Början på framtiden

EXAMENSARBETE

15 högskolepoäng, grundnivå

”Början på framtiden”

En kvalitativ undersökning om invandrade akademikers

etableringsprocess i Sverige och på den svenska arbetsmarknaden

”Beginning of the future”

A Qualitative Study of the Establishment of Immigrant Academics in

Sweden and on the Swedish Labour Market

Jacqueline Gülten

Laura Halili

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2015-08-26

Examinator: Martin Kjellgren Handledare: Nils Andersson Fakulteten för

Sammanfattning

Det finns idag många invandrare i Sverige med en högskoleutbildning från hemlandet. Syftet med detta arbete är att undersöka hur invandrare med högskoleutbildning från Europa och Mellanöstern har etablerat sig i Sverige. Men även att se om studie-och yrkesvägledningen har tillfört individen någonting i dennes etableringsprocess. Undersökningsmetoden som vi har använt oss av under arbetets gång har varit en kvalitativ metod. Vi har intervjuat åtta invandrare med en högskoleutbildning från hemlandet. Resultatet som vi fick fram i studien analyserades utifrån Careership Theory där vi har använt oss av Pierre Bourdieus begrepp Habitus samt kapital. Vi har även använt oss av Browns Social Cognitive Career Theory för att belysa personliga attribut och offentligt beteende.

Flytten till Sverige innebar att respondenterna behövde utveckla sina kapitalformer, de fick exempelvis validera sin akademiska utbildning från hemlandet för att utbildningen skulle kunna få ett värde i Sverige. Respondenterna fick alltså utveckla det symboliska kapitalet. Det kulturella kapitalet behövde också utvecklas då invandrarna varit tvungna att lära sig det svenska språket, kunskap om kulturen samt det svenska samhället. Respondenterna menar även att nätverk och sociala kontakter påverkat deras situation till att få ett arbete i Sverige, socialt kapital är därför betydelsefullt för respondenterna.

Respondenternas habitus har förändrats i Sverige om man jämför med hemlandet. De flesta av våra respondenter menar att de kände sig behövda, viktiga och duktiga i sitt hemland där de kunde arbeta med sin högskolekompetens. De kommer med en ”ryggsäck” från hemlandet som inte riktigt passar in i detta nya land. Detta har medfört att några av respondenterna känt sig oviktiga, deprimerande, men också utanförskap i det svenska samhället, då de flesta haft svårigheter att hitta ett arbete inom sin kompetens. Studie-och yrkesvägledningen i Sverige upplevs dock som en positiv aktivitet från alla respondenterna då de under vägledningssamtal med en studie-och yrkesvägledare kunnat komma framåt i sin karriär.

Förord

Vi vill hjärtligen tacka våra respondenter som har deltagit i vårt examensarbete och gjort det intressant för läsarna att ta del av vårt arbete, utan dem hade det inte gått att utföra denna rapport. Det har varit en ära att få träffa dessa individer med olika berättelser, livshistorier och bakgrund. Då intresset har varit stort, vill vi även passa på att tacka alla de andra som visat intresse för denna rapport men som vi tyvärr inte kunnat intervjua då vi tvunget behövt begränsa oss med antalet respondenter. Deras intresse har dock fått oss att kämpa vidare då vi insett hur uppmärksammat detta ämne egentligen är.

Vi vill även tacka våra nära och kära som har funnits där som stöd och uppmuntrat oss under arbetets gång. Slutligen vill vi tacka vår handledare, Nils Andersson för den feedback och det stöd som vi fått under arbetets gång, som slutligen lett till ett proffsigt och välgjort arbete. Vi vill även tacka varandra för ett bra samarbete.

Arbetsfördelning

Vi har sammanlagt haft åtta intervjuer, där vi genomfört fyra intervjuer vardera. Vi har hjälpts åt med hela examensarbetet, där vi gett feedback på varandras texter, detta för att eftersträva god språklig- och innehållsmässig kvalité. Vid skrivandet har vi haft olika ansvarsområden, där det huvudsakliga ansvaret har fördelats enligt följande:

Jacqueline: Tidigare forskning: 2.1 och 2.2 och 2.3. Teori: 3.3. Metod: 4.1 och 4.3. Resultat: 5.5 och 5.6 och 5.7 och 5.8. Analys: 6.1 och 6.2.

Laura: Tidigare forskning: 2.4. Teori: 3.1 och 3.2. Metod: 4.2 och 4.4. Resultat: 5.1 och 5.2 och 5.3 och 5.4. Analys: 6.3 och 6.4.

Övriga delar på examensarbetet som inte nämns ovan har vi tillsammans diskuterat och skrivit ner.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Syfte... 3 1.3 Frågeställningar ... 3 1.4 Disposition ... 3 1.4.1 Etableringsprocessen ... 3

1.4.2 Universitet- och högskolerådet ... 4

2. Tidigare forskning ... 6

2.1 Introduktion & integration ... 6

2.2 Etablering på arbetsmarknaden ... 7 2.3 Värdering av utbildning ... 9 2.4 Sammanfattning ... 10 3. Teoretiska utgångspunkter ... 11 3.1 Careership Theory ... 11 3.1.1 Habitus ... 11 3.1.2 Kapital ... 12

3.2 Social Cognitive Theory ... 13

3.3 Sammanfattning ... 15 4. Metod ... 16 4.1 Metodval ... 16 4.2 Urval ... 17 4.2.1 Respondenterna ... 17 4.3 Datainsamling ... 18 4.4 Analysmetod ... 18 4.5 Etiska ställningstaganden ... 19 5. Resultat ... 21 5.1 Bakgrund ... 21

5.2 Upplevelser under etableringsprocessen ... 22

5.3 Översättning av utländsk examen ... 24

5.4 Möjligheter ur ett studieperspektiv ... 25

5.5 Möjligheter på arbetsmarknaden ... 26

5.6 Synen på Studie- och yrkesvägledningen ... 28

5.7 Betydelsen av kapital ... 28

5.8 Synen på sig själv i dagsläget, jämfört med tidigare i hemlandet ... 30

6. Analys ... 32

6.1 Det nya landet - Etableringsprocessen ... 32

6.2 Möjligheter i Sverige ur ett Studie/arbetsperspektiv ... 34

6.3 Vägen ut – Synen på Studie- och yrkesvägledning ... 35

6.4 Sammanfattning ... 36

7. Diskussion ... 37

7.2 Teori och metodval ... 38

7.3 Framtid ... 39

Litteraturlista ... 40

1

1. Inledning

Med detta examensarbete vill vi undersöka hur invandrare med högskoleutbildning från Europa och Mellanöstern har etablerat sig i Sverige. Vad gör de idag, och hur har vägen dit sett ut? Som studie- och yrkesvägledare finner vi detta område intressant då vi tror att vi kommer arbeta med många invandrare som är i samma situation som våra respondenter. Vi är därför intresserade av att ta del av de tankar som respondenterna har, för att kunna förstå dessa individer bättre. Hur ser de på sina möjligheter i Sverige? Men även för att se om det finns strukturell diskriminering som hämmar invandrare att nå de resultat de vill i Sverige.

Enligt Riksrevisionen (2010, 1) så påverkas individens yrkesrörlighet när denne flyttar från hemlandet till invandringslandet av hur mycket personen kan överföra av sitt humankapital. Om den internationella överförbarheten är låg, desto större är då chansen att personens yrkesstatus rör sig neråt i jämförelse med den status denne hade i hemlandet.

1.1 Bakgrund

Det finns forskning om hur invandrare med högskoleutbildning från hemlandet har etablerat sig i Sverige, hur deras möjligheter ser ut på arbetsmarknaden med den högskoleutbildning de har med sig från hemlandet, men framförallt om vilka faktorer som hindrar dem i deras karriärval. Enligt Bjurling (2004, 7) så finns det idag ungefär 30 000 ”fel sysselsatta” eller arbetslösa högskoleutbildade invandrare i Sverige. Invandrare akademikers besvärliga situation på arbetsmarknaden har inte att göra med skillnader i utbildningsnivå om man jämför med inrikes födda svenskar. Trots detta så har invandrare med högskoleutbildning mer arbeten med mindre kvalifikationskrav och i andra yrkesområden än det som de är utbildade inom, om man jämför med inrikes födda svenskar.

För att en individ ska kunna känna ekonomisk trygghet så behöver denne ett arbete och en inkomst samt olika slags socialförsäkringar. Lönearbete utgör en av de största formerna av sysselsättning för individen (Neergaard 2006, 9). Enligt många europeiska länder så har

2

invandrare som anlänt de senaste åren haft stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. I och med detta har ännu mer fokus riktats mot att förstå de mekanismer som avgör hur väl invandrare etablerar sig på arbetsmarknaden i sitt nya hemland (OECD 2011). Utrikesfödda som har en högskoleutbildning höjer inte heller sin inkomst genom yrkesrörlighet i samma grad som högskoleutbildade infödda gör. Detta kan tolkas som att invandrargrupper inte har samma möjlighet som infödda har till de olika slags yrken på arbetsmarknaden (OECD 2011).

Löneskillnader mellan den inrikes födda befolkningen och den utrikesfödda påverkas även av segregationen på arbetsmarknaden (OECD 2011). Enligt Riksrevisionen (2011, 14) så är en större andel invandrare med högskoleutbildning arbetslösa i jämförelse med inrikes födda akademiker. Det är även vanligt att utrikesfödda akademiker är överkvalificerade för de jobb de har. Invandrare har alltså en komplicerad situation i etableringsfasen. Att högutbildade invandrare ska ha svårigheter att komma in på den svenska arbetsmarknaden tycker vi är märkligt eftersom vi ser behovet av arbetskraft. Vi har dessa föreställningar om invandrare akademikers situation eftersom vi båda har arbetat och praktiserat under vår tid på Studie-och yrkesvägledarprogrammet inom vuxenutbildningar så som SFI och Komvux, där vi har fått möta elever med liknande bekymmer.

Forskare menar att man kan mötas av två hinder för att etablera sig på ett nytt lands arbetsmarknad. Dessa är att man saknar kunskaper som är typiska för landet, såsom kulturella koder och språk, samt att man har svårigheter att signalera tidigare erfarenheter och kompetens. Det kan även tolkas som att arbetsgivarna värderar invandrades kompetens annorlunda, på en lägre nivå, dvs. att invandrares utbildning inte anses vara lika värdefull som den svenska utbildningen. Invandrares erfarenheter och examina från hemlandet kan vara komplicerat att överföra till den svenska arbetsmarknaden, vilket sätter gränser för det antal yrken man kan få anställning inom (OECD 2011). I vårt arbete vill vi på egen hand undersöka om respondenternas upplevelser har ett samband med den tidigare forskning som har studerats, eller vise versa. Tanken är dock att vi vill undersöka invandrarnas situation lite mer djupgående då vi vill få reda på deras personliga upplevelser, deras syn på möjligheter samt deras upplevelser av studie -och yrkesvägledningen i Sverige.

3

1.2 Syfte

Syftet med detta arbete är att undersöka hur invandrare med högskoleutbildning från Europa och Mellanöstern har etablerat sig i Sverige, men även att se hur vägen dit har varit för dessa individer. Vi vill ytterligare undersöka om studie-och yrkesvägledningen har tillfört individen någonting i dennes etableringsprocess. Vi valde att intervjua invandrare från Europa och Mellanöstern eftersom vi ville göra en avgränsning från resterande världsdelar, detta för att undvika för brett urval av respondenternas ursprungsland, men också då vi vet att invandringen har varit stor från dessa världsdelar. Efter studien är tanken att studie- och yrkesvägledare ska få en djupare förståelse kring hur invandrare med högskoleutbildning från hemlandet kan uppleva etableringsprocessen. Genom denna förståelse så tror vi att kvalitén på vägledningssamtalen med dessa individer blir bättre.

1.3 Frågeställning

 Hur har respondenten upplevt etableringsprocessen?

 Hur ser respondenten på sina möjligheter i Sverige ur ett arbetsmarknadsperspektiv/ studieperspektiv?

 Vad har studie- och yrkesvägledning tillfört respondenten under etableringsprocessen?

1.4 Disposition

1.4.1 Etableringsprocessen

Enligt Rosenqvist (2011) så tog Arbetsförmedlingen över huvudansvaret från kommunerna som ansvarar för nyanlända från och med den första december 2010. Detta var någonting som regeringen bestämde för att kunna påskynda den nyanländes etablering, för att denne lättare och snabbare ska kunna komma ut i arbetsmarknaden. För att detta skulle vara möjligt skulle privata

4

etableringslotsar hjälpa till. Kommunerna har dock fortfarande ansvaret i det nya systemet med att kunna erbjuda nyanlända SFI och samhällsorientering. Arbetsförmedlingen har tagit över ansvaret för arbetsförberedande insatser, etableringsprocessen, fastställande av etableringsplaner, utbetalningar av etableringsersättningar samt kunna anvisa en bostad till nyanlända från Migrationsverket.

I början av etableringsprocessen får en nyanländ som har beviljats uppehållstillstånd erbjudande om att ha ett etableringssamtal med en handläggare från Arbetsförmedlingen. Målet med samtalet är att göra en etableringsplan tillsammans med den nyanlände, för att denne ska ha någonting att sträva mot under sin tid i Sverige. Etableringen ska maximalt, enligt plan ta två år. I etableringen så ingår det SFI, arbetsförberedande insatser samt samhällsorientering. Den nyanlände har också möjligheten att välja en etableringslots som arbetsförmedlingen ska godkänna, etableringslotsen har målet att påskynda etableringen för den nyanlände. Lotsens ansvar är att se till att den nyanlände söker arbete på ett strukturerat sätt, hjälpa till att hitta praktikplatser, göra så att den nyanländes nätverk förstärks, ge stöd i sociala frågor och göra en bedömning av den nyanländes kunskaper och sedan marknadsföra dessa till arbetsgivare som anses som potentiella. Etableringen ska vara på heltid, och etableringsersättningen är den samma oavsett vad den nyanlände har för övriga inkomster.

1.4.2 Universitets– och högskolerådet

Invandrare som kommer till Sverige med en högskoleutbildning från hemlandet har möjligheten att validera sin utbildning till svenska och få den bedömd. UHR (2014, 11-14) har i uppgift av regeringen att bedöma utländska utbildningar, så som utländska högre utbildningar, akademiska utbildningar, postgymnasiala yrkesutbildningar samt gymnasiala utbildningar. UHR:s bedömning av utländska högskoleutbildningar leder till ett utlåtande, som är bra att ha när man ska söka arbete. Men bedömningen kan även leda till att individen inte får ett utlåtande på grund av att exempelvis utbildningen inte är avslutad, att dokumentationen inte är komplett eller att utbildningen inte har bedrivits på ett lärosäte som anses som erkänt. Utlåtandet visar alltså om den utländska utbildningen är erkänd. Begreppet validering används oftast som en samlingsterm för bedömningen som UHR gör samt när olika branscher bedömer en persons yrkesfärdigheter (Högskolerådet, 2014).

5

Vissa yrken i Sverige är reglerade genom att det i svenska lagar, föreskrifter och förordningar finns bestämmelser för vad som behövs för att kunna arbeta med yrket. Utlåtandet är ingen legitimation, utan den jämför den utländska utbildningen med en svensk examen. Jämförelsen överensstämmer inte exakt, utan skillnader finns alltid i innehållet mellan utbildningarna. Skillnaderna man finner kan behöva kompenseras genom studier eller relevant arbetslivserfarenhet. UHR:s sammanfattning i studien tyder på att de akademiker som har fått ett utlåtande för sin utbildning i större utsträckning har arbeten som kräver eftergymnasial utbildning, de får även ett arbete snabbare jämfört med de individer som inte hade något utlåtande. Detta resultat är fastställt oavsett kön, ursprungsregion, utbildningsinriktning, eller grunden som gjorde att personerna immigrerade till Sverige (Högskolerådet, 2014).

6

2. Tidigare forskning

Vi kommer i detta kapitel göra en sammanfattning av tidigare forskning som visar hur nyanlända invandrare upplever etableringsprocessen, hur bedömningen av utländska högskoleutbildningar upplevs samt hur den svenska arbetsmarknaden ser ut för invandrare.

2.1 Introduktion & integration

Petersson (2008) har skrivit avhandlingen, Socialt medborgarskap och social delaktighet - lokala

upplevelser bland unga kvinnor och män med utländsk bakgrund. Metoden som används i

studien är kvalitativ. Studiens syfte är att ta reda på hur respondenterna med invandrarbakgrund upplever sitt medborgarskap i Sverige, alltså hur dessa individer upplever förutsättningarna för medborgarskap och delaktighet i sitt nya hemland, (Petersson 2008). Resultatet i studien visar att respondenterna ibland känner delaktighet men även utanförskap när det gäller att bli respekterade och accepterade i Sverige. De hinder respondenterna upplever har att göra med diskriminering, men även viljan av att kunna klara av någonting utmanande (Petersson 2008, 10). Länsstyrelsen (2008, 8-9) har skrivit en rapport om utomnordiska invandrares erfarenheter av introduktion och integration i Norrland. Metoden som används i studien är kvantitativ, 1000 enkäter skickades ut till invandrare för att besvara frågor som rör hur invandrare ser på sin livssituation, om invandrare har upplevt eller varit utsatta för någon diskriminering som hindrat dem från att få bostad eller arbete, vad för slags erfarenheter den nyanlände har av introduktionsinsatser samt hur invandrare ser på sina möjligheter i framtiden.

Dessutom genomfördes tiotal djupintervjuer via telefon med flyktingar. Enligt Länsstyrelsen (2008, 36-40) så visar resultatet i studien att så lite som fyrtio procent invandrare arbetar och att dessa gör det samtidigt som de studerar. De vanligaste jobben som invandrarna jobbar med är yrken som personlig assistent, vårdbiträde, lokalvårdare, montör, egenföretagare med mera. Men det finns även de som arbetar som bland annat läkare och forskare. Invandrarna nämner att de fått dessa jobb via sitt kontaktnät, men även genom att de själva har tagit initiativ och sökt jobb

7

på egen hand. De upplevelser invandrarna har av bemötandet av olika myndigheter i Sverige anses som positivt. Hela sjuttio procent tycker att bemötandet från myndigheter som exempelvis migrationsverket, försäkringskassan, kommunen och sjukvården har varit bra. Arbetsförmedlingen har däremot fått ett sämre omdöme av invandrarna, speciellt av kvinnorna. Om man tänker generellt på genus så upplevde kvinnor och män nästan ingen skillnad på sättet de blev bemötta av resterande myndigheter.

De flesta som har gjort en validering av sin utbildning har immigrerat till Sverige av arbetsskäl, däremot har de som kom till Sverige av humanitära skäl validerat minst. Länsstyrelsen (2008, 43-47) menar på att invandrarna i undersökningen som medverkat i olika introduktionsverksamheter upplevt att de fått tillräcklig med bra information och kunskap gällande förhållande och villkor som gäller när man bor i Sverige. Även åttio procent av invandrarnas upplevelser av svenska undervisning på SFI upplevs som positivt, då de kunnat arbeta i den takt som passat dem bäst. Nio av tio invandrare som varit med i studien ser en positiv framtid i Sverige, de ser att de exempelvis kan påverka sin livssituation. Invandrarna menar att de vill bli sedda som människor, de vill känna sig accepterade, få kontakt med svenskar och bli en del av samhället i Sverige. Invandrarna i undersökningen har en bredd av olika utbildningar och erfarenheter, deras önskemål är att kunna jobba med sin kompetens i Sverige.

2.2 Etablering på arbetsmarknaden

Enligt en rapport från Arbetsförmedlingen (2015, 17-18) så är sysselsättningsläget stärkt bland utrikesfödda som är eftergymnasialt utbildade. Under 2005 fram till 2014 har sysselsättningen stigit från 71,3 till 76,1 procent. Denna redovisning är ett resultat på att integrationsprocessen fungerat bättre för just denna utbildningsgrupp. För utrikesfödda med endast förgymnasial utbildning har sysselsättningsgraden under åren däremot varit en svag uppgång då nivån uppgick från 66,9 till 68,8 procent. För kvinnor som är utrikesfödda så är sysselsättningsgraden lägre inom samtliga utbildningsnivåer under året 2014, deras utveckling jämfört med männens har även varit svagare sedan år 2005. Sysselsättningsgraden är större för män som är gymnasialt samt eftergymnasialt utbildade. Ekberg & Rooth (2006) har gjort en kvalitativ studie med fyra

8

flyktinginvandrargrupper (etiopier/ eritreaner, chilenare, iranier och rumäner/ungrare). Resultatet i studien visar att invandrarna har lägre yrkesstatus än vad de hade i hemlandet när de var nyinflyttade i Sverige. Detta kan ha att göra med att det är svårt för invandrarna att överföra sitt humankapital eller att de utsätts för och känner sig diskriminerade på den svenska arbetsmarknaden. De invandrare som rörde sig uppåt i yrkesrörlighet var de som skaffat sig en svensk akademisk utbildning, samt lärt sig flytande svenska. Riksrevisionen (2011) menar att det tar tid för ett stort antal utrikesfödda akademiker att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Enligt Högskoleverket (2012, 22-26) som gjorde en enkätundersökning av individer som ville ha bedömning av utländsk utbildning, så visar resultatet att möjligheten att få ett arbete påverkas av vilket land den invandrade akademikern kommer ifrån, samt bedömningen av den utländska utbildningen i Sverige. Omdömet har även betydelse för hur den invandrade akademikern ser på sig själv, alltså att de känner uppskattning när utbildningen accepteras i Sverige. Invandrade akademiker önskar även mer studie-och yrkesvägledning och stöd efter att de har fått sitt utlåtande. De önskar exempelvis att studie-och yrkesvägledaren kan komma med gripbara förslag på kompletterande utbildningar (Högskoleverket 2012, 22-26).

Enligt Ekberg och Rooth (2005, 19-22) så är den första reallönen som en invandrare får i Sverige ungefär tjugo procent mindre än den yrkeslönen som personen hade i hemlandet. Trots att personen nu efter fjorton år har vistats i Sverige så är dennes yrkeslön fortfarande tio procent mindre än i hemlandet. Dessa personer med högsstatusyrken har alltså svårt att få likadan yrkesposition i Sverige. Detta tyder på att det finns förhållanden som gör det svårt för utrikes födda att kunna ta sig fram på arbetsmarknaden i Sverige. Detta utgör ett problem för svensk ekonomi, eftersom man investerar stora resurser varje år för att kunna utbilda akademiker samtidigt som det finns invandrarakademiker som är färdigutbildade. I och med detta så kommer inte invandrares kunskaper och förmågor till någon användning. Orsakerna är flera till varför invandrade akademiker har svårt att komma ut på arbetsmarknaden och hitta arbeten som motsvarar deras kompetens.

Helgesson (2000) har utfört en kvalitativ studie som heter Högutbildad, men diskvalificerad –

några invandrares röster om den svenska arbetsmarknaden och vägen dit. I studien går det att

läsa om respondenternas beskrivningar och upplevelser på den svenska arbetsmarknaden. Studien består av projektbeskrivningar, över tio intervjuer med invandrare med högskoleutbildning, handläggare från arbetsförmedlingen, företag samt personer med olika

9

yrkesroller från kommunen. Syftet med studien är att hitta orsaker som avgör varför invandrare med akademisk utbildning har det svårare än inrikes födda svenskar att få jobb i Sverige inom deras högskolekompetens (Helgesson 2000, 3). En sammanfattning av intervjusvaren från invandrarna är att de har svårare att få ett arbete inom sitt kompetensområde om man jämför med etniskt infödda svenskar. Orsakerna har att göra med kulturella skillnader, social kompetens i det svenska språket, men det har även att göra med hur mycket socialt kapital invandraren har. Diskriminering är också någonting som förekommer på arbetsmarknaden och kan vara en avgörande faktor till att individen får ett visst arbete (Helgesson 2000, 58).

2.3 Värdering av utbildning

I en studie som tidigare gjorts av Ekberg & Rooth (2003) så är det akademiker som kommer från länder utanför Europa som idag arbetar med yrken som ligger under deras utbildningsnivå. Förklaringen till detta kan vara att dessa personer diskrimineras mer, eller att arbetsgivare som de möter i Sverige är osäkra på invandrare akademikerns kompetens, om deras utbildning i hemlandet är likvärdig som en svensk akademikers. Sedan finns det även utbildningar som inte är användbara i Sverige, som exempelvis juristutbildningen, detta eftersom Sverige har ett annat rättssystem. Integrationsverket (2007) skriver om etnocentrism, det handlar om problematiken där man urskiljer ”de andra” och ”vi” i Sverige. Majoritetsbefolkningen kallas för ”vi” som då i Sverige blir svenskarna och resterande kulturella identiteter kallas för ”de andra”. Majoritet-befolkningen har oftast mest makt, då svenska utbildningar och arbetserfarenheter automatiskt värderas högre än utländska.

Invandrare som investerar i olika mängder svenska utbildningar är betydligt fler i antal för de individer som kom till Sverige under den obligatoriska skolåldern, än de invandrare som kom till Sverige i vuxen ålder (Ekberg & Rooth, 2003). Nordin (2009) som har skrivit en vetenskaplig artikel visar på att de invandrare som kommit till Sverige före 16 års ålder återgår i större skala till studier i Sverige, om man jämför med de invandrare som kommit efter 16 års ålder. Resultatet visar dock att de invandrare som fortsätter studera och slutför utbildningar i Sverige oavsett ålder, vinner betydligt mer ekonomiskt på att investera i svensk utbildning än de invandrare som valt att inte studera i Sverige. Skillnaderna i vinst för de invandrare som valt att

10

studera i Sverige jämfört med infödda svenskar blir också små. Dahlstedt & Bevlander (2010) har också skrivit en vetenskaplig artikel som kategoriserar olika utbildningsnivåer. Befolkningen som berörs är den totala befolkningen uppdelat på följande länder: Sverige, Tidigare Jugoslavien, Bosnien och Hercegovina, Polen, Rumänien, Chile, Tyskland, Irak, Iran, och Libanon. Analysen visar att invandrare har en högre sannolikhet för anställning med en yrkesutbildning i motsats till en generell utbildning från hemlandet (Dahlstedt & Bevlander, 2010).

2.4 Sammanfattning

Forskning som tidigare har studerats visar att arbetslösheten bland invandrare är hög i vissa städer i Sverige. Vanliga yrken som invandrare jobbar med är yrken som vårdbiträde, personlig assistent, lokalvårdare, egenföretagare, montör m.m. Men det finns även den lilla yrkesgrupp invandrare som arbetar med den högskoleutbildning de har från hemlandet i Sverige, så som läkare och forskare.

Invandrarna har upplevt mötet med olika myndigheter så som försäkringskassan, migrationsverket och sjukvården som positivt, däremot har arbetsförmedlingen fått sämre omdöme. Enligt Arbetsförmedlingen så har utrikesfödda med eftergymnasial utbildning lättare att få jobb i Sverige än de med bara förgymnasial utbildning. Integrationsprocessen har alltså fungerat bättre för invandrare med eftergymnasial utbildning. Det kan dock ta lång tid för utrikesfödda med högskoleutbildning från hemlandet att etablera sig på arbetsmarknaden.

Översättning av examina för att kunna få ett utlåtande, kan exempelvis ta lång tid att få. Utlåtandet påverkas av vilket land invandraren kommer ifrån, men även vilket universitet utbildningen lästes på. Mer studie-och yrkesvägledning är någonting som invandrarna vill ha efter att de fått sitt utlåtande. Invandrarna med högstatusyrken har svårt att få samma yrkesposition i Sverige. Yrkeslönen är heller inte lika hög som invandrarna hade i sitt hemland. De akademiker som kommer från utomeuropeiska länder har svårare att få sin kompetens erkänd av arbetsgivare, och det är vanligast att dessa jobbar med yrken som ligger under deras utbildningsnivå. Invandrare som läst en högskoleutbildning i Sverige visar större yrkesrörlighet.

11

3. Teoretiska utgångspunkter

I detta kapitel redovisas de begrepp och teorier som vi kommer att använda oss av, för att kunna analysera resultatet. Vi kommer att utgå från Careership Theory och använda oss av begreppen

habitus och kapital, som är Pierre Bourdieus begrepp

, för att se vilken betydelse socialt kapital,

symboliskt kapital samt kulturellt kapital har för respondenternas etablering i Sverige. Vi kommer även att använda oss utav Social Cognitive Career Theory – Lent, Brown och Hackett, där vi belyser hur personliga attribut, den yttre omgivningens faktorer samt offentligt beteende påverkar respondenterna.

3.1 Careership theory

Careership theory grundar sig och är uppbyggd kring Pierre Bourdieus sociologiska teori om habitus, kapital och fält (Hodkinson och Sparkes 1997). Teorin utgår ifrån tre grundläggande dimensioner som i sig är knutna till varandra, pragmatiskt rationellt beslutsfattande, val som

grundar sig på individens handlingshorisont samt val som beror på sammanlänkade rutiner och vändpunkter (Hodkinson och Sparkes 1997, 32).

3.1.1 Habitus

Den första dimensionen innebär att beslutsfattande sker utifrån individens habitus då det är rationellt och praktiskt. Hodkinson och Sparkes (1997, 33) menar att individen fattar beslut utifrån sitt habitus. Habitus är internaliserat i individen tillsammans med sociala och kulturella faktorer. Trots att habitus är svårföränderligt kan det förändras, liksom individens tillgångar och omfattning av olika typer av kapital (Hodkinson och Sparkes, 1997, 34). Habitus består av förkroppsligat kapital utifrån det liv man hittills levat (Broady, 1998). Individen fattar beslut inom det område som är synligt, vilket kan liknas med ett perspektiv som varierar beroende på var vi själva befinner oss.

12

Det finns faktorer som spelar in och påverkar hur individen ser på olika alternativ av utbildnings-eller arbetsmarknad. De faktorer som kan spela in på individens olika alternativ kan vara individens habitus, alltså ett sätt att se på omvärlden och sig själv, men också ett medel för att begränsa sig från andra grupper. En annan faktor kan vara kön, där begränsningar finns för vilket yrke som blir aktuellt för individen beroende på ens kön. Klass kan också vara en faktor till individens val. Slutligen kan även etnicitet spela stor roll (Hodkinson och Sparkes, 1997).

En filtrering sker genom individens möjlighetsstrukturer när individen betraktar sin egen handlingshorisont och ser de alternativ som finns. Hodkinson och Sparkes (1997) menar på att individen ser sina möjligheter utefter tidigare nämnda faktorer och filtrerar det utefter vilka möjligheter som kvarstår. Detta kan vidga eller begränsa de möjligheter man ser för sig själv. Handlingshorisonter kan därför också ses som möjliggörande och begränsande (Hodkinson och Sparkes, 1997, 35). Med handlingshorisont menar Hodkinson och Sparkes (1997) det område inom vilket en individ kan fatta beslut. Exempel på saker som har inverkan på individens handlingshorisont kan vara strukturen på arbetsmarknaden, vilken bidrar till våra uppfattningsförmågor över vilka beslut som är tillgängliga och lämpliga. Vi väljer helt enkelt det som vi kan se, vilket i sin tur beror på vår handlingshorisont.

3.1.2 Kapital

Den andra dimensionen är att individen fattar beslut i samspel med andra. Beslut och val sker i ett socialt och kulturellt sammanhang och beslut tas ofta i samspel med t.ex. föräldrar eller genom konflikter eller förhandlingar (Hodkinson och Sparkes, 1997, 37). Hodkinson och Sparkes (1997) menar att individen på ett fält har olika former av kapital såsom socialt, kulturellt, ekonomiskt och symboliskt kapital. Socialt kapital innebär ett betydelsefullt kontaktnät som kan generera fördelar i arbetsliv samt privatliv. Broady (1991) menar att det sociala kapitalet avser förbindelser, exempel släktrelationer eller vänskapsband. Symboliskt kapital kan betraktas som det mest grundläggande begreppet Bourdieus sociologi (Broady, 1991, 169). Det "symboliska" gäller i Bourdieus författarskap, alltid ”sådana relationer mellan en individs, grupps eller institutions tillgångar eller egenskaper å ena sidan och dispositionerna hos dem som uppfattar och värderar dessa egenskaper och tillgångar å den andra” (Broady, 1991, 170). När det gäller det kulturella kapitalet så talar Bourdieu om något annat, nämligen det dominerande förhållandet som tenderar att gälla samhället i dess helhet (Broady, 1991, 171).

13

Ett kapital av kontakter, relationer och umgängeskretsar varifrån man vid behov kan hämta erforderligt ‘stöd’, ett anseendets och respektabilitetens kapital som ofta är nödvändigt för att vinna och behålla det respektabla samhällets förtroende och därigenom en krets av klienter och som kan ge utdelning i exempelvis en politisk karriär. (Bourdieu, Pierre 1993, 279- 280)

Med hjälp av detta kapital kan individen alltså göra karriär och skaffa sig status i samhället. Detta är det kapital som individen har samlat på sig under livets gång genom utbildningar, värderingar, kontakter och genom att konsumera rätt kultur.

3.2 Social Cognitive Career Theory

Man kan säga att denna teori har sin bakgrund, och är en förlängning av Albert Banduras Social Cognitive Theory. Den teoretiska basen är uppdelad i två nivåer. Den första nivån innehåller kognitiva faktorer såsom självkänsla, självtillit och förväntningar. Den andra nivån innehåller faktorer som har att göra med individens bakgrund som kön, etnicitet och omgivningsfaktorer. Lent, Brown och Hackett (2002) påstår att teorin utgår till viss del ifrån en modell kallad model

of casuality. Modellen innehåller tre punkter vilka är kopplade till varandra på ett eller annat sätt:

• Personliga attribut - Fysiska färdigheter samt inre kognitiva läge. • Den yttre omgivningens faktorer.

• Offentligt beteende - förenat med individens psykiska och fysiska egenskaper.

Lent, Brown och Hackett (2002) menar att man kan använda sig av tre grundpelare för att sammankoppla dessa tre ovanstående faktorer till teorin SCCT. För att utveckla sin karriär kan individen utgå från dessa tre tillsammans: 1. self-efficacy (individens tro på den egna förmågan),

2. Utgångs-förväntningar (individens förväntningar av konsekvenser), 3. personliga mål.

Den egna tron på sig själv förstärks och utvecklas genom fyra typer av inlärningserfarenheter: 1. Fullbordande av personliga prestationer, 2. Modellinlärning, 3. Social självsäkerhet, 4. Fysisk och känslomässig status. Enligt Brown (2002) är den vanligaste typen, den om fullbordande av personliga prestationer. ”Tron på sig själv ökar när känslan av att ha klarat av en uppgift finns där, samtidigt som upprepade misslyckanden tenderar att sänka individens tro på sig själv” (Lent,

14

Brown och Hackett 2002, 205). Med fel uppmuntran/ingen uppmuntran kommer vissa (annars fullt möjliga) yrkes- och utbildningsval undvikas då detta inte gav positiv förstärkning i individens närmiljö. Detta sker eftersom människor försöker styra sina val så att de på nytt hamnar