De osynliga männen : En integrativ forskningsöversikt om män som säljer sex

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete

Socionomprogrammet

Socialt arbete

Examensarbete

Kandidatnivå 15hp

VT21

De osynliga männen

En integrativ forskningsöversikt om män som säljer sex

Författare

Tilda Berg

Wilma Polviander

Handledare

De osynliga männen -

En integrativ forskningsöversikt om män som säljer sex Författare: Tilda Berg, Wilma Polviander

Örebro Universitet

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete Examensarbete Kandidatnivå 15 hp VT21

Sammanfattning

Föreliggande studie är en integrativ forskningsöversikt som undersöker befintlig forskning om män som har sex mot ersättning. Studien syftar till att undersöka hur forskningen beskriver män som säljer sex, både på gatan och internet. Studien syftar även till att redogöra för skillnader och likheter mellan män och kvinnor som ha sex mot ersättning. Totalt har 14 artiklar inkluderats i analysen där de analyseras utefter en tematisk analys samt utifrån tre teoretiska begrepp, Goffmans stigmateori, Genusteori och Heteronormativitet. Resultatet belyser vikten av att fortsätta bedriva forskning om män som har sex mot ersättning. Studien resulterar även i hur viktigt det är att belysa både män och kvinnor som har sex mot ersättning. Vidare resulterar denna studie i en större förståelse för hur internet har påverkat sex mot ersättning hos män och hur det kommer att fortsätta ha en stor inverkan. Studien återger även relevansen för socialt arbete och hur väsentligt det är att inkludera denna målgrupp i arbetet. Avslutningsvis presenterar forskningsöversikten förslag till vidare forskning.

Nyckelord

Män som säljer sex, stigmatisering, genus, heteronormativitet, män, sex mot ersättning på internet

Invisble men –

An integrative research summary of men who sell sex Authors: Tilda Berg, Wilma Polviander

Örebro University

School of law, Psychology and Social Work The Social Work Program

Social Work

Undergraduate essay, 15 credit Spring 2021

Abstract

This study is an integrative research summary that examines available research about men who sell sex. The study aims to examine how the research describes men who sell sex, both on the streets and on the internet. The study also aims to narrate differences and similarities between men and women who sell sex. A total of 14 articles have been included in the analysis where they have been analysed according to a thematic analysis and based on three theoretical concepts, Goffmans theory of Stigma, Gender theory and Heteronormativity. The result shows how important it is to keep researching about men who sell sex. The study also shows how important it is to present both men and women who sell sex. Further this study shows a bigger understanding for how the internet has affected men who sell sex and how it will keep affecting them. The study also reflects on the relevance for social work and how important it is to include this group in the work. In conclusion this research summary presents suggestions to further research.

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Per-Åke Nylander som haft ett stort engagemang och stöttat oss genom hela uppsatsskrivandet, även när det varit turbulent. Utan din hjälp

Innehållsförteckning

Bakgrund och centrala begrepp ... 9

Sex mot ersättning ... 9

Sex mot ersättning ur ett historiskt perspektiv ... 9

Sex mot ersättning på gatan och på internet ... 10

Systematiska och debatterande forskningsöversikter ... 10

New Pleasures and Old dangers: Reinventing male sex work ... 11

Summering av tidigare forskningsöversikter ... 13

Teoretiska begrepp ... 13 Goffmans stigmateori ... 13 Genus ... 14 Heteronormativitet ... 15 Metod ... 15 Litteratursökning ... 15

Inklusions- och exklusionskriterier ... 16

Urvalsmetod ... 16

Validitet och reliabilitet ... 17

Sammanställning och analys ... 17

Etik ... 18

Resultat ... 18

Tematisk analys och resultat ... 23

Bakgrundsfaktorer och anledningar till att män säljer sex ... 23

Skillnader och likheter i framställningen av män och kvinnor som har sex mot ersättning ... 24

Risker och konsekvenser med sex mot ersättning ... 25

Gatubaserad sexhandel och internetbaserad sexhandel ... 29

Analys utifrån stigma, genus och heteronormativitet ... 31

Stigma ... 31

Genus ... 32

Heteronormativitet ... 33

Slutdiskussion ... 34

Relevans för socialt arbete ... 36

Studiens styrkor och svagheter ... 37

Förslag till framtida forskning ... 38

Inledning

Begreppet “prostitution” är för de allra flesta direkt förknippat till något kvinnligt, med en kvinnlig säljare och en manlig köpare. I mångas ögon ses en prostituerad som en narkotikamissbrukande kvinna som står på nedsläckta gator och säljer till förbipasserande äldre män på väg hem från nattklubben, inte helt olikt 90-talsklassikern Pretty Woman. Verkligheten idag ser ganska annorlunda ut. Trots att det är både kvinnor, män och transsexuella som säljer sex mot ersättning, är kvinnorna en överrepresenterad grupp i media och forskning. Män som säljer sex uppmärksammas inte i samma utsträckning som kvinnor, vilket kan bero på normer och stereotyper i samhället som bidrar till svårigheter i att belysa mäns utsatthet (Socialstyrelsen, 2015). Män som säljer sex omfattas ofta av stereotypa föreställningar, exempelvis kring deras sexuella läggning och sexuella identitet. En man som säljer sex antas i många fall vara homosexuell och Dennis (2008) framhåller att en man som säljer sex i många fall antas vara homosexuell och att forskare därefter fascineras extra mycket över heterosexuella män som säljer sex till andra män. Enligt en kartläggning av RFSL (2014) är homo- och bisexuella män som säljer sex till andra män en dominerande grupp av de män som har sex mot ersättning. I en intervju av RFSL (2014) framkommer det att män som säljer sex men som identifierar sig som heterosexuella, exempelvis kan använda betalningen de får för att ha sex med en annan man som ett sätt att rättfärdiga de samkönade sexuella handlingar som utförs samtidigt som de får testa att ha sex med en annan man. I den här uppsatsen har vi därefter valt att fokusera på män som har sex mot ersättning och deras utsatthet för att uppmärksamma en grupp som annars ofta hamnar i skymundan.

De rådande föreställningarna om vem som säljer sex kan i många fall leda till minskad förståelse och kunskap om målgruppens problematik och bakgrundsfaktorer till varför de har sex mot ersättning (Socialstyrelsen, 2015). I Sverige har socialtjänsten en skyldighet till att bidra till kunskap som ska kunna leda till att de resurser som har som målsättning att resultera i förbättrade livssituationer för berörda klienter utvecklas (Bergmark & Oscarsson, 2016). Det kan antas att män som har sex mot ersättning är en osynlig grupp både ur ett samhälleligt perspektiv och ur ett myndighetsperspektiv. Med denna studie vill vi fylla kunskapsluckor som kan finnas i det sociala arbetet för att säkerställa att alla individer får den hjälp de har rätt till. Vanweesenbeck (2013) skriver att trots att den ekonomiska aspekten ofta är en bidragande faktor till varför män väljer att ha sex mot ersättning, är det ofta som män har en annan inkomst på sidan av. De är således inte beroende av inkomsten som de sexuella tjänsterna bidrar med i samma utsträckning som kvinnor som har sex mot ersättning. Däremot är det ekonomiska enligt Socialstyrelsen (2015) ofta ett första steg mot att sälja sex, tillsammans med andra bidragande faktorer så som en kaotisk livssituation. Det kan i många fall även handla om traumatiska upplevelser av sexuella övergrepp i tidig ålder och sex mot ersättning kan då fungera som en försvarsmekanism av traumat. Det är inte enbart individuella faktorer som påverkar utan samhället och strukturer i sig är avgörande. Stigmatisering och känslor av utanförskap kan bli avgörande i en utveckling av dålig självkänsla och avvikande självuppfattning (a.a.). Som tidigare nämnt har majoriteten av män som har sex mot ersättning sex med andra män. Homosexualitet är något som länge varit stigmatiserat och Bimbi (2008) skriver att män som sålde sex under 1900-talet sågs som psykiskt sjuka och att forskning därifrån således enbart fokuserade på den mentala hälsan och utelämnade andra viktiga aspekter. I slutet på 60-talet började det komma forskning som resulterade i kunskap om att faktorer som bidrar till att män säljer sex är socioekonomiska, och har alltså ingenting att göra med psykiska sjukdomar (Bimbi, 2008). Sex mot ersättning har under de senaste decennierna

