Samhälleliga tidspreferenser : En stated preference-studie med ansatsen att undersöka individers renatidspreferenser

(1)

ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-G--15/01369--SE

Samhälleliga tidspreferenser

- En stated preference-studie med ansatsen att undersöka individers rena

tidspreferenser

Societal time preferences

- A stated preference study with the objective to investigate individuals’

pure time preferences

Författare David Bilén Jacob Österlund

Handledare Gustav Tinghög

Kandidatuppsats i Nationalekonomi – Politices Kandidatprogrammet – Vårterminen 2015 – Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: För att ge vägledning till hur samhället skall värdera nutida effekter gentemot

framtida, exempelvis att rädda liv eller fördela samhälleliga investeringar, har ekonomer genomfört stated preference-studier med syfte att undersöka individers samhälleliga tidspreferenser. Studiernas resultat har producerat en stor variation kring hur individer värderar framtida utfall jämfört med nutida. Resultaten har dock tolkats som att individer, även om tidspreferenserna varierar i storlek, värderar framtida utfall lägre än nutida. Shane Frederick genomförde 1999 en studie, som Frederick benämnde som ett ”robusthetstest” av den dittills använda metodiken, där han i motsats till tidigare studier inte bara erbjöd

respondenterna ett nutida utfall jämfört med ett framtida, utan även erbjöd respondenterna olika sekventiella fördelningar över tid. Resultaten kontrasterade tydligt tidigare studiers resultat, respondenterna föredrog exempelvis att rädda liv fördelat på tre generationer istället för endast i deras egen – vilket indikerade att respondenterna hade negativa tidspreferenser! Inga uppföljningsstudier har därefter genomförts.

Syfte: Att undersöka individers samhälleliga tidspreferenser när de erbjuds sekventiella

fördelningar över tid.

Metod: Två enkätundersökningar genomfördes vid Linköpings universitet. Respondenterna

ställdes inför olika sekventiella fördelningar för räddandet av liv och samhälleliga upprustningar, såväl i ett intra- som ett intergenerationsperspektiv.

Slutsats: Vi finner ej stöd för att en majoritet av individerna värderar framtida samhälleliga

upprustningar eller att rädda framtida liv, lägre än nutida. Vi finner heller ej stöd för att individers tidspreferenser endast innefattar en preferens för den tidshorisontella absoluta fördelningen (nutid gentemot framtid). I både ett intra- och ett intergenerationsperspektiv föredrog den största andelen av respondenterna en jämn fördelning över tid. I ett

intragenerationsperspektiv, där vi erbjöd individerna olika sekventiella fördelningar över tid, påverkades respondenternas val av den relativa fördelningen över tid. Alla resultat

uppvisades för både räddandet av liv och samhälleliga upprustningar.

(3)

Abstract

Background: To give guidance for societal policy decisions on how to value future effects

compared to present, economists have used stated preference methodology to measure

individuals’ societal time preferences. The results have produced a great variety in the size of individuals’ time preferences, but have in general at least concluded that individuals value future effects less then present. Shane Frederick performed in 1999 what he called a “test of robustness” of the methodology used in previous studies. Instead of just offering individuals to choose from an outcome today towards an outcome x years from now, he also offered respondents outcomes sequentially spread out across time. The results contradicted those of previous studies. For example 80% of the respondents preferred to save 300 lives across 3 generations instead of 300 in their own – which implied negative time preferences! No further follow up studies have been performed.

Objective: Investigate individuals’ societal time preferences, when they are offered

sequential outcomes over time.

Methodology: Two questionnaires where handed out at Linköpings university. The

respondents where offered different sequential outcomes over time for saving lives and when public investments should occur, in as well an intra- as an intergenerational perspective.

Conclusion: Our findings do not indicate that a majority of the individuals value saving

future lives less then present lives, or that they value future public investments less then future investments. Neither do they indicate that individuals’ societal time preferences only incorporate the absolute time horizontal aspect. In both an intra- and an intergenerational perspective the largest fraction of the individuals preferred an equal distribution over time. In an intragenerational perspective, where we offered individuals different sequential

distributions, the individuals choice where affected by the relative distribution over time. All findings where present both for saving lives and public investments.

(4)

Begreppslista

Strikt positiv tidspreferens = Effekter/utfall får ett relativt avtagande värde (där nutiden

värderas högst) med avseende på tidpunkten de utfaller, vilket alltid antas och är det enda som avgör den relativa värderingen av utfall över tid. Ordet strikt är tillagt av oss som författare för att förtydliga att ”positiv tidspreferens” är det enda som antas inkluderat i individers tidspreferenser – exempelvis antas den relativa fördelningen (då är det istället, exempelvis, en avtagande marginalnytta som kan tillämpas) mellan två tidpunkter ej vara relevant.

Stationär tidspreferens = Det relativa värdet mellan två utfall/effekter bestäms endast av det

absoluta tidsavståndet tidpunkterna emellan (för ytterligare förklaring se 2.1)

Samhällsdomän = De samhällsdomäner som vi undersöker är liv och monetära medel Sekventiell fördelning = I denna uppsats berörs en tilltagande/avtagande sekventiell

fördelning över tid, vilket innebär att två fördelningar erbjuds som antingen är numeriskt tilltagande (100-200-300) eller avtagande (300-200-100). Samt en jämn sekventiell fördelning, vilket innebär att fördelningen utfaller jämnt över tid (100-100-100).

(5)

Innehållsförteckning 1 I N L E D N I N G . . . 1 1 . 1 PR O B L E M D I S K U S S I O N . . . 2 1 . 2 SY F T E & F R Å G E S T Ä L L N I N G A R . . . 4 1 . 3 AV G R Ä N S N I N G . . . 4 1 . 4 FO R S K N I N G S B I D R A G . . . 5 1 . 5 GE N O M F Ö R A N D E . . . 5 2 T E O R I . . . 7 2 . 1 SA M H Ä L L E L I G D I S K O N T E R I N G I D A G I RA M S E Y-E K V A T I O N E N . . . 7 2 . 2 SK A L L K O S T N A D E R (M O N E T Ä R A M E D E L) O C H N Y T T O R (H Ä L S A) H A O L I K A R Ä N T O R? . . . 9 3 T I D I G A R E F O R S K N I N G . . . 1 1 3 . 1 ME T O D I K F Ö R B E S T Ä M N I N G A V D I S K O N T E R I N G S R Ä N T O R . . . 1 1 3 . 2 SK A T T N I N G A V S A M H Ä L L E L I G A D I S K O N T E R I N G S R Ä N T O R . . . 1 2 3 . 3 FR E D E R I C K S E N K Ä T R E S U L T A T . . . 1 4 3 . 3 . 1 D i r e k t v a l . . . 1 4 3 . 3 . 2 S e k v e n t i e l l t t i l l t a g a n d e / a v t a g a n d e f ö r d e l n i n g . . . 1 4 3 . 3 . 3 S e k v e n t i e l l t j ä m n f ö r d e l n i n g . . . 1 5 4 M E T O D . . . 1 7 4.1ENKÄTMETODIK . . . 1 7 4 . 2 EN K Ä T D E S I G N . . . 1 8 4 . 3 MO T I V E R I N G F R Å G O R . . . 2 1 4 . 3 . 1 F r å g o r n a s i n s t r u k t i o n e r . . . 2 1 4 . 3 . 2 D o m ä n a n t a l ( l i v / m o n e t ä r a m e d e l ) . . . 2 3 4 . 3 . 3 T i d s h o r i s o n t . . . 2 3 4.4ENKÄTUTDELNINGEN . . . 2 4 4 . 4 . 1 U r v a l . . . 2 4 4 . 4 . 2 B o r t f a l l . . . 2 5 5 R E S U L T A T . . . 2 7 5 . 1 HU V U D R E S U L T A T . . . 2 7 5 . 2 KV A N T I F I E R A D E T I D S P R E F E R E N S E R . . . 3 1 5 . 3 MA T C H N I N G S E N K Ä T – T E S T A V E X T E R N V A L I D I T E T . . . 3 1 6 A N A L Y S O C H D I S K U S S I O N . . . 3 4 6 . 1 EX T E R N V A L I D I T E T . . . 3 4 6 . 2 RE S U L T A T A N A L Y S . . . 3 6 6 . 2 . 1 S e k v e n t i e l l t t i l l t a g a n d e / a v t a g a n d e f ö r d e l n i n g . . . 3 6 6 . 2 . 2 S e k v e n t i e l l t j ä m n f ö r d e l n i n g . . . 3 6 6 . 2 . 3 J ä m f ö r e l s e m e d t i d i g a r e m a t c h n i n g s - o c h d i r e k t v a l s s t u d i e r . . . 3 7 6 . 2 . 4 I n t r a - o c h i n t e r g e n e r a t i o n e l l a s k i l l n a d e r . . . 3 8 6 . 2 . 5 H a r i n d i v i d e r n e g a t i v a t i d s p r e f e r e n s e r ? . . . 3 9 6 . 3 RE S U L T A T D I S K U S S I O N – K A N A N T A G A N D E T A V P O S I T I V A T I D S P R E F E R E N S E R I F R Å G A S Ä T T A S? . . . 4 0 6 . 4 FO R S K N I N G S B I D R A G . . . 4 2 6 . 5 IM P L I K A T I O N E R . . . 4 3 7 V I D A R E F O R S K N I N G . . . 4 5 8 S L U T S A T S . . . 4 7 9 K Ä L L O R . . . 4 8 A P P E N D I X 1 - E N K Ä T E R . . . 5 2 1 . 1 IN S T R U K T I O N E R . . . 5 2 1 . 2 HU V U D E N K Ä T LI V . . . 5 3 1 . 3 HU V U D E N K Ä T MO N E T Ä R A M E D E L . . . 5 4 1 . 4 MA T C H N I N G S E N K Ä T L I V . . . 5 5 1 . 5 MA T C H N I N G S E N K Ä T M O N E T Ä R A M E D E L . . . 5 6

