var för sig för att en uppfattning om innehållet skulle kunna växa fram. Fokus låg på artiklarnas resultat där nyckelord och/eller stycken identifierades och
kategoriserades. Utifrån detta växte olika teman fram som sedan sammanställdes. Därefter jämfördes de olika artiklarnas resultat med varandra och sedan formulerades en återgivning av de nya teman som framstod.
Resultat
PåfrestningarDessa artiklar har använts; Hughes & Mccollum (1994); Dudek-Schriber (2004); Gale, Franck, Kools & Lynch (2004); Franck, Cox, Allen & Winter (2003); Hall (2005); Wigert, Johansson, Berg & Hellström (2006) samt Broedsgaard & Wagner (2005).
Beroende på barnets hälsotillstånd och orsaken till vård på neonatalavdelning är föräldrarnas upplevelser av påfrestningarna olika stora (Hughes & Mccollum, 1994). Påfrestningarna står också i relation till i vilken vecka barnet är fött och vilka eventuella kardiovaskulära problem som föreligger. Hur barnet ser ut att må och hur det beter sig samt längden på
sjukhusvistelsen spelar stor roll för föräldrarnas välmående. Hur föräldrarna upplever påfrestningarna har visat sig höra samman med deras sociala status. Högutbildade, gifta par påverkas mer av att barnet vårdas på neonatalavdelning än ensamstående, lågutbildade
mammor. Över lag visar det sig även att kvinnor upplever en starkare påverkan av situationen än män (Dudek-Schriber, 2004).
Barnets smärta är en källa till påfrestning för föräldrarna. Det ger föräldrarna en känsla av att inte kunna försvara barnet. Föräldrarna upplever sig många gånger oförberedda på att se sitt barn lida. Smärtan upplevs som en barriär för att kunna skapa en föräldraroll. En del föräldrar känner sig osäkra på sin egen förmåga att själva ta hand om barnets smärta men känner ändå en stark känsla av att vilja medverka i vården av barnet (Gale et al., 2004). Många föräldrar upplever att de är oroliga över barnets smärta och hur det ska påverka barnet medicinskt. Många tänkte på långtidseffekten av att ha smärta och vilka konsekvenser det kommer att få i framtiden. Några föräldrar upplever också en oro för effekterna av att deras barn får
eller inte. De flesta föräldrarna föredrar att få vara kvar bredvid barnet under smärtsamma procedurer. De föräldrar som inte stannar kvar känner ett större lidande för barnet och hade en större stressnivå än de föräldrar som stannar kvar. Involvering i barnets smärta och
smärtbehandling efterfrågades av många föräldrar (Franck, Cox, Allen & Winter, 2003).
Vardagslivet påverkas av att ett barn vårdas på neonatalavdelning. Föräldrar känner ständigt dåligt samvete för att inte räcka till för både det nyfödda barnet och äldre syskon,
hushållsbestyr och annat som för tillfället blir satt på undantag (Hughes & McCollum, 1994). Föräldrarna upplever en stark känsla av att vilja vara på sjukhuset. Att vara där betyder allt och ingenting annat är lika viktigt. Genom att vara där upplever de sig trygga och deltagande i vården av barnet. Föräldrar kan känna en frustration när barnet får intensivvårdsbehandling där föräldrarna inte kan närvara. Det kan upplevas som mycket påfrestande när barnet förs iväg i ett kritiskt tillstånd och föräldrarna inte vet om de kommer att få se sitt barn vid liv igen. Föräldrarna känner ofta att de vill vara nära barnet för att söka en förståelse för det som har hänt. Någon uttrycker det som att röra sig i en vildmark utan landmärken (Hall, 2005).
I de fall där mammorna inte får plats på neonatalavdelningen utan ligger kvar på BB känner de sig splittrade. De upplever ingen gemenskap med de andra mammorna som får ha sina barn hos sig och känner det känslomässigt svårt att möta dem. Samtidigt känner de sig inte hemma på neonatalavdelningen där deras barn ligger eftersom de själva ligger på BB. När mamman är frånskild från sitt barn kan hon ibland uppleva det som att inte vara mamma på riktigt (Wigert, Johansson, Berg & Hellström, 2006). Mammorna känner ofta att de vill vara nära sitt barn och att inte få vara hos sitt barn skapar en separation mellan mamman och barnet i en situation där de verkligen behöver vara nära varandra. Därför uttrycker familjerna hur meningsfullt det är för dem att få komma till neonatalavdelningen där de känner sig uppbackade (Broedsgaard & Wagner, 2005).
Separationen från barnet kan göra att mamman inte känner sig som en fullvärdig förälder. Detta upplevs givetvis som mycket påfrestande (Hughes & McCollum, 1994). Mammor som har gjort kejsarsnitt och inte fått se sitt nyfödda barn strax efter födseln upplever i större utsträckning att deras barn ska dö till skillnad från föräldrar som har fått hålla i sina barn i direkt anslutning till födseln. Stresspåslaget och påfrestningen ökar ju längre tid det tar innan föräldrarna får hålla i sitt nyfödda barn. Det har visat sig påfrestande för mamman att vistas
på neonatalavdelningen då detta innebär många främmande intryck. Denna miljö inverkar på deras förmåga att utöva deras föräldraroll (Franck et al., 2003).
Känslostorm
Dessa artiklar har använts; Wigert et al. (2006); Hall (2005); Hughes & McCollum (1994); Jackson, Ternestedt & Schollin (2003) samt Broedsgaard & Wagner (2005).
