Ambulanspersonalens bemötande av akut sjuka barn

Ambulanspersonalens bemötande av

akut sjuka barn

Ambulance personnel’s response to

acutely ill children

Författare: Ewelina Danielsson, Sandra Carlén.

VT 20

Examensarbete: Avancerad nivå, 15 hp

Huvudområde:Omvårdnadsvetenskap-Specialistsjuksköterskeprogrammet -Ambulanssjukvård

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Helena Sjölin, universitetslektor, Örebro universitet. Examinator: Elisabeth Welin, professor, Örebro universitet.

Abstrakt

Bakgrund: Personal inom ambulanssjukvårdens verksamhet möter flertalet akut sjuka patienter och kritiska moment under sin karriär. Akut sjuka barn är mer sällsynta patienter vilket gör att rutiner och vana kring bemötandet av barnen därför blir svårt att bygga upp. Barnen ses som ett utmanande möte i sjukvården då de skiljer sig fysiologiskt, anatomiskt och psykologiskt ifrån en vuxen person och de behöver bemötas på olika sätt. Samtidigt önskar närstående vara involverade i vården av barnet och bemötandet behöver därför anpassas på flera nivåer.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens upplevelser av att bemöta akut sjuka barn.

Metod: En litteraturstudie med systematiska sökningar genomfördes. En tematisk syntes har används för att analysera resultatet i studien.

Resultat: Ett huvudtema vilket var stress i bemötandet av akut sjuka barn framkom. Studien resulterade i tre analytiska teman vilka följde en tydlig kronologisk ordning genom hela mötet med det akut sjuka barnet. Stresspåslag vid utlarmningen kräver mental förberedelse; Barnets utveckling och vårdnadshavares närvaro medför ett anpassat förhållningssätt och Möjlighet till bearbetning och fortbildning är av betydelse. Den genomgående upplevelsen hos ambulanspersonalen i bemötandet med det akut sjuka barnet var en ökad stresskänsla. Slutsats: Komplexiteten runt det akut sjuka barnet upplevs hos ambulanspersonalen oavsett kunskapsnivå eller tidigare erfarenheter och att behovet av utbildning inom området

efterfrågas. Ytterligare kunskap vid mötet skulle kunna utveckla ambulanspersonalens vårdande förhållningssätt till barn och deras familjer.

Abstract

Background: Personnel in the ambulance care setting face a variety of acutely ill patients and critical event during their careers. Acutely ill children are more rare patients which makes routines and habits around responding to the children difficult to build up. Children are seen as a challenging meeting in healthcare since they differ physiologically, anatomically and psychologically from an adult and they need to be approached in different ways. At the time relatives often wants to be involved in the care and treatment of the child and therefore the responding needs to be adapted in several ways.

Objective: The purpose of the study was to describe the ambulancepersonnels experiences of responding to acutely ill children.

Method: A literature study with systematic searches was conducted. A thematic synthesis was used in the analysis of the results.

Results: A main theme emerged wich was stress responding to acutely ill children. The study resulted in three analytical themes which followed a chronological order throughout the entire meeting with the acutely ill child. Increased stress feelings when the alarm comes requires mental preparation; The child’s development and custodian’s presence entail an adapted approach and Opportunity for processing and further education is important. The overall experience of the ambulance personnel in responding to the acutely ill children was an increased feeling of stress.Conclusion: The complexity around the acutely ill child is experienced by the ambulancepersonnel regardless knowledge level or previous experience and the need for education within the area is requested. Additional knowledge before the meeting could develop the caring attitude of the ambulance personnel to children and their families. Keywords: Ambulancepersonel, acute illness, children, experiences, responding.

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ... 1

1.1 Ambulanssjukvården ... 1

1.2 Ambulanssjuksköterskan och dess roll ... 1

1.4 Mötet med det akut sjuka barnet inom ambulanssjukvården ... 2

1. Problemformulering ... 2 2. Syfte ... 3 3. Metod ... 3 3.1 Design ... 3 3.2 Datainsamling ... 3 3.2.1 Sökstrategi... 3 3.2.2 Urval ... 4 3.3 Dataanalys ... 4 4. Etiska överväganden ... 5 5. Resultat ... 6

5.1 Stresspåslag vid utlarmningen kräver mental förberedelse ... 6

5.1.1 Känslor vid barnlarmet ... 6

5.1.2 Förberedelser... 7

5.2 Barnets utveckling och vårdnadshavares närvaro medför ett anpassat förhållningssätt ... 7

5.2.1 Förhållningssättet i bemötandet ... 7

5.2.2 Barn är olika ... 7

5.2.3 Att involvera familjen ... 8

5.3 Möjlighet till bearbetning och fortbildning är av betydelse ... 9

5.3.1 Känslor och behov efter larmet ... 9

5.3.2 Behov av utbildning och erfarenhet ... 9

6. Diskussion ... 10 6.1 Metoddiskussion ... 10 6.2 Resultatdiskussion ... 11 7. Slutsats ... 14 Referenslista ... 15 Bilaga 1: Sökmatris Bilaga 2: Artikelmatris

1

1. Bakgrund

1.1 Ambulanssjukvården

Ambulanssjukvård utgör en central del av sjukvården och bedrivs under dygnets alla timmar. flyttade ned meningen om akut sjukdom härifrån (wikström, 2006).

Enligt Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och svensk sjuksköterskeförening [RAS & SSF], (2012) ska vårdpersonalen inom ambulanssjukvården ha förmåga att prioritera

utredning, diagnostik samt behandling. Vården som utförs ska kunna genomföras under en begränsad tid och med begränsade resurser. Vidare beskrivs att ambulanspersonalen ska kunna samarbeta med andra professioner inom sjukvården.

Akut sjukdom är något som inträffar hastigt i alla åldersgrupper och kräver omedelbar behandling (Wikström, 2006). Ambulanssjukvården är en viktig och ibland avgörande länk i samband med akut sjukdom för människors liv då tiden till bedömning och påbörjad vård effektiviseras. Ambulanssjukvård innebär “hälso- och sjukvård som utförs av hälso- och

sjukvårdspersonal i eller i anslutning till ambulans.” samt “omedelbara medicinska åtgärder som görs av hälso- och sjukvårdspersonal utanför sjukhus” (RAS & SSF, 2012, s.11).

Ambulanspersonalen kompetens ser olika ut internationellt jämfört med i Sverige.

Internationellt är det få länder där det finns krav på att utbildad sjukvårdspersonal som ska bemanna ambulanserna. I de flesta länder i Europa är ambulanser bemannade med akutläkare och ambulansläkare och endast ett fåtal med specialistsjuksköterskor. I ett flertal europeiska länder förekommer allmänsjuksköterskor (WHO, 2008).

Gemensamt för de patienter som söker ambulanssjukvård är att patienten kan ha olika förekommande skador och sjukdomar men samtliga är i behov av eller upplever ett akut vårdbehov. Ambulanssjukvård är en tydlig del av den akuta vården samt bedriver avancerad sjukvård hela vägen från hämtplats till optimal vårdnivå (Norberg Boysen, Nyström,

Christensson, Herlitz & Wireklint Sundström, 2017). Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad specialistutbildad ambulanssjuksköterska (RAS & SSF, 2012) är rätt vårdnivå en samverkan mellan specialistvård, primärvård och kommunal vård.

1.2 Ambulanssjuksköterskan och dess roll

Ambulanssjuksköterska ska under tidspress, korta vårdmöten och med begränsade resurser kunna vårda, bedöma och behandla patienter (Wireklint Sundström, Bremer, Lindström & Vicente (2018). Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad specialistutbildad

ambulanssjuksköterska (2012) ska ambulanssjuksköterskan ha kompetens att vårda patienter i alla åldrar med akuta vårdbehov. Ambulanssjuksköterskan ska se patienten som en unik individ samt visa respekt, värdighet och integritet inför patienten och dess egen erfarenhet av akut sjukdom, skada och ohälsa.

1.3 Barn inom ambulanssjukvården

Varje år söker omkring 170 000, ca nio procent av Sveriges 1,9 miljoner barn akutsjukvård på grund av diverse skadehändelser (Socialstyrelsen, 2015). I vissa fall är behovet av akut vård stort och ambulanssjukvården involveras i den vård som ges. Uppskattningsvis så berör omkring tio procent av de larm som ambulansen tar emot barn i åldrarna 0-18 år och de mest

2

förekommande pediatriska sjukdomstillstånden är: trauma/olyckor, andningsbesvär samt kramper (Drayna, Browne, Guse, Brosseau & Lerner, 2015)

Vårdandet av barn skiljer sig från vuxna både praktiskt och teoretiskt. Mötet skiljer sig både på grund utav att barn ofta har andra sjukdomstillstånd än vuxna men även för att

bedömningen måste individanpassas mer för att vårdandet ska bli så bra som möjligt. Bedömningen och vårdandet är en komplex sammansättning av patienternas synliga,

upplevda och uppmätta symtom och mätvärden. Inom bedömningen av barn finns exempelvis ett eget utformat triageringssystem där bland annat vitalparametrars högsta- och lägsta värde anpassas specifikt utifrån barnets fysiologi och ålder (Westergren, Ferm & Häggström, 2014). Att barn har särskilda bedömningskriterier och gränsvärden är ännu en del som kan komma att påverka ambulanspersonalens upplevelser kring bemötandet av sjuka barn.