(6)

A P P E N D I X 2 - K V A N T I F I E R A D E T I D S P R E F E R E N S E R . . . 5 7

FIGURFÖRTECKNING

FIGUR 1 -‐ EXEMPELFRÅGOR I TIDIGARE STUDIER ... 2

FIGUR 2 -‐ FREDERICKS SEKVENTIELLA FRÅGOR (ÖVERSÄTTNING FRÅN FREDERICK 1999) ... 3

FIGUR 3 -‐ DIREKTVAL (ÖVERSÄTTNING FRÅN FREDERICK 1999) ... 14

FIGUR 4 -‐ TILLTAGANDE OCH AVTAGANDE SEKVENS (ÖVERSÄTTNING FRÅN FREDERICK 1999) ... 14

FIGUR 5 -‐ SEKVENTIELLT JÄMN FÖRDELNING (ÖVERSÄTTNING FRÅN FREDERICK 1999)...15

FIGUR 6 -‐ SEKVENTIELL LIV-‐ENKÄT ... 19

FIGUR 7 -‐ EXEMPEL PÅ HUR MATCHNINGSENKÄTERNA ÄR UPPBYGGDA ... 20

FIGUR 8 -‐ DIAGRAM INTERGENERATIONSVAL ... 29

FIGUR 9 -‐ DIAGRAM SKILLNADER MELLAN DOMÄN (LIV OCH MONETÄRA MEDEL) ... 30

FIGUR 10 -‐ KVANTIFIERADE TIDSPREFERENSER (FRÅGA 2 OCH 5) ... 31

FIGUR 11 -‐ TILLTAGANDE OCH AVTAGANDE SEKVENS (ÖVERSÄTTNING FRÅN FREDERICK 1999) ... 36

FIGUR 12 -‐ SEKVENTIELLT JÄMN FÖRDELNING (ÖVERSÄTTNING FRÅN FREDERICK, 1999) ... 37

Tabellförteckning TABELL 1 -‐ ANTALET FRAMTIDA LIV SOM VID OLIKA DISKONTERINGSRÄNTOR VÄRDERAS LIKVÄRDIGT MED ETT LIV IDAG ... 8

TABELL 2 – SAMMANFATTNING AV BERÄKNADE DISKONTERINGSRÄNTOR I TIDIGARE STATED PREFERENCE-‐STUDIER ... 12

TABELL 3 -‐ SAMMANFATTANDE TABELL ÖVER ANDELEN INDIVIDER SOM I TIDIGARE STATED PREFERENCE-‐STUDIER UPPVISAT NEUTRALA ELLER NEGATIVA TIDSPREFERENSER ... 13

TABELL 4 – UTFORMNING SEKVENTIELLA ENKÄTFRÅGOR (3, 1, 4, 6) ... 27

TABELL 5 – SVARSFREKVENSER OCH CHITVÅ-‐TEST SEKVENTIELLA FRÅGOR (3, 1, 4, 6) ... 28

TABELL 6 -‐ TIDSHORISONTER OCH DOMÄNANTAL (ANTAL LIV OCH MILJARDER SEK) MATCHNINGSENKÄT ... 32

TABELL 7 -‐ RESULTAT MATCHNINGSENKÄT (FÖR EXTERN VALIDITET) ... 32

TABELL 8 -‐ ÅRLIGA DISKONTERINGSRÄNTOR, FÖR OLIKA TIDSHORISONTER, BERÄKNADE FRÅN RESPONDENTERNAS SVAR (MEDEL-‐ OCH MEDIANVÄRDE) I MATCHNINGSENKÄTEN. ... 32

(7)

1 Inledning

Att framtiden värderas lägre relativt nutiden – den diskonteras – har länge varit ett

grundläggande antagande inom nationalekonomin (Ramsey, 1928). I samhällsekonomiska kalkyler appliceras diskonteringen i form av diskonteringsräntor som viktar effekter med avseende på vid vilken tidpunkt de utfaller. Effekterna av diskontering är kraftfulla, både i ett intragenerationsperspektiv (inom en generation) men framförallt i ett

intergenerationsperspektiv (mellan generationer); exempelvis innebär räntan på 3,5% i Trafikverkets riktlinjer (Trafikverket, 2012) att ett räddat liv idag är likvärdigt med räddandet av ungefär hela Sveriges nuvarande befolkning (10 000 000) om 470 år. Även om konsensus kan hävdas råda bland myndigheter, länder och ekonomer om att diskontering av framtida effekter ska ske, är motiveringen till varför den ska ske ofta knapphändig (Frederick, 1999). Så här kommenterar exempelvis Socialstyrelsen sin nuvarande diskonteringsränta på 3%: ”Det finns ingen konsensus om hur stor denna diskontering ska vara, men i avsaknad av

konsensus brukar diskontering med 3–5 procent per år tillämpas” (Socialstyrelsen, 2011, s.

6). Detta trots att många länder och myndigheter använder sig av samma modell, Frank Ramseys diskonteringsmodell från 1928:

Samhällelig diskonteringsränta = δ + ε * g

• δ = Samhällets rena tidspreferens (endast den preferens som berör effekter med avseende på tidpunkten de utfaller, därav ”den rena”) + katastrofrisk (risken att investeringarna inte realiseras eller begränsas av exempelvis naturkatastrof). • ε = Elasticiteten av marginalnyttan av konsumtionen

• g = Tillväxttakten av konsumtionsvaror (BNP)

Bestämningen av modellens alla parametrar är naturligtvis besvärlig. Denna uppsats kommer fokusera på bestämningen av δ (samhällets rena tidspreferens). Ett förslag är att använda marknadsräntan, som är alternativkostnaden för kapital (om vi bortser från eventuella marknadsimperfektioner) och kan hävdas vara en aggregerad skattning av individers tidspreferenser (Frederick 1999). Det är dock inte säkert att individer har samma

tidspreferens för sina egna tillgångar som för de tillgångar som tillhör samhället. Därmed kan istället hävdas att en aggregerad skattning av individernas tidspreferenser med avseende på samhällsresurser istället bör användas. Som de holländska ekonomerna Parouty et al. (2014, s. 413) uttrycker på följande sätt: “Various countries, including the Netherlands, have

(8)

2

proxy rates from government bonds. The general recommendation is to consider time preferences from a societal perspective, with considerations given for intergenerational equity. Such recommendations enhance the use of empirical methods for measurement of discount rates.” Ett liknande resonemang har även Trafikverket i sin rapport från 2014: ”Värdena på z, n och g, kan sättas baserat på resultat i empiriska studier och/eller på mer etiska grunder.” (z =ren tidspreferens, n = elasticitet, g = BNP) (Trafikverket, 2014, s. 25)

1.1 P roblem diskussion

Frågan om bestämningen av δ har likt Parouty et al. (2014) föreslog föranlett stated

preference-experiment (individer ställs inför ett konstruerat scenario/experiment, där syftet är att ta reda på deras preferenser) av individers tidspreferenser för samhällsresurser. Resultaten har producerat en stor variation i tidspreferensernas storlek och de beräknade

diskonteringsräntorna men som likväl tolkats som ”bevis” för att individer åtminstone diskonterar samhällsresurser över tid (för en sammanställning, se Frederick, Loewenstein & O'donoghue, 2002). De frågor studierna har ställt har varit av typen som illustreras nedan: F i g u r 1 - E x e m p e l f r å g o r i t i d i g a r e s t u d i e r

Direktvalsfråga: Matchningsfråga

Program A räddar 100 liv nu. Program A räddar 100 i år, med 0 liv om 100 år.

