ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete Examensarbete Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2021 Linnéa Fagerland Julia Moberg
Den komplexa multiproblematiken
- en integrativ forskningsöversikt om kvinnor med
missbruk som utsätts för partnervåld
DEN KOMPLEXA MULTIPROBLEMATIKEN Linnéa Fagerland & Julia Moberg
Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2021
Sammanfattning
Denna integrativa studie syftar till att studera kunskapsläget avseende livssituationen för kvinnor som befinner sig i ett aktivt missbruk och utsätts för partnervåld, vad som kan ligga till grund för deras utsatthet och vilket stöd de kan få från socialtjänst och andra
organisationer. Totalt har 16 artiklar inhämtats i en systematisk litteratursökning och en kompletterande selektiv litteratursökning. Artiklarna har sedan sammanställts och
syntetiserats i en tematisk analys, som därefter har analyserats utifrån de teoretiska begreppen intersektionalitet, stämplingsteori och genus. Av resultatet i den tematiska analysen framgår det att faktorer som till exempel hemlöshet och bristande socialt nätverk kan öka risken för att kvinnor blir utsatta för partnervåld och samtidigt utvecklar ett missbruk av
beroendeframkallande medel. Vidare visar resultatet att sambandet mellan partnervåld och missbruk är dubbelriktat och situationsbundet, däremot kan orsakerna till den dubbla
problematiken variera beroende på kvinnans bakgrund. Resultatet påvisar även att det sociala arbetet med målgruppen är bristande i form av okunskap hos personal samt bristfällig
samverkansförmåga mellan hjälpande organisationer. En slutsats av studien är att det behövs mer forskning om orsaker och upplevelser av kvinnors utsatthet för våld i nära relationer i kombination med missbruk. I förlängningen skulle det kunna bidra till en utveckling av det sociala arbetet och förhindra att kvinnor med denna komplexa multiproblematik faller mellan stolarna.
Nyckelord: Partnervåld, missbruk, kvinnor, socialt arbete.
THE COMPLEXITY OF THE DOUBLE EXPOSURE Linnéa Fagerland & Julia Moberg
Örebro University,
School of Law, Psychology and Social Work, Social Work,
Undergraduate Essay 15 credits, Spring 2021
Abstract
This study is an integrative literature review that examines existing research on women with substance abuse who are exposed to domestic violence. The aim of the study is to investigate the state of knowledge regarding the life situation of women who have an addiction and are exposed to partner violence, what can be the causes for their vulnerability and what support they can receive from social services and other organizations. A total of 16 articles were collected in a systematic literature search and a supplementary selective search. Then the articles have been compiled and synthesized in a thematic analysis, which has subsequently been analyzed with the theoretical concepts of intersectionality, theory of stigmatization and theory of gender. The results from the analysis indicate that factors such as homelessness and lack of social support can increase the risk of women being exposed to partner violence, and at the same time developing an abuse of addictive substances. Furthermore, the result shows that the connection between partner violence and abuse is bidirectional and situational, however, the causes of the double-sided problem can vary depending on the woman's
background and experiences. The result also shows that the social work with these women is lacking in the form of ignorance among staff and inadequate ability to collaborate between helping organizations. Overall, it has been established that the problems among abused women are complex and need more attention in research, as well as in social services, in order to help women get the support they need.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte ... 2
Frågeställningar ... 2
Tidigare forskningsöversikter ... 2
Promoting Successful Collaborations Between Domestic Violence and Substance Abuse Treatment Service Sectors: A Review of the Literature ... 3
Risk for Revictimization of Intimate Partner Violence by Multiple Partners: a Systematic Review ... 3
Victimization and substance abuse among women: Contributing factors, interventions, and implications ... 4
Summering av tidigare forskningsöversikter ... 4
Centrala begrepp ... 4 Våld i nära relation ... 4 Missbruk ... 5 Teoretiska begrepp ... 5 Intersektionalitet ... 5 Genusteori ... 6 Stämplingsteori ... 6 Metod ... 7 Val av metod ... 7 Urval/datainsamling ... 7 Analysmetod ... 9 Etiska överväganden ... 9 Resultat ... 11 Tematisk analys ... 15 Särskilda riskfaktorer ... 15
Sambandet mellan partnervåld och missbruk ... 16
Orsaker till den dubbla utsattheten ... 17
Brister i det sociala arbetet ... 19
Teoretisk analys ... 21
Intersektionell analys ... 21
Analys utifrån genusteori ... 23
Slutsatser och diskussion ... 24
Studiens bidrag till det sociala arbetets praktik ... 26
Studiens brister och styrkor ... 27
Förslag till vidare forskning inom forskningsfältet ... 27
Referenslista ... 28
Inledning
Under de senaste åren har det skett en förstärkning i regeringens arbete med våld i nära relationer, däremot lyfts inte gruppen missbrukande kvinnor fram i detta arbete i samma utsträckning (Socialstyrelsen, 2011). I en utredning (SOU 2006:65) samt i regeringens proposition (prop. 2006/07:38) beskrivs kvinnor som befinner sig i ett aktivt missbruk och utsätts för partnervåld som en grupp där behoven inte alltid kan mötas upp på bästa sätt. Exempelvis tenderar behandlingen att endast fokusera på kvinnans missbruk och därmed kan våldsutsattheten glömmas bort om inte behandlaren har kännedom om våldet. Målgruppen riskerar således att falla mellan stolarna på grund av bristande erfarenhet och kunskap inom denna multiproblematik. De insatser som finns är inte anpassade efter kvinnans behov, vilket kan leda till att behandlingen blir mindre verksam på grund av kvinnans problematik (SOU 2006:65). Socialstyrelsen (2011) fick i uppdrag av regeringen att göra en kartläggning av befintlig kunskap om kvinnor som befinner sig i ett aktivt missbruk och samtidigt utsätts för partnervåld. I kartläggningen framgår det att målgruppen har det svårt att få adekvat hjälp, eftersom många skyddade boenden och kvinnojourer inte tar emot kvinnor som har ett
alkohol- eller drogmissbruk. Dessutom kan det vara svårt för kvinnorna att finna modet till att söka hjälp, med tanke på att de kan känna rädsla för att bli avvisade eller inte bli tagna på allvar. Rädslan kan också uppstå till följd av tvivel gällande föräldraförmågan och det kan därför finnas en oro för att förlora vårdnaden om barnet eller barnen. Det är också vanligt att en kvinna med missbruk får skulden från utomstående för att ha hamnat i sin nuvarande situation. Känslor av skam kan därmed förekomma hos dessa kvinnor, dels för att de har en missbruksproblematik, dels för att de utsätts för våld (a.a.). Om kvinnan dessutom har barn är det möjligt att hon befinner sig i en trippel utsatthet och till följd av att hon känner sig
otillräcklig i sin föräldraroll kan känslor av skam uppstå.
Kvinnor som befinner sig i ett aktivt missbruk och samtidigt utsätts för partnervåld är en grupp som finns inom alla samhällsklasser. Målgruppen varierar från kvinnan som har en stabil social tillvaro med jobb, familj och vänner, till kvinnan som är bostadslös och lever i en social utsatthet (SOU 2006:65). I utredningen (SOU 2006:65) framgår det framförallt att det är den sistnämnda gruppen kvinnor som kommer i kontakt med socialtjänsten, vilka anses vara i stort behov av stöd (a.a.). Med koppling till vikten av bostad har Beijer, Scheffel Birath, DeMarinis och af Klinteberg (2015) undersökt i vilken utsträckning kvinnor med ett aktivt missbruk blir utsatta för olika våldstyper av sin manliga partner, samt om det föreligger skillnader mellan kvinnor med ett missbruk som lever i hemlöshet kontra kvinnor som har en bostad. Resultatet indikerade att kvinnor som inte hade någon fast bostad oftast använde tyngre narkotika-preparat, vilket ökar risken för att få smittsjukdomar. Kvinnor med ett missbruks ökade utsatthet för manligt våld påverkar individen ur både ett socialt och ekonomiskt perspektiv, men också samhället i stort. Således är vidare forskning inom området väsentligt (a.a.).
