Digitala verktyg i förskolan

Digitala verktyg i förskolan

Program: Förskollärarprogrammet LGFÖR16h1 Svensk titel: Digitala verktyg i förskolan

Engelsk titel: Digital Tools in Preschool Utgivningsår: 2020

Författare: Michaela Andersson och Tilda Gustavson Handledare: Anita Eriksson

Examinator: Märta Pastorek Gripson

Nyckelord: digitala verktyg, surfplattor, iPads, förskolan

Sammanfattning

Dagens samhälle har blivit mer digitaliserat och digitala verktyg har fått en större plats i Läroplanen för förskolan, vilket i sin tur har medfört ökade krav på pedagogernas digitala kompetenser. Det finns ännu inte så mycket forskning gjord kring användningen av digitala verktyg inom förskolan. Även åsikterna kring digitala verktyg och tillgången till dem skiljer sig åt mellan de olika förskolorna. Därför tycker vi att det är det viktigt att studera mer kring användandet av digitala verktyg i förskolan.

Syfte

Studiens syfte är att undersöka hur surfplattor och andra digitala verktyg används i förskolor och vad pedagoger anser att barn lär sig genom att använda dessa.

Metod

Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger från tre olika förskolor.

Resultat

Pedagogernas inställning till digitala verktyg är i stor utsträckning positiv. Digitala verktyg används på de intervjuade förskolorna som ett komplement till andra undervisningsmetoder. Digitala verktyg i form av surfplattor, robotar och projektorer erbjuder flexibla lärplattformar som kan utveckla barns lärande samt ge dem kunskaper inom bland annat de språkliga och matematiska områdena. Pedagogerna uttryckte att de verktyg som främst används är surfplattor, programmerings-robotar, ägg, tv-skärmar, projektorer, mobiltelefoner, datorer samt greenscreens. Barnen använder digitala verktyg till att söka information med, bokläsning genom Ugglo eller att spela spel i appar. Digitala verktyg används av pedagogerna för att hålla kontakt med och skicka information till föräldrarna. Digitala verktyg används även till att dokumentera och lagra

information om vad som sker i verksamheten, något barnen kan vara delaktiga igenom att få dokumentera själva. I studien framkom det att genom speciella språk- och matematikappar, samt genom programmeringsappar och genom programmering av Bluebots, får barnen lära sig mer om språk och matematik. Pedagogerna i studien var överens om att för att digitala verktyg ska bli pedagogiska krävs en medveten användning av dem samt kompetens hos pedagogerna genom fortbildning. En andel av pedagogerna anser att de inte får tillräckligt med fortbildning kring användandet av digitala verktyg och aktiviteter kopplade till digitala verktyg. Många av pedagogerna i studien upplever att tiden med barnen har minskat till följd av digitaliseringen.

Innehållsförteckning

Pedagogers användning av digitala verktyg i förskolan ... 3

Digitala verktygs användning i förskolan ... 3

Pedagogernas förhållningssätt till digitala verktyg och samspel mellan barn ... 4

Fördelar och nackdelar med digitala verktyg... 5

Lärande genom digitala verktyg ... 6

Barns språkinlärning genom digitala verktyg ... 6

Barns matematikinlärning genom digitala verktyg ... 6

Samspel genom digitala verktyg ... 7

Teoretisk utgångspunkt... 8

METOD ... 9

Val av metod ... 9

Intervjuer ... 9

Trovärdighet och tillförlitlighet ...10

Etik ...10

GENOMFÖRANDE ... 11

Artikelsök ...11

Analys och bearbetning...12

RESULTAT ... 13

Digitala verktyg och dess användning i förskolan...13

Digitala verktyg i förskolan ... 13

Barns tillgång till digitala verktyg ... 14

Dokumentation med digitala verktyg ... 15

Språkinlärning ... 16

Matematikinlärning... 17

Pedagogisk påverkan med digitala verktyg... 18

Pedagogers förhållningssätt till digitala verktyg ...18

Konsekvenser av digitala verktyg...19

Sammanfattning ...20

DISKUSSION ... 21

Tillgång till och användning av digitala verktyg...21

Dokumentation... 21

Digitala verktyg som redskap för barns lärande i förskolan ...22

Matematik och språk ... 22

Utveckling av sampel med hjälp av digitala verktyg ... 23

Förhållningssätt till digitala verktyg i förskolan ...24

Konsekvenser av användandet av digitala verktyg ...25

METODDISKUSSION ... 25

DIDAKTISKA KONSEKVENSER ... 26

Möjligheter och Tillgång ...26

Tidsbrist ...26

Kompetens & Kunskap ...27

FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 27

REFERENSER... 28

Begreppsdefinition

Digitala verktyg: surfplattor (ipads), telefoner, greenscreen, datorer, projektorer med mera.

Pedagoger: innefattar barnskötare och förskollärare.

App: Applikation. Program och plattformar som kan laddas ner på mobila enheter.

Ugglo: App som fungerar som ett digitalt bibliotek med böcker på olika språk.

Multimodalitet: Teoretiskt synsätt på kommunikation och interaktion där andra typer av kommunikation genom språk, än de traditionella tal och text inkluderas. Inom perspektivet inkluderas exempelvis språkformer såsom gester, ljud och blickar.

Litteracitet: Förmågan att kunna skapa och förstå olika former av texter, läs och skrivkunnighet.

Inledning

Samhället har blivit mer digitaliserat och användandet av digitala funktioner såsom surfplattor, datorer med mera har ökat. Även användandet av digtiala verktyg kryper neråt i åldrarna.

Otterborn, Schönborn och Hultén (2018) påvisar att i ett digitaliserat samhälle med ökade krav på digitalt lärande har pedagogers kompetens, erfarenhet samt kunskap kring användandet av

digitala verktyg en nyckelroll i hur barns lärande genom användning av digitala verktyg sker. Digitala verktyg är ett aktuellt ämne att forska kring då alla förskolor har surfplattor och erbjuder barnen digital undervisning. Digitaliseringen i förskolan är ett relativt nytt fenomen som har ökat markant under de senaste åren och där vi upplever att det ständigt tillkommer ny forskning. Dock finns det många olika åsikter, både positiva och negativa om ämnet från både pedagoger,

föräldrar, politiker och forskare. Vi vill ta reda på mer om hur digitala verktyg kan användas i förskolan och hur de kan användas av oss i vår framtida yrkesroll.

Digitala verktyg har fått en större plats i läroplanen för förskolan (Lpfö 2018)

“Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.”(Lpfö 2018 S.9).

Som det framgår av ovanstående citat har de ökade kraven på digital kompetens i Läroplanen (Lpfö 2018) därmed höjt kravnivån på pedagogernas kompetenser. Pallin (2019 S. 26) uttrycker

att i ett mer digitaliserat samhälle och med ökade krav på digitalt lärande visar forskningen att pedagogernas kompetens, erfarenhet samt kunskap kring användandet av digitala verktyg har en central roll i hur lärandet sker. Som en följd av det blir det också pedagogernas ansvar att

förbereda barnen på att hantera den digitala värld de växer upp i.

Under vår verksamhetsförlagda praktik har vi sett att det skett en ökning av användandet av digitala verktyg. När digitaliseringen blivit allt mer vanlig inom förskolan, så har vi upplevt att användandet av och inställningen till digitala verktyg skiljer sig åt mellan de olika förskolorna. Vi har även sett att tillgången till digitala verktyg skiljer sig åt mellan dem. Inom ämnet digitala verktyg finns det ännu inte så mycket forskning gjord och åsikterna kring hur och till vad digitala verktyg kan användas till i förskolan går isär. Vår förhoppning är att vår studie inom ämnet kan bidra med kunskap och idéer till pedagoger och ge dem en överblick i hur digitala verktyg kan användas inom förskolans värld.

Vi har valt att fokusera på hur digitala verktyg, främst surfplattor, används i förskolans verksamhet och vad följderna av användandet eventuellt kan komma att bli.

Syfte

Syftet är att undersöka hur surfplattor och andra digitala verktyg används i förskolor och vad pedagoger anser att barn lär sig genom användande av dessa.

Frågeställningar:

Vad använder barn och pedagoger surfplattor och andra digitala verktyg till?

Vilka erfarenheter har pedagoger av att använda digitala verktyg för att utveckla barns lärande inom exempelvis språk och matematik.

Hur förhåller sig pedagoger till barns användning av surfplattor och andra digitala verktyg?

Bakgrund

Detta stycke kommer att redogöra för tidigare forskning som gjorts kring digitala verktyg i förskolan. Denna del tar upp: hur digitala verktyg används, pedagogernas förhållningssätt till digitala verktyg, lärande genom digitala verktyg och samspel genom att använda en surfplatta. Även en jämförelse av likheter och skillnader mellan olika artiklar och deras ståndpunkter kommer tas upp. Vi tar även upp vår teoretiska utgångspunkt.