Då barnet vårdas på en neonatalavdelning är situationen oftast oförberedd. Mamman kan då uppleva rädsla, skuld, separation, oro, ensamhet och en känsla att inte tillhöra. Känslan att inte kunna ta hand om sitt egna barn efter förlossningen kan få mammor att känna hopplöshet och skuld (Wigert et al., 2006). Föräldrarna kastas mellan hopp och förtvivlan där hopp innebär en förbättring i barnets hälsotillstånd och förtvivlan när hälsotillståndet försämras eller är oförändrat. Hopplöshet kan uttryckas som rädsla att binda sig till barnet eller rädsla för att vidröra barnet. I en studie uttrycker en mamma att ”I did not dare to get close to him, I did not know if I was going to keep him, if he was dying or what was happening”. (Hall, 2005, s. 183). Framtiden upplevs becksvart och med rädsla för att barnet ska vara hjärnskadat eller på andra sätt handikappat (Hall, 2005).
En känsla av ouppfyllda förväntningar under graviditet och förlossning återfinns hos en del mammor som fått för tidigt födda barn. Dessa mammor kan också uppleva sig skyldiga till att deras barn fötts för tidigt och funderar kring vad de har gjort för fel för att förtjäna detta. Olika faktorer som mammorna tror kan ha påverkat graviditeten är att de inte har tagit tillräckligt god hand om sig själva, en hög ålder, stress på jobbet och psykiska påfrestningar. En del kan inte peka på någon speciell orsak till att de upplever denna skuld (Hughes & McCollum, 1994).
Under de första veckorna efter födseln upplever en del mammor sig splittrade i föräldrarollen och i relationen till barnet. De känner å ena sidan lycka över barnet å andra sidan sorg över att barnet är för tidigt fött. En strategi de använder sig av är att ta en dag i taget och detta får dem att känna sig hoppfulla och får en positiv framtidstro. En viktig vändpunkt i upplevelsen att vara mamma blir ofta när barnet kan tas ut ur kuvösen. Detta gör att situationen blir mer verklig och positiva känslor om att barnet är starkare späds på. Den överhängande rädslan att barnet ska dö visar sig på olika sätt. En del känner sig rädda för att besöka sitt barn medan andra upplever att de har svårt att lämna sina barn på grund av oro (Jackson et al., 2003).
Upplevelsen av overklighet var den dominerande känslan hos papporna som kände sig oförberedda på den tidiga förlossningen. Pappor som inte är närvarande vid förlossningen känner en högre grad av utanförskap. Pappor känner svårigheter att knyta an till sitt barn men en vändpunkt upplevs när de får självförtroende nog att hålla barnet och får fysisk kontakt samt ögonkontakt (Jackson et al., 2003).
De flesta familjerna känner att det är turbulent att få en ny familjemedlem. Om det nyfödda barnet dessutom måste vårdas på neonatalavdelning gör det svårare för familjen att komma in i den nya konstellationen. Flera familjer upplever även en oro för hemkomsten och för hur den närmaste tiden hemma kommer att fungera (Broedsgaard & Wagner, 2005).
Vikten av kommunikation
Dessa artiklar har använts; Fenwick, Barclay & Schmied (2001); Broedsgaard & Wagner (2005); Wigert et al. (2006); Franck et al. (2003); Bialoskurski, Cox & Wiggins (2001); Jackson et al. (2003) samt Hall (2005).
Mammorna upplever det oerhört centralt att få en god kontakt med sjuksköterskan och att kunna småprata om det som sker utanför sjukhusets väggar. En avslappnad stämning gör tiden på sjukhuset lättare att hantera. Mammorna upplever sig att vara mer obesvärade och
självsäkra tillsammans med de sjuksköterskor som för en öppen dialog. Sjuksköterskans språkbruk är en viktig del i hennes förmåga att erbjuda bra vård och påverkar mammans upplevelse av vården. Det verbala utbytet som sker mellan mamman och sjuksköterskan påverkar mammans självförtroende, hennes känsla av kontroll och hennes känslor av samhörighet med sitt barn. Sjuksköterskans förmåga att engagera mamman är beroende av hennes kommunikationsförmåga och att hon uttrycker omvårdnad, stöttning och intresse i föräldrarna. För att föräldrarna ska få en bra erfarenhet av vårdtiden är det väsentligt att som sjuksköterska kunna prata på ett personligt och inte bara informera på ett ytligt plan. Detta gör att mammorna upplever sig mer likställda med sjuksköterskan (Fenwick et al., 2001).
Mammorna upplever ett stort behov av information under barnets vistelse på
neonatalavdelningen. De behöver få informationen både skriftligt och muntligt upprepade gånger för att kunna ta till sig den (Broedsgaard & Wagner, 2005). Mammorna uttrycker ett
behov av att kommunicera med och få information och tröst av sjuksköterskan. Denna interaktion mellan mammorna och sjuksköterskan hör tätt ihop med separationen från barnet. Sjuksköterskan fungerar som en länk mellan mammorna och barnet i de fall där barnet kräver en vård då mammorna inte kan delta i någon större utsträckning. Detta i sin tur leder till en upplevelse av tillfredsställelse hos mammorna. Den verbala kommunikationen är en central del av interaktionen. För att förstå situationen upplever mammorna ett ständigt behov av information men trots detta är kommunikationen ofta bristfällig. Frånvaron av information får mammorna att spekulera i vad som händer och sker med barnet (Wigert et al., 2006).
Föräldrarna upplever en viss tillfredsställelse när de får god information kring barnet av sjuksköterskan. De anser att sjuksköterskan oftare informerar både skriftligt och muntligt kring barnets status än vad läkaren gör (Franck et al., 2003).