Program B räddar 7000 liv om 100 år. Program B räddar 0 liv i år, men räddar __ liv om 100 år

Vilket program föredrar du? (ringa in) A B Fyll i antal liv___

Där respondenterna i direktvalsfrågan väljer A eller B och i matchningsfrågan uppger ett antal liv som gör att man är indifferent mellan programmen alternativt föredrar program B. Därefter kan man beräkna hur individerna värderar ett framtida utfall jämfört med ett nutida. 1999 genomförde dock Shane Frederick en empirisk studie som Frederick uttryckte som ett ”robusthetstest” av den metodik som dittills använts för att undersöka individers samhälleliga tidspreferenser ”. Ett test för att se hur väl tidigare studiers resultat stod sig om utformningen av frågorna förändrades. Resultatet i studien kontrasterade tidigare studiers resultat. De studier som uppvisat att individer diskonterar framtida utfall - exempelvis att individer värderar att rädda framtida liv lägre än att rädda nutida liv. Dels replikerade Frederick några av tidigare studiers frågeställningar (Cropper, Aydede & Portney, 1994, samt Johannesson och Johansson, 1997) men han kompletterade även med bland annat två andra

(9)

F i g u r 2 F r e d e r i c k s s e k v e n t i e l l a f r å g o r ( ö v e r s ä t t n i n g f r å n F r e d e r i c k 1 9 9 9 )

Frederick resultat inte bara kontrasterade emot tidigare studiers utan även emot

nationalekonomiska grundantaganden. Frederick studie uppvisade två anomalier (en anomali är något som strider emot ett vetenskapligt paradigm/antagande) för individers

värdering/diskontering av samhällsresurser. Antagandet i nationalekonomin och den modell som används vid diskontering (discounted utility model) är att individers tidspreferenser är strikt (och stationärt) positiva. Ordet ”strikt” är tillagt av oss som författare, för att

förtydliga att tidspreferensen endast antas innefatta fördelningen i absolut tid mellan två tidpunkter. Exempelvis antas ingen preferens för den relativa fördelningen mellan två tidpunkter (eller flera tidpunkter) finnas. Vidare antas tidspreferensen vara positiv och stationär; vilket innebär att man alltid värderar ett tidigare utfall högre än ett senare, samt att värdering av två utfall endast beror på det absoluta tidsavståndet mellan utfallen (0-1 år diskonteras likställt med 11-12 år). För det första fann Frederick att respondenterna (80 %)

föredrog att rädda liv fördelat på tre generationer (enligt (1) 100 (2) 100 (3) 100, framför (1) 300 (2) 0 (3) 0) – vilket indikerar negativa tidspreferenser, då man ”skjuter upp”

räddandet av 200 liv. Respondenterna (71 %) föredrog även programmet som var sekventiellt tilltagande, vilket även det sköt upp räddandet av liv fördelat på tre decennier, enligt: (1) 100 (2) 200 (3) 300 räddade människoliv, framför (1) 300 (2) 200 (3) 100 räddade människoliv.

Resultaten ger naturligtvis upphov till frågor. När respondenterna erbjöds en jämn fördelning över tid samt tilltagande sekventiell fördelning, kan man tolka det som att individerna

antingen har en negativ tidspreferens (man föredrar utfall som sker i framtiden över nutida utfall) eller en neutral tidspreferens (man är helt indifferent mellan nutida utfall och framtida utfall). Detta samtidigt som samma individer på frågor liknande de som undersökts i de Jämn sekventiell fördelning över tid

Vilket program föredrar du? (ringa in): A B Vilket program föredrar du? (ringa in): A B

Tilltagande/avtagande sekventiell fördelning över tid Program A räddar 300 liv i din generation; 0

liv i ditt barns generation och 0 liv i ditt barnbarns generation

Program B räddar 100 liv i din generation;

100 liv i ditt barns generation, och 100 liv i ditt barnbarns generation.

Program A blir mer effektivt över tid. Det räddar 100 liv i detta decennium, 200 i nästa decennium, och 300 liv i decenniet efter det.

Program B blir mindre effektivt over tid. Det räddar

300 liv i detta decennium, 200 liv i nästa decennium, och 100 liv i decenniet efter det.

(10)

4 tidigare studier (Cropper, Aydede & Portney, 1994, samt Johannesson och Johansson, 1997) som Frederick jämförde med och som endast erbjöd respondenterna att rädda liv i två olika tidpunkter (nutid gentemot framtid), gav resultat som antyder att individerna diskonterar framtida utfall. Detta indikerar att det inte var respondenternas tidspreferenser som skiljde sig åt, utan fördelningen som frågorna erbjöd respondenterna.

Fredericks resultat strider mot tidigare undersökningars slutsatser om individers diskontering av framtida utfall, och det tidspreferensantagande som dagens diskonteringsmodeller är uppbyggda på (att individer innehar strikt positiva tidspreferenser). Till vår kännedom har inga studier undersökt individers samhälleliga tidspreferenser när de erbjuds sekventiella fördelningar över tid (jämn fördelning, tilltagande fördelning etcetera) varken innan Frederick eller senare i stated preference-undersökningar. Ska individers aggregerade

tidspreferenser för samhällsresurser användas som ”δ-parametern” (den rena tidspreferensen) i Ramsey-ekvationen är det naturligtvis nödvändigt att tidspreferenserna överensstämmer med hur diskonteringen sker. Vi anser det därför intressant att ytterligare undersöka de anomalier Fredericks resultat uppvisade.

1.2 S yfte & frågeställningar

Att undersöka individers samhälleliga tidspreferenser, när de erbjuds sekventiella fördelningar över tid.

• Hur väl överensstämmer nationalekonomins antagande om individers tidspreferenser (strikt positiva och stationära) med individers faktiska tidspreferenser?

• Hur skiljer sig individers tidspreferenser åt med avseende på olika samhällsdomän (monetära medel och räddandet av liv)?

1.3 A vgränsning

Vi kommer att definiera individers samhälleliga tidspreferenser (δ-parametern i Ramsey-ekvationen) enligt Ramsey-ekvationen: Samhällelig diskonteringsränta = δ + ε * g I Ramsey-ekvationen definieras δ som den ”rena tidspreferensen” och katastrofrisken. Den rena tidspreferensen – som endast berör och viktar utfall med avseende på vid vilken tidpunkt utfall sker – är besvärlig att mäta. Detta då det är svårt att säkerställa att respondenterna enbart tar hänsyn till tidspreferensen, trots en uppmaning till dem om att det är den som efterfrågas. För studiens interna validitet kommer vi därför istället att specificera att de

(11)

faktorer som - förutom den rena tidspreferensen – påverkar/kan påverka Ramsey-ekvationens bestämning av diskonteringsräntan, ska hållas konstanta. Vägledning kring vilka faktorer som påverkar/ska påverka utgår från den aktuella diskussionen bland ekonomer och de riktlinjer som där ges. Den relativa vikt som respondenterna därefter ger till olika utfall, kommer vi definiera som respondenternas tidspreferenser, med syftet att mäta deras rena tidspreferens.

Då alla individers antas ha en positiv tidspreferens inkluderas även det antagandet vid

antagandet av ”stationäritet”. I exempelvis discounted utility modellen hade man naturligtvis kunnat applicera en neutral eller negativ stationäritet, dock är syftet i denna uppsats att undersöka hur väl nationalekonomins antaganden överensstämmer med individers faktiska tidspreferenser, därmed kommer vi avgränsa oss till att undersöka huruvida de individer som uppvisar positiva tidspreferenser också har stationära tidspreferenser.

1.4 Forskningsbidrag

Denna studie bidrar med att vidare (efter Fredericks studie från 1999) utforska individers samhälleliga tidspreferenser när de erbjuds sekventiella fördelningar över tid. Det är till vår kännedom den enda studie som undersöker antagandet om stationära positiva tidspreferenser, för samhällsdomänerna liv och monetära medel, när de olika valen av utfall helt sker efter individers levnadstid. Vi bidrar också med försöket att explicit specificera att resterande parametrar i Ramsey-ekvationen hålls konstanta, med syfte att skapa likställda premisser till respondenterna i ansatsen att mäta individers rena samhälleliga tidspreferenser.

1.5 G enom förande

För att undersöka individers samhälleliga tidspreferenser när de erbjuds sekventiella utfall över tid kommer två sekventiella enkäter delas ut vid Linköpings universitet, med sex frågor vardera. Fem av frågorna berör jämna utfall över tid, med endast monetära medel i ena enkäten, och endast liv i den andra. En fråga (fråga 3) kommer att undersöka

tilltagande/avtagande utfall och denna fråga kommer att skifta samhällsdomän (exempelvis kommer den enkät som innehåller fem jämna utfall av liv ha en monetär

tilltagande/avtagande-fråga).

