Examensarbete i socialt arbete Malmö Universitet
15 hp Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö Maj 2020
SOCIALARBETARES
UPPFATTNINGAR OCH
UPPLEVELSER AV VÅLD I NÄRA
RELATIONER I ARBETET
EN LITTERATURÖVERSIKT
DIANA JOHANSSON
2
SOCIALARBETARES
UPPFATTNINGAR OCH
UPPLEVELSER AV VÅLD I NÄRA
RELATIONER I ARBETET
EN LITTERATURÖVERSIKT
DIANA JOHANSSON
Johansson, D. Socialarbetares uppfattningar och upplevelser av våld i nära relationer i arbetet. En litteraturöversikt. Examensarbete i socialt arbete 15
högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,
institutionen för socialt arbete, 2020.
Våld i nära relationer är ett allvarligt problem världen över. Socialarbetare möter våldsutsatta i sitt dagliga arbete, ibland utan att veta, de har därför en stor
möjlighet inom arbetet med våld i nära relationer för att identifiera, screena och erbjuda hjälp till våldsutsatta. Men det är först på senare år som arbetet med våld i nära relationer har uppmärksammats. Studiens syfte är att undersöka hur
socialarbetare uppfattar våld och utforska deras upplevelser av att de identifiera och hantera ärenden där våld förekommer, vilket görs genom en litteraturöversikt där åtta vetenskapliga artiklar analyseras genom tematisk analys. Det
framkommer att socialarbetare upplever att de inte är tillräckligt rustade för att hantera våldsärenden vilket beror på flera faktorer. Kunskapsluckor, brister i eller obefintliga riktlinjer och redskap från verksamheten samt otillräcklig utbildning och träning är de största orsakerna till detta. Erfarenhet av partnervåld både arbetsmässigt och i privatlivet har också en påvisad inverkan på socialarbetares uppfattningar och upplevelser av våld i arbetet. Studien har också
uppmärksammat ett forskningsfält som ännu är relativt outforskat.
Nyckelord: hantera, identifiera, partnervåld, socialarbetare, uppfattningar,
3
SOCIAL WORKERS’
PERCEPTIONS AND
EXPERIENCES OF INTIMATE
PARTNER VIOLENCE IN THEIR
WORK
A LITERATURE REVIEW
DIANA JOHANSSON
Johansson, D. Social workers’ perceptions and experiences of intimate partner violence in their work. A literature review. Degree project in social work 15 hp. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work. 2020.
Intimate partner violence is a serious problem worldwide. Social workers meet victims of violence frequently in their work, sometimes unknowingly, thus they have a great opportunity for identifying, screening and managing intimate partner violence. Yet the work with intimate partner violence has not been observed until recent years. This study aims to explore social workers’ perception of and
experience with identifying and handling intimate partner violence, this is done through a literature overview in which eight scientific articles are thematically analysed. The findings suggest that social workers feel inadequate to handle intimate partner violence in their work due to knowledge gaps, insufficient guidelines and frameworks from their organization and also insufficient training. Personal- and work-related experience of intimate partner violence were also shown to influence social workers’ perception of the subject. This study has also identified a field of research which still is relatively unexplored.
Keywords: experience, identify, intimate partner violence, manage, perceptions,
4
Innehållsförteckning
Abstract svenska ... 2 Abstract engelska ... 3 Innehållsförteckning ... 4 1. Inledning ... 6 2. Problemformulering ... 62.1 Syfte och frågeställningar ... 8
3. Begreppsförklaring ... 8 3.1 Våld i nära relationer ... 9 3.2 Socialt arbete ... 9 3.3 Screening ... 9 4. Tidigare forskning ... 9 5. Teoretiska utgångspunkter ... 13
5.1 Generell systemteori och ekologisk systemteori ... 13
5.2 Socialkonstruktivistiskt perspektiv ... 14
6. Metod och material ... 15
6.1 Metod och metodologiska reflektioner ... 15
6.2 Litteratursökning... 16 6.3 Urvalsprocess ... 18 6.4 Bearbetning av material ... 19 6.5 Avgränsningar... 19 6.6 Forskningsetiska överväganden ... 20 7. Resultat ... 20 7.1 Brister... 21 7.1.1 Utbildning ... 21 7.1.2 Verksamhetens riktlinjer ... 22 7.1.3 Samverkan ... 23 7.2 Erfarenheter ... 23 7.2.1 Arbetslivserfarenheter... 23 7.2.2 Olika arbetsområden ... 24
7.2.3 Handledning, reflektion och stöttning ... 24
7.2.4 Kön relaterat till arbetet med våld i nära relationer ... 25
7.3 Hur våldet förstås ... 25
7.3.1 Våldets former ... 25
7.3.2 ”Mäns våld mot kvinnor” ... 25
5
7.3.4 Varför stannar hon? ... 26
7.4 Att ställa frågan... 27
7.4.1 Screening ... 27
7.4.2 Att närma sig ämnet ... 27
1. Diskussion ... 28 8.1 Metoddiskussion ... 28 8.2 Resultatdiskussion ... 28 2. Slutsatser/framtida forskning ... 32 Referenslista ... 34 Bilaga 1 ... 38 Bilaga 2 ... 41
6
1. INLEDNING
Våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt problem världen över (WHO 2012). Socialarbetare har en avsevärt viktig roll i både att upptäcka och att tillgodose de våldsutsatta med adekvat hjälp för att komma ur den
våldsamma atmosfären (Enander & Nilsson 2019; Socialstyrelsen 2016). Globalt sett har arbetet mot våld i nära relationer utökats de senaste åren och särskilt samhällets ökade acceptans av kvinnans rätt till sin egen kropp har bidragit mycket till arbetet i att motverka våld i nära relationer världen över, genom att socialarbetare ställer frågan om våldsutsatthet visar de att de ifrågasätter
våldsamma relationer och att det inte är en del av det samhälle vi vill ha (Johnson-Latham 2019; Socialstyrelsen 2016).
Socialarbetare möter i hög utsträckning partnervåld i sitt arbete, både vetandes och ovetandes, trots denna höga exponering av fenomenet finner många studier att socialarbetare inte känner sig tillräckligt rustade för att identifiera och hantera problematiken. Det är också påvisat att socialarbetare uppfattning av partnervåld påverkas av många olika faktorer; nivå av utbildning, erfarenhet och personlig erfarenhet färgar deras sätt att närma sig arbetet med våldsutsatta. Summan av kardemumman från de artiklar som studerats i denna uppsats är att hur
socialarbetare förstår våld i nära relationer hör ihop med attityder som i sin tur påverkar hur de arbetar med problematiken (Forgey, Allen & Hansen 2014; Fusco 2013; Heffernan, Blythe & Nicolson 2012). Just av denna anledning är det viktigt att utforska hur socialarbetare förstår våld, vilka uppfattningar som finns och upplevelser de har av allt som omfattar våld i nära relationer i deras dagliga arbete. Den låga andel av omfattande studier kring detta i relation till hur omfattande problematiken är, bevisar att detta är något som behöver uppmärksammas och utforskas mer.
2. PROBLEMFORMULERING
Våld i nära relationer eller partnervåld är ett omfattande problem världen över och är den vanligaste formen av våld mot kvinnor med (WHO 2012). Ur ett globalt perspektiv är våldet svårt att sätta fingret på då definitionerna för vad en
våldshandling innebär skiljer sig markant i olika länder, kulturer och människor emellan, i WHO:s rapport som behandlar våld mot kvinnor beskrivs bland annat följande beteenden som partnervåld;
• Fysiskt våld så som slag, örfil, misshandel, knuffar och sparkar.
• Sexuellt våld i form av våldtäkt, tvång till graviditet eller preventivmedel och andra sexuella tvång.
• Emotionellt våld vilket kan innebära manipulation, förnedring och hot. • Annat våld som består i kontrollerande beteende så som tvång till
isolering, restriktioner och ekonomiskt våld – att våldsutövaren har kontroll över deras ekonomi.
7
Enligt Världshälsoorganisationens rapport från 2013 har 35 procent av kvinnor världen runt utsatts för våld av en partner, här är andra typer av våld så som könsstympning, människohandel eller kränkning inte inräknade (WHO 2013). 38 procent av mord på kvinnor världen över utförs av kvinnans partner och 1/3 av alla kvinnor i en partnerrelation har blivit utsatt för våld i nära relation någon gång, detta säger en del om våldets omfattning (Johnson-Latham 2019; WHO 2012).
Våld mot kvinnor är ett omfattande världsproblem och det förekommer i alla socioekonomiska grupper, religioner och kulturer. I den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna kan det utläsas att var och en har rätt till liv, personlig frihet och säkerhet, rätt att inte utsättas för tortyr eller förnedrande behandling eller bestraffning, rätt till jämlikhet i äktenskap och rätt till hälsa (FN 2008; WHO 2012). Genom att titta på listan ovan som presenterar hur våldet kan ta sig uttryck innebär det att det våld som kvinnor (eller män) utsätts för över hela världen innebär en kränkning av deras mänskliga rättigheter.