1.4 Mötet med det akut sjuka barnet inom ambulanssjukvården

Barn i behov av ambulanssjukvård är inte vanligt förekommande gentemot andra uppdrag vilket innebär att ambulanssjuksköterskan inte har lika stor kunskap om det akut sjuka barnet och på så vis inte kan jobba utifrån ett invant mönster (Öberg, Vicente & Wahlberg, 2015). I patientlagen (SFS 2014:821) beskrivs att när patienten är ett barn ska vårdmötet ske med hänsyn till barnets mognad och ålder samt att hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke. Ett barn har en varierad fysiologisk och mental utveckling och ska bemötas

individuellt av vården. Spädbarn är helt beroende av sina föräldrar och kommunicerar genom gråt och ansiktsuttryck. Successivt utvecklas språket och barnet upplever känslor för att sedan bli färdigvuxna tonåringar som har många funderingar kring kropp och livet. Drayna et. al., (2015) beskriver att hur barn reagerar på sjukdom, smärta och skador varierar med åldern och är väldigt individuellt vilket påverkar både bemötandet samt bedömningen av barnet.

Närstående spelar en central roll och har en önskan om att vara involverade i vården av barnet samt att det är viktigt att kommunikationen runt barnet ska vara öppen och ärlig. Närståendes närvaro ska dock styras av barnets behov och ska ses som en resurs för att underlätta mötet med vården (Grahn, Olsson & Edvinsson Månsson, 2015). Närstående kan reagera starkt på det som har hänt, bli oroliga, upprörda och vara behov av stöttning (Drayna et al., 2015; Öberg, Vicente & Wahlberg, 2015). Ett bra bemötande skapas genom ett samspel mellan sjuksköterskan, barnet och närstående (Ekman et al., 2011).

1. Problemformulering

Att bemöta akut sjuka barn är en mer sällsynt del av ambulanspersonalens vardagliga arbete. Trots att uppdrag där patienten är ett barn inte är lika vanligt förekommande är de uppdragen så pass speciella att ambulanspersonalen sällan kan få tillräckligt med erfarenhet av dem. Ambulanssjuksköterska förväntas under tidspress, korta vårdmöten och med begränsade resurser kunna vårda, bedöma och behandla patienter. Att leverera en god vård ställs på sin spets när patienterna är akut sjuka barn då bemötandet med ett akut sjukt barn är en utmaning i sig då barn har en varierad utveckling och ska bemötas individuellt av vården. I bemötandet med barnen har ambulanspersonalen dessutom en viktig del i att vårda och involvera barnets närstående vilka spelar en central roll i vårdmötet. För det goda vårdmötet är

kommunikationen en viktig faktor och dess utformande måste individanpassas med omsorg. Tidigare forskning har visat att bemötandet med det akut sjuka barnet och dess närstående innebär en ökad stress hos ambulanspersonalen. Genom att påvisa vilka faktorer som kan

3

påverka mötet mellan barnet och ambulanspersonalen kan man möjliggöra förbättringspotentialer och öka ambulanspersonalens kompetens inom området.

2. Syfte

Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens upplevelser av att bemöta akut sjuka barn.

3. Metod

3.1 Design

För att skapa en bild av aktuellt kunskapsläge har en litteraturstudie genomförts, vilket innebär att tidigare genomförd forskning granskas och sammanställs. Det kan leda till nya infallsvinklar och nya intressanta områden att överföra till verksamheter eller forska vidare inom. Litteraturstudier utgörs av ett planerat och systematiskt arbetssätt där arbetets alla steg redovisas på ett systematiskt sätt (Polit & Beck, 2017).

En induktiv ansats med deskriptiv och tolkande design antogs för att svara på studiens syfte och samla in information inom det valda problemområdet. Induktiv ansats används ofta för att förstå och tolka människans levda subjektiva upplevelser av omvärlden (Forsberg & Wengström, 2013).

3.2 Datainsamling

3.2.1 Sökstrategi

Datainsamlingen påbörjades då aktuellt problemområde identifierats och en bred sökning i PubMed och Cinahl utfördes för att uppskatta mängden vetenskapligt material samt om det var tillräckligt underlag för att utföra en litteraturstudie. PubMed samt Cinahl är de två databaser som är ledande inom publicering av omvårdnadsforskning och var därför de aktuella databaserna i studien (Polit & Beck, 2017).

Inför den systematiska sökningen i databaserna lyftes meningsbärande ord ut ur studiens syfte. Svenska mesh användes för att identifiera så relevanta sökord som möjlig. De sökord som identifierades var: ambulance, emergency medical technicians och child. Varken orden bemöta eller upplevelser fanns i svenska MeSH, istället föreslogs olika termer för

upplevelser, känslor och beteenden samt bemötande och kommunikation. De termer som användes var: communication, non-verbal communication samt experience. Sökningarna i databaserna utgjordes av olika booleska operatorer, det vill säga att vardera ämnesord kombinerades med AND eller OR. Sökorden baserades på databasernas egna förslag till ämnesord (headings) och dessa tillämpades med funktionen explode för att få med tillhörande underkategoriserade ord. Trunkeringar samt fritextord tillämpades även i syfte att få ett bredare sökningsresultat för att inte gå miste om relevanta artiklar (Polit & Beck, 2017). Litteratursökningen i detalj med sökresultat se bilaga 1, sökmatris.

Begränsningar som sattes för litteraturstudien var att artiklarna skulle vara publicerade mellan 2010-2020, vara granskade av ämnesexperter (peer reviewed) samt skrivna på engelska.

4

3.2.2 Urval

Samtliga titlar 438 lästes igenom gemensamt under de systematiska sökningarna i bägge databaserna. De 49 kvarstående artiklarna som ansågs relevanta för studien sparades ner i en gemensam mapp för att sedan individuellt läsa dess abstrakt och därefter presenterades de utvalda artiklarna för varandra. De valda artiklarnas relevans utifrån abstrakten diskuterades gemensamt och beslut om vilka artiklar som bör läsas i sin helhet fattades. Sammanlagt lästes 17 artiklar enskilt och noggrant. Därefter presenterades de artiklar som ansågs svara på studiens syfte för varandra för att se över om uppfattningen delas gällande dess relevans. Artiklarna som svarade på studiens syfte kvalitétsgranskades utifrån SBU:s

granskningsmallar för kvalitativa studier (Statens beredning för medicinsk och social

utvärdering [SBU], 2019). Slutligen återstod sju artiklar i studien varav fem med hög kvalitét och två med medelhög kvalitét.

Figur I: Flödesschema vid urval

3.3 Dataanalys

Studien analyserades med inspiration av tematisk syntes enligt Thomas och Harden (2008). Det första steget inom dataanalysen var att läsa artiklarna enskilt i sin fulltext upprepade gånger för att utveckla en djupare förståelse för artiklarnas innehåll samt om det var möjligt att klassificera artiklarna. Gemensamt sammanfattades artiklarna och artikelmatriser gjordes för att få en lättare överblick av samtligt material. Se bilaga 2 för artikelmatris.

5

I det andra steget identifierades de delar av texten vars resultat relaterade till studiens syfte och meningsbärande textenheter valdes ut. En meningsbärande textenhet är en del av artikeln vilken består av ord, meningar eller stycken som relaterar till varandra genom sitt innehåll och sammanhang. Textenheterna översattes till svenska, och kärnan i innehållet bildade koder. För att få ut kärnan i textenheterna och bilda koderna lades fokus på vad som framgick ur texten, vad författarna kunde utläsa. I sista steget grupperas koderna efter samhörighet och deskriptiva teman bildades. De deskriptiva temana som framkom är fortfarande textnära medan de analytiska temana som till sist bildades är författarnas tolkning (Thomas & Harden, 2008).

Figur II: Exempel på analysprocess

Originaltext från artiklar Meningsbärande textenhet Kod

When nursing a child the participants felt a sense of inadequacy as they had at least two people, the child and a parent, to nurture.

Kände sig otillräcklig när man handhar barn, ofta “två patienter” barn och förälder att ta hand om.

Otillräcklighetskänsla i mötet Föräldrar blir extra patient

Participants who had children of their own related to their feelings as a parent.

