Läsk - flytande kalorier / Soft drinks - liquid calories

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Lek Fritid Hälsa

Läsk – flytande kalorier

Soft drinks – liquid calories

Josefin Palmgren

Lärarexamen 180 poäng Handledare: Anna-

Idrott & Fysisk Bildning Maria Holmbäck

Höstterminen 2005 Examinator: Bo

Förord

Uppsatsens gång har följts av många intressanta upptäckter och trevliga bemötanden av platschefer, pedagoger och elever. Jag vill tacka de personer som har hjälpt mig under de veckor som uppsatsen har skrivits.

Jag vill tacka alla elever som medverkat i min undersökning för utan ert deltagande hade inte detta arbete varit möjligt. Jag tackar även de platschefer och pedagoger som gjort det möjligt för mig att komma ut på skolorna för att genomföra min undersökning. Slutligen vill jag även tacka min handledare Anna-Maria Holmbäck för all hjälp jag har fått i arbetet med undersökningen.

Josefin Palmgren Malmö, januari 2006

Sammanfattning

Uppsatsens titel Läsk – flytande kalorier

Kurs/ämne LL 1506 C-uppsats 10 poäng / Idrott & Fysisk bildning

Författare Josefin Palmgren

Handledare Anna-Maria Holmbäck, Universitetslektor, Lunds Universitet/Malmö Högskola,

Nyckelord Kost, socker, sockerdebatten, läsk, light, konsumtion

Bakgrund Idag diskuteras det mycket kring vilken roll sockerkonsumtionen kan spela gällande de ökande hälsoproblemen i samhället. På senare tid har det flytande sockret lyfts fram som en av de stora bovarna i dramat och forskning visar på att läsk bestående oberoende av vanligt socker eller artificiellt socker, kan påverka hälsan negativt.

Syfte Syftet med undersökningen var att granska ungdomars läskkonsumtion samt att ta reda på deras motiv till varför de föredrar att dricka vanlig läsk respektive lightläsk. Det är även av intresse att undersöka eventuella könsskillnader.

Metod Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning med intention att beskriva ungdomars läskkonsumtion. Valet av undersökningsmetod syftade till att ge bredd åt undersökningen.

Undersökningen gjordes på tre stycken 0-9 skolor i Vellinge kommun. Undersökningen var en totalundersökning på

årskurserna 7-9 vilket resulterade i att inget urval gjordes. Sammanlagt medverkade 221 elever i undersökningen. Resultat Genom undersökningen framgår det att de flesta, d.v.s. 163

stycken (73,8 %) av de medverkande eleverna dricker läsk 1-3 gånger per vecka. Resultaten visar även att pojkar har en statistiskt säkerställd benägenhet att dricka mer läsk än flickor. Vid valet av vanlig läsk respektive lightläsk är vanlig läsk populärast då 162 av de medverkande eleverna föredrar att dricka vanlig läsk medan endast 56 elever föredrar att dricka lightläsk.

Slutsats Ungdomarna tycks vara belysta kring de aspekter som media berört gällande sockrets och sötningsmedlenas tänkbara effekter på hälsan, men saknar kunskap kring de faktiska bevis som finns. Därför är det viktigt att både föräldrar och skola figurerar som förebilder och visar var man står gällande hälsofrågor. Detta för att på sikt kunna få bukt med dagens ökande ohälsa bland barn och ungdomar. Dagens barn och ungdomar behöver både undervisning i och redskap till att utveckla en hållbar hälsosam livsstil.

Abstract

Title Soft drinks – liquid calories

Course LL 1506 10 Swedish Credits Essay in Physical Education

Author Josefin Palmgren

Advisor Anna-Maria Holmbäck, University lektor, Lund´s University/Malmö Högskola,

Key words Nutrition, sugar, sugar debate, soft drink, light, consumption

Abstract The pros and cons debate on the issue to what effect sugar has on our health, is widely spread today. During recent years liquid sugar has been identified as a major cause to the increasing health problems.

The purpose of this thesis is to examine young peoples habits regarding consumption of soft drinks and to find out their motives and preferences for ordinary soft drinks respectively light soft drinks. It is also of interest to search for any variation in habits between the sexes.

The survey, which included all students (221) at three 0-9 schools, was conducted by means of questionnaires in an opinion poll with the over all intention to describe young peoples consumption of soft drinks. The research shows that most young people drink soft drinks 1-3 times a week and that boys significantly drink a larger amount of soft drinks than girls do.The result also show that it is more popular to drink ordinary soft drinks than to drink light soft drinks.

Innehållsförteckning

1.5 Sockerfritt och osötat 4

1.6 Flytande kalorier 5 1.7 Sockerkonsumtion 7 1.8 Sockerdebatten 8 1.9 Sockerberoende 9 1.10 Skolans roll 10 2 Problemformulering 12 2.1 Syfte 12 2.2 Frågeställningar 12 3 Metod 13 3.1 Undersökningsgrupp 13 3.2 Urval 13

3.3 Kvantitativ och kvalitativ 13

3.4 Validitet och reliabilitet 14

3.5 Tillvägagångssätt 15

3.5.1 Mätmetod 15

3.5.2 Utformandet av kvantitativ enkät 15

3.5.3 Operationalisering kring enkätfrågorna 16

3.5.4 Enkätundersökningens genomförande 17

3.6 Bearbetning och analys 18

4 Resultat 19

4.1 Könsfördelning 19

4.2 Läskkonsumtion 19

4.3 Läsk eller light-läsk 20

4.4 Motiv till val av vanlig läsk/lightläsk 20 4.4.1 Pojkars motiv till val av läsk/light-läsk 20 4.4.2 Sammanfattning av pojkarnas motiveringar 21 4.4.3 Flickors motiv till val av läsk/light-läsk 21 4.4.4 Sammanfattning av flickornas motiveringar 23

4.5 Läsk under skoldagen 23

4.6 Elevernas syn på läskens påverkan 24

4.6.1 Läsk kan påverka hälsan 24

4.6.2 Läsk kan ge viktökning 25

4.6.3 Light-läsk bättre för hälsan 25

5 Diskussion 26

5.1 Metoddiskussion 26

5.2 Analys 26

5.2.1 Elevernas läskkonsumtion 26

5.2.2 Val av vanlig respektive lightläsk 27

5.2.3 Läsk i skolan 28

5.2.4 Elevernas tyckande gällande läsk 29

5.3 Slutsats 29 5.3.1 Ungdomars läskkonsumtion 29 5.3.2 Framtida forskning 31 5.3.3 Avslutning 31 6 Källförteckning 32 6.1 Publicerade källor 32 6.2 Elektroniska källor 33

Figurförteckning

Figur 1: Energibehov och ”sockertak” för barn i olika åldrar 8

Tabellförteckning

Tabell 1: Fördelning av läskkonsumtion per vecka för pojkar (n=114)

och flickor (n=107) 19

Tabell 2: Fördelning av val av läsksort för pojkar (n=114) och flickor (n=107) 20 Tabell 3: Fördelning av läskkonsumtion under skoltid för pojkar (n=114) och

flickor (n=107) 24

Tabell 4: Fördelning av pojkars (n=114) och flickors (n=107) syn på läskens

påverkan på hälsan 25

Tabell 5: Fördelning av pojkars (n=114) och flickors (n=107) syn på läskens

påverkan gällande viktökning 25

Tabell 6: Fördelning av pojkars (n=114) och flickors (n=107) syn på om

lightläsk är bättre för hälsan 26

Bilagor

Bilaga 1: Följebrev 34

Bilaga 2: Undersökning gällande ungdomars läskkonsumtion. 35 Bilaga 3: Undersökning gällande ungdomars läskkonsumtion. 37

1 Introduktion

1.1 Bakgrund

Idag informeras vi ständigt om den ena rapporten efter den andra gällande barns och ungdomars ökande ohälsa. De rör sig allt mindre och äter allt onyttigare. Det diskuteras just nu mycket kring vilken roll sockerkonsumtionen kan spela gällande dessa ökande hälsoproblem. Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet, anser att socker, snarare än fett är den bakomliggande orsaken till dagens överviktsepedimi. Övervikt har kommit att bli Sveriges snabbast växande folkhälsoproblem och under de tjugo senaste åren så har andelen överviktiga fördubblats i landet. Mycket uppmärksammat idag är även allt det socker som döljer sig i vanliga livsmedel. Det är inte längre bara dåligt att stoppa i sig ”sötsaker” utan det är lika viktigt att verkligen vara observant gällande vad det egentligen är som dagens livsmedel innehåller.1