flyttats allt mer till den digitala världen. RFSL (2014) skriver att sex mot ersättning återfinns på en mängd olika platser i olika konstellationer, där internet är den tydligt dominerande arenan. Det ska dock inte, enligt Ellison (2018), antas att sex mot ersättning på gatan helt och hållet har tagits över av den internetbaserade försäljningen då gatan för somliga män ofta är det enda tillgängliga alternativet på grund av finansiella, logistiska och praktiska anledningar. Däremot har sex mot ersättning på gatan i Sverige enligt en kartläggning gjord av Länsstyrelsen (2015) under de senaste 20 åren minskat avsevärt och mer än halverats. Något som teknologin och internets framfart således har stor roll kring. Länsstyrelsen (2015) menar att antalet internetannonser av personer som säljer sexuella tjänster har ökat markant de senaste åren från dess att kartläggningen utfördes. Internetet kan enligt Socialstyrelsen (2015) innebära signifikanta kontakter och sätt att ta kontakt på, både för personer som köper och som utför sexuella tjänster mot ersättning. Det bidrar också till ett nytt sätt att genomföra sexuella kontakter, då internet bidrar till möjligheten att tillhandahålla sexuella tjänster från valfri destination och plats.

I den här uppsatsen kommer vi att använda oss av begrepp som “sex mot ersättning” och “sälja sex” framför begrepp som “prostitution”, “sexarbete” och “sexhandel”. Detta då prostitution är ett begrepp som besitter många stereotypiska föreställningar och som kan skapa en felaktig bild av personer som säljer sexuella tjänster (Socialstyrelsen, 2015). Uppsatsen kommer att fokusera på tidigare forskning som undersöker hur forskningen framställer män som har sex mot ersättning, bidragande faktorer till att män har sex mot ersättning, skillnader i framställningen av kvinnor och män som har sex mot ersättning och problem och hinder män som har sex mot ersättning kan tänkas utsättas för samt sex mot ersättning på gatan och på internet Vi har även i den här studien valt att inte uttryckligen skriva om transsexuella män då vi inkluderar dessa till gruppen män. Studien kommer även att utgå från en västerländsk kontext i och med att samtliga artiklar studerats i västerländska länder. Det kan antas att studier av denna karaktär inte existerar i samma utsträckning i andra delar av världen då forskning kring män som har sex mot ersättning i dessa fall tenderar att fokusera på HIV och AIDS, vilket inte är syftet med denna uppsats. Studierna utgår även från olika länder med olika lagstiftningar, vilket kan komma att påverka respondenternas uppfattning och bild av sig själva och sin situation.

Problemformulering

Som tidigare nämnt är män som har sex mot ersättning en utsatt grupp som ofta hamnar i skymundan när forskning om målgruppen utförs (Dennis, 2008, Socialstyrelsen, 2015). Män som har sex mot ersättning kan antas vara en stor grupp där det finns stora kunskapsluckor kring dess problematik. Utifrån det faktum att det finns en brist på tidigare forskningsöversikter som publicerats de senaste åren i kombination med att det publicerats en hel del ny forskning kring målgruppen blir det relevant att genomföra en översikt på ny uppdaterad forskning. Vi vill belysa den här gruppens utsatthet då det i dagsläget fortfarande finns för lite information om dessa mäns utsatthet tillsammans med falska stereotyper och föreställningar.

Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur västerländsk forskning beskriver män som säljer sex, hur forskningen uttrycker skillnader i sex mot ersättning hos män och kvinnor samt vilka problem och hinder som finns för män som säljer sex Studien syftar även till att undersöka hur internets framväxt har påverkat män som har sex mot ersättning.

Frågeställningar

Studiens syfte besvaras med följande frågeställningar:

1. Hur beskrivs män som har sex mot ersättning i forskning?

2. Vilka faktorer kan vara bidragande till att män har sex mot ersättning? 3. Hur uttrycks skillnader mellan män och kvinnor som säljer sex?

4. Vilka problem och hinder riskerar män som har sex mot ersättning att utsättas för?

5. Hur har internets framväxt påverkat livssituationen hos män som har sex mot ersättning?

Bakgrund och centrala begrepp

I detta avsnitt kommer vi redogöra för sex mot ersättning ur ett historiskt perspektiv och sex mot ersättning på internet respektive gatan. Syftet med denna redogörelse är att få en bild av hur sex mot ersättning sett, och fortfarande ser, ut i samhället för att senare kunna återkoppla detta i relation till övriga resultat som studien framkommer till. Vi redogör även för begreppet sex mot ersättning.

Sex mot ersättning

Sex mot ersättning innebär att en person får eller utlovas ersättning i utbyte mot att genomföra sexuella tjänster (Socialstyrelsen, 2015). Fortsatt förklarar Socialstyrelsen (2015) att ersättningen kan vara allt ifrån pengar, kläder, presenter, resor, alkohol, droger eller sovplats. Som tidigare nämnt kommer benämningen sex mot ersättning, eller sälja sex, att användas för att förklara det vi beskriver. Anledningen till att sex mot ersättning används är för att andra begrepp kan ge felaktiga associationer om vem som säljer sex och på vilka premisser (Socialstyrelsen, 2015). Om begreppet prostitution används riskerar det att osynliggöra andra aktörer då det begreppet främst associeras med kvinnor som säljer sex till män. I SOU 1995:15 definieras prostitution/sex mot ersättning som: “När minst två parter köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning (vanligen ekonomisk); vilken utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten.”. Denna definition lämnar utrymme för det som tidigare beskrivits avseende att ersättningen inte alltid är ekonomisk utan kan innebära andra former av betalning. Sex mot ersättning behöver inte enbart innebära fysiska träffar utan kan innefatta tjänster som sker via internet, en webbkamera eller via telefon. Det kan även inbegripa bilder och filmer som köparen betalar för (RFSL, 2015). Denna uppsats kommer omfatta män som säljer sex till andra män, då tidigare forskning inte tar upp män som säljer sex till kvinnor i samma utsträckning.

Sex mot ersättning ur ett historiskt perspektiv

Sex mot ersättning är ett fenomen som i vår värld funnits sedan tidernas begynnelse, och kan i somliga avseenden hävdas vara ett av världens äldsta yrken. Trots att det är kvinnor som belyses i historieböckerna, är det genom tiderna inte bara kvinnor som sålt sex (Friedman, 2014). Sex var under antiken ett accepterat och öppet fenomen mellan alla sorters människor. I takt med att kristendomen fick högre ställning i samhället ändrades dock detta, och sex blev definierat som något som skulle ske mellan en man och en kvinna inom ramarna av äktenskap av reproduktiva skäl. Som en produkt av den sexism som uppstod skapades därefter könsroller och homofobi vilket till slutligen bidragit till den stigma som finns kring att sälja sex i dagens samhälle vilket har bidragit till att män som säljer sex hamnat i skymundan (a.a).