I en forskningsrapport från 2013 av Europaparlamentet framgår att våld mot kvinnor inom EU kostar upp emot 226 miljarder euro per år (Walby & Olive 2013). Den omfattande problematiken avseende partnervåld har inneburit att mer insatser för att förebygga och motverka detta har upprättats, bland annat ingår det i FN:s globala mål för hållbar utveckling och vidare har olika tillvägagångssätt för att angripa våld i nära relationer granskats för att utveckla bästa strategierna för att hantera våldet (Johnson-Latham 2019; WHO 2012). Av detta framgick följande behövs;
• nya uppdaterade ramverk behövs.
• ökad medvetenheten om existerande lagstiftningar.
• stärka kvinnors rättigheter relaterade till skilsmässor och vårdnadstvister • förbättrad samverkan mellan myndigheter och instanser
• bättre utbildning i förändringsarbete • utveckla förebyggande arbete
• kunna stärka kvinnan socialt och ekonomiskt (WHO 2012).
Både sociala myndigheter och vården är viktiga vägar för att upptäcka de som blir våldsutsatta (Berglund & Witkowski 2019). Screening är ett begrepp som används i samband med att rutinmässigt fråga avseende våld i nära relationer (Berglund & Witkowski 2019). Berglund & Witkowski (2019) uppger att det sedermera krävs rutiner för att hantera svaret om man rutinmässigt avser att fråga angående våld och även att ha bra tillvägagångssätt för att faktiskt ställa frågan, så som
avskildhet och vägledning i hur en kan ställa frågan. Författarna redogör för fyra förutsättningar för vården att fråga patienter avseende förekomsten eller
erfarenheter av våld; kunskap om våld, rutiner, uppföljning med återkoppling till personal samt samverkan internt och externt med myndigheter och
8
Hur socialarbetare förstår våldet har också betydelse för och kan problematisera arbetet mot våld i nära relationer (Nordborg 2019). Kön och våld är starkt
sammanflätade och påverkar hur våldet förstås, i diskussioner om våld blir oftast frågan om ojämlikheter mellan män och kvinnor intressanta, där kvinnan är underordnad mannen i samhället (Johnson-Latham 2019; NCK 2020; Nordborg 2019; WHO 2012).
Det finns ett stort mörkertal avseende våld mot kvinnor i nära relationer, att få fram data överlag som beskriver omfattningen av våldet är svårt på grund av flera anledningar däribland underrapportering från offren själva, uppskattade siffror visar på att 1 av 10 våldsutsatta anmäler våldet (Latham 2019). Johnson-Latham (2019) menar att den låga anmälningsprocenten kan indikera på att våldet normaliseras, något som flera författare och forskare inom ämnet tar upp. Detta benämns som ”normaliseringsprocessen”, våldet förminskas och blir en del av det vardagliga livet (Nordborg 2019; Lundgren 2012). En annan bidragande faktor till att våldsutsatta inte söker hjälp är stigmat och känslan av skam som kan uppstå vid våld i nära relationer (Yechezkel & Ayalon 2013). En ”väninna” som följer med en kvinna till ett möte med hennes handläggare kan egentligen vara partnern som är förövaren, detta är ett av de problem som socialarbetare kan stöta på i arbetet med våld (Mattson 2013). Kvinnor som utsätts för våld känner dessutom ofta skam och rädsla varför det underlättar att inte tolka våldet de utsätts för som våld (Lundgren et al. 2001). Många våldsutsatta berättar inte för någon om sin situation och många förnekar också att de är eller har varit utsatta för våld. Det är därför särskilt viktigt att som yrkesverksam socialarbetare ha förmåga och
kunskap att se tecken på våld i nära relation, då våldsutsatthet hos klienter annars riskerar att förbises till följd av den professionelles bristande kunskap på området eller av tidspress (Socialstyrelsen 2014).
Med hänsyn till ovanstående information är det viktigt för socialarbetare att vara medvetna om hur de förstår våld och hur det kan påverka deras arbete. Samt hur de identifierar och ställer frågan kring våld och hur de hanterar en situation med eventuellt förekommande våld.
2.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att utforska hur socialarbetare förstår våld i nära relationer samt att utforska deras upplevelser och erfarenheter av att identifiera och hantera situationer där våld i nära relationer eventuellt förekommer. För att utforska detta har följande frågeställningar formulerats:
1.Hur beskriver och vilka uppfattningar har socialarbetare av våld i nära relationer?
2.Hur identifierar socialarbetare eventuellt våld?
3.Hur uppfattar socialarbetare att de hanterar och uppmärksammar en situation där våld i nära relationer eventuellt förekommer?
4. Hur ställer socialarbetare frågan?
3. BEGREPPSFÖRKLARING
För att ge en grund i vad studien utforskar omfattar detta avsnitt en
begreppsbeskrivning, för att läsande ska kunna ta till sig följande studie. Avsnittet innefattar begrepp som används genomgående i studien så som våld i nära
9
3.1 Våld i nära relationer
Våld i nära relationer innebär all form av våld som sker av närstående, det kan vara ett syskon, barn, förälder eller annan nära (NCK 2020). Det förekommer inom alla socioekonomiska grupper, kulturer, religioner och etniciteter och den vanligaste formen av våld i nära relationer är också benämnt ”mäns våld mot kvinnor” och är då kvinnan i en partnerrelation blir utsatt för våld av mannen (NCK 2020; WHO 2012). Våldet tar sig uttryck fysiskt med misshandel och dylikt, sexuellt i form av våldtäkt, sälja sin partner och andra sexuellt tvingande handlingar samt emotionellt i form av isolering, förnedring och även kontroll över ekonomin (Johnson-Latham 2019; NCK 2020; WHO 2013).
3.2 Socialt arbete
International federation of social workers beskriver socialt arbete på följande vis:
“Social work is a practice-based profession and an academic discipline that promotes social change and development, social cohesion, and the empowerment and liberation of people. Principles of social justice, human rights, collective responsibility and respect for diversities are
central to social work. Underpinned by theories of social work, social sciences, humanities and indigenous knowledge, social work engages people and structures to address life challenges and enhance wellbeing. The above definition may be amplified at national and/or regional levels.”
(International Federation of Social Workers 2020).
3.3 Screening
Screening är ett begrepp som används inom sjukvården där man ”screenar”, genom olika undersökningar, för eventuella sjukdomar som inte visar symptom, detta för att kunna behandla människor tidigare och effektivare (Berglund & Witkowski 2019). Detta görs inte på begäran av klienten utan utförs på initiativ av exempelvis Socialtjänsten, Child Protective Services eller andra sociala
myndigheter som finns (SBU 2019). I relation till våld i nära relationer används screening som ett uttryck för att rutinmässigt ställa frågan om våld oavsett vad klienten söker hjälp för, lämpligheten för detta är något som ständigt diskuteras globalt sett (Berglund & Witkowski 2019; SBU 2019). För att använda screening som metod bör det finnas en redan upprättad effektiv behandling för vad som eventuellt upptäcks (SBU 2019).
4. TIDIGARE FORSKNING
Här kommer tidigare forskning på området att presenteras, även om tidigare forskning kring socialarbetares uppfattningar av arbetet med våld i nära relationer inte finns i lika stor utsträckning som klienternas perspektiv har några studier som belyser socialarbetarens perspektiv hittats. Den typ av forskning kommer att presenteras nedan.
Förekomsten av våldsärenden
Den relativt höga siffran av ärenden med förekommande våld indikerar att det är ett utbrett problem i Sverige (Lundberg & Bergmark 2018). Studier visar att en handfull stöter på partnervåld varje vecka men 1/3 rapporterade att de till sin vetskap sällan stötte på våld i nära relationer, men överlag hanterar de minst ett ärende om året (Lundberg & Bergmark 2018; Tower 2006). Socialarbetarna uppskattade överlag att 1/5 av ärendena de kommer i kontakt med involverar våld i nära relationer, även om det nödvändigtvis inte är anledning till att klienterna är i kontakt med de, detta ser lite olika ut beroende på inom vilket arbetsområde de arbetade inom eftersom det finns specialiserade insatser för just våld i nära
10 relationer (Lundberg & Bergmark 2018).