Pedagogers användning av digitala verktyg i förskolan

Denna del tar upp pedagogers användning och barns möjlighet till användning av digitala verktyg i förskolan. Här nämns digitala verktygs användning, förhållningssätt till digitala verktyg och samspel mellan barn, fördelar och nackdelar med digitala verktyg.

Digitala verktygs användning i förskolan

Otterborn et al. (2018) har i sin studie undersökt hur förskolepersonal använder surfplattor för att främja barns lärande och utveckling. Studien har gjorts med hjälp av en digital enkät som

skickats ut till olika förskolor i de tre största kommunerna i Sverige. I resultaten från enkäten framkom det att surfplattorna används till att utveckla barns språk på olika sätt genom varierande former av kommunikation, bland annat genom symboler, inspelat material samt skriven text. Det framkom även att kreativt skapande med färg, form och bilder förekommer för att utveckla barns kreativitet och skapande. Forskarna har även sett att surfplattorna används till att söka

bildreferenser och information kring experiment, växter och djur samt information kring hållbar utveckling. Surfplattorna kan även underlätta konstruktionsbygge genom referensbilder eller videor på nätet av byggnader eller ritningar. Idéer kan också hämtas från andra förskolors publicerade arbeten som ett led i att förändra den egna miljön, exempelvis vid byggande av en bilbana.

Även Strawhacker och Bers (2018) har i sin forskningsstudie kartlagt användningen av digitala verktyg i förskolan. Forskarna har även fokuserat på vikten av kontexten och att ha ett syfte bakom användandet av digital teknik. Resultatet visar att digitala verktyg kan användas för att utveckla barnens självreflektion, kreativitet och samspel med andra barn. Studien är utförd på en skola i USA där datan samlades in genom två olika PTD-checklistor. Listorna är designade för att kartlägga deltagarnas beteende och hur de anpassar sig till miljön. Även videoinspelning

användes som datainsamlingsmetod. Programmering är ett annat användningsområde som Strawhacker och Bers (2018) studerat. De fann till exempel olika digitala appar som låter barnen programmera och styra robotar. Fördelarna med surfplattorna ansåg deltagarna i studien var att barnen blir mer delaktiga i sitt eget lärande och får möjlighet att gemensamt reflektera över vad de har lärt sig. Likaså erbjuder den digitala teknologin barnen ökad flexibilitet då den lätt går att anpassa till olika aktiviteter.Otterborn et al. (2018) har även kommit fram till att barn och vuxna använder surfplattan till att dokumentera aktiviteter och händelser, exempelvis genom att ta foton, vilka senare diskuteras tillsammans med barnen. Några av deltagarna uttryckte även att dokumentering genom surfplattan gav möjlighet till relevant och uppdaterad insamling av information.

Pedagogernas förhållningssätt till digitala verktyg och samspel mellan barn

Vid användandet av surfplattor övar barnen på att samspela med varandra och utvecklar sitt sociala förhållningssätt. Barnen övar även på turtagning då många av apparna erbjuder en aktivitet med möjlighet till samarbete och samspel. Beschorner och Hutchinson (2013) har i sin forskning främst fokuserat på multimodalt lärande genom digitala verktyg och barns

litteracitetsutveckling. Strawhacker och Bers (2018) och Kol (2012) har däremot lagt fokus på barns kreativitet och kritiskt tänkande.

Beschorner och Hutchinson (2013) har i sin studie observerat hur olika appar med inriktning på litteracitet utvecklar barns språkliga samspel. Vid insamling av data har de utgått från

observationer som gjorts två gånger i veckan under sju veckors tid av två klasser i en amerikansk förskola. De har även skickat ut enkäter till föräldrar och lärare samt intervjuat pedagogerna i de två klasserna. I studien framkom att användandet av digitala verktyg och teknologi har fått större inflytande i samhället och skolan. Den ökade digitaliseringen leder till att barnen interagerar med fler former av litteracitet i vardagen. Litteracitet innebär förmågan att kunna skapa och tolka olika former av text. Barnen kan därför behöva utveckla sina färdigheter och strategier i användandet av litteracitet med hjälp av digitala verktyg. Resultatet av studien blev att appar där barnen får interagera, utforska, lösa problem, ta beslut samt tänka själva är utvecklande för barns lärande. De appar som barnen använder fysiskt med hjälp av en touchscreen uppmuntrar mer till nyfikenhet, kreativitet och leder till nya upptäckter. Olika appar erbjuder möjligheter till att använda flera former av kommunikation, såsom läsbart material, skrift och samtal. Resultatet visade även att surfplattan kan skapa en medvetenhet kring symboler och ikoner, då användarna måste trycka på en ikon med text eller bild för att öppna appen och då lär de sig att känna igen dem. Två av de intervjuade lärarna ger exempel på att de upplever en ökning av att barnen för konversationer med varandra och att ett samspel uppstår när de sitter med en Ipad tillsammans. Studien visade även att barnen tillgodoser sig nya kunskaper när de spelar spel på en I-pad individuellt eller när de sitter bredvid en spelande kompis och väntar på sin tur att få spela. Barnen ställer frågor till varandra och ger förslag på lösningar under spelets gång som gör att samspelet mellan dem ökar. I resultatet har det också framkommit att användandet av digitala verktyg och teknologi har fått större inflytande i både förskolan och i samhället i stort. Det ökade inflytandet av digitala verktyg leder till fler former av litteracitet som barnen interagerar med i vardagen. Slutsatsen forskarna drar är att barn behöver utveckla sina färdigheter och strategier i multimodalt användande av litteracitet med hjälp av digitala verktyg. Hur tekniken används och till vad den används får en stor betydelse för resultatet.

Även Kol (2012) och Beschorner och Hutchinson (2013) har forskat på hur användandet av digital teknik utvecklar barnens kreativitet, kritiskt tänkande och problemlösning. I den sistnämnda studien studerades även hur digitala appar användes för att utveckla multimodalt lärande och barns litteracitet. Multimodalitet innebär att olika former av kommunikation används, inte endast kommunikationsformer knutna till verbalt språk och text. Gester och miner är ett exempel på kommunikationsformer inom mulitmodalitet. Barnen i Beschorner och Hutchinsons studie använde sig av interaktiva appar där barnen själva formade innehållet med hjälp av bokstäver, texter och bilder. Vad som framkom i studien var att appar och surfplattor kan

användas på många olika sätt för att utveckla barnens litteracitet genom multimodalt lärande. Strawhacker och Bers (2018) nämner dock en oro i början av sin forskning kring det växande användandet av digitala verktyg och runt den osäkerhet som setts hos pedagoger. Det är något som inte har framkommit i de andra artiklarna, där utgångspunkten är positiv.

Fördelar och nackdelar med digitala verktyg

Flera studier visar på fördelar med barns användning av digital teknik. Kol (2012) belyser att när barn använder digital teknik utvecklar de sitt tänkande och problemlösningsförmåga, genom att de provar olika svårighetsgrader på appar och diskuterar kring det. Barnen i studien provade olika appar och metoder genom olika tillvägagångssätt beroende på hur svår eller lätt utmaningen var. Resultatet blev att de tränade på att kommunicera med varandra och att använda olika metoder för att nå olika mål och tillgodogöra sig nya kunskaper. Resultatet av studien visade även att barn som använder digitala verktyg från tidig ålder blir säkrare i sig själv när de vet hur de ska

använda en dator och en surfplatta och blir inte rädda för att använda dem, då de från tidig ålder utvecklat sin digitala kompetens. Digitala verktyg finns på förskolan för att assistera barnen i deras lärandeprocesser och kan ses som en tillgång för att lära sig mer om världen. Det är något som motsägs av Strawhacker och Bers (2018) vilka också har forskat kring hur digitala verktyg används av personalen i förskolan och deras inställning till användandet av digitala verktyg. I samband med det digitala innehållets växande inflytande i förskolan har en viss osäkerhet skapats kring hur teknikens snabba utveckling påverkar barns integritet, kommunikation och

psykosociala utveckling. Både Strawhacker och Bers (2018) och Shifflet, Toledo, Mattoon (2012) har i sina studier kommit fram till att en del förskollärare och föräldrar tycker att barn redan sitter med en surfplatta alldeles för mycket hemma och vill att förskolan ska vara en tillvaro utan surfplattor, då barnen kan riskera att isolera sig när de sitter med en surfplatta. Till skillnad från Beschorner och Hutchinson (2018) som i sin studie har sett att många pedagoger har en positiv inställning till tekniken. Resultaten från deras studier har visat att digitala verktyg erbjuder barn en möjlighet att utveckla sin självreflektion och kreativitet.