De som är föräldrar själva har lättare att relatera till andra föräldrar.

Igenkänningsfaktor som förälder

The stress escalated when confronting a critically ill child and the participants said that they became more focused and had a feeling that nothing was permitted to go wrong.

Stressen ökar när man möter det akut sjuka barnet, ökat fokus och känsla av att inget får bli fel.

Stress ökar vid mötet

Rädsla för felbehandling

4. Etiska överväganden

Litteraturstudier behandlar endast redan publicerat material och därför kan det etiska

förhållningssättet bibehållas. Samtliga artiklar vilka inkluderats i studien har blivit granskade och godkända av forskningsetiska kommittéer före publicering. Innan de inkluderades i denna studie har granskning med sin fokus utifrån de fyra forskningsetiska principerna gjorts. Principerna innefattar informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav samt nyttjandekrav vilket innebär att:

- Forskaren ska informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.

- Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan, - Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga

konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.

- Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål Vetenskapsrådet (2002).

6

Aktuell studie vilken är skriven inom ramen för universitet och högskola behöver därför ej ansöka om etikprövning innan genomförandet (Lag om etikprövning av forskning som avser människor, SFS 2003:460).

5. Resultat

Ett tydligt tidsflöde av upplevelser i bemötandet av det akut sjuka barnet framkom under analysen och därför redovisas resultatet i en kronologisk ordning. Resultatet bygger på sju artiklar vilka skapade sju deskriptiva teman och tre analytiska teman. En av de mest tydliga upplevelserna hos ambulanspersonalen vilket genomsyrade hela bemötandet var upplevelsen av stress i olika former. Därav har stress tolkats som ett huvudtema kring hela resultatet. Figur III: Presentation av huvudtema, deskriptiva samt analytiska teman

5.1 Stresspåslag vid utlarmningen kräver mental förberedelse

Redan innan bemötandet med barnet och i samband med att larmet inkommer kring att ett barn är sjukt och i behov av ambulanssjukvård upplever ambulanspersonalen en blandning av känslor. Det framkommer att ambulanspersonalen försöker hantera känslorna som

uppkommer genom att förbereda sig på bästa möjliga sätt under den pressade tidsaspekten de har.

5.1.1 Känslor vid barnlarmet

Enligt Bölenius, Vestin, Saveman & Gyllencreutz, (2015); Cottrell et al., (2014); Holmström et al., (2019); Nordèn, Hult & Engstrom (2014) innebar akutlarmet ett automatiskt

stresspåslag. Cottrell et al., (2014) beskriver att när det kommer till barnlarm uppstår en hög oroskänsla av att det alltid är akut. Akutlarmen uppges ge en kraftig adrenalinkick inför bemötandet av barnet och situationens allvar (Nordén et al., 2014).

Upplevd stress i bemötandet av akut sjuka barn

Tidsflödet i bemötandet

Deskriptiva teman Analytiska teman

Före 1 Känslor vid barnlarmet 2 Förberedelser inför mötet.

Stresspåslag vid utlarmningen kräver mental förberedelse

Under 3 Förhållningssättet i bemötandet

4 Barn är olika

5 Att involvera familjen

Barnets utveckling och

vårdnadshavares närvaro medför ett anpassat förhållningssätt

Efter 6 Känslor och behov efter larmet

7 Behov av utbildning och erfarenhet

Möjlighet till bearbetning och fortbildning

7

5.1.2 Förberedelser

För att minska den upplevda stressen hos ambulanspersonalen inför bemötandet av det sjuka barnet beskriver Nordén et al., (2014) hur personalen förberedde sig under färden dit.

Förberedelserna gick ut på att mentalt och verbalt måla upp olika potentiella scenarion och hypotetiska situationer (Jeruzal et al., 2019). Ett sätt för att lättare hantera bemötandet var att förbereda sig för det värsta och försöka strukturera det praktiska arbetet i förväg (Holmström et al., 2019). Genom att andas djupt, försöka få ner pulsen och rensa huvudet upplevde ambulanspersonalen att de kunde agera mer professionellt i bemötandet (Holmström et al., 2019; Jeruzal et al., 2019)

5.2 Barnets utveckling och vårdnadshavares närvaro medför ett anpassat

förhållningssätt

Under den tidsaspekt som förlöper i samband med mötet med det sjuka barnet upplever ambulanspersonalen olika känslor, problematik och behov av strategier. En tydlig

komplexitet kring bemötandet av barnet framkom och föräldrar visade sig vara en stor del av mötet med barnet. För ambulanspersonalen innebar bemötandet med det akut sjuka barnet ofta ett behov av att även bemöta och vårda familjemedlemmar till barnet. Komplexiteten kring barnen utgörs även av det faktumet att barnens mognad och specifika behov varierar vilket gör det viktigt att bemöta varje barn individuellt.

5.2.1 Förhållningssättet i bemötandet

Vid ankomst till det sjuka barnet beskrivs ytterligare ett stresspåslag kombinerat med ökat fokus och känslor av att inget får gå fel hädanefter. Stresspåslaget beskrivs bero på en otillräcklighetskänsla i bemötandet hos ambulanspersonalen (Nordén et al., 2014). Det finns en ökad rädsla för felbehandlingar hos just barn och de starka känslorna som barn genererar upplevs som en riskfaktor (Cottrell et al., 2014; Cushman et al., 2010). Komplexiteten kring barnen och de upplevda känslorna beskrivs öka risken för patientsäkerheten då personalen upplever att de inte kan agera lika snabbt och metodiskt som vanligt. Komplexiteten upplevs hos personalen oavsett kunskapsnivå eller tidigare erfarenheter (Cottrell et al., 2014).

Vidare beskrivs även omgivningen påverka bemötandet av det sjuka barnet i stor omfattning. Delvis beskriver (Jeruzal et al., 2019; Nordén et al., 2014) hur oroliga kollegor skapar en mer stressfylld situation samtidigt som ambulanspersonal vilka själva har barn har svårt att distansera sig och agera professionellt. Holmström et al., (2019) beskriver hur det behövs mycket styrka för att hantera de här typerna av bemötanden. I samband med bemötandet av sjuka barn involveras ofta även föräldrar i sammanhanget.

5.2.2 Barn är olika

Ambulanspersonalen beskriver även hur bemötandet av akut sjuka barn måste anpassas efter barnets mognad och dess specifika behov (Holmström et al., 2019). Ålder samt den

fysiologiska- och psykologiska mognaden hos barnet ansågs betydelsefull och avgörande för kommunikationen (Holmström et al., 2019; Nordén et al., 2014). Det beskrivs hur

ambulanspersonal upplever att mer står på spel ju yngre barnen man möter är och att det ökar den upplevda stressen. Bidragande beskrivs även hur små barn har liten verbal förmåga vilket gör att det är svårt för barnen att uttrycka sina symtom samt svårbedömt för personalen vad barnets beteende grundar sig på. Hos de minsta barnen beskrivs det exempelvis att gråt kan

8

bero på smärta, rädsla eller stress i mötet med ambulanspersonalen. (Cottrell et al., 2014; Holmström et al., 2019; Jeruzal et al., 2019) beskriver dock att det ibland är enklare för ambulanspersonalen att bemöta mindre barn då deras smärtuttryck liknar varandras mer i jämförelse med tonåringar. Det beskrivs även hur det underlättar för ambulanspersonalen att bemöta äldre barn då de själva kan medverka i den vård som ges och även fatta egna beslut (Holmström et al., 2019).

Generellt beskrivs en upplevelse av att barn är rädda för ambulanspersonalen i samband med vårdmötet. För att lindra barnets rädsla är det viktigt att inte bara se till barnets vitala

parametrar utan att utveckla ett förtroende och att anpassa kommunikationsmetoderna beskrivs som A och O inom bemötandet (Holmström et al., 2019). Metoder personalen använder för att underlätta bemötandet består av att anpassa informationsnivån i linje med barnets utveckling och ålder, det trots att alla barn inte alltid förstår syftet med behandlingen som ges. Vikten av balans mellan information till barnet och involvering av barnet betonas även. Personalen beskriver vidare hur de använder sig själva som pedagogiska

kommunikationsverktyg i form av att anpassa personlighet, kroppsspråk och beteende (Nordén et al., (2014). Holmström et al., (2019) beskriver hur personalen förmedlar lugn till barnet genom att tala direkt till hen, med långsam, tydlig och hög röst. Eventuellt används ibland även leksaker för att uppmuntra barnet.