Socialarbetares uppfattning av våld i nära relationer
Det går inte att utläsa någon gemensam uppfattning av våld i nära relationer i de studier som hittats, en framhåller dock att det anses som en form av
kontrollerande över den andra parten med hjälp av våld (Yechezkel & Ayalon 2013). Enligt Kulkarnis (2015) studie uppges att varje relation måste behandlas som unik. Det finns flera studier som påvisar att socialarbetare uppfattar att kvinnor löper större risk för att utsättas för våld i nära relationer och att kvinnor av alla etniska och socioekonomiska grupper kan bli utsatta (Fedina, Lee & de Tablan 2017; Tower 2006), dock framhåller en studie om gravida kvinnor och våld i nära relationer att kvinnor i socioekonomisk utsatthet har större sannolikhet för att utsättas för våld, särskilt när graviditet är inblandat (McMahon &
Armstrong 2013). I fråga om orsaker till våld finns spridda åsikter. Historia av våld i familjen anses i stor utsträckning som den största riskfaktorn, även bruk av narkotika och narkotika är en orsaksfaktor (Fedina, Lee & de Tablan 2017). Socialarbetare har i en studie hög förståelse och empati för klienter som utsätts för våld, exempelvis menar de att det inte finns något fel i att älska den som
misshandlar en eller att våldsutsatta bör söka hjälp i alla stadier av känsla för utsatthet (Kulkarni 2015).
Yechezkel & Ayalons (2013) studie framhåller att olika faktorer gör att bedömningen kan se olika ut hos socialarbetare. Fysiskt våld kan innebära att slåss eller sexuellt tvinga sin partner till något och är mer uppenbart än
emotionellt våld att beskrivas som våldsamt, jämfört med emotionellt våld som kan innebära isolering, förolämpning och förnedring (Yechezkel & Ayalon 2013). Detta leder socialarbetare till att oftare bedöma ett behov av rättsliga insatser i jämförelse med terapeutiska insatser för förekomsten av emotionellt våld
(Yechezkel & Ayalon 2013). Även ålder påverkar socialarbetares uppfattning om vad som är våld och vem som är våldsutsatt, Yechezkel & Ayalons (2013) studie antyder att socialarbetare i högre utsträckning identifierar en relation som våldsam om kvinnan i fråga är ung jämfört med äldre och insatserna bedöms också olika. För äldre kvinnor var socialarbetare mer benägna att välja rättsliga åtgärder, överlag favoriseras rättsliga åtgärder när socialarbetaren bedömer att relationen är våldsam (Yechezkel & Ayalon 2013).
Utbildning och träning
Även om en stor del socialarbetare någon gång kommer i kontakt med våld i nära relationer är det inte realistiskt att varenda socialarbetare ska ha ordentlig
utbildning inom ämnet, tidigare forskning har dock visat på att utbildning kan göra positiv skillnad i hur socialarbetare förhåller sig till våld i nära relationer och deras upplevelse av att hantera eventuellt förekommande våld (Fedina, Lee & de Tablan 2017; Lundberg & Bergmark 2018; Warrener, Postmus & McMahon 2013). Att ha kunskap om uppfattningar, känslor och tecken på våldet är en stor fördel i att kunna identifiera och fråga om ämnet. Exempelvis kan våldsutsatta känna skam och stigmat runt ämnet gör att den våldsutsatta kvinnan inte vill prata om sina upplevelser, något som skapar barriärer för att upptäcka och göra insatser för den utsatta (Tower 2006; Yechezkel & Ayalon 2013). Skuldbeläggning av den våldsutsatta är också en konsekvens av otillräcklig kunskap inom våld i nära relationer, Towers (2006) studie tendenser på att socialarbetare som haft våld i nära relationer som del av sin utbildning är mindre benägna att känna oro över att kränka eller beskylla offret. Enligt Kulkarnis (2015) studie sker skuldbeläggning
11
av offer dock på en låg nivå, där de starkt motsade sig både att våldsutsatta använder ”offerkoftan” och att det är fel att älska den som utsätter en för våld. Kurser om våld i nära relationer under utbildningen (Masters in Social Work eller motsvarande) och även efter har visat sig ha stor inverkan på upplevelsen av att kunna hantera ärenden med våld (Fedina, Lee & de Tablan 2017). Särskilt utbildning i yrkeslivet har påvisad positiv påverkan på beredskapen att hantera frågor avseende våld i nära relationer, detta kan bero på att denna typ av utbildning är mer inriktad för arbete med våld i nära relationer inom yrket,
däremot har det ingen större inverkan på den faktiska kunskapsnivån (Fedina, Lee & de Tablan 2017; Tower 2006; Warrener, Postmus & McMahon 2013). Att ha en känsla av att kunna hantera partnervåld ökar också sannolikheten att ställa frågan om våldsutsatthet till klienter mer regelbundet (Fedina, Lee & de Tablan 2017; Lundberg & Bergmark 2018). De som har mer träning och utbildning i att hantera våld i nära relationer screenar efter eventuellt våld i större utsträckning,
socialarbetare är mer troliga att stämpla en relation som icke-våldsam om utbildningsnivån är lägre (Lundberg & Bergmark 2018; Tower 2006; Yechezkel & Ayalon 2013).
Beredskap för att hantera våld i nära relationer
Flera tidigare studier och utredningar avseende våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor påvisar att det finns en brist i hur man arbetar med ämnet, allt från att identifiera, rutiner och att hantera ett uppdagat ärende (Cowan et al 2019; Lundberg & Bergmark 2018; Lundgren et al 2001; Tower 2006; WHO 2012). En stor del socialarbetare kommer kontakt med våldsutsatta i sitt arbete regelbundet och våld i nära relationer är ett utbrett problem som socialarbetare upplever sig vara förhållandevis dåligt rustade för att hantera (Lundberg& Bergmark 2018). Socialarbetare har i många fall relevant kunskap för att reagera på förekomsten av våld i nära relationer men det finns en brist i kunskap kring hur man går tillväga när informationen är intagen. I Lundberg & Bergmarks (2018) studie
framkommer att många socialarbetare har brist på kunskap i riskbedömning, säkerhetsåtgärder, sina skyldigheter och hur man kan remittera vidare den
våldsutsatta för mer specifik hjälp. Dessa kunskapsluckor orsakade större trolighet att ovanstående åtgärder var otillräckliga från socialarbetare, antingen genom att våldet inte upptäcktes överhuvudtaget eller att kunskapen eller förtroendet var otillräckligt (Lundgren & Bergmark 2018). Liknande resultat återfinns i andra studier där kunskapen om partnervåld är relativt hög överlag men kunskapsluckor vid mer specifika omständigheter så som hur våldet kan te sig när ena partnern är gravid kan identifieras (Fedina, Lee & de Tablan 2017; Lundberg & Bergmark 2018).
Den självupplevda kompetensen för att hantera våldärenden har bevisats ha inverkan på hur de faktiskt beter sig i screening och hantering av våld (Fedina, Lee & de Tablan 2017; Warrener, Postmus & McMahon 2013). Få upplever att de har tillräcklig kompetens för att hantera och identifiera våld i nära relationer, i Lundberg & Bergmarks (2018) studie är den självupplevda kompetensen är lägre bland de socialarbetare som arbetar med alkohol- och narkotikamissbruk samt försörjningsstöd jämfört med barn- och familj vilket indikerar att det finns skillnader mellan olika arbetsområden för socialarbetare. Studier visar resultat på att personlig erfarenhet av våld och arbetslivserfarenhet har positiv inverkan, om än svag, på den självupplevda kompetensen att hantera våld i det sociala arbetet (Fedina, Lee & de Tablan 2017; Lundberg & Bergmark 2018; Warrener, Postmus
12 & McMahon 2013).
Hinder för screening och att ställa frågan
Det finns belägg för att de socialarbetare som frågar mer regelbundet om och tror på att omfattningen av våldet är större också stöter på våldsutsatta klienter oftare, vilket är enigt med varandra (Lundberg & Bergmark 2018; McMahon &
Armstrong 2013; Tower 2006). Att ha rutiner i arbetssättet för att hantera och identifiera våld ökar sannolikheten för att ställa frågan, de socialarbetare som rapporterat att deras verksamhet har riktlinjer för screening utförde det oftare och identifierade fler våldsutsatta än de socialarbetare vars verksamheter inte haft upprättade riktlinjer (Lundberg & Bergmark 2018; Tower 2006; WHO 2012). Det är relevant att belysa vikten av screening inom sjukvården, socialarbetare inom sjukvården stöter på våldsutsatta i stor utsträckning (McMahon & Armstrong 2013). Majoriteten av socialarbetare frågar om det finns speciella anledningar för det men tecken på våld inte är helt uppenbart eller om våld inte är en relevant del av ärendet, i tidigare forskning identifieras bland annat rädsla för att kränka klienten, att inte veta hur frågan ska ställas samt att helt glömma bort det som anledningar till att inte ställa frågan (Lundberg & Bergmark 2018; Tower 2006). Andra anledningar är att screening inte är en del av deras arbetsuppgift (Lundberg & Bergmark 2018; Tower 2006).
