Livsmedelsverket

Rapport 21 − 2004

Enkätfrågor om kost och

fysisk aktivitet bland vuxna

av Hanna Sepp, Ulf Ekelund och Wulf Becker

Innehåll

Metod och material...10

Design...10

Kost − enkätfrågor...10

24-timmars kostintervju (24-HDR) ...11

Fysisk aktivitet − enkätfrågor...11

Aktivitetsregistrering...12

Urval och svarsfrekvens ...13

Statistik − kost ...13

Statistik − fysisk aktivitet...15

Resultat − kost ...16

Respondenter ...16

Energiintag och energiutgifter...17

Extern validitet ...18 Reproducerbarhet ...22 FFQ som mått på kostkvalitet ...22 Fett...22 Kostfiber...29 Socker...32 Typ av kost ...33 Förändringar av matvanor ...33

Problem med att försöka äta näringsriktigt/hälsosamt ...33

Resultat – fysisk aktivitet ...34

Fysisk aktivitet från IPAQ-frågor...34

Fysisk aktivitet enligt ULF-frågor...38

IPAQ- och ULF-frågor ...40

Promenad eller cykling till arbetet ...40

Energiintag och energiutgifter...41

Indikatorsfrågorna i relation till Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel ...42

Måltidsordning och måltidstyp...44

Förslag till indikatorfrågor ...44

Fysisk aktivitet ...45 Valideringsmetoden...45 IPAQ-frågorna...45 ULF-frågan ...46 Slutsatser...47 Kost ...47 Fysisk aktivitet ...48 Referenser...49 Bilaga 1-5

Förord

Goda matvanor och säkra livsmedel samt ökad fysisk aktivitet är två av de elva

målområdena i den nya folkhälsopolitiken som antogs av riksdagen i april 2003. Dessa områden är därför viktiga att kunna mäta och bedöma i uppföljningen av folkhälsan, nationellt såväl som regionalt. Kunskap om mat och motionsvanor är också avgörande i planeringen av folkhälsoarbetet.

Frågor om matvanor och fysisk aktivitet ingår regelbundet i nationella och regionala undersökningar och används av bl.a. landstingen. Ofta är dessa frågor inte validerade och de är i många fall utformade på olika sätt, vilket försvårar eller omöjliggör jämför-elser. Mot bakgrund av detta initierade Statens folkhälsoinstitut ett arbete för att ta fram förslag till enhetliga och validerade frågor för olika levnadsvanor, där områdena kost och fysisk aktivitet ingick. En arbetsgrupp med erfarenhet av forskning om kostunder-sökningsmetodik tog fram ett underlag för frågor som kan användas som indikatorer för att beskriva utvalda matvanor (frukt och grönsaker, bröd, fisk) och näringsinnehåll, främst fett, socker och kostfibrer. Utgångspunkten var bl.a. analyser av kostdata från den nationella kostundersökningen Riksmaten 1996-97 och Malmö-kost-cancer undersök-ningen. Frågorna om fysisk aktivitet utvaldes med syfte att användas för att följa upp målet ”minst 30 minuter måttlig aktivitet om dagen”. Dessutom inkluderades frågor som tidigare använts i ULF-undersökningarna (undersökning om

levnadsförhållanden) som genomförs av statistiska centralbyrån (SCB).

Ett frekvensformulär med utvalda frågor om kost och fysisk aktivitet utarbetades och under 2003 genomförde Livsmedelsverket en valideringsstudie av formuläret. Arbetet utfördes av Hanna Sepp, med assistans av Marie Karpmyr. Ulf Ekelund, institutionen för idrottsmedicin, Örebro universitet, bistod med analys och tolkning av metodik för mätning av fysisk aktivitet. Studien genomfördes med ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut.

Sammanfattning

Matvanor och graden av fysisk aktivitet är två av de enskilt största bestämnings-faktorerna för hälsa. Goda matvanor och säkra livsmedel samt ökad fysisk aktivitet är också två av de elva målområdena i den nya folkhälsopolitiken som antogs av riksdagen i april 2003. Dessa områden blir därför viktiga att kunna mäta och bedöma i uppfölj-ningen av folkhälsan, nationellt såväl som regionalt. Kunskap om mat och motionsvanor är också avgörande i planeringen av folkhälsoarbetet.

Syftet med studien var att utarbeta och validera frågor om kost och fysisk aktivitet som kan användas i folkhälsoenkäter som indikatorer på kostens kvalitet och fysisk aktivi-tetsnivå. Som indikatorer på kostkvalitet utvaldes bl.a. konsumtionen av frukt och grönsaker, bröd, mjölk och matfett samt vissa andra livsmedel som tillsammans visats spegla kostens innehåll av fett, mättat fett, socker och kostfibrer. För fysisk aktivitet testades ett antal frågor för att mäta hur stor del av den vuxna befolkningen som är fysiskt aktiv i relation till rekommendationen om 30 minuters fysisk aktivitet per dag och hur aktiviteten fördelas med avseende på tid och intensitet. Frågorna baserades bl.a. på det s.k. IPAQ-formuläret (International Physical Activity Questionnaire) och ULF (Undersökning om levnadsförhållanden). Avsikten med frågorna är även att kunna mäta förändringar i matvanor och fysisk aktivitet över tid.

Studien genomfördes under våren och hösten 2003. Studieupplägget omfattade ett självadministrerat frekvensformulär (FFQ) med frågor om kost och fysisk aktivitet, upprepade 24-timmars kostintervjuer (24-HDR) och en veckas aktivitetsregisrering med aktivitetsmätare och dagbok. Deltagarna rekryterades från Uppsalaområdet, dels via kontakt med arbetsgivare och en studentnation under våren, dels genom annonsering i dagstidning och annonsering på mansdominerade arbetsplatser under hösten. Arbets-givarna valdes med tanke på att få stor spridning med hänsyn till utbildningsnivå, kön och ålder på de anställda. 346 personer (247 personer på våren och 99 personer på hösten) kontaktades via brevutskick som innehöll inbjudan till deltagande och ett frekvens-formulär (FFQ1). Omkring 4 månader efter FFQ1 skickade FFQ2 ut till dem som svarat på FFQ1. Sammanlagt deltog 194 personer i studiens alla delar.

Överensstämmelsen mellan FFQ1 och 24-HDR var i allmänhet god, med en signifikant korrelation för alla frågor utom ljust knäckebröd och grädde. För de flesta frågorna om var rapporterat livsmedelsintag signifikant lägre i FFQ än i 24-HDR. När frukt och grönsakskonsumtionen slogs samman var det ingen signifikant skillnad mellan FFQ1 och 24-HDR. Reproducerbarheten var god för de flesta frågorna.

En samlad analys av frågorna i FFQ1 gjordes för att kvantifiera hur stor del dessa som förklarar variationen i kostens relativa innehåll av totalfett, mättat fett och sackaros uttryckt i E% samt fiberinnehållet uttryckt i g/MJ beräknat från 24-HDR.

Förklaringsgraden för totalfett var 19 %. Fyra frågor förklarade 17 % av variationen; typ av matfett på smörgås, korvrätter, frukt och bär samt helfet ost.

Förklaringsgraden för mättat fett var 27 %. Fem frågor förklarade 23 % av variationen; helfet ost, typ av matfett på smörgås, korvrätter, bullar och kakor samt frukt och bär. Även andra frågor, t.ex. typ av matfett i matlagningen, var korrelerad till andelen mättat fett i kosten.

Förklaringsgraden för sackaros var 31 % och de fem frågorna var choklad och godis, läsk och saft, fisk och skaldjur, bullar och kakor samt pommes frites/stekt potatis. Förklaringsgraden för kostfibrer var 54 %. Fem frågor förklarade 51 % av variationen, frukt och bär, grönsaker, pommes frites/stekt potatis, mjukt grovt bröd och knäckebröd. Även frågan om konsumtionen av grönsaker var korrelerad till kostfiberintaget.

Resultaten av studien visar att de flesta frågorna i frekvensformuläret har god validitet och reproducerbarhet. Ett relativt begränsat urval av frågorna (fyra huvudfrågor med vardera 2-7 delfrågor) kan tillsammans användas för att mäta de föreslagna indikato-rerna, dels på livsmedelsnivå (frukt och grönsaker, fisk, bröd) dels av kostens närings-kvalitet (mättat fett, sackaros och kostfibrer).

För flera frågor och delfrågor i formuläret, t.ex. om snabbmat, måltidsordning, typ av kost m.fl. var spridningen i svaren liten, varför deras värde som mått på kostkvalitet inte går att bedöma. De kan dock med fördel användas i undersökningar av större och

bredare befolkningsurval och för att identifiera skillnader mellan olika grupper och för att följa tidstrender. Detsamma gäller för frågan om upplevda hinder till matvaneföränd-ringar.

Resultaten från aktivitetsregistreringarna visar att IPAQ frågorna om typ av och tids-åtgång för fysisk aktivitet uppvisar en sådan giltighet att de kan användas i kommande befolkningsundersökningar. Dessa frågor samvarierar med aktivitet uppmätt med

aktivitetsmätare och påverkas inte av kön, ålder eller BMI (body mass index). Dessutom möjliggör dessa frågor uppskattning av andelen individer som uppnår rekommenda-tionerna om 30 minuters fysisk aktivitet per dag. Ett problem kan vara att vissa respondenter överrapporterar sin aktivitetsnivå och därmed uppvisar orimliga värden.

Vidare kan frågan från ULF undersökningarna om typ och omfattning av fysisk aktivitet på fritiden användas för att kategorisera personer i olika aktivitetsgrupper. Även beträff-ande denna fråga var det troligt att det förekommer en viss överrapportering eftersom endast två personer uppgav att de hade en övervägande stillasittande fritid. Frågan om fysisk aktivitet på arbetet tycks inte bidra till att förklara den uppmätta totala omfatt-ningen av fysisk aktivitet.

Inledning

Matvanor och graden av fysisk aktivitet är två av de enskilt största

bestämnings-faktorerna för hälsa (WHO 2002, 2003). Goda matvanor och säkra livsmedel samt ökad fysisk aktivitet är också två av de elva målområdena i den nya folkhälsopolitiken som antogs av riksdagen i april 2003 (Prop. 2002/03:45). Dessa områden blir därför viktiga att kunna mäta och bedöma i uppföljningen av folkhälsan, nationellt såväl som

regionalt. Kunskap om mat och motionsvanor är också avgörande i planeringen av folkhälsoarbetet.