I relation till denna uppmärksammade ”sockerdebatt” så vill jag i den här undersökningen lägga fokus på allt det flytande socker som vi får i oss i form av läskedrycker. Ingela Stenson, chef för Mjölkfrämjandet bedömer läsk till att vara det samma som flytande socker vilket i sin tur bör betraktas som godis och därför inte bör konsumeras mer än högst en gång i veckan. Kroppen har svårt för att uppfatta flytande kalorier som föda samtidigt som det dessutom är lättare för dryck att slinka ner än vad det är för fast föda. Dessa aspekter visar tillsamman på orsaker som förorsakar att söta drycker bidrar till dagens hälsoproblem.2

____________________

1 Fredholm, (2004); http://sydsvenskan.se/malmo/bergstrandkronika/article101851.ece?context=print; www.fof.se/?id=043iPress

Idag vet vi, av alla rapporter att döma, att sockrets inverkan på våra kroppar inte är av någon som helst positiv karaktär men frågan är om de konstjorda sötningsmedlena är att föredra. Det vetenskapliga underlaget för dessa ”förrädiska flytande kaloriers” 3 negativa hälsoeffekter har styrkts i betydande utsträckning de senaste åren. Det har visat sig att söta drycker, oberoende om de är gjorda på vanligt socker eller konstgjort, ger ett sug efter fet mat.4

1.2 Smaken

Mat och att äta är en stor del av människans dagliga liv. Så har det alltid varit och kommer förmodligen alltid att förbli. Tillgången och variationen har givetvis inte alltid varit den samma men så har den livsavgörande betydelsen för vår fortsatt existens. Man kan tycka att det skulle vara hungern som är anledningen till att vi människor äter då denna uppstår p.g.a. energibrist, men idag är detta inte lika självklart. Lättillgängligheten av mat som vi finner i västvärden idag resulterar i att vi många gånger aldrig hinner uppleva riktig hunger. Ofta är det klockan och inte hungern som styr när vi ska äta. Enligt5, finns det förutom hunger ett antal olika icke-biologiska orsaker som påverkar vårt ätande. Dessa är; smak, stress, socialt samt gratis mat. Aspekter som kan påverka oss till att äta eller helt enkelt äta mer än vad vi egentligen behöver.

Just smaken är dock en aspekt som har varit av avgörande betydelse under människans utveckling då den t.ex. kan ge oss vägledning gällande val av rätt föda. Med tungan kan vi känna de fyra olika smakerna sött, salt, beskt och surt. Här fungerar smakerna salt, surt och besk som stoppsignaler medan sött i motsatt riktning stimulerar aptiten. Förutom den söta smaken och aptitstimuleringen så har sötma ytterligare ett par positiva effekter, som att den ger välbefinnande samt verkar smärtlindrande. Man har enligt forskning kunnat visa att den aptitstimulerande effekten uppnås av såväl naturligt socker som artificiella sötningsmedel.5

____________________

3 Fredholm, (2004) Nr 3 sid 16 4 Fredholm, (2004)

1.3 Socker

Socker är en naturprodukt som vi kan hitta i någon form, i nästan alla livsmedel. Det vi i allmänt tal kallar för ”vanligt socker” är sockerarten sackaros som består av de två enheterna glukos och fruktos. I Sverige framställs socker utav sockerbetor medan man i resten av världen i huvudsak utvinner socker ur sockerrör. Socker är en smakbärare som finns naturligt i mycket av vad vi äter men dess söta smakegenskaper gör att sockret även tillsätts i en mängd olika livsmedel som t.ex. köttbullar, ketchup, yoghurt och frukostflingor.6

1.4 Sötningsmedel

I dagens samhälle är efterfrågan på kalorifria produkter stor och konstgjorda sötningsmedel används i regel för att de ger få kalorier och samtidigt en god smak. Då man tar bort det smakrika fettet i en produkt för att göra den magrare tillför man alltså många gånger konstgjorda sötningsmedel som ersättning. De konstgjorda sötningsmedlena är mycket sötare än vanligt socker vilket resulterar i att det endast behövs väldigt små mängder för att söta livsmedel. Idag finns det en rad olika konstgjorda sötningsmedel men lightläsk, som denna undersökning främst anknyter till, sötas oftast med acesulfam K (E 950), sackarin (E 954) och i synnerhet aspartam.7

Acesulfam K är ett artificiellt framställt sötningsmedel som är 130-200 gånger sötare än vanligt socker. Acesulfam används främst för sötning av saft, läsk, konfektyrvaror samt glass.8

Sackarin är omkring 300-700 gånger sötare än vanligt socker. Av de konstgjorda sötningsmedel som används så är sackarin det som ger den starkaste sötningseffekten. Sackarin har en förmåga att ge en besk eftersmak vilket ofta döljs med andra sötningsmedel.8

____________________

6 Laser Reuterswärd, (2004); www.lask.nu/socker.shtml

7 Erlanson-Albertsson, (2004); Laser Reuterswärd, (2004); www.lask.nu/socker.shtml

Aspartam är omkring 200 gånger sötare än vanligt socker och har använts i Sverige sedan 1982. Ett allt större sortiment av lightprodukter samt en ökande användning av artificiella sötningsmedel har resulterat i en ökad oro inför intaget av konstgjorda sötningsmedel. Idag vimlar det av frågor och myter gällande aspartam och främst rör frågorna aspekterna kring hur farligt det egentligen är samt hur mycket det är godtagbart att få i sig. JECFA (Joint FAO/WHO Expert Committe on Food Additives) är en kommitté inom FN-organen FAO (Food and Agriculture Organization) och WHO (World Health Organization), som bedömer olika livsmedelstillsatser. Efter vidare undersökningar har JECFA kunnat fastställa ett värde för ett acceptabelt dagligt intag av aspartam. Detta värde ligger på 2,4 g aspartam per dag (med en säkerhetsfaktor på 10) för en person som väger omkring 60 kg. I sin tur får en läsk som sötas med aspartam innehålla maximalt 600 mg per liter och många gånger så använder läskproducenterna mycket mindre aspartam än denna maximala mängd. I slutändan betyder detta att om en person som väger ca 60 kg vill hålla sig inom ramen för vad JECFA har fastställt som acceptabel daglig konsumtion, så kan personen ifråga dricka fyra liter light-läsk per dag.9

1.5 Sockerfritt och osötat

Begreppen kring huruvida livsmedel är sötade är många och det är inte alltid så lätta att veta vad som egentligen menas med uttryck som t.ex. sockerfri eller osötad. Det kan tyckas låta som precis samma sak men sådant är inte fallet.10

”Socker fri” eller ”utan socker” betyder att livsmedlet inte innehåller någon sockerart, varken tillförd eller naturlig. Däremot kan andra sötningsmedel finnas och de ska i så fall stå i ingrediensförteckningen. Produkten måste vara märkt med en så kallad näringsvärdesdeklaration.10

____________________

9 www.lask.nu/aspartam.shtml; www.lask.nu/aspartam1.shtml; www.lask.nu/aspartam2.shtml; www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=3583

”Socker inte tillsatt” och ”osockrad” betyder att ingen sockerart har tillförts. Däremot kan socker finnas naturligt i någon råvara, som exempelvis i mjölk eller juice. Produkten måste vara märkt med en näringsvärdes deklaration.11

”Utan vanligt socker” betyder att livsmedlet inte innehåller vanligt socker (sackaros), utan andra sockerarter som frukt- eller mjölksocker. Dessa ska tydligt anges på förpackningen i anslutning till uttrycket ”utan vanligt socker”. Produkten måste vara märkt med en näringsvärdesdeklaration.11

”Vanligt socker inte tillsatt” betyder att någon annan sockerart än sackaros har tillsats. På förpackningen ska tydligt anges vilken/vilka sockerarter som har tillförts. Produkten måste vara märkt med en näringsvärdesdeklaration.11

”Osötad” eller ”icke sötad” betyder att inga ämnen som ger söt smak har använts. Det finns inga krav på att produkten ska ha en näringsvärdesdeklaration.11

1.6 Flytande kalorier

Lotta Fredholm kallar läsk för ”förrädiska flytande kalorier” i en artikel i tidskriften Forskning & Framsteg12. Vidare menar Fredholm att de söta dryckerna är bidragande till dagens aktuella fetmaepidemi då kroppen har problem med att uppfatta de flytande kalorierna som föda. På grund av detta blir det därav svårare för oss att anpassa mängden av vad vi äter när vi fått i oss flytande kalorier än när det vi konsumerar är i fast form.