Under 1800-talets Europa var sex mot ersättning hos män inte ovanligt men på grund av den stränga kristna synen skedde det i skymundan, som på barer och i parker. Män som sålde sex var, trots hård stigmatisering och det faktum att de riskerade att få höga straff, ett vanligt förekommande fenomen (Kaye, 2008). De som sålde sex var personer från lägre samhällsklasser och ofta migranter som inte fick någon annan typ av inkomst. Som under föregående årtionden var det ett stort glapp mellan rika och fattiga vilket i sin tur innebar att män från en lägre samhällsklass sålde sexuella tjänster till förmögna män (a.a.). Det var enligt Kaye (2008) vanligt att dessa män bildade långvariga relationer med förmögna män som köpte deras sexuella tjänster. På grund av dessa klyftor i samhället och industrialismen var det vanligt förekommande att heterosexuella män sålde sex till andra män. Många arbeten som de annars hade att välja på var mycket farligare och utgav en stor risk varje dag, medan sex mot ersättning, inte utgav samma fysiska risk och gav bättre betalt (Kaye, 2008). De män som var mest eftertraktade var män som hade fysiskt maskulina utseenden vilket var till deras fördel då de i

samhällets ögon kunde ses som heterosexuella (Friedman, 2014). Trots stigmatiseringen som fanns kring att sälja sex var det enligt Kaye (2008) vanligt för arbetarklassmän då det fanns ett krav på männen att kunna försörja sina familjer. Runt 1930-talet blev det dock allt mer riskfyllt för män att utföra sexuella tjänster mot ersättning med andra män då samhällsdiskursen förändrades till det negativa för homosexuella män. Homosexuella män ansågs i större delar av världen vara kriminella och kopplades av samhället ofta ihop med pedofili, vilket därför blev en av polisens största prioriteringar. Detta ledde till att män som sålde sex fick röra sig mot allt farligare miljöer och utsattes för ännu större risk. Arbetarklassmän kunde inte längre sälja sex på grund av stigmatiseringen och rädslan att bli identifierad som homosexuell. Diskursen i samhället porträtterade män som sålde sex som avvikande och ligister vilket bidrog ytterligare till stigmatiseringen. Bilden av män som säljer sex idag bygger fortfarande på stigmatiseringar och okunskap och fortfarande råder det brist på forskning kring ämnet (a.a).

Sex mot ersättning på gatan och på internet

Det råder delade meningar i huruvida sex mot ersättning på gatan helt är på väg att försvinna och bytas ut mot sexförsäljning via internet. Ellison (2018) menar att det är med försiktighet som antagandet ska tas att sex mot ersättning på gatan helt och hållet har eller kommer tas över av den internetbaserade försäljningen. För somliga unga män är gatan ofta det enda tillgängliga alternativet på grund av finansiella, logistiska och praktiska anledningar. Det ska heller inte glömmas bort att sexförsäljning, när den sker på gatan, kan bidra till en form av kamratskap som ger individen en känsla av tillhörighet och att denne har ett syfte. Denna kamratskap är något som inte sker när försäljningen sker anonymt via internet (a.a.).

Det är ett välkänt faktum att majoriteten av sexförsäljningen de senare åren allt mer har förflyttats till onlineforum och andra sidor på internet. Enligt Sanders et al. (2018) är det omöjligt att säkert kunna säga när sexhandeln först flyttade från gatan till internet, men förklarar vidare att den första webbsidan baserad på sexförsäljning uppkom 1994. Bara 9 år senare, 2003, fanns det tiotusentals webbsidor som på något sätt var dedikerade till försäljning av sexuella tjänster (Sharp & Earl, 2003, refererad i Sanders et al., 2018). Att använda sig av internet som forum bidrar till möjligheten att kunna tillhandahålla sexuella tjänster från olika ställen, såsom sitt hem eller på resande fot (McLean, 2015). Även hur ’smidigt’ det är att utföra sexuella tjänster mot ersättning via internet är en bidragande faktor till varför många väljer internet framför gatan. Mycket av detta verkar även enligt McLean (2015) bero på att männen inte i samma utsträckning behöver ge sig ut och “leta” efter personer villiga att ge ersättning för sexuella tjänster, utan dessa personer kan istället själva uppsöka män som har sex mot ersättning via forum avsedda för sådan kontakt. Tillvägagångssätten som personer väljer att använda för att marknadsföra sig på internet skiljer sig ofta mellan män och kvinnor. Sexuella tjänster utförda av kvinnor annonseras ofta på diverse eskort-webbplatser där annonserna syftar till att nå så många människor som möjligt som kan erbjuda ekonomisk ersättning för sexuella tjänster (Socialstyrelsen, 2015). Dessa webbplatser är lätta att hitta och ofta öppna för alla att klicka sig runt på. Socialstyrelsen (2015) skriver att det på dessa typer av webbplatser finns relativt få HBTQ-personer och män som annonserar och att denna grupp istället väljer att erbjuda sex mot ersättning på olika forum skapade för HBTQ-personer.

Systematiska och debatterande forskningsöversikter

I detta avsnitt kommer vi att återge två forskningsöversikter, varav en är av systematisk karaktär och en av debatterande karaktär. Dessa tidigare forskningsöversikter har vi valt dels för att kunna jämföra och se skillnader och likheter med vad äldre forskningsstudier kommer fram till, men även för att kunna återkoppla dessa till vår analys och diskussion.

New Pleasures and Old dangers: Reinventing male sex work

Minichiello, Scott och Callander (2013) har i sin studie gjort en översikt på tidigare forskning om män som säljer sex som publicerats de senaste 20 åren från dess att studien utfördes (1993– 2013). Då studien är en debatterande artikel som inte är upplagd på ett systematiskt sätt, finns det heller inte något konkret metodavsnitt där processen kring hur författarna har gått till väga presenteras. Det finns således inte heller någon presentation av antalet artiklar som har undersökts. Syftet med studien var att undersöka hur både kulturella förändringar, såsom förändrade uppfattningar kring maskulinitet, och materiella förändringar, såsom teknikens framväxt, har ändrat hur sex mot ersättning hos män är strukturerat, organiserat och förstått. Detta genom att diskutera nya förhållningssätt och utgångspunkter i forskning kring män som säljer sex. Studien fokuserar till största del på nyare forskning som har påverkat strukturen och organisationen för män som säljer sex de senaste 20 åren.

I studien framkommer det att den kommersiella sexindustrin inte kan analyseras utan att ha de bredare samhällsstrukturerna och de kulturella miljöer i vilka sexindustrin verkar i beaktande. Strukturen och organiseringen av sex mot ersättning hos män har genomgått betydande omställningar mellan 1993–2013, bland annat till grund av teknikens utveckling och den ökade användningen av internet. Även en ökad social acceptans av homosexualitet och mycket redan existerande forskning på män som säljer sex sedan tidigare, och då speciellt med avseende på miljöbaserade orsaker, och nya motiv för att ta sig in i sexindustrin har kommit att ha stor betydelse för sexindustrins utveckling. Tidigare synsätt som funnits kring män som säljer sex och sexköpare har i nyare forskning ifrågasatts, vilket har bidragit till att en bild av sex mot ersättning som ett rationellt karriärval uppkommit och problematiserat den ofta skilda förståelsen av sexualitet som präglat tidigare forskning. Tidigare forskning beskriver enligt Minichiello, Scott och Callander (2013) att sex mot ersättning inte är förtryckande i sin natur och att det finns olika typer av försäljare- och kundupplevelser som kan innebära förtryck, exploatering, arbete med agenturer och arbete på fri vilja. Män som säljer sex bör heller inte framställas som psykiskt instabila, desperata eller blottade, då många faktiskt väljer att ha sex mot ersättning ur ett rent ekonomiskt perspektiv (Minichiello, Scott & Callander, 2013). I studien framkommer det att en minskning i antalet personer som säljer sex mot ersättning och som arbetar med gatubaserad sexförsäljning har skett. Detta kan enligt Minichiello, Scott och Callander (2013) betyda att arbetsvillkoren har förbättrats, men grundas troligtvis också i den betydande utvecklingen som internet haft (och fortfarande har) på industrin. Genom att fortsätta uppmärksamma den diversitet som spelar roll för män som har sex mot ersättning, som miljö, motiv och upplevelser, kommer samhället enligt Minichiello, Scott och Callander (2013) vara bättre utrustade till att erbjuda stöd och till att konstruera policys och fortsatt forskning som kan bidra till ett bättre bemötande för målgruppen.