I uppföljningen av folkhälsopolitiken avser Statens folkhälsoinstitut och landstingen att regelbundet bedöma folkhälsan via folkhälsoenkäter till befolkningen. Enkäterna är omfattande och inkluderar frågor inom en rad områden förutom kost och fysisk aktivitet. Majoriteten av Sveriges landsting utför redan idag enkätundersökningar riktade till den vuxna befolkningen. Frågorna som rör mat och fysisk aktivitet i dessa enkäter är dock sällan standardiserade och validerade. Landstingen använder vidare olika frågor vilket försvårar regionala jämförelser.

För att få detaljerad information om människors matvanor och grad av fysiska aktivitet krävs omfattande undersökningar. Livsmedelsverket genomför regelbundet detaljerade kostundersökningar på ett representativt urval ur befolkningen. Sådana studier är kost-samma och mycket arbetskrävande och kan därför inte utföras på ett så stort material att mindre regionala nedbrytningar blir möjliga. Inte heller kan de utföras med så täta inter-vall som ibland är önskvärt för att studera förändringar eller effekter av olika åtgärder. Motsvarande studier görs i dagsläget ej på fysisk aktivitet.

Livsmedelsverket fick mot bakgrund av ovanstående i uppdrag av Statens folkhälso-institut att ta fram och validera frågor om kost och fysisk aktivitet. Frågorna om kost bör fungera som indikatorer på kostkvalitet, dvs. hur väl överensstämmer näringsintaget med det rekommenderade, mäta förändringar i konsumtion av vissa livsmedel över tid samt mäta hur stor andel av befolkningen som når upp till rekommendationer för vissa livs-medelsgrupper. Frågorna om fysisk aktivitet bör fungera som indikatorer på att mäta graden av fysisk aktivitet, spegla frekvensen, tidsåtgång, intensiteten och typen av fysisk aktivitet, och att kunna följa förändringar över tid samt hur stor andel av

Som indikatorer för delmål 10 (Goda matvanor och säkra livsmedel) i

folkhälsopolitiken har föreslagits bl.a. intaget av frukt och grönsaker, kostfibrer och mättat fett. Dessa indikatorer är valda som exempel på viktiga kostfaktorer för vilka intagen ligger relativt långt från rekommendationerna (Becker, Pearson 2002). Som indikatorer för delmål 9 (Ökad fysisk aktivitet) har följande föreslagits, att öka: andelen fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag, anställda som erbjuds fysisk aktivitet på arbetstid, anställda som får sin träningsavgift finansierad av arbetsgivaren, långtids-sjukskrivnas möjligheter till motion och träning på sina egna villkor, resurser till fritid och rekreation fördelning på kön, andelen äldre som var fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag, andelen funktionshindrade som deltar i motion eller träning på sina egna villkor, andelen elever som når målen i ämnet idrott och hälsa, andelen skolor som erbjuder barnen 30 minuters fysisk aktivitet under skoldagen.

Frågorna i den här studien valdes ut för att kunna användas i uppföljningen av bestämningsfaktorerna för delmål 9 och 10 i folkhälsopolitiken.

Syfte

Kost

Syftet med studien var att utarbeta och validera kostfrågor som kan användas i folk-hälsoenkäter som indikatorer på kostvanor. Frågorna ska fungera som indikatorer på kostkvalitet, dvs. hur väl näringsintaget överensstämmer med det rekommenderade, mäta förändringar i konsumtion av vissa livsmedel över tid samt mäta hur stor andel av befolkningen som når upp till rekommendationer för vissa livsmedelsgrupper.

Dessutom undersöks hur många och vilka frågor som tillsammans bör vara med i en enkät för att på ett tillfredsställande sätt spegla ovanstående.

Fysisk aktivitet

Syftet med studien var att utarbeta och validera frågor om fysisk aktivitet som kan användas i folkhälsoenkäter som indikatorer på fysisk aktivitet. Målsättningen är att frågorna skall kunna mäta förändringar i fysisk aktivitet samt mäta hur stor del av den vuxna befolkningen som är fysiskt aktiva i relation till rekommendationerna, samt hur aktiviteten fördelas med avseende på tidsåtgång och intensitet. Vidare att klargöra vilka frågor som tillsammans bör vara med i en enkät för att på ett tillfredsställande sätt spegla ovanstående.

Metod och material

Design

Kost − enkätfrågor

Frågorna utformades för att kunna mäta konsumtionen av vissa livsmedel som i analyser av studier av matvanor (Riksmaten 1997-98, Malmö-Kost-Cancer Studien) visats kunna spegla kostens kvalité med hänsyn till fett, kostfiber och socker (se bilaga 4). Dessutom inkluderades frågor om konsumtionfrekvenser av vissa livsmedelsgrupper som kan vara särskilt intresse att följa samt om måltidsordning och typ av kost. Frågan om måltids-ordning var baserad på formuleringar i tidigare studier (Becker 1996; Bertéus Forslund et al. 2002). Flera av frågorna har använts i tidigare studier (Enghardt och Becker 1994; Becker och Pearson 2002, Becker 2002; Persson och Becker 2002; Similä et al. 2003).

Frekvensformulär 1 (FFQ1), sändes tillsammans med ett missivbrev (bilaga 1 och 2) per post till urvalsgruppen. Ett påminnelsebrev skickades till dem som inte svarat inom två veckor. Till dem som ändå inte svarat, skickades ytterligare påminnelsebrev två veckor senare. För att öka svarsfrekvensen erbjöds en trisslott som tack för att de besvarat formuläret. För att mäta reproducerbarheten skickades samma frekvensformulär (FFQ2) samt en motionsenkät ut omkring 4 månader senare till urvalsgruppen. Även här

skickades två påminnelser ut och som tack för inskickad enkät ytterligare en trisslott. I missivbrevet för FFQ1 erbjöds respondenterna att delta i steg två i studien, dvs. vali-deringen av formuläret. För att värdera den relativa validiteten valdes upprepande 24-timmars kostintervju som referensmetod för kostfrågorna. Vid den första kostintervjun träffades intervjuare och respondent, antingen i Livsmedelsverkets lokaler eller på respondentens arbetsplats. Vid detta möte, förutom att den första kostintervjun genom-fördes, vägdes och mättes respondenterna plus att en aktivitetsmätare lämnades ut. Efter 7 dygn träffades intervjuare och respondent igen. Respondenten lämnade tillbaka

aktivitetsmätaren plus att han/hon fick fylla i en enkät om sina motionsvanor. Därefter genomfördes tre 24-timmars kostintervjuer per telefon, med två – tre veckors intervall mellan intervjuerna. Ett par veckor efter sista kostintervjun skickades FFQ2 plus motionsenkäten ut. Som tack för hjälpen fick alla respondenterna en kost- och motionsrapport samt en stegräknare eller trisslott.

För att täcka säsongsvariation ombads respondenterna att ha hela året i åtanke vid besvarande av frågorna och att försöka uppskatta ett genomsnitt av sin årskonsumtion. Frekvenserna räknades om till gånger per månad där frekvenser angivna som gånger per

vecka räknades om med faktorn 4,3 och svar angivna som gånger per dag räknades om med faktorn 30. Ej ifyllda svar behandlades som ”missing value”.

24-timmars kostintervju (24-HDR)

Intervjuerna avsåg föregående dygn, från klockan 00.00-24.00. Intervjun startade med en fråga om konsumtion efter uppvaknandet (bilaga 3). Därefter följde en kronologisk genomgång av dagen med en avslutande fråga om någonting åts eller dracks under natten, från midnatt till det första ättillfället. Varje intervju avslutades med att intervjua-ren frågade om olika mellanmålsprodukter som är lätt att glömma, t.ex. en kaka till förmiddagskaffet, en frukt i bilen på väg hem från jobbet eller ett glas saft efter träningen.

Portionsstorlekarna angavs i antal enheter, hushållsmått eller med hjälp av bilder ur boken Matmallen (1997). Vid första intervjutillfället gick intervjuaren noga igenom Matmallen.

24-HDR bearbetades med näringsberäkningsprogrammet MATs (version 4.06, Rudans lättdata). Version 02/2 av Livsmedelsverkets databas PC-kost ingick. Medelintag av energi och näringsämnen för de 4 intervjuerna beräknades. Konsumtionen av de livs-medel som var relevanta för jämförelser med FFQ räknades om till frekvenser per månad genom att multiplicera medelfrekvenserna med 7,5.

Kostintervjuerna genomfördes av två tränade intervjuare (HS och MK).

Fysisk aktivitet − enkätfrågor

Frågeformuläret angående fysisk aktivitet inbegriper frågor som var något modifierade från den korta versionen av International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) (www.ipaq.ki.se), frågor som använts i Statistiska centralbyråns undersökning om levnadsförhållanden) (ULF), samt ytterligare nykonstruerade frågor angående fysisk aktivitet under transporter till och från arbete/studier.

I denna undersökning användes den korta version av IPAQ som respondenten själv fyller i avseende fysisk aktivitet under de senaste 7 dagarna. Dessa frågor syftar till att respondenten uppskattar tidsåtgång av fysisk aktivitet i kraftig respektive måttlig fysisk aktivitet under de senaste sju dagarna. Frågorna syftar till att täcka arbete, hushålls-arbete, fritid samt transporter. Kraftig fysisk aktivitet definieras som aktiviteter som upplevs som mycket arbetsamt samt som orsakar svettning och mycket kraftigare andning än normalt. Exempel på kraftig fysisk aktivitet var jogging, löpning, aerobics

hushållsarbete, promenad i rask takt, cykling, simning och andra motionsaktiviteter som utförs i måttligt tempo. Respondenten uppmanades att enbart rapportera aktiviteter som pågick i minst 10 minuter. En fråga avsåg promenader i en takt som inte orsakade för-höjd kroppstemperatur och andning och ytterligare två frågor avsåg den totala tiden i stillasittande under en genomsnittlig vardag respektive helgdag under den senaste veckan. Frågorna (13-20) översattes från den engelska versionen av IPAQ då det vid undersökningens genomförande inte fanns någon tillgänglig version översatt till svenska. IPAQ frågorna möjliggör en uppskattning av den självrapporterade tiden i fysisk aktivitet samt en uppskattning av energiåtgången i dessa aktiviteter. Därmed skapas förutsätt-ningar för att uppskatta andelen av individer som uppfyller målet med minst 30 minuters måttlig fysisk aktivitet per dag (vilket motsvarar 600 MET-minuter per vecka).