Tidigare forskning visar att det finns brister i arbetet med kvinnor som befinner sig i ett aktivt missbruk och utsätts för partnervåld (Fox, 2020; Gezinski, Gonzalez-Pons & Rogers, 2019). Personal som har utbildning inom exempelvis missbruk eller våld i nära relationer upplevs ha för lite kunskap om hur de ska bemöta kvinnor som både har ett missbruk och befinner sig i en våldsutsatthet. Insatserna upplevs dessutom vara otillräckliga för kvinnor med denna multiproblematik (a.a.). Fox (2020) genomförde en intervjustudie om kvinnor som dels hade ett missbruk, dels var utsatta för partnervåld, med syfte att undersöka vilka upplevelser de hade av vården de blev erbjudna för sin problematik. Resultatet visade att många kvinnor
upplevde att de endast fick hjälp med ett av sina problem och att personalen inte hade ett helhetsperspektiv i sitt agerande. Det kunde leda till att kvinnorna blev hänvisade till en annan hjälpande organisation eller att de fick ett återfall av exempelvis alkohol eller
narkotika. En kvinna berättade i sin intervju att hon inte fick hjälp för sitt alkoholmissbruk, vilket ledde till att hon fortsatte dricka även när hon var bosatt på ett skyddat boende. Hon blev sedan påkommen med drickandet och var därmed tvungen att avvika från det skyddade boendet, eftersom missbruk inte var något som accepterades (a.a.).
Flera studier har kunnat identifiera ett samband mellan kvinnornas missbruk och utsatthet för partnervåld, däremot råder det delade meningar om hur detta tar sig i uttryck (El-Bassel, Gilbert, Wu, Go & Hill, 2005; Nowotny & Graves, 2013; Testa, Livingston & Leonard, 2003; Gilbert, El-Bassel, Chang, Wu & Roy, 2012). Ett fåtal longitudinella studier har genomförts inom detta forskningsområde, vilket innebär att det fortfarande existerar oklarheter gällande hur missbruk och våld påverkar kvinnornas liv (Macy, Renz & Pelino, 2013). Att
orsakssambandet dessutom kan variera mellan enskilda fall betonar vikten av ytterligare forskning inom området. Det har visat sig vara svårt att identifiera orsak och verkan då missbruket kan öka utsattheten och risken för våld i nära relationer, samtidigt som våld i nära relationer kan leda till en ökad risk för missbruk (Macy et al., 2013). För att kunna bemöta kvinnor med denna komplexa problematik behövs därför en fördjupad kunskap kring tänkbara förklaringar om deras utsatthet. Med den kunskapen kan socialarbetare också få en ökad förståelse för vilket stöd denna målgrupp är i behov av, utifrån den dubbla och ibland tredubbla utsattheten de befinner sig i. Denna studie avser därför att bidra med ytterligare kunskap gällande livssituationen för kvinnor med ett missbruk som utsätts för våld av sin manliga partner och varför de lever i en sådan utsatthet. Det med förhoppning om att socialtjänstens arbete med målgruppen ska kunna förbättras som helhet och på längre sikt utveckla en fungerande strategi för att kvinnorna ska få rätt stöd och hjälp.
Syfte
Denna studies syfte är att undersöka kunskapsläget avseende kvinnor med ett missbruk som utsätts för manligt partnervåld, vad som kan ligga till grund för deras utsatthet och vilket stöd de kan få från socialtjänst och andra organisationer.
Frågeställningar
- Hur ser livssituationen ut för kvinnor som har ett missbruk och utsätts för manligt
partnervåld?
- Hur ser sambanden ut mellan kvinnornas missbruk, utsatthet för manligt
partnervåld och andra faktorer?
- Hur bedrivs det sociala arbetet med kvinnor som har ett missbruk och samtidigt
utsätts för manligt partnervåld?
Tidigare forskningsöversikter
Med hänvisning till att data i denna studie är baserad på tidigare forskningsartiklar, kommer detta avsnitt därmed beröra tre forskningsöversikter som tidigare har undersökt kvinnor som har ett missbruk och som utsätts för partnervåld.
Promoting Successful Collaborations Between Domestic Violence and Substance Abuse Treatment Service Sectors: A Review of the Literature
I en studie av Macy och Goodbourn (2012) sammanställdes tidigare kunskap om samarbetet mellan instanser rörande våld i nära relationer samt missbruk, för att därefter utforma rekommenderade strategier som syftade till att utveckla arbetet ytterligare. Studien avsåg att undersöka vilka typer av dokument som har utvecklats gällande samarbetet mellan
instanserna, vilka metoder som användes för att framställa dokumenten, samt vilka rekommendationer eller strategier som erbjuds i tidigare forskning för att främja detta samarbete. Studien baserades på femton vetenskapliga artiklar som identifierades genom en systematisk undersökning. Av resultatet framgick det att samverkan var väsentligt i arbetet med klienter som dels hade ett missbruk, dels blev utsatta för partnervåld. En aspekt som kunde tänkas bidra till samarbetet mellan instanser som behandlar missbruk och våld i nära relationer är att utforma bättre strategier. Förslagsvis skulle förändringar behöva
implementeras på olika skikt, såväl för personal och organisationer som på strukturella nivåer. På behandlingsnivå rekommenderades utbildning till personalen om både missbruk och partnervåld, medan det behövdes bättre samarbete mellan instanserna på organisatorisk nivå för att främja tillgängligheten för kvinnorna. Även på en strukturell nivå förespråkades samarbete mellan myndigheter, vilket skulle kunna uppnås genom att kräva professionell behörighet för att få arbeta inom verksamheterna. I övrigt berörde även studien några framtida utmaningar för att främja samarbetet mellan behandlingar rörande missbruk och våld i nära relationer. Det handlade bland annat om bristande kunskap hos personal inom båda organisationerna, att organisationerna har olika syn på behandling, samt att
organisationerna har begränsade ekonomiska resurser (a.a.).
Risk for Revictimization of Intimate Partner Violence by Multiple Partners: a Systematic Review
I en forskningsöversikt undersökte Ørke, Bø Vatnar och Bjørkly (2018) skillnader mellan kvinnor som blivit utsatta för våld av en partner och kvinnor som blivit utsatta för våld av flera olika partners. I studien inkluderades sju vetenskapliga artiklar. Syftet med
forskningsöversikten var att undersöka om olika riskfaktorer hos kvinnorna ökade risken för att bli utsatt för våld igen i framtida nära relationer med en manlig partner. Studien hade följande frågeställningar; hur mycket forskning det finns om kvinnor som har upplevt våld i fler än en nära relation, samt vad tidigare forskning säger om signifikanta skillnader mellan kvinnor som blivit utsatta för våld i flera olika nära relationer och kvinnor som blivit utsatta för våld av en partner. Slutligen syftade den tredje frågeställningen till att undersöka om tidigare forskning kan identifiera eventuella riskfaktorer hos kvinnorna för att bli utsatta för våld på nytt. I resultatet framgick det att upplevt eller bevittnat våld under barndomen var vanligare bland kvinnor som blivit utsatta för våld av flera partners kontra kvinnor som blivit utsatta för våld av en partner. Kvinnor som blivit utsatta för våld av flera partners tenderade också att ha ett missbruk eller en anknytningsstil som kunde tänkas påverka utsattheten för våld. Dessutom undersökte studien om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eller depression var relaterat till kvinnors utsatthet för våld av flera partners. Däremot fanns det ingen
signifikant skillnad mellan kvinnor som hade blivit utsatta för våld av en partner jämfört med kvinnor som hade blivit utsatta för våld av flera partners. Därmed var psykisk ohälsa, likt depression och PTSD, något som förekom hos båda grupperna (a.a.).
Victimization and substance abuse among women: Contributing factors, interventions, and implications
Logan, Walker, Cole och Leukefeld (2002) undersökte vad tidigare forskning kommit fram till gällande faktorer som påverkar kvinnors våldsutsatthet och missbruk, vilka
behandlingsmetoder som har testats, vilka effekter de gav samt vilka eventuella
orsaksförklaringar det finns inom behandling eller forskning. Studien identifierade fyra olika kategorier som kunde tänkas förklara sambandet mellan kvinnors våldsutsatthet och
missbruk. Dessa faktorer var livsstil, situation, sociologiska faktorer samt trauma- och försvarsfaktorer. Inom kategorin trauma och försvar hade aspekter som barnmisshandel, missbruk som försvarsmekanism eller psykisk ohälsa kunnat identifieras, medan kategorin livsstil beskrev miljö och olika livsval som avgörande för kvinnans utsatthet. Sociologiska faktorer likt fattigdom och kulturella normer kunde också tänkas påverka relationen mellan våld och missbruk, samt situationsbundna faktorer som psykiska eller strukturella hinder. Enligt studien överlappar dessa faktorer varandra och med hjälp av en modell som författarna har utformat kan förståelsen för sambandet mellan kvinnors våldsutsatthet och missbruk förstås med olika förklaringar. I studien beskrevs också olika behandlingstyper där effekten av behandling för antingen missbruk eller våld i nära relationer studerades. Det kunde bland annat konstateras att effekten av missbruksbehandlingar oftast var större än behandlingar för våld i nära relationer. Författarna till studien menade däremot att en kombinerad behandling för både missbruk och våld i nära relation är bristande och i många fall även obefintlig. Behandlingspersonalen är inte tillräckligt utbildad, vilket gör att kvinnorna inte får hjälp med hela sin problematik. Studien kunde konstatera att urvalet av behandlingsinsatser för kvinnor som har ett missbruk och samtidigt utsätts för partnervåld behöver expanderas och utvecklas. Det innebär att förståelsen och kunskapen för hur olika riskfaktorer påverkar dessa kvinnors utsatthet behöver utvecklas bland socialarbetare som kommer i kontakt med denna målgrupp (a.a.).