År 2000 gjordes en studie där 15 vuxna män och kvinnor fick konsumera kolhydrater i form av gelégodis eller läsk. Resultatet blev här att de åt mindre mat under den månad de åt godis medan det inte observerades några reducerade skillnader under den månad som de drack läsk.13

____________________

11 Stier, (2005); www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=7448 12 Fredholm, (2004:3 sid 16)

Vidare har det på samma sätt påvisats att detta fenomen även gäller för barn. Detta enligt en studie som gjordes under sommaren 2003 av David Levitsky och Gordana Mredenovic vid Cornell University i New York. Studien gjordes på barn i åldrarna 6-13 år och visade att de barn som drack läsk mellan samt till målen gick upp i genomsnitt sju hekto under den tvåmånads period som studien pågick. Det visades dessutom att inte ens de barn som drack omkring en liter läsk per dag konsumerade mindre mängd fast föda. 14

Som nämnt tidigare, är Charlotte Erlanson-Albertsson fast beslutsam kring det påstående att socker är boven bakom överviktsepidemin. Erlanson-Albertsson lyfter även fram effekterna kring konsumtionen av den lösta formen av socker som läsk. 15

”Löst socker aktiverar signaler redan på tungan som startar en massa processer i kroppen och hjärnan. Och löst socker är extra förrädiskt eftersom varje enskild sockermolekyl här kan ge sin påverkan. I fasta sockerrika livsmedel blockeras däremot molekylerna av varandra och av andra ämnen.” 16

Även Albertsson har gjort en undersökning relaterad till lightläsk. Erlanson-Albertsson lät här en grupp på 20 studenter äta en hamburgermåltid. Halva studentgruppen blev tilldelade mineralvatten att dricka till medan andra halvan fick light-läsk. Efter måltiden fick studenterna uppskatta sin mättnadskänsla på en tiogradig skala. Här visade det sig att de studenter som druckit mineralvatten var generellt mättare än de som druckit lightläsk. Mättnaden kvarstod dessutom under betydligt kortare tid hos de studenter som druckit lightläsk.14

Det är vanligt att folk tror att de artificiella sockerarterna som ingår i lightprodukter, inte ger sug efter mat. Så är dock inte fallet eftersom det är den söta smaken i sig som påverkar vår hunger. Lightprodukterna stimulerar alltså precis som vanligt socker mottagarna i kroppen. Skillnaden är att vanligt socker innehåller en massa energi vilket så småningom resulterar i att kroppens påslag stannar av. I aspartam finns det däremot inte någon energi vilket leder till att signalen fortsätter och att hungerssymtomen därav kvarstår.15

____________________

14 Fredholm, (2004)

15 Erlanson-Albertsson, (2004) 16 Fredholm, (2004:3 sid 17)

Förutom det ovan nämnda fenomenet gällande sockrets effekt på hungern så kan även sockret styra utsöndringen av ämnen som påverkar vår aptit. Ghrelin, vilket är ett hunger peptid upptäcktes för ett par år sedan. Detta peptid utsöndras i magsäcken vid bl.a. konsumtion av socker och gör att vi vill äta mer samt minska ämnesomsättningen och öka upplagringen av fett. Tyska forskare har enligt17, visat på att ghrelin frisätts när vi får i oss fruktos (fruktsocker). Något som har medverkat till en ökad skeptisk inställning mot fruktjuicer och fruktos som tillsatsmedel i andra drycker och livsmedel. Erlanson-Albertsson tillägger dock att även om det finns mycket fruktos i både frukt och en del grönsaker så ingår det här i sitt naturliga sammanhang med både nyttiga fibrer och mineraler. Den stora mängden vatten medför även att koncentrationen av fruktos inte blir så hög att den omvandlas till fett. Istället handlar det kanske om att se upp med tillsatser av fruktos i mat och dryck.18

1.7 Sockerkonsumtion

För tiotusen år sen var raffinerat socker ett ytterst sällsynt ämne i människans kosthållning. Under de allra senaste decennierna har dock vår mat kommit att fyllas med socker och sötningsmedel av olika slag. Börjar man läsa på etiketterna förvånas man verkligen av hur mycket ”socker” det kan finns i varorna.19

Enligt livsmedelsverket så ligger sockerkonsumtionen i Sverige på ungefär samma nivå som den gjorde för 40 år sedan. Under de senaste decennierna har det synliga sockret minskat i förhållande till det sockret som finns dolt i många livsmedel. Förändringen ligger istället vid vad det är för sockerrika livsmedel vi konsumerar idag. Sedan 1980- talet så har konsumtionsmängden av sylt, saft, glass och godis legat på en konstant nivå medan man under samma period ser en dramatisk ökning av läskedryckskonsumtionen. Här har konsumtionen ökat från i genomsnitt 30 liter läsk per person och år till 94 liter.20

____________________

17 Fredholm, (2004) 18 Stier, (2005)

19 Jonsson & Nordström, (2004)

Enligt de svenska näringsrekommendationerna rekommenderas det att högst 10 procent av energin bör komma från renframställda sockerarter. Detta innebär att en vuxen kvinna bör som mest få i sig 55 gram per dag och en man 70 gram per dag. Mängden för barn blir givetvis mindre och för en tioåring motsvarar 10 procent omkring 50 gram socker eller 15 sockerbitar om dagen. 15 sockerbitar i sig motsvarar ungefär två 33 centiliters läsk eller 1 hekto skumgodis.21

Figur 1: Energibehov och ”sockertak” för barn i olika åldrar

Ålder Kilojoule Kilokalorier Högst mäng Antal sockerbitar

År (kJ) (kcal) socker/dag 1-3 5900 1400 35 g 11 4-6 7000 1700 40 g 12 7-10 8000 1900 50 g 15 Fli. 11-14 8400 2000 50 g 15 Pojk. 11-14 9800 2300 60 g 18 Fli. 15-18 9000 2200 55 g 17 Pojk. 15-18 11300 2700 70 g 21 Källa: Livsmedelsverket22

1.8 Sockerdebatten

De flytande kalorierna, den söta faran, läsken en hälsofara, tomma kalorier; i media rapporteras idag om socker som den stora hälsoboven. Sedan 1970-talet har befolkningens viktökning och fetma skylts på de höga fetthalterna i våra livsmedel. Debatten kring fetthalten har resulterat i en mängd olika produkter innehållande låga halter av fett, vilket i sin tur har medfört en minskning av befolkningens sammanlagda fettintag. Trots denna minskning har det ändå skett en ökning av fetman i samhället vilket har gett till följd att forskare har börjat ifrågasätta sambandet mellan kroppsvikt och fettintag. Frågan är dock vad det finns för samband mellan socker och fetma samt om allt socker är lika farligt.23

____________________

21 Becker, (2003); www.slv.se/templates/SLV_NewsPage.aspx?id=7405

22 www.slv.se/templates/SLV_NewsPage.aspx?id=7405

23 Fredholm, (2004); Stier, (2005); www.fof.se/?id=043iPress; www.slv.se/templates/SLV_NewsPage.aspx?id=7405

Meningarna går här isär då en del forskare och debattörer anser att socker oavsett form, är den nutida människans värsta hälsofara medan andra menar att måttliga intag inte är farliga. Det är dock påtagligt vilka effekter socker kan ha på oss människor. Vi har länge vetat att ett stort sockerintag kan leda till ökad risk för diabetes, högt blodtryck, autoimmuna sjukdomar, förhöjda kolesterolvärden, benskörhet, åderförkalkning, cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Däremot är sambandet mellan vår onyttiga mat och galopperande samhällsproblem som depression, kronisk trötthet, utbrändhet och självmordsbenägenhet mindre utforskat. Sambandet finns dock och det kommer allt fler belägg gällande sockrets inverkan på vår hälsa.24

1.9 Sockerberoende

Under människoartens utveckling så har de individer som lyckats fylla på sina fettdepåer med energirik mat gynnats. Ett av dagens problem är att dessa ursprungliga ”positiva” beteenden lever kvar, vilket ställer till problem då vi ständigt har tillgång till fett och socker. Man kan inte heller undgå att se hur tidigt man idag börjar med att proppa sina barn fulla med socker. Barnmatsindustrin står för mycket av detta då de genom sina sockrade barnmatsburkar vänjer barnen vid sockrets goda smak vilket i sin tur kanske kan vara början till ett beroende som sedan följer med vidare genom livet. Eftersom allt fler produkter sötas och många äter godis och dricker sötad läsk så gott som dagligen så vänjer sig nutidsmänniskan vid söt mat. Den söta smaken är god och triggar samtidigt hjärnans belöningssystem genom att frisätta substanser som i sin tur stimulerar till ett ökat sockerintag. Dagens utbud och tillgänglighet av sötsaker är som sagt enormt och idag finns det många som beskriver sitt beteende kring att äta sötsaker som tvångsmässigt. När de blir ställda inför frestelsen av att köpa sötsaker eller inte så måsta de bara ha något sött. Frågan är dock om sockret verkligen kan förändra hjärnan och på så sätt generera ett ökat sug för socker. Här går emellertid åsikterna isär. Enligt38, är socker en drog som för många är lika beroendeframkallande som alkohol eller narkotika. Vidare menar de dessutom att socker är den första drogen som lägger grunden till utvecklandet av andra slags beroenden. Våra kroppar är olika och den biokemiska känsligheten skiljer sig åt från individ till individ och följaktligen tål vi socker olika.25