5.2.3 Att involvera familjen

Föräldrarna kan både utgöra en resurs och tillgång men även bidra till hinder, stress och onödiga moment. Holmström et al., (2019) beskriver föräldrarna som en viktig resurs för det lyckade bemötandet men att barnen var först prioriterade. Vidare beskrivs hur utvecklandet av en tillitsfull relation till både barn och föräldrar var av stor vikt och att man nådde denna relation genom tydlighet och att noga gå igenom varje planerat moment innan

genomförandet. (Ayub, Sampayo, Shah & Doughty, 2017; Cottrell et al., 2014) menar att ibland behöver man till och med avsätta en personal för att kommunicera med och “vårda” familjemedlemmar till barnet. Det beskrivs hur föräldrar i vissa fall kan komma att bli en “andra patient” och enligt Holmström et al., (2019) kan det till och med vara nödvändigt att avlägsna föräldern från barnet en stund. Genom att vara flexibel i vårdandet beskrivs hur man genom att byta roller av vem som vårdar föräldern eller barnet beroende på personkemin sinsemellan kan man underlätta bemötandet avsevärt (Ayub et al., 2017; Holmström et al., 2019).

Holmström et al., (2019) menar att för att föräldrar ska bli en tillgång kan de medverka i vården genom att involveras med enklare, tydliga uppgifter. Risken finns annars att föräldrar blir en extra stresskälla och tar fokus från barnet då de involverar sig i barnets bedömning och ifrågasätter kliniska beslut (Jeruzal et al., 2019). Kraven som föräldrarna ställer på

ambulanspersonalens vårdande skapar stress och kan leda till misstag (Cushman et al., 2010). Föräldrar som istället har ett eget fokus och erhåller känslomässigt stöd blir ofta lugnare vilket även genererar lugn till barnet (Ayub et al., 2017). Det beskrivs hur desto sjukare barnet är desto mer osäkra och rädda blir föräldrarna och dess stresskänslor överförs och påverkar barnets status. Lugn och balans upplevs därmed som nyckeln i bemötandet (Nordén et al., 2014). Lugnet blir viktigt då barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare ofta även är viktiga källor för anamnesen kring barnet och stöd för att förmedla barnets talan (Jeruzal et al., 2019). Ambulanspersonalen beskrivs behöva ha stor tillit till föräldrarnas kunskap och vetskap om barnet och beskriver hur informativa föräldrar är en trygghet och säkerhet (Cottrell et al., 2014; Nordén et al., 2014). Komplexiteten kring barn blir därför förstärkt då

9

föräldrar inte närvarar vid sjukdomstillfället och svårigheter både kring bemötande, vårdande och beslutsfattande tilltar utan någon som är ansvarig för barnet (Cottrell et al., 2014).

5.3 Möjlighet till bearbetning och fortbildning är av betydelse

Även efter bemötandet med det akut sjuka barnet så upplever ambulanspersonalen ofta olika känslor i form utav stressymtom och dessa behöver bearbetas. Det framkommer att stöd från familj, vänner samt kollegor upplevs viktigt och att behovet av utbildning och erfarenhet inom området efterfrågas.

5.3.1 Känslor och behov efter larmet

Ambulanspersonalen beskriver hur de upplever sig nöjda med bemötandet om barnet tillåtit nödvändig behandling och en stor lättnad då de lämnar över ansvaret i samband med

avlämning på sjukhuset (Nordén et al., 2014). Upplevelsen om vikten av att skilja på jobb och privatliv blir extra tydlig när det kommer till akut sjuka barn då det inte är ovanligt att

ambulanspersonalen relaterar händelserna till sitt egna liv (Jeruzal et al., 2019). De vanligaste upplevda stressymtomen efter bemötandet med akut sjuka barn var sorg, trötthet, ångest samt kvarstående obehag (Bölenius et al., 2015; Cushman et al., 2010; Jeruzal et al., 2019).

För att förebygga långvariga stressymtom efter bemötandet upplevs behovet av stöd som stort. Vänner och familj var viktiga källor till känslomässigt stöd samt att få dela

tankar/känslor med kollegor (Nordén et al., 2014). Jeruzal et al. (2019) beskriver hur önskemål om att samtala om fallet efteråt uppkommit och att ambulanspersonalen önskar få gå igenom vad som genomförts bra och vad som kunde gjorts bättre. Vid fall med sämre utgångsläge önskas specifikt de kliniska aspekterna diskuteras och behovet av ett mer professionellt stöd efterfrågades. Ett önskemål var även att personalen skulle få rätt till en time-out efter de kritiska larmen för att få samla sig. Nordén et al. (2014) lyfter fram hur ambulanspersonalen önskat få följa upp barnen efteråt för att se om de agerat korrekt under bemötandet/vårdandet.

5.3.2 Behov av utbildning och erfarenhet

Stresskänslor och stressymtom kring det akut sjuka barnet är något som genomsyrat alla delar av bemötandet och ambulanspersonalen lyfter behovet av utbildning och erfarenhet inom området som mycket stort (Cushman et al., 2010; Holmström et al., 2019; Nordén et al., 2014). Det framkommer även att den upplevda stressen främst beror på den bristande

erfarenheter kring barnlarm då de sällan skedde samt att utbildningen inom akutvård för barn upplevdes otillräcklig. Önskemål för att bibehålla kompetens inom området var bland annat att pediatrisk träning borde vara ett årligt obligatoriskt moment (Jeruzal et al., 2019). Bristen på träning och erfarenhet ger upphov till oro för att orsaka fel och missbedömningar (Cottrell et al., 2014). Nordén et al., (2014) beskriver hur den gemensamma uppfattningen inför bemötandet av sjuka barn var att ambulanspersonal ville vara bättre förberedda på alla typer av larm vilka involverade barn.

10

6. Diskussion

6.1 Metoddiskussion

Studiens syfte var att beskriva personal inom ambulanssjukvårdens upplevelser kring bemötandet av akut sjuka barn. Då studiens syfte var att beskriva subjektiva upplevelser var en kvalitativ metod bäst lämpad. Polit och Beck (2017) beskriver hur den kvalitativa metoden används för att få fram subjektiv information och undersöka fenomen eller koncept. Metoden blev därav författarnas förstahandsval och andra metoder diskuterades inte. Designen som valdes var en litteraturstudie med systematiska sökningar för att sammanställa tidigare genomförd forskning. En annan design som kunde varit relevant för aktuell studie var intervjustudier då även de fokuserar på att undersöka personers upplevelser (Polit och Beck, 2017). Litteraturstudier utgår generellt från fler källor än intervjustudier vilket ger ett mer generaliserbart resultat. Resultatet kan i sin tur appliceras inom ambulanssjukvården vilket var vad författarna önskade.

SBU (2019) beskriver den systematiska översikten som ett arbete vilket utförs i

förutbestämda steg och som strävar efter att undersöka, granska och sammanställa all relevant litteratur. Den systematiska litteratursökningen gör litteraturstudiens resultat mer pålitligt jämfört med en icke-systematisk litteratursökning. Vidare beskriver SBU (2019) hur den systematiska översikten bör genomföras i samråd med informationsspecialister, projektledare och projektexperter. I samband med denna studies sökprocess konsulterades en

informationsspecialist vid Örebro universitets bibliotek vilket ökar chansen till att få flertalet relevanta sökträffar och därmed ökar studiens trovärdighet. Polit och Beck (2017) beskriver att Cinahl och Pubmed är de relevanta databaserna för att belysa ämnet omvårdnad och därför valdes bägge för att få en bred sökning och ett relevant resultat. SBU (2019) beskriver att kvalitén ökar och risken för fel minskar om den systematiska litteratursökningen genomförs i minst två databaser, vilket stärker litteraturstudiens validitet.

De kontrollerade ämnesorden som användes i sökningarna i databaserna översattes via svenska MeSH. Syftet innehöll både ordet upplevelser och bemöta vars direkta

motsvarigheter inte existerar på engelska och därmed blir mer svåröversatta. I samband med sökningarna valde författarna att översätta i enlighet med svenska Mesh förslag för sökorden. Upplevelser översattes till experiences och bemöta ersattes med ordet communication och funktionen explode användes för att få med alla underliggande kategorier och på så väg få ett större sökresultat. Child med funktionen explode användes likaså då studien involverade alla ålderskategorier av barn och inte begränsade sig till en viss kategorisering. Det innebär att materialet att förhålla sig till blev bredare än om begränsningar gjorts, exempelvis toddler, preschool etc.

Då benämningen och yrkeskategorin specialistutbildad ambulanssjuksköterska endast existerar i några få länder ger sökningen ambulancenurse endast ett fåtal sökträffar. Svenska MeSH översatte

ambulanssjuksköterska till paramedic och vid sökningarna i bägge databaserna användes deras egna respektive ämnesträd för sökningarna. Bägge databaserna hade olika termer som förslag för

yrkeskategorierna och de som passade studiens syfte, ambulanspersonalens upplevelser av att bemöta akut sjuka barn, användes.