Föräldrarna upplever behov av information om exempelvis besökstider, barnets status samt vad föräldrar får och inte får utföra gällande vården av barnet för att känna sig hemmastadda i neonatalavdelningens ovana miljö (Bialoskurski, Cox & Wiggins, 2001). Mammorna
upplever ett behov av att vara aktiva i vården men är samtidigt osäkra på vad som förväntas av dem för att inte inskränka på personalens område. En del mammor upplever att barnet tillhör sjukvården och att de själva bara lånar det (Jackson et al., 2003). Föräldrarna lär sig snabbt tekniken på neonatalavdelningen och lär sig ofta att se på sitt egna barn om läget förändras. Vissa föräldrar upplever att personalen inte alltid tar deras oro på allvar när de observerar att barnet är på väg att bli sämre. Ibland tycker föräldrarna att personalen inte alltid har följt läkarens anvisningar. Föräldrarna finner det angeläget att få möjlighet att fråga sjuksköterskan om och om igen kring barnets status för att få en realistisk bild av situationen (Hall, 2005).
Diskussion
MetoddiskussionEn systematisk litteraturstudie innebär att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa litteraturen inom ett valt ämne eller problemområde. Den systematiska litteraturstudien bör använda sig av aktuell forskning inom det valda området. Litteraturen utgör grunden för information och rapporterade fakta bygger på vetenskapliga tidskrifter och artiklar. Av praktiska och ekonomiska skäl är det inte möjligt att inkludera all relevant forskning inom området. Antalet studier som ingår beror dels på vilka krav som ställs på
studier som inkluderas och dels på vad författarna kan hitta (Forsberg & Wengström, 2003). Genom att använda oss av systematisk litteraturstudie så som Forsberg och Wengström (2003) beskriver det ansåg vi att det valda ämnet skulle bli ordentligt granskat på ett strukturerat sätt. Vi är medvetna om att all forskning inom området inte täcktes då vi inte gjorde sökningar i alla tillgängliga databaser eftersom det fanns en begränsad tid till
sökningsförfarandet. Vi upptäckte i efterhand att databasen MedLine inte hade genomsökts och gjorde då en kompletterande sökning utan att detta resulterade i några ytterligare artiklar inom det valda området. Artiklar som publicerades före år 2000 valdes dessutom bort för att vi ville basera vår studie på ny forskning. Om vi hade använt oss av äldre artiklar tror vi att resultatet skulle ha blivit likvärdigt då föräldrars upplevelse av att ha ett barn som vårdas på neonatalavdelning förmodligen inte har förändrats särskilt mycket genom årens lopp. Däremot har tekniken gått framåt mycket inom det här området vilket i sin tur i vissa
hänseenden skulle kunna påverka föräldrarnas upplevelse att denna situation. Vi begränsade oss också genom att inte använda artiklar utanför Norden då detta skulle bli för kostsamt. En styrka i studien är att både artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats har inkluderats men även det faktum att artiklar som är äldre än sju år inte tagits med kan ju ses som något positivt då denna studie baserar sig på relativt ny forskning. Ytterligare sökord hade kunnat användas för att underlätta möjligheten att finna artiklar, exempelvis hade vi kunna söka på ord som finns med i våra frågeställningar. Istället valde vi att använda oss av de centrala orden i vårt syfte.
Willman och Stoltzs (2002) granskningsmall användes som utgångspunkt i den oberoende kvalitetsgranskningen av artiklarna. Mallen var välstrukturerad och lättförstålig samt
underlättade granskningen av de olika artiklarna. En nackdel med mallen var att granskningen inte omfattade själva kvaliteten på resultatet i artiklarna. Mallen såg endast till själva
strukturen och att alla de delar som ska ingå i en vetenskaplig artikel fanns med. För att bestämma studiernas kvalitet gavs en poäng för ett positivt svar och noll poäng för ett negativt svar i bedömningsmallen (se bilaga 2 och 3). Willman och Stoltz (2002) menar att en
bedömning av artikeln ger en poängsumma som sedan räknas om i procent av den totala möjliga poängsumman. Därefter gjordes en tregradig skala (Willman & Stoltz, 2002). Vi valde att kalla denna gradering för låg, medel och hög. Efter en kvalitetsgranskning av artiklarna valdes två artiklar bort på grund av att dessa inte höll tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet, de hamnade alltså inom gruppen för låg kvalitet. Den tredje artikeln som föll bort var
vilket vi inte tyckte var acceptabelt. En begränsning i vårt sökförfarande var givetvis att vi bara sökte artiklar på engelska, hade vi suttit inne med en bredare språkkunskap hade vi kunnat söka artiklar på fler språk och på så sätt kunnat bredda vårt urval. Ytterligare en begränsning var att endast tre databaser har genomsökts. Vi anser dock att de databaser som användes var de mest relevanta för studiens syfte.
Manuell sökning kan göras på olika sätt, bland annat genom att titta på referenslistan i en artikel inom ämnesområdet. På detta sätt kan andra artiklar inom området upptäckas
(Forsberg & Wengström, 2003). Genom att studera referenslistorna i de redan funna artiklarna kunde vi genom manuell sökning hitta ytterligare två artiklar som motsvarade
litteraturstudiens syfte. Dessa två artiklar föll väl in under våra kriterier och inkluderades sedermera i studien. Anledningen till att dessa artiklar inte hittades vid databassökningen kan bero på att deras sökord inte överensstämde med de sökord som vi valde att använda oss av. En annan möjlig förklaring är att artiklarna har funnits med när antalet träffar var så stort att alla abstrakten inte kunde läsas igenom.