Vidare inkluderades två frågor (21 och 22) som avser fysisk aktivitet på fritiden och under arbetet under de senaste 12 månaderna. Dessa frågor var de samma som ställts i de s.k. ULF-undersökningarna. Svarsalternativen var indelade i fyra olika kategorier och möjliggör en kategorisering av individer. Fyra ytterligare frågor (23-26) avsåg aktiv transport till och från arbete eller studier. Dessa omfattade tid och antal dagar som respondenten normalt gick eller cyklade till och från arbetet.

Ytterligare frågor angående motion eller träning på betald arbetstid, närheten till grön-områden, avsiktliga val samt uppfattning om nuvarande omfattning av fysisk aktivitet (27-29) kommer endast kortfattat att beröras i den följande sammanställningen.

Aktivitetsregistrering

För att validera de olika frågorna angående fysisk aktivitet användes en aktivitetsmätare som respondenten bar under den vakna tiden i sju dagar. Aktivitetsmätaren (MTI

actigraph, MTI, Fort Walton Beach, USA) har tidigare validerats både under kontrolle-rade förhållande i laboratoriemiljö (Freedson 1998; Trost et al. 1998; Ekelund et al. 2002) samt under normala levnadsförhållanden över flera dygn (Ekelund et al. 2001; Ekelund et al. 2003). Dessa studier har visat att denna typ av aktivitetsmätare är till-förlitlig för att uppskatta den totala omfattningen av fysisk aktivitet. Vidare kan antalet minuter i olika intensitetsnivåer beräknas genom att applicera specifika gränsvärden för lätt, måttlig, samt kraftig fysisk aktivitet (Freedson et al. 1998; Ekelund et al. 2002). I föreliggande undersökning användes tidigare publicerade gränsvärden baserade på gång på rullande matta (Ekelund et al. 2002). Individer som inte uppfyllde inklusions-kraven motsvarande minst 5 dagar samt 10 timmars registrering med aktivitetsmätaren uteslöts innan analys. Samtliga data från aktivitesmätaren analyserades med ett

Urval och svarsfrekvens

Under våren 2003 kontaktades sex arbetsgivare och en studentnation i Uppsala om förfrågan att delta i studien. Arbetsgivarna valdes med tanke på att få stor spridning med hänsyn till utbildningsnivå, kön och ålder på de anställda. Därefter valdes

slumpmässigt personer ut från deras adressregister. FFQ1 skickades ut till 247 personer, av dessa svarade 187 varav 103 deltog i studiens alla steg (aktivitetsregistrering och kostinter-vjuer). Omkring 4 månader senare skickades FFQ2 ut till de 187 personer som svarat på FFQ1, av dessa svarade 165 personer.

För att effektivisera rekryteringen valdes ett annat urvalsförfarande för hösten. En annons i Uppsala Nya tidning publicerades i september. Gensvaret från kvinnor var stort men inte fullt lika många män svarade på annonsen, vilket innebar att affischer även sattes upp på mansdominerande arbetsplatser. FFQ1 skickades till 99 personer varav 95 personer svarade och också deltog i aktivitetsregistreringarna och

kostintervjuerna. Cirka 4 månader senare skickades FFQ2 ut till de 95 personer som svarade på FFQ1, alla svarade.

Vår Höst Totalt

Utskick 1 (FFQ1) 247 99 346

Svarsfrekvens 187 95 282 (81 %) Utskick 2 (FFQ2) 187 95 282

Svarsfrekvens 165 95 260 (92 %) Varav deltagare i hela studien 103 95 198 (57 %)

Statistik

− kost

Som mått på överensstämmelse mellan FFQ och 24-HDR och reproducerbarhet mellan FFQ1 och 2 valdes det så kallade kappa. Kappa beräknar andelen som överensstämmer, dvs. andelen av de svarande som har svarat lika i FFQ och 24-HDR respektive i FFQ1 och 2 och relaterar detta till andelen som förväntas stämma överens enbart pga. slum-pen. Detta kappavärde anges i resultatet som ”simple kappa” när det handlar om frågor som rör kategoridata. Det som anges som ”weighted kappa” har också tagit hänsyn till graden av oöverensstämmelse och används för de frågor som rör konsumtionsfrekven-ser. I resultatet har också ett procentvärde, s.k. procent korrekt, angivits. Procent korrekt är ett alternativt mått på överensstämmelse, alltså antal procent av svaren som hamnat i samma svarskategori i både FFQ och 24-HDR respektive i FFQ1 och 2. Kappa kan

Tolkningsguide för kappa, simple och weighted (Landis, Koch 1977):

Överensstämmelse Värde på kappa

Obetydlig <0,20

Svag 0,21-0,40 Måttlig 0,41-0,60 Stark 0,61-0,80 Mycket stark 0,81-1,00

Korrelation mellan 24-HDR och FFQ analyserades med Pearsons korrelations-koefficient. För att jämföra FFQsförmåga att mäta kostkvalitet har svarsalternativen i formuläret slagits ihop till färre kategorier (se tabell 6-10). Detta för att antalet

individer i ursprungskategorierna i många fall var litet. Den jämförande statistiken i 24-HDR utfördes med hjälp av variansanalys ANOVA, parad t-test och t-test. För att identifiera de frågor i FFQ1 som gav den ”bästa” modellen för kostkvalitet enligt 24-HDR (fett E%, mättat fett E%, sackaros E% och kostfiber g/MJ) valdes multipel regressionsanalys (backward elimination). Resultaten betraktades som statistiskt signifikanta vid p<0.05. Jämförande analyser gjordes med Minitab version 12 och regressionsanalyserna med SAS (bilaga 5).

Vid jämförelse av intervjusvaren i 24-HDR med fråga 1 (Vilken typ av matfett brukar du vanligtvis använda på smörgås?), fråga 3 (Vilken typ av mjölk brukar du vanligtvis dricka/använda?), fråga 4 (Vilken typ av fil eller yoghurt brukar du vanligtvis äta?) i FFQ valdes det livsmedel som förekom flest gånger. T.ex. uppgav man i 24-HDR att man ätit Bregott vid tre tillfällen och Lätta vid två tillfällen valdes Bregott som det alternativ som jämfördes med FFQ. Hade man konsumerat två livsmedel lika många gånger vardera betraktades det som ”missing value” i bearbetningen. När färdiga smör-gåsar konsumerades och respondenten inte kände till vilket smörgåsmargarin som var på smörgåsen, valdes bordsmargarin 80 %.

Fråga nummer två ”Vilket typ av matfett brukar du/ni vanligtvis använda i

matlagningen hemma?” har exkluderats ur valideringen. Detta på grund av att färdiga recept i största möjliga mån har använts vid kodningen av intervjuerna. Matfettet har inte byts ut i dessa recept.

Vid jämförelse av intervjusvaren i 24-HDR med fråga 5 (Hur många skivor/bitar av följande brödsortet äter du vanligtvis under en vanlig vecka?), fråga 7 (Hur ofta äter du grönsaker och frukt?) och fråga 8 (Nedan följer en lista med olika matvaror. Hur ofta brukar du äta dessa matvaror?) i FFQ har frekvenser från intervjuerna räknats om till månadsfrekvenser med faktorn 7,5.

För att jämföra intervjuerna i 24-HDR med fråga 9 (Vad brukar du äta på vardagarna? Beskriv hur du brukar äta en vanlig vardag?) i FFQ har Lennernäs måltidsklassificering

använts (Lennernäs et al. 1999, Lennernäs, 2001). Huvudmåltid har klassificerats som ”prepared meals” (complete meals prepared, incomplete meals prepared, vegetarian meals prepared, less balanced meals prepared). Lättare måltid har klassificerats som; complete, incomplete, vegetarian och less balanced meals. Småmål och enbart dryck har klassificerats som snacks (high quality, mixed quality, low quality och no energy

snacks).

Statistik

− fysisk aktivitet

Från enkäten (frågorna 13-18) beräknades det totala antalet MET-minuter per vecka genom att multiplicera den rapporterade tiden (minuter) med det rapporterade antalet tillfällen i hög respektive måttlig intensitet samt promenad med en specifik MET faktor. Hög intensitet motsvarar 8 MET, måttlig intensitet motsvarar 4.5 METs och gång motsvarar 3.3 METs per minut (Ainsworth et al. 1993; 2000). Därefter summerades samtliga MET-minuter för att ge en total summa av självrapporterad fysisk aktivitet i MET-minuter per vecka. MET var ett vedertaget intensitetsmått för olika former av fysisk aktivitet och uttrycks som multiplar av energiförbrukningen i vila. Vidare jämfördes total fysisk aktivitet från aktivitetsmätaren med frågor angående sittande under vardagar och helgdagar samt med kategorifrågor angående fysisk aktivitet på arbetet och under fritiden.

Före analys rensades data med avseende på respondenter som angivit orimligt höga aktivitetsnivåer (+ 3 SD) avseende IPAQ frågorna (frågor 13-18). Ej ifyllda svar behandlades som ”missing value”. Totalt omfattar därför dessa analyser 185 av sammanlagt 198 individer. Icke normalfödelade variabler logaritmerades. Skillnader mellan kön analyserades med variansanalys (ANOVA). Samband mellan fysisk aktivitet från aktivtetsmätaren och beräknade MET-minuter från frågeformuläret (fråga 13-18) analyserades med linjär regressionsanalys. Vidare inkluderades kön, ålder samt BMI i regressionsmodellerna för att klargöra om dessa variabler bidrog till att öka för-klaringsgraden för den själv-rapporterade fysiska aktiviteten. För att klargöra om kön, ålder samt BMI modifierarde sambandet mellan fysisk aktivitet uppmätt med aktivitets-mätare och självrapposterad aktivitet inkluderades även ineraktionstermer (kön *

aktivitet, ålder * aktivitet samt BMI * aktivitet) i modellen. Ingen av dessa interaktioner var signifikant och uteslöts därför i den slutliga analysen. Skillnader mellan aktivitets-grupper från på kategorifrågorna (fråga 20-21) angående fysisk aktivitet på fritiden och på arbetet med avseende på total fysisk aktivitet från aktivitetsmätaren studerades med variansanalys (ANCOVA). Även dessa analyser justerades för kön, ålder och BMI. Samtliga statistiska analyser gjordes med SPSS för Windows (Version 11.0).