Summering av tidigare forskningsöversikter
Tre forskningsöversikter har presenterats avseende målgruppen kvinnor med missbruk som utsätts för partnervåld. Av artiklarna framgår det att förhållandet mellan missbruk och partnervåld är komplext samt att det finns ett behov av ökad kunskap inom
forskningsområdet för att kvinnorna ska få adekvat hjälp. En framtida utmaning som de tre artiklarna belyser är att finna orsakerna till kvinnornas multiproblematik, samt utöka kunskapen om behandlingsinsatser för att därefter kunna anpassa dem efter den enskilda individens behov. I övrigt kan det tilläggas att den tredje artikeln i detta avsnitt inte har en redovisad metodansats, således finns det en medvetenhet om att tillförlitligheten och
reliabiliteten på artikeln kan upplevas som bristfällig. Däremot anses artikelns innehåll vara av relevans för denna studie, eftersom den är ett bra komplement till övriga artiklar.
Centrala begrepp
Våld i nära relation
Med termen “våld i nära relation” avses främst våld som utövas mellan personer som har en nära relation till varandra, exempelvis makar, sambor och pojk- eller flickvänner. Det kan även röra sig om våld som utövas av föräldrar, barn, syskon eller andra släktingar, likväl personer som den utsatte endera har eller har haft en nära relation med (Socialstyrelsen, 2011). Heimer, Björck, Albért och Haraldsdotter (2019) beskriver att det ofta finns starka känslor i relationer som präglas av våld, vilket kan vara avvikande från de vanliga
föreställningarna utomstående har om att våldet får en negativ påverkan på relationen. För kvinnan kan det vara svårt att hantera kombinationen av kärlek och våld, eftersom det står i kontrast mot hennes förväntningar av hur ett förhållande ska vara (a.a.). Socialstyrelsen (2019) definierar våld i nära relation som ett mönster av handlingar, vilket kan röra sig om allt från subtila handlingar till grova brott. Således inkluderas termen av ett brett omfång företeelser, det kan handla om såväl hån, våldtäkt eller allvarliga hot. I flertalet fall utgör våld i nära relation en kombination av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld. Det fysiska våldet innebär exempelvis knuffar, att hållas fast mot sin vilja, att bli dragen i håret, slag eller
sparkar. Sexuellt våld avser våldtäkt eller andra former av sexuella handlingar som har utförts genom tvång. Även sexuella handlingar som den utsatte räds för att säga nej till kan
inkluderas till denna våldsform. Vidare handlar psykiskt våld om den psykiska utsattheten, vilket kan komma till uttryck genom direkta eller indirekta hot, men också förlöjliganden (a.a.). Heimer et al. (2019) menar att latent våld kan betraktas vara en speciell form av det psykiska våldet, trots att det inte finns någon juridisk definition av fenomenet. Latent våld utgör en rädsla för att bli utsatt för våld, således finner den utsatte ett behov av beredskap för att undvika nytt våld (a.a.). Slutligen kan också ekonomiskt våld benämnas som en
våldsform, vilket berör den ekonomiska utsattheten. Det kan handla om att ena parten i ett förhållande förmås skriva under papper som sedan leder till problem för denne
(Socialstyrelsen, 2019). Denna studie är avgränsad till partnervåld, det vill säga att en kvinna utsätts för någon av tidigare nämnda våldsformer av sin manliga partner. Denna begränsning har gjorts med motiveringen att ytterligare aspekter kan bli för omfattande för studiens syfte och frågeställningar.
Missbruk
Missbruk i denna studie avser ett kontinuerligt intag av substanser i form av alkohol, narkotikaklassade preparat, läkemedel eller en blandning av flera substanser.
Nationalencyklopedin (2021) definierar missbruk som “okontrollerad eller överdriven användning av något, vanligen alkohol, narkotika eller andra substanser med euforiserande effekter” (a.a.). I denna studie är det kvinnor med missbruk som står i fokus. Gränsen för när ett bruk av substanser övergår till ett missbruk eller beroende är däremot otydlig, eftersom användningen av substanser kan variera mellan individer. Vid bedömning av drogberoende brukar ofta aspekter som abstinensnivå, behov av återställare samt relation till familj och vänner vara avgörande för om klienten har ett missbruk eller beroende (Socialstyrelsen, 2011). Vidare förklarar Socialstyrelsen (2011) att kvinnor med ett missbruk som kommer i kontakt med socialtjänsten sällan är en enhetlig grupp, utan varierar i hög grad. Det finns kvinnor med ett missbruk som har ett relativt ordnat liv, med jobb och bostad, medan andra kvinnor lever i hemlöshet och en social utsatthet. Har klienten ett missbruk finns det också en högre risk för andra problematiker som till exempel psykisk ohälsa, kriminalitet och våld. Är kvinnan med ett missbruk hemlös kan det finnas en särskild utsatthet för att hamna i
konflikter med andra hemlösa missbrukare, eller att bli ett offer för prostitution för att kunna finansiera sitt missbruk (a.a.).
Teoretiska begrepp
Intersektionalitet
Intersektionalitet syftar till att belysa hur maktstrukturer och olika kategorier påverkar varandra (Mattsson, 2015). Enligt Mattsson (2015) är kategorierna kön, sexualitet, klass och etnicitet centrala för en intersektionell analys. Med kategori avses en konstruerad grupp som
har skapats till följd av att saker eller företeelser har förts samman, eftersom de har något gemensamt. Kategorierna man och kvinna utgör exempelvis kategorin kön, samtidigt som kategorierna svenskar och invandrare är en del av etnicitetskategorin. När dessa kategorier möts bildas skärningspunkter, vilka skapar åsikter och föreställningar om hur en viss grupp av människor är som personer. Föreställningarna kan i sin tur ligga till grund för
diskriminering och förtryck mot en specifik grupp av människor i samhället. Således är tanken om samhälleliga maktstrukturer en viktig utgångspunkt inom intersektionalitet. En maktstruktur innebär de krafter som bildar kategorier och grupper, vilka ordnas hierarkiskt i relation till varandra. Maktstrukturerna existerar bortom människans medvetande på en strukturell nivå, samtidigt som de bärs upp av människan i form av dess handlingar och tankar. På så sätt kan människan påverka maktstrukturen genom sitt agerande och sina val (a.a.). Sammanfattningsvis synliggörs maktojämlikheten vid jämförelser av olika kategorier hos människor eller grupper. I denna studie har intersektionalitetsbegreppet använts i analysen då kategorier som kön och klass samt kön och etnicitet har korsats för att belysa maktojämlikheten mellan kvinnor inom samma målgrupp. Till exempel att en kvinna med missbruk som lever i hemlöshet kan befinna sig i en större utsatthet i samhället; dels utifrån kategorin kön då hon är kvinna, dels utifrån klasskillnader med fokus på hennes
bostadssituation.
Genusteori
För att kunna förstå varför kvinnor med missbruk blir utsatta för våld av sin manliga partner har en analys utifrån genus utförts. Genusperspektiv, eller genusteori, handlar i stora drag om hur människor konstruerar vad som i vardagligt språk benämns som kön, samt hur människor konstruerar det som anses vara kvinnligt och manligt i förhållande till kontexten
(Vetenskapsrådet, 2005). Feminism har länge varit ett omtalat ämne där fokus har legat på kvinnors rättigheter i samhället, vilket på senare tid har utvecklats till en genusteori där det istället talas om kvinnor och mäns lika rättigheter i samhället. Det brukar talas om att feminismens utveckling är indelad i tre vågor med start i början av 1800-talet. Utvecklingen av kvinnors rättigheter har sedan successivt övergått till en talan om jämställdhet där män och kvinnor bör anses vara lika värda. Genusteorin fokuserar på skillnader mellan könen man och kvinna, men det inkluderar också andra kön, likt transpersoner, queer-personer med mera. Det handlar således inte om den biologiska skillnaden mellan könen, utan skillnaden i hur människor diskuterar och konstruerar benämningen kön samt relationen dem emellan.