För att analysera allt material som framkommer ur sökningsförfarandet är det viktigt att systematiskt och stegvis klassificera data för att lättare kunna identifiera teman och mönster. Målet med detta är att kunna beskriva och kvantifiera ett specifikt fenomen. Det finns olika modeller för hur en innehållsanalys kan användas på ett systematiskt sätt för att kunna analysera data (Forsberg & Wengström, 2003). Denna studie inspirerades av den latenta innehållsanalysen för att kunna få fram mönster och teman som är tydligt uttalade i de olika studier som granskades. Valet av analysmetod föll sig naturlig då meningen med analysen var att hitta de gemensamma beståndsdelarna i artiklarna. Detta för att sedan kunna jämföra och analysera artiklarna med varandra. Då artiklarna är skrivna på engelska och därefter översatta till svenska kan detta omedvetet ha påverkat tolkningen av resultatet. Vi anser dock att reliabiliteten är hög då vi är tre personer som har läst, översatt och tolkat resultaten självständigt och ändå kommit fram till samma centrala begrepp. Även det faktum att
forskarna i de olika artiklarna har tolkat resultatet utifrån sina egna föreställningar tror vi kan ha påverkat trovärdigheten i resultatet. Detta är dock ett ofrånkomligt faktum som vi menar all forskning brottas med.
Resultatdiskussion
Syftet med den här systematiska litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelse av att deras nyföda barn vårdas på neonatalavdelning. Resultatet visar att föräldrarna upplever stora påfrestningar, en väldig känslostorm och ett enormt behov av information.
Påfrestningarna på föräldrarna står i hög grad i relation till barnets hälsotillstånd, längden på sjukhusvistelsen samt hur barnet beter sig och mår. Hur föräldrarna hanterar påfrestningarna hör även samman med deras sociala status. Överlag påverkas kvinnorna mer än männen (Hughes & McCollum, 1994; Dudek-Shriber, 2004). Vi ser det som naturligt att föräldrar till mycket sjuka barn blir mer påfrestade än föräldrar med barn som kanske bara vårdas på neonatalavdelning något dygn för observation. Enligt Holditch-Davis & Shandor Miles (2000) är det nyfödda barnets hälsotillstånd och dess behandlingar faktorer som identifieras som stressutlösande för föräldrarna (Holditch-Davis & Shandor Miles, 2000). Däremot att föräldrarnas sociala status har en sådan stor inverkan är något som förvånade oss mer. Det framkommer att gifta par med högre social status påverkas mer av att deras barn vårdas på neonatalavdelning och detta tror vi kan höra samman med att föräldrarna då har en större insikt och medvetenhet. Vi tror även att det sociala nätverket kring dessa föräldrar sätter en större press på att allt ska gå som planerat. Ensher och Stevens (1986) menar att det sociala stödet som normalt uppträder när ett barn har fötts ofta uteblir. Familj och vänner vet inte hur de ska agera när det gäller att besöka eller gratulera (Ensher & Stevens, 1986). En annan aspekt kan vara att välutbildade föräldrarna förmodligen har en högre snittålder och därmed kanske känner att tiden för att planera in ett ytterligare barn är knapp om det sjuka barnet inte överlever.
Många föräldrar känner sig ofta oförberedda på att se sitt barn lida och känner sig osäkra på sin egen förmåga till att hjälpa barnet. Barnets smärta kan upplevas som en barriär för att kunna skapa en föräldraroll (Gale et al., 2004). En del föräldrar vill gärna delta i de situationer då barnet utsätts för smärta. De föräldrar som inte har möjlighet att delta upplever en högre stressnivå än de föräldrar som finns vid barnets sida (Franck et al., 2003). Vi kan förstå föräldrarnas reaktion att vilja skydda sitt nyfödda barn från lidande och smärta. Detta tror vi är ett sunt beteende som sitter djupt rotat i föräldrarollen. Vi tror att barnets smärta gör att föräldrarna inte kan gå in i föräldrarollen då den till stor del innebär att skydda sitt barn vilket i dessa fall inte är möjligt. Fenomenet med den högre upplevda stressnivån hos de föräldrar
utsätts för. Detta triggar igång fantasier hos föräldrarna som då målar upp en värre bild av situationen än den som verkligen utspelar sig. Enligt Ward (2001) upplever föräldrarna ett lugn av att se vad sjuksköterskan gör med barnet för att det ska ha det så behagligt som möjligt. Föräldrarna lugnas också av att få veta vad som ska göras med barnet och varför.
En stor påfrestning är det ständigt dåliga samvetet att inte räcka till för både det nyfödda barnet och eventuella syskon (Hughes & McCollum, 1994). För föräldrarna betyder det allt att få vara nära sitt barn och inget annat är just då lika viktigt. Genom att vara där och delta i vården runt barnet upplever föräldrarna trygghet (Hall, 2005). Vi förstår att det måste vara mycket påfrestande för föräldrarna att inte alltid kunna vara tillsammans med sitt nyfödda barn. Samtidigt måste det vara jobbigt att inte räcka till för syskon och känslan av att inte få ihop vardagen. Vi tror att det känns splittrat för föräldrarna att vilja vara på två ställen. Enligt Hedberg Nyqvist & Barkman Hellquist (1990) upplever föräldrarna att de stundtals behöver prioritera att vara hemma hos äldre syskon utan att behöva känna skuld gentemot barnet på sjukhuset. Det är viktigt att hela familjen mår bra (Hedberg Nyqvist & Barkman Hellquist, 1990). En lösning på problemet kan vara att få tillgång till en slags inhysning i anslutning till sjukhuset där familjen kan bo under den tid som det nyfödda barnet vårdas på
neonatalavdelningen. Detta tror vi många familjer skulle uppleva som positivt då de på så sätt kan ha en tillfällig hemvist nära sitt nyfödda barn.