Resultat

− kost

Respondenter

Sammanlagt 283 personer svarade på både FFQ1 och FFQ2 (män n=132, kvinnor n=150). Det var ingen signifikant skillnad i ålder (genomsnitt 42 år) mellan män och kvinnor. De som inte svarade alls (n=64) var i genomsnitt 39 år. Inte heller i denna grupp var det någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor. Det partiella bortfallet för de olika delfrågorna i FFQ var lågt, vanligtvis under 1 procent. Något högre bortfall (3-6 %) noterades t.ex. i FFQ1 för frågorna om ost (8.10 och 8.11), se vidare tabell 13. Etthundrafyra kvinnor och 94 män deltog i såväl aktivitetsregistrering som kostinter-vjuer. Det var ingen signifikant skillnad i ålder mellan könen. Kvinnorna hade ett signifikant lägre BMI än männen, 23,2 jämfört med 25,0 (p<0,001). Cirka två tredje-delar var universitetsutbildade och endast 5 % bland kvinnorna och 8 % bland männen hade enbart genomgått grundskola eller liknande, tabell 1. Det var ingen signifikant skillnad mellan intervjuare 1 och 2 avseende deltagarnas kön, ålder, vikt, längd, skattat energiintag från 24-HDR, beräknad energiförbrukning från aktivitetsmätarna eller skattat energiintag i förhållande till beräknad basalmetabolism.

Tabell 1. Utbildningsnivå, vikt, längd, BMI och ålder. N=198. Medelvärde ± sd.

Kvinnor

(n=104) Män (n=94) Utbildning Grundskola el liknande 5 8

2-årig gymnasium 15 5 3-årig gymnasium 19 19 Universitet 65 62 Vikt, kg 65 ±11 83 ±12 Längd, cm 167 ±6 183 ±7 BMI 23,2 ±3,4 24,9 ±3,4 Ålder 41,9 ±13,1 41,4 ±12,8 EI/BMR 1,5 ±0,3 1,4 ±0,3

Energiintag och energiutgifter

Kvinnornas skattade energiintag från 24-HDR var signifikant högre än beräknad energiutgift från aktivitetsregistreringarna (tabell 2). Förhållandet var omvänt för männen. Den beräknade fysiska aktivitetsnivån (PAL) skattad från energiintaget (EI/BMR) var 1,4 för männen och 1,5 för kvinnorna. Skillnaden var inte signifikant. Sjuttiofem personer hade lägre värde än 1,4. Dessa hade också ett signifikant lägre energiintag än de övriga, 7,6 MJ/d jämfört med 10,9 MJ/d. Dessutom hade de ett signifikant lägre fett- och sackarosintag (E%). Ingen av respondenterna uteslöts pga. av trolig över- respektive underskattning av sitt energiintag.

Det var ingen signifikant skillnad mellan kvinnor och mäns energifördelning för energi-givande näringsämnen (tabell 3). Fördelningen var: 15 E% protein, 31 E% fett, 51 E% kolhydrater för kvinnor och 49 E% för män, varav sackaros bidrog med 10 respektive 9 E%. Intaget av kostfibrer var omkring 2,5 g/MJ, högre bland kvinnor än bland män. Alkohol bidrog med cirka 4 E%.

Tabell 2. Beräknad energiutgift (TEE) från aktivitetsregistreringar1 jämfört med skattat energiintag fråm kostintervjuer. N=198.

Medelvärde ± sd. TEE (aktivitet) Energi (intervju) p-värde Alla 10,2 +2,4 9,8 +2,5 0,025 Kvinnor 8,3 +1,2 8,7 +1,7 0,032 Män 12,3 +1,4 11,0 +2,7 <0,001 1

TEE (MJ)= 0,103*vikt (kg)+2,203*kön (män=1; kvinnor=0)+0,007045*counts/min-0,303

Tabell 3. Intag av energigivande näringsämnen (E%) och kostfibrer (g/MJ). N=198. Medelvärde ± sd. Kvinnor Män p-värde för differens Protein E% 15,2 ±2,3 15,5 ±2,3 0,330 Fett E% 30,6 ±5,6 31,4 ±6,1 0,370 Mättat E% 12,9 ±2,9 13,0 ±3,0 0,820 Enkelomättat E% 10,8 ±2,5 11,3 ±2,4 0,180 Fleromättat E% 4,5 ±1,5 4,8 ±1,7 0,270 Kolhydrater E% 50,8 ±6,6 48,4 ±7,5 0,019 Sackaros E% 9,9 ±2,9 9,2 ±3,7 0,160 Kostfibrer g/MJ 2,7 +1,0 2,3 +0,8 0,006

Extern validitet

För alla frågor utom för 7.2 (frukt och bär), 8.1 (potatis) och 8.11 (ost fetthalt 5-17 %) var rapporterad genomsnittlig konsumtionsfrekvens signifikant lägre i FFQ1 än i 24-HDR (tabell 4). För alla frågor utom för veteknäcke (5.2) och grädde (8.13) var det en signifikant korrelation mellan FFQ och 24-HDR.

I tabell 5 visas överensstämmelsen, mätt med kappa, mellan FFQ1 och 24-HDR. För de flesta frågorna var överensstämmelsen måttlig eller stark (kappa 0,41-0,60 resp. > 0,60). För frågorna om veteknäcke, limpa, mjukt vitt bröd och frukost var överensstämmelsen svag (kappa 0.21-0,40). Trots att överstämmelsen i vissa fall var svag var värdet för procent korrekt klassificerade ändå relativt högt, t.ex. för veteknäcke 83 %. Några av delfrågorna behandlas närmare i följande avsnitt.

Matfett på smörgås

De flesta uppgav att de använde lättmargarin på smörgås, 51 % i både enkät och 24-HDR, följt av Bregott, 20 % i enkäten och 26 % i 24-HDR. En relativt stor andel uppgav att de inte använder matfett på smörgås (24 % respektive 16 %).

Överenstämmelsen uttryckt i procent korrekt klassificerade var 72 %, medan Kappa-värdet var 0,58 (simple kappa).

De flesta uppgav att de använde en mängd matfett motsvarande cirka. en halv portions-förpackning (5 g) per smörgås, 64 % i FFQ1 och 72 % i 24-HDR. Överenstämmelsen uttryckt i procent korrekt klassificerade var 68,5 %, medan Kappa-värdet var 0,23 (weighted kappa).

Mjölk och fil

Huvuddelen av försökspersonerna använde vanligen mellanmjölk (44 % i enkäten och 42 % i 24-HDR), följt av lättmjölk (28 % respektive 23 %) och standardmjölk (9 % respektive 13 %). 16 % använder inte mjölk. Överenstämmelsen uttryckt i procent korrekt klassificerade var 63,7 %, medan Kappa-värdet var 0,49 (simple kappa). Lättfil och andra magra syrade produkter var vanligast enligt både enkät och 24-HDR. Överenstämmelsen uttryckt i procent korrekt klassificerade var 64,8 %, medan Kappa-värdet var 0,52 (simple kappa).

Bröd

I genomsnitt snitt konsumerades 3,6 skivor bröd per dag enligt FFQ1 och 4,8 skivor bröd per dag enligt 24-HDR. Skillnaden var signifikant.

Frukt och grönsakskonsumtionen, uttryckt i antal ättillfällen (= en portion), visade ingen signifikant skillnad mellan FFQ1 och 24-HDR. I genomsnitt var konsumtionen i FFQ1 3,1 (grönsaker 1,3; frukt och bär 1,7) och 3,0 (grönsaker 1,7; frukt och bär 1,7) i 24-HDR gånger per dag.

Fisk

Det var en signifikant skillnad mellan den genomsnittliga fiskkonsumtionen mellan FFQ1 och 24-HDR. I snitt konsumerades fisk 0,2 gånger per dag enligt FFQ1 och 0,3 gånger per dag enligt 24-HDR.

Tabell 4. Konsumtion (antal skivor/gånger per månad) av olika livsmedel enligt FFQ och 24-HDR, medelvärde ± sd. N=198.

FFQ1 24-HDR p-värde

5.1 Rågknäcke, husman, sport 33,8±47,1 30,0±49,0 0,081 5.2 Veteknäcke, frukost, kanel 5,3±27,7 3,7±12,0 0,454 5.3 Mjukt grovt bröd, fullkornsbröd 43,8±39,7 42,5±37,7 0,662 5.4 Limpa, rågsiktsbröd 11,4±25,7 17,0±25,0 0,005 5.5 Mjukt vitt bröd 15,2±23,5 52,1±54,3 0,000 7.1 Rotfrukter och grönsaker 40,2±23,1 51,6±22,8 0,000 7.2 Frukt och bär 50,0±32,1 50,4±27,5 0,832 8.1 Potatis (kokt, mos, bakad, gratäng) 13,8±9,5 13,2±9,8 0,497 8.2 Pommes frites, stekt potatis 2,4±3,2 4,8±6,3 0,000 8.3 Fisk, skaldjur som huvudrätt 5,8±4,7 9,7±9,3 0,000 8.4 Kött, fvars, fågel som huvudrätt 16,2±9,1 33,8±17,2 0,000 8.5 Korv som huvudrätt 4,2±3,9 3,3±5,6 0,045 8.6 Choklad och godis 7,8±7,0 12,5±12,3 0,000 8.7 Bullar, kakor, kex, tårta 9,5±10,6 22,4±17,0 0,000 8.8 Chips, salta pinnar, jordnötter, snacks 2,2±2,8 6,0±8,8 0,000 8.9