I samband med sökprocessen upptäcktes svårigheter med att finna relevanta artiklar då aktuellt forskningsunderlag inte var lika brett som författarna önskat. En kompletterande

11

sökning utfördes för att undersöka om sökresultatet gick att utvidga. Sökningen

kompletterades med orden nurse och även pediatric men inga nya relevanta artiklar framkom. I Pubmed användes aldrig sökordet experience då sökresultatet inte påverkades om ordet inkluderades/exkluderades.

Kriterier sattes under sökningsprocessen vilket kan ha påverkat dess utgång. För att öka trovärdigheten användes endast studier vilka var peer-reviewed och för att få så aktuell forskning som möjligt begränsades publikations åren till 2010-2020 (Henricson, 2017). Det kan betraktas som en svaghet att ha gjort en begränsning till 10 år då det inneburit att färre artiklar kunnat inkluderas i studien. Friberg (2012) beskriver emellertid hur gränser kring artiklarnas ålder skapar en rådande överblick över valt forskningsområde och därmed blir studien mer aktuell och får en ökad överförbarhet. De begränsningar som gjorts och det aktuella forskningsläget inom området medförde att sju artiklar blev aktuella för studien vilken kan ses som en svaghet då det är ett litet material att arbeta med.

Enligt Friberg (2012) så ska artiklarna vara evidensbaserade och valet av studier skall göras med ett kritiskt förhållningssätt. I enlighet med Polit och Beck (2017) har föreliggande studie baserats på primärkällor då de är detaljerade och objektiva. Artiklarna vilka inkluderats i studien har kvalitetsgranskas enligt SBU: granskningsmall för kvalitativa artiklar vilket ökar studiens giltighet (Polit & Beck, 2017). Studiens design avgör vilka granskningsmallar som är passande och genom att utföra kvalitetsgranskningen först individuellt och sedan

gemensamt beskriver Henricson (2017) hur trovärdigheten stärks. Studiens resultat bygger således på artiklar med hög eller medelhög kvalité vilket ses som en styrka. Den godkända granskningsmallen redovisas i studiens bilagor. Genom att noggrant beskriva

tillvägagångssättet vid granskningen kan trovärdighet säkerställas samtidigt som det bidrar till ökad överförbarhet (Kristensson, 2014).

Vid resultatanalysen användes en tematisk syntes beskriven av Thomas och Harden (2008). Författarna till studien har båda erfarenhet av akutsjukvård vilket kan ses som en styrka då båda har kännedom inom den aktuella problemformuleringen. Detta kan även ses som en svaghet då det uppstår en risk för objektiviteten i samband med analysen. Polit och Beck (2017) beskriver hur tillförlitligheten ökar då analysprocessen sker i medvetenhet och beaktning av förförståelse. Författarna har varit väl medvetna om sin förförståelse inom området och tagit det i beaktning vid analysen genom att öppet analysera och diskutera allt material som använts och på så vis inte gå händelserna i förväg.

6.2 Resultatdiskussion

I resultatet framkom stress som ett huvudtema och sedan tre analytiska teman vilka följde en tydlig kronologisk ordning genom hela mötet med det akut sjuka barnet. Stresspåslag vid

utlarmningen kräver mental förberedelse; Barnets utveckling och vårdnadshavares närvaro medför ett anpassat förhållningssätt och Möjlighet till bearbetning och fortbildning är av betydelse. Redan innan bemötandet med barnet i samband med larmet upplevde

ambulanspersonalen en blandning av känslor. Genom att förbereda sig inför mötet med de akut sjuka barnet kunde ett bättre vårdmöte ske i nästa fas. En tydlig komplexitet kring bemötandet av barnet framkom i resultatet och föräldrar visade sig vara en stor del av mötet med barnet. Även efter bemötandet med det akut sjuka barnet så upplevde

12

med hjälp och stöd från familj, vänner samt kollegor. Det kommer diskuteras mer ingående under respektive rubrik. I samtliga artiklar som studien bearbetade var stress den tydliga centrala upplevelsen hos ambulanspersonalen.

I likhet med omvårdnadsmodellen vilken Umeå universitet (2015) tagit fram beskrivning är det svårt att särskilja bemötande från vårdande i mötet med det akut sjuka barnet då de båda är en naturlig del av personalens omvårdnad och möte med patienter. Omvårdnadsmodellen menar att omvårdnad består av två delar som oundvikligen samverkar med varandra, uppgift och relation, och att dessa två komponenters samspel med varandra inte kan särskiljas. För att utföra en uppgift krävs en relation och för att vårda behövs bemötande. Ibland behöver den ena delen vara mer dominant än den andra. Vidare beskrivs att vårdrelationen är ömsesidig men styrs av i detta fall ambulanspersonalens uppgift som ska utföras. Barnet i denna situation är i en beroendeställning till ambulanspersonalen och vårdrelationen kan upplevas som positiv om det finns en ömsesidig respekt och negativ om barnet upplever en maktlöshet samt rädsla.

Före mötet med barnet

I resultatet framkom det att redan innan bemötandet med barnet, i samband med att larmet inkom upplevde ambulanssjukvårdaren känslor som; hög oroskänsla, stresspåslag och en kraftig adrenalinkick. Enligt Bohström, Carlström och Sjöström (2015) är det vanligt att ambulanspersonal utsätts för stress och påfrestning. Shepherd och Wild (2014) menar att ambulanspersonal är mer utsatta för stress jämfört med annan hälso- och sjukvårdspersonal. Larm där akut sjuka barn var involverade innebar högre påfrestning och mer stress än övriga larm.De upplevda känslorna så som oro och stress behövde dock inte ses som något negativt. Genom att ha kontroll och hantera sina känslor inför mötet menar Larsson och Engström (2013) att ambulanspersonalen kan öka sin beredskap och vakenhet och agera mer professionellt.

Att förbereda sig innan mötet med det akut sjuka barnet ansågs som viktigt och kunde minska den upplevda stressen. Rising Holmström et al. (2019) betonar vikten av att

ambulanspersonalen måste vara mentalt och praktiskt förberedda när det kommer till barnlarm. Ambulanspersonalen ställs inför många utmaningar och Abelsson och Lindwall (2015) menar att ambulanspersonalen ska vara medvetna om sitt förhållningssätt och profession. Att föreställa sig hur situationen kunde se ut med det akut sjuka barnet ansågs som gynnsamt för vårdmötet. Wireklint Sundström och Dahlberg (2012) poängterar att en ökad erfarenhet hos ambulanspersonalen ledde till en ökad professionell trygghet och på så sätt kunde de skapa sig en bättre mental och detaljerad bild av vad som väntade.

Upplevelser under bemötandet

I studiens resultat framkom det att ambulanspersonalen får ett ökat stresspåslag och fokus i samband med det första mötet med barnen vilket kan påverka hela bemötandet och

kommunikationen. Karlsson, Rydström, Enskär och Englund (2014) samt Ljusegren,

Johansson, Gimbler Berglund och Enskär (2012) studier beskriver likaså det första mötet som viktigt för att kunna avläsa barnens kroppsspråk och känslor för att avgöra hur bemötandet ska planeras. Det var av stor vikt att skapa en tillitsfull relation med barnen för att nå ett framgångsrikt vårdande (Ahl, Hjälte, Johansson, Wireklint Sundström, Jonsson & Suserud, 2005).

13

En tydlig upplevelse i bemötandet av barnet var föräldrarnas stora påverkan på situationen. Studiens resultat visar hur föräldrar under hela bemötandet kan komma att utgöra hinder och ökad stress hos ambulanspersonalen men även visa sig vara en resurs och tillgång för den tillitsfulla relationen. Karlsson, Rooth och Lindström (2019) betonar i likhet med aktuell studies resultat vikten av att i första hand fokusera på och kommunicera med barnet, men att föräldrarna ska få möjlighet att vara nära, hjälpa barnet samt stötta upp genom att komplettera med information vid behov. I Coyne (2008) studie framkom att barn upplevt hur deras

föräldrar ofta förhindrade deras försök att delta i vårdsamtalet genom att de svarade på frågorna vilka var riktade till dem. Det framkom även att de flesta barn önskat att deras föräldrar var med under samtalet. Det finns dock en risk att föräldrarna tar fokus från barnet då de involverar sig i barnets bedömning. Umeå universitet (2015) menar att i en

familjecentrerad vård ska föräldrarna och barnet ses som en enhet. Föräldrarna bör vara delaktiga i omvårdnaden och ses en förlängning av barnet. Det är närstående och barnet som är experten på deras liv, det är därför viktigt att ambulanspersonalen bekräftar och respekterar även närstående i bemötandet för att göra dem delaktiga i vården. Calhoun et al. (2017) menar att det finns ett behov av förbättrade utbildningsalternativ för hur kommunikation sker med det akut sjuka barn och dennes familj.