Screening sker på en relativt låg nivå och avslöjande av våld är ännu mindre förekommande, trots detta visar resultaten att screening med stor sannolikhet är del i när våld väl upptäcktes, dock innebär detta inte att högre utsträckning av screening skulle resultera i mer bekräftade fall av våld (Lindhorst, Meyers & Casey 2008; Tower 2006). Upplevda problem med screening är ifall det är första mötet mellan socialarbetare och klient, då det inte finns någon direkt relation kan screeningen som ofta är utfört som en standardiserad intervju liknas vid ett förhör och avskräcka mer än att stötta (Lindhorst, Meyers & Casey 2008). Ytterligare brister i att ställa frågan med hjälp av screening är att socialarbetare inte förklarar varför ämnet tas upp, vad ”våld i nära relationer” innebär eller vad som gäller avseende sekretess, dessa faktorer ökar sannolikheten för klienten att tala om sina upplevelser då det finns en gemensam förståelse för ämnet och rationella legitima anledningar för klienten att öppna upp sig (Lindhorst, Meyers & Casey 2008). Tower (2006) belyser könsskillnader i benägenhet att screena för våld i sitt dagliga arbete, kvinnor screenar i större utsträckning och med färre upplevda hinder för att göra så än manliga socialarbetare.
Det går att ställa frågan kring våldet på olika sätt, exempelvis kan en kvinna behöva överösas med direkta frågor då hon inte är medveten om att vad hon utsätts för är våld eller ställa frågor kring hemsituationen för att indirekt närma sig frågan, varje situation är unik varför det inte går att utforma ett ”facit” för hur ärenden med förekommande våld ska hanteras, det som synnerligen är viktigt är hur en socialarbetare hanterar den information hon fått (Lindhorst, Meyers & Casey 2008). Det vanligaste sättet att närma sig ämnet är i Lindhorst, Meyers och Caseys (2008) studie att fråga direkt om de är offer för våld i nära relationer. Hur frågan ställs är av stor relevans för svaret som klienten ger, genom att ställa frågor som handlar om klienten känner igen sig i hur våld kan te sig, exempelvis om de känner rädsla, undviker socialarbetare att tvinga klienten att identifiera sig som offer för våld i nära relationer (Lindhorst, Meyers & Casey 2008; McMahon &
13 Armstrong 2013).
Organisatoriska faktorer
Specifika administrativa rutiner tenderar att öka sannolikheten för att
socialarbetare regelbundet ska ställa frågan om våldsutsatthet till sina klienter eftersom det minskar upplevelsen av eventuella barriärer så som oro för att kränka klienten, varför verksamheter som utför socialt arbete skulle gynnas av att
implementera rutiner och striktare riktlinjer som underlättar för personalen att hantera den komplexa naturen av våld i nära relationer (Lundberg & Bergmark 2018; Tower 2006; WHO 2012). Studier uppvisar att det överlag finns en brist på riktlinjer för socialarbetare att följa inom området för våld i nära relationer, även om det finns är det inte alla socialarbetare som använder dessa, en orsak till detta är att medvetenhet kring verksamhetens riktlinjer är låg (Lundberg & Bergmark 2018; Tower 2006). Det rapporteras även att samverkan mellan olika myndigheter är viktigt men bristfällande i arbetet med våldsutsatta och socialarbetare anser att de olika instanserna behöver ha kunskap om varandras arbete och ansvar för att underlätta samarbetet de emellan (Kulkarni 2015).
Organisatoriska faktorer som påverkar socialarbetarnas upplevelser av arbetet med partnervåld identifierades; tid, stöttning och avskildhet (Cowan et al 2019; Lundberg & Bergmark 2018). Socialarbetare redovisar att tidsbristen gör att det inte finns möjlighet att utföra bra intervjuer för att diskutera eventuellt våld (Cowan et al. 2019; Lindhorst, Meyers & Casey 2008). Vad gäller enskildhet med klienten uppger socialarbetare att det inte finns tillräckligt med plats och bra miljöer för att möjliggöra ett bra klimat för klienten att prata om våld, miljön och sättet att fråga om våld är viktigt, särskilt för att inte riskera att våldsutföraren är i rummet (Cowan et al 2019; McMahon & Armstrong 2013). Att få bra
handledning och stöttning av kollegor med lång erfarenhet av våld i nära
relationer upplevs som mycket gynnsamt och hjälper de att hantera våldsärenden på ett bättre sätt (Cowan et al 2019).
5.TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
Analysen i denna studie kommer att utgå ifrån två systemteoretiska perspektiv: Den generella systemteorin och ekologisk systemteori och även en ansats i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.
5.1 Generell systemteori och ekologisk systemteori
Systemteorin fungerar bra inom socialt arbete eftersom det ser till det sociala i samband med psykiska faktorer, vilka är som byggstenarna i socialt arbete (Payne 2014). Systemteorins huvudsakliga poäng för socialt arbete är att integrera det sociala och det individuella behovet av hjälp varför det är till fördel när vi vill analysera våld i nära relationer som involverar både det sociala och individuella (Payne 2014). Vidare står socialarbetare ofta inför att behöva beakta människor i deras helhet, människorna i deras närmsta omgivning, grannar, det lokala osv. Systemteori som beaktar det relationella mellan individ och omgivning gör det möjligt att ge förklaringar som baseras på flera olika faktorer och inte bara på individen, denna komplexitet innebär enligt Payne en svårighet i att upprätta glasklara direktiv eller riktlinjer vilket i studien framgår som ett problem för socialarbetare (Flora & Argyroudi 2016; Heffernan, Blythe & Nicolson 2012; Parrish 2012; Payne 2014). För socialarbetares praktik innebär dessa perspektiv att skapa, anpassa, upprätthålla och förbättra de sociala nätverk individerna ingår i. Den generella systemteorin betonar hur människans beteende påverkas av de
14
sammanhang som de ingår i, dessa sammanhang beskrivs som olika system som de är delar i och samspelar med. Ett system kan exempelvis vara en individ där organ, celler och så vidare är komponenter i systemet, vidare kan två individer utgöra ett system i en par-relationer, en familj är ett system med flera
familjemedlemmar och en familj är en del av ett grannskap (Parrish 2012). I systemteori innebär också att ett helt system kan påverkas av att en person i systemet förändras, det är därmed svårt att avgöra vad som kommer att hända i ett system när man ingriper eller skapar förändring hos en person (Payne 2014). Det ekologiska perspektivet ger möjlighet att analysera vad som sker inom och mellan olika system som individen ingår i, båda dessa systemteoretiska perspektiv ger möjlighet för socialarbetare att förstå människors i deras kontext och relatera det till konflikter som eventuellt uppstår (Parrish 2012). Vidare talar det
ekologiska perspektivet om att stöd och resurser från omgivningen är det som får system att antingen växa i fysisk, emotionell och social bemärkelse eller att stagnera (Parrish 2012). När omgivningen inte tillhandahåller tillräckligt med stöd finns det ingen energi för systemet att frodas på, utveckling för de omfattade av systemet kommer därmed att hämmas (Parrish 2012; Payne 2014). Vidare är begrepp nisch centralt och handlar om att människan i olika stadier av livet behöver hitta sin nisch eller roll i samhället för att skapa en god självbild, vilket på grund av olika omständigheter kan försvåras för vissa individer exempelvis isolerade, marginaliserade eller funktionsnedsatta människor (Parrish 2012; Payne 2014). Det ekologiska perspektivet betonar särskilt tanken om anpassning,
människan har ett behov av att göra sig så bäst anpassad för sin omgivning som möjligt och gör detta genom att anpassa sig till vad som sker i deras liv, det finns dock kritik mot detta som menar att det bör finnas utrymme för att ändra
omständigheterna också istället för att individen alltid ska anpassa sig efter omständigheterna (Parrish 2012; Payne 2014).
5.2 Socialkonstruktivistiskt perspektiv
Social konstruktion är ett begrepp som härstammar från Berger och Luckman (Payne 2014). Det innebär att vi människor har genom sociala interaktionr
kommit överens om viss ”social kunskap” som vi förstår som verkligheten, denna kunskap bygger på att människan har genom erfarenheter, språk och delade åsikter kommit överens om att verkligheten kan beskrivas eller tas på ett visst sätt (Payne 2014). Språket är en viktig del av hur vi konstruerar vår verklighet, det sker som en konstant process genom våra sociala interaktioner med varandra (Dahlborg-Lyckhage 2017). Språket gör det möjligt för oss att objektifiera verkligheten och våra erfarenheter av den (Berger & Luckmann 1966). Dessa dagliga sociala interaktioner är kategoriserade inom oss genom dessa scheman tolkar vi vad andra säger eller uttrycker till oss, exempelvis att vi besvarar någons leende med ett leende eller slutar prata om någon uttrycker ointresse (Berger & Luckmann 1966). Liksom vi och även myndigheter kategoriserar andra människor som exempelvis klienter eller grannar, troligtvis skulle vi bemöta dessa olika (Berger & Luckman 1966).