En annan form av splittring som en mamma kan uppleva är när hon blir frånskild från sitt barn strax efter födseln. Mammorna vill ofta vara nära sitt barn och går inte detta att
genomföra skapar det en separation mellan mamma och barn i en situation där de verkligen behöver knyta an till varandra. Stressen och påfrestningarna på föräldrarna ökar desto längre tiden går tills de får hålla i sitt nyfödda barn. Föräldrarna uttrycker det väldigt viktigt att få komma till neonatalavdelningen där barnet vårdas istället för att ligga kvar på BB med mammor som får ha sina barn hos sig (Wigert et al., 2006; Broedsgaard & Wagner, 2005; Franck et al., 2003). Detta tycker vi visar på vikten av att mamman får vara nära sitt nyfödda barn i så stor utsträckning som möjligt. Om situationen gör att mamman inte kan närvara så bör pappan få vara tillsammans med barnet. Allt för att föräldrarna ska kunna känna att de inte övergett sitt barn. Enligt Wright et al. (2002) är familjen resursstark även när den konfronteras med svåra upplevelser av ohälsa och lidande. Familjens upplevelse av ohälsa och sjukdom beror mer på vilka föreställningar de har än på tillståndet i sig. Familjemedlemmarna är experter på sina egna upplevelser av sjukdom och ohälsa medan sjuksköterskan kan hjälpa
familjen att hantera det genom sin kunskap (Wright et al., 2002). Vi som blivande sjuksköterskor kan ta lärdom av detta och försöka förmå familjer att utnyttja sina egna inneboende resurser för att hantera olika sjukdomssituationer. Detta tänker vi oss att göra genom motiverande samtal och stöttning.
Föräldrarna kan uppleva en förtvivlan över att barnets hälsotillstånd ständigt förändras. Detta gör att de kastas mellan hopp och förtvivlan och ibland yttrar sig detta genom att föräldrarna känner en slags rädsla att binda sig till barnet (Hall, 2005). När barnet får lyftas ut ur kuvösen ses detta ofta som en vändpunkt i barnets hälsotillstånd. Detta gör att mammornas positiva inställning ökar och känslan av att vara en riktig mamma infinner sig. Även papporna beskriver det som svårt att knyta an till sitt barn medan det ligger i kuvös. När de får hålla i det upplever de ett större självförtroende och verklighetskänsla (Jackson et al., 2003). Vi tror att det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om föräldrarnas behov av att vara nära sitt barn. Genom att bjuda in och låta föräldrarna delta i vården kan föräldrarnas oro reduceras och detta tror vi är en fördel för alla parter. Det faktum att föräldrar har svårt att knyta an till sitt barn så länge de inte får hålla i det gör att kuvösvården bör göras så kort som möjligt. Så fort barnets tillstånd tillåter att föräldrarna får hålla sitt barn om det så bara är för korta små stunder bör detta ske. Enligt Tunell (1991) är det mycket viktigt att om det finns möjlighet ordna så att barnet kan lyftas ur kuvösen inlindad i filtar så att mamman får hålla barnet. Detta gör att hon lättare lär känna sitt barn. Om det inte finns möjlighet att barnet kan lyftas ut bör mamman få sticka in handen i kuvösen och röra barnet. Kuvösvård ska inte utnyttjas om det inte är absolut medicinskt motiverat.
När sjuksköterskan lyckas möta mamman på ett mer personligt plan ökar mammans
självförtroende och hennes samhörighet med sitt barn (Fenwick et al., 2001). Mammorna har ett stort behov av information både muntligt och skriftligt eftersom sjuksköterskan fungerar som en länk mellan mamman och barnet (Wigert et al., 2006). Vi förstår nu mer än tidigare hur betydelsefull sjuksköterskans roll är på en neonatalavdelning. Kanske mer än på någon annan vårdavdelning då sjuksköterskan ska fungera som barnets beskyddare och samtidigt förmedla detta till föräldrarna. Hon är den föräldrarna vänder sig till då de själv inte kan tolka barnets alla signaler. Föräldrarna lägger i stor utsträckning sitt barns liv i sjuksköterskans händer. Om föräldrarna får en god relation med sjuksköterskan tror vi att en stor del av deras oro kan dämpas. Tunell (1991) menar att informationen bör ges samtidigt till föräldrarna och
information och överdriva den, vilket kan leda till att de stöter bort barnet. Det är angeläget att föräldrarna får samstämmiga uppgifter från samtliga sjuksköterskor då även till synes
obetydliga skillnader i information kan leda till oro. Föräldrarna bör få information om alla planerade undersökningar för att känna sig trygga i det som sker med deras barn (Tunell, 1991). Alla sjuksköterskor som arbetar på en neonatalavdelning bör vara väl insatta i problematiken kring informationen till föräldrarna. Vi anser därför att det skulle finnas en utarbetat arbetsbeskrivning hur föräldrar ska informeras på bästa sätt för att undvika onödig oro och ängslan.
En del föräldrar misstror sjuksköterskorna att de i vissa situationer inte följer läkarens
anvisningar. De uttrycker också en känsla av att deras oro inte tas på allvar av sjuksköterskan (Hall, 2005). Ward (2001) anser att det är viktigt för föräldrarna att få se sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som görs för barnet då detta gör dem lugnare och tilliten till
sjuksköterskan ökar (Ward, 2001). Vi kan förstå att föräldrarna ibland kan uppfatta
sjuksköterskan som oengagerad men vi tror att det har att göra med att föräldrarna bara har fokus på sitt barn medan sjuksköterskan har ansvar för alla sina patienter. Detta kan säkert uppfattas som att sjuksköterskan inte gör allt för just deras barn, särskilt om barnets tillstånd är stabilt och sjuksköterskan inte ägnar sig så mycket åt det.
Slutsats
Det har varit mycket lärorikt och intressant att ta del av den forskning som vi har hittat kring föräldrars upplevelse av att deras nyfödda barn vårdas på neonatalavdelning. Vi känner att vi har fått en ökad förståelse för vad dessa föräldrar upplever. En sak vi kommer att ha med oss i vår kommande yrkesroll som sjuksköterskor är vikten av att informera föräldrarna gång på gång både muntligt och skriftligt. Någon annat som vi fått upp ögonen för är föräldrarnas känslostormar där de stängigt kastas mellan hopp och förtvivlan. Föräldrarnas stora behov av att få vara delaktiga i barnets behandlingar var ett resultat som förvånade oss något men som vi tror att vi kan ha nytta av om vi möter denna patientgrupp i framtiden.