I studiens resultat framkom det att barn kan vara rädda för ambulanspersonalen och för att lindra rädslan var det viktigt att i samband med vårmötet utveckla förtroende samt anpassa kommunikationen till barnets mognad. Ambulanspersonalen försöker anpassa

informationsnivån i linje med barnets utveckling och ålder vilket anses betydelsefullt för kommunikationen. Bennett (2016) menar att kommunikation är en viktig byggsten för att skapa en god vårdrelation mellan ambulanspersonalen och barnet. Enligt Coyne (2008) är det viktigt är att försöka berätta sanningen utan att skrämma barnet samt att inte övertala barnet. I studien framkom det dock brister i hur barn inkluderas i deras vårdsituation. Barn inkluderas i början av samtalet men i den beslutfattande delen är det föräldrar och ambulanspersonalen som tar över. Enligt Karlsson, Rooth och Lindström (2019) kan situationen avdramatiseras om ambulanspersonalen närmar sig barnet med lyhördhet och lekfullhet genom att

kommunicera med barnet på en anpassad nivå. Ambulanspersonalen kan använda sig av olika sätt att kommunicera på beroende på den aktuella situationen. Fysisk kontakt, ansiktsuttryck, språk, leksaker, gester, musik och muntligt samspelt är exempel på kommunikation som kan användas (Martinez et al., 2013). Enligt Öberg, Vicente och Wahlberg (2015) bör samtalet ske på barnets nivå för att skapa förtroende vilket ställer krav på social kompetens hos ambulanspersonalen samt kunskap om barnets mognad och utvecklingsnivå. Coyne (2008) lyfter fram att ambulanspersonalen är enade om att möta barn på deras nivå är en viktig del av vårdrollen trots att det inte alltid är så lätt.

Upplevelser efter larmet

Det framkom i resultat att kollegor sågs som en tillgång för att tillgodose behoven av att få skildra tankar och känslor efter larmet. Att kunna samtala med kollegor kunde på sikt förebygga långvariga stressymptom. En studie gjort av Bohström, Carlström och Sjöström (2015) påvisar att samarbetet mellan kollegorna minskar stressen hos ambulanspersonalen. Det fanns önskemål hos ambulanspersonalen om att få samtala om fallet samt att få följa upp barnen efteråt för att se om de agerat korrekt. Abelsson & Lindwall (2012) menar att när ambulanspersonalen reflekterar med varandra kring vad det varit med om och hur de agerat bidrog det till ny kunskap och erfarenhet. Vidare beskrivs att det var viktigt för

utvecklingsmöjligheten hos ambulanspersonalen samt patientsäkerheten att det gavs

14

se om bedömningarna och behandlingsåtgärderna som vidtagits varit korrekta.

Behovet av utbildning och erfarenhet framkom tydligt i resultat hos ambulanspersonalen. Uppdrag som involverar barn är inte så vanligt förekommande vilket gör det svårt att bygga upp en erfarenhet och därför anser författarna att frekventa och regelbundna utbildningar är viktiga. Ambulanspersonalen som inkluderas i artiklarna som presenteras i resultat har olika utbildningsnivåer, från specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvård till brandmän med mer grundläggande sjukvårdsutbildning. De olika utbildningsnivåerna hos personalen som är verksam inom ambulanssjukvården kan ha påverkat studiernas resultat då mindre utbildning och erfarenhet kan bidra till ökade stresskänslor i mötet med det akut sjuka barnet. En studie gjord av Romanzini och Bock (2010) visade att grundutbildningen inte var tillräckligt förberedande inför det ansvar och den vård som förväntades av ambulanspersonalen. Det framkom dock i resultatet att komplexiteten kring ett akut sjukt barn upplevs som väldigt svårt och jobbig hos all ambulanspersonal trots kunskapsnivå och tidigare erfarenheter. Abelsson och Lindwall (2012) samt Romanzini och Bock (2010) betonar i sina studier att även specialistutbildade ambulanssjuksköterskor kände de sig osäkra i utsatta lägen. Detta tyder på att barn ses som en komplex grupp hos samtlig personal inom ambulanssjukvård och behovet av mer utbildning och erfarenhet är av stor vikt.

7. Slutsats

Det framkommer att uppdrag som involverar barn inte är så vanligt förekommande, vilket indikerar på att mer forskning, kontinuerlig utbildning och mer erfarenhet behövs inom det berörda området. Studien kan vara underlag på ambulansstationer för att påvisa att det behövs läggas mer tid på att utbilda inom bemötandet runt det akut sjuka barn. Då lite material fanns att inhämta som svarade på studiens syfte styrks önskemålet om att mer forskning inom de valda området behövs. Mer djupgående kunskap vid mötet hos det akut sjuka barnet skulle kunna utveckla ambulanspersonalens vårdande förhållningssätt till barn och deras familjer samt närstående. Författarna ser även ett intresse av forskning som påvisar hur barn upplever bemötandets från ambulanspersonalen, detta skulle vara gynnsamt för att kunna skapa en mer ömsesidig och bättre vårdrelation sinsemellan samt gynna det akut sjuka barnets upplevelse av vården. Studien påvisar att föräldrarna har en stor inverkan på mötet mellan

ambulanspersonalen och barnet. I dagsläget finns det lite forskning som påvisar föräldrarnas upplevelser när deras barn är akut sjuk. Framtida forskning som synliggör även föräldrarnas upplevelser är av intresse för att skapa mer kunskap kring hela familjens perspektiv.

Studiens resultat kan bidra till att ambulanspersonal får en bredare insikt kring hur komplext det är att jobba med akut sjuka barn. Ambulanspersonalen är först på plats hos barnet och lägger den första grunden för relationen gentemot barnet och sjukvården. Denna studie har en egentlig klinisk tillämpbarhet för all hälso- och sjukvårdspersonal som bemöter barn. Det är viktigt att veta vid arbete nära barn och deras familjer vilka faktorer som kan tillämpas för att styra mötet i en positiv riktning

15

Referenslista

Abelsson, A., & Lindwall, L. (2012). The Prehospital assessment of severe trauma patients`performed by the specialist ambulance nurse in Sweden – a phenomenographic study. BioMed Central, 20(67), 1-8. Doi: 10.1186/1757-7241-20-67

Ahl, C., Hjälte, L., Johansson, C., Wireklint Sundström, B., Jonsson, A. & Suserud, B- O. (2005). Culture and care in the Swedish ambulance services. Emergency Nurse, 13(8), 30- 36. Doi: 10.7748/en2005.12.13.8.30.c1203

Ayub, E., Sampayo, E., Shah, M., & Doughty, C. (2017). Prehospital Providers' Perceptions on Providing Patient and Family Centered Care. Prehospital emergency care, 233-241. Doi: 10.1080/10903127.2016.1241326

Bennet, K. L. (2016). Use your words: Healing communication with children and teens in healthcare settings, Pediatric Nursing, 42(4), 204-205.

Bohström, D., Carlström, E., & Sjöström, N. (2015). Managing stress in prehospital care: Strategies used by ambulance nurses. International Emergency Nursing. May2017(23). 28-33. Doi: doi.org/10.1016/j.ienj.2016.08.004

Bölenius, K., Vestin,C., Saveman, BI., & Gyllencreutz, L. (2015). Validating a questionnaire - prehospital preparedness for pediatric trauma patients. International Emergency Nursing,

Sep2017; (34): 2- 6. Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.ienj.2017.05.003

Calhoun, A. W., Sutton, E. R. H., Barbee, A. P., McClure, B., Bohnert, C., Forest, R., … Fallat, M. E. (2017). Compassionate options for pediatric EMS (COPE): Addressing communication skills. Prehospital Emergency Care, 21(3), 334-343. Doi: 10.1080/10903127.2016.1263370 Cottrell, E. K., O ́Brien, K., Curry, M., Meckler, G. D., Engle, P. P., Jui, J., & Guise, J. (2014). Understanding Safety in Prehospital Emergancy Medical Services for Children.

Prehospital Emergency Care 18(3). 350-358. Doi: http://dx.doi.org/10.3109/10903127.

2013.869640

Coyne, I. (2008). Children's participation in consultations and decision-making at health service level: A review of the literature. International Journal of Nursing Studies, 45(11), 1682-1689. doi:10.1016/j.ijnurstu.2008.05.002

Cushman, JT., Fairbanks, RJ., O’Gara, KG., Crittenden, CN., Pennington, EC., Wilson, MA., Shah, MN. (2010). Ambulance Personnel Perceptions of Near Misses and Adverse Events in Pediatric Patients, Prehospital Emergency Care, 14(4), 477-484, Doi:

10.3109/10903127.2010.497901

Drayna, P. C., Browne, L. R., Guse, C. E., Brousseau, D. C., & Lerner, E. B. (2015).