Samhällets normer och värderingar kan därmed betraktas som en konstruktion av människors upplevelser och erfarenheter gällande hur de olika könen bör bete sig i förhållande till
kulturella och sociala aspekter (Mattsson, 2015). Genusteorin tar även upp
könsmaktsordningen som beskriver maktskillnader mellan kvinnor och män. Mattsson (2015) menar att maskulinitet sällan är enkelt att uppmärksamma, eftersom mannens konstruerade maskulinitet har betraktats utgöra normen under en lång tid, medan konstruktionen av det kvinnliga könet istället har förhållit sig som avvikande från normen. Mannen anses därmed vara könsneutral, samtidigt som kvinnan istället är feminint avvikande till det maskulina (a.a.), vilket i sig skapar en maktojämlikhet mellan könen. Mannens våldsutövande mot sin kvinnliga partner som missbrukar har därmed analyserats utifrån könsnormer och
könsmaktsordningen som föreligger i samhället, samt på vilket sätt dessa aspekter kan påverka utsattheten för kvinnan.
Stämplingsteori
Stämplingsteorin är en riktning inom det interaktionistiska perspektivet som fokuserar på avvikande beteende. Teorin avser att förklara varför en handling betraktas som avvikande,
inte motiven till varför en individ utför dem. Avvikelser är socialt konstruerade, således är de inga givna företeelser. Ett avvikande beteende bildas av en större grupp som fastställer regler och därefter tillämpar dem på en annan grupp. I frågan om vem som har befogenheten att bestämma vad som är ett avvikande beteende är det i generella drag dem med makt som sätter reglerna. Det resulterar i att maktlösa grupper blir stämplade. En individ är i grunden inte en avvikare, i sinom tid kan den däremot bli det om utomstående utsätter denne för ett sådant tryck att den slutligen betraktar sig själv som en avvikare. Exempelvis kan “den psykiskt sjuke” utföra handlingar som den tänker att utomstående förväntar sig att den ska göra. Stämplingsteorin ser därmed avvikelsen som en successiv process, det vill säga att individen som inte avviker från första början gradvis blir en avvikare. Processen som individen
genomgår mynnar slutligen ut i en uppfattning om avvikelse av både individen och
omgivningen (Angelöw, Jonsson & Stier, 2015). För att förstå våldsutsattheten som kvinnor med ett missbruk befinner sig i, samt varför de ofta faller mellan stolarna när de kommer i kontakt med myndigheter, har stämplingsteori applicerats på fenomenet. Till exempel kan normer och värderingar kring missbruk som ett avvikande fenomen i samhället vara en anledning till att våldsutsatta kvinnor med ett missbruk ofta inte får den hjälp de behöver.
Metod
I avsnittet nedan kommer val av metod, urval, datainsamlingsmetod och dataanalysmetod att presenteras. Avsnittet kommer även redovisa etiska överväganden som har beaktats i
genomförandet av studien.
Val av metod
Studien avser att undersöka kunskapsläget avseende kvinnor som har ett missbruk och samtidigt utsätts för partnervåld, deras livssituation och vad som kan vara grunden för deras utsatthet, således har en integrativ forskningsöversikt valts som metod. En integrativ
forskningsöversikt tillåter data med olika typer av datainsamlingsmetoder, vilket möjliggör att ett bredare spektrum av artiklar inkluderas i urvalet. Enligt Booth, Sutton och
Papaioannou (2016) inkluderar en integrativ forskningsöversikt både kvalitativa och kvantitativa data. Det är en forskningsmetod med stor spännvidd, eftersom såväl experimentell forskning som icke-experimentell forskning kan nyttjas. En integrativ forskningsöversikt används vid tillfällen där både kvalitativa och kvantitativa data samlas tillsammans, oftast med syftet att skapa en helhet som är större än summan av dess delar. Detta arbetssätt möjliggör att forskaren får en bredare förståelse för ett problem (a.a.).
Studiens syfte avser att svara på både upplevelser och livsberättelser samt orsakssamband för kvinnor som har ett missbruk och samtidigt utsätts för partnervåld, vilket därmed kan
motivera för att inkludera studier som tillämpar både kvalitativa och kvantitativa data. Genom att använda sig av tidigare studier som tillämpar kvalitativa datainsamlingsmetoder kan upplevelser fångas upp, medan tidigare studier som använder sig av kvantitativa datainsamlingsmetoder kan fånga upp orsakssamband.
Urval/datainsamling
För denna studie har ett målinriktat urval tillämpats för att kunna selektera material som överensstämmer med studiens syfte. Målinriktat urval innebär att forskaren strategiskt väljer ut sitt material för att kunna besvara syftet (Bryman, 2011). Materialet har därmed inte valts ut slumpmässigt. Studiens datainsamlingsmetod har utförts genom en systematisk
litteratursökning och har sedan kompletterats med en selektiv sökning. Innan
relevanta för syftet. I urvalet fanns följande inkluderings- och exkluderingskriterier för den systematiska sökningen:
Inklusionskriterier
1. Endast artiklar som handlar om vuxna kvinnor över 18 år.
2. Endast artiklar som handlar om kvinnors utsatthet för partnervåld och missbruk. 3. Endast artiklar som är “Peer-reviewed”.
4. En tidsintervall på artiklar som är publicerade från år 2010 till 2021. 5. Endast artiklar skrivna på engelska eller svenska.
6. Endast intervjustudier, enkätstudier eller observationsstudier ska inkluderas.
Exklusionskriterier
1. Ej artiklar som handlar om enbart männens missbruk eller våldsutövande. 2. Ej artiklar som handlar om barn under 18 år.
3. Ej artiklar med en medicinsk inriktning.
Inför den systematiska sökningen formulerades sökord som bedömdes vara av relevans för syftet och frågeställningarna. Sökningarna genomfördes till en början i 4 databaser; Primo, Social services abstract, Applied social sciences index and abstracts (ASSIA) och PsycInfo, eftersom dessa sökmotorer bedömdes vara av störst intresse för socialt arbete. Totalt
genomfördes 4 olika sökningar med olika variationer i sökorden. I samtliga sökningar användes booleska operatorer så som “AND” eller “OR” för att enklare kunna kombinera sökorden. I den första sökningen användes följande sökord i kombination med ovannämnda inklusions- och exklusionskriterier: (“substance abuse*” OR “substance addict*”) AND (Women OR Female) AND (“intimate partner violence” OR family violence) AND (“social work*” OR “social service*”). Det gav ett resultat på 35 048 träffar i Primo, 103 träffar i Social services abstract, 29 träffar i ASSIA och 260 träffar i PsycInfo. Med tanke på att Primo är en sökmotor som inkluderar artiklar från flera olika databaser blev antalet sökträffar överflödigt, vilket resulterade i att Primo exkluderades från fortsatta sökningar bland
databaserna. Den ovannämnda sökningen resulterade i fem vetenskapliga artiklar som bedömdes vara relevanta för syftet. Relevansen för syftet avgjordes genom att först läsa artikelns sammanfattning, om sammanfattningen upplevdes intressant lästes artikeln i full text. Därefter gjordes en bedömning huruvida artikeln kunde tänkas svara på denna studies syfte och frågeställningar. En ny sökning gjordes sedan med följande sökord: (“substance abuse*” OR “substance addict*”) AND (Women OR Female) AND (“intimate partner violence”), vilket resulterade i 101 träffar i Social services abstract, 34 träffar i ASSIA och 12 träffar i PsycInfo. I denna sökning användes orden “drug abuse” eller “substance abuse” som ett filter i sökningen för att få fram artiklar som var specifikt inriktade på missbruk. Denna sökning resulterade i tre relevanta artiklar.
I den tredje sökningen användes följande sökord: ("violence against women") AND ("drug abuse") AND ("social work*" OR "social service*") som resulterade i 7 träffar i Social services abstract, 97 träffar i PsycInfo och endast 1 träff i ASSIA. På grund av det låga antalet träffar i ASSIA togs beslutet att i fortsättningen inte genomföra några fler sökningar i denna sökmotor. Samma sökningar i databasen PsycInfo resulterade i ett överflöd av träffar, vilket reducerades genom att filtret “drug abuse” applicerades. I denna sökning valdes en relevant artikel ut. I den sista sökningen användes följande sökord: (Drug* OR “substance abuse” OR addict*) (women OR female*) violence. Sökningen mynnade ut i 477 träffar i PsycInfo och 82 träffar i Social services abstract, varav ytterligare en relevant artikel
sökningen. Utöver den systematiska sökningen gjordes en selektiv sökning genom att en granskning utfördes av redan befintliga artiklars referenslistor. Denna sökning resulterade i ytterligare sex vetenskapliga artiklar. De inklusions- och exklusionskriterier som tillämpades på den systematiska sökningen har även använts i den selektiva sökningen, med undantag för det fjärde inklusionskriteriet som reviderades då det konstaterades att flera av artiklarna som hittades i den selektiva sökningen var publicerade innan 2010. Ett avvägande av artiklarnas relevans för syftet gjordes och det bedömdes att innehållet i artiklarna svarade på studiens frågeställningar, varav tidsbegränsningen därmed fick vidgas till artiklar publicerade från år 2000. Totalt har 16 primärstudier valts ut och är således underlaget för studiens resultat och analys. Genomförandet av den systematiska litteratursökningen har sammanställts i en modell, vilken återfinns som bilaga i slutet av denna uppsats.