Women are victims, men make choices. The invisibility of men and boys in the global sex trade

Dennis (2008) har i sin studie gjort en jämförande analys av totalt 166 artiklar som alla rör ämnet sexhandel. Syftet med studien var att undersöka mäns osynlighet i vetenskapliga artiklar och diskussioner gällande den “globala sexhandeln” för att kunna hitta förklaringar kopplade till diskursen kring orientalism, sexism och heteronormativitet. I metodavsnittet förklarar Dennis (2008) att studien baseras på 166 olika artiklar som hittats via två stora databaser för socialt arbete, varpå alla artiklar tilldelats ett centralt tema baserat på vad studien genomgående handlar om: trafficking, legalitet, vägar in och ut ur sexhandeln, identitet och faror. Studiens resultat presenteras under diverse olika rubriker med hjälp av tabeller över statistik från de observerade artiklarna. Rubrikerna som resultatet presenteras under är följande; Sexarbetare

som kvinna, Trafficking hos kvinnor, Idealtypen är kvinnlig, Kvinnligt våld, manligt AIDS, Kvinnligt tvång, manligt val och Skydda ungdomar samt Bara män är gay.

Under den första rubriken, “Sexarbetare som kvinna”, tar Dennis (2008) upp hur författarna i den studerade forskningen gällande sex mot ersättning resonerar kring att det inte finns tillräckligt med män som säljer sex. Detta baseras på att majoriteten av män i världen är heterosexella och att de flesta klienter till personer som har sex mot ersättning är män, därefter menar författarna att det säkerligen endast är homosexuella män som skulle köpa sex från en man. Procentdelen män som säljer sex skiljer sig mellan olika länder, men mörkertalet är troligt stort då det kan vara svårt att identifiera män som har sex mot ersättning. Få artiklar i Dennis (2008) studie specificerar att det är kvinnor som säljer sex som forskningen handlar om, och det tycks vara självklart i många fall att dessa artiklar inte inkluderar manliga sexsäljare. Handlar artikeln å andra sidan om män som säljer sex, är författarna noga med att påvisa detta. Fortsatt påvisar Dennis (2008) under rubriken “Trafficking hos kvinnor” att även forskningsartiklar rörande trafficking struntar i att specificera om det är kvinnor eller män som artikeln ska fokusera på, trots att det är både män, kvinnor och barn som utsätts för trafficking. Av de artiklar som placerats under kategorin legalitet menar Dennis (2008) att ingen av artiklarna tog upp män som säljer sex, men även det faktum att författarna inte såg någon anledning till att förklara varför de inte forskat på män, då de helt enkelt inte var medvetna om att de exkluderade någon. Detta kopplar Dennis (2008) till heteronormen vilket beskrivs enligt följande; “So powerful is the heteronormative definition of ‘‘male’’ as ‘‘one who desires the female’’ that evidence of male–male liaisons is ‘‘considered merely an unusual aberration, sometimes mentioned as an afterthought but more often ignored altogether’’ (Dennis, 2008, s. 17).

Även i avseendet gällande faror som personer som har sex mot ersättning riskerar att utsättas för skiljer det sig mellan män och kvinnor. Dennis (2008) menar att författarna tenderar att fokusera på våld när det handlar om kvinnor som säljer sex och sjukdomar som HIV och AIDS när det handlar om män som säljer sex. Män som säljer sex anses inte vara lika kontrollerade av hallickar och anses då heller inte vara i lika stor risk att utstå våld. Detta menar Dennis (2008) även kan bero på att män och kvinnor porträtteras genom stereotyper där män är stora och starka och kan ta hand om sig själva och där våld är vardag, medan kvinnorna ses som små och ömtåliga där våld är ett hot. När det handlar om män som har sex mot ersättning tenderar den största risken istället vara HIV och AIDS, trots att både många män och många kvinnor som säljer sex är HIV-positiva. Slutligen är det enligt Dennis (2008) endast en av de analyserade artiklarna som diskuterar kvinnors sexualitet i ställning till huruvida de anammar en “heterosexuell identitet” trots att somliga av kvinnorna är i homosexuella relationer. De övriga artiklarna nämner ingenting gällande kvinnornas sexuella läggning, som att frågan inte var nödvändig att diskutera för att alla kvinnor som säljer sex klassas som heterosexuella. Vidare tog alla artiklar, utan undantag, gällande män som säljer sex, upp männens sexuella läggning. Slutligen skriver Dennis (2008) att lösningen till att motverka mäns osynlighet i forskning om sexhandel inte är mer forskning på platser och ämnen redan utforskade, då det troligtvis kommer resultera i att männen ändå porträtteras likadant. Vad som behövs är svårare och mer subtilt än så och enligt Dennis (2008) behövs det göras en omvärdering av vetenskapliga föreställningar kring manliga och kvinnliga kroppar och om objektifiering av dessa. Dennis (2008) menar även att det behövs forskas mer på det oundvikliga skapandet av heterosexuella identiteter och konsekvenserna därtill.

Summering av tidigare forskningsöversikter

I denna del har två tidigare forskningsöversikter presenterats, där den ena är av debatterande karaktär och den andra är mer systematisk. Båda artiklarna har utgångspunkt i och kretsar kring män som säljer sex mot ersättning. Forskningsöversikterna täcker tillsammans ämnen som mäns osynlighet i forskning kring sex mot ersättning, kulturella och materiella förändringar och stigmatisering hos män som har sex mot ersättning. I och med att de båda studierna skiljer sig från varandra i upplägg och inriktning, har författarna också dragit olika slutsatser om resultatet. Trots detta finns det ändå likheter att finna. Kortfattat framkommer det av forskningsöversikterna att män är en underrepresenterad grupp i forskning kring sex mot ersättning samt att det finns svårigheter i att analysera sexindustrin utan att andra aspekter, såsom samhällskrafter och miljö, tas i beaktande. Dessa översikter är åtta respektive 13 år gamla, vilket motiverar för att göra en ny forskningsöversikt av ämnet.

Teoretiska begrepp

Begreppet stigma härstammar enligt Goffman (2020) från antikens grekland, som använde termen för att påvisa ovanliga och ofördelaktiga kroppsliga tecken hos en person. Det kunde exempelvis vara tecken som skars eller brändes in i huden för att påvisa att personen var en slav, förbrytare eller liknande och som skulle undvikas. I nutid används stigmatisering för att beskriva hur en person kan känna vid annorlunda eller normavvikande aktiviteter, kroppsliga egenskaper eller sätt att vara (a.a.). Goffman (2020) beskriver det som att det är samhället som avgör hur människor ska bli uppdelade i kategorier utefter vilka egenskaper som är vanliga och naturliga, vilket beskrivs enligt följande; “När en främling dyker upp i vår närvaro, brukar redan första åsynen av honom vara tillräcklig för att vi ska kunna kategorisera honom och sluta oss till vissa egenskaper hos honom” (Goffman, 2020, s. 24). Dessa antaganden som vi utgår från formas till normativa förväntningar som vi inte är medvetna om att vi ställer som krav förrän det blir märkbart om kravet uppfylls eller inte. Goffman (2020) förklarar att det skulle kunna gå att säga att en individ som på grund av sin sociala identitet har någon “hemlig olikhet” kan befinna sig i tre olika sammanhang. Individen måste räkna med att det finns förbjudna sammanhang där individer av dennes slag inte har “tillåtelse” att befinna sig på och offentliga platser där individen har rätt att befinna sig men att det knappast är märkbart att så är fallet. I det tredje sammanhanget kan inte individen dölja sitt eget stigma, och behöver heller inte göra det då det exempelvis finns andra individer med samma typ av stigma (a.a.). Dessa situationer kan appliceras på män som har sex mot ersättning. I sammanhang där dessa män befinner sig tillsammans med andra män som också har sex mot ersättning, är inte nivån på deras stigma lika högt som om de befinner sig i sammanhang där de är den enda av sitt slag. Det kan således vara så att en person som känner stigma i vissa situationer, inte känner stigma i andra fall (Goffman, 2020). Att något är stigmatiserat betyder heller inte nödvändigtvis att det är normbrytande eller att personen själv känner stigma. Goffman (2020) skriver att det förmodligen är så att en stigmatiserad person känner sig mindre stigmatiserad om denne förenar sig med “normala” personer. Exempelvis kan en homosexuell man känna stigma i sällskap med endast heterosexuella män, men att desto mer tid han spenderar i sammanhanget suddas gränsen för den stigmatiserade faktorn ut. Även om så är fallet kan den stigmatiserade personen komma att uppvisa en identitetsambivalens när denne inser att hen avviker från det stereotypa (Goffman, 2020). Att diskutera och analysera denna studie utifrån begreppet stigma blir således relevant då män som har sex mot ersättning i många aspekter är en stigmatiserad grupp.