____________________

24 Jonsson & Nordström, (2004)

Även Charlotte Erlanson-Albertsson menar att socker är beroendeframkallande, visserligen i en lägre grad än gällande alkohol och nikotin. Erlanson-Albertsson hänvisar bl.a. till forskning i ämnet som gjorts på råttor. Forskningen visade att råttorna mådde bra vid belöning (socker) men att sockerberoendet yttrade sig i ökad konsumtion, abstinenssymdrom i form av skakningar, svettningar och huvudvärk. Vidare förloras kontrollen över sockerintaget med inslag av ångest. Erlanson-Albertsson påpekar även hur socker till skillnad från andra droger är socialt accepterad, då ingen reagerar om en person smyger iväg för att äta godis.26

David Levitsky, professor i nutrition och psykologi vid Cornell University i New York, menar däremot att det inte finns några fysiologiska belägg för att det skulle finnas ett sockerberoende hos människor. Både Levitsky och Britta Barkeling, dietist och forskare vid Huddinge universitetssjukhus, anser att personer som lyckas att minska i vikt genom att följa dieter som utesluter kolhydrater går ner på grund av att deras kaloriintag är mindre än vad de förbrukar.27

1.10 Skolans roll

Det är inte enbart föräldrarna som påverkar och styr sina barns kost. Väldigt mycket av det som barn och ungdomar äter, konsumeras idag i skolan, på fritids och däremellan. Här menar Claude Marcus, professor och chef för rikscentret för överviktiga barn i Stockolm, att skola och fritids har ett oerhört stort ansvar då de står för ca 35 procent av veckans måltider.28

____________________

26 Laser Reuterswärd, (2004); www.fof.se/?id=04i Press 27 Fredholm, (2004)

Det kan tyckas att det vore en välgärning om skolorna blev nyttigare och drog in på eller begränsade sin kaféförsäljning av läsk, godis och andra sötsaker. Till saken hör dock att skolorna tänker olika kring läsk och godis. En del skolor ser det som en självklarhet att skolan ska vara en ”godisfri zon” och att genom att vara förebilder så måste skolan visa var man står i frågan. Andra skolor kan tycka det är lovvärt med en ”godisfri zon” men visar på att eleverna inte köper nyttigare alternativ utan i så fall vänder sig till andra närliggande affärer.29

Fredrik Friberg, läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg menar att skolan är basen i arbetet med barns och ungas ökande ohälsa. Tillgängligheten är en viktig faktor i samband med barn och ungdomars dryckesval. Ute på skolorna ser det dock väldigt olika ut på den sockerfria fronten. Enligt mjölkfrämjandet30 så finns läsk till försäljning i 25 procent av alla svenska skolor. En del skolor har emellertid lagt ner sin kaféverksamhet helt och hållet medan andra skolor har reducerat öppettiderna, tagit bort de söta alternativen och istället säljer frallor och frukt, endast säljer sötsaker på fredagar m.m. Listan kan göras lång men på det stora hela sett så har det i många fall gjorts antingen små eller stora förändringar. Sedan finns ju alltid problemet kvar med de närliggande kioskerna och affärerna dit många elever vänder sig då skolan inte längre erbjuder de söta alternativ de vill ha.31

American Council on Science and Health (ACSH) hävdar dock att förbud av godis- och läskförsäljning på skolorna inte leder till någon lösning på själva problemet. Här poängterar man istället vikten av att göra barnen medvetna om kaloribehovet och livsmedelsinnehållet samt att man stimulerar dem till ökad fysik aktivitet. Detta i överensstämmelse med en engelsk studie som visar att man genom undervisningsprogram i skolan kan minska läskkonsumtionen och därmed undvika ökad förekomst av överviktiga elever.32

____________________ 29 www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=3583; www.trelleborgsallehanda.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20051026/TRELLEBO.. 30 www.mjolkframjandet.se 31 http://sydsvenskan.se/kropp/article84984.ece?context=print; www.mjolkfrämjandet.se/www/mf.nsf/jsredirectview/851F0BFF089CA55BC1...; www.trelleborgsallehanda.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20051026/TRELLEB.. 32 www.mjolkfrämjandet.se/www/mf.nsf/jsredirectview/72D216B3A9F7C682C1...; www.nymedicin.com/vews/2004/07/18/Bor_man_forbjuda_lask_och _godis...)

2 Problemformulering

2.1 Syfte

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur mycket läsk elever i årskurs 7-9 konsumerar under en veckas tid. Avsikten är även att se om ungdomarna föredrar att dricka vanlig eller lightläsk samt motiven bakom deras val. Vidare vill jag med undersökningen också urskilja om man kan se några signifikanta könsskillnader mellan konsumtion, val och motiv. Slutligen vill jag även framlysa den aktuella debatten kring sockret och de artificiella sötningsmedlena, samt hur dessa ämnen påverkar hälsan.

2.2 Frågeställningar

• Hur ser ungdomars konsumtionsvanor ut gällande läsk?

• Föredrar ungdomarna vanlig läsk eller light läsk och vad är de bakomliggande argumenten för deras val?

• Hur ser ungdomars konsumtionsvanor ut gällande läsk under skoltid? • Är eleverna medvetna om hur dryckerna påverkar deras hälsa?

3 Metod

3.1 Undersökningsgrupp

Undersökningen gjordes i samtliga klasser från årskurs 7-9 på Skanörs Skola Tångvallaskolan samt med ett par elever från Ljungenskolan. Sammanlagt bestod undersökningsgruppen av 221 elever där könsfördelningen var 107 flickor och 114 pojkar. Samtliga skolor är 0-9 skolor och ligger i Vellinge kommun. Bortfallet vid enkätundersökningen var sammanlagt 14 elever. Eleverna var frånvarande på grund av sjukdom eller på grund av okänd anledning.

3.2 Urval

Anledningen till valet att göra undersökningen på dessa skolor var att de ligger i närmiljön och därför att lätt tillgängliga. Undersökningen var en totalundersökning på årskurserna 7-9 vilket resulterade i att inget urval gjordes. Detta då samtliga elever i dessa årskurser som närvarade vid undersökningstillfället deltog i enkätundersökningen. Skälet till att elever i årskurs 7-9 gjordes var för att det fanns tidigare undersökningar som berört elever i den åldern samt att jag i samspråk med min handledare trodde att elever i denna ålder skulle kunna ge mig mest relevant information i en enkätundersökning.

3.3 Kvantitativ och kvalitativ

Kvantitativ respektive kvalitativ metod är två olika metodologiska angreppssätt som man brukar använda sig av vid undersökningar och forskning. Skillnaderna i dessa två metoder brukar göras med utgångspunkt i den information som söks samt hur forskaren använder sig av siffror och statistik. Valet av metod är avgörande för utgången av undersökningen men det är inte tvunget att välja antingen det ena angreppssättet eller det andra. Så länge som det tjänar själva syftet så går det bra att kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder.33

____________________

Forskning med kvalitativ metod sker genom en spiralformad process där forskaren går från det specifika till det generella. Metoden kräver en subjektiv och delaktig forskare och det primära syftet är att undersöka samband för att nå förståelse kring hur människor upplever sin omvärld. Kvalitativ metod mäter i ord, mening samt betydelse och i synnerhet är det främst genom djupintervjuer man gör dessa undersökningar.34

Forskning med kvantitativ metod sker genom en linjär process där forskaren går från det generella till det specifika. Den neutrala och objektiva forskaren undersöker här den numeriska relationen mellan två eller fler mätbara egenskaper. Förenklat skulle en kvantitativ forskning kunna beskrivas som en undersökning där siffror används. Detta då forskaren studerar olika variabler och mäter dem numeriskt. Vid kvantitativa undersökningar används främst enkäter.34

3.4 Validitet och reliabilitet

Enligt34, är det främst två faktorer som påverkar resultatet när information om någonting samlas in. En av faktorerna är validiteten, d.v.s. vetskapen om att vi mäter det vi avsett att mäta. För att säkra validiteten på min undersökning återknöt jag frågorna i enkäten till syftet. Utöver det, omarbetade jag enkätfrågorna flertalet gånger och gjorde även en pilotundersökning med sex elever för att försäkra mig om att frågorna var tillräckligt tydliga. Den andra faktorn är reliabiliteten, d.v.s. att mätningarna har utförts på ett tillförlitligt sätt. För att säkra detta gick datainsamlandet till på exakt samma sätt vid varje insamlingstillfälle då jag personligen var närvarande.