Analysmetod
Denna studies data har sammanställts i en tablå och därefter bearbetats med hjälp av en tematisk analys. En tematisk analys handlar om att strukturera data genom att identifiera centrala och återkommande teman (Bryman, 2011). Mer specifikt menar Lindgren (2014) att en tematisk analys utförs i tre steg i form av kodning, tematisering och summering. Kodning handlar om att göra en grov strukturering av befintligt material, vilket sker genom att data kodas. Tematisering är sedan nästa steg som grundar sig på att föra samman koderna till gemensamma teman, vilket medför att analysen förfinas ytterligare. Slutligen är summering det sista steget i processen, som innebär att resultatet sammanställs och slutsatser arbetas fram (a.a.). Det första steget i analysen för denna studie var att genomföra en noggrann läsning av samtliga artiklar med syfte att identifiera centrala ämnen. Med centrala ämnen åsyftas exempelvis begrepp eller andra gemensamma företeelser som upplevdes vara återkommande bland artiklarna. Sedan sammanställdes artiklarna i en lista med tillhörande ämnen, med avsikten att få en tydligare bild av materialet. Nästa steg i processen var att koda befintliga centrala ämnen till kategorier, där artiklarna jämfördes med varandra utifrån innehåll. Av denna jämförelse kunde sedan likheter mellan artiklar urskiljas, vilka kom att bilda kategorier. Kategorierna delades in i grupper utifrån gemensamma nämnare och mynnade slutligen ut i fyra huvudteman; Särskilda riskfaktorer, Sambandet mellan
partnervåld och missbruk, Orsaker till den dubbla utsattheten och Brister i det sociala arbetet. En teoretisk tolkning har sedan genomförts, där delar av den tematiska analysen har
analyserats utifrån begreppen intersektionalitet, stämpling och genus.
Etiska överväganden
I en integrativ forskningsöversikt är den forskningsetiska aspekten minst lika viktig som i en studie där forskaren på egen hand samlar in empiriska data. Däremot finns det några
grundläggande skillnader. Vetenskapsrådet (2017) har tagit fram riktlinjer med syfte att underlätta för forskare att fatta forsknings- och forskaretiska beslut, vilka är grundade på en god forskningssed. En god forskningssed kan sägas vara att beakta de etiska kraven för hur en god forskning bör bedrivas (a.a.). En integrativ forskningsöversikt syftar till att sammanföra kvalitativa studier och kvantitativa studier för att få en helhet om ett fenomen (Booth et. al., 2016). Det innebär att säkerheten gällande forskningsdeltagare inte behöver beaktas i denna studie, vilket vanligtvis är en central del inom forskningsetiken. Istället hamnar fokus på forskaretiken. Vetenskapsrådet (2017) menar att forskaretiken omfattar forskarens ansvar för forskningen, forskarsamhället och även samhället i stort. Forskaretiken handlar om frågor rörande forskarens uppförande i olika roller, dess ansvar när forskningen publiceras samt så kallad vetenskaplig oredlighet. Vetenskaplig oredlighet kan sägas innebära att handlingar i samband med forskning, medvetna eller omedvetna, kan bidra till att resultaten blir
förvrängda eller falska. Handlingarna kan även ge missvisande uppgifter gällande en persons insats i forskningen. En form av vetenskaplig oredlighet är förvanskning, vilket innebär att studiens forskning manipuleras likväl utesluts. Förvanskning kan således påverka studiens trovärdighet (a.a.). Under forskningsprocessen har det funnits en strävan efter att förhålla sig etiskt till artiklarna genom att inte förvränga resultatet till studiens fördel eller nackdel. Denna aspekt har säkerställts genom en noggrann läsning av artiklarna och att som forskare vara objektiv till innehållet i största möjliga mån.
Plagiat är också en form av vetenskaplig oredlighet som har tagits i beaktning i denna studie. Vetenskapsrådet (2017) menar att plagiat är en av de vanligaste formerna av vetenskaplig oredlighet. Plagiat syftar till att en forskare framställer text på ett sätt som upplevs vara dess egna, men som egentligen har skrivits av någon annan. Att använda andra personers data utan lov är därmed oetiskt, men även ett brott mot vetenskaplig sed (a.a.). För att undvika plagiat i denna studie har det varit väsentligt att referera till ursprungskällan vid olika påståenden i texten. Samtliga referenser presenteras mer ingående i referenslistan, vilken är placerad i slutet av denna uppsats. I övrigt har även allmänna principer tillämpats vid utformningen av studien, vilket ökar dess förutsättningar för god kvalitet och tillförlitlighet. Enligt
Vetenskapsrådet (2017) möjliggör allmänna principer att kravet på studiers kvalitet uppfylls. En studie bör ha ett syfte som är tydligt formulerat, samt eventuella frågeställningar som stöd. Metoder som har använts i studien ska kunna förklaras och användas på ett korrekt sätt, samtidigt som de även ska kunna besvara syftet. Studien ska baseras på empiriskt material som sedan bör analyseras kritiskt, för att slutligen mynna ut i relevanta slutsatser. Studien bör präglas av struktur och ordning, men också vetenskaplig fantasi. I övrigt ska felkällor skrivas ut och argumentationerna ska vara väl förankrade i forskningen (a.a.). De allmänna
principerna finns med i studien och har legat till grund för dess upplägg. Således kan inkluderingen av allmänna principer tänkas stärka studiens kvalitet och tillförlitlighet.
Resultat
Nedan presenteras studierna som inkluderats i forskningsöversikten i en tablå.
Studie Syfte Design Slutsats Brister med studien Gilbert, El-Bassel, Chang, Wu & Roy. (2012). Substance Use and Partner Violence among Urban Women Seeking Emergency Care. Identifiera tidsmässiga samband mellan olika typer av
substansanvändning och olika typer av våld som låginkomsttagande kvinnor i mindre städer blir utsatta för och söker akut hjälp för. Longitudinell studie Kvantitativ metod Intervjuer (screening face-to-face) Multivariat analys Olika typer av substansanvändning ledde till olika typer av våld från den manliga partnern. Våldet kan således skilja sig beroende på vilken typ av drog/droger som kvinnan missbrukar. I vissa sammanhang kunde sexuellt våld istället leda till ett mer omfattande missbruk eller av specifika droger såsom crack-kokain.
Kan vara svårt att avgöra om deltagarna i studien talar sanning eller utelämnat viss information, eftersom det inte finns någon medicinsk data att tillgå eller tillgång till deltagarnas journaler. Detta försämrar studiens tillförlitlighet. Capezza, Schumacher & Brady. (2014). Trends in Intimate Partner Violence Services Provided by Substance Abuse Treatment Facilities: Findings from a National Sample.
Att undersöka hur stor del av behandlingshem för missbruk som också erbjuder behandling för partnervåld.
Kvantitativ metod Enkätundersökning
Multivariat analys
Med ett urval av 10 000 behandlingshem var det få behandlingshem med en inriktning på missbruk som erbjöd stöd för partnervåld. Det finns ofta en okunskap om partnervåld hos personalen, därför skulle de behöva utbildning inom ämnet.
Studien baseras på frivilligt deltagande, de som inte
medverkade skulle kunna påverka resultatet.
Studien bygger på deltagarnas utsagor, det kan således innebära att det dem säger inte är sant, vilket kan innebära att studien brister i tillförlitlighet.
Macy, Renz & Pelino. (2013). Partner Violence and Substance Abuse Are Intertwined: Women’s Perceptions of Violence– Substance Connections. Undersöka hur sambandet mellan substansmissbruk och partnervåld ser ut för olika kvinnors liv.
Kvalitativ metod Intervjustudie
Tematisk analys
Relationen mellan missbruk och partnervåld skiljde sig åt mellan olika kvinnor. Missbruket kan till exempel ha funnits innan våldet eller så kan kvinnan blivit utsatt för våld under sin barndom.