Framtida forskning
I denna litteraturstudie har vi tagit upp föräldrars upplevelse av att deras nyfödda barn vårdas på neonatalavdelning. Men vi märkte ganska snart att de flesta artiklarna utgick från
mammans upplevelse. Vi anser att det skulle behövas mer forskning kring pappornas upplevelser men även kring nya familjekonstellationer som blir mer och mer vanligt
att göra en kvalitativ studie baserad på intervjuer på en neonatalavdelning där pappor eller homosexuella par ingår. Hur känner papporna sig bemötta? Hur upplever papporna att ha sitt barn och barnets mamma på neonatalavdelning?
Referenslista
Andersson, S. (2007). Högskolan I Kalmar. [www.hik.se]
http://www.bi.hik.se/elin.htm [läst 07.10.12].
Bass, L. S. (1991). What do parents need when their infant is a patient in NICU. Neonatal Network, 10, 25-33.
Bialoskurski, M. M., Cox, C. L. & Wiggins, R. D. (2001). The relationship between maternal needs and priorities in a neonatal intensive care environment. Journal of Advanced Nursing, 37, (1), 62-69.
Bowlby, J. (1994). En sikker base. Tillknytningsteoriens kliniske anvendelser. (A secure base). Köpenhamn: Det lille forleg.
Broedsgaard, A. & Wagner, L. (2005). How to facilitate parents and their premature infant for the transition home. International Nursing Review, 52, 196-203.
Case-Smith, J. (1993). Family-centered care in the neonatal intensive care unit. Foundations for practice in the neonatal intensive care unit and early intervention: A self-guided practice manual. American Occupational Therapy Association, 2, 241-246.
Cox, L. C. & Bialoskurski, M. (2002). Neonatal intensive care: communication and attachment. British Journal of Nursing, 10, 668-76.
Dudek-Schriber, L. (2004). Parent stress in the Neonatal Intensive Care Unit and the influence of parent and infant characteristics. The American Journal of Occupational Therapy, 58, 509-520.
Eaker, B. (2007). Svenska akademiens ordbok. [www.saob.se].
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ [läst 07.10.03.]
Ensher, G. L., & Stevens, E.S. (1986). Families of at-risk infants: Need and development. Newborns at risk, 177-189.
Ervér, M-A., & Fahlström, G. (2001). Det är en pärs…det är jobbigt at ha barn, ändå är det bästa som finns. Vård i Norden, 21, 43-46.
Fenwick, J., Barklay, L. & Schmied, V. (2001). “Chatting”: an important clinical tool in facililtating mothering in neonatal nurseries. Journal of Advanced Nursing, 33, (5), 583-593.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur.
Franck, L. S., Cox, S., Allen, A. & Winter, I. (2003). Parental concern and distress about infant pain. Archives of Disease in Childhood, Fetal and Neonatal Edition, 89, 71-75.
Franck, L. & Spencer, C. (2003). Parent visiting and participation in infant care giving activities in a neonatal unit. Birth, 30, 31-35.
Friberg, F. (2006). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur.
Gale, G., Franck, L.S., Kools, S. & Lynch, M. (2004). Parents’ perceptions of their infant´s pain experience in the NICU. International Journal of Nursing Studies, 41, 51-58.
Gustafsson, L. (2002). Ungen är sjuk – vad ska jag göra? Stockholm: Nordstedts Förlag.
Hall, E. O. C. (2005). Being in an alien world: Danish parents´ lived experiences when a newborn or small child is critically ill. Scandinavian Journal of Caring Science, 19, 179-185.
Hedberg Nyqvist, K. & Barkman Hellquist, M. (1990). Barnet som kom för tidigt. Stockholm: Liber AB.
Holditch-Davis, D., & Shandor Miles, M. (2000). Mother’s stories about their experience in the neonatal intensive care unit. Neonatal Network, 19, (3), 13-21.
Hunter, J. C. (2001). Neonatal Intensive Care Unit. Occupational therapy of children, 4, 636-689.
Jackson, K., Ternestedt, B-M & Schollin, J. (2003). From alienation to familiarity:
experiences of mothers and fathers of preterm infants, Journal of Advanced Nursing, 43, (2), 120-129.
Lazarus, R. & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal and coping. New York: Springer Verlag.
Leach, P. (1998). Barn de första fem åren. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.
Marchwinski, S. (1988). The dilemma of moral and ethical decision making in the intensive care nursery. Neonatal Network, 6, 17-20.
Miles, M. S., & Carter, M. C. (1983). Assessing parental stress in intensive care units. American Journal of Maternal Child Nursing, 8, 354-359.
Moehn, D. G. & Rosetti, L. (1996). The effects of neonatal intensive care on parental emotions and attachment: infant-toddler intervention. Transdisiplinary Journal, 6, 229-46.
Nyström, K. & Axelsson, K. (2002). Mothers´ experience of being separated from their newborns. Journal of Obstetrics and Gynecology Neonatal Nursing, 31, 275-82.
Nyström, K. & Öhrling, K. (2004). Parenthood experiences during the child’s first year literature review. Journal of Advanced Nursing, 46, (3), 319-330.
Pattinson, R. C., Bergh, A-M., Malan, A. F. & Prinsloo, R. (2006). Brief report: Does kangaroo mother care save lives? Journal of Tropical Pediatrics, 56, (2), 438-441.
Polit, D. F & Hungler, B. P. (1999). Essentials of Nursing Research: Methods, appraisal and utilization. Philadelphia: Lippincott.