Prehospital Pediatric Care: Opportunities for Training, Treatment, and Research. Prehospital

Emergency Care, 19(3), 441-447. doi:10.3109/10903127.2014.995850

Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J. Dahlin Ivanoff, S., Johansson, I-L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L-E Rosén, H., Rydmark, M., Stibrant Sunnerhagen, K. (2011). Person-centered care - Ready for prime

16

time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(2011), 248-251. Doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008

Friberg, F. (Red.).(2012). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten (2. upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2017). Att göra systematiska litteraturstudier värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. Johanneshov: MTM.

Grahn, M., Olsson, E., & Edvinsson Månsson, M. (2016). Interactions between children and pedriatric nurses at the emergency department: A swedish interview study. Journal of Pediatric

Nursing, 31(3), 284-292. doi: 10.1016/j.pedn.2015.11.016

Henricson, M. (Red.). (2017). Vetenskaplig teori och metod:från idé till examen inom

omvårdnad. Poland: Studentlitteratur AB.

Holmström, M., Junehag, L., Velander, S., Lundberg, S., Ek, B., & Häggström, M. (2019). Nurses’ experiences of prehospital care encounters with children in pain. International

Emergency Nursing, 43, 23-28. Doi: https://doi.org/10.1016/j.ienj.2018.07.004

Jeruzal, J. N., Boland, L. L., Frazer, M. S., Kamrud, J. W., Myers, R. N., Lick, C. J., & Stevens, A. C. (2019). Emergency Medical Services Provider Perspectives on Pediatric Calls: A Qualitative Study. Prehospital Emergency Care, 23(4), 501–509. Doi:

https://doi.org/10.1080/10903127.2018.1551450

Karlsson, K., Rooth, K. & Lindström, V. (2019). Parents’ experiences of the caring encounter in the ambulance service – A qualitative interview study . Journal of Clinical Nursing 28, 19-20. Doi: 10.1111/jocn.14964

Karlsson, K., Rydström, I., Enskär, K. & Englund, A-C. (2014). Nurses’ perspectives on supporting children during needle-related medical procedures. International Journal of

Qualitative Studies on Health and Well-being, 12(9). Doi: 10.3402/qhv.v9.23063

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom

hälso- och vårdvetenskap. (1. upplagan.) Stockholm: Natur & Kultur.

Lag om etikprövning av forskning som avser människor SFS (2003:460). Hämtad från riksdagens webbplats https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 Larsson, R., & Engström, Å. (2013). Swedish ambulance nurses' experiences of nursing patients suffering cardiac arrest. International journal of nursing practice, 19(2), 197-205. Doi: 10.1111/ijn.12057

Ljusegren, G., Johansson, I., Gimbler Berglund, I., & Enskär, K. (2012). Nurses' experiences

of caring for children in pain, 38(4). 464-470. Doi:

https://doi.org/10.1111/j.1365-2214.2011.01262.x

Martinez, E. A., Tocantins, F. R., & de Souza, S. R. (2013). The specificities of communication in child nursing care. Revista Gaúcha de Enfermagem, 34(1), 37-44. Doi: https://doi.org/10.1590/S1983-14472013000100005

17

Norberg Bysen, G., Nyström, M., Christensson, L., Herlitz, J., & Wireklint Sundström, B. (2017). Trust in the early chain of healthcare: lifeworld hermeneutics from the patient’s perspective. International Journal of Qualitative Studies on Health & Well-Being (INT J

QUAL STUD HEALTH WELL BEING) 12(1). Doi:

http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1080/17482631.2017.1356674

Nordèn, C., Hult, K., & Engstrom, Å. (2014). Ambulance nurses’ experiences of nursing critically ill and injured children: A difficult aspect of ambulance nursing care. International

Emergency Nursing, 22(2), 75–80. Doi: https://doi.org/10.1016/j.ienj.2013.04.003

Patientlagen. (SFS 2014:821). Hämtad från Riksdagens webbplats:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2014- 821/

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016[2017]). Nursing research: generating and assessing evidence

for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.

Riksföreningen för ambulanssjukvård och svensk sjuksköterskeförening. (2012).

Kompentensbeskrivning. Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterseexamen med inriktning mot ambulanssjukvård. (Åtta 45). Hämtad från Riksföreningens för

ambulanssjukvård webbplats: https://www.swenurse.se/globalassets/aktuellt-och-press-svensk-sjukskoterskeforening/ambulans.kompbeskr.webb.pdf

Rising Holmström, M., Junehag, L., Velander, S., Lundberg, S., Ek, B., & Häggström, M. (2019). Nurses' experiences of prehospital care encounters with children in pain. International

Emergency Nursing, 43, 23-28. Doi: 10.1016/j.ienj.2018.07.004

Romanzini, E. M. & Bock, L. F. (2010). Conceptions and feelings of nurses working in emergency medical services about their professional practice and training. Revista

LatinoAmericana de Enfermagem (RLAE), 18(2), 240-246. Doi:

10.1590/S0104-11692010000200015

Shepherd, L., & Wild, J. (2014). Cognitive appraisals, objectivity and coping in ambulance workers: a pilot study. Emergency Medical Journal, (31), 41-44. Doi:

http://dx.doi.org/10.1136/emermed-2011-200511

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2019). Bedömning av studier med

kvalitativ metodik. Hämtad från

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf Socialstyrelsen. (2019). Kommunikation och informationsöverföring. Hämtad från socialstyrelsens webbsida:

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/riskomraden/kommunikation-och-informationshantering

Socialstyrelsen. (2015). Skador bland barn i Sverige. Olycksfall, övergrepp och avsiktlig

självdestruktiv handling. (Rapport 2015). Stockholm: Socialstyrelsen.

Thomas, J., & Harden, A. (2008) Methods for the Thematic Synthesis of Qualitative Research in Systematic Reviews. BMC Medical Research Methodology, 10. 8-45. Doi:10.1186/1471-2288-8-45.

18

Umeå universitet. (2015). Modell för omvårdnad, Institutionen för omvårdnad. Hämtad från https://docplayer.se/421907-Modell-for-omvardnad-institutionen-for-omvardnad-umea-universitet-faststalld-vid-prefektens-beslutsmote-2015-01-29.html

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Westergren, H., Ferm, M., & Häggström, P. (2014). First evaluation of the paediatric version of the Swedish rapid emergency triage and treatment system shows good reliability. Acta

Paediatrica, 103(3), 305-308. doi: http://dx.doi.org/10.1111/apa.12491

Wikström, J. (2006). Akutsjukvård. Studentlitteratur

Wireklint Sundström, B., Bremer, A., Lindström, V. & Vicente, V. (2018). Caring science research in the ambulance services: an integrative systematic review. Scandinavian Journal

of Caring Sciences, 33(1), 3-33. doi: 10.1111/scs12607

Wireklint Sundström, B., & Dahlberg, K. (2012). Being Prepared for the Unprepared: A Phenomenology Field Study of Swedish Prehospital Care. JEN: Journal of Emergency

Nursing, 38(6), 571-577. Doi: 10.1016/j.jen.2011.09.003

World Health Org Regional Office for Europe. (2008). Emergency medical services systems

in the European Union. Hämtad från world heath organizations webbsida:

http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0003/114564/E92039.pdf

Öberg, M., Vicente, V., & Wahlberg, A-C. (2015). The emergency medical service personnel’s perception of the transportation of young children. International Emergency Nursing, 23(2), 133-137. doi: 10.1016/j.ienj.2014.06.192

Bilaga 1: Sökmatris

Databas Sökord Resultat av

sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Läsa artikla r Urval 4 Antal artiklar till studien Cinahl 2020-01-29 Kl. 11.00 Begränsningar · english · 2010-2020 · peer reviewed S1 (MH "Emergency Medical Technicians") OR ambulance* OR prehospital* 12795 S2 (MH "Communication+") OR experience* 351704 S3 (MH "Child+") 324033 S4 S1 AND S2 AND S3 126 126 27 12 7 PubMed 2020-01-29 Kl.13.00 Begränsningar · english · 2010-2020 · peer reviewed S1 ((((emergency paramedic[MeSH Terms]) OR emergency paramedics[MeSH Terms]) OR prehospital emergency care[MeSH Terms]) OR ambulance[MeSH Terms]) OR ambulances[MeSH Terms]

57179

929933

120237

Bilaga 2: Artikelmatris

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Nordèn, C., Hult, K., & Engstrom, Å. (2014). Ambulance nurses’ experiences of nursing critically ill and injured children: A difficult aspect of ambulance nursing care. International Emergency Nursing, 22(2), 75–80. https://doi.org/10.101 6/j.ienj.2013.04.003 Sweden Syftet med studien var att beskriva ambulanssj ukskötersk ors upplevelser av att vårda kritiskt sjuka eller skadade barn Inklusionskriterier: Ambulanssjuksköterskor med minst 2 års erfarenhet av akutvård av kritiskt sjuka och/eller skadade barn. En kvalitativ innehållsanalys baserad på enskilda

semistrukturerade intervjuer med öppna frågor.