Hamburgare, kebab, varm korv med

bröd 2,2±2,5 3,8±5,7 0,000

8.10 Ost (fetthalt 24-40 %) 18,5±17,9 30,1±21,4 0,000 8.11 Ost (fetthalt 5-17 %) 8,0±14,1 9,6±16,2 0,146 8.12 Pizza, matpajer, färdiga smörgåsar 2,1±2,4 3,9±5,8 0,000 8.13

Vispgrädde, crème fraiche (fetthalt 34

%) 3,0±4,0 9,0±11,7 0,000

8.14 Glass 3,2±3,4 3,9±5,5 0,048

Tabell 5. Överensstämmelse mellan FFQ1 och 24-timmars kostintervju (24-HDR) och FFQ2 och 24-HDR. N=198. Kappa (Simple, Weighted), Procent korrekt, Pearson korrelationskoefficient. Fråga Kappa % korrekt r Pearson 1. Matfett på smörgås 0,77 a 84,7 3. Typ av Mjölk 0,71 a 79,5

4. Typ av fil och yoghurt 0,65 a 75,8 5.1 Rågknäcke, husman, sport 0,53 54,5 0,75* 5.2 Veteknäcke, frukost, kanel 0,26 82,6 0,18 5.3 Mjukt grovt bröd, fullkornsbröd 0,44 60,5 0,43* 5.4 Limpa, rågsiktsbröd 0,39 62,6 0,63*

5.5 Mjukt vitt bröd 0,41 51,3 0,33*

6. Mängd smörgåsfett 0,62 78,9

7.1 Rotfrukter och grönsaker 0,45 74,6 0,71*

7.2 Frukt och bär 0,43 75,3 0,78*

8.1 Potatis (kokt, mos, bakad, gratäng) 0,49 61,7 0,70* 8.2 Pommes frites, stekt potatis 0,64 85,1 0,73* 8.3 Fisk, skaldjur som huvudrätt 0,54 69,9 0,63* 8.4 Kött, fäs, fågel som huvudrätt 0,51 69,7 0,53* 8.5 Korv som huvudrätt 0,55 73,3 0,58* 8.6 Choklad och godis 0,54 62,9 0,61* 8.7 Bullar, kakor, kex, tårta 0,62 65,3 0,71* 8.8 Chips, salta pinnar, jordnötter, snacks 0,59 87,4 0,59* 8.9 Hamburgare, kebab, varm korv med bröd 0,60 87 0,66* 8.10 Ost (fetthalt 24-40 %) 0,64 63,8 0,60* 8.11 Ost (fetthalt 5-17 %) 0,65 74,6 0,64* 8.12 Pizza, matpajer, färdiga smörgåsar 0,41 82,8 0,53* 8.13 Vispgrädde, crème fraiche (fetthalt 34 %) 0,54 79,1 0,60

8.14 Glass 0,55 78,8 0,67* 8.15 Läsk/saft 0,56 67,2 0,67* 9.1 Frukost 0,28 90,6 9.2 Mellanmål fm 0,37 42,6 9.3 Lunch 0,63 87,6 9.4 Mellanmål em 0,42 60,3 9.5 Middag/kvällsmål 0,61 84,8 9.6 Sent kvällsmål 0,58 62,2 a

simple Kappa. Övriga värden avser weighted Kappa * p<0,05

Måltidsordning

I figur 1 jämförs rapporterat måltidsmönster i FFQ1 med 24-HDR. Överensstämmelsen mellan FFQ och 24-HDR var relativt god (tabell 5). Alla 198 respondenter åt något till frukost, av dessa var 97 % klassificerade som ”meals”. Två personer uppgav i FFQ1 att de inte åt frukost. Arton personer (9 %) åt inget alls under förmiddagen och 68 % åt eller drack något ”snacks”. Sjutton procent uppgav i FFQ1 att de inte åt eller drack något under förmiddagen.

Alla utom en respondent åt lunch, av dessa var 75 % klassificerade som ”prepared meals” och 24 % som ”meals”. Under eftermiddagen klassificerades 86 % av måltiderna som ”snacks”. Tre personer åt eller drack inget under eftermiddagen enligt 24-HDR men 25 personer uppgav i FFQ1 att de varken åt eller drack något på eftermiddagen. Alla personer åt middag/kvällsmål, varav 74 % klassificerades som ”prepared meals” och resten som ”meals”. Tretton personer åt eller drack inget efter kvällsmålet enligt 24-HDR men 62 personer uppgav i FFQ1 att de inte brukade äta eller dricka något på kvällen.

Energifördelningen på de olika måltiderna var enligt 24-HDR följande: frukost 18 %, mellanmål förmiddag 4 %, lunch 25 %, mellanmål eftermiddag 11 %, middag/kvällsmål 33 % och sent kvällsmål 9 %. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Fruk ost Lunc h FFQ1 24-HDR

Reproducerbarhet

Det var ingen signifikant skillnad mellan rapporterad genomsnittlig

konsumtionsfrekvens i FFQ1 och FFQ2, förutom att konsumtionsfrekvensen för läsk/saft var signifikant högre i FFQ1 än i FFQ2.

I tabell 6 visas överensstämmelsen mellan FFQ1 och FFQ2. Det var stark överens-stämmelse (kappa 0,61-0,80) för frågorna om matfett på smörgås, typ av mjölk och fil, mängd matfett på smörgås, pommes frites/stekt potatis, bullar m.m., hamburgare m.m., ost, lunch och middag/kvällsmål. För frågorna om veteknäcke, limpa, frukost och mellanmål på förmiddagen överensstämmelsen svag (kappa 0,21-0,40). För övriga frågor var överensstämmelsen måttlig. Trots att överstämmelsen i vissa fall var svag eller måttlig var värdet för procent korrekt relativt högt, t.ex. för frågan om frukost på vardagarna var kappa 0,28 och procent korrekt 90,6 %. Korrelationen var signifikant mellan FFQ1 och FFQ2 för alla livsmedel bland dem (n=195) som deltog i studiens alla moment.

FFQ som mått på kostkvalitet

Frekvensformulärets förmåga att spegla kostens näringsmässiga kvalitet (E% totalfett, mättat fett och sackaros samt gram kostfibrer per MJ) värderades genom att jämföra svaren i FFQ1 med näringsintaget enligt 24-HDR.

Fett

Typ av matfett på smörgås

Det fanns ett signifikant samband mellan val av matfett på smörgås och kostens fettinnehåll uttryckt i energiprocent (E%), tabell 7. De som uppgav att de valde smör, Bregott eller 80 % smörgåsmargarin hade ett signifikant högre E% från totalt intag fett, men också från mättat och enkelomättat fett, än de som uppgav att de inte använde smörgåsfett och de som använde lättmargarin. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan dem som uppgav att de inte använde smörgåsfett och dem som använde lättmargarin.

Det fanns ingen signifikant skillnad i mängd matfett på smörgås mellan dem som uppgav att de valde smör, Bregott och 80 % smörgåsmargarin och dem som valde lättmargarin.

Tabell 6. Överensstämmelse mellan FFQ1 och FFQ2 (n=195). Fråga Kappa % korrekt r Pearson 1. Smörgåsfett 0,77a 84,7 3. Mjölk 0,71a 79,5

4. Fil och yoghurt 0,65a 75,8 5.1 Rågknäcke, husman, sport 0,53 54,5 0,75* 5.2 Veteknäcke, frukost, kanel 0,26 82,6 0,18* 5.3 Mjukt grovt bröd, fullkornsbröd 0,44 60,5 0,43* 5.4 Limpa, rågsiktsbröd 0,39 62,6 0,63* 5.5 Mjukt vitt bröd 0,41 51,3 0,33* 6. Mängd smörgåsfett 0,62 78,9

7.1 Rotfrukter och grönsaker 0,45 74,6 0,71* 7.2 Frukt och bär 0,43 75,3 0,78* 8.1 Potatis (kokt, mos, bakad, gratäng) 0,49 61,7 0,70* 8.2 Pommes frites, stekt potatis 0,64 85,1 0,73* 8.3 Fisk, skaldjur som huvudrätt 0,54 69,9 0,63* 8.4 Kött, färs, fågel som huvudrätt 0,51 69,7 0,53* 8.5 Korv som huvudrätt 0,55 73,3 0,58* 8.6 Choklad och godis 0,54 62,9 0,61* 8.7 Bullar, kakor, kex, tårta 0,62 65,3 0,71* 8.8 Chips, salta pinnar, jordnötter, snacks 0,59 87,4 0,59* 8.9

Hamburgare, kebab, varm korv med

bröd 0,6 87 0,66*

8.10 Ost (fetthalt 24-40 %) 0,64 63,8 0,60* 8.11 Ost (fetthalt 5-17 %) 0,65 74,6 0,64* 8.12 Pizza, matpajer, färdiga smörgåsar 0,41 82,8 0,53* 8.13

Vispgrädde, crème fraiche (fetthalt 34

%) 0,54 79,1 0,60* 8.14 Glass 0,55 78,8 0,67* 8.15 Läsk/saft 0,56 67,2 0,67* 9.1 Frukost 0,28 90,6 9.2 Mellanmål fm 0,37 42,6 9.3 Lunch 0,63 87,6 9.4 Mellanmål em 0,42 60,3 9.5 Middag/kvällsmål 0,61 84,8 9.6 Sent kvällsmål 0,58 62,2 a

simple Kappa. Övriga värden avser weighted Kappa * p<0,05

Tabell 7. Intag av fett (E%, g/d) från 24-HDR i förhållande till fråga 1 ” Vilken typ av matfett brukar du vanligtvis använda på smörgås?”. N=198. Medelvärde ± sd. One-way ANOVA.

Smör, Bregott, Bordsmargarin 80 % och 60 % (alt 1, 2, 3, 5) Lättmargarin (alt 6, 7) Använder ej p-värde n 47 ₁₀₃ 48 Fett, totalt, E% 34,0±5,2 30,7±5,4 28,6±6,3 0,000 Mättat, E% 14,3±2,5 12,7±2,7 12,0±3,3 0,001 Enkelomättat, E% 12,2±2,6 11,0±2,2 10,1±2,6 0,000 Fleromättat, E% 5,0±1,8 4,7±1,6 4,2±1,2 0,056 Fett, totalt, g/d 94,9±30,1 81,2±26,8 74,7±28,6 0,001 Mättat, g/d 39,6±12,8 33,7±11,6 31,5±12,8 0,004 Enkelomättat, g/d 34,2±12,4 29,0±9,6 26,5±11,0 0,002 Fleromättat, g/d 14,0±6,4 12,5±5,4 11,1±5,0 0,046

Matfett i matlagningen hemma

Det fanns inget signifikant samband mellan rapporterat val av matfett i matlagningen och kostens fetthalt (tabell 8). Däremot var andelen mättat fett lägre bland dem som använde flytande margarin eller matolja.