Polit, D. F.& Beck C. T. (2004). Nursing research. Principles and methods. Seventh edition. Philadephia: Lippincott.
Ringaby, A. (2007). Forskning. [www.forskning.se]
[http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=87087]. [läst 07.10.05]
Rode, U.(2004). Det första året – en bok om din baby. Göteborg: SCA Hygiene products AB.
Saratain, S-A, Clarke, C-L & Heyman, R. (2000). Hearing the voices of children with cronical illness. Journal of Advanced Nursing, 32, (4), 913-921.
Saugstad, O. D. (1999). När barnet föds för tidigt. Oslo: Luther förlag.
Shields-Poe, D., & Pinelli, J. (1997). Variables associated with parental stress in neonatal intensive care units. Neonatal Network, 16, (1), 29-37.
SOS 2003:460. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Socialdepartementet.
SOSFS 1993:17. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.
Stjernqvist, K. (1999). Född för tidigt. Hur går det sedan? Lund: Bokförlaget Natur och Kultur.
Söderberg, P. (2007). Nationalencyklopedin. [www.ne.se].
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=268364&i_word=neonatalavdelning [läst 07.10.03]
Tarbert, K. C. (1985). The impact of a higher-risk infant upon the family. Neonatal Network, 3, (4), 20-23.
Ward, K. (2001). Perceived needs of parents of critically ill infants in a neonatal intensive care unit. Pediatric Nurses, 27, 281-6.
Wigert, H., Johansson, R., Berg, M. & Hellström, A. L. (2006). Mothers´ experiences of having their newborn child in a neonatal intensive care unit. Scandinavian Journal of Caring Science, 20, 35-41.
Willman, A. & Stoltz, P. (2002). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Wright L. M. & Leahey M. (1998). Familjevård. Lund: Studentlitteratur.
Wright L. M., Watson W. L. & Bell J. M.(2002). Familjefokuserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Sökresultat
Sökord Chinal Elin Psych-info
parents 24 267 2619 119 182 experience 53 846 127 253 844 neonatal 15 086 4 23 846 care 277 276 3 255 189 parents and experience 4302 127 24 793 parents & experience & neonatal 731 67 1480 parents experience & neonatal & care 72 2 42 parents experience & neonatal care 15(4) 44(6) 2(1)
Bilaga 2 Mall för bedömning av kvalitativ studie
Fritt efter Willman & Stoltz (2002)
1. Är syftet tydligt angivet? Ja Nej
2. Är det lämpligt att använda kvalitativ
metod för att uppnå detta syfte? Ja Nej
3. Är problemformuleringen tydlig? Ja Nej
4. Är kontexten presenterad? Ja Nej
5. Finns etiskt resonemang? Ja Nej
6. Är urvalet relevant? Ja Nej
7. Är urvalsförförandet tydligt beskrivet? Ja Nej
8. Är datainsamlingen tydligt beskriven? Ja Nej
9. Är analysen tydligt beskriven? Ja Nej
10. Är resultatet logiskt och begripligt? Ja Nej
11. Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja Nej
12. Redovisas resultatet i förhållande
till en teoretisk referensram? Ja Nej
Ja = 1p Nej = 0p
Bilaga 3 Mall för bedömning av kvantitativ studie
Fritt efter Willman & Stoltz (2002)
Forskningsmetod:………. Undersökningsperiod: ……… Patientkarakteristika: Antal:…….. Ålder:…... Syfte:……….. Instrument:……….
1. Är urvalsförfarandet beskrivet? Ja Nej
2. Är urvalet representativt? Ja Nej
3. Är randomiseringsförfarandet beskrivet? Ja Nej
4. Likvärdiga grupper vid start? Ja Nej
5. Analyserade i den grupp som
de randomiserades till? Ja Nej
6. Är bortfallsanalysen beskriven? Ja Nej
7. Är bortfallsstorleken beskriven? Ja Nej
8. Adekvat statistisk metod? Ja Nej
9. Finns etiskt resonemang? Ja Nej
10. Är instrumenten valida? Ja Nej
11. Är instrumenten reliabla? Ja Nej
12. Är resultatet generaliserbart? Ja Nej
13. Kan resultatet vara till hjälp i
den kliniska verksamheten? Ja Nej
Ja = 1p Nej = 0p
Bilaga 4 Artikelmatris
Författare, år & land:
Titel: Tidskrift: Syfte: Metod och urval: Resultat: Kval
bed
Dudek-Shriber (2004) USA
Parent Stress in the Neonatal Intensive Care Unit and the Influence of Parent and Infant Characteristics. American Journal of Occupational Therapy Att undersöka föräldrars upplevelse av stress på neonatalavdelning samt barns och föräldrars karaktärsdrag som resulterade i stresspåslag. Kvantitativ, statistisk analys. Ett självskattningsformulär med 46 punkter som fylldes i av 162 föräldrar. 130 kvinnor och 32 män ingick i åldern 14-51 år.
Den högsta nivån av upplevd stress var i
relationen mellan barn och deras föräldrar. Detta hade i sin tur nära samband med i vilken vecka barnet var fött samt hur det såg ut. Andra viktiga faktorer som påverkade var vikten samt sjukhusvistelsens längd och om barnen hade någon kardiovaskulär diagnos. Hög Hall (2005) Danmark Being in an alien world: Danish parents` lived experiences when a newborn or small child is critically ill.
Scandinavian Journal of Caring Sciences
Att undersöka danska föräldrars upplevelse av att deras nyfödda eller för tidigt födda barn är kritiskt sjuk.
En kvalitativ studie där 13 föräldrar intervjuades två gånger. Medelåldern för männen var 29,5 år och för kvinnorna 27 år. Analysen skedde med en fenomenologisk metod.