Urvalet var baserat på kvinnor som överlevt en våldsam relation och som hade ett tungt och omfattande missbruk. Kvinnor med ett mindre allvarligt missbruk blev därför exkluderade. Dessa kvinnor hade kanske kunnat ge ett annat perspektiv på situationen.
Testa, Livingston & Leonard. (2003). Women's substance use and experiences of intimate partner violence: A longitudinal investigation among a community sample. Undersöka sambandet mellan kvinnors användning av substanser och deras erfarenheter av partnervåld som uppkom efter missbruket, samt kvinnors upplevelser av partnervåld och deras efterföljande substansanvändning.
Kvantitativ metod Longitudinell studie
Multivariat analys
Kvinnor som använde droger hade en ökad risk att utsättas för partnervåld. Att kvinnor tar droger som en konsekvens av partnervåldet uppges inte vara lika tydligt. Detta då kvinnor inte alltid väljer att hantera situationen med droger.
Resultatet kan tänkas vara svårare att generalisera på äldre kvinnor eller kvinnor som befinner sig i en svår situation.
Andrews, Cao, Marsh & Shin. (2011). The Impact of Comprehensive Services in Substance Abuse Treatment for Women With a History of Intimate Partner Violence. Undersöka om kvinnor med eller utan en historia av partnervåld skiljer sig när det kommer till missbruk före behandling eller efter behandling, om de har mottagit en mer omfattande behandling under tidens gång och om det skiljer sig i sambandet mellan substansanvändning och om kvinnorna mottog mer omfattande insatser för missbruk. Longitudinella studier Enkätstudie, Kvantitativ metod Statistisk analys
Kvinnor med en bakgrund av partnervåld var mer benägna att få en mer omfattande behandling jämfört med kvinnor som inte upplevt våld. Det fanns också ett statistiskt samband mellan missbruk och vissa typer av omfattande tjänster hos kvinnorna. Det konstateras att denna grupp av kvinnor är i behov av mer komplex vård jämfört med kvinnor som enbart har en av problematikerna.
Studien kunde inte bekräfta när deltagarna blivit utsatta för våld. Några kan ha blivit utsatta för partnervåld tidigare i livet, medan andra kan ha befunnit sig i en våldsam relation vid
undersökningstillfället. Således kan resultatets tillförlitlighet vara bristande. Martin, Moracco, Chang, Council & Dulli. (2008). Substance Abuse Issues Among Women in Domestic Violence Programs: Findings From North Carolina. Studien diskuterar resultatet från en undersökning av behandlingsprogram om våld i nära relationer i North Carolina. Kvantitativ metod Enkätundersökning Multivariat analys Tematisk analys
Många kvinnor som deltog i programmen hade en missbruksproblematik. Det finns brister i personalens bemötande mot dessa kvinnor. Programmen behöver även utforma protokoll i arbetet med missbrukande kvinnor för att de ska få rätt hjälp.
Data kommer från personal som arbetar med behandlingarna. Då studien baseras på behandlingsprogram i North Carolina är det inte säkert att resultatet kan generaliseras till andra stater. Gezinski, Gonzalez-Pons & Rogers. (2019). Substance Use as a Coping Mechanism for Survivors of Intimate Partner Violence: Implications for Safety and Service Accessibility. Undersöker missbruk och psykisk ohälsa bland kvinnor som överlevt partnervåld.
Kvalitativ metod Fokusgrupper och intervjuer
Tematisk analys
Personalen ansåg att de inte kunde bemöta klienternas behov på grund av
finansieringsproblem, skyddskrav och bristande kunskap. Både
individuella faktorer och miljöfaktorer påverkar kvinnornas
substansanvändning samt överlevnaden av partnervåld. Substanser kan vara ett sätt att döva smärtan, men på grund av säkerhet får personal avlägsna droger från kvinnorna, vilket ger dem få alternativ.
De flesta av de deltagande kvinnorna som upplevt partnervåld hade fått någon form av stöd för sin problematik. Urvalet kan då tänkas vara ganska litet eftersom andra kvinnor som inte fått något stöd inte inkluderades i studien. Urvalet är därmed så
representativt för hela samhället och generaliserbarheten är därmed bristfällig. Bennett & O´Brien. (2007). Effects of Coordinated Services for Drug-Abusing Women Who Are Victims of Intimate Partner Violence. Summerar resultat från ett demonstrationsprojekt om samarbete mellan instanser för missbruk och våld i nära relation.
Kvantitativ metod Enkätundersökning (intervjuer)
Multivariat analys
Kvinnor med missbruk som upplever partnervåld drar nytta av samordnade tjänster. Efter projektet minskade deras intag av substanser och de blev mer medvetna om sin utsatthet, misshandeln upplevdes öka. En förklaring kan vara att nykterheten har ökat kvinnornas förståelse för sin situation. Det kan också bero på att missbruket varit en gemensam nämnare hos paret, vilket gör att graden av våld ökar.
Studien hade ingen
jämförelsegrupp, vilket kan tänkas försämra studiens
generaliserbarhet. Det var även många kvinnor som inte deltog i en uppföljande intervju, vilket gör att det blir ett större internt bortfall. Det kan påverka studiens generaliserbarhet.
Nowotny & Graves. (2013). Substance Use and Intimate Partner Violence Victimization Among White, African American, and Latina Women. Undersöka om våld i nära relation för yngre unga vuxna kvinnor relaterar till missbruk för unga vuxna kvinnor, eller tvärtom, samt skiljer det sig i sambanden i förhållande till vilket etniskt ursprung kvinnan har.
Longitudinell studie, Kvantitativ metod, intervjuer Pearson’s Chi-square och ANOVA, samt multivariat analys
Kvinnorna som blivit utsatta för både mindre allvarligt och allvarligt våld av sin partner i ung vuxen ålder hade en ökad risk för att börja missbruka marijuana senare i vuxen ålder. Det fanns ej någon tydlig koppling mellan etnicitet och detta samband. I vissa fall ökade missbruket i senare ung vuxen ålder medan det istället minskade för en annan etnicitet. Det kunde inte konstateras någon större ökning av missbruk beroende på vilken etnicitet kvinnan hade.
Mellan base-line och follow-up intervjuerna gick det 6 år, vilket kan betraktas som lång tid i förhållande till hur våldet i en relation kan utvecklas över tid. Resultatet kan då tänkas bli något missvisande. Den insamlade datan kommer från deltagarnas perspektiv, där det inte finns annan källa som förstärker deras berättelser. Det kan tänkas försämra studiens tillförlitlighet.
Scheffel Birath, Beijer, DeMarinis & af Klinteberg. (2013). Women with Substance Abuse Problems Exposed to Men’s Violence - A Public Mental Health Challenge.
Undersöka fysisk och psykisk hälsa hos två grupper av kvinnor med missbruksproblematik (med eller utan bostad), som också utsätts för manligt våld. Kvantitativ metod Enkätundersökning Pearson´s r Mann-Whitney U-test Kvinnor med substansberoende samt erfarenheter av manligt våld har problem med både den psykiska och fysiska hälsan. De som främst är sårbara är kvinnorna som inte har en egen bostad. Om inte tidigare erfarenheter av våld har behandlats kan det förvärra måendet, frågor om våld bör ställas innan beslut om lämpliga insatser tas.
Studien baseras på en mindre urvalsgrupp. Därför bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Det kan tänkas försvåra möjligheten att generalisera resultatet för andra grupper eller kontexter.
Armstrong, Reed & Bennett. (2019). How and How Much: Combined Services for Domestic Violence and Substance Abuse.
Undersöka hur olika organisationers strategier för att bemöta missbruk i kombination med våld i hemmet skiljer sig och hur mycket det olika organisationerna. arbetar med multiproblematiken. Kvantitativ metod Enkätstudier med kompletterande djupintervjuer Bivariat analys, Chi2 Hjälpande verksamheter erbjuder tjänster i form av resurssamordning, gruppinsatser och screening medan verksamheter som jobbar mer administrativt erbjuder utbildningar, tar fram policyer och samhällsutbildningar.
Studien sökte verksamheter som skiljde sig från de vanliga organisationerna som möter multiproblematiken. Urvalet blev därmed specifikt, vilket påverkar generaliserbarheten för studien. Karakurt, Smith & Whiting. (2014). Impact of Intimate Partner Violence on Women’s Mental Health.
Undersöka den mentala hälsan hos kvinnor som lever i skyddade boenden, genom att identifiera likheter och skillnader mellan deras psykiska behov. Kvantitativ metod Enkät Intervjuer Klusteranalys ANOVA
Studien visar att kvinnorna kan få hjälp på olika sätt, bland annat bli motiverade till att hjälpa sig själva. Rådgivning bör erbjudas dessa kvinnor av olika skäl. De har alla olika psykiska behov och behöver anpassad behandling efter detta.