Genus

Genus är ett begrepp som ofta förknippas med en individs kön, alltså manligt eller kvinnligt. Begreppet genus används ofta för att visa att kön är en social konstruktion och används samhälleligt för att beskriva de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor. Vidare kan detta kopplas till människors könsdelar istället för människors könsidentitet, vilket enligt genusforskaren Judith Butler innebär att de konsekvenser individer upplever av sitt biologiska kön snarare är en konsekvens av de sociala identiteter vi konstrueras in i på grund av könet (Dahl, 2016). Alltså får begreppet kön skillnader, som maskulina och feminina karaktärsdrag, att framstå som naturliga och självklara i samhället då de är konsekvenser av könsskillnader (a.a.) Rubin (1997, refererad i Mattsson, 2015) skiljer kön och genus från varandra genom att kön representerar det fysiska, personens kroppsliga egenskaper, och genus representerar hur personen upplever sig själva. Genus och kön kan diskuteras och förstås i tre olika dimensioner: det individuella, det strukturella och det symboliska. I den individuella dimensionen skapas den personliga upplevelsen av genus, som är formad av exempelvis uppväxt eller kultur. I den strukturella dimensionen omfattas arbetsmarknaden med dess könssegregerade struktur. Den sista dimensionen är den symboliska, vilket uttrycks i vårt språk då vi lägger in genusvärderingar i neutrala begrepp. Det är också viktigt att förstå att betydelsen av kön och genus spelar roll i förhållande till makt, social status och reproduktion (Piuva & Karlsson, 2012). Detta för att den maktordningen som finns i samhället skapar en tydlig skillnad mellan kön och på så sätt underordnas det som är kvinnligt och feminint i samtliga aspekter (Dahl, 2016). Att förstå betydelsen av detta blir således viktigt för att kunna förstå människors utsatthet. Genus är mångdimensionellt och handlar således inte bara om identitet, makt, arbete eller sexualitet utan alla dessa ting samtidigt.

Det kön en människa föds in i är också hur individen förväntas att agera, utifrån tillskrivna ideal och egenskaper gällande hur kvinnor respektive män ska handla. Det är också utifrån dessa ideal som begreppen manligt och kvinnligt härstammar (Connell & Pearse, 2015). Vidare menar Connell och Pearse (2015) att manligt eller kvinnligt däremot inte är ett förutbestämt tillstånd utan är ett blivande tillstånd som sker under aktiv konstruktion. Män och kvinnor formas att agera på olika sätt och genom att vi fortsätter att agera under konstruktionerna upprätthålls idéerna om vad som är normalt och inte. Män och kvinnors kroppar ses också på olika sätt. Kamjou (1997) menar att kvinnans identitet nästan alltid är direkt kopplad till den fysiska kroppen och dess attribut. Mäns kroppar sexualiseras inte på samma sätt som kvinnokroppen gör, vilket leder till att män i sin tur inte är lika beroende av den fysiska kroppen som kvinnor i många fall är. Det är kvinnorna som blir offer för ojämlikheten men det kan även påverka män och pojkar som avviker från de dominerande definitionerna för maskulinitet. De utsätts ofta för psykisk misshandel och diskriminering av andra män. I och med att heterosexualitet är normen, avviker homosexuella män från rådande genusnormer kring hur män ska vara. På grund av denna avvikelse kan de också utsättas för förtryck på ett strukturellt plan (a.a.). Makt och förtryck blir i detta anseende väsentligt då homosexuella män länge har utsatts för förtryck från polisen, trakasserier, ekonomisk diskriminering och press till grund av kulturella apsekter. Detta resonemang lade grunden till analysen att genusstrukturerade maktrelationer inte enbart finns mellan kvinnor och män utan även män emellan och konsekvenserna som kan uppstå därefter (Connell & Pearse, 2015). Våld i det offentliga rummet, exempelvis på gatan, handlar oftast om ifrågasatta maskuliniteter, tuffhet och mod. Att koppla genus till denna studie är således en viktig del för att kunna föra diskussion kring skillnader och likheter i utsatthet mellan män och kvinnor.

Heteronormativitet

Heteronormativitet är ett annat centralt begrepp i denna studie för att förstå målgruppen. Denna uppsats kommer att utgå ifrån queerteorins definition av begreppet heteronormativitet som beskrivs av Rosenberg (2002). Begreppet innebär antagandet att alla individer är heterosexuella och att det naturliga sättet att leva är heterosexuellt (Rosenberg, 2002). Detta syftar till de institutioner, strukturer, relationer och handlingar som vidmakthåller heterosexualitet som det normala och naturliga. Heteronormativitet grundar sig på en binär könsuppfattning och en heterosexuell norm. Inom denna norm anses det som en självklarhet att vara heterosexuell och de som inte lever upp till denna norm riskerar att bli osynliggjorda och stigmatiserade i samhället. Individer som avviker från heteronormativiteten kan bli straffade på olika sätt, exempelvis med konkreta handlingar som våld eller marginalisering, homofobi, stereotypifiering och osynliggörande i samhället. Kategoriseringen “vi och dem” leder till att den ena gruppen med makt, i detta fall de heterosexuella, blir priviligierade på de andras bekostnad (Rosenberg, 2002). Konsekvenser av denna maktstruktur blir att de andra blir utsatta för sociala orättvisor som rättfärdigas med heteronormativiteten (a.a.). Alltså framställs den heterosexuella normen som önskvärd i samhället medan homosexualiteten blir problematisk och något som ständigt måste förklaras för att rättfärdigas. Heteronormativiteten utgår även ifrån en universell assimilering, vilket i praktiken innebär att tidigare uteslutna grupper ska ansluta sig till den dominerande kulturen för att få passa in i samhället. Rosenberg (2002) menar att den dominerande gruppen kan presentera sina normer som universella och neutrala men eftersom det finns faktiska skillnader och olikheter har de förtryckta grupperna ofta svårt att leva upp till de dominerande gruppernas krav, förväntningar och normer. Rådande maktförhållanden och hierarkier lämnas därmed orubbade. Genom att således göra sig blind för olikhet kan de upprätthålla sin kulturella dominans. Heteronormen skapar ofta självhat och en internaliserad nedvärdering hos den egna gruppen. Normen kräver att “de andra” ska passa in och anpassa sitt beteende, värderingar och önskemål till deras, men då normen består kommer de, hur mycket de än försöker, att stämplas som avvikande och annorlunda (Rosenberg, 2002).

Metod

Metoden som har valts i denna studie är en integrativ systematisk forskningsöversikt. För att besvara syftet och frågeställningarna har både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderats i litteratursökningen. Syftet med litteraturstudier är att beskriva kunskapsläget inom ett visst område och analysera de valda studierna för att sedan komma fram till en slutsats (Forsberg & Wengström, 2016). När en litteraturstudie genomförs ska alla steg i sökningen dokumenteras, eftersom läsaren ska ha möjlighet att kunna identifiera och replikera metoden som har använts (Booth, Sutton & Papaioannou, 2016). Att genomföra en systematisk litteraturstudie innebär att arbeta i flera olika steg. Först bör författarna motivera varför studien ska göras för att sedan formulera frågor som ska gå att besvara. För att få fram ett relevant resultat bör specifika sökord användas och en strategi bör finnas. Sedan ska relevanta vetenskapliga artiklar hittas för att kritiskt värdera och kvalitetsbedöma artiklarna innan de analyseras och resultat presenteras (Forsberg & Wengström, 2016). Det sista steget är att sammanställa resultatet och dra slutsatser. I detta avsnitt kommer tillvägagångssättet för denna litteraturstudie att presenteras, bland annat inklusion- och exklusionskriterier, etiska överväganden, urval, studiens validitet och reliabilitet.