För att undersöka studiens (de två sekventiella enkäternas) externa validitet, kommer ytterligare två matchningsenkäter delas ut för att undersöka om det är de instruktioner som ges i de sekventiella enkäterna, som skiljer sig ifrån tidigare studiers, som är anledningen till eventuella avvikelser ifrån tidigare studiers resultat. En ytterligare anledning är att då vi

(12)

6 genomför ett bekvämlighetsurval vid Linköpings universitet (specifikt studenter vid den Filosofiska fakulteten då urvalet huvudsakligen sker bland dessa), är det av intresse att undersöka om studenterna som population skiljer sig ifrån tidigare studiers respondenter – och om det i sig är anledningen till eventuella avvikelser från tidigare studiers resultat. Dessa två matchningsenkäter kommer inte explicit att jämföras med de sekventiella enkäterna, utan gentemot tidigare matchningsstudier och är endast till för att undersöka den externa

(13)

2 Teori

Inledningsvis kommer vi att redogöra för hur den samhälleliga diskonteringsräntan bestäms i Ramsey-ekvationen. Därefter hur appliceringen av diskonteringsräntan går till i den

exponentiella diskonteringsmodell som idag används, Paul Samuelsons (1937) discounted utility model (2.1). Därefter redogör vi för vad som bland ekonomer anses kan/ska påverka bestämningen av diskonteringsräntan i Ramsey-ekvationen genom en sammanfattning av teoretiska diskussioner bland ekonomer (2.2). Detta kommer att underlätta förståelsen för hur enkäten senare har konstruerats, där ambitionen har varit att hålla alla inverkande parametrar i Ramsey-ekvationen konstanta – förutom den rena tidspreferensen.

2.1 Sam hällelig diskontering idag i R am sey-ekvationen

Frank Ramsey presenterade 1928 följande formalisering av diskontering av samhällsmedel:

Samhällelig diskonteringsränta = δ + ε * g

Ekvationens första parameter δ består av två delar, dels den rena tidspreferensen som antas vara positiv, och motiveras av att individer är ”otåliga” och därmed värderar nutida

konsumtion högre än framtida. Parameterns andra del tar hänsyn till risken att investeringarna inte blir realiserade eller begränsade utav exempelvis en naturkatastrof. Ekvationens två andra parametrar (g och ε) berör tillväxttakten och marginalnyttan av samhällets välstånd. Dels g som är tillväxttakten av konsumtionsvaror (BNP), som motiveras av att samhället kan omvandla nutida resurser till en större mängd framtida – framtiden kommer således att ha ett större ”välstånd”. En multiplikation av g sker med ε, som är den absoluta elasticiteten av marginalnyttan av BNP-tillväxten. Parametrarna g och ε tar därmed hänsyn till att välståndet är högre i framtiden varpå marginalnyttan av ytterliggare välstånd är/antas vara lägre i framtiden än i nutiden (då man ej har ett lika omfattande välstånd). Sammanfattningsvis sker diskonteringen i Ramsey-ekvationen dels genom samhällets rena tidspreferens samt risken för exempelvis en naturkatastrof, och dels genom antagandet att välståndet är högre i framtiden varpå ytterliggare välstånd har en lägre marginalnytta än i ett tidigare skede då man är ”fattigare”.

Genom diskonteringsräntan kvantifieras sedermera hur samhället värderar olika nyttor och kostnader med avseende på vid vilken tidpunkt de utfaller. Appliceringen och beräkningen sker i Paul Samuelsons discounted utility model från 1937 och kan uttryckas på följande vis:

(14)

8 Där V är lika med den kvantifierade nyttan av ett/flera utfall (x1, x2,...xt). Lilla v är lika med den omedelbara nyttan - den nyttan som samhället värderar ett utfall till utan att behöva ”vänta” på utfallet (absoluta nyttan av utfallet utan diskontering). (x) är utfallet vid tidpunkt t, exempelvis ett antal räddade liv ett specifikt år. p är lika med diskonteringsräntan och (1 + p) blir diskonteringsfaktorn; den faktor som utfallet diskonteras med. Denna faktor är sedan exponentiellt växande som visas av att funktionen är upphöjd till t, vilket vanligtvis är det antal år som utfallet är uppskjutet med. I samhällsekonomiska kalkyler diskonteras sedan utfallen med diskonteringsfaktorn varpå man beräknar utfallets nuvärde – det värde som samhället idag (”nu”) värderar utfallets nytta till vid den framtida tidpunkten. Nedan beskrivs hur beräkningarna sker:

I exemplet är PV lika med nuvärdet, C står för monetära kostnader och H för hälsonyttor. H behöver naturligtvis inte vara en ”hälsonytta” utan diskonteringen sker på samma vis med exempelvis rent monetär nyttor. Vidare är (1 + r/i ) diskonteringsfaktorn som beskrevs ovan (där r och i är diskonteringsräntan) som är upphöjd till t (vanligtvis antal år). Framtida utfall diskonteras genom att dividera utfallets kostnad (C) eller dess nytta (H) med

diskonteringsfaktorn upphöjd till t. I tabellen nedan exemplifieras nuvärden, i detta fall hur många räddade liv i framtiden som är lika med ett räddat liv idag vid olika

diskonteringsräntor.

I modellen (discounted utility model) och i dess exponentiella utformning antas stationäritet, vilket innebär att relationen mellan två värden är densamma oavsett när i tiden de ligger. För att ta tabellen (1) som exempel: Diskonteringen mellan år 0-50 är densamma som mellan år 50-100. Sifforna är avrundade vilket innebär att de i sin avrundade form inte matematiskt blir fullt korrekt representativa. Men för diskontringsräntan 3% innebär det att diskonteringen mellan år 0-50 (1 / 4,4) är lika stor som diskonteringen mellan år 50-100 (4,4 / 19,2) . Vid ett tidsavstånd på 0-50 år så värderas ett liv år 50 till ca 1/ 4,4 eller endast 0,23 gånger jämfört med ett liv idag (år 0). Även om vi flyttar fram tiden 50 år så värderas ett liv om 100 år T a b e l l 1 - A n t a l e t f r a m t i d a l i v s o m v i d o l i k a d i s k o n t e r i n g s r ä n t o r v ä r d e r a s l i k v ä r d i g t m e d e t t l i v i d a g År i framtiden 3% 5% 10% 0 1 1 1 50 4.4 11.5 117.4 100 19.2 131.5 13780.6 Ränta

(15)

endast till 0,23 av vad ett liv om 50 år värderas till. Denna konstanta relation är vad stationäritet innebär och vad som antas i discounted utility modellen och därmed i samhällsekonomiska kalkyler. Individer antas därmed ha positiva och stationära tidspreferenser.

2.2 Skall kostnader (m onetära m edel) och nyttor (hälsa)

ha olika räntor?

I samhällsekonomiska kalkyler kvantifieras nyttor och kostnader - som exempelvis ett infrastrukturprojekt skulle leda till. Värderingen sker kvantitativt i form av enheten

”monetära medel” både för nyttor (hälsa) som för kostnader (monetära medel). Naturligtvis

kan även hälsa vara en kostnad och monetära medel vara en nytta, men vanligtvis är hälsa en nytta och monetära medel en kostnad. Idag används samma diskonteringsränta både hälsa

och för monetära medel av de flesta länder och myndigheter. Det finns dock vissa undantag, på uppgift av Parouty et al. (2014) så är Holland och Belgien de enda länderna som idag använder sig av olika räntor för monetära medel och hälsa. Det första landet som applicerade skilda diskonteringsräntor var Storbritannien, med 1,5% för hälsa och 6% för monetära medel. Efter bara något år så ändrade man sig dock och 2003 återgick man istället till en enhetlig ränta på 3,5% som även gäller idag (HM Treasury, 2013).

Bakgrunden till att vissa länder valt att använda sig av olika räntor är att det länge förts en teoretisk diskussion bland ekonomer kring huruvida olika räntor skall användas. Bland de ekonomer som argumenterat för att diskonteringen skall ske med samma ränta är exempelvis Weinstien och Stason (1977). De hävdade att om hälsa (exempelvis människoliv) kan

värderas kvantitativt i samhällsekonomiska kalkyler så kan också alla kostnader och nyttor beräknas i monetära medel. Därför ska samma ränta också användas, i annat fall uppkommer inkonsistens (man är ej konsekvent i sin beräkning) då man applicerar olika räntor på olika monetära utfall. Även Keeler och Cretin (1983) argumenterade för att samma ränta skulle användas genom att illustrera med nedanstående paradox som de påpekade att införandet av olika räntor skulle innebära.

Exempel på paradoxargumentet:

Program A kostar 100 000 SEK och räddar 1 liv. Cost-Benefit-ratio = 100 000/1

(16)

1 0 exemplet ovan att vara konstant. Men om nyttan (det räddade livet) inte diskonteras men

samtidigt diskonteras kostnaderna (de monetära medlen) då skulle detta leda till att cost-benefit-ration höjs för vart år vi skjuter upp kostnaderna. Värderingen av kostnaderna skulle helt enkelt sjunka för varje år medan värderingen av nyttorna är konstant. Därmed skulle ett evinnerligt uppskjutande av investeringsprogrammet bli lönsamt. Både inkonsistent- och paradoxargumentet har dock fått utstå kritik av bland annat Gravelle och Smith (2001) samt Van Hout (1998). Gravelle och Smith menade att hälsas relativa värde inte behöver vara konstant över tid. Utan om hälsa stiger i relativt värde (exempelvis genom att populationen ej växer men att BNP gör det) gentemot monetära medel kan en lägre diskonteringsränta för hälsa vara berättigad. Van Hout argumenterade emot paradoxargumentet som han menade var en teoretisk konstruktion och inte en praktisk realitet. Van Hout påpekade att politiska beslut kring samhällsresurser inte kommer att skjutas upp evinnerligt även om en kalkyl anser det rationellt.