Chambers, Jones, McGhie-Richmond, Riley, May-Poole, Orlando, Simsek och Wilcox (2018) noterade i sin studie att surfplattor är ett bra redskap för lärande för alla barn. Forskarna i studien inriktade sig på barn med behov av extra stöd i sitt lärande. De fann att surfplattor är ett bra verktyg för att stödja dehär barnens lärande då surfplattorna är lätta att använda och ger tillgång till många bra appar, liksom att den är portabel och lätt att ta med sig. Istället för att köpa dyra traditionella redskap som är anpassade för en individ, går en surfplatta att anpassa till alla individer utefter deras behov. I studien framkom det att barn som har svårigheter med

finmotoriken haft lättare för att använda en surfplatta än en dator, då många av dem har svårt att använda datormusen, vilket medfört att barnen fått känna självständighet genom att lära sig att klara saker på egen hand. En surfplatta har också visat sig ha en stor positiv inverkan på barn med språksvårigheter och har då hjälpt till att öka engagemanget hos eleverna. En svårighet som framkommit i Otterborn et al. (2018) studie är att det inte finns tillräckligt mycket resurser att tillgå för att tillgodose barngruppens behov av: tid, utrustning såsom digitala verktyg och

konkret applicera läroplanens krav och förväntningar på den praktiska verksamheten. De ansåg även att deras egna kompetenser inte alltid möter kraven och det blir då svårt att skapa en meningsfull lärandesituation.

Lärande genom digitala verktyg

Denna del tar upp olika sorts lärande genom digitala verktyg. Såsom Barns språkinlärning, Barns matematikinlärning och Samspel genom digitala verktyg.

Barns språkinlärning genom digitala verktyg

Beschorner och Hutchinson (2013) studie visar att barnen skapar olika former av skrift, genom att måla och skapa symboler med surfplattan. En app som används mest i studien var Doodle Buddy. Här skapade barnen med hjälp av fingrarna meddelanden med ord och bilder. I olika appar fanns många variationer av verktyg, såsom penslar i olika tjocklekar, bilder och stickers. Det fanns även en liknande app som heter Magnetic ABCs där barnen kunde barnen skriva sina namn och utgå från olika texter som fanns i omgivningen. En fördel med surfplattan är att många appar knyter samman läsning, lyssnande och samtal på ett naturligt sätt vilket leder till att barnen lär sig fungera multimodalt. Multimodalitet inkluderar olika uttrycksformer av språk, exempelvis, gester, miner och blickar. Beschorner och Hutchinson (2013) nämner att det finns många appar och funktioner att sagoskapa eller göra berättelser i. I olika appar interagerar barnen med interaktiva illustrationer och kan spela in sig när de självs läser sagan, lyssnar på en berättarröst eller återberätta sagan flera gånger. Genom att väva in muntlig inspelning kunde barnen visa förståelse för hur sagans uppbyggnad och använda sig av språket för att utrycka det. Appen som forskarna använde var iTouch Books. Andra appar som Toy Story Digital Storybook användes också i studien och appen markerar texten som läses upp, barnen får sedan själva vända blad och har möjlighet till att gå fram och tillbaka i texten. Det blir en kontrast mot traditionella CD-ljudböcker där lyssnaren vänder blad vid en signal, vilket blir en svårighet i att återupprepa och gå tillbaka i berättelsen.

Liksom Beschorner och Hutchinson (2013) kom även Shifflet et al. (2012) fram till att surfplattor är språkutvecklande eftersom barn samtalar tillsammans om det de gör på surfplattan och de har även möjlighet att använda sig av språkappar. Otterborn et al. (2018) fick resultatet från sin enkät att surfplattor kan användas på olika sätt för att utveckla barns språk, exempelvis genom texter och inspelat material.

Barns matematikinlärning genom digitala verktyg

Lorente, Pasnik, Gerard, Moorthy, Hupert och Rosenfeld (2015) har forskat kring hur appar kan användas som stöd för barns matematikinlärning och hur lärandet kan utvecklas med hjälp av pedagoger som är utbildade i användandet av digitala verktyg. Forskarna samlade in data från tre kontrollgrupper för en gemensam utvärdering och sammanställning av datan. I studien användes tre olika kontrollgrupper; där två av grupperna fick tillgång till digitala hjälpmedel och assistans. Endast den första gruppen fick tillgång till läroplan utifrån PBS transmedia math supplement och assistans för hur verktygen skulle användas. PBS transmedia math supplement innebär tillgång till digitala läromedel som laptops, internet och interaktiva whiteboards. Lärarna fick även

utbildning och stöttning i användandet. Den tredje kontrollgruppen fortsatte med undervisningen som vanligt. Resultatet som framkom var att barnen med tillgång till PBS presterade bättre på testet än barnen i de andra två kontrollgrupperna samt att lärarna upplevde en trygghet och kände sig mer avslappnade med att använda tidig matematik och digital teknik.

Mattoon, Bates, Shifflet, Latham och Ennis (2015) har också inriktat sin forskning på digitala hjälpmedel för matematikinlärning och jämför hur användandet av digital teknologi och verktyg påverkar barns sätt att lära i förhållande till analog undervisning och aktiviteter. Digitala verktyg har fått en allt större plats i hemmen och i unga barns uppväxt och liv. Forskarna använde sig av kvantitativ metod och samlade in deltagarnas digitala matematiska färdigheter genom att jämföra två grupper. Grupp 1 använde digitala metoder/ hjälpmedel och grupp 2 traditionella analoga metoder/ hjälpmedel. Testerna kallades tema- 3 test. Både Mattoon et al. (2015) och Lorente et al. (2015) har kommit fram till att deltagarnas matematiska kunskaper stärks med hjälp av digitala verktyg samt att personalens kompetens av användning har haft stor betydelse. Båda studierna har utgått från olika typer av tester då artikel ett har utgått från PBS transmedia curriculum och artikel två har använt Tema-3 test.

Enligt Caroline Williams- Pierce (2016)är digital läsning och läsning genom pappersböcker två olika saker, där digital läsning inte kan ersätta pappersböcker men kan ses som ett komplement. Läser man exempelvis en pappersbok för barn om matematik så har barnet lättare för att ta till sig matematiken och vilja lära sig mer om ämnet.

Samspel genom digitala verktyg

Wartella, Richert och Robb (2010) har studerat hur media och användandet av surfplattor påverkar barns utveckling och samspel. Forskarna undersöker hur viktiga interaktioner mellan media och kognitiv utveckling är och hur man påverkas och exponeras av media. De visar även hur media kan påverka barns utveckling och vad de kan lära sig från media. Forskarna har jämfört tidigare forskning och studier i sin artikel och kommit fram till att med hjälp av en surfplatta kan användaren se och lyssna på videor och filmer. I studien framkom det att genom detta lär barnen sig om språk, former, färger, tal, musik, natur, årstider och får ökad kunskap om världen. Lärandet ökar om surfplattan används i samspel med andra individer där lärandet sker tillsammans, då får man gemenskap, är mer social och kan diskutera tillsammans med någon annan, antingen en vuxen eller en kamrat. En annan del av resultatet belyser att genom att kommentera och diskutera upplevelserna tillsammans lär man sig ny kunskap som inte hade framkommit om användaren suttit själv. Även i resultatet av Kols (2012) studie blev skapandet och problemlösningarna i appen en social interaktion mellan barn och pedagoger där de

samarbetade och samspelade.

Shifflet, Toledo och Mattoon (2012) undersökte hur användning av surfplattor påverkar barn. De har i sin forskningsstudie kommit fram till att det även är viktigt att låta barnen skapa sig en egen uppfattning av världen utan inflytande från en surfplatta. En surfplatta som används felaktigt kan riskera att barnen blir begränsade och till och med isolerade. Resultatet visade att många barn inte blev så isolerade som de först trodde. I studien framkom det att barnen oftast samarbetar när de

får använda en surfplatta ihop med andra. Det är viktigt att pedagogerna låter barnen få använda surfplattorna tillsammans med andra barn och vuxna. Forskarna såg i studien att barn som sitter med surfplattor tillsammans med andra människor lär sig av varandra, bråkar mindre i förskolan och utvecklas mer socialt då de samspelar. I undersökningen framkom det även att barn som använder sig av surfplattor leker fortfarande med annat material utöver surfplattan och lärande sker även utan surfplattan. Barn har fortfarande ett intresse av böcker, dockor, bilar med mera och sitter inte mer med surfplattor än vad de gör med annat material. Barnen varierar vad de leker, och känner själva när det är dags att byta lek och material. I studien så introducerade forskarna en surfplatta för en grupp barn och visade hur de kunde använda den. Fyra barn fick sedan turas om att använda surfplattan tillsammans. Gruppen blev sedan tilldelad två surfplattor och barnen valde själva att fortsätta turas om och samarbeta. De diskuterade tillsammans och växlade mellan den digitala och verkliga världen genom att alternera mellan surfplattan och analogt material.