____________________

3.5 Tillvägagångssätt

3.5.1 Mätmetod

Jag valde att göra en kvantitativ enkätundersökning eftersom jag på detta sätt skulle få ett stort underlag till min studie. Enligt35, är för övrigt enkäter ett bra sätt att mäta människors åsikter, beteenden och känslor. Den kvantitativa metoden är även lämplig när kunskapen kring det som ska undersökas är stor och om problemformuleringen är relativt klar. Min undersökning genomfördes i form av ”enkät under ledning” där jag personligen var med vid varje insamlingstillfälle för att kunna förtydliga vid eventuella frågor.36

3.5.2 Utformandet av kvantitativ enkät

För att säkerställa att enkäten gav svar på undersökningens frågeställningarna låg dessa som grund till utformandet av enkätfrågorna. Enkäten (bilaga 3) bestod av frågor gällande ungdomars läskkonsumtion samt vilka motiv de har gällande val av vanlig läsk respektive lightläsk. Enkäten omfattade sammanlagt 7 stycken frågor där de första var inledande frågor för att få information om de bakgrundsvariabler som var aktuella för undersökningen. Därefter följde ett par strukturerade frågor med fasta svarsalternativ samt ett par öppna frågor utan fasta svarsalternativ.

När det gäller de fasta svarsalternativen så valde jag att använda jämna antal svarsalternativ då människan enligt35, har en benägenhet för att dra sig mot mitten om svarsalternativen är ojämnt antal. Denna benägenhet kallas för centraltendensen vilken som ovan nämnt går att undvika om man låter bli att ha något mittenalternativ.

____________________

35 Trost, (2001)

För att slutligen försäkra mig om att frågorna var förståeliga och genomtänkta så gjorde jag en pilotundersökning med 6 elever på Ljungenskolan. Eleverna gick i årskurs 7-9 och av de 6 medverkande eleverna var 3 pojkar och 3 flickor. Eleverna fick information om vem jag var, varför jag gjorde undersökningen samt syftet med just pilotundersökningen. Precis som vid den riktiga undersökningen så behövde inte eleverna skriva namn, klass eller skola för att säkra deras anonymitet. Efter eleverna svarat på enkäten (bilaga 2) lät jag dem komma med feedback gällande eventuella förändringar av enkäten eller frågeformuleringarna. Det hela resulterade i ett par förtydligande i frågeformuleringarna (bilaga 3).

3.5.3 Operationalisering kring enkätfrågorna

Detta är en inledande observationsfråga med syfte att kunna utreda eventuella skillnader mellan flickor och pojkar i deras beteende.

Fråga 2: Ungefär hur många dagar i veckan dricker du läsk (ett glas eller mer)? (0 dagar/1-3 dagar/4-6 dagar/Varje dag)

Detta är en fråga som vill visa på hur ofta eleverna dricker läsk under en veckas tid. Frågan är strukturerad med fasta svarsalternativ som eleverna fick välja mellan.

Fråga 3: Vad dricker du helst? (Vanlig läsk/Lightläsk)

Även detta är en strukturerad fråga med fasta svarsalternativ. Frågan var till för att se hur många som föredrog respektive läsksort.

Fråga 4: Motivera utförligt varför du föredrar att dricka antingen vanlig läsk eller lightläsk.

Detta är en öppen fråga som ger svar på hur eleverna tänker i deras val av att dricka vanlig läsk respektive lightläsk. Syftet är även att kunna se om det finns några specifika kopplingar mellan valen.

Fråga 5: Brukar du dricka läsk under skoldagen (skoltid)? (Alltid/Ofta/Ibland/Aldrig)

Intentionen med denna fråga är att se hur vanligt det är att eleverna dricker läsk under skoldagen. Frågan är strukturerad med fasta svarsalternativ.

Fråga 6: Var köper du den då?

Detta är en öppen följdfråga till fråga 5 med syfte att se om eleverna har möjlighet att köpa läsk på skolan eller om de vänder sig någon annanstans. Avsikten med frågan är även att se skolans inställning till läskdrickande under skoltid.

Fråga 7: Vad tror du (gällande följande påståenden)?

Denna fråga fungerar som en slags kontrollfråga för att se om elevernas motiv till val av läsk stämmer överens med hur de tror att läsk påverkar hälsan.

Påstående 7.1: Att dricka läsk ofta kan påverka hälsan. (Ja/Nej/Vet ej)

Påstående 7.2: Att dricka läsk ofta kan ge en riks för viktökning. (Ja/Nej/Vet ej) Påstående 7.3: Det är bättre för hälsan att dricka lightläsk än att dricka vanlig läsk. (Ja/Nej/Vet ej)

3.5.4 Enkätundersökningens genomförande

Några veckor innan enkäten delades ut skickade jag ut mail till platscheferna på respektive skola för att undersöka om det gick bra att jag gjorde min undersökning på deras skola. I mailen berättade jag om mitt syfte med undersökningen och förklarade hur det skulle gå till. I mailen bifogade jag även enkätfrågorna (bilaga 3) samt ett följebrev (bilaga 1) så att både platscheferna och pedagogerna blev införstådda i vad undersökningen gick ut på. Slutligen ringde jag respektive skola och gav den fullständiga informationen samt bestämde tid för undersökningen. Innan enkäterna delades ut visade jag än en gång upp frågeformuläret för platscheferna och fick ett skriftligt godkännande då eleverna inte var myndiga. Eleverna hade fått information om att jag skulle komma och de var samlade i klassrummet när de besvarade frågeformuläret. Enkäten delades ut vid ett tillfälle till varje klass och jag närvarade vid samtliga tillfällen för att kunna förtydliga om det så behövdes. Detta, även för att jag ville försäkra mig om att allt gått till på samma sätt vid varje insamlingstillfälle.

Jag informerade eleverna om vem jag var och varför jag gjorde undersökningen samt att jag poängterade att det var helt frivilligt att medverka. Eleverna som svarade på enkäten behövde varken skriva namn, klass eller skola. Detta för att säkra deras anonymitet.37

3.6 Bearbetning och analys

Efter enkätundersökningen sammanställdes bortfallet innan den insamlade datan lades in i statistikprogrammet SPSS, vilket är ett program för att kunna ordna, beskriva, bearbeta och analysera data i numerisk form. Detta enligt38, för att få en godtagbar överblick av det insamlade materialet så att jag skulle kunna besvara mina frågeställningar. Då ett par av frågorna som använts var öppna sammanställde jag dessa för hand och kategoriserade resultaten så att man kunde särskilja vad flickor respektive pojkar svarat.

3.7 Statistiska metoder

Resultaten anges med deskriptiv statistik. För att undersöka eventuella könsskillnader användes chi-två test. Den valda signifikansnivån var p < 0,05.

Statistiken bearbetades i SPSS 12.0.1 for (SPSS Inc, Chicago, Ill, USA).

____________________

37 Forsman, (1997) 38 Patel & Davidson, (1994)

4 Resultat

Nedan presenteras det sammanställda resultatet ifrån enkätundersökningen. Olika samband undersöktes vid sammanställningen men endast de som var väsentliga presenteras i resultatet.

4.1 Könsfördelning

I undersökningen deltog 221 elever i åk 7-9 på enkätfrågorna. Bortfallet uppgick till 14 elever som var frånvarande på grund av sjukdom eller av okänd anledning. Utav undersökningsdeltagarna var 107 stycken (48,4 %) flickor och 114 stycken (51,6 %) pojkar.

4.2 Läskkonsumtion

Flertalet, d.v.s. 163 stycken (73,8 %) av alla medverkande elever dricker läsk 1-3 gånger per vecka (tabell 1). Könsskillnaderna ligger kring variablerna 0 dagar per vecka samt 4-6 dagar per vecka. Här visas det att betydligt fler flickor (24 st.) än pojkar (8 st.) dricker läsk 0 dagar per vecka medan det är fler pojkar (15 st.) än flickor (3 st.) som dricker läsk 4-6 dagar per vecka. Resultatet visade att pojkar dricker läsk i större utsträckning än flickor (p = 0,00).

Tabell 1. Fördelning av läskkonsumtion per vecka för pojkar (n=114) och flickor (n=107).

Kön Antal dagar/vecka Pojke Flicka Totalt

0 8 24 32

1-3 85 78 163

4-6 15 3 18

Varje dag 6 2 8

4.3 Läsk eller lightläsk

Undersökningen visar att 162 undersökningsdeltagare (73,3 %) föredrar att dricka vanlig läsk framför lightläsk. Därav föredrar 59 undersökningsdeltagare (26,7 %) att dricka lightläsk. Några statistiskt säkerställda könsskillnader förelåg inte då flickor liksom pojkar föredrar att dricka vanlig läsk framför lightläsk (tabell 2).

Tabell 2. Fördelning av val av läsksort för pojkar (n=114) och flickor (n=107). Kön Typ av läsk Pojke Flicka Totalt

Vanlig läsk 82 80 162

Lightläsk 32 27 59

Totalt 114 107 221

4.4 Motiv till val av vanlig läsk/lightläsk

4.4.1 Pojkars motiv till val av vanlig läsk/lightläsk

Siffrorna inom parentesen anger hur många som angett detta alternativ medan de övriga motiveringarna endast har givits en gång.