Typ av mjölk

Det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan val av mjölk och kostens

fettinnehåll uttryckt i E% (tabell 9). De som valde standardmjölk och mellanmjölk hade högre intag av totalfett och mättat fett än de som uppgav att de drack/använde lätt- eller minimjölk.

Däremot fanns inget signifikant samband mellan de som uppgav att de ej drack/använde mjölk och de övriga respondenterna.

Typ av fil eller yoghurt

Det fanns inget signifikant samband mellan val av fil och yoghurt och kostens fetthalt, Tabell 10. Däremot var andelen mättat fett lägre bland dem som använde lättfil m.m.

Mängd matfett på en smörgås

Merparten av respondenterna (n=127) svarade alternativ 1, dvs. att de använde cirka ½ portionsförpackning matfett på smörgåsen eller alternativ 5 att de inte använde något matfett alls (n=50). De som uppgav att de använde smörgåsfett hade ett statistiskt signifikant högre fettintag uttryckt i E%.

Tabell 8. Intag av fett (E%) från 24-HDR i förhållande till fråga 2 ”Vilken typ av matfett brukar du/ni vanligtvis använda i matlagningen hemma?”. N=198. Medelvärde ± sd. One-way ANOVA. Smör, Bregott 80 %, Bordsmargarin 80 % (alt 1, 2, 4) Hushålls-margarin (alt 3) Flytande margarin (alt 5) Matolja (alt 6) p-värde n 13 33 54 97 Totalt, E% 33,8±5,9 32,1±5,2 30,8±5,3 30,5±6,3 0,168 Mättat, E% 14,2±2,0 13,9±2,8 12,6±2,6 12,6±3,1 0,042 Enkelomättat, E% 11,8±2,5 11,3±2,1 11,1±2,2 10,9±2,7 0,584 Fleromättat, E% 5,3±2,8 4,5±1,0 4,7±1,7 4,6±1,5 0,524

Tabell 9. Intag av fett (E%) från 24-HDR i förhållande till fråga 3 ”Vilken typ mjölk brukar du vanligtvis dricka/använda?”. N=198. Medelvärde ± sd.

Standard Mellan Lätt+ mini Dricker ej p-värde

n 19 82 66 30

Fett, totalt, E% 33,7±4,8 31,7±4,9 29,2±5,7 31,9±7,9 0,006 Mättat, E% 14,1±2,4 13,3±2,6 12,1±2,8 13,0±3,9 0,016 Enkelomättat, E% 12,4±2,3 11,2±2,1 10,5±2,3 11,4±3,5 0,019 Fleromättat, E% 4,8±1,4 4,7±1,6 4,4±1,5 5,0±2,0 0,435

Tabell 10. Intag av fett (E%) från 24-HDR i förhållande till fråga 4 ”Vilken typ fil eller yoghurt brukar du vanligtvis äta?”. N=198. Medelvärde ± sd.

Standard + mellan Lätt Äter ej p-värde n 93 81 22 Fett, totalt, E% 31,8±5,6 30,0±5,6 32,1±7,8 0,740 Mättat, E% 11,3±2,2 10,6±2,3 11,8±3,8 0,091 Enkelomättat, E% 13,5±2,7 12,4±2,7 12,7±3,8 0,026 Fleromättat, E% 4,6±1,7 4,5±1,4 5,2±1,7 0,285

Grönsaker och frukt

Det fanns inget signifikant samband mellan uppgiven konsumtionsfrekvens grönsaker och frukt med hänsyn till kostens fetthalt (tabell 11).

Olika matvaror

För de flesta livsmedlen fanns inga entydiga samband med kostens fetthalt (tabell 12). De som uppgav att de åt ost (fetthalt 24-40 %) minst en gång om dagen hade emellertid ett högre intag totalfett (E%) än de som endast konsumerade ost ett par gånger per månad.

Tabell 11. Intag av fett (E%) från 24-HDR i förhållande till fråga 7 ”Hur ofta äter du grönsaker och frukt? N=198. Medelvärde ± sd.

0-3 ggr per månad 1-2 ggr/vecka 3-6 ggr/vecka 1-2 ggr/dag 3 ggr/dag eller mer p-värde

Grönsaker och rotfrukter, alla typer (färska, frysta,

konserv, stuvadem.m.) _{32,1±4,6 35,5±6,5 31,5±5,6 30,8±5,9 29,1±5,4 0,292}

n 4 6 44 135 8

Frukt och bär, alla typer (färska, frysta, konserv,

juice m.m.) _{31,0±8,4 32,4±7,0 32,0±5,3 31,5±5,7 28,9±6,0 0,091}

n 3 8 42 101 43

Totalt

33,2±0 34,9±4,4 33,4±7,2 31,8±5,4 30,4±5,9 0,296

Tabell 12. Intag av fett (E%) från 24-HDR i förhållande till fråga 8 ”Nedan följer en lista med olika matvaror. Hur ofta äter du dessa matvaror? N=198. Medelvärde ± sd.

0-3 ggr per månad 1-2 gg/vecka 3-6 ggr/vecka 1 ggr/dag eller mer p-värde värden saknas Potatis (kokt, mos, bakad, gratäng) 32,2±5,2 30,1±6,0 31,5±5,8 30,8±5,7 0,395

n 15 63 101 18 1

Pommes frites, stekt potatis 30,8±5,9 32,2±5,7 27,2±5,0 19,2±0 0,065

n 144 47 3 1 3

Fisk, skaldjur som huvudrätt 31,1±6,3 30,7±5,4 34,5±5,6 29,4±5,8 0,041

n 66 107 21 2 2

Kött, färs, fågel som huvudrätt 27,1±8,9 31,7±5,4 31,5±5,5 29,6±5,6 0,035

n 13 33 132 19 1

Korv som huvudrätt 29,8±6,1 31,8±5,3 33,8±6,2 19,2±0 0,007

n 87 100 10 1 0

Choklad och godis 30,6±7,5 30,9±5,5 31,6±3,9 33,1±3,4 0,704

n 60 80 51 5 2

Bullar, kakor, kex, tårta m.m. 30,3±7,0 31,2±5,4 31,2±4,9 32,4±5,4 0,583

n 60 76 41 19 2

Chips, jordnötter, snacks 30,8±6,1 32,0±4,7 33,4±2,4 0,358

n 156 35 5 0 2

Hamburgare, kebab, varm korv 30,6±5,7 32,4±6,2 34,8±8,1 0,123

n 155 39 3 0 1

Ost, fett 24-40 % 28,7±6,3 30,7±5,1 31,6±4,8 33,0±5,0 0,002

n 47 32 52 60 7

Ost 5-17 % (nyckelhålsmärkt) 31,8±6,2 27,8±5,3 31,6±4,1 29,1±4,8 0,014

n 122 18 21 26 11

Pizza, matpajer, färdiga smörgåsar 30,6±5,7 32,4±5,7 31,3±2,2 0,267

n 160 34 3 1

Vispgrädde, crême fraiche 34 % 30,3±5,7 32,2±6,0 35,5±3,7 0,027

n 134 54 8 2

Glass 30,8±6,0 31,3±5,5 33,4±3,6 0,429

n 141 47 9 0 1

Läsk/saft 30,9±6,4 32,8±5,8 31,2±4,2 31,3±4,8 0,078

De viktigaste frågorna för att skatta intag av totalfett och mättat fett

Tabell 13 visar utfallet för den ”bästa” modellen för att kunna uppskatta intag av totalfett, dvs. en regressionsmodell som innehåller endast de viktigast förklarande variablerna för E% fett. Förklaringsgraden (R2) var 19 %, 17 % om man utesluter frågan om mellanmål. Frukt (fråga 7.2) visade en negativ korrelation med fett, dvs. ju mer frukt som konsumeras desto lägre E% fett. Matfett på smörgås (fråga 1), korv (8.5) och ost (fetthalt 24-40 %) (8.10) korrelerade positivt.

Tabell 14 visar ”bästa” modellen för att kunna uppskatta intag av mättat fett.

Förklaringsgraden var 27 %, 22 % om man utesluter frågorna om mellanmål. Ett högt intag av korv (8.5), bullar (8.7), ost 24-40 % (8.10) och matfett på smörgås (1)

korrelerade positivt med mättat fett.

Tabell 13. Bästa modellen för E% fett.

Fråga Fråga nr p-värde

Matfett på smörgås 1 < 0,01

Frukt och bär 7.2 0,02

Korvrätter 8.5 0,01

Ost 24-40 % 8.10 0,05

Mellanmål fm 9.2 0,03

Tabell 14. Bästa modellen för E% mättat fett.

Fråga Fråga nr p-värde

Frukt och bär 7.2 0,04 Korvrätter 8.5 0,01 Bullar m.m. 8.7 0,01 Ost 24-40 % 8.10 0,05 Matfett på smörgås 1 < 0,01 Mellanmål fm 9.2 0,03 Mellanmål em 9.4 0,02

Kostfiber Bröd

De som uppgav att de konsumerade hårt bröd (rågknäcke, husman, sport) en eller flera gånger per dag hade signifikant högre kostfiberintag (2,8 g/MJ) än övriga (tabell 15). De som uppgav att de konsumerade 1-2 brödskivor per dag hade ett medelvärde för kostfiber på 2,2 g/MJ jämfört mot 2,8 för dem som uppgav att de konsumerade 5 eller fler skivor bröd per dag.

Grönsaker och frukt

Ju fler gånger man uppgav att man konsumerade frukt respektive grönsaker desto högre var kostfiberintaget (tabell 16). Skillnaden blev ännu tydligare när uppgiven frekvens av frukt och grönsaker slogs samman. De som rapporterade att de åt frukt och grönsaker 5 elller fler gånger per dag hade ett medelintag på 3,1 g/MJ jämfört med 1,9 g/MJ för dem som uppgav att de konsumerade färre än 2 ggr frukt och grönsaker per dag (figur 2).