Teoretisk utgångspunkt

I studien kommer vi utgå från hur pedagoger använder digitala verktyg för att stötta barns lärande, främst i samspel med vuxna och andra barn men också hur användandet av digitala verktyg påverkar barnens utveckling. Vi har därför valt att utgå från sociokulturell teori. Enligt Vygotskijs sociokulturella teori ingår barnet i ett socialt och kulturellt sammanhang och skapar egen kunskap om världen utifrån sina erfarenheter. Barnet kan få stor hjälp i sitt lärande genom stöttning av andra människor som besitter fler erfarenheter och kunskap (Hwang & Nilsson 2019, ss.71-74, 95-96). Eidevald (2013, ss. 42-44) tar upp att barnen kan få tillgång till en högre utvecklingsnivå med hjälp av andra barn och vuxna med mer kompetens och som de inte skulle nå på egen hand. Eidevald refererar till Vygotskij som är upphovsman till begreppet den proximala utvecklingszonen. Barns mognad avgör vad de klarar av både socialt och kognitiv. Enligt utvecklingspsykologi går barn genom olika kognitiva och biologiska stadier som är skilda från varandra på ett kvalitativt sätt. Genom att samspela med mer erfarna personer utvecklas barnet socialt och får ökade erfarenheter kring ett ämne som de exempelvis studerar på

surfplattan eller analogt. Både formell och informell undervisning är viktiga förutsättningar för den sociala och kulturella utvecklingen. Enligt Vygotskij (2000, ss.9-10) så kan man inte

producera språk utan tanke och det sker ingen utveckling av varken språk eller tanke om man inte kommunicerar med andra.

I vår studie är surfplattor och andra digitala verktyg artefakter som används av pedagoger i

förskolan. Vi vill även ta reda på vilken betydelse användningen av digitala verktyg får. Inom den sociokulturella teorin använder människan sig av artefakter, det vill säga redskap som ger oss nya insikter om vår omvärld. Artefakterna utvecklar och effektiviserar tillgången till ny kunskap. Artefakterna är endast ett dött objekt fram tills att det får en betydelse av hur det kan/ska användas av omgivningen (Säljö 2000, ss.80-81). Bryman (2018, ss.58-59) belyser att digitala verktyg kan ses som sociala objekt, vars betydelse och användning bestäms av hur de upplevs av den sociala gruppen, som i vårt fall utgörs av pedagogerna och barnen samt hur de använder digitala verktyg. Enligt konstruktivismen skapar sociala interaktioner en mening och förståelse

individerna emellan. Hur verktygen används är knutet till den sociala verkligheten samt omgivningens inställning, erfarenhet och kunskap.

Metod

Denna del kommer behandla val av metod för insamling av data och forskningsinriktning. Urvalet kommer att presenteras genom en beskrivning av hur vi gjort vårt urval av deltagare och varför. Det följs sedan upp av genomförandet av studien, analys och bearbetning av insamlad data.

Val av metod

Vi har valt en kvalitativ inriktning på vår datainsamlingsmetod då vårt syfte är att undersöka hur surfplattor och andra digitala verktyg används i förskolor och vad pedagoger anser att barn lär sig genom att använda dessa. Bryman (2018, ss.454-457) belyser att i den kvalitativa metoden ligger fokus på deltagarnas tankar och upplevelser. Genom att anta en kvalitativ inriktning är målet med våra intervjuer att få en inblick i pedagogernas erfarenheter och upplevelser kring användandet av digitala verktyg, samt om de har upplevt några konsekvenser utifrån användandet av surfplattor i verksamheten. Studien hade kunnat göras kvantitativ med insamling av data genom enkäter men vi upplevde att svaren möjligtvis inte skulle bli lika djupa. På ett antal frågor behövde svaren bli längre och hade vi gjort en kvantitativ forskning hade det troligtvis blivit för korta och snäva svar. Enkäter hade gjort att det inte fanns någon möjlighet för följdfrågor eftersom en intervjuare inte hade funnits. En deltagare kan inte heller ställa frågor om något i enkäten skulle vara oklart (Bryman 2018, S.489).

Intervjuer

Trost (2010, ss.25-32) benämner att kvalitativ metod för datainsamling används för att få en förståelse för deltagarnas tankar, erfarenheter och kunskap. Kvalitativa intervjuer ger ett rikt material att utgå från. Fokus ligger på att den intervjuade ska få ge uttryck för sina tankar och uppfattningar. Vi försökte att gå in med ett öppet sinne utan förutfattade meningar genom att lägga undan våra egna värderingar, förväntningar rörande svar samt förhålla oss objektiva till den data som samlades in. Vi bestämde oss för att vara flexibla och att anpassa intervjuerna efter varje deltagare för att få så innehållsrika svar som möjligt. Genom att ta en kvalitativ inriktning på intervjuerna gav det oss möjligheten att vara mer följsamma och flexibla då den tillät oss att ställa följdfrågor och anpassa frågorna efter varje intervjudeltagares intresse. Genom att vara flexibla i våra frågor var vår förhoppning att få en inblick i vad pedagogerna ansåg vara viktigt och få välutvecklade svar på våra frågor.

Semistrukturerade intervjuer grundar sig i att utförandet av intervjuerna inte behöver ske likadant. Frågorna som ställs kan formuleras utefter vilken riktning intervjupersonen tar eller av

ss.301-302). Valet att använda semistrukturerade intervjuer grundade sig i att vi ville vara flexibla och kunna ställa kompletterande frågor för att få mer utvecklade svar.

Bryman (2018, S.300) förespråkar att i kvalitativa intervjuer ligger fokus på intervjudeltagarens ståndpunkter och tankar samt deras tolkning av frågorna. Vi hade en lista med frågor, bifogade i bilaga, men valde att anpassa dessa under varje intervju i enlighet med deltagarnas uppfattning. Vi var noga med att inte avvika från våra huvudteman då vi ville bevara syftet med studien.

Urval

Studiens deltagare är pedagoger från tre olika förskolor, sammanlagt har vi intervjuat sju pedagoger. Dessa pedagoger jobbar i sin tur på tre förskolor som jobbar olika mycket kring digitala verktyg och har skilda profiler, där en av dem har väldigt stark digital profil. Intervjuerna gjordes med fem förskollärare och två barnskötare. Vi inkluderade barnskötare då vi ville få en bredd på resultatet. Urvalet av deltagare kan anses vara ett bekvämlighetsurval eftersom vi kände till förskolan och personalen. För att få en så representativ bild av resultatet som möjligt valde vi pedagoger av olika åldrar och som jobbat olika länge inom förskolan, då de kan ha olika

erfarenheter av digitaliseringen. Pedagogerna kommer dessutom från olika avdelningar och har erfarenhet av att jobba med barn från olika åldersgrupper. Pedagogerna vi ville intervjua skulle också ha olika erfarenheter och synsätt när det kommer till digitala verktyg.

Trovärdighet och tillförlitlighet

En svårighet med intervjuer är att förhålla sig neutral till vad som sägs, dvs. att lyssna utan att lägga in egna känslor och värderingar. Vi försökte att gå in med ett öppet sinne och att inte ha förväntningar eller färdiga föreställningar på vilka svar som skulle komma att ges, utan den som intervjuas samt deras tankar skulle få vara i fokus. För oss var det viktigt att försöka förstå och sätta sig in i den intervjuades tankar och tolkningar precis som Trost (2010, ss. 54-55)

förespråkar, då det är deras tankar och erfarenheter som lägger grunden för vårt resultat. Vi var noga med att försöka vara neutrala och ha ett öppet sinne genom att bland annat hålla oss till frågorna utan att lägga in våra egna värderingar som skulle kunna påverka svaren. Skulle vi ha utgått från egna värderingar och försökt påverka svaren hade studien förlorat validitet då syftet med intervjuerna var att få ta del av pedagogernas tankar.

Etik

Intervjuerna hanterades utifrån de etiska frågor Hwang och Nilsson (2019 ss.97-98) tar upp som var viktiga att förhålla sig till och som vi följde: 1. Informationskravet, vi som forskare

informerade de vi intervjuade om varför studien gjordes och dess syfte. 2. Samtyckeskravet, vilket innebär att deltagarna själva hade rätt till att bestämma om, när och hur mycket de vill vara med i undersökningen. 3. Konfidentialitetskravet som innebär att uppgifter om de deltagande skall vara konfidentiellt och inte spridas. Vid insamling av data har vi valt att hålla våra deltagare anonyma och inte skrivit ut deras uppgifter och namn. Inspelningarna kommer raderas efter att arbetet har blivit publicerat. Ingen annan än oss har fått ta del av det inspelade materialet.