Litteratursökning

Litteratursökningen har genomförts under tidsperioden 19 april-23 april 2021. Sökningarna har gjorts genom Örebro Universitetsbiblioteks databaser, vilka är: Sociological Services, Social

Services Abstract och Primo. De sökord som användes vid sökningarna var: Male Prostitutes, Male prostitution, Male Sex Work, Male Sex Workers, Gender, Sex Crimes. Ord som har exkluderats i sökningen är: HIV, Aids och Drugs. Publikationer som har exkluderats i sökningen är: AIDS and behaviour, AIDS education and Prevention, African Journal of Aids Research, AIDS Care, Journal of HIV/AIDS & social services, Sahara J: Journal of social aspects of HIV/AIDS/Journal de Aspects of Sociaux du VIH/SIDA och Cadernos de Saude Publicia.

Ett exempel på hur litteratursökningen har gått till är att vi via databasen Sociological Abstracts använde sökorden Male Prostitution OCH Male sex workers OCH Male sex work. Därefter valde vi även i sökningen att söka efter artiklar som INTE inkluderade sökorden HIV OCH AIDS. Vi valde även att endast inkludera artiklar från 2010–2021 och att bara visa de artiklar som var peer reviewed. Även språk lades till som en inklusion där vi valde att endast söka efter artiklar på engelska och svenska. Detta genererade i totalt 106 artiklar. Ytterligare ett exempel på en sökning som gjorts är via databasen Primo. Där sökte vi efter artiklar där titeln innehöll sökorden Male prostitution. Därefter filtrerades sökningen efter förvalda filter på databasen. De filter som lades till var Male Prostitutes, Male Prostitution, Sex crimes, Gender, Male, Prostitution och Social sciences. Även här inkluderades endast artiklar mellan åren 2010–2021 och som var peer reviewed. Artiklar som var på annat språk än svenska och engelska exkluderades. Detta genererade i totalt 10 artiklar.

Inklusions- och exklusionskriterier

För att få fram relevanta resultat bör det finnas vissa inklusions- och exklusionskriterier när litteratursökningen genomförs (Forsberg & Wengström, 2016). Innan litteratursökningen gjordes hade ett syfte och frågeställningar bildats för att kunna välja ut relevanta artiklar som kan besvara frågeställningarna. Inklusionskriterierna för artiklarna är att de ska studera män som som säljer sex mot ersättning. Artiklarna har dock hållits relativt breda och fokuserar främst på männens livsberättelser och hur de framställs i forskning. Det har även gjorts en tidsbegränsning för artiklarna. Tidsbegränsningen sattes från 2010–2021 med undantag för några fåtal artiklar som bedömdes vara relevanta. Tidsbegränsningen har gjorts då vi anser att artiklar innan 2010 inte är adekvata för hur samhället ser ut idag. De få undantag som har gjorts är artiklar som främst berör historia och hur män som säljer sex har framställts genom åren. Dessa artiklar hittades i andra avseenden bland annat genom artiklarnas referenser och i tidigare sökningar. Vi har enbart använt oss av peer-reviewed artiklar, alltså artiklar som är vetenskapligt granskade. Språk har varit en inklusions- och exklusionsfaktor då vi har begränsat språket till endast engelska eller svenska. Dock fann inte sökningarna någon svensk artikel så alla artiklar som har använts är skrivna på engelska. Det är väsentligt att få en helhetsbild av män som säljer sex, därför har vi fokuserat på internationella artiklar och försökt få resultat från så många delar av världen som möjligt. Exempelvis är många av artiklarna från USA, Storbritannien och andra delar av Europa. Vi har valt att exkludera artiklar som har fokus på HIV och AIDS samt männens spridning av viruset. Många artiklar som studerar män som säljer sex fokuserar på just detta virus vilket inte är relevant för vårt syfte och våra frågeställningar varpå vi valde att exkludera de artiklarna.

Urvalsmetod

Totalt resulterade litteratursökningen i 208 artiklar av samtliga databaser. Datan bearbetades genom att sålla bort artiklar via titel, abstract och slutligen innehåll. Booth et. al (2016) menar att det är viktigt att ha en tydlig målbild när artiklarna ska väljas så att icke relevanta artiklar inte väljs in i onödan. Därför har vi således från start haft en tydlig bild på hurdana artiklar vi vill ha med i vår uppsats. Vi började med att uppmärksamma om artiklarna hade en relevant

titel för ämnet. Om titeln var relevant lästes abstrakten för att sedan sparas i ett dokument. Ungefär 50 abstract lästes och de som inte var relevanta för syftet och frågeställningarna sållades bort innan artiklarna skulle läsas i fulltext. 20 artiklar valdes sedan ut för att sammanställas i ett dokument. Sex av artiklarna ansågs inte uppfylla kraven för urvalet och togs bort innan slutligen 14 artiklar sammanställdes i en tabell. Förutom litteratursökningen fann vi artiklar som hade refererats i forskning som redan hade valts för vår uppsats. Detta gjordes efter att de valda artiklarna lästes igenom och vi fann relevanta referenser i de ursprungliga artiklarna. Artiklarna som slutligen valdes att användas till studien har använt sig utav blandade datainsamlingsmetoder, tio av dem använder sig av kvalitativ metod och en av dem är kvantitativ. Tre av artiklarna är av blandad karaktär och använder sig både av en kvantitativ och kvalitativ metod.

Validitet och reliabilitet

Validitet innebär att forskaren studerar det som är avsett att studeras. För att säkerställa validiteten bör forskaren vara noggrann över utformningen av studien för att på så sätt minimera risken för partiskhet eller förvirring av resultatet (Booth et al., 2016). Att forskaren är partisk kan felaktigt skapa snedvridna jämförelser och påverka studiens slutsatser. Forskaren behöver vara noggrann vad gäller att inte låta förförståelsen kring ämnet påverka utformningen och val av artiklar. För att säkerställa att detta inte sker har både artiklar som kan bekräfta vår förförståelse tagits med i studien samt artiklar som säger emot vår förförståelse om män som säljer sex. Detta har alltså gjorts för att säkerställa objektiviteten så att slutsatsen inte skapar mer fördomar och stereotyper om ämnet. Vidare förklarar Booth et. al (2016) att artiklarnas kvalitet kommer att påverka litteraturstudien och dess kvalitet. Det är således viktigt att de valda artiklarna ska vara vetenskapligt granskade och på så sätt mäta det som är avsett att mäta. Reliabilitet är en annan faktor som bör tas i åtanke när en litteraturstudie genomförs. Reliabilitet avser studiens pålitlighet och resultatets replikerbarhet (Booth et. al, 2016). Alltså om resultatet i en studie går att replikera på en ny studie och få liknande resultat. Av den orsaken att denna litteraturstudie inte använder sig av respondenter eller presenterar nya empiriska data är det väsentliga att litteratursökningen ska kunna replikeras. Vi har därför genomfört en grundlig dokumentation för vår litteratursökning så att läsaren ska kunna replikera sökningen som resulterar i samma resultat av artiklar.