Tabell 15. Intag av kostfiber (g/MJ) från 24-HDR i förhållande till fråga 5 ”Hur många skivor/bitar av följande brödsorter äter du vanligtvis under en vanlig vecka?”. N=198. Medelvärde ± sd. 0-3 skivor per månad 1-2 skivor/vecka 3-6 skivor per vecka 1 skiva/dag eller mer p-värde Rågknäcke 2,2±0,8 2,3±0,8 2,3±0,6 2,8±1,0 0,000 Veteknäcke 2,6±0,9 2,1±0,5 2,1±0,6 2,4±0,4 0,190 Grovt bröd 2,1±0,7 2,0±0,6 2,6±1,2 2,6±0,8 0,006 Limpa 2,6±1,0 2,5±0,9 2,2±0,6 2,2±0,5 0,044 Vitt bröd 2,8±1,1 2,6±0,8 2,4±0,7 2,1±0,6 0,001

Tabell 16. Intag av kostfiber (gram/MJ) från 24-HDR i förhållande till fråga 7 ”Hur ofta äter du grönsaker och frukt? N=198. Medelvärde ± sd.

0-3 ggr per månad 1-2 ggr/vecka 3-6 ggr/vecka 1-2 ggr/dag 3 ggr/dag eller mer p-värde

Grönsaker och rotfrukter, alla typer (färska, frysta, konserv, stuvade m.m.)

2,0±0,9 1,7±0,4 2,1±0,8 2,7±0,9 3,3±0,9 0,000

Frukt och bär, alla typer (färska,

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5

<2 ggr/dag <3 ggr/dag <4 ggr/dag <5 ggr/dag <6 ggr/dag 6 el fler ggr/dag

kostfibrer, g/MJ

Figur 2. Innehåll av kostfiber (g/MJ) enligt 24-HDR i relation till konsumtionsfrekvens av frukt och grönsaker i FFQ1.

Olika matvaror

Ju fler gånger man uppgav att man konsumerade nyckelhålsmärkt ost (fetthalt 5-17 %), desto högre var kostfiberintaget (tabell 17). Förhållandet var omvänt för pommes frites, kött, korv, choklad, bullar m.m., chips, hamburgare, ost (fetthalt 24-40 %) pizza, grädde och läsk.

De viktigaste frågorna för att skatta kostfiberintag

Tabell 18 visar utfallet för den ”bästa” modellen för kostfiberintag, dvs. en regressions-modell som innehåller endast de viktigast förklarande variablerna för gram kostfiber per MJ. Förklaringsgraden var 54 %, 51 % om man utesluter fil/yoghurt. Hårt och mjukt grovt bröd (fråga 5.1 och 5.3), grönsaker och frukt (7.1 och 7.2), och ost (fetthalt 5-17 %) (8.11) var positivt korrelerade med kostkostfiberintaget medan pommes frites (8.2) och pizza (8.12) var negativt.

Tabell 17. Intag av kostfiber (gram/MJ) från 24-HDR i förhållande till fråga 8 ”Nedan följer en lista med olika matvaror. Hur ofta brukar du äta dessa varor?. N=198.

Medelvärde ± sd. 0-3 ggr per månad 1-2 gg/vecka 3-6 ggr/vecka 1 ggr/dag eller mer p-värde

Potatis (kokt, mos, bakad, gratäng) 2,0±0,6 2,4±1,1 2,6±0,8 2,7±0,6 0,077 Pommes frites, stekt potatis 2,7±0,9 2,0±0,6 1,7±0,2 2,1±0,0 0,001 Fisk, skaldjur som huvudrätt 2,4±1,1 2,6±0,8 2,5±0,8 2,7±0,3 0,462 Kött, fvars, fågel som huvudrätt 3,6±1,5 2,4±1,0 2,4±0,8 2,5±0,5 0,000 Korv som huvudrätt 2,8±1,0 2,3±0,8 2,1±0,6 2,1±0,0 0,001 Choklad och godis 2,8±1,2 2,5±0,8 2,2±0,6 2,3±0,3 0,019 Bullar, kakor, kex, tårta m.m. 2,7±1,2 2,4±0,8 2,4±0,7 2,4±0,7 0,168 Chips, salta pinnar, jordnötter,

snacks _{2,6±0,9 2,2±0,8 2,3±1,1 0,103}

Hamburgare, kebab, varm korv

med bröd _{2,6±0,9 2,1±0,6 1,7±0,4 0,002}

Ost, fett 24-40 % 2,8±1,3 2,6±1,0 2,3±0,6 2,4±0,7 0,010 Ost 5-17 % (nyckelhålsmärkt) 2,3±0,9 2,6±0,9 2,7±0,7 3,0±0,9 0,004 Pizza, matpajer, färdiga smörgåsar 2,7±0,9 1,8±0,5 2,0±0,7 0,000 Vispgrädde, crême fraiche 34 % 2,7±1,0 2,2±0,7 1,9±0,4 0,002

Glass 2,6±1,0 2,3±0,6 2,4±0,5 0,101

Läsk/saft _{2,8±1,0 2,4±0,9 2,1±0,5 2,2±0,7 0,000}

Tabell 18. Bästa modellen för kostfiber, g/MJ.

Fråga Fråga nr p-värde

Rågknäcke 5.1 < 0,01 Mjukt grovt bröd 5.3 < 0,01 Grönsaker 7.1 0,01 Frukt och bär 7.2 < 0,01 Pommes frites 8.2 < 0,01 Ost 5-17 % 8.11 0,03 Pizza 8.12 0,03 Fil/yoghurt 4 0,08

Socker

Sackarosintaget (E%) visade ett positivt signifikant samband mellan uppgiven konsumtion av choklad, bullar och läsk, och ett negativt med rapporterad grönsakskonsumtion (tabell 19 och 20).

De viktigaste frågorna för sockerintaget

Tabell 21 visar utfallet för den ”bästa” modellen för sockerintaget, dvs. en regressions-modell som innehåller endast de viktigast förklarande variablerna för sackaros, E%. Förklaringsgraden var 31 %. Pommes frites (8.2), choklad (8.6), bullar (8.7) och läsk (8.15) var alla positivt korrelerade med sackarosintaget medan fisk (8.3) var negativt.

Tabell 19. Intag av sackaros (E%) från 24-HDR i förhållande till fråga 8 ”Nedan följer en lista med olika matvaror. Hur ofta äter du dessa matvaror? N=198. Medelvärde ± sd.

0-3 ggr per månad 1-2 gg/vecka 3-6 ggr/vecka 1 ggr/dag eller mer p-värde Potatis (kokt, mos, bakad, gratäng) 11,1±5,1 10,2±3,4 8,9±2,9 10,0±2,9 0,019 Pommes frites, stekt potatis 9,3±3,1 10,2±3,3 16,1±5,6 7,3±0 0,001 Fisk, skaldjur som huvudrätt 10,6±3,7 9,2±2,9 8,5±3,2 5,5±5,1 0,003 Kött, fvars, fågel som huvudrätt 8,2±2,3 9,6±2,8 9,7±3,6 9,1±3,0 0,387 Korv som huvudrätt 9,3±3,3 9,7±3,1 9,6±5,4 7,3±0 0,769 Choklad och godis 8,7±3,6 9,2±3,0 11,1±3,1 10,1±3,0 0,001 Bullar, kakor, kex, tårta m.m. 8,5±3,5 9,4±3,0 10,6±3,2 11,3±3,6 0,001 Chips, salta pinnar, jordnötter, snacks 9,4±3,3 10,1±3,5 9,6±2,6 0,602 Hamburgare, kebab, varm korv m bröd 9,3±3,1 10,3±3,8 13,4±4,5 0,028 Ost, fett 24-40 % 9,8±3,9 9,5±2,7 10,4±3,7 8,7±2,7 0,045 Ost 5-17 % (nyckelhålsmärkt) 9,7±3,6 10,2±3,8 8,9±2,5 9,0±2,3 0,443 Pizza, matpajer, färdiga smörgåsar 9,1±3,0 11,5±3,9 11,2±5,0 0,000 Vispgrädde, crême fraiche 34 % 9,3±3,5 9,9±3,0 10,7±2,4 0,338

Glass 9,1±3,2 10,9±3,2 10,1±3,8 0,004

Läsk/saft 8,5±2,6 9,5±3,0 11,4±3,4 11,3±4,9 0,000

Tabell 20. Intag av sackaros (E%) från 24-HDR i förhållande till fråga 7 ”Hur ofta äter du grönsaker och frukt? N=198. Medelvärde ± sd.

0-3 ggr per månad 1-2 gg/vecka 3-6 ggr/vecka 1-2 ggr/dag 3 ggr/dag eller mer p-värde

Grönsaker och rotfrukter, alla typer

(färska, frysta, konserv, stuvade m.m.) 9,5±4,1 13,4±6,3 10,4±3,9 9,0±2,8 10,9±2,8 0,003 Frukt och bär, alla typer (färska,

Tabell 21. Bästa modellen för sackarosintaget, E%.

Fråga Fråga nr p-värde

Pommes frites, stekt potatis 8.2 0,01 Fisk som huvudrätt 8.3 < 0,01

Choklad 8.6 < 0,01

Bullar m.m. 8.7 0,01

Läsk/saft 8.15 < 0,01

Typ av kost

Nittiotre procent av respondenterna uppgav i FFQ1 att de åt blandkost. En person åt vegankost, en glutenfri kost och en diabeteskost. De övriga åt varianter av laktovege-tarisk kost. Svaren stämde överens med 24-HDR.

Förändringar av matvanor

Fyra procent av respondenterna uppgav i FFQ1 att de aldrig hade funderat på att ändra sina matvanor. Tjugonio procent uppgav att de redan hade ändrat och 12 % uppgav att de försökt men misslyckats. Fyrtio procent uppgav att de redan åt näringsriktigt/hälso-samt eller att de ändrat matvanorna sen tidigare.