(17)

3 Tidigare forskning

Inledningsvis redogörs för den vanligaste metodiken för att undersöka/mäta individers tidspreferenser (3.1). Därefter redogör vi för tidigare forskning på området med den metodik som denna uppsats använder sig av (experimentell) (3.2-3.3), där 3.3 redogör specifikt för Fredericks studie med sekventiella utfall (Fredericks studie genomfördes 1999, men publicerades även 2003 varav en del kommentarer från Frederick är från 2003).

3.1 M etodik för bestäm ning av diskonteringsräntor

Fältstudier (revealed preferences) genomförs via observationer av människors beteende i

deras ”verkliga liv”. Exempelvis genom att studera risk och lönerelationer i individers jobbval, där ett högre risktagande kan erbjuda möjligheten till en högre nutida livskvalitet men en potentiellt kortare livstid. Fördelen med metodiken är att beteendet som observeras är individers faktiska beteende i ”verkliga livet”. Vid en hypotetisk valsituation hade man istället kunnat tänka sig att individerna valde på ett vis i den hypotetiska valsituationen men sen agerade på ett annat vis i det verkliga livet. (Frederick & Loewenstein 2002)

Experimentella studier (stated preferences) ställer respondenter inför hypotetiska eller reella

scenarier, exempelvis att rädda liv idag eller i framtiden. Detta kan ske med exempelvis papper och penna, datorbaserade frågor eller intervjuer. Nackdelen med stated preference-studier är dock att i hypotetiska scenarier kommer eventuellt inte respondenterna att tänka över alternativen särskilt noggrant, eller att de inte besvarar frågeställningar på samma sätt som de gjort om scenariot utspelats i ”verkliga livet”. Även vid reella situationer (som att respondenterna får en reell summa pengar) är det en ”konstlad verklighet” som eventuellt inte leder till att individerna tar samma beslut som de hade gjort i verkliga livet (Frederick & Loewenstein 2002). Nedan exemplifieras alternativa frågemetoder för att exempelvis undersöka individers tidspreferenser i stated preference-undersökningar.

Vanligt förekommande frågemetodik:

• Matchningsfrågor: A idag eller ___ många A om 2 år. • Direktval: A eller B

• Prissättningsfrågor: Hur många B värderar du A till?

• Rankningsfrågor: Värdera A jämfört med B på en skala 1-10.

(18)

1 2 mellan två alternativ med olika tidshorisonter eller när de anser att ett alternativ är precis på marginalen är bättre än det andra, kan man sedan beräkna vad respondenternas svar skulle motsvara vid en exponentiell applicering av en diskonteringsränta. Värderas något om 100 år till 0,01 jämfört med idag (1) så kan man sedan beräkna en diskonteringsränta. I detta fall ca 4,7% (1,047 ^100 ≈ 1/0,01).

3.2 Skattning av sam hälleliga diskonteringsräntor

A l l a d i s k o n t e r i n g s r ä n t o r s o m n ä m n s n e d a n ä r å r l i g a r ä n t o r .

Ett flertal stated preference-studier har gjorts på samhälleliga domäner under de senaste decennierna där både metodiken och tidshorisonterna har varierat bland undersökningar. Cropper, Aydede, & Portney genomförde studier både 1991, 1992 och 1994 och som bland annat var de som Frederick (1999) använde som jämförelsestudier. Vi har dock endast haft tillgång till studien från 1991: Cropper, Aydede, & Portney (1991) använde telefonintervjuer och undersökte individers tidspreferenser för räddandet av liv med matchningsfrågor och direktvalsfrågor. Två senare studier är Cairns & van der Pol (2000) och Chapman (2001). Cairns & van der Pol (2000) använde postutskick och undersökte hur individer ville fördela samhälleliga monetära medel över tid genom matchningsfrågor och en tidshorisont på upp till 19 år. Chapman (2001) är den studie som undersökt de längsta tidshorisonterna, Chapman använde sig av direktvalsfrågor genom pappersenkäter och studerade bland annat räddandet av människoliv med tidshorisonter på upp till 1 000 år. På senare år har elektroniska hjälpmedel förenklat metodiken. Meerding et al. (2010) och Parouty et al. (2014) använde webbenkäter och erbjöd respondenterna två val där det senare valet förminskades tills respondenterna föredrog det alternativet. Både studierna undersökte hälsa (levnadsår med god hälsokvalitet, QALYS) och monetära medel med tidshorisonter på upp till 40 år. Parouty et al. (2014) undersökte visserligen individuella utfall men argumenterar för att

undersökningens syfte är att ge vägledning till diskonteringsräntor för samhälleliga medel. I tabellen nedan finns en sammanfattning av de diskonteringsräntor som studierna ovan har rapporterat, beräknade på respondenternas svar.

(19)

T a b e l l 2 – S a m m a n f a t t n i n g a v b e r ä k n a d e

d i s k o n t e r i n g s r ä n t o r i t i d i g a r e s t a t e d p r e f e r e n c e - s t u d i e r

Diskonteringsräntorna varierar från nära 0 vid tidshorisonten 1000 år till 13,5 % vid tidshorisonten 5 år. För att läsaren ska få en uppfattning av hur vanligt förekommande det varit i tidigare studier att respondenterna uppvisat negativa eller neutrala tidspreferenser har vi även sammanställt en tabell över andelen respondenter som uppvisat detta. Då alla studier inte redogör för andelen som uppvisat neutrala eller negativa tidspreferenser finns inte alla studier representerade i sammanställningen nedan.

T a b e l l 3 - S a m m a n f a t t a n d e t a b e l l ö v e r a n d e l e n i n d i v i d e r s o m i t i d i g a r e s t a t e d p r e f e r e n c e - s t u d i e r u p p v i s a t n e u t r a l a e l l e r n e g a t i v a t i d s p r e f e r e n s e r Författare & publikationsår Tidshorisont Ränta (monetära medel) Ränta (liv) Ränta (hälsa) Stickprovs storlek 100 år 25 år 2,7% 6,5% 1600 1600

Cairns & van der Pol 2000 1 år 20% 2000 1000 år 0% 57 500 år 1% 57 100 år 2,5% 57 10 år 9% 57 40 år 1,1% 204 10 år 4,8% 204 5 år 6,6% 2,7% 204 40 år 6,5% 0,8% 847 5 år 13,5% 5% 847 Parouty et al. 2014 Chapman 2001 Meerding et al. 2010 Cropper, Aydede, & Portney 1991 Författare, publikationsår Tidshorisont Neutral (hälsa) Neutral (liv) Neutral (monetära medel) Negativ (liv) Stickprovs storlek 40 år 15% 204 10 år 17% 7% 204 5 år 26% 9% 204 100 år 10% 1600 25 år 10% 1600 Chapman, 1000 år 27% 57 2001 100 år 27% 57 25 år 27% 57 Meerding et al., 2010 Cropper, Aydede, & Portney, 1991

Negativ = andel som uppvisat negativ tidspreferens (diskonteringsränta < 0) Neutral = andel som uppvisat neutral tidspreferens (diskonteringsränta = 0)

(20)

1 4 Som tabellen visar har endast knappt 30 % uppvisat neutrala tidspreferenser och 10 %

uppvisat negativa tidspreferenser i tidigare studier. Den övergripande majoriteten har alltså uppvisat positiva tidspreferenser vilket innebar att man värderar framtida utfall lägre än nutida (framtida utfall diskonteras).

3.3 Fredericks enkätresultat

3.3.1 Direktval

F i g u r 3 – D i r e k t v a l ( ö v e r s ä t t n i n g f r å n F r e d e r i c k , 1 9 9 9 )

Program A kommer att rädda 100 liv nu. Program B kommer rädda 7000 liv om 100 år.