Föräldrarna upplevde att det var som att leva i en annan värld främmande från den som de kände till och tidigare upplevt. Föräldrarna ville vara nära sina barn och letade efter svar och förståelse till det som hände. De kände sig oerfarna och osäkra och samtidigt uppmärksamma och vaksamma på det som hände.
Bilaga 4 Artikelmatris
Författare, år & land:
Titel: Tidskrift: Syfte: Metod och urval: Resultat: Kval
bed Jackson, Ternestedt & Schollin (2003) Sverige From alienation to familiarity: experience of mothers and fathers of preterm infants.
Journal of Advanced Nursing
Att beskriva föräldrars upplevelse av
föräldraskap efter att ha fått ett för tidigt fött barn.
Fenomenologisk metod där sju par föräldrar med barn födda före 34:e graviditetsveckan intervjuades.
Föräldraskapet beskrevs som en tidskrävande process. Föräldrarna upplevde oro för barnet, osäkerhet, tillvänjning och relationsskapande. Viktiga milstolpar för föräldrarna var när barnet extuberades, skrevs ut från avdelningen samt liknade ett fullgånget barn till utseendet.
Hög Wigert, Johansson, Berg, Hellström (2006) Sverige Mothers´ experiences of having their newborn child in a neonatal intensive care unit. Scandinavian Journal of Caring Sciences
Att beskriva mammors upplevelser när deras fullgångna nyfödda barn måste vårdas på Neonatalavdelning efter födseln. Fenomenologisk hermeneutisk intervjustudie utfördes. 10 mammor intervjuades.
Slutsatsen av studien blev att mammorna kände framför allt ett utanförskap men även ett deltagande under tiden som deras barn vårdades på
neonatalavdelning.
Bilaga 4 Artikelmatris
Författare, år & land:
Titel: Tidskrift: Syfte: Metod och urval: Resultat: Kval
bed Bialoskurski, Cox & Wiggins (2002) Storbritannien The relationship between maternal needs and priorities in a neonatal intensive care environment. Journal of Advanced Nursing Att undersöka mammors moderskänslor, behov och prioriteringar på neonatalavdelning. Kvantitativ studie där 209 mammor med för tidigt födda barn fick fylla i två enkäter. Informationen är analyserad med multivarierad analys. 93% av mammorna prioriterade sanningsenlig information kring barnet. God kommunikation med sjukvårdspersonalen var också högt värdesatt. Resultatet visade även att mammorna satte barnet i första hand. Medel Gale, Franck, Kools & Lynch (2003) USA Parents´perceptions of their infant´s pain experience in the NICU. International Journal of Nursing Studies Att undersöka
föräldrars syn på deras upplevelse av att observera och hantera deras nyfödda barns smärta på neonatalavdelning. Utforskande och semistrukturerade intervjuer gjordes på 12 deltagare.
Det nyfödda barnets smärta var en källa till lidande för föräldrarna. Graden av lidande stod i relation till barnets smärta. Medel Fenwick, Barclay & Schmied (2001) Australia ”Chatting”: an important clinical tool in facilitating mothering in neonatal nurseries. Journal of Advanced Nursing Att utforska användbarheten av att kunna småprata som ett viktigt kliniskt verktyg som kan assistera
sjuksköterskan att uppnå familjecentrerad vård på
neonatalavdelning.
Grounded theory analys gjord på intervjumaterial från 28 kvinnor samt en tematisk analys av intervjumaterial från 20 sjuksköterskor.
Det verbala utbytet mellan sjuksköterskan och
mamman inverkar på mammans självförtroende, hennes känsla av kontroll och kontakt med sitt barn. Sjuksköterskans sätt att uttrycka sig gör att mamman känner sig mer eller mindre involverad.
Bilaga 4 Artikelmatris
Författare, år & land:
Titel: Tidskrift: Syfte: Metod och urval: Resultat: Kval
bed Broedsgaard, & Wagner (2005) Danmark How to facilitate parents and their premature infant for the transition home.
International Nursing Review Att presentera föräldrars upplevelse gällande hjälp och stöd efter att ha fått ett för tidigt fött barn.
Kvalitativ metod i form av semistrukturerade frågeformulär och fokusgruppintervjuer. Deskriptiv studie med icke-experimentell design.
Föräldrarna upplevde att mesta delen av hjälpen bidrog till att öka stödet och mötte deras behov. Det bidrog också till att öka deras självförtroende angående vården av deras barn och barnets välmående efter utskrivning. Medel Franck, Cox, Allen & Winter (2003) Storbritannien Parental concern and distress about infant pain.
Arch Dis Child Fetal Neonatal
Att beskriva föräldrars syn på
smärtbehandlingen av barnet och utforska relationen mellan föräldrarnas erfarenheter av smärtbehandlingen och vilken påfrestning detta har på
föräldrarna.
Deskriptiv, prospektiv och icke-experimentell studie.
Föräldrarna upplevde att barnen hade mer smärtor än de hade förväntat sig. Påfrestningarna på föräldrarna var störst om barnet hade mycket smärta och en oro fanns för smärtbehandlingen. Information var också viktig.
Bilaga 4 Artikelmatris
Författare, år & land:
Titel: Tidskrift: Syfte: Metod och urval: Resultat: Kval
bed Hughes & McCollum (1994) USA Neonatal Intensive Care: Mothers´ and Fathers´ Perceptions of What Is Stressful.
Journal of Early Intervention
Att beskriva och jämföra mammors och pappors upplevelse av påfrestningar under de första veckorna barnen vistas på
neonatalavdelningen.
Kvalitativ metod. Första intervjun spelades in. En andra intervjuomgång genomfördes med öppna frågor.
Resultatet visar att det är ett antal olika faktorer som är påfrestande. Två faktor som påverkade både mammorna och papporna var barnets hälsa och den fysiska separationen i samband med sjukhusvistelsen.