Vanlig läsk är godare. (53)

Lightläsk har aspartam och andra farliga ämnen. (8)

Jag dricker vanlig läsk för att den inte innehåller ”konstgjort socker” (5) För lightläsk kan framkalla cancer. (5)

Jag bara gör det, det är en vana. (5) För att vi inte köper lightläsk hemma. (3)

För att i lightläsk finns det sötningsmedel som skadar njurarna. (2) Jag tror inte att light är så mycket nyttigare som man säger.

Light kan man bli steril a att dricka!

Dricker vanlig läsk för att det är originalet.

Det är vetenskapligt bevisat att man i längden blir fetare av lightläsk och det finns aspartam i som är cancerframkallande.

Jag tar hellre lite socker än alla kemikalier de stoppar ner i lightläsk.

Mamma säger att lightläsk är farlig och mormor är läkare och säger det samma. Same shit different name!

Lightläsk: (Föredras av 28,1 % av pojkarna) Light är helt enkelt godare. (8)

För det är mindre socker i lightläsk. (7) Lightläsk för det är något nyttigare. (6) Det är mindre kolsyra i lightläsk. (3)

Min lillebror har diabetes så vi har alltid light hemma och det är aspartam där så jag vill ha vanligt socker.

Känns nyttigare med lightläsk fastän det är minst lika onyttigt som vanlig. Lightläsk för mamma är tandläkare.

Jag har sockersjuka så jag kan inte dricka vanlig.

Lightläsk, fast jag vet att det är farligt med aspartam men du ökar inte i vikt av själva läsken.

4.4.2 Sammanfattning av pojkarnas motiveringar

Av resultatet att döma väljer flest pojkar (71,9 %) att dricka vanlig läsk eftersom de anser att denna smakar bättre än lightläsk. Smakfaktorn används även som motiv bland de pojkar (28,1 %) som föredrar lightläsk. I övrigt motiverar många pojkar sina val utifrån de kunskaper de har gällande olika risker som kan finnas vid intag av sötningsmedel.

4.4.3 Flickors motiv till val av vanlig läsk/lightläsk

Siffrorna inom parentesen anger hur många som angett detta alternativ medan de övriga motiveringarna endast har givits en gång.

Vanlig läsk är godare. (48)

Jag har hört att lightläsk inte är bra för hälsan. (7) Vi har vanlig läsk hemma. (6)

Sötningsmedlet i lightläsk är inte bra. (4)

Vanlig läsk för det är egentligen nyttigare än lightläsk. (3) Det finns aspartam i light så man kan få cancer. (3)

Jag har lärt mig av min dietist att det inte är bra att dricka lightläsk. Det kan rent ut av vara farligt när aspartam når en temperatur av 37 grader. Dessutom får jag ibland ont i magen av light.

Jag känner ingen skillnad i smaken och jag bryr mig inte så mycket om nyttigheter men ibland kan jag få ont i magen av konstgjort socker.

Lightläsk smakar illa och det är knappast nyttigt. Inte för att vanlig läsk är nyttig heller men sockret är bättre än en massa sötningsmedel för bantning och sådant.

Vanlig läsk, för att jag tycker den är godare och det är inte bra att få i sig för mycket sötningsmedel.

Jag dricker vanlig läsk för att jag har hört att lightläsk innehåller sån farlig ingrediens som blir någon sorts t-sprit när det kommer in i kroppen.

Vanlig, för jag såg på TV hur dålig light var.

Jag föredrar att dricka vanlig läsk före lightläsk bl.a. för att det är godare och att man har hört att lightläsken skadar hälsan en aning mer än den vanliga läsken.

Hag väljer vanlig läsk eftersom man har hört så mycket om att kvinnor och barn ska undvika lightläsk eftersom där är något annat ämne som ej är bra för oss.

Helst vanlig läsk för i lightprodukter är det så mycket sötningsmedel.

Min mamma vill inte att jag ska drick light för jag ska ha vanligt socker i mig. Vanlig läsk är godare och nyttigare om man inte dricker för mycket.

Jag föredra vanlig läsk för att lightläsk är mer bubbligt men jag brukar dricka lightläsk för att vara nyttig.

Jag har hört att light kan vara cancerframkallande och det vill jag inte riskera, sedan tror jag inte att det gör någon skillnad.

Jag har hört att lightläsk påverkar hjärnan och dessutom tycker jag att lightläsk smakar mer socker än vanlig.

Light innehåller kanske mindre socker men jag tror att det innehåller annat som inte är bra.

Det är bättre att dricka lite vanlig läsk än mycket lightläsk p.g.a. sötningsmedlet.

Mina föräldrar vill att jag ska dricka light men jag vill helst dricka vanlig eftersom man inte vet vad som finns i light.

Light innehåller massor dåliga medel fast det gör nog vanlig också.

Lightläsk: (Föredras av 25,2 % av flickorna)

Jag dricker light för att det inte är så mycket vanligt socker i. (10) Lightläsk är mycket nyttigare. (9)

Lightläsk är godare. (5)

Vi brukar ha lightläsk hemma. (2)

Jag dricker lightläsk för jag är noga med mitt sockerintag så att det inte blir för mycket. Jag klarar inte av vanlig läsk för den har för mycket kolsyra.

Jag dricker nästan aldrig läsk utan mineralvatten. Men om jag ska dricka läsk så dricker jag lightläsk för att det känns lättare och har mindre socker.

Min pappa är diabetiker så därför har vi nästan alltid lightläsk när vi har läsk hemma och dessutom så finns det ändå onödigt socker i vanlig läsk.

Lightläsk är mindre fet men egentligen är även den onödig.

När jag dricker läsk så spelar det egentligen inte så stor roll om det är light eller vanlig för jag dricker inte läsk så ofta.

4.4.4 Sammanfattning av flickornas motiveringar

I likhet med pojkarna så hänvisar många flickor sitt val av att dricka vanlig läsk respektive lightläsk till smakfaktorerna. Flickorna som föredrar vanlig läsk (74,8 %) anser att det finns risker med sötningsmedel medan många av de flickor som föredrar lightläsk (25,2 %) anser att det är nyttigare.

4.5 Läsk under skoldagen

Undersökningen visar att 161 elever (72,9 %) aldrig dricker läsk under skoldagen samt att 50 elever (22,6 %) dricker läsk ibland. Av det antalet elever som dricker läsk ofta (7 st. eller 3,2 %) samt alltid (3 st. eller 1,4 %) är samtliga pojkar. Majoriteten (96 st. eller 89,7 %) av flickorna dricker aldrig läsk under skoltid medan en lite del (11 st. eller 10,3 %) gör det ibland. Bland pojkarna är det fler som aldrig dricker läsk under skoltid (65 st. eller 57 %) än de som dricker ibland (39 st. eller 34,2 %), differensen är emellertid inte så stor som hos flickorna (tabell 3). Sammanfattningsvis dricker pojkarna betydligt mer läsk under skoltid jämfört med flickorna (p = 0,00).

Tabell 3. Fördelning av läskkonsumtion under skoltid för pojkar (n=114) och flickor (n=107).

Kön

Skoltid Pojke Flicka Totalt

Alltid 3 0 3

Ofta 7 0 7

Ibland 39 11 50

Aldrig 65 96 161

Totalt 114 107 221

Det säljs inte läsk på någon av skolorna som medverkar i undersökningen vilket resulterar i att eleverna som dricker läsk under skoltid, köper läsken på närmaste kiosk, mataffär eller bensinmack.

4.6 Elevernas syn på läskens påverkan

4.6.1 Läsk kan påverka hälsan

Majoriteten av eleverna, d.v.s. 192 av de deltagande eleverna (86,9 %) tror att det påverkar hälsan om man dricker läsk ofta. 6,8 % av eleverna tror inte att hälsan påverkas medan 6,3 % av eleverna har svarat att de inte vet. Av resultatet går det inte att utläsa några statistiskt säkerställda könsskillnader i tyckandet (tabell 4).

Tabell 4. Fördelning av pojkars (n=114) och flickors (n=107) syn på läskens påverkan på hälsan.

Kön Påverkar hälsan Pojke Flicka Totalt

Ja 95 97 192

Nej 10 5 15

Vet ej 9 5 14

4.6.2 Läsk kan ge viktökning

Huvudparten av eleverna, d.v.s. 194 stycken (87,8 %) tror att det finns en chans för viktökning om man dricker läsk ofta medan endast 5 % av eleverna inte tror att vikten kan öka då man dricker mycket läsk. Inte mer än 7,2 % av eleverna är osäkra och har svarat att de inte vet. Inte heller föreligger det några statistiskt säkerställda könsskillnader i tyckandet (tabell 5).

Tabell 5. Fördelning av pojkars (n=114) och flickors (n=107) syn på läskens påverkan gällande viktökning.