Studien baseras på en liten urvalsgrupp, således är det svårt att generalisera resultatet. Data från studien samlades in från endast en intervjuare.
Beijer, Scheffel Birath, DeMartinis & af Klinteberg. (2015). Facets of Male Violence Against Women With Substance Abuse Problems: Women With a Residence and Homeless Women.
Undersöka vilken typ av våld och i vilken utsträckning kvinnor med missbruksproblem blir utsatt av sin manliga partner, samt om det eventuellt skiljer sig mellan hemlösa kvinnor och kvinnor som har en bostad. Kvantitativ metod Enkät/ frågeformulär Multivariat analys chi-square och Fishers exact test
Det förekom en skillnad mellan livssituationerna för hemlösa kvinnor kontra kvinnor med bostad. Hemlösa kvinnor tenderade att använda mer illegala droger, vilket resulterade i att denna grupp hade en ökad sannolikhet för
smittsjukdomar. Det fanns även många likheter mellan grupperna. T.ex. utsatthet för våld som barn eller bevittnat våld i familjen kunde leda till missbruk i vuxen ålder.
Studien hade ett relativt stort bortfall vilket innebär att generaliserbarheten brister. Studien har inte heller några hälso- och sjukvårdsuppgifter eller psykiatriska uppgifter som kan styrka vad deltagarna har berättat vilket kan tänkas minska tillförlitligheten i studien. Bohrman, Tennille, Levin, Rodgers & Rhodes. (2017). Being Superwoman: Low Income Mothers Surviving Problem Drinking and Intimate Partner Violence. Undersöka hur låginkomsttagande svarta kvinnor med barn ser på förändring av sin livssituation av alkoholmissbruk och våld i hemmet. Kvalitativ metod Semi-strukturerade intervjuer Tematisk analys
Många kvinnor upplevde barnen som en motivation att ändra på sin
livssituation. Dock fanns det många aspekter som försvårade förmågan till förändring. Kvinnans sociala nätverk kunde till exempel skapa grupptryck för ett fortsatt drickande. Kvinnan kunde även känna prestationsångest för att vara en bra mamma och stannade med sin våldsamma partner för barnets skull, vilket kunde leda till ett fortsatt missbruk.
Studien baseras på en liten urvalsgrupp och är därför inte generaliserbar. Den fokuserade endast på alkohol och inte droger.
Fox (2020). [...] you feel there’s nowhere left to go: the barriers to support among women who experience substance use and domestic abuse in the UK.
Att undersöka kvinnor som dels hade ett missbruk, dels blev utsatta för partnervåld, vilka upplevelser de hade av den hjälp som de fått för sina problem.
Kvalitativ metod Intervjustudie
Tematisk analys
Många kvinnor upplevde att de inte fick hjälp med båda problematikerna och att personalen inte hade ett helhetsperspektiv i sitt agerande. Det kunde leda till att kvinnorna blev hänvisade till en annan hjälpande organisation eller att de fick ett återfall av ex alkohol eller narkotika.
Studien inkluderar inte socialarbetarnas upplevelser av insatserna som kvinnorna får. Studien var relativt liten där skillnaderna mellan deltagarna var väldigt stora. Ett större urval hade varit mer representativt och därmed ökat generaliserbarheten.
El-Bassel, Gilbert, Wu, Go & Hill. (2005). Relationship Between Drug Abuse and Intimate Partner Violence: A Longitudinal Study Among Women Receiving Methadone. Undersöker om frekvent narkotikamissbruk ökar sannolikheten för att bli utsatt för sexuellt eller fysiskt våld av sin partner, samt om partnervåld ökar sannolikheten för ett frekvent drogmissbruk Longitudinell studie Kvantitativ metod Screeninginter-vjuer Univariat analys Bivariat analys Frekvent drogmissbruk ökar sannolikheten för efterföljande partnervåld stämde in på vissa droger som marijuana och crack, samt till viss del kokain. Det kan tänkas bero på att kvinnan får en försämrad omdömesförmåga vid intag av crack eller att den låga statusen som kvinnor har när de missbrukar crack kan öka möjligheten för partnern att utnyttja kvinnan. Att partnervåld skulle öka risken för ett frekvent drogmissbruk stämde också in på vissa droger, vilket kan tänkas bero på självmedicinering från traumatiska upplevelser.
En fjärdedel av urvalet valde att inte delta i studien, vilket kan försämra studiens tillförlitlighet och generaliserbarhet.
Tematisk analys
Sammanställningen av insamlade data genererade följande huvudteman: Särskilda
riskfaktorer, Sambandet mellan partnervåld och missbruk, Orsaker till den dubbla utsattheten och Brister i det sociala arbetet.
Särskilda riskfaktorer
Utifrån de undersökta studierna har specifika riskfaktorer identifierats för kvinnor som befinner sig i ett aktivt missbruk och utsätts för partnervåld kunnat i form av hemlöshet, kriminalitet, riskfylld livsstil, bristande socialt nätverk och etnicitet. Beijer et al. (2015) hade hemlöshet som utgångspunkt för sin studie om kvinnor som hade ett missbruk och samtidigt utsattes för partnervåld, med syfte att undersöka huruvida förekomsten av manligt våld såg ut hos kvinnor som hade ett ordnat liv kontra kvinnor som inte hade det. Resultatet påvisade att det existerade både likheter och skillnader mellan de två subgrupperna. Mellan grupperna existerade det signifikanta skillnader i faktorer likt barndom, inklusive skolgång, nuvarande livssituation, missbruksproblematik samt fysisk hälsa. Gällande utbildning kunde det
urskiljas att hemlösa kvinnor hade grundskola som högsta utbildning och i vissa fall var inte grundskolan slutförd. Kvinnor med en bostad hade istället en generellt högre utbildning i form av högskoleexamen. Dessutom var frekvensen av narkotikamissbruk hög hos kvinnor som inte hade en bostad, vilket resulterade i att en stor andel av gruppen hade smittsamma sjukdomar som kunde relateras till injektionsmissbruk. Samtidigt kunde också likheter identifieras mellan de två subgrupperna. Oavsett livssituation hade kvinnorna bevittnat våld i hemmet under sin barndom, haft föräldrar med psykiska besvär, blivit utsatta för manligt våld samt brukat mediciner för fysiska problem (a.a.). Hemlöshet bland missbrukande kvinnor var dessutom en central aspekt i en tidigare studie av Scheffel Birath et al. (2013), vilka kunde konstatera att en hög frekvens av de kvinnliga deltagarna också hade en sämre fysisk och psykisk hälsa. Av de två grupperna hade kvinnorna utan bostad allvarliga problem, trots att de hade erbjudits och/eller deltagit i behandling för missbruk. Kvinnor med bostad som var under pågående behandling när studien genomfördes hade istället en bättre fysisk hälsa och godare förutsättningar för att vara kvar på arbetsmarknaden (a.a.). Således kan hemlöshet betraktas vara en riskfaktor för att kvinnor med missbruk utsätts för våld av män, samtidigt som tillgången till bostad kan utgöra en skyddsfaktor för kvinnorna.
Även kriminalitet har visat sig vara en riskfaktor för att kvinnor med missbruk utsätts för våld. Enligt Beijer et al. (2015) berättade ett flertal kvinnor med missbruksproblematik från båda grupperna att de hade tvingats begå kriminella handlingar av män, en aspekt som sällan dokumenteras. Denna grupp av kvinnor hade sedan en ökad risk för att bli åtalade för brott, däremot är antalet brott som de tvingas utföra okänt (a.a.). En riskfylld livsstil har också visat sig vara en betydande faktor för att kvinnor med ett missbruk utsätts för våld. Testa et al. (2003) menar att det inte behöver vara missbruket hos kvinnorna som ökar sårbarheten för partnervåld. Istället kan förklaringen härledas till att användningen av droger är olaglig och socialt avvikande, vilket tyder på att exempelvis antisocialt beteende, svårigheter att hantera stress och konflikter eller en riskfylld livsstil kan vara bidragande faktorer till
våldsutsattheten. Dessa aspekter betraktas vara vanligt förekommande hos både
narkotikamissbrukare samt kvinnor som utsätts för våld i nära relation. Enligt Kilpatrick (1997, refererad i Testa, Livingston & Leonard, 2003, s. 1661) är narkotikamissbrukare även benägna att ofta byta partner och inte vara konsekventa i sitt beslutsfattande när de inleder en ny relation, vilket kan öka deras utsatthet för partnervåld över tid. Kvinnor som missbrukar är således mer benägna att uppleva våld i sina relationer, det skulle kunna bero på deras
nätverk utgöra ett hinder för kvinnorna att lämna sin nuvarande partner eller försök till att bryta sitt missbruk. Karakurt, Smith och Whiting (2014) menar att kvinnor som har en hög motivationsnivå och är redo att ändra sin problematiska situation är dem som har ett större socialt stöd från familj, vänner, medarbetare och läkare. Det är därmed troligt att graden av motivation kan hjälpa kvinnor i sin process att förändra sin situation. I studien framkom det att kvinnor som hade mer negativa tankar och beskyllde sig själva för att de hamnat i sin situation också upplevde en känsla av ensamhet, samt att de inte hade någon att prata med (a.a.). Det kan således antas att ett bristande socialt nätverk påverkar kvinnans möjlighet att ta sig ur en våldsam relation eller ett missbruk, eftersom det sociala stödet som exempelvis familj och vänner ger möjligen saknas eller är otillräckligt i kvinnans liv.