Sammanställning och analys

När litteratursökningen genomförts, komprimerade och översatte vi samtliga artiklar och sammanställde sedan dessa i en tabell. Studiernas resultat lästes ett flertal gånger för att identifiera nyckelfynd, mönster och samband. Nyckelfynden som återfanns identifierades för att besvara studiens syfte och frågeställningar. När nyckelfynden funnits delades resultatet in i fyra kategorier som ansågs relevanta för syftet och frågeställningarna. Att dela in nyckelfynden i olika kategorier möjliggör för syntetisering som innebär att resultaten sammanställs för att finna olika mönster, likheter och skillnader mellan resultaten (Booth et al., 2016). Processen som görs är således en tematisk analys och fyra olika teman identifierades i denna studie. Två av temana har olika subteman för att underlätta kategoriseringen. Efter att fyra olika teman hade valts delade vi in de olika resultaten under varsitt tema. Resultaten lästes noggrant igenom för att identifiera kopplingar till vartdera tema. Denna process är viktig då de teman som väljs inte finns där per automatik utan det är forskaren själv som bör finna de av relevans för studiens syfte (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2018). Det är viktigt att mäta hur kategorierna som har valts står sig i relation till studiens syfte och om de kan bidra till ett större sammanhang och går att analysera utifrån valda teorier. Tematisering är således inte bara ett sorteringsarbete utan en viktig beståndsdel av själva analysen. Det gäller alltså att hitta de kopplingar, skillnader och

likheter som anses mest betydelsefulla i relation till studiens syfte och teoretiska utgångspunkter. Målet med denna process och tematiseringen i sig är att kunna presentera teman i materialet för att kunna förklara och fördjupa förståelsen för målgruppen (a.a). När dessa teman har valts ut och presenterats blir kommande del i processen att dra slutsatser som uppkommer från resultatet. Slutsatserna dras i samband med tidigare forskningsöversikter och teoretiska utgångspunkter. Resultaten analyserades således utifrån Goffmans stigmateori, genus och heteronormativitet. Dessa tre teorier och begrepp valdes av relevansen för studiens syfte och frågeställningar. Stigmatisering är ett relevant begrepp då målgruppen i fråga är en stigmatiserad grupp i samhället vilket bör belysas. Genus är även relevant då det kan antas att män som säljer sex bryter mot könsnormer samt genusteorins roll i skillnader som uttrycks mellan män och kvinnor som säljer sex. Heteronormativitet blir tillämpbart då män som säljer sex kommer i konflikt med de heteronormativa förväntningar samhället har.

Etik

När en forskning genomförs spelar etiska riktlinjer och överväganden en viktig roll för att stärka forskningens kvalitet och genomförande (Vetenskapsrådet, 2017). Att forskningen ska grundas i god etik är således viktig för all typ av vetenskaplig forskning. Innan en systematisk litteraturstudie påbörjas bör det enligt Forsberg och Wengström (2016) göras etiska överväganden kring valda artiklar. De etiska överväganden som forskaren bör göra är beträffande det urvatl och presentation av resultat som gjorts i studien. Då denna studie är en forskningsöversikt och utgår från redan befintlig forskning har det i processen med att hitta artiklar varit viktigt att välja studier som går i linje med de etiska överväganden som finns. Forsberg och Wengström (2016) skriver att för att en studie som ska användas i en systematisk litteraturstudie ska vara etisk bör det väljas studier där noggranna etiska överväganden har gjorts. I denna studie är det även viktigt att kunna redovisa alla artiklar som medtas i studien och att presentera resultat som både stödjer och som går emot författarnas förförståelse. Det vore fortsatt oetiskt att endast presentera artiklar som går i linje med forskarens åsikt och förförståelse (a.a.). Vi har i sökandet efter artiklar till studien varit noga med att kolla på utformningen av de valda artiklarna. Detta för att säkerställa att forskarna har varit etiska i sin datainsamling och att de har redovisat hur datainsamlingen har gått till och att forskarna därmed inte dolt något i processen som kan bidra till att artikeln inte är etisk nog för denna studies syfte. Ytterligare en potentiell forskningsetisk risk för denna studie skulle kunna vara att inte återge forskningen på ett adekvat sätt eller på ett sätt som inte framställer situationen hos män som har sex mot ersättning i linje med verkligheten. Detta skulle kunna leda till att det blir en felaktig framställning av män som har sex mot ersättning och problemet riskerar då att öka istället för att studien bidrar till förbättring. Faktumet finns även att föreliggande studie anspelar på en generell uppfattning om män som säljer sex, det vill säga att studierna är utförda i olika länder med olika lagstiftningar som skiljer sig gällande huruvida det är lagligt att sälja sex eller inte. De uppfattningar som därefter framkommer av respondenter från de olika forskningarna kan därför skilja sig en del, vilket kan grunda sig i hur lagarna är uppbyggda i landet studien utförs i. Att således inte presentera alla perspektiv som uppdagas i studierna kan bidra till att det inte blir en helt adekvat bild av hur verkligheten är uppbyggd och det är därför viktigt att vi i denna studie presenterar resultat från samtliga tidigare studier. Slutligen har det i denna studie gjorts en bearbetning och presentation av befintliga data tillsammans med ett tydligt framförande av samtliga aspekter. En tablå presenteras över inkluderade studier för att en ge en utförlig bild av studierna och dess syften.

Resultat

Författare och

studiens namn Urval Design Syfte Resultat

Whowell, M. (2010) Male Sex Work: Exploring Regulation in England and Wales Urvalet består av 28 intervjuer med män som säljer sex i Manchester. Kvalitativ studie. Datainsamlingsmetoden bestod av kvalitativa intervjuer och observationer. Studien har två syften, det första är att få en översikt om policys i England och avsaknaden av män som har sex mot ersättning samt undersöka män som har sex mot ersättning på gatan i Manchester.

Män som säljer sex är osynliga för myndigheter och samhället. Män osynliggörs i policys i England och på grund av rädsla och okunskap osynliggörs de även på gatorna. Shilo, G., Preis. H., Peled. E. (2021) Gender Differences among Commercially Sexually Exploited Youth in Israel. Ungdomar (13-25) som fått deltaga i ett multimodul program för kommersiellt sexuellt utnyttjade människor. 122 ungdomar som genomgått programmet mellan februari 2016 och maj 2017 varpå 57 var cis kvinnor, 40 cis män och 23 transsexuella.

Datainsamlingsmetoden var en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod. Data har kodats från respondenternas journaler och vad som har sagts i tidigare intervjuer.

Att identifiera egenskaper hos både kvinnor och män som säljer sex och att finna skillnader och likheter mellan kvinnor, män och transsexuella i deras bakgrunder, erfarenheter och psykisk hälsa inom sex mot ersättning Gruppen som undersökts är en heterogen grupp baserat på deras tidigare erfarenheter och bakgrund. Dock återfinns likheter i bland annat utbildning, kriminalitet, psykisk ohälsa, missbruk och våldsutsatthet i tidig ålder. Dyrvig Henriksen, T., Andersen, D., Presser, L. (2019). “Not a real prostitute”: Narrative Imagination, Social Policy, and Care for Men who Sell Sex

Män i Danmark som antingen aktivt säljer sex eller är forna sexsäljare som slutat. 21 intervjuer. Kvalitativ studie. Datainsamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer baserade på en färdig intervjuguide. Att klargöra vikten av ökad kunskap om sex mot ersättning hos målgruppen, beslutsfattare och vårdgivare för att kunna utveckla en bättre anpassad politik med effektiva program, inriktade för män som säljer sex och är i behov av vård.