Kön Ger viktökning Pojke Flicka Totalt

Ja 95 99 194

Nej 9 2 11

Vet ej 10 6 16

Totalt 114 107 221

4.6.3 Lightläsk bättre för hälsan

När det gäller påståendet 7.3: Det är bättre för hälsan att dricka lightläsk än att dricka vanlig läsk, svarar 111 av eleverna nej. Majoriteten (50,2 %) tror alltså inte att det är bättre för hälsan att dricka lightläsk än vanlig läsk. Ett relativt stort antal (71 st. eller 32,1 %) är osäkra och har svarat vet ej medan ett fåtal (39 st. eller 17,6 %) har svarat ja. Könsskillnaderna gällande tyckandet är även här så gott som obefintliga (tabell 6).

Tabell 6. Fördelning av pojkars (n=114) och flickors (n=107) syn på om lightläsk är bättre för hälsan.

Kön Bättre med lightläsk Pojke Flicka Totalt

Ja 20 19 39

Nej 60 51 111

Vet ej 34 37 71

5 Diskussion

5.1 Metoddiskussion

Avsikten med undersökningen har varit att granska ungdomars konsumtion av läsk samt deras kunskaper och motiv till varför de föredrar att dricka vanlig läsk respektive lightläsk. Jag har även skiljt på flickor och pojkar för att kunna observera eventuella könsskillnader. På grund av praktiska skäl, då det skulle vara svårt att personligen följa eleverna under en veckas tid för att observera deras läskkonsumtion, så valde jag att dela ut enkäter och sedan lita på att eleverna gett sanningsenliga svar. I efterhand kan jag konstatera att enkätfrågorna troligen var tillräckligt tydliga då jag inte fick några indikationer om förtydligande av eleverna under enkätifyllandet.

En liten svaghet med undersökningen är att den endast omfattar 221 elever vilket är för få för att man ska kunna dra några generella slutsatser kring alla elever i årskurs 7-9 och deras läskkonsumtion samt vilka motiv de gör sina val utifrån. Undersökningen är endast utförd på tre hälsoinriktade skolor i mindre orter i Vellinge kommun. Detta möjliggör att det kan finnas stora skillnader till andra skolor och geografiska platser vilket även kan vara en nackdel.

5.2 Analys

5.2.1 Elevernas läskkonsumtion

Det framgår av enkätundersökningen att majoriteten av alla medverkande elever dricker läsk 1-3 gånger per vecka. Något som stämmer väl överens med de siffror som redovisas i en undersökning gällande ungdomars kost- och motionsvanor som gjorts vid Luleå Tekniska Universitet 2004 samt med en undersökning gjord av Livsmedelsverket gällande svenska barn matvanor 2003. Även i dessa undersökningar visade det sig att majoriteten ungdomar dricker läsk 1-3 gånger per vecka.39

___________________

Av enkätresultatet att döma, framgår det även att pojkar dricker läsk i större utsträckning än flickor. Detta går det dock inte att göra några generella överensstämmanden kring då man i undersökningen vi Luleå Tekniska Universitet helt utelämnat skillnader mellan könen samt att resultaten från Livsmedelsverkets undersökning inte visar några betydande könsskillnader. Till resultatet från enkätundersökningen bör även tilläggas att undersökningsgruppen endast bestod av 221 elever och att resultatet därav inte kan leda till några allmänna slutsatser kring alla ungdomar.40

5.2.2 Val av vanlig respektive lightläsk

Anledningarna till varför människor väljer livsmedel som är naturligt sötade respektive sötade med artificiella sötningsmedel är varierande. Att döma av undersöknings resultaten så grundar sig många ungdomars val i själva smakupplevelsen. Detta oberoende av både kön och om det gäller vanlig läsk eller lightläsk. Flertalet av dem som föredrar vanlig läsk menar även att sötningsmedlet är farligt och påverkar hälsan mer negativt än vad det vanliga sockret gör. Av dem som föredrar att dricka lightläsk grundar många sitt val på att socker är osunt eller att lightläsk är bättre för hälsan på ett eller annat sätt.

Resultatet av hur vida ungdomar motiverar sitt val av vanlig läsk respektive lightläsk stämmer väl överens med de resultat som visas i en norsk studie av sötningsmedel som redovisas i en artikel i tidsskriften Vår Föda41. Enligt denna undersökning är de vanligaste anledningarna till varför man väljer livsmedel som är konstgjort sötade; önskan att minska eller bibehålla vikt, tandhygieniska orsaker, bättre smak, socker är osunt, diabetiker etc.

____________________

40 Holmgren & Wälivaara, (2004); Becker & Enghardt, (2004) 41 Widenfalk, Bergsten & Ilbäck, (1998)

Av resultatet att döma råder det uppenbarligen en viss meningsskildaktighet kring huruvida det är bättre eller sämre att dricka vanlig läsk respektive lightläsk. Något som inte är så konstigt då även forskarna är oense kring problematiken. Det är dock värt att uppmärksamma att inte någon av de deltagande eleverna tycks vara medvetna om de effekter som konstgjorda sötningsmedel har på energi intaget samt hungerskänslorna.

De följder som ungdomar tycks känna till är de mer mytomspunna företeelserna gällande cancer eller sockrets negativa påverkan på människan. Med andra ord den information som också står på löpsedlarna samt uppmärksammas av media. Forskning har dock visat att exempelvis sötningsmedlet aspartam inte är cancerframkallande men löpsedlarna upplyser oss ständigt om nya larmrapporter. Nu senast kunde vi exempelvis läsa om hur sötningsmedlet sukralos kan ge upphov till mutationer, cancer och skador på fortplantningsorganen.42

5.2.3 Läsk i skolan

I undersökningen framgår det tydligt att samtliga elever oberoende av vilken skola de går på, inte har någon möjlighet att köpa läsk på skolan. De som köper läsk under skoltid gör detta på närmaste kiosk, mataffär eller bensinmack. Här gör skolorna ett tydligt ställningstagande då de klart framhäver i vilken riktning de bedriver sin verksamhet.

Eftersom undersökningen endast innefattar tre skolor så kan resultatet dock inte ge några generella slutsatser, då det som tidigare nämnts i uppsatsen, skiljer sig oerhört från skola till skola.

____________________

5.2.4 Elevernas tyckande gällande läsk

I påståendena till fråga 7 fick eleverna ta ställning till huruvida läskdrickande kan påverka hälsan. Av svaren som gavs kan det utläsas att åsikterna kring hur vanlig läsk respektive lightläsk kan påverka vår hälsa ser ut på olika sätt för i stort sätt varje elev. Även om majoriteten av eleverna gett vissa svar så går det inte att göra några generella ställningstaganden då även om en elev hör till majoriteten i det ena påståendet så betyder inte det att eleven gör det i de övriga.

Det går dock att utläsa att så många som 87,8 % av eleverna anser att mycket läskdrickande kan ha en effekt på vikten. Något som även visades i undersökningen vid Luleå Tekniska Universitet 2004 som nämnts här ovan. Vid denna undersökning trodde 91,1 % av de deltagande att läskdrickande kan påverka vikten.43

5.3 Slutsats

5.3.1 Ungdomars läskkonsumtion

Genom denna undersökning gällande läskkonsumtionen hos elever i årskurs 7-9 har det framkommit att flertalet ungdomar dricker läsk 1-3 dagar per vecka. Förutom detta visar resultatet även på att pojkar har en tendens till att dricka läsk i större utsträckning än vad flickor gör. Eftersom undersökningen endast innefattar 221 elever kan man dock inte dra några generella slutsatser kring om det ser ut så här även i hela landet. Men frågorna kring varför denna tendens påträffas behövs med säkerhet besvaras för att man ska kunna gör något åt situationen.

De skolor som ingick i undersökningen ger inte eleverna möjligheten att köpa läsk på skolan vilket resulterar i att de elever som dricker läsk under skoltid vänder sig till närliggande faciliteter. Även om eleverna då praktiskt sett har möjlighet till läskkonsumtion under skoltid så gör skolorna i sig ett markant ställningstagande. Så här ser det emellertid inte ut i alla skolor runt om i landet men man får hoppas på att utvecklingen kommer att ske i rätt riktning. Ty även om eleverna kan vända sig till andra ställen för att köpa läsk så föregår ändå skolan med gott exempel då de väljer att inte sälja.

___________________

För visso ligger ansvaret för själva köpandet ändå hos själva individen men vidare menar jag att eleverna inte ska behöva ta ett helt eget ansvar för att förändra sina levnadsvanor. Även om skolan väljer att inte sälja läsk så måste även skolpersonal och föräldrar måste föregå med gott exempel. Bortsett från att inte sälja läsk så vore det bra om skolorna i sig dessutom arbetade aktivt med att fysiskt bilda eleverna så att de införskaffar sig förståelsen för vad det innebär med en hälsosam livsstil samt att de ges redskap i hur man kan göra detta på bästa sätt. Det gäller att man lägger grunden för ett hälsosamt tänkande någonstans och är inte då skolan en utmärkt plats för detta.