Pedagogerna har därför också numrerats istället för att namngetts. Nyttjandekravet, uppgifter som samlas in ska endast användas till forskningen. 5. Lagring av information, vilket betyder att informationen som framkommit i undersökningen ska lagras på ett säkert sätt. För att

informationen inte skulle spridas spelade vi in intervjuerna med flygplansläge. Genom att ha flygplansläge aktiverat på mobilen vi spelade in med lagrades ingen insamlade data på nätet, då flygplansläge stänger av internetåtkomst och radioförbindelsen.

Genomförande

Artikelsök

Vi påbörjade vår studie med att söka forskning som stämde överens med vårt syfte. Vid insamling av studier använde vi databaserna Primo och ERIC då de erbjöd oss avancerade sökningar där vi kunde söka mer specifikt. För att säkerställa trovärdigheten fyllde vi i peer reviewed samt valde forskningsstudier från 2010 fram tills 2018 för att hålla forskningen

uppdaterad. Vi sökte med gemensamma nyckelord för att hålla studierna relevanta och avgränsa sökområdet, de nyckelorden vi använde mest var “Digital Tools”, “Digital technology” samt “Preschool”. Urvalet blev forskningsstudier från olika länder kring användandet av digitala verktyg som vi kände hörde samman med vårt syfte. Vi valde även att behålla flertalet studier från kunskapsöversikten då vi kände att de fortfarande var relevanta.

Vi har fått inspiration från Nilholm et al. (2015) och Nilholm (2017) om hur man kan lägga upp arbetet, men också att man kan använda mer än ett sökord för att ytterligare avgränsa området. De har använt olika sökstrategier och databasen ERIC precis som oss. Vi valde att börja brett med en mer öppen och övergripande sökning för att få en överblick för att sedan smalna av och söka mer specifikt.

För att inte arbetet skulle bli för stort för den korta tid vi hade på oss valde vi att smalna av våra frågor. I forskningen vi läst fanns det främst reflektioner kring språk och matematikinlärning. Språk och matematik är också något som vi sett mycket av på vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och är något som vi gärna vill utforska mer. Språk är även ett ämne som vi upplever har en bred definition som kan innefatta olika uttrycksformer, såsom verbalt språk, skriftspråk och kroppsspråk. Intervjudeltagarna får själva utforma ett svar efter sin erfarenhet och tolkning av frågan.

Vi valde att dela upp datainsamlingen och vi båda gjorde minst tre intervjuer var på olika förskolor. Förskolorna vi valt att utföra intervjuer på är tre av de förskolor som vi haft VFU på. Efter att ha skickat ut ett mail till intervjudeltagarna med frågan om de ville delta i en intervju och information om studiens syfte, så tog vi med informationsbrevet och samtyckesblanketten till intervjutillfället. För att förtydliga information samt besvara eventuella frågor valde vi att maila och ringa till våra deltagare. Genom att ringa kunde vi diskutera muntligt med våra deltagare och bestämma en tid, några av deltagarna var lättare att kontakta vi mail så vi valde metod efter vad vi ansåg var lättast. Några av deltagarna ville ha intervjufrågorna skickade till sig i förväg så de kunde sätta sig in i dem innan intervjuerna skedde.

Vid behov hade vi mejlkontakt med våra deltagare för att lättare kunna ta kontakt och möjligtvis ändra tider, om det inte fanns tillräckligt med tid för att ringa.

Vid intervjutillfället hade vi med oss samtyckesblanketterna utskrivna i pappersform för

underskrift innan intervjun började. Under intervjuerna utgick vi från de tidigare nämnda etiska förhållningssätten och försökte förhålla oss till att vi bara skulle lyssna och inte influera

deltagarnas svar med våra egna tankar.

De flesta av intervjuerna skedde i rum där vi kunde sitta avskilt från resten av verksamheten, men vid ett av de planerade intervjutillfällen med två pedagoger fick vi sätta oss utomhus på gården. Intervjun skedde i alkoven som är avskild från resten av gården där barnen var. Orsaken var att en ordinarie blivit sjuk så pedagogerna kunde inte gå ifrån barngruppen helt, men det fungerade bra då intervjuerna skedde avskilt utan att vi blev störda. Innan intervjuerna började informerades deltagaren om samtycke och om några frågor eller osäkerhet uppstod så skulle de inte tveka att fråga. Intervjuerna spelades in på mobil med flygplansläge aktiverat. I slutet av intervjuerna valde vi att fråga om det fanns något de ville tillägga. De flesta intervjuerna tog runt en halvtimma, vissa lite mer och vissa lite mindre. Efter inspelning sparades ljudfilerna ner så de inte skulle försvinna men också för att underlätta vid transkriberingen samt ge oss en chans att rättvist återge vad som framkommit.

Antalet intervjuer delades upp mellan oss och vi ansvarade för att transkribera inspelningarna av de intervjuer vi gjort själva. För att inte någon av oss skulle känna att den fick för mycket att göra hade vi kontakt med varandra ifall att hjälp med transkriberingen skulle behövas. Vi valde också vid transkriberingen att ändra från talspråk så att det blir lättare att läsa i resultatet. Till exempel så ändrade vi från å till och, samt tog bort alla tankeord som inte hade någon betydelse för att lättare kunna läsa citaten. Men även för att förhålla oss etiskt till att inte framställa våra

intervjupersoner som mindre kompetenta, då vid muntliga konversationer används ofta ljud när personen tänker, såsom ehh.

Analys och bearbetning

Efter avklarade intervjuer lyssnade vi på dem, en i taget och skrev kortfattat ner varje deltagares svar och vad de kom fram till. När vi hade gjorde det med alla intervjuer kunde vi tydligt se olika teman såsom likheter och skillnader mellan intervjuerna. Dessa metoder för att analysera och bearbeta intervjuerna gjorde det lättare att få fram ett resultat utifrån vårt syfte samt se vilket ämne som skiljer sig i intervjuerna. När vi hade sammanställt intervjuerna vi hade gjort var för sig, gjorde vi en ny sammanställning av alla intervjuer som sen skulle in i resultatdelen. Vi transkriberade genom att lyssna på varje intervju. Genom detta kunde vi se teman såsom likheter som besvarade syftet och frågeställningarna på ett tydligt sätt efter kategorier och svar. Enligt Bryman (2018, ss.370-374, 377) blir det då tydligt att kunna gå tillbaka i intervjuerna och se vilken fråga som blev besvarad, hur relevant svaret är till frågan och om frågan var bra ställd för att få svar på syftet samt upplägget av intervjuerna och transkriberingen.

Resultat

I resultatdelen kommer vi ta upp de olika teman vi fann vid analysen, vilka är: digitala verktyg och dess användning i förskolan, pedagogers användning av digitala verktyg för att utveckla barns språk och matematikkunskaper, pedagogers förhållningssätt till digitala verktyg och hur det påverkar undervisningen och konsekvenser pedagoger upplevt av att använda digitala verktyg i förskolan.I slutet av resultatdelen kommer en sammanfattning av resultatet att presenteras.

Digitala verktyg och dess användning i förskolan

Digitala verktyg i förskolan

Under denna rubrik presenteras de digitala verktyg som fanns tillgängliga på de intervjuade pedagogernas förskolor, samt en jämförelse av tillgången till dem. Vi kommer även att ge exempel på hur de digitala verktygen används av pedagogerna och barnen i vår studie.

I intervjuerna framkom det att de digitala verktyg som främst används i interaktion med barnen, och som barnen delvis får använda på egen hand, är; surfplattor (Ipads), mobiltelefoner, datorer, Blue-bot/Bee-bot, projektorer, uppkopplingsbara tv-skärmar samt förstoringsägg. Även

greenscreen fanns på vissa av förskolorna, men användes i mindre utsträckning än vad pedagogerna hade hoppats på.

På de tre förskolor som vi utförde intervjuer på, var det en förskola som hade tillgång till fler digitala verktyg än de övriga två. Denna förskola hade en robot som barnen kunde styra via en iPad, stora golv-iPads, GoPro-kameror, Birdbox, smartboard, 3D-skrivare, Blue-bot/Bee-bot, projektorer, uppkopplingsbara tv-skärmar, surfplattor, ägg, mobiltelefoner och en greenscreen. På äldrebarns-avdelningen (3-6 år), på en av förskolorna används projektorn som stöd för att få till en lugnare miljö eller för att utveckla leken genom att projicera upp en miljö på väggen. På samma förskolas småbarnsavdelning (1-3 år) används projektorn mestadels till att projicera storbilder av foton och videor som barnen deltagit i eller tagit själva. Pedagogerna använder en projektor eller uppkopplingsbar tv-skärm för att även spela upp sång och dansvideor. Projektorn används även till inspiration vid lek vilket en av intervjupersonerna, pedagog 1 uttryckte:

...som innan idag produceras en stor bild på en byggnad och så fick dom själva bygga som inspiration upptill.