Urval: Åtta utbildade ambulanssjuksköterskor, tre män och fem kvinnor i åldrarna 30–48 år deltog i studien. Studien är godkänd av etiska kommitté.

Kvalitet: Hög Styrkor: Studien har kontinuerligt övervakas av en tredje författare som har en bred erfarenhet av denna typ av forskning. Svagheter: Litet urval

Akutvård av barn skapar osäkerhet och stress hos ambulanspersonalen. Det finns en begränsad erfarenhet och kunskap om vård av akut sjuka och skadade barn.

Föräldrar har kunskap om barnet vilket ökar tryggheten hos ambulanspersonal, dock kan oroliga föräldrar vara en bidragande faktor till mer stress.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat Jeruzal, J. N., Boland, L. L., Frazer, M. S., Kamrud, J. W., Myers, R. N., Lick, C. J., & Stevens, A. C. (2019). Emergency Medical Services Provider Perspectives on Pediatric Calls: A Qualitative Study. Prehospital Emergency Care, 23(4), 501–509. https://doi.org/10.1080 /10903127.2018.15514 50

Syftet var att undersöka svårigheterna vid barnlarm och beskriva hur arbetsgivaren kan hjälpa ambulanspers onalen. Inklusionskriterier: Inga tydliga kriterier är angivna. Exklusionskriterier: Mindre än ett års erfarenhet på grund av bristen på tillräcklig erfarenhet av akut sjuka barn.

Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval. Urval: 17 personer deltog i studien, alla arbetandes vid samma ambulansstation. Datainsamling: Sex stycken fokusgrupper i vilka semistrukturerade intervjuer gjordes. Analys: Intervjuerna spelades in och Transkriberades till NVivo10 mjukvara. En kvalitativ innehållsanalys användes. Kvalitet: Medelhög Styrkor: Tydligt resultat. Välskriven och relevant diskussion.

Svagheter:

En kodare utförde 80 % av kodningen vilket ökade potentialen för forskarens opartiskhet samt mindre tillförlitlighet än om fler hade kodat materialet.

Ambulanspersonalen känner sig obekväma och obekanta med att kommunicera med barn .

Närstående till barnet kan bidra till en stressad miljö samt smitta av sig av sin oro. Närstående är den som känner barnet bäst och ses som en källa till anamnes för barnet. Det är viktigt för ambulanspersonalen att förbereda sig inför mötet med det akut sjuka barnet.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Ayub, E., Sampayo, E., Shah, M., & Doughty, C. (2017). Prehospital Providers' Perceptions on Providing Patient and Family Centered Care. Prehospital emergency care, 233 -241. DOI: 10.1080/10903127.2016.12 41326 USA Syftet med denna studie var att identifiera attityder, övertygelser och upplevda hinder för att tillhandahålla patient- och familjecentrera d vård (PFCC) i prehospital-miljön och att beskriva möjliga lösningar för att förbättra PFCC under kritiska pediatriska händelser. Inklusionskriterier: Endast inspelningar från deltagare vilkas debrifing-sessioner omedelbart följde scenarierna användes. Exklusionskriterier: Intervjuer där tekniska problem uppstått eller där hela intervjun inte fanns med. Videomaterial användes inte.

Urvalsförfarande: Ändamålsenligt urval. Urval: 122 Licencerad EMT-personal och paramedics från en brandstation deltog i studien. Datainsamlingsmetod:

Transkribering av 16 inspelade debriefing-sessensioner efter scenarioträning om akut sjuka barn.

Analysmetod:Transkribering till NVivo10 mjukvara.

Grundanalysmetoden som användes var “konstant jämförelse analys” där varje bit data jämförs med annan data. Kvalitet: Hög Styrkor: Tydligt beskriven metod. Svagheter: Otydligt urvalsförfaran de samt urval. I samband med bemötandet av barn upplever personalen att föräldern var en viktig nyckel för lyckad kommunikation. För att lyckas vårda barnet måste man bemöta föräldern och även vårda denne. En tydlig

kommunikation och stöd upplevdes viktigt i bemötandet.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod och ev. design

Värdering Resultat

Bölenius, K., Vestin,C., Saveman, BI,. & Gyllencreutz, L. (2015). Validating a

questionnaire -

prehospital preparedness for pediatric trauma patients. International Emergency Nursing, Sep2017; 34: 2- 6.http://dx.doi.org/10.10 16/j.ienj.2017.05.003 Sweden Studiens syfte var att utveckla och testa ett frågeformul är riktad mot ambulanssj ukskötersko rs självrapport erade beredskap inför mötet med barn i en prehospital situation. Inklusionskriterier: Inga kriterier finns beskrivna. Exklusionskriterier Inga: Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval Urval: Slutlig studiegrupp: personal från tre olika ambulans- stationer i norra Sverige. Datainsamlings- metod: Enkät. Analysmetod: Beskrivande statistisk analysmetod. Kvalitet: Hög

Styrkor: Hög giltighet. Ingen liknande studie har gjorts i Sverige tidigare. Noga framtaget frågeformulär med hjälp av experter inom området.

Svaghet: Liten studie med begränsad mängd

information. Lite information om urvalsförfarandet/ kriterier.

Att åka på larm om akut sjuka barn/trauman orsakar uppelvda stresskänslor hos personalen.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Cushman JT,

Fairbanks RJ, O’Gara KG, Crittenden CN, Pennington EC, Wilson MA, ... Shah MN. (2010).

Ambulance personnel perceptions of near misses and adverse events in pediatric patients. Prehospital Emergency Care, 14(4), 477–484. https://doi.org/10.310 9/10903127.20 0.4 97901 USA

Syftet var att identifiera EMS- personalens uppfattningar om

faktorer som kan påverka förekomsten av felbehandling i barnets vård. Inklusionskriterier: I fokusgrupp- intervjuerna: minst ett års

erfarenhet av att jobba som EMT/minst tre års

erfarenhet av att jobba som paramedics.

Exklusionskriterier: Inga satta.

Urvalsförfarande: Strategiskt urval.

Urval: (studiegrupp) Elva anonyma webbaserade rapporter, sjutton semi-strukturerade

intervjuer, två fokusgruppsintervjuer med tjugotre deltagare. Datainsamlingsmetod:Två stycken kvalitativa datainsamlings-metoder genomfördes. Den första datainsamlingen bestod av ett anonymt rapporteringssystem via internet. Den andra datainsamlingsmetoden var semi-strukturerade

intervjuer. Två fokusgrupps-intervjuer.

Analysmetod: Forskarna använde sig av grounded theory som inriktning för studien. Forskargruppen granskade resultatet och det kodades i större och mindre sammanhang. Kvalitet: Medel Styrkor: Tydlig datainsamling Svagheter: Otydligt urval.

Svårt sjuka barn orsakar starka känslor och stress hos personalen, delvis beroende på för liten erfarenhet inom området. Barn är annorlunda att möta och vårda och föräldrar som engagerar sig kan utgöra hinder och öka risken för misstag.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat Cottrell, E. K., O ́Brien, K., Curry, M., Meckler, G. D., Engle, P. P., Jui, J., & Guise, J. (2014). Understanding Safety in Prehospital Emergancy Medical Services for Children. Prehospital Emergency Care18-3. 350-358. http://dx.doi.org/10.310 9/10903127. 2013.869640 USA Syftet med studien var att kartlägga orsaken och grunderna till det som leder till säker prehospital vård av barn. Inklusionskriterier: Studiedeltagare från spridda geografiska platser med olik

befolkningsgrund valda. Informanter från både ambulans, paramedic samt räddningstjänst blev valda. Exklusionskriterier: Inga Urvalsförfarande: alla studiedeltagare fick ett informationsbrev om fördelar och ev. risker i samband med deltagande i studien. Urval: fyra fokusgrupper med 8-12 informanter i varje grupp. Datainsamling: semistrukturerade intervjuer. Analysmetod: Induktiv analys, transkribering. Kvalitet: Hög Styrkor: Studien har uppnått saturation. Svagheter: Urvalet är en blandning av

yrkeskategorier.

Ambulans, paramedics och räddningstjänst och intervjuats i studien, svårt med överförbarheten till svensk sjukvård.

Upplevelser av att det är svårt att bemöta barn då alla inte kan förmedla sig. Behov av att bemöta föräldrar/vårdnadshavare och även vårda dem. Uppevelser av att erfarenheten är för liten inom området och att barn är annorlunda orsakar uppelvelse av ökad stress.