Människan föds in i denna socialt konstruerade verklighet och lär sig genom samhället förhålla sig till de normer som konstruerats och upprätthållits av vad som av samhällets ansetts vara legitimt att behålla som ”verklighet” (Berger & Luckman 1966; Payne 2014). Den uppfattning vi har om hur saker och ting ska vara eller bete sig blir accepterade som sanningen, varför vi fortsätter bete oss på ett visst sätt och de blir till normer som människan fortsätter följa eftersom
15
majoriteten av människorna i samhället har accepterat dessa som sanning (Payne 2014). Eftersom vi föds in i denna verklighet som är socialt konstruerad är vi också en produkt av samhället, då vi fostras att följa och acceptera dessa sociala kunskaper och uppfattningar om världen som det rätta sättet att leva (Berger & Luckmann 1966; Payne 2014). Människan upprätthåller alltså dessa sociala strukturer genom att vi fostrats till att följa dessa, vilket påverkar hur vi beter oss och uppfattar saker (Berger & Luckmann 1966; Payne 2014). Dessa förändras dock när olika händelser och relationer sker, men det sker under som en lång process och förändras inte på en dag, så som vi beskriver samhället idag beskriver inte hur samhället såg ut för 60 år sedan (Payne 2014).
6. METOD OCH MATERIAL
I detta avsnitt kommer metod, insamling och bearbetning av de åtta vetenskapliga artiklar som kvalificerat för studiens syfte samt tillvägagångssätt för studien att beskrivas.
6.1 Metod och metodologiska reflektioner
Metoden för denna studie var till en början tänkt att vara fördjupande intervjuer eftersom jag ville ha en kvalitativ datainsamling som bygger på socialarbetarnas berättelser om deras erfarenheter och deras förståelse för våld i nära relationer. Men på grund av rådande omständigheter, det vill säga Covid-19, beslutades att ändra metod till en litteraturöversikt. Detta främst av etiska skäl då jag inte vill påfresta socialarbetare mer än nödvändigt under dessa tider då arbetsbelastningen hos Socialtjänsten ökat och även av respekt för Folkhälsomyndighetens
rekommendationer om social distansering.
Denna litteraturöversikt är mer av en kartläggande karaktär än systematisk, detta beror bland annat på en kartläggande litteraturöversikt är mer förlåtande i tid och genomförlighet vilket i relation till omfattningen och tidsåtgången av denna studie passar bättre (Folkhälsomyndigheten 2017). Jag har valt att till största del
behandla artiklar med kvalitativa metoder och analyser vilket grundar sig i att studiens syfte och frågeställningar är av kvalitativ natur där jag vill utforska socialarbetares uppfattningar och upplevelser av ett fenomen (Friberg 2017; Folkhälsomyndigheten 2017). De artiklar som haft både kvantitativa och kvalitativa inslag har jag kunnat dela upp vilka svar som kommer från vilken metod då det varit en tydlig struktur i studierna med den kvantitativa
undersökningen först, följt av en kvalitativ fördjupande undersökning och då har enbart den kvalitativa delen använts för resultatet. En litteraturöversikt ger insikt i vad som har utforskats och skapar en kunskap om mitt valda problem (Friberg 2017).
Studien har en induktiv ansats vilket innebär att olika specifika och liknande erfarenheter utforskas först för att sedan komma fram till en teori som förklarar detta (Payne 2014). Payne (2014) påpekar att vid en induktiv ansats kan man tro sig se ett mönster men om området skulle utforskas mer skulle man troligtvis finna att det finns många undantag och att fler tester måste göras frekvent för att få fram ett mer legitimt mönster. Detta är något som varit i åtanke under studiens gång då det upptäcktes att forskningsfältet för detta ämne var relativt litet, varför det inte kunde hittas många kvalitativa studier till resultatet. Payne menar att man istället inom induktiva studier bör behandlar svaren och den data man samlar in med försiktighet vilket har varit i åtanke (Payne 2014).
16
Studiens resultat har bearbetats genom en tematisk analys. En tematisk analys är en metod för att analysera kvalitativ empiri genom att identifiera olika teman och mönster inom empirin (Clarke & Braun 2016). Tematisk analys kan med fördel användas inom flera forskningsområden och tillhandahåller ett systematiskt sätt att koda och tematisera data, koder kan fånga upp intressanta upptäckter inom empirin som är relevant för studiens syfte och genom att tematisera kan man på ett strukturerat sätt presentera dessa koder (innehållet) och vad som är relevant för studien (Clarke & Braun 2016). Fördelen är också att det är en flexibel metod i relation till studiers syfte, ämnesområde, metod för datainsamling vilket gör att den passar bra för denna studie. I enlighet med detta är det viktigt att forskarens roll problematiseras under studiens gång och att arbetsprocessen kan redovisas på ett genomgripande sätt (Braun & Clarke 2006). Denna studie använder en
induktiv tematisk analys vilket innebär att mina utvalda teman är relaterade till den insamlade empirin som är de åtta artiklarna och är inte styrt av den teoretiska aspekten av studien (Braun & Clarke 2006; Braun & Clarke 2016). Kodningen görs alltså inte efter teoretiska ramar utan är baserad på data.
6.2 Litteratursökning
Den skedde på tre databaser som hittades på Malmö Universitets hemsida, ”Swepub”, ”Psycinfo” och ”Libsearch”. Till en början användes enbart Swepub och Psycinfo eftersom dessa var bekanta sedan tidigare då dessa använts under termin 4, men också för att anpassa sökningen efter de ämnet som utforskas (Folkhälsomyndigheten 2017). Efter att ha tagit hjälp av Malmö Universitets personal på biblioteket utökades sökningarna till även i Libsearch som personalen föreslog. Swepub bidrog enbart med svenska artiklar vilket det fanns en
medvetenhet om, detta underlättade då jag till en början inte var påläst inom våld i nära relationer. Psycinfo är en databas som innehåller studier inom psykologi, social- och beteendevetenskap varför denna valdes som primär databas att utföra sökningar i. Folkhälsomyndigheten (2017) rekommenderar minst en databas för omfattande litteraturöversikter eller minst tre databaser för begränsade
litteraturöversikter, denna studie hamnar ungefär mitt emellan då endast en sökning utfördes på Swepub.
Litteratursökningen skedde mellan 200403-200508, det långa spannet beror på att det under litteratursökningens gång upptäcktes att det fanns en brist på kvalitativa studier inom ämnet vilket resulterade i att litteratursökningen fick ske fram och tillbaka under en längre period för att tillslut få fram ett tillfredsställande antal kvalitativa artiklar.
Det första som gjordes i litteratursökning var att brainstorma massvis med ämnesord som var relaterade till studiens syfte, dessa noterades på engelska; response, assessment, ask, screening, factors, identify, social services, understand, social workers, domestic violence, intimate partner violence, experience,
readiness, attitudes och perception. Därefter gjordes en osystematisk sökning i Libsearch och Psycinfo där flera kombinationer testades tillsammans, för att få ett hum om vilka ord som är av värde för huvudsökningarna. Detta resulterade i att assessment togs bort i urvalet av ord då det inte gav någon vidare god respons. Trunkering och boolesk söklogik var söktekniker som användes för att få fram ett så bra litteratururval som möjligt (Östlundh 2017). Genom att använda tecknet * (trunkering) söker databasen efter alla möjliga böjningsformer av ordet,
exempelvis respon* gav träffar som innebär även response, responses, responding osv. Dessutom använde jag citationstecken för att binda ihop hela begrepp till ett
17
sökord istället för separata ord, ”social worker” och ”intimate partner violence” är exempel på detta (Östlundh 2017). I databaserna gick även att experimentera med olika kombinationer av orden genom att använda OR, AND och NOT. OR
används lämpligast för att lägga till synonymord för ett begrepp i sökningen då databaser inte automatiskt söker efter dessa, OR användes bland annat så här; ”intimate partner violence” OR ”domestic violence” (Östlundh 2017). AND användes för att koppla samman utvalda termer med varandra, studiens tre viktigaste stenar är socialarbetare, våld i nära relationer och
uppfattningar/upplevelser, för att få fram sökträffar som behandlar alla dessa tre användes AND. ”Advanced search” klickades i på databasen och sedan
avgränsades artiklarna till ”peer reviewed” samt inom tidsramarna för 2010-2020. Sökningen delades upp i två sökstränger, en som fokuserade på erfarenheter och upplevelser av att hantera och identifiera våld i nära relationer och en som fokuserade på att hitta artiklar som behandlade socialarbetares uppfattningar av våld. Sökorden delades därför upp i två block:
Upplevelser om arbetet Uppfattningar om våld Response, ask, screening, factors,
identify, social workers, domestic violence, intimate partner violence, experience, readiness, practice, client.
Social workers, intimate partner violence, domestic violence,
understand, attitudes och perception.
Sökord som användes till litteratursökningen.
Efter alla möjliga kombinationer i sökningar upptäckte jag att forskningsfältet var ytterst litet för detta område, även med hjälp av Malmö Universitets personal kom vi inte fram till någon bra söksträng som gör sökningen tillräckligt snäv för att hantera eller som innefattar artiklar relaterat till mitt syfte. Det uppmärksammades att många artiklar handlade om andras perspektiv än socialarbetaren samt att mycket behandlade vården och barn, varför dessa testades att uteslutas. Det uppmärksammades också att ”domestic violence” bjöd in för artiklar som handlade om all form av våld i nära relationer, eftersom denna studie endast behandlar partnervåld testades även den termen att uteslutas. Vidare uteslöts ”social services” då detta ofta resulterade i artiklar som presenterade klienten upplevelse av en social myndighet. För att utöka sökträffar, dels för att se om det finns äldre forskning överlag dels för att hitta studier till ”tidigare forskning” valdes även att öka tidsspannet till 2005-2020. På grund av vad som uppfattas som ett litet forskningsfält har det varit svårt att koncentrera söksträngen till syftet med min studie och därmed få ihop en huvudsträng (Folkhälsomyndigheten 2017), majoriteten av artiklar som kom upp utforskade klientens perspektiv eller hade en kvantitativ ansats .Svaret på detta har varit att välja ut många studier som sedan sattes på prov under noggrann granskning enligt två mallar som förespråkas av Friberg (2017). Följande visar exempel på sökningar som gjorts;
(”social workers” AND ”intimate partner violence” AND experience NOT healthcare NOT child*) Sökningen gav 31 sökträffar varav 5 valdes ut till granskning.
(”social workers” AND ”intimate partner violence” OR ”domestic violence” AND respon*) Gav 1233 sökträffar, efter en stunds översiktlig läsning av intressanta artiklar valdes 8 artiklar ut.
(”social workers” AND ”intimate partner violence” OR ”domestic violence” AND screening AND clients) gav 124 sökträffar där 3 valdes ut.
18
Eftersom både jag och personalen från biblioteket både hade problem med att snäva ner sökningarna till vad studien syftar att utforska bestämdes att kolla scrolla igenom de sökningar som även gav flera 100 resultat, de artiklar som ansågs intressanta var bland annat de som kunde hittas flera gånger samt de som i abstract och titel behandlade ämnen om socialarbetare och deras upplevelser, tankar och uppfattningar, detta innebar mycket mer både överskådlig och djupare läsning men på grund av områdets brist på kvalitativ forskning var detta lösningen för att hitta ett tillfredsställande antal studier som kvalificerade för analysen. I swepub användes sökord på svenska som ”socialarbetare”, ”våld i nära
relationer” och ”screening” vilket resulterade i ett fåtal artiklar som förväntat då det enbart kom svenska studier. Detta ledde mig till bland annat Mattsons (2013) och Lundberg & Bergmarks (2018) studier men också vidare till Eva Lundgrens arbeten om våld i nära relationer som härledde mig vidare till ”Våldsutsatta kvinnor-samhällets ansvar” som kom att användas flitigt i studien och för att få en bra kunskapsgrund för ämnet.
De artiklar som inte kvalificerade genom granskningen som förklaras mer genomgående i nästa avsnitt användes till avsnittet ”tidigare forskning” istället.
6.3 Urvalsprocess
Det är viktigt att granska artiklarnas kvalitet för att kunna förstå vad analysen har för grund, empirin är ingredienserna till analysen varför det bör eftersträvas att ha så god kvalitet som möjligt (Friberg 2017). Den första gallringen bestod av att titta på abstract och titel om dessa innehöll nyckelord så som social worker, experience, perception och intimate partner violence, för att sedan läsa om syftet och metoden var relevant. De kriterier som fanns för detta är att metoden skulle vara kvalitativ och att artikeln behandlar socialarbetarens upplevelser eller uppfattningar och våld i nära relationer. När det fanns ett 30-tal artiklar med ett relevant syfte och metod granskades studierna med inspiration från två mallar som Friberg (2017) rekommenderar, dessa är SBU:s (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) mall som heter bedömning av studier med kvalitativ
metodik och Fribergs (2017) bilaga; Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier (se bilaga 2). Frågor valdes ut ifrån båda mallarna som
upplevdes som viktiga för god granskning, Fribergs frågor fanns i åtanke under tiden som artiklarna lästes igenom för granskningen då dessa har fokus på innehållet och frågorna från SBU:s mall som blev utvalda är besvarade i
artikelmatrisen då dessa var kortare att besvara, Friberg (2017) förespråkar att det finns någon utformad granskning för att innehållet ska bli lättare att förstå.
Artikelmatrisen är utformad med inspiration från båda mallarna där utvalda frågor översiktligt besvaras. Bilaga 1 innehåller den artikelmatris där de åtta artiklar som uppfyllde kriterierna för att besvara studiens syfte och frågeställningar presenteras översiktligt i relation till granskningen.
Källkritik är en metod för att bedöma sanningshalten i de förklaringar av
verkligheten som källorna presenterar, genom att vara källkritisk genom att vara uppmärksam på eventuella konstigheter eller fel i dessa kan studiens trovärdighet hållas intakt (Thurén 2013). Många av författarna i denna studie refererar till varandra i sina studier och de går även att söka upp på nätet, vilket ger intryck av att dessa forskare, som är inom samma forskningsområde, är tillförlitliga.
19
6.4 Bearbetning av material
Denna studie följer Clarke & Braun (2006) sex steg för att utföra en tematisk analys och tillvägagångssättet presenteras enligt dessa. Första steget handlar om att bli bekant och trygg med empirin och dess innehåll (Clarke & Braun 2006). Här skrevs alla mina valda artiklar ut på pappersark för att kunna anteckna förhand på pappret och sedan lästes dessa i två omgångar inför analysen, först en gång utan att anteckna för att orienteras i texten och sedan ytterligare en gång men med pennan i handen för att kunna stryka under, ringa in och koda olika innehåll som eventuellt kan vara av intresse för senare kodning och tematisering. I andra steget sker kodningen av intressanta delar av empirin, detta är innehåll som är viktigt och relevant för studiens frågeställning och syfte (Clarke & Braun 2006). Kodningen skedde genom att förhand anteckna och stryka över med
överstryckningspenna på pappersarken vilket resulterade i ett antal kategorier som antecknades och sedan sammanfördes som text på datorn. Kategorier som blev relevanta efter kodningen var följande:
Kategorier för kodning
De tredje, fjärde och femte steget innebär att tematisera dessa koder med utgångspunkt i frågeställningarna (se avsnitt 2.1), koderna analyserades för att hitta mönster i dessa och skapa eventuella kluster av koder som utgör ett tema (Clarke & Braun 2006). För detta steg uppmärksammades eventuella mönster i koderna för att skapa grupper där flera koder med liknande innehåll ingår, dessa teman granskades för att se om de var passande eller inte genom att läsa igenom och hitta en röd tråd. I första omgången slutade jag upp med 6 teman som jag benämnde som; 1. Bristfällig utbildning 2. Förståelse av våldet 3. Erfarenhet 4. Att närma sig 5. Hantera bekräftat våld 6. Samverkan. Dessa fick underteman av olika slag. Därefter analyserades dessa teman och olika kodningar markerades och flyttades runt till mer samstämmigt innehåll, vilket skapade nya teman och
resulterade i ett set nya teman, till slut ledde detta till temana med underteman som presenteras i resultatdelen. Det sjätte steget är att slutföra resultat och analys med temana, vilket presenteras i avsnitt 6 och 7.
Liknande process har gjorts för avsnittet ”tidigare forskning” för att presentera den i en analytisk form snarare än refererande, men inte i samma omfattning (Råd och anvisningar 2018).
6.5 Avgränsningar
Studien behandlar ”våld i nära relationer” och avgränsningen som gjorts för detta är att studien utforskar våld mellan vuxna i parrelationer, alltså inte våld mot barn, syskon, föräldrar eller liknande varför det även benämns som partnervåld i
studien. Studien utgår inte ifrån något speciellt fokus på ”mäns våld mot kvinnor” utan på begreppet våld i nära relationer som helhet, dock blir det uppenbart att mäns våld mot kvinnor är överrepresenterat i samhället och således även inom forskningen varför denna studie har utvecklats till att ha ett större fokus på mäns våld mot kvinnor och kvinnan som våldsutsatt, även om det inte är en medveten avgränsning från min sida. Detta är för att jag vill inkludera all form av
partnervåld, dessutom är studiens syfte inte relaterat till att utforska våldet utan att otillräcklig utbildning, utbildningens betydelse, våldsorsaker, varför våldet fortgår, erfarenhet av arbete med våld, screening, verksamheternas verktyg och riktlinjer, socialarbetarens arbetsområde, kön, svårigheter att tillhandahålla hjälp till våldsutsatta, samarbete med andra instanser, benägenhet att fråga, kompetens, beredskap att fråga, våldets former, hur man ställer frågan, att få stöd från kollegor, handledning och standardiserade procedurer.
20
utforska socialarbetares upplevelser och arbete med våld vilket också är ett
argument för varför jag valt denna typ av avgränsning. Viktigt att notera är att i de fall jag könsstämplar våldet på något vis är det på grund av att ursprungskällan benämner våldet på detta sätt. Vidare finns ingen avgränsning för vilket land som studierna kommer ifrån då jag söker att få en uppfattning om socialarbetares uppfattningar, våld är ett globalt problem och förekommer därmed överallt, eftersom forskningsfältet bevisligen är litet är det för studiens trovärdighet avgörande att kunna samla empiri från flera länder än Sverige.
Jag har valt att exkludera alla de studier som inte benämnt sina respondenter som ”socialarbetare”, ”social workers” eller som arbetande inom socialt arbete, exempelvis i ”social services” eller i välfärden (welfare). Det finns olika definitioner och utbildningar inom socialt arbete i olika länder men det
huvudsakliga syftet är att undersöka socialarbetares uppfattningar om ett visst fenomen. Alla artiklar som är inkluderade i studien är ”peer reviewed” på databasen som jag hittat de.
Viktigt att notera är att studien också är begränsad till uppfattningar, upplevelser och tankar från de socialarbetare som deltagit i utvalda studier, när socialarbetares uppfattningar benämns är det deras och är inte generaliserat.
6.6 Forskningsetiska överväganden
Metodvalet för denna studie är en litteraturöversikt vilket innebär att studiens arbetsprocess har innefattat minimal kontakt med människor i samband med att samla in mitt material. Datainsamlingen har bestått av att söka efter artiklar och läsa dessa och ett antal böcker, dessa finns tillgängliga på nätet och är fria att använda med korrekt referenshantering. Detta har betytt att riskerna för att kränka eller skada någon annan har varit minimala vilket är enligt med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet 2017). Den kontakt som varit med andra är med handledare samt en personal på Malmö Universitets bibliotek som hjälpt till i litteratursökningen. De etiska övervägandena som gjorts har omfattat att vara källkritisk vid val av artiklar vilket kan läsas om i avsnitt 4.3. Utöver det har det i praktiken handlat om att referera på ett regelrätt sätt till alla artiklar och böcker för att det enkelt ska gå att hitta tillbaka till de ursprungskällan. Uppsatsen har följt Lund Universitets ”Råd och anvisningar för uppsatsarbete” (2018) vid refereringen. Andra forskningsetiska överväganden har gjorts efter
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, det har funnits en strävan efter att redovisa hur tillvägagångssättet för metod och resultat har sett ut och hur dessa har kunnat ge svar på det syfte och frågeställningar som studien har på ett noggrant och tydligt sätt för att hålla en så hög standard som möjligt som inger tillförlitlighet (Vetenskapsrådet 2017).
7.RESULTAT
I kommande avsnitt presenteras en sammanställning av resultatet som grundar sig på de kvalificerade åtta kvalitativa artiklarna som blivit tematiskt analyserade, de är uppdelade efter teman med underteman som visas i tabellen:
1. Brister 2. Erfarenheter 3. Hur våldet
förstås
4. Att ställa frågan
21
7.1 Brister
Detta tema var något som till en början var uppdelat i flera delar så som
”bristfällig utbildning” eller ”brister i verksamheten”, eftersom studierna påvisade att det fanns brister i helheten i arbetet med våld i nära relationer bestämdes att ”Brister” fick utgöra ett tema då det framhölls som ett förekommande problem i stor utsträckning.
7.1.1 Utbildning
Bristfällig kunskap inom ämnet våld i nära relationer är ett utbrett problem bland socialarbetare, bland annat kunskap om hur man ska gå tillväga när en våldsutsatt öppnar upp sig, vad man gör med informationen och hur våldet fungerar upplevs påverkas av för lite utbildning inom ämnet (Forgey, Allen & Hansen 2014; Papadakaki et al. 2012). På grund av att de känner sig dåligt förberedda för att hantera dessa typer av ärenden upplever de en ovilja att få dessa på sina skrivbord (Fusco 2013). Detta kunskapsgap utgör ett hinder för socialarbetare i deras arbete med att hantera ärenden med bekräftat våld och i identifieringen av det, för att eliminera detta hinder finns en vilja hos socialarbetare att få mer utbildning och träning inom våld i nära relationer men på vissa arbetsplatser är resurserna inte tillräckliga och då väljer socialarbetare att läsa på själva (Flora & Argyroudi 2016; Papadakaki et al. 2012). En studie i USA påvisar lite annorlunda, de har tillgång till träning och utbildning men innehållet upplevs inte som relevant enligt socialarbetare i studien (Forgey, Allen & Hansen 2014).
Utbildning och träning i våld i nära relationer är något som påverkar socialarbetarnas sätt att hantera våldet, många upplever att möjligheten till utbildning och träning i hur man kan hantera våld i nära relationer är en bristvara (Alvarez et al. 2017; Papadakaki et al. 2012).
En studie påvisar dock att utbildningsmöjligheterna finns men att dessa upplevts otillräckliga, särskild kritik riktas mot att de inte innehåller intersektionellt perspektiv på ämnet (Flora & Argyroudi 2016; Papadakaki et al. 2012). I Heffernan, Blythe och Nicolsons (2012) studie framgår att socialarbetare har tillräcklig teoretisk kunskap men att träning (erfarenhet) i hur partnervåld kan hanteras måste förbättras. Utbildning i socialt arbete överlag ger liten kunskap om våld i nära relationer, men exempelvis kurser i psykologi som ingått i
utbildningen har hjälpt socialarbetare att förstå processer och försvarsmekanismer hos klienter som gör att de kan besvara klienterna på ett bra och adekvat sätt ändå (Forgey, Allen & Hansen 2014). Vidare påverkar utbildning också huruvida samförstånd i förståelsen för våld är hög eller låg då avsaknad av utbildning innebär avsaknad i gemensam teoretisk bakgrund i förståelsen av våldet, detta bidrar till att det kan bli svårt att rationalisera sina tankar kring ämnet (Mattson 2013). Socialarbetare är kritiska mot bristen på intersektionellt perspektiv på ämnet i utbildningarna (Flora & Argyroudi 2016).
Verksamhetens riktlinjer och verktyg
Olika arbetsområden ”Mäns våld mot kvinnor”
Att närma sig ämnet
Samverkan Handledning, reflektion och stöttning
Risk- och orsaksfaktorer Kön relaterat till arbetet Varför stannar hon?
22
7.1.2 Verksamhetens riktlinjer
Angående verksamheternas upprättade arbetssätt i hanteringen av våld i nära relationer finns lite olika synsätt. Det finns de som har upprättade standardiserade procedurer kring våld i nära relationer, studier visar dock att det finns tendenser till att socialarbetare inte nyttjar dessa verktyg, antingen på grund av
omedvetenhet om verksamhetens material eller osäkerhet hos socialarbetaren (Collins 2016; Heffernan, Blythe & Nicolson 2012). Det finns alltid en risk att feltolka eller osynliggöra våld varför det är viktigt som socialarbetare att det finns standardiserade metodredskap och att dessa används av personalen (Mattson 2013). Det framgår att det är av stor vikt att se varje individuellt fall som eget och att förstå våldet utifrån flera perspektiv när man hanterar eventuellt våld oavsett hur arbetssättet ser ut (Collins 2016; Flora & Argyroudi 2016).
Papadakakis et al. (2012) studie tar även upp att dokumentering är ett problem i hur de hanterar eventuellt förekommande våld, socialarbetare i studien upplever att de inte vet vad dokumenteringen ska innehålla och vilken information som är relevant för situationen kring våldet i en relation. Socialarbetare upplever överlag att riktlinjer som finns inom verksamheten behöver förtydligas och
uppmärksammas mer (Collins 2016; Heffernan, Blythe & Nicolson 2012). Riktlinjer brister i att guida socialarbetare i hur de ska svara på våld i nära relationer, vad de kan göra, riskbedömning etc (Flora & Argyroudi 2016; Heffernan, Blythe & Nicolson 2012; Papadakaki et al. 2012). Detta medför att hanteringen och bedömningar av insatser i ärenden med bekräftat våld blir personligt färgade, alltså att socialarbetaren baserar sina val av insatser på personliga erfarenheter, uppfattningar, föreställningar och kunskaper snarare än evidensbaserade och upprättade tillvägagångssätt som tar hänsyn till det unika fallets natur (Mattson 2013; Papadakaki et al. 2012) Socialarbetares olika bedömningar i ärendet kan resultera i att våldet kommer i skymundan, om exempelvis en bedömning görs att inte separera på partners när de ska diskutera relationen kan det resultera i att kvinnan inte vågar öppna upp sig om sina upplevelser och våldet därmed blir osynliggjort (Mattson 2013).
Det kan vara en komplex situation för socialarbetare att hantera när det våldsoffret kan vara både våldsutsatt av sin partner och samtidigt är våldsutövare mot deras barn, denna studie fokuserar enbart på våld mellan partners men denna aspekt av partnervåld är viktig att belysa eftersom det påverkar socialarbetarens upplevelse av att arbeta med våldet (Fusco 2013). Olika personer som är våldsutsatta har olika berättelser och erfarenheter att dela med sig av, genom att lyssna på olika berättelser från olika våldsutsatta klienter får socialarbetare förståelse för att våld i nära relationer är ett multidimensionellt problem som kan komma i olika
konstellationer och att relationerna inte alltid är konstanta (Flora & Argyroudi 2016; Fusco 2013).
Vissa socialarbetare upplever att rutinmässiga frågor i form av screening avseende våld i nära relationer är undermåligt och behöver förbättras då det finns en brist på upprättade rutiner, riktlinjer och protokoll för hur socialarbetare ska gå tillväga (Forgey, Allen & Hansen 2014; Heffernan, Blythe & Nicolson 2012; Papadakaki et al.2012), enligt en studie i Grekland känner socialarbetare inom sjukvården oro över att missa eventuellt våld på grund av att de enbart frågar vid “behov”, exempelvis när det finns oförklarliga blåmärken eller skador hos en klient (Papadakaki et al. 2012).
23
7.1.3 Samverkan
Samarbete med utomstående resurser kan vara svårt att verkställa, enligt Alvarez et al. (2017) studie finner socialarbetare inom sjukvården att det finns resurser tillgängliga men att vägen dit är svår, de resurser som finns är inte lättillgängliga. Något som dock upplevs vara problematiskt i form av specialiserade insatser för våldsutsatta är att det inom området för skydd för är brist på platser, oftast är det bara akuta fall som hanteras vilket gör det svårt för socialarbetare att
tillhandahålla adekvat stöd (Alvarez et al. 2017). Brist och svårigheter att erbjuda insatser skapar svårigheter i att hjälpa de våldsutsatta, detta går ihop med hur socialarbetare i hög utsträckning känner att det fattas dels insatser, dels riktlinjer och guider för hur man ska gå tillväga vilket begränsar möjligheten till samarbete med utomstående instanser (Alvarez et al. 2017; Papadakaki et al. 2012). Flora och Argyroudis studie framhåller dock att socialarbetare överlag kan känna tillfredsställelse kring samarbetet med olika sociala myndigheter men att det inte beror strukturella faktorer utan på individerna som arbetar där. Det finns dock undantag för detta som påvisas i Fuscos (2013) studie där socialarbetare för barn upplever att kvinnor som får hjälp från kvinnojourer eller blir placerade på skyddade hem hämmar deras relation till kvinnan.
Det finns också ett missnöje kring sociala myndigheters fokus på byråkrati där det förebyggande arbetet och återintegrering av våldsutsatta i samhället glömts bort, vilket socialarbetare uppfattar som ett resultat av att myndigheterna ser siffror och inte människor (Collins 2016; Flora & Argyroudi 2016).Socialarbetare önskar att kunna arbeta mer förebyggande genom att förmedla kunskap om våld i nära relationer i större utsträckning, exempelvis tillhandahålla material om ämnet för att öka medvetenheten och genom att förklara innebörden av våld får klient och socialarbetare gemensam förståelse för ämnet vilket kan behövas då det inte alltid är självklart (Alvarez et al. 2017; Heffernan, Blythe & Nicolson 2012; Papadakaki et al. 2012). Ett hinder i deras upplevelse av att hantera våld i nära relationer är även den ekonomiska frågan som begränsar olika program från att hålla i längden och kontinuiteten i behandlingen (Flora & Argyroudi 2016).
7.2 Erfarenheter
Detta tema innefattar olika erfarenheter som socialarbetare framhöll som viktiga faktorer i deras uppfattningar om våld i nära relationer.
7.2.1 Arbetslivserfarenheter
Olika personer som är våldsutsatta har olika berättelser och erfarenheter att dela med sig av, genom att lyssna på olika berättelser från olika våldsutsatta klienter får socialarbetare förståelse för att våld i nära relationer är ett multidimensionellt problem som kan komma i olika konstellationer och att relationerna inte alltid är konstanta (Flora & Argyroudi 2016; Fusco 2013). Erfarenhet hjälper också socialarbetare att tillämpa teori från utbildning i verklighet vilket upplevs
underlätta förståelsen för våld i nära relationer, de kan se mönster i hur våld i nära relationer utspelar sig och lär sig på så sätt att hantera och utforska våld i nära relationer bättre (Flora & Argyroudi 2016; Forgey, Allen & Hansen 2014). Det kan vara en komplex situation för socialarbetare att hantera när det våldsoffret kan vara både våldsutsatt av sin partner och samtidigt är våldsutövare mot deras barn, denna studie fokuserar enbart på våld mellan partners men denna aspekt av partnervåld är viktig att belysa eftersom det påverkar socialarbetarens upplevelse av att arbeta med våldet (Fusco 2013). De som har mer erfarenhet ställer oftare frågan om våld rutinmässigt och känner sig bekväma med att använda
24
verksamhetens standardiserade processer för att fråga om våld jämfört med de mindre erfarna, detta beror bland annat på att de mer sällan ser våldet vilket leder till att de inte ställer frågan (Collins 2016).
7.2.2 Olika arbetsområden
Det finns olika uppfattningar av våld i nära relationer bland socialarbetare och som tidigare nämnt är erfarenhet viktigt i skapandet av attityder och uppfattningar, detta innebär att det kan arbetsområdena emellan kan finnas skillnader eftersom de får erfarenhet av olika delar av klienten (Alvarez et al. 2017; Collins 2016). Studier visar att arbetserfarenhet har en stor betydelse i formandet av attityder och föreställningar om våld i nära relationer (Collins 2016; Flora & Argyroudi 2016). I Collins (2016) studie framgår skillnader mellan socialarbetare beroende på deras arbetsområde eftersom de upplever olika delar av klienternas liv. Socialarbetare på försörjningsstöd ser konkreta orsaker till vad de upplever som orsaken till förekomsten av våld såsom alkohol, droger och pengaproblem jämfört med de i studien som är socialarbetare för barn har en helhetsbild av situationen och
utforskar de komplexa frågorna kring våld i nära relationer som handlar om varför den våldsutsatta stannar till exempel (Collins 2016). Collins (2016) studie
framhåller också att socialarbetare inom olika arbetsområden stöter på olika delar av klienternas liv vilket innebär att en viss skillnad i sättet de kan arbeta med våld i nära relationer.
Det arbetsområde som socialarbetaren arbetar inom kan vara avgörande för hur mycket socialarbetaren kan fokusera på eventuellt förekommande våld (Alvarez et al. 2017, Collins 2016). I Alvarez et al. (2017) studie om hur socialarbetare inom sjukvården svarar på våld i nära relationer visar att de möter klienter som är “multi-traumatiserade”, specifikt för denna studie är att klienterna i stor mån är flyktingar vilket innebär att de bär på trauman från exempelvis krig, flykt, fängelse, våldtäkt och så vidare. Överlag besöks socialarbetare inom sjukvården av folk med depression och ångest över sjukdomen eller skadan de söker vård för, detta gör att respondenternas åtaganden primärt är dessa vilket lämnar lite
utrymme till att utforska eller hantera eventuellt partnervåld även när det finns misstankar om det (Alvarez et al. 2017). En annan problematik som socialarbetare inom sjukvården upplever är att tidsbristen resulterar i att det inte finns kontinuitet i arbetet med den våldsutsatta och att det inte heller i själva mötet finns tid åt att diskutera våld på grund av andra åtagande (Papadakaki et al. 2012).
7.2.3 Handledning, reflektion och stöttning
Handledning är en faktor som är viktigt för socialarbetare i deras dagliga arbete med våld i nära relationer, det behövs mer och den redan existerande
handledningen behöver förbättras (Flora & Argyroudi 2016; Forgey, Allen & Hansen 2014; Heffernan, Blythe & Nicolson 2012). Enligt Forgeys, Allen och Hansens (2014) studie är det essentiellt med handledning för att reflektera över sina tankar och vara medveten om de eventuella stereotyper eller föreställningar man kan ha. Erfarenhet av våld i nära relationer i det personliga livet kan påverka uppfattningar av partnervåld, socialarbetare i en studie i USA framhåller att det främjar förståelsen för komplexiteten och ger perspektiv på de fördomar som man eventuellt har haft (Fusco 2013). Det kan alltså färga attityder och föreställningar om ämnet vilket kan påverkar vad man väljer eller inte väljer att göra i sitt arbete och handledning behövs därmed för att vara medveten om vilka tankar man tar med sig in i sitt arbete med våldsutsatta, genom handledning kan dessa bemötas (Forgey, Allen & Hansen 2014; Fusco 2013).