I undersökningen går det också att utläsa att majoriteten av de elever som dricker läsk i skolan är pojkar. Frågan är dock varför man ser en sådan tendens hos just pojkar och inte hos flickor. Möjligen att flickor i denna ålder tänker mer på vad de stoppar i sig än vad pojkar gör. Det bör åtminstone inte bero på elevernas kunskap, för om man tittar på motiveringarna till varför eleverna föredrar vanlig läsk respektive lightläsk så ser man inte några betydande könsskillnader i hur upplysta eleverna är kring socker respektive sötningsmedel.

Genom undersökningen framkommer det bland annat att oberoende av kön så väljer många ungdomar läsksort beroende av vilken smak de upplever som godast. Man ser även hur tydligt många ungdomar tagit till sig information om riskerna med sötningsmedel samtidigt som de är väl medvetna om att inte heller vanligt socker är bra för oss.

Sammanlagt 86,9 % av de elever som deltog i undersökningen, tror att det påverkar hälsan om man dricker läsk ofta medan endast hälften av eleverna, 50,2 %, inte tror att det är bättre för hälsan att dricka lightläsk än vanlig läsk. Så många som 32,1 % av eleverna är osäkra på om lightläsk är bättre för hälsan eller inte.

Det är påtagligt att eleverna tar emot en massa information kring ämnen som de egentligen inte är särskilt insatta i. Media är många gånger den stora boven i dilemmat då de har en förmåga av att blåsa upp den ena nya larmrapporten efter den andra. Det är visserligen inte så konstigt om eleverna är osäkra på huruvida läsk påverkar hälsan, oberoende om den är sötade med vanligt socker eller konstgjort socker, då inte ens forskarna är överens.

Jag anser dock av de vuxna som möter eleverna har en skyldighet att reda ut begreppen i den mån de kan för att på så sätt hjälpa eleverna att förstå och så att de kan skaffa sig en rättvis bild av medias informationsflöde.

5.3.2 Framtida forskning

Ett naturligt steg för vidare forskning inom det ämne som min undersökning berör vore att göra en riksomfattande undersökning för att kunna dra generella slutsatser kring resultaten. Kunskapen skulle sedan kunna användas till att ge ungdomarna korrekt information gällande läsk, socker och sötningsmedel vilket i sin tur kan påverka ungdomars insikt gällande deras eget ansvar att förändra sina levnadsvanor i en positiv riktning.

Jag har förutom detta kommit fram till att det kan vara till nytta om även föräldrarna hade deltagit i undersökningen, då det hade kunnat ge ett mervärde i förståelsen av elevernas vanor. Det skulle dessutom vara av intresse att låta lärarna delta i undersökningen då det borde vara självklart att även dessa föregår med gott exempel samt tar del av ansvaret för att förändra dåliga levnadsvanor.

5.3.3 Avslutning

Avslutningsvis skulle man kunna önska att läsken aldrig ”uppfunnits”. Det finns uppenbarligen så många negativa aspekter gällande så väl vanlig läsk som lightläsk, att det hade varit till det bättre om läsk hade blivit bannlyst från markanden och därutav inte gav möjlighet till någon som helst konsumtion. Då hade vi i alla fall undkommit en del av alla de flytande kalorier som finns där ute på markanden och dagligen frestar oss konsumenter.

6 Källförteckning

6.1 Publicerade källor

Ahlborg, Karin (2005) ”Maten sötas – med gift” Aftonbladet 21/12-05

Becker, Wulf (2003) ”Så mycket socker äter vi” Vår föda 5/03

Becker, Wulf & Enghardt Barbieri (2004) Svenska barns matvanor 2003 – resultat från

enkätfrågor. Avd, för Informatio och Nutrition, Livsmedelsverket

Erlanson-Albertsson, Charlotte (2004) Socker och fett på gott och ont. Scandbook

Forsman, Birgitta (1997) Forskningsetik en introduktion. Lund

Fredholm, Lotta (2004) ”Förrädiska flytande kalorier” Forskning & Framsteg 3/04

Holmgren, Erik & Wälivaara, Mikael (2004) Ungdomars kost- och motionsvanor. En

jämförelse mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elever i år 9. Lärarutbildningen.

Luleå Tekniska Universitet

Jonsson, Bitten & Nordström, Pia (2004) Sockerbomben - Bli fri från ditt

sockerberoende. Bokförlaget Forum

Laser Reuterswärd, Anita (2004) ”Kan man bli fet av socker?” Vår föda 3/04

Patel, Runa & Davidson, Bo (1994) Forskningsmetodikens grunder – Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning 2:a upplagan. Studentlitteratur

Saxén, Rainer (2002) ”Sockret som ger ohälsa” Kemivärlden med kemisk tidskrift 3/02

Stier, Boel (2005) ”Den söta faran” Fitness Magazine Okt-05

Widenfalk, Annelin; Bergsten, Christina & Ilbäck, Nils-Gunnar (1998) ”Sötningsmedel i stället för socker – är dagens konsumtion riskfri?” Vår Föda 7/98

6.2 Elektroniska källor

Forskning & Framsteg, hemsida, 2005-11-19 http://www.fof.se/?id=043iPress Livsmedelsverket, hemsida, 2005-11-19, 2005-11-13 http://www.slv.se/templates/SLV_NewsPage.aspx?id=7405 http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=3583 http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=7418 http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=7448

Läsk – Information om läsk, socker och aspartam, hemsida, 2005-11-13

http://www.lask.nu /aspartam.shtml http://www.lask.nu /aspartam1.shtml http://www.lask.nu / aspartam2.shtml http://www.lask.nu/socker.shtml http://www.lask.nu/socker1.shtml NyMedicin, hemsida, 2005-11-19 http://www.nymedicin.com/vews/2004/07/18/Bor_man_forbjuda_lask_och _godis... Mjölkfrämjandet, hemsida, 2005-11-19 www.mjolkfrämjandet.se/www/mf.nsf/jsredirectview/72D216B3A9F7C682C1... www.mjolkfrämjandet.se/www/mf.nsf/jsredirectview/851F0BFF089CA55BC1... Sydsvenskan, hemsida, 2005-11-19 http://sydsvenskan.se/malmo/bergstrandkronika/article101851.ece?context=print http://sydsvenskan.se/kropp/article84984.ece?context=print

Trelleborgs Allehanda, hemsida, 2005-11-19

Bilaga 1

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Hej!

Jag heter Josefin Palmgren och är lärarstudent vid Lärarhögskolan i Malmö. Jag läser nu min nionde termin och håller på med att skriva mitt examensarbete som handlar om ungdomars läsk konsumtion samt deras motiv till varför de föredrar att dricka antingen vanlig läsk eller light läsk. Därför kommer jag att dela ut enkäter under v. 48 till eleverna som går i årskurs 7-9 på Ljungenskolan respektive Skanörs skola samt Tångvallaskolan. Tiden för att fylla i enkäten är max 10 min. Det är helt frivilligt att delta i undersökningen och de som väljer att svara på enkäten kommer att vara anonyma. Den enda som kommer att läsa enkäten är jag (Josefin).

Telefon Josefin: 0731-53 56 31 / 040-45 54 23

Handledare: Anna-Maria Holmbäck, Universitetslektor, Lunds Universitet/Malmö Högskola, Telefon: 046-2228956

Med vänliga hälsningar Josefin Palmgren

Datum: Skola:

Bilaga 2:1

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Undersökning gällande ungdomars läskkonsumtion.

2. Ungefär hur många dagar i veckan dricker du läsk?

0 dagar 1-3 dagar 4-6 dagar Varje dag

3. Vad dricker du helst?

Vanlig läsk Lightläsk

4. Motivera utförligt varför du föredrar att dricka antingen vanlig läsk eller lightläsk.

5. Brukar du dricka läsk under skoldagen?

Alltid Ofta Ibland Aldrig

Bilaga 2:2

Malmö högskola

Lärarutbildningen

7. Vad tror du?

• Att dricka läsk ofta kan påverka hälsan:

Ja Nej Vet ej

• Att dricka läsk ofta kan ge en risk för viktökning:

Ja Nej Vet ej

• Det är bättre för hälsan att dricka lightläsk än att dricka vanlig läsk:

Ja Nej Vet ej

Bilaga 3:1

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Undersökning gällande ungdomars läskkonsumtion.

2. Ungefär hur många dagar i veckan dricker du läsk? (ett glas eller mer)

0 dagar 1-3 dagar 4-6 dagar Varje dag

3. Vad dricker du helst?

Vanlig läsk Lightläsk

4. Motivera utförligt varför du föredrar att dricka antingen vanlig läsk eller lightläsk.

5. Brukar du dricka läsk under skoldagen (skoltid)?

Alltid Ofta Ibland Aldrig