Den intervjuade pedagogen berättade också att skärmen kopplas upp till Ipaden och används för att spela upp sagor, videor och visa bilder men även förstoringar från ägget kopplat till Ipaden, som kan visas på skärmen och många barn kan då titta på en liten sak tillsammans.

Flertalet av pedagogerna var överens om att det är viktigt att ha ett medvetet syfte bakom användandet av digitala verktyg och att informera föräldrarna om syftena. En av de intervjuade, pedagog 1 uttryckte följande:

Bara kritisk till att man inte får se det, sätt dig med ipaden en stund så är det lugnt här i denna hörnan och att man får vara noga med att föräldrar får veta syftet och berätta för dem, som vi här på avdelningen har en ganska stor tv, väldigt stor. Oj, tittar ni mycket på film här? och att man får då liksom förklara sig lite att ja det händer att vi tittar på film men att vi har ett syfte med filmen, det är inte bara något man gör för att det är kul att spela ett vanligt spel på Ipaden som man kanske mer gör hemma, hemma kanske man får ha Ipaden på ett annat sätt, men här så har vi ett syfte.

Något som även framkom i intervjuerna var att många föräldrar är tveksamma till att införa digitalisering på förskolan då barnen använder det mycket hemma. Det är därför viktigt att informera föräldrarna om verksamheten och hur digitala verktyg används i förskolan.

Barns tillgång till digitala verktyg

Denna del handlar om vilka digitala verktyg som finns tillgängliga för barnen samt exempel på hur barnen får använda dessa.

Enligt några av pedagogerna är alla digitala verktyg på förskolan tillgängliga för barnen, men för de yngre barnen, som är under tre år används de digitala verktygen tillsammans med en vuxen. I viss mån kan dessa barn använda digitala verktyg på egen hand men det är inte alltid lätt för dem att veta hur eller i vilket syfte de ska användas. En tv-skärm är bra för att barnen kan se allt tydligare på en större skärm. En pedagog berättar att:

De äldre barnen får ha en iPad själva men måste berätta vad de ska ha den till, medan de yngre barnen får använda en iPad men tillsammans med oss och kan inte ha den lika fritt för de trycker på allt möjligt

På en av förskolorna fick barnen inte använda verktygen utan en vuxens uppsyn eller deltagande. Främst var det Ipaden barnen har tillgång till själva. Pedagog 2 berättar

Dom får ju använda barn Ipadsen, men då är det under vuxens uppsikt, sällan några spel utan det är ju mest Ugglo, och det kan dom få sitta med själva, men att vi går och kollar vad det är dom håller på med, så dom inte kommer in på andra saker. Och att dom inte sitter där för länge, så det är ju under uppsikt. Och då kopplar vi ju det till tv:n.

Det framkom under intervjun att Ipaden används med Ugglo genom att koppla till tv-skärmen så att en stor grupp barn kan lyssna och läsa tillsammans, samtidigt som det förenklar för pedagogerna att hålla uppsikt på vad barnen gör på Ipaden.

Dokumentation med digitala verktyg

Deltagarna berättar att digitala verktyg används i stor utsträckning vid dokumentation av verksamheten. Användningen av dokumentations-plattformen Unikum används i pedagogiskt syfte.

Samtliga intervjuade pedagoger anser att dokumentationen av verksamheten har blivit mer digitaliserad och digitala verktyg används bland annat till att föra dokumentation och kontakt med föräldrarna. Unikum är den dokumentations-plattform som införts. Pedagog 2 berättar:

Du vet ju hur jobbigt jag tyckte det var med Unikum, och så nu så är det ju jättebra, vi kom ju fram till att gud vad bra det här är med Unikum. För att nu är det ju att man dokumenterar ju allting. I och med att du skriver lärloggar, så dokumenterar du ju vad du har gjort två veckor bakåt. Och sen så skriver du en reflektion över vad du har gjort och vad du har kommit fram till, så du har ju all dokumentation färdig där plus att du lägger in dina samtal, och så ligger det där, så att jag vet inte om man kan dokumentera bättre

Samtliga pedagoger berättar att även bilder och videor läggs in i Unikum och skickas ut till föräldrar för att dela och lagra information, lärloggar och bilder delger föräldrarna verksamheten och kan leda till diskussioner hemma om, vad som gjorts idag samt hjälper barnen att återberätta.

Ipaden är flexibel och enkel att använda för att dokumentera med, men kan även bli ett

distraktionsmoment enligt pedagogerna, fokusen riskerar att hamna mer på dokumenteringen än på vad barnen gör. Vissa barn blir även mer intresserade av Ipaden än aktiviteten. Barnen vill då se bilden och se sig själva och då släpper barnen det dem gör och tappar fokus. Pedagog 3 berättar om detta och säger:

...jag ska ta fram Ipaden. Och då vill barnen vara med i Ipaden och dom vill se vad man gör, alltså det blir en helt annan grej, det är väl typ för att det är ett intresse för barnen.

De äldre barnen får själva dokumentera genom att ta sina egna bilder vid exempelvis utflykter och efter intresse. När barnen kommer tillbaka till förskolan kan de sedan visa bilderna de tagit under utflykten på tv-skärmenför sina kamrater, och berätta med egna ord till bilden, vad de såg och varför de tagit den. En pedagog säger:

Även de yngsta barnen kan då se bilderna och höra kommentarerna även om de inte har något själva att säga, viktigt med återkoppling och få dela sina tankar.

Några pedagoger nämnde hur viktigt det är att vara närvarande i vad barnen gör och att det är viktigare än att dokumentera allt.

Det viktigaste är en närvarande pedagog, inte att allt dokumenteras.

Pedagogen anser att barnen då kan beskriva och se det egna lärandet och pedagoger kan stötta de yngsta barnen och komma med kommentarer till bilden där barnen inte kan uttrycka sig själva. Mycket av det barnen gör själva eller tillsammans med pedagogerna hängs även upp på

återkoppla till bilderna vid nästa aktivitet. Det framkom att både barn och vuxna dokumenterar lärprocesserna (film, video).

Pedagogers användning av digitala verktyg för att utveckla barns språk och

matematikkunskaper

Stycket behandlar hur barns språkinlärning och matematikkunskaper kan stöttas med digitala verktyg samt hur appen Ugglo kan användas och åsikter kring verktyget. Ugglo är en app som fungerar som ett digitalt bibliotek och erbjuder böcker på olika språk.

Språkinlärning

Många av deltagarna uttryckte att surfplattor är ett effektivt verktyg för att stödja och underlätta språkinlärning. De upplevs också som ett komplement till den analoga undervisningen genom att de ger tillgång till nya möjligheter och appar som erbjuder olika komplement till språkutveckling. Alla förskolorna använde sig av appen Ugglo vilken fungerar som ett digitalt bibliotek som erbjuder böcker på olika språk, vilket underlättar vid läsning för barn med annat modersmål och erbjuder dem möjligheten att få böcker lästa på sitt hemspråk. Pedagog 3 berättade att några av sagorna finns inspelade med röstuppläsning på exempelvis albanska och Ipaden läser då för barnen.

..det är ju en hjälp i vardagen ibland, eller väldigt ofta. Speciellt Ugglo… /.../ ...eftersom vi har så många flerspråkiga här så finns det ju på alla olika språk, det är ju hur bra som helst.

En pedagog gav uttryck för att det är viktigt att sitta tillsammans med barnen även om hen inte själv läser boken, för att stötta barnen. Några av deltagarna anser att Ugglo är till hjälp i vardagen vid språkutveckling både för barn med svenska som modersmål och barn med andra språk. Surfplattan kan kopplas till en tv-skärm som ger en möjlighet till att läsa för en stor grupp barn samtidigt som alla barn kan få se bilderna när Ugglo eller pedagogen läser. Pedagogen nämnde även att Ugglo erbjuder både inspelad läsning och böcker där pedagogen får läsa själv. Några pedagoger uttryckte att det inte kan ersätta läsning av en vanlig bok men är en alternativ metod.

En annan pedagog uttrycker att Ugglo används på ett negativt sätt, och att det är bättre att läsa en pappersbok för barnen:

Kan vara att man sätter på Ugglo eller ett barnprogram istället för att läsa för barnen

Sen säger pedagogen:

Ugglo tar inte heller hänsyn till sidbyte för barnen, kan gå för fort fram och barnen kan inte komma med sina egna reflektioner och frågor. Det blir ingen interaktion eller samtal om boken.

Vissa pedagoger tycker inte att detta digitala verktyg är det bästa för barnen och säger även att:

På en av förskolorna går många barn med annat modersmål och Ipaden (Surfplattan) skapar då en möjlighet till att söka efter stödtecken och videor med teckenstöd. Stödtecken kan skrivas ut och sättas upp på förskolan för att sedan diskuteras kring. En pedagog nämnde att med Ipaden går det snabbt och lätt att hitta tecken och videor i stunden, exempelvis när barn frågar vad något betyder eller hur det ska tecknas. En pedagog säger:

Vi har några språk appar som är förvalda, men det är inte många. Vi använder oss av teckenspråks sidor där barnen kan se hur tecknena ser ut och så låter vi barnen söka fakta genom att använda ipadens tangentbord.

Flera av pedagogerna berättar att stödtecken och teckenspråk används för att stötta barn med annat modersmål och för att stödja språkutvecklingen. Med tillgång till internet och videor lär sig barnen språk, bland annat engelska väldigt fort, då de utsätts för språken både hemma och i förskolan.

Matematikinlärning

Under intervjuerna ger pedagogerna exempel på hur barns matematikkunskaper utvecklas med hjälp av programmering och aktiviteter med andra digitala verktyg. Bluebot (robot) för

programmering används för att utveckla matematikkunskaper där barnen får lära sig om höger, vänster, framåt och bakåt samt att de får räkna stegen/turerna roboten tar. Blueboten kan även användas för att ge barnen uppdrag om både matematik och språk genom att Bluebot ska ta sig till olika platser där det finns material eller ha i uppdrag att ta sig till en viss punkt. Pedagog 4 berättar:

Programmering har ju med matematik och göra, framåt och bakåt och, höger och vänster, backa. Dom går olika steg/.../ Jag har ju jobbat lite med roboten, inte kommit riktigt hela vägen, men tanken är ju att man ska kunna göra uppdrag med roboten och ta sig till olika platser. Där det ska vara något språkmaterial eller något uppdrag, på den platsen eller något med matematik man kan använda sig av

På en av förskolorna använder ibland de äldre barnen sig av en dator där de spelar fem myror är mer än fyra elefanter och liknande spel. Men detta används inte lika mycket som det gjordes förr men det händer emellanåt.

På en avdelning med fokus på matematik har de börjat använda sorteringsappar där barnen får sortera och lägga pussel tillsammans med pedagogerna. Det finns några matematikappar på alla förskolorna som är förvalda. En av deltagarna nämnde att de jobbade mycket med mönster:

...att göra en bild efter ett mönster med de yngre, vi och barnen räknar hur mycket som behövs till en rad vid pärlplattan. Barnen får testa att följa en figur och ett mönster även om det är svårt för de yngsta barnen och då kan de se symmetri och inspiration i bilder

Pedagogisk påverkan med digitala verktyg

Pedagogerna ger exempel på hur förskolan kan använda digitala verktyg i pedagogiskt syfte och meningsfullt lärande, samt positiv påverkan av digitala verktyg.

De deltagande pedagogerna från småbarnsavdelningen anser att dagens barn är väldigt

kompetenta och vana vid att använda digitala verktyg. Den digitala utvecklingen är inget som ska stoppas utan i stället bli en del av förskolans verksamhet. På Ipaden finns även pedagogiska spel och appar installerade men de används inte i jättestor utsträckning på en av förskolorna, då pedagogerna upplever att de inte alltid har tid att sitta med. Surfplattorna ger en möjlighet att söka kunskap och fakta samt svar på olika frågor, ett exempel från Pedagog 2 var:

Det positiva är ju att man kan söka kunskap eller fakta och kunskap och svar på frågor. Det gör jag, det gjorde jag senast i morse vid frukosten, så frågade ett barn har fåglar tänder? Det tror jag inte men jag är inte säker, vi får ta reda på det tillsammans

En pedagog säger:

Förr fanns det bara datorer och då tog det tid att få fram faktan vi sökte efter. Eller fick vi låna en bok på biblioteket och då får vi inte svaret direkt som man kan nu.

Pedagogers förhållningssätt till digitala verktyg

Vid samtliga intervjuer gav pedagogerna uttryck för att de förhåller sig positiva till digitala verktyg så länge de används aktivt för att skapa lärande. En del saker blir enklare med digitala verktyg, exempelvis för barn med behov av särskilt stöd och när vuxna och barn undrar över något så är det enkelt att söka och hitta svaret. En svårighet kan dock vara att förhålla sig till hur ofta barnen får lov att använda en surfplatta och när det blir lärande. Några pedagoger nämner:

Alla barn ska ha möjlighet att prova teknik i förskolan, en viktig roll eftersom alla har kanske inte detta hemma och barnen ska få känna sig bekväma att använda det digitala/.../Att få en balansgång mellan det digitala och analoga

Ett exempel från en pedagog:

En iPad kan användas till så vi och barnen kan använda den för att få mer kunskap om ett ämne och en gång så visade vi hur olika sniglar ser ut. Barnen hade sett en tecknad men inte en verklig och inte att det fanns olika sniglar, med och utan hus och i olika färger.

Pedagog 2 uttryckte även att:

Det hänger ju på oss, tycker jag om digitala verksamheten ska ta över, det där får ju vi styra.

Pedagoger från de olika förskolorna benämner att digitala verktyg är ett verktyg bland många andra på förskolan och används inte för att ersätta andra verktyg utan som en variation och för att

berika pedagogiken. De är överens om att det är viktigt att digitala verktyg används i ett medvetet pedagogiskt syfte och helst i samspel med en närvarande pedagog. Pedagog 1 nämner:

Man måste vara med mycket, det går ofta så snabbt, de bläddrar bort och hinner klicka här och där.

Alla pedagogerna uttryckte vikten av att vara en medupptäckande pedagog för att lärandet ska bli meningsfullt. Flera pedagoger kommenterade:

Men med en Ipad är ju meningen att man ska sitta med, så det inte blir att man använder det som barnpassning, det är ju inte det som är meningen utan att det ska vara en medupptäckande pedagog.

Pedagog 4 tycker att även om hon inte alltid har kunskapen eller om det inte går som planerat kan ett lärande ske ändå. Genom att upptäcka och prova sig fram tillsammans med barnen.

...det blir utvecklande för både mig och barnen, dom kan lära av mig och jag kan lära av dom, och så får vi testa oss fram vad som fungerar och vad som inte fungerar.

Konsekvenser av digitala verktyg

Detta stycke behandlar konsekvenser och negativ påverkan pedagoger har upplevt till följd av digitaliseringen.

Ett problem som uppstått av den snabba digitaliseringen av förskolan är att många pedagoger upplever att tiden inte räcker till och att tiden tillsammans med barnen har minskat. Pedagog 2 uttrycker att:

Tiden med barnen tycker jag redan har försvunnit. I och med att vi hela tiden ska vara inkopplade och vi hela tiden ska ta kort och vi ska skriva, det tar väldigt mycket tid. Förr när man använde papper och penna och inte skulle dokumentera och så, så upplevde jag att man var mer med barnen. Det här kräver väldigt mycket planeringstid som folk försvinner iväg på hela tiden

Även den snabba utveckling är något som många av pedagogerna ansåg svårt att hänga med på, då det krävs att pedagogerna själva lär sig om hur verktygen och appar kan/ska användas. Den tiden försvinner från barnen samt att har inte pedagogen den kunskap och kompetens den behöver drabbas barnens lärande. Ett exempel från pedagog 4:

….behöver mer tid till att lära mig själv om verktygen, och då försvinner ju tiden från barnen. Men att själva användandet av digitala verktyg tar ju ingen tid från barnen, utan det är ju min tid som försvinner. Det är tid, det är alltid den där tiden, men i slutändan är det ju barnen som drabbas av det för inte jag har den kunskapen jag behöver.

Några av intervju-deltagarna uttryckte att användningen av Ugglo ibland riskerar att bli barnpassning, för att tiden inte alltid räcker till för att läsa för alla barn på vanligt sätt varje gång. Men också som en bra metod att använda när det är ont om personal eller för att lösa situationen när personal går på rast. En pedagog nämnde att:

Det är därför är extra viktigt att vi sitter med tillsammans med barnen och ställer frågor och läser för att skapa en lärandesituation.

En ytterligare konsekvens som pedagoger menar uppstår när digitala verktyg får mer utrymme i det pedagogiska rummet är att de nästan uteslutande är beroende av att hårdvaran fungerar

adekvat och inte krånglar, skulle exempelvis en projektor inte starta så tvingas pedagogen avbryta aktiviteten. Pedagog 2 uttrycker att:

...konsekvenserna man har upplevt av att använda digitala verktyg det är att det krånglar… så man kan bli galen, alltså man ska göra något, man har planerat att man ska göra något, man har samlat barnen, det gick för fem minuter sen och nu går det inte. Och du upplever att du gör på samma sätt nu som du gjorde innan, men då går det inte. Så att det flyter inte riktigt. Jag har haft lite problem med projektorn och man blir ju bara galen, för barnen står ju inte och väntar.

Även mänsklig kontakt försvinner vid användandet av digitala verktyg anser vissa av deltagarna.