Att sälja sex är frivilligt bland vissa män, medan somliga tvingas till det på grund av personliga eller sociala omständigheter. En mer mångsidig förståelse för manlig prostitution är därför motiverad för, för att inte riskera att de manliga sexsäljarna som behöver vård blir utan. Ellison, G., & Weitzer, R. (2017). The Dynamics of Male and

Män som säljer sex “på gatan” samt organisationer som arbetar med prostitutionsfrågan. Etnografisk studie Datainsamlingsmetoden bestod av 130 timmars observation av ställen där gatuprostitution sker Syftet med studien var att undersöka manlig

gatuprostitution i relation till

Miljön har en stor inverkan på deltagarnas arbetssätt, möjligheter och integration till

Female Street Prostitution in Manchester, England

15 respektive 4

intervjuer. och observerande anteckningar. Även löst strukturerade

samtal/intervjuer med män som säljer sex samt formella intervjuer med organisationer som arbetar med sex mot ersättning. kvinnlig gatuprostitution i Manchester, England. samhället. Män uppvisar också ett större mångfald i tillvägagångssätten för att tjäna pengar än kvinnor. Kuhar, R. & Pajnik, M. (2018). Negotiating Professional Identities: Male sex workers in Slovenia and the Impact of Online Technologies

Nio män som säljer sex i Slovenien. Urvalet har hittats på två olika dejtingsidor. Målet med urvalet var även att hitta respondenter med så olika erfarenheter som möjligt. Datainsamlingsmetoden är en kvalitativ studie med semistrukturerade narrativa intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av induktiv ansats. Att analysera hur män som säljer sex framställs i en post-socialistisk kontext utifrån den kunskap som finns i samhället. Hur männens erfarenheter motsvarar debatten om sex mot ersättning i Slovenien och att se hur teknologin påverkar männen. Män som tvingas in i sexhandel är ofta offer för stigmatisering och diskriminering, medan de som gör det frivilligt inte anser sig vara det. Teknologin har bidragit till en normalisering av sex mot ersättning.

Ellison. G., Witzer, R. (2017). Young men doing business: Male bar prostitution in Berlin and Prague Urvalet består av barägare, chefer på barerna, folk från icke-statliga organisationer och män som säljer sex på totalt 8 olika barer i Berlin och Prag.

Etnografisk studie. Datainsamlingsmetoden är av kvalitativ karaktär med intervjuer som främsta

informationskälla, både formella och informella.

Studien syftar till att se på och jämföra miljömässiga och sociala sammanhang bland manlig bar-prostitution i Berlin och Prag, både strukturellt men också på mikronivå.

Det finns stora skillnader städerna mellan när det handlar om sociala sammanhang och deltagarnas demografiska egenskaper. Det visar sig också vara stora skillnader i hur miljön i barerna är, åldersspann på klienter samt hur involverade barpersonalen är i barens kunder. Kousmanen, J., De Cabo, A. (2018). Men Selling Sex to Men in Sweden: Balancing Safety and Risk Män som någon gång sålt sex. 156 respondenter. Kvantitativ och kvalitativ studie. Information har inhämtats via en enkät på svenska webbsidor inriktade mot LGBTQ-personer. Syftet med studien är att undersöka hur män som säljer sex uppfattar de risker som kommer med sådana aktiviteter och vad de har för upplevelser av förnedring, hot

Män som säljer sex är i störst risk för utsatthet under själva sexakten.

och våld i relation till deras kunder. Oselin, S. (2016) You Catch More Flies With Honey: Sex Work, Violence, and Masculinity on the Streets

Män som säljer sex på gatan i Chicago. Urvalet är målstyrt och hittades genom en frivillig

organisation. 19 respondenter.

Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med män som säljer sex på gatan. För att analysera resultatet har komparativ kodning används.

Syftet med studien var att belysa utsattheten som män som säljer sex på gatan upplever. Studien syftar även till att undersöka om män som säljer sex själva deltar i fysiskt våld.

Män som säljer sex försöker i så hög grad som möjligt, till skillnad från andra män på gatan som exempelvis säljer droger, undvika fysiskt våld. Detta eftersom det påverkar deras ekonomiska situation på lång sikt. Uy. J., Parsons, J., Bimbi, D., Koken. J., Halkitis, P. (2004). Gay and Bisexual Male Escorts Who Advertise on the Internet: Understanding Reasons for and Effects of Involvement in Commercial Sex Homosexuella och bisexuella manliga eskorter över 18 år i New York som använder sig av internet för att marknadsföra sina tjänster och som haft sex mot ersättning inom de senaste 90 dagarna. 46 respondenter. Kvantitativ och kvalitativ studie. Datainsamlingen gjordes i form av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som följdes utav en kvantitativ enkät. Studiens syfte var att identifiera och förstå anledningar till varför män involverar sig i internetbaserad sexhandel och vad det ger för effekt på männen samt hur det skiljer sig från gatu baserad prostitution.

De tre främsta anledningarna till att männen i studien säljer sex är ekonomiska fördelar, positiv inverkan på sig själva och sexuell njutning.

Internetbaserade manliga eskorter representerar en unik typ och skiljer sig från de män som säljer sex på gatan och har därefter egna specifika hälsobehov. Morrison, T., Whitehead, B. (2008). “Nobody's Ever Going to Make a Fag Pretty Woman: Stigma Awareness and the Putative Effects of Stigma Among a Sample of Canadian Male Sex Workers Eskorter som marknadsför sig själva via internet och eskorter/erotiska massörer som har kontrakt med en agentur. 21 intervjuer. Kvalitativ studie. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte var att undersöka män som säljer sex medvetenhet kring det sociala stigma som finns angående att vara involverad i sexindustrin och möjliga konsekvenser utifrån det stigmat. Majoriteten av studiedeltagarna upplever att sex mot ersättning är stigmatiserat men kopplar detta till samhällets tendens att sammankoppla eskorter/erostiska massörer med individer som säljer sex på gatan och samhällets negativa syn på sexualitet i allmänhet. MacPhail, C., Scott, J. & Minichiello, V. (2015) Urvalet har nåtts genom olika hemsidor via profiler för män som säljer sex. Datainsamlingsmetoden som används i studien är en kvantitativ enkätstudie. Syftet med studien är att diskutera hur teknologin påverkar och

Studien har bidragit till en större förståelse för hur teknologin har förändrat synen på

Technology, normalisation and male sex work

257 respondenter användes.

normaliserar manligt män som har sex mot ersättning. Studien ämnar till att förstå hur sex mot ersättning blivit normaliserat av teknologin och internet..

män som säljer sex. Internet har blivit en plats där sex mot ersättning är normaliserat och vanligt. McLean. A., (2015) ‘You can do it from you sofa’: The increasing popularity of the internet as a working site among male sex workers in Melbourne

Män som säljer sex till andra män via webbsidor gjorda för ändamålet. 23 intervjuer.

Kvalitativ studie. Datainsamlingsmetoden som användes var intervjuer

Att hitta en förklaring till hur och varför marknaden har förändrats. Från att män har sex mot ersättning på gatan till internet och förändringar som detta inneburit för männen.

Det är tydligt att internet kan bidra till fördelar för män som säljer sex. Det kan upplevas tryggare,

bekvämare och är mer anonymt och privat än vad det varit förut. Leichtentritt, R., Davidson Arad, B. (2005). Young Male Street Workers: Life Histories and Current Experiences

Unga män som har sex mot ersättning (under 21 år) som säljer sex på gatorna i Tel Aviv. 9 intervjuer Kvalitativ studie. Datainsamlingsmetoden som använts är intervjuer där forskarna har fokuserat på intervjupersonernas livsberättelser. Studien syftar till att undersöka unga män som säljer sex i Israels upplevelser för att uppmärksamma och göra målgruppen hörd inför personer som arbetar med unga människor.

Studien visar att det finns kopplingar mellan kaotiska familjesituationer och en ingång till sex mot ersättning. Det finns ingen specifik enskild faktor till att börja sälja sex utan snarare en blandning av flera psykosociala faktorer som pågått under en längre tid. Castañeda, H. (2013) Structural vulnerability and access to medical care among migrant street-based male sex workers in Germany Urvalet är migrerande män som säljer sex i Tyskland och yrkesverksamma, som arbetar bland annat inom socialt arbete och hälso- och sjukvården.

Studien är av kvalitativ metod och har använt sig av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma och män som säljer sex. Studien har även använt sig av rapporter om män som har sex mot ersättning från åtta olika städer.

Studien syftar till att diskutera hälsorisker som migrerande män som säljer sex upplever. Denna målgrupp är underutforskad och det finns inte tillräcklig kunskap för att nå ut till dem. Resultatet visar på att män som migrerar till Tyskland redan är en utsatt grupp då de ofta är fattiga, möter diskriminering och arbetslöshet. De möter ännu större diskriminering och stigmatisering när de söker hjälp för att sluta sälja sex.