En riskfaktor för våld visade sig också i Nowotny och Graves (2013) studie om skillnader i etnicitet bland kvinnor som har ett missbruk och blir utsatta för partnervåld, och de som inte befinner sig i den situationen. I studien undersöktes skillnaden i utsatthet mellan vita
amerikanska kvinnor, afroamerikanska kvinnor och latinamerikanska kvinnor. Det kunde konstateras att kvinnor i ung vuxen ålder som blivit utsatta för lindrigt våld eller mer allvarligt våld hade en ökad risk att börja använda marijuana i vuxen ålder. Risken för marijuanaanvändning ökade även för kvinnor som endast blivit utsatta för lindrigt partnervåld. I resultatet kunde det även påvisas att vita amerikanska kvinnor och
latinamerikanska kvinnor hade en ökad risk för att använda droger likt marijuana vid vuxen ålder. Afroamerikanska kvinnor hade en ökad användning av marijuana, trots att de inte blivit utsatta för någon form av partnervåld. Hos afroamerikanska kvinnor kunde den ökade
droganvändningen istället bero på andra stressfaktorer som studien inte undersökte (a.a.). Det kan därmed tolkas som att kvinnor av olika etnicitet också kan ha olika hanteringsstrategier för partnervåld (Nguyen, Kaysen, Dillworth, Brajcich & Larimer, 2010, refererad i Nowotny & Graves, 2013, s. 3312). Oavsett om kvinnan börjar missbruka till följd av utsattheten för våld eller tvärtom kan det antas att det etniska ursprunget blir en riskfaktor i båda utfallen. Afroamerikanska och latinamerikanska kvinnor betraktades ha en ökad risk för att bli utsatta för allvarligt våld samt en högre risk för ett mer omfattande missbruk jämfört med vita amerikanska kvinnor (Nowotny & Graves, 2013).
Sambandet mellan partnervåld och missbruk
Ett återkommande tema inom forskningen är sambandet mellan partnervåld och missbruk. El-Bassel, Gilbert, Wu, Go och Hill (2005) undersökte sambandet mellan kvinnors missbruk och utsatthet för våld där följande hypoteser testades: om frekvent drogmissbruk ökar risken för att senare bli utsatt för partnervåld, om partnervåld ökar risken för att senare få ett
frekvent missbruk samt om sambandet mellan partnervåld och missbruk är dubbelriktat. Med dubbelriktat samband åsyftas missbrukets och partnervåldets inverkan på varandra.
Resultaten visade att både hypotes ett och två stämde in på flera droger likt marijuana, kokain och heroin men inte alkohol. Det kunde därmed konstateras att alkoholmissbruk inte hade någon påverkan på partnervåld och inte heller partnervåld på alkoholmissbruk. På så sätt kunde det även påvisas att hypotes tre stämmer överens med resultatet, samt att en komplex förståelse för denna multiproblematik behövs (a.a.). Nowotny och Graves (2013) undersökte också sambandet mellan kvinnors missbruk och utsatthet för partnervåld, med skillnaden att de använde sig av etnicitet som en kontrollvariabel. Av resultatet framgick det att etniskt ursprung kunde leda till missbruk av marijuana i vuxen ålder om kvinnan i fråga har upplevt partnervåld i ung vuxen ålder. Däremot kunde skillnader i resultatet identifieras när det motsatta sambandet skulle undersökas, det vill säga om missbruk i ung vuxen ålder kunde leda till partnervåld i senare vuxen ålder. För vita amerikanska kvinnor medförde inte ett
missbruk av droger i ung vuxen ålder till partnervåld i vuxen ålder. Detta med hänsyn till att vita amerikanska kvinnor hade ett omfattande missbruk av droger under båda tidsperioderna, till skillnad från de andra grupperna. För latinamerikanska kvinnor och afroamerikanska kvinnor ökade istället sannolikheten för att bli utsatt för partnervåld i vuxen ålder om de hade haft ett missbruk av droger eller alkohol i ung vuxen ålder (a.a.).
Testa et al. (2003) undersökte också sambandet mellan kvinnors missbruk och utsatthet för partnervåld i sin studie och precis som i tidigare nämnda studier har de kommit fram till att sambandet kan vara dubbelriktat. I studien kunde det konstateras att kvinnor som använde någon form av droger också hade en ökad risk för partnervåld senare i livet. Sambandet testades med hjälp av variabler som ung ålder, att kvinnan var sambo med sin partner eller att kvinnan blivit utsatt för partnervåld tidigare i livet. I de fall där kvinnan hade en intim
relation vid undersökningstillfället kunde det framförallt konstateras att användning av tyngre droger resulterade i mer allvarligt våld, vilket främst skulle kunna bero på drogernas effekt på omdömesförmåga och humör. Det var också troligt att kvinnor som hade ett missbruk och blev utsatta för partnervåld också levde tillsammans med en man som missbrukade. Trots detta resultat kunde det inte säkerställas att det är just kvinnornas drogmissbruk som påverkar förekomsten av partnervåld, eftersom författarna inte kunde koppla drogmissbruket till specifika våldshändelser (a.a.).
Samtidigt har Gilbert, El-Bassel, Chang, Wu och Roy (2012) undersökt användningen av olika typer av droger kopplat till utsattheten för olika former av våld hos kvinnor. Resultatet indikerar på att en hög alkoholkonsumtion inte påverkar utsattheten för partnervåld, däremot kan en hög narkotikakonsumtion öka våldsutsattheten. Tyngre form av narkotika visade sig öka sannolikheten för att utsättas för såväl fysiskt, sexuellt och psykiskt våld i ett senare skede. En förklaring till detta samband kan vara att droger av tyngre karaktär skapar paranoia, svartsjuka och irritation hos båda parter, likväl försämrad förmåga att hantera konflikter. Samma slutsats drar även Testa et al. (2003) vid intag av tyngre droger. På grund av bristande omdömesförmåga upptäcks inte tidiga varningssignaler för våld, vilket ökar sannolikheten för att interaktionen mellan båda parter blir instabil och således kan våld förekomma (se t.ex. El-Bassel et al., 2005, refererad i Gilbert, El-El-Bassel, Chang, Wu & Roy, 2012, s. 11). En annan förklaring till sambandet mellan våld och droger kan vara att den manliga partnern känner sig berättigad att utöva våld mot den missbrukande kvinnan för att hon har en låg social status (se t.ex. Gilbert et al., 2001, refererad i Gilbert, El-Bassel, Chang, Wu & Roy, 2012, s. 11). I övrigt fanns det även stöd i resultatet för att partnervåld kan öka risken för att utveckla ett missbruk. Kvinnor som hade upplevt sexuellt våld tenderade i högre grad att använda tunga droger. Författarna förklarar detta orsakssamband som ett sätt för kvinnorna att distansera sig från traumatiska upplevelser (se t.ex. El-Bassel, Gilbert, Rajah, Foleno, & Frye, 2000,
refererad i Gilbert et al., 2012, s. 12). Således går det att urskilja ett samband mellan utsattheten för partnervåld och missbruk, däremot är signifikansen för orsakssambandet otydligt.
Orsaker till den dubbla utsattheten
I denna studie har det konstaterats att sambandet mellan partnervåld och missbruk varierar, det vill säga att sambandet kan ha flera olika förklaringar. I tidigare forskning har flera tänkbara förklaringar redovisats, därmed utgör orsaker till partnervåld och missbruk ett centralt tema för studien. Macy et al. (2013) undersökte kvinnor med ett missbruk som
samtidigt utsattes för partnervåld och vilka upplevelser de hade av sin problematik. Resultatet indikerade att många kvinnor som blev utsatta för våld av sin partner också hade erfarit våld