Problem med att försöka äta näringsriktigt/hälsosamt

Femtiofem personer uppgav att det inte var några problem alls att äta näringsriktigt/ hälsosamt. Tidsbrist var det skäl som uppgavs som det största problemet till att ändra sina matvanor. Därefter kom, i fallande ordning: avstå från mat man tycker om, tar lång tid att laga, kunskap om matlagning, oregelbundna arbetstider och familjens och

vännernas smak. Brist på fantasi och svårt att äta näringsriktig mat ute var några skäl som uppgavs på det öppna svarsalternativet.

Resultat – fysisk aktivitet

Deltagarnas självrapporterade fysiska aktivitet och aktivitet mätt med aktivitetsmätare redovisas i tabell 22. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor beträffande uppmätt eller självrapporterad fysisk aktivitet.

Fysisk aktivitet från IPAQ-frågor

I tabell 23 redovisas korrelationskoefficienterna för sambanden mellan objektivt uppmätt fysisk aktivitet och självrapporterad fysisk aktivitet. Det var ett signifikant samband (r=0.20; P<0.05) mellan självrapporterad fysisk aktivitet i måttlig, och kraftig intensitet samt i gång (fråga 13-18) och uppmätt tid i måttlig och kraftig fysisk aktivitet med aktivitetsmätaren.

Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan uppmätt tid i måttlig och kraftig fysisk aktivitet och självrapporterad måttlig och krafitig fysisk aktivitet. Däremot var den sammanlagda självrapporteade tiden i aktivitet (gång+måttlig+kraftig aktivitet) signifikant högre jämfört med uppmätt tid i måttlig och kraftig fysisk aktivitet (P < 0.001).

61 % (n=131) av samtliga försökspersoner uppnådde rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet då denna uppmättes med aktivitetsmätare och exakt lika många (n=131) rapporterade att de var fysiskt aktiva mer än 30 minuter per dag i måttlig och kraftig aktivitet. Frågeformuläret lyckades identifiera 77 % (specifitet) av de som enligt aktivitetsmätaren också uppfyllde kravet om 30 minuter daglig aktivitet. Däremot var sensitiviteten lägre (45 %), vilket innebär att frågeformuläret identifierar mindre än hälften av den som inte uppnår rekommendationen om 30 minuters aktivitet per dag.

Det starkaste sambanden förelåg mellan självrapporterad total fysisk aktivitet och total aktivitet från aktivitetsmätaren (r=0.37; P<0.001). Självrapporterad tid i sittande sam-varierade signifikant med uppmätt tid i inaktivitet (r=0.20; P<0.05) samt uppmätt tid i aktivitet (r=-0.26; P<0.01). Det förelåg inget samband mellan självrapporterad tid i sittande och total fysisk aktivitet uppmätt med aktivitetsmätare. Total fysisk aktivitet (counts.min-1 per dag) var signifikant relaterad till självrapporterad tid med hög fysisk aktivitet (r= 0.24; P=0.001) (enkätfråga 13-14) samt till självrapporterad tid med måttlig och hög aktivitet (r=0.26; P=0.001) (enkätfråga 13-16) och till tid i gående (r=0.15; P=0.048) (enkätfråga 17-18).

Tabell 22. Beräknad aktivitet från aktivitetsmätare och enkät. Män (n = 87) Kvinnor (n = 98) P-värde Aktivitetsmätare

Total aktivitet (counts.min-1 per dag)1 444 ± 157 479 ± 148 NS Tid i låg intensitet (min.d-1)1 287 ± 63 318 ± 71 NS Tid i måttlig intensitet (min.d-1)1 39 ± 22 41 ± 19 NS Tid i hög intensitet (min.d-1)1 6.9 (0.25-10.8)* 5.4 (0-7.7)* NS IPAQ

Tid i måttlig + hög (min.d-1)2 39 (13-51)* 46 (17-51)* NS Tid i gång + måttlig + hög (min.d-1)2 70 (30-82)* 73 (29-86)* NS MET-minuter per dag2 343 (141-426)* 352 (130-414)* NS 1_{Mätt med aktivitetsmätare}

2_{Beräknad från enkät (fråga 13-18),}

*medelvärde och interkvartil

Tabell 23. Korrelation (Pearson) mellan variabler av objektivt uppmätt fysisk aktivitet från aktivitetsmätare och självrapporterad fysisk aktivitet (fråga 13-19).

Aktivitetsmätare Självrapporterad aktivitet Tid i aktivitet4 Total aktivitet5 Tid sittande6

r r r

Tid i inaktivitet (min.d-1)1 -0.16* -0.12 0.20* Tid i aktivitet (min.d-1)2 0.18* 0.18* -0.26** Tid i måttlig + kraftig aktivitet (min.d-1)3 0.10 0.36*** -0.04 Total aktivitet (counts.min-1 per dag) 0.13 0.37*** -0.11

1

Tid i inaktivitet; <100 counts/min

2

Tid i aktivitet; >100 counts/min

3

Tid i måttlig+kraftig aktivitet; >1208 counts/min

4

Tid i aktivitet; Självrapporterad tid från fråga 14, 16, 18

5_{Total aktivitet; MET-minuter per dag} 6

Tid i sittande; Själrapporterad tid från fråga 19 * anger p < 0,05; ** p < 0.01; *** p < 0.001

Figur 3 beskriver sambandet mellan total fysisk aktivitet (counts.min-1 per dag) uppmätt med aktivitetsmätare och antalet rapporterade minuter per dag. MET-minuter per dag var beräknade från frågorna 13-18 i enkäten och dividerads med 7 för att erhålla ett medelvärde per dag. Det förelåg ett signifikant samband mellan uppmätt och rapporte-rad fysisk aktivitet för män (r=0.37; P=0.0009, n=87), kvinnor (r=0.37; P=0.0002, n=98) samt för de bägge könen kombinerat (r=0.37; <0.0001, n= 185). Linjär regressions-analys visade att kön, ålder och BMI inte bidrog till att öka

förklaringsgraden avseende total självrapporterad fysisk aktivitet. Vidare förelåg inga signifikanta interaktioner, vilket kan tolkas som att kön, ålder och BMI inte modifierade sambandet mellan uppmätt aktivitet (counts.min-1) och självrapporterad aktivitet

(MET-minuter per dag).

I figur 4 redovisas självrapporterad fysisk aktivitet (enkätfråga 13-18) kategoriserad i kvartiler i förhållande till uppmätt total fysisk aktivitet med CSA aktivitetsmätare. Det var signifikanta skillnader mellan kvartil 1 och 3 (P=0.006), och 4 (P<0.001), samt mellan kvartil 2 och 4 (P<0.001). Vidare var lutningskoefficienten tydligt signifikant (P för trend<0.001). Detta indikerar att frågorna 13-18 var tillförlitliga för att gruppera individer i olika aktivitetsgrupper med avseende på total fysisk aktivitet.

Counts / min 1000 800 600 400 200

Tot METminuter / dag (ln)

9 8 7 6 5 4 3 2 män kvinnor

Figur 3. Sambandet mellan total fysisk aktivitet uppmätt med aktivitetsmätare (counts.min-1 per dag) och självrapporterad fysisk aktivitet (r=0.37; P<0.0001). Observera att skalan för MET-minuter är transformerad (log).

0 100 200 300 400 500 600 700 Q1 Q2 Q3 Q4 To

tal aktivitet (counts/min per

dag

)

Figur 4. Medelvärde (95 % CI) för uppmätt total aktivitet (counts.min-1 per dag)

stratifierat efter självrapporterad fysisk aktivitet (P för trend <0.001). Data var justerade för kön, ålder samt BMI (n=185).

Fysisk aktivitet enligt ULF-frågor

Deltagarna kategoriserades enligt svaren på ULF-frågan om självrapporterad fysisk aktivitet på fritiden under de senaste 12 månaderna (enkätfråga 21) i tre grupper (figur 5). Resultaten från aktivitetsmätningen visade att det var en signifikant skillnad mellan dessa (p=0.0001), dvs. de som anger en högre grad av fysisk aktivitet under fritiden också registrerade en högre grad av aktivitet med aktivitetsmätaren. Det var en signi-fikant skillnad (p=0.034) mellan grupp 1 (stillasittande + måttlig motion på fritiden) och grupp 2 (måttlig, regelbunden motion på fritiden), och mellan grupp 1 och grupp 3 (regelbunden motion och träning) (p<0.0001). Endast två personer hade angett stilla-sittande fritid (alternativ 1, fråga 21), varför dessa slogs samman med dem som angett måttlig motion (alternativ 2, fråga 21).

0 100 200 300 400 500 600

Måttlig motion (n=64) Måttlig regelbunden motion (n=69) Regelbunden motion (n=60)

T o ta l a k ti vi te t ( c o u n ts /m in p e r d a g )

Figur 5. Medelvärde (95% CI) för uppmätt total aktivitet stratifierat efter självrappor-terad motion på fritiden (P för trend <0.001). Data är jussjälvrappor-terade för kön, ålder samt BMI (n=193).

Figur 6 visar skillnaden i total fysisk aktivitet (counts.min-1 per dag) mellan olika grupper av självrapporterad fysisk aktivitet på arbetet under de senaste 12 månaderna (enkätfråga 22a). Det fanns ingen signifikant skillnad (p=0.61) mellan de olika aktivi-tetsgrupperna. Då endast en individ angav tungt kroppsarbete (alternativ 5, fråga 22) inkluderades denna med de individer som angett alternativ 4.

Självrapporterad tid på fritiden och på arbetet summerades och kategoriserades i kvar-tiler. Det fanns en signifikant skillnad mellan kvartilerna med avseende på uppmätt fysisk aktivitet (p<0.0001). Dessutom fanns en signifikant skillnad mellan kvartil 1 och 3 (p<0.0001), 1 och 4 (p<0.0001), samt mellan kvartilerna 2 och 4 (p=0.01).

0 100 200 300 400 500 600

Arbetar inte (n=23) Stillasittande (n=90) Lätt, rörligt (n=52) Måttligt tungt (n=28)

T o ta l ak tiv it e t ( c oun ts /m in per d ag)

Figur 6. Medelvärde (95 % CI) för uppmätt total aktivitet stratifierat efter självrappor-terad aktivitet på arbetet (P för trend=0.61). Data var jussjälvrappor-terade för kön, ålder, BMI samt arbetstid (n=193). ANOVA.