Barns tankar och reflektioner kommer inte fram lika lätt längre när en surfplatta ersätter en vuxen/…/Använder pedagoger en iPad på fel sätt, kan vara barnpassning och inte till lärande då kan jag se konsekvenser

Konsekvenserna några av pedagogerna tog upp var att pedagogerna inte blir delaktiga i barnen, vad de gör och lärandet. Den mänskliga kontakten minskar eller försvinner till både barn och vuxna.

Genom internet kan barnen lära sig nya ord men en negativ effekt är dock att trots att barnen lär sig många ord, så är det många fula ord som lärs i tidig ålder.

Sammanfattning

Pedagogerna uttryckte att de verktyg som används främst är surfplattor, programmerings-robotar, ägg, tv-skärmar, projektor och mobiltelefon. Ibland användes även datorer och greenscreen. Digitala verktyg används på de intervjuade förskolorna som ett komplement till andra verktyg i förskolan och erbjuder flexibla lärplattformar som kan utveckla barns lärande. För att digitala verktyg ska bli pedagogiska krävs en medveten användning av dem samt kompetens hos pedagogerna för att det inte ska riskera att användas som barnpassning. Pedagogerna uttryckte även att det är även viktigt att vara deltagande i aktiviteterna och sitta tillsammans med barnen. Digitala verktyg används även för att hålla kontakt med och skicka information till föräldrar samt dokumentera verksamheten. Studiens deltagare belyste att det är upp till dem själva om det ska bli ett verktyg för lärande eller inte. Digitala verktyg kan användas för att utveckla barns lärande, bland annat inom språk och matematik, med hjälp av exempelvis olika appar, robotar och spel. Pedagogernas inställningar till digitala verktyg är i stor utsträckning positiv. Ett problem som uppstått från den snabba digitaliseringen är att många av pedagogerna upplever att tiden

tillsammans med barnen har minskat och den ökade digitala dokumenteringen tar mycket fokus. Pedagogerna i studien nämner även en oro för att den mänskliga kontakten minskar om digitala verktyg används för att ersätta en vuxen.

Diskussion

I denna del tar vi upp resultatet kopplat till tidigare forskning, teorier och en egen analys. Teman vi tar upp är: Tillgång till och användning av digitala verktyg, Digitala verktyg som redskap för barns lärande, Förhållningssätt till digitala verktyg i förskolan samt Konsekvenser av

användandet av digitala verktyg i förskolan. Även metoddiskussion och didaktiska konsekvenser kommer tas upp, metoden kommer diskuteras i relation till det undersökta problemområdet samt didaktiska konsekvenser som framkommit ur studien.

Tillgång till och användning av digitala verktyg

Otterborn et al. (2018) har i sin studie sett att surfplattorna används till att söka information och bildreferens. Vid konstruktionsbygge kan referensbilder eller videor av byggnader eller

ritningarna sökas upp på nätet. Det är även något som de intervjuade pedagogerna i vår studie uttrycker att de använder surfplattorna till i sin verksamhet. De ger även exempel på att surfplattan kan kopplas upp mot en projektor för att ge fler barn tillgång till material. I både Otterborn et al. och vår studie framkommer det att surfplattor ger enkel och lättillgänglig tillgång till information. När vuxna och barn undrar över något så är det enkelt att söka och hitta svaret via internet på en surfplatta.

Våra intervjudeltagare anser att en del saker blir enklare med hjälp digitala verktyg och barn med speciella behov kan använda det som ett hjälpmedel. Vilket Strawhacker och Bers (2018) studie också visar. Av deras studie framkommer att barnen blir delaktiga i sitt eget lärande, får

möjlighet att tillsammans reflektera över sitt lärande genom de digitala verktygen. Flexibiliteten med digital teknologi gör att den lätt kan anpassas till olika aktiviteter och enskilda barns behov. Både Strawhacker och Bers (2018) och Beschorner och Hutchinson (2013) belyser vikten av att pedagogerna har ett medvetet syfte bakom sin användning av digitala verktyg i verksamheten. Detta nämnde även de pedagogerna vi intervjuade, att de är medvetna om vad de använder digitala verktyg till, hur de används och att syftet bakom användandet ska vara lärande. Bryman (2018, ss.58-59) nämner artefakter, (digitala verktyg för att förstå/ lära sig något, som

hjälpmedel) en intressant idé. Vad som framkom under våra intervjuer var den uppenbara

likheten mellan artefakter och digitala verktyg, för likt artefakter bestäms verktygens mening och betydelse utifrån hur de uppfattas av den sociala gruppen samt deras kunskap och erfarenhet av objektet. Pedagogerna vi intervjuade uttryckte vidare en enighet kring att digitala verktyg är till bra stöd vid barns lärande så länge de används pedagogiskt och med en medveten tanke bakom användningen. De belyste vikten av att se digitala verktyg som ett hjälpmedel och anser att det är upp till dem själva om användningen av digitala verktyg ska bli lärande eller inte.

Dokumentation

I studien har det framkommit att dokumentation av verksamheten med hjälp av surfplattor gjort det enklare att lagra information och följa barns lärande. Pedagogerna uttrycker även att det är ett

bra sätt att ge föräldrar inblick i verksamheten. Surfplattorna erbjuder barnen möjlighet att vara aktiva i dokumenteringen genom att de själva får fotografera och filma material, vilket

uppmuntrat till reflektion över det egna lärandet. Barnen får även se och diskutera kring det som de har dokumenterat. Enligt läroplanen för förskolan (2018) ska verksamheten sträva efter att utveckla varje enskilt barns intresse för bild och text genom det digitala och kunna tolka, samtala och kommunicera kring detta. Barn ska även ha möjlighet att delta i utvärdering och kunna påverka sin utbildning. Något även Otterborn et al. (2018) har kommit fram till är att barn och vuxna använder surfplattan till att dokumentera aktiviteter och händelser, exempelvis för att ta bilder och dokumentationen diskuteras tillsammans med barnen. En del av deltagarna i deras studie uttryckte även att det gav möjlighet till relevant och uppdaterad insamling av information. En annan aspekt av dokumentation, som framkommit i vårt resultat är att några av deltagarna har nämnt att de har en oro för att dokumentationen tar stor plats och tiden med barnen minskar. Det tar tid att dokumentera och när pedagogerna ser något de vill dokumentera tar de fram surfplattan för att ta en bild. De uttrycker även att det kan medföra att barnen blir störda i sin lek och att pedagogen inte ser annat som händer runtomkring. Vid vissa tillfällen vill barnen se bilden som de är med på och då kan det hända att barnen blir distraherade och inte vill leka den leken längre. Det nämndes även att pedagoger inte är lika närvarande med barnen i leken som de hade kunnat vara om de inte dokumenterar. Pedagogerna i vår studie nämnde också att även om

dokumentation är viktig så är den mänskliga kontakten lika viktig. Att vara närvarande med barnen är viktigare än att varje sak ska dokumenteras. Även Otterborn et al. (2018) nämner en upplevelse av tidsbrist hos pedagogerna i studien, men där ligger fokus på att det inte finns tillräckligt mycket resurser att tillgå för att tillgodose barngruppens behov av: tid, utrustning såsom digitala verktyg och personal.

Digitala verktyg som redskap för barns lärande i förskolan

Denna del tar upp olika kunskaper och lärande som barnen kan få genom digitala verktyg, såsom matematik och språk samt utveckling av samspel med hjälp av digitala verktyg.

Matematik och språk

Några av deltagarna i vår studie nämnde att de använde sig av några matematik- och språkappar, mestadels med de äldre barnen. Wartella et al. (2010) tar också upp i sin forskning vad barn lär sig av att använda en surfplatta, genom att exempelvis se på videor så lär sig barnen om bland annat matematik och språk. Med hjälp av surfplattan lär de sig även om musik, färger, tal, språk med mera. I vår studie framkom det att med hjälp av videor lär sig barnen olika språk, särskilt engelska, väldigt fort då de utsätts för språken i hög grad. I intervjuerna nämns det att som en följd av den ökade tillgången till sökmotorer och videor gynnas barns språkutveckling av tillgången till stödtecken och videor på olika språk. Även Shifflet et al. (2012) har i sitt resultat kommit fram till att surfplattor är språkutvecklande, då det finns tillgång till appar som gynnar språket på olika sätt samt att barnen samtalar kring vad de ser eller gör på surfplattan. I vår studie använder sig pedagogerna av surfplattor för att enkelt hitta stödtecken och instruktionsvideor när det behövs eller efterfrågas av barnen och pedagogerna anser att det underlättar barnens

språkinlärning. Utifrån den sociokulturella teorin utvecklas människor genom samspel med mer erfarna personer, (Hwang & Nilsson 2019, ss.71-74,95-96) detta uttrycks i vår studie genom att