Vilket program skulle du välja (ringa in) A B

Varje år dör människor i USA på grund av exponering för miljöutsläpp. Om det inte finns program som reglerar dessa utsläpp kommer 100 människor att dö i år, och 7000 att dö om 100 år. Staten måste välja mellan två nya program för att reglera dessa utsläpp

Denna fråga hämtade Frederick från Cropper, Aydede, & Portney och deras studier från 1991, 1992, 1994. Fredericks studies resultat; där 78% av respondenterna föredrog program A (80/103 respondenter) var snarlikt det resultat Cropper, Aydede, & Portney (1991, 1992, 1994) rapporterat, där 70 % av respondenterna föredrog program A. Detta ansåg Frederick indikerade att studierna hade jämförbara stickprov. För att sedan testa robustheten i

stickprovets tidspreferenser erbjöd Frederick sedan respondenterna bland annat de sekventiella frågorna som finns nedan. (Frederick 1999)

3.3.2 Sekventiellt tilltagande/avtagande fördelning

F i g u r 4 – T i l l t a g a n d e o c h a v t a g a n d e s e k v e n s ( ö v e r s ä t t n i n g f r å n F r e d e r i c k , 1 9 9 9 )

Program A som sköt upp räddandet av 200 liv från det nuvarande decenniet till det 3:e, föredrogs av 71 % (139/196) av respondenterna – vilket indikerar att respondenterna föredrog

(21)

framtida utfall över nutida. Frederick kommenterade: ”Since Program A effectively delays

200 “units” of life saving from the first decade to the third decade, this result could be interpreted as implying that future lives are actually valued more highly than current lives (Frederick, 2003, s. 45). En värdering som skulle kunna innebära en negativ tidspreferens,

men som Frederick påpekar: “(Of course, if respondents extrapolated the sequence beyond

the specified three decades, the total number of lives saved would no longer remain equal for the two programs, and the preferences would not necessarily imply that future lives are valued more highly.)” (Frederick, 2003, s. 45).

Resultatet kontrasterade tidigare studier och respondenternas svar när Frederick replikerade deras frågor (se 3.3.1), men som Frederick påpekade kunde respondenterna ha uppfattat frågan som att den fortsatte att bli ”mer effektiv över tid” även efter det 3:e decenniet. Tolkningen av respondenternas preferenser blir därmed något oklar.

3.3.3 Sekventiellt jämn fördelning

F i g u r 5 – S e k v e n t i e l l t j ä m n f ö r d e l n i n g ( ö v e r s ä t t n i n g f r å n F r e d e r i c k , 1 9 9 9 )

Jämn fördelning över tid

Vilket program föredrar du (ringa in): A B

Program A räddar 300 liv i din generation; 0 liv i ditt barns

generation och 0 liv i ditt barnbarns generation

Program B räddar 100 liv i din generation; 100 liv i ditt barns

generation, och 100 liv i ditt barnbarns generation.

Även i denna fråga uppgav respondenterna att de föredrog att skjuta upp räddandet av liv till ett senare skede. Ca 80 % (157/196) föredrog program B som räddade liv i alla tre

generationer istället för endast den nuvarande. Frederick kommenterade: “The question

formats used by Cropper, Aydede, and Portney (1991, 1992, 1994) or Johanneson & Johansson (1997) deprive respondents of the opportunity to express concerns for equity, by forcing them to choose between two inequitable programs − one that saves all lives now and none in the future or another that saves all lives in the future and none now. Thus, the substitution rates inferred from responses to those questions may not reflect concerns about equity that are clearly important.” (Frederick, 2003, s. 46)

Frederick gjorde senare en uppföljningsstudie på 190 masterstudenter vid Massachusetts Institute of Technology. Respondenternas tilldelades slumpmässigt en av två enkäter där program A antingen innehöll 300 eller 500 räddade liv i den nuvarande generationen.

(22)

1 6 Resultat: 56% (53/94) föredrog Program A när det räddade 300 liv. 71% (68/96) föredrog Program A när det räddade 500 liv.

Sammanfattningsvis:

• 71% (129/196) föredrog den sekventiellt stegrande fördelningen.

• Ca 68% (198/290) föredrog programmet som räddade liv jämnt fördelat över tre generationer i de två studierna.

• När respondenterna erbjöds en jämn fördelning över tid föredrog 29% program B även då program A innehöll totalt 200 fler räddade liv.

Resultaten i Fredericks ”robusthetstest” väckte ett frågetecken till tidigare studiers resultat, som hade indikerat att individer värderade framtida utfall, exempelvis att rädda framtida liv, lägre än nutida. När Frederick erbjöd respondenterna en jämn fördelning och en tilltagande fördelning uppvisade respondenterna helt motsatta tidspreferenser, som indikerade att de istället föredrog framtida utfall eller åtminstone inte värderade dem lägre än nutida.

(23)

4 Metod

Inledningsvis redogörs för enkätmetodiken (4.1). Därefter hur enkäten är utformad (4.2-4.3) där stor vikt lagts vid enkätens validitet och därmed till stor del även studiens reliabilitet – med lärdomar från tidigare studier. Avslutningsvis hur studien genomfördes samt hantering utav bortfall och inkonsistenta svar (4.4). Metodkritik återfinns där vi anser att det relevant, i detta metodkapitel men också i diskussionen.

4.1 Enkätmetodik

För att få en direkt jämförelse till tidigare studier som använt samma frågemetodik i en samhällskontext, kommer vi att utgå från samma metodik (direktval) som Frederick (1999) – då Frederick är den enda som undersökt sekventiella fördelningar i en samhällskontext. För att även kunna få en uppskattning av storleken på respondenternas preferenser kommer vi även lägga till två matchningsfrågor (fråga 2 och 5) efter fråga 1 och 4. Syftet med dessa är att försöka kvantifiera respondenternas uppvisade preferenser i föregående fråga. En noggrannare redogörelse finns nedan i avsnitt 4.2.

Den interna validiteten avser forskningsansatsen; att den metod som forskningen använder för att besvara en frågeställning faktiskt möjliggör och leder till att frågan besvaras korrekt (Cohen et al. 2014). Uppsatsens ansats är att undersöka individers rena tidspreferenser,

definierad utifrån Ramsey-ekvationen, och då måste alla andra variabler i Ramsey-ekvationen hållas konstanta. I annat fall kan undersökningen istället möjliggöra för att mäta både

individers rena tidspreferenser och exempelvis individers uppskattning av Sveriges framtida BNP-tillväxt.

Den externa validiteten syftar till att undersökningen ska kunna genomföras av någon annan med ett likvärdigt resultat. Uppsatsens stickprov är inte slumpmässigt och kan därför inte hävdas representera någon annan grupp än just vårt stickprov. Genom att erbjuda

respondenterna valalternativ som rymmer alla respondentens potentiella preferenser för den avsedda frågan minimeras dock problematiken med bristande extern validitet med avseende på att respondenten skulle uppge ett annat svar vid replikerad fråga. Då studiens instruktioner och frågekonstruktion skiljer från tidigare studiers, samt att vi genomför ett

bekvämlighetsurval vid Linköpings universitet, kommer vi även genomföra två

matchningsenkäter för att undersöka studiens externa validitet. Detta för att kunna se ifall det är något annat än den sekventiella fördelningen som eventuellt är orsaken till skillnader i

(24)

1 8 resultaten gentemot tidigare studier. Matchningsenkäterna kan förhoppningsvis ge en

vägledning till huruvida respondpopulationen är jämförbar med tidigare studier, samt om eventuella avvikelser beror på instruktionerna eller den sekventiella fördelningen alternativt en kombination. Matchningsenkäterna är endast till för att undersöka den externa validiteten och kommer ej att jämföras med de sekventiella enkäterna eller undersöka uppsatsen syfte.

4.2 Enkätdesign

För att undersöka uppsatsen syfte skapades två sekventiella enkäter med sex frågor vardera. Fem av frågorna (1/2/4/5/6) berör utfall som är jämnt fördelade över tid, med endast

monetära medel i ena enkäten och endast liv i den andra. I fråga 2 och 5 kommer

respondenterna få uppge det extra antal i utfallet period 1 som hade behövts för att de skulle byta program i föregående fråga (fråga 1 respektive 4). Exempelvis, hur många extra antal

räddade liv hade behövts räddas i det programmet du ej valde i fråga 1 för att du istället skulle välja detta program? Fråga 3 kommer att undersöka tilltagande/avtagande utfall och

denna fråga kommer att skifta samhällsdomän (den enkät som innehåller fem frågor om liv, kommer ha en monetär tilltagande/avtagande fråga och vice versa). Fråga 3 är ett replikat av Fredericks fråga (för domänen liv) och därmed är ”indifferent” ej valbart som alternativ i denna fråga. Enkäten i sin helhet (liv-enkäten) presenteras på nästa sida. Enkäten för monetära medel finns i appendix (1.3).

(25)

Fråga 1

Investeringsprogrammen kommer inte rädda fler liv utöver vad som står uttryckt nedan.

Program 1 Program 2

150 liv räddas år 0-10 50 liv räddas år 0-10 0 liv räddas år 11-20 50 liv räddas år 11-20 0 liv räddas år 21-30 50 liv räddas år 21-30

Vilket program föredrar du? (Ringa in) 1 2 Indifferent

Fråga 2

Fyll i antal liv _____ Fråga 3

Investeringsprogrammen kommer inte generera ytterligare upprustningar än vad som står uttryckt nedan

3 miljarder SEK år 0-10 1 miljarder SEK år 0-10 2 miljarder SEK år 11-20 2 miljarder SEK år 11-20 1 miljard SEK år 21-30 3 miljarder SEK år 21-30

Vilket program föredrar du? (Ringa in) 1 2 (indifferent ej valbar) Fråga 4

Fråga 5

Fråga 6

Svenska staten undersöker två investeringsprogram som kommer rädda människoliv under en 30-årsperiod.

Investeringskostnaden (som betalas idag) och det totala antalet räddade liv är desamma i båda programmen, men tidpunkterna när liv kommer att räddas skiljer sig dock åt mellan programmen:

Baserat på ditt val i fråga 1: Hur många fler liv hade behövt räddas år 0-10, i det programmet du inte valde i fråga 1, för att du istället skulle välja detta program?

Svenska staten undersöker två investeringsprogram som kommer generera upprustningar under en 30-årsperiod.

Investeringskostnaden (som betalas idag) och värdet av upprustningarna (till vård/skola/omsorg/infrastruktur) är desamma för båda programmen, dock så skiljer sig tidpunkterna för när upprustningarna utfaller åt:

Fyll i antal liv _____

Baserat på ditt val i fråga 4: Hur många fler liv hade behövt räddas år 0-60, i det programmet du inte valde i fråga 4, för att du istället skulle välja detta program?

(26)

2 0 Då vi genomför ett bekvämlighetsurval som inte kan hävdas representera en större population än stickprovet i sig, samt att de sekventiella enkäterna innehåller instruktioner som inte är identiska med tidigare studiers, genomför vi även två matchningsenkäter. Syftet är att undersöka de två sekventiella enkäternas externa validitet; huruvida eventuella avvikande resultat beror på Linköpings studenter (specifikt studenter vid den Filosofiska fakulteten då urvalet huvudsakligen sker bland dessa) som population eller de instruktioner vi lagt till som skiljer sig ifrån tidigare studiers. Dessa två matchningsenkäter är endast till för den externa validiteten och kommer alltså ej att undersöka uppsatsen syfte. Inga jämförelser till de två sekventiella enkäterna (som ingår i denna uppsats) kommer att göras utan endast en jämförelse med tidigare matchningsenkätstudier. Varje enkät innehåller fyra frågor med samma tidshorisonter som i de sekventiella enkäterna. Tre av dem är matchningsfrågor där respondenterna får uppge det utfall för period 3 som hade fått dem att avstå från utfallet i period 1. Den tilltagande/avtagande sekventiella frågan är densamma förutom att det inte specificeras med överskriften ”inga mer utfall kommer att ske förutom vad som står uttryckt nedan”. Detta då det inte specificerades i Fredericks enkät och han är den enda som

genomfört en liknande fråga. Nedan finns ett exempel på matchningsenkäten. matchningsenkäten i sin helhet, med rätt siffror, finns i appendix 1 (1.4 samt 1.5).

• Fråga 1, 3 och 4: Fyll i antal liv/upprustningar för program 2 som hade fått dig att välja det programmet istället för program 1___

• Fråga 2: Vilket program föredrar du (ringa in)? 1 2

Varje enkät (både de sekventiella och matchningsenkäterna) bestod av ett A-4 som på framsidan innehöll instruktioner för att hålla alla inverkade parametrar i Ramsey-ekvationen konstanta, förutom den rena tidspreferensen. I teoriavsnittet redogörs för hur och varför dessa variabler påverkar Ramsey-ekvationen. Då ekonomer anser dem vara relevanta variabler för att diskontera framtida utfall är det även möjligt, och kanske även troligt, att respondenterna anser dem relevanta (vilket även dokumenterats i tidigare studier, exempelvis Chapman, 2001). Det är därför nödvändigt att hålla dem konstanta; BNP, inflation, population och förväntad levnadslängd hölls alla konstanta (0 % tillväxt), vi specificerade även att ingen risk F i g u r 7 – E x e m p e l p å h u r m a t c h n i n g s e n k ä t e r n a ä r u p p b y g g d a

Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Utfall: program 1 3/0/0 3/2/1 6/0/0 12/0/0 Utfall: program 2 0/0/_ 1/2/3 0/0/_ 0/0/_

Domän Liv Monetär Liv Liv

(27)

innefattades i besluten utan att alla val skulle inträffa med 100 % säkerhet. Vi uttryckte också att det inte fanns något rätt eller fel svar på enkätfrågorna utan att vi eftersökte

respondenternas egen åsikt. Instruktionen i sin helhet finns i appendix (1.1).

Nackdelen vi såg på förhand med instruktionen var att innehållet kräver viss förkunskap eller att respondenterna inte vet hur de ska hantera uppgifterna och därmed ger mindre precisa svar som sämre överensstämmer med deras faktiska tidspreferenser. Det är också möjligt att några respondenter ej ”accepterar” dess sanningshalt medan några gör det. Vi anser dock att

instruktionens innehåll är nödvändiga inledningspremisser när man försöker mäta individers samhälleliga (rena) tidspreferenser. I annat fall hade respondenternas svar, åtminstone teoretiskt, kunnat påverkas av de andra parametrarna (vilket även har dokumenterats i tidigare studier, t ex levnadslängden (Bobinac & Brouwer, 2011) och risk (Chapman, 2001 samt Frederick 1999)).

På enkätens framsida uttrycktes att det inte fanns något rätt eller fel svar på enkäten, utan vi var endast intresserad av respondenternas egen åsikt. Denna formulering avser att

respondenternas beslut ska tas utifrån vad de anser samhället borde välja, enligt deras egen samhälleliga tidspreferens. Tidigare studier skiljer sig åt, vissa frågar respondenterna helt enkelt vilket program de föredrar (Frederick 1999) medan andra (Meerding et al., 2010) specificerar att beslutet ska tas utifrån perspektivet ”samhällets preferens” eller ”samhällets bästa”. Meerding et al. (2010) hänvisar exempelvis till att beslutet därmed kan hävdas påminna om John Rawls (1971) och hans teoretiska argumentation om ”val bakom en slöja av okunnighet” (Rawls argumenterar för att ett moraliskt korrekt samhällssystem är det som individer skulle föredra om de inte visste vilken position i samhället de skulle få, rik eller fattig etcetera – därav devisen; ”val bakom en slöja av okunnighet”). Då samhälleliga beslut i dagens demokratiska samhällen dock tas utifrån perspektivet ”individers preferenser av samhällsmedel” (genom demokratiska val och samhällsekonomiska kalkyler där aggregerade individpreferenser sammanställs) har vi därav också valt den ingångspremissen för

respondenterna, då följer att det är deras egna preferenser (åsikter) av samhällsdomäner vi ska undersöka.

4.3 M otivering frågor

4.3.1 Frågornas instruktioner

Frågornas instruktioner, dels på framsidan men även frågornas egna instruktioner, är framtagna efter återkoppling från pilotundersökningar och efterföljande bedömningar samt

(28)

2 2 lärdomar från tidigare studier. Vad vi har försökt åstadkomma - med avseende på studiens interna validitet - är en fråga som i så hög grad som möjligt erbjuder och uppfattas av respondenterna med likställda premisser. Vi har därför undvikit att använda oss av specifika termer som vaccin, miljökatastrofer, cancerforskning etcetera som i pilotundersökningarna visade att effekterna och tillförlitligheten till effekternas utgång skiljde sig åt emellan respondenterna, med avseende på vad som orsakade effekterna (vaccinet, miljökatastrofen etcetera).

Fråga 1, 4- och 6 undersöker individers tidspreferenser när de erbjuds en jämn fördelning över tid. Fråga 2 och 5 försöker att kvantifiera preferenserna uppgivna i föregående fråga (fråga 6 innehåller ej en uppföljning då vi generellt vill minimera antalet frågor och specifikt anser att det intressanta med fråga 6 är skillnaden gentemot fråga 4). Fråga 3 är ett replikat av Fredericks tilltagande/avtagande sekvensfråga, dock har vi lagt till instruktionerna tidigare beskrivna på framsidan och instruktionen som finns vid varje fråga:

”Investeringsprogrammen kommer inte rädda fler liv utöver vad som står uttryckt nedan.” Som är tillagd för att undvika att respondenterna ”extrapolerar” programmens utfall – exempelvis att de tror att den tilltagande fördelningen är fortsatt tilltagande även efter vad vi har uttryckt i frågan. I fråga 3 skiftar vi samhällsdomäner för att minimera påverkan mellan valen i de olika frågorna. I Fredericks (1999) studie uppvisades att respondenternas val påverkades av kontexten; till exempel att ett val redan gjorts vid samma tidshorisont fast med andra valalternativ. Då fråga 1 berör samma tidshorisont som fråga 3, varierar vi istället samhällsdomänen i denna fråga.

Valalternativet ”indifferent” lades till för att inte påverka respondenterna genom

svarsalternativen i någon riktning utan erbjuda alla potentiella alternativ. Nackdelen med detta som vi hade farhågor om på förhand var att då respondenterna inte har något givet incitament att lägga ner tid på att fundera kring sina preferenser kan ett erbjudet alternativ som ”indifferent” eventuellt innebära mindre nedlagd tid på enkäten. Alternativet indifferent kan ses som ett lätt val i en svår fråga vilket kan producera mindre precisa uppgifter av preferenser (Kahneman & Frederick 2002). Dock anser vi likväl att i sådana fall ska

metodiken (enkätundersökning utan givna respondentincitament) kritiseras generellt för dess tillförlitlighet; och ska den genomföras så anser vi det nödvändigt att som enkätframställare ej medvetet påverka respondenterna om resultaten ska anses relevanta.

(29)

4.3.2 Domänantal (liv/monetära medel)

Antalet liv (150/300/600) valdes med utgångspunkt av Fredericks (1999) frågor, med åtanke att vi har två samhällsdomäner som ska ha ”liknande” och realistiskt hanterbara domänantal. Då man i tidigare studier (för en sammanställning se Frederick & Loewenstein, 2002) funnit att individers tidspreferenser påverkas av storleken på domänen, exempelvis antalet liv, har vi därav valt att förändra domänantalet (liv eller monetära medel) vid varje förändrad

tidshorisont. Om en diskontering sker vid en förlängd tidshorisont så får domänantalet ett relativt minskat värde. Det är dock naturligtvis i princip omöjligt att detaljjustera bort denna effekt som beror på domänstorleken. För att få någon form av vägledning har vi studerat tidigare enkätundersökningar med avseende på de undersökta domänerna. Vi har valt att dubblera domänantalet vid varje tidshorisont (vilket approximativt innebär en eventuell diskontering från år 30 till år 180 på 0,5 %, som är likställt med HM Treasurys rena

tidspreferensparameter (HM Treasury, 2013)) vilket också får effekten att diskonteringen är avtagande då tidshorisonternas avstånd ökar för varje fråga (då tidigare studier funnit detta, exempelvis Chapman 2001). För de monetära medlen har vi valt summor för de jämna utfallen (15, 30, 60 miljarder SEK) vi ansåg dels är realistiska, dels i paritet med vad ett statistiskt liv är värderat till idag (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2012) och dels för att summorna ska vara ”hanterbara” i form av storlek för respondenterna.

För att kunna jämföra den tilltagande/avtgande-frågan emellan samhällsdomänerna har i valt samma ”liknande” numeriska sekvens i frågorna (100/200/300 i liv, 1/2/3 i monetära). Detta då heuristiskt beteende (respondenter som svarar utan någon egentlig analys av

frågeinnehållet utan bara väljer vad som ser ”lockande ut”, exempelvis en tilltagande sekvens när det erbjuds, bara för att den är tilltagande) bland respondenter är vanligt förekommande vilket försämrar enkätens reliabilitet (Kahneman & Frederick 2002). Då uppsatsen

frågeställningar innefattar att jämföra resultaten i de båda domänen, har vi valt att ställa respondenterna inför två numeriska sekvenser vi bedömer är relativt likvärdiga - 1/2/3 miljarder respektive 100/200/300 liv - med hänvisning till ett ”heuristiskt beteende”. För att minimera risken att det ena domänen påverkas till större grad av heuristiskt beteende än det andra.

4.3.3 Tidshorisont

Varje enkät innefattade tre olika tidshorisonter: 0-30 år, 0-180 år och 200-500 år. 0-30 år valdes för att överensstämma med fråga 3 (den sekventiellt tilltagande frågan) och eventuellt kunna se ifall individer som föredrar en jämn fördelning även har en preferens för den

(30)

2 4 sekventiellt tilltagande fråga 3 - vilket därmed kan implicera en negativ eller indifferent

tidspreferens.

0-180 valdes för att vi ska kunna jämföra med Fredericks generationsfråga – dock har vi gjort bedömningen att generationen som begrepp innefattar definitionssvårigheter då generationer överlappar varandra och därmed använt oss av 60-årsdifferenser med avseende på förväntad levnadslängd för respondenterna (20+60 ≈ svensk förväntad levnadslängd) (SCB, 2013). Därmed eliminerar vi även Fredericks formulering ”din generation, ditt barns generation, ditt barnbarns generation”, vilket Frederick uppger att han fick kritik för men som Frederick argumenterar är korrekt i sak (det är så generationer uppkommer) (Frederick, 1999). Men som vi tidigare berört anser vi studiens interna validitet vara grundläggande för studiens reliabilitet. Exempelvis vid en specificering av att det gäller ”ditt barns generation” är det inte otänkbart att respondenter som inte alls tänkt skaffa barn uppfattar frågan bokstavligt och därmed elimineras det alternativet för denne respondent, vilket ju ej är essensen med frågan, – även om eventuella barn naturligtvis kan inverka på tidspreferensen – utan att

respondenterna ska uppge sin samhälleliga rena tidspreferens.

200-500 år valdes för att undersöka ifall individer uppvisar stationära preferenser vilket har dokumenterats att individer ej har i ett flertal tidigare studier (exempelvis, Chapman, 2001). Därför kommer preferensen för tidigare konsumtion och räddandet av liv att avta, inte bara absolut men även relativt i form av avtagande diskonteringen tidsperioder emellan (varpå en eventuell diskonteringsränta blir lägre). Tidigare har detta undersökts genom att jämföra nutiden gentemot allt längre tidshorisonter, vi finner det dock intressant att istället applicera två tidsalternativ som ligger utanför respondenternas levnadstid. Vi misstänker att det eventuellt kan ligga en ”magnitudseffekt” med avseende på årtalet bakom tidigare studiers visserligen avtagande men likväl positiva diskonteringsräntor för längre tidshorisonter. Exempelvis att respondenterna uppger fler antal liv bara för att årtalet är ett ”stort tal” som 500 år, eller att när respondenter ställs inför allt längre tidshorisonter ”antar” de eventuellt att syftet är att de ska uppge ett större tal utan att egentligen reflektera över huruvida de värderar en längre tidshorisont lägre. A priori anser vi det inte nödvändigt att individer värderar en effekt lägre om 500 år än om 200 år, därav denna tidshorisont.

4.4 Enkätutdelningen 4.4.1 Urval

(31)

2015. Ett bekvämlighetsurval innebär att man väljer respondenter som är lättillgängliga, vilket är praktiskt, men det innebär vissa begränsningar. Då urvalet inte är slumpmässigt kan man t ex inte generalisera resultaten till studenter, eller befolkningen, i allmänhet (Saunders 2011). På grund av tid- och resursbrist har vi ändå valt att använda ett sådant urval.

Då studier, och därmed studenter, kan hävdas innebära ett uttryck för en lägre tidspreferens jämfört med andra grupper (då studier är en långsiktig investering vilket signalerar en låg tidspreferens) kan man även anta att ett liknande samband finns studenter emellan. Därmed har vi försökt att rikta in oss på den Filosofiska fakulteten då vi förhand antagit att studenter vid den Teknologiska fakulteten (då vår uppfattning är att teknologiska utbildningar generellt kräver en större mängd nerlagd studietid än utbildningar vid den Filosofiska fakulteten) har lägre tidspreferenser än studenter som sammantagen grupp vid hela universitet. Utdelning av enkäter skedde på olika delar av campus vid olika tider på dagen för att få ett blandat urval av personer. En jämn fördelning mellan kvinnor och män eftersträvades, vilket skedde per automatik då fördelningen på campus var jämn. Vad gäller instruktioner gavs inga sådana utöver det som står på enkäten. B-huset, där studenter vid Teknologiska fakulteten håller till, undveks på grund av ovan nämnd anledning. Sammantaget var 19 av 197 respondenter var studenter vid den Teknologiska fakulteten och resterande från den Filosofiska fakulteten.

4.4.2 Bortfall

Ungefär en tredjedel av de tillfrågade tackade nej till att medverka. De som tackade nej såg ofta ut att ha mycket att göra och uppgav också det som skäl i många fall, vilket borde tyda på att det inte blir några systematiska skillnader på grund av bortfallet . Bland de som medverkade skedde ett administrationsmisstag där nio av respondenterna inte blev uppmanade att uppge kön och fakultet. Inkonsistenta svar bestod i 22 enkätsvar av

respondenter som i fråga 1 och 4 antingen inte fyllde i fråga 2 och 5, samt fyllde i ”0” eller ”vet ej” i extra värde/räddade liv år 0-10. En förklaring till att respondenterna fyllde i ”0” kan vara att när vi formulerade fråga 2 och 5 i den monetära enkäten valde vi att inte uttrycka vilken talenhet (miljoner eller miljarder och så vidare) för att inte påverka respondenter hur mycket som man ”borde” kräva för att byta program. Dock kan det ha påverkat att frågornas alternativ var uttryckte i miljarder varpå respondenterna antagit att svaret ska uttryckas i miljarder. De respondenter som inte krävde en hel miljard kan därmed ha fyllt i ”0” för att uttrycka att respondenten inte kräver så mycket som en hel miljard. Samma resonemang kan gälla i livenkäten, respondenterna kan ha en preferens för ett program men likväl inte en så stark preferens att de kräver ett ”helt” liv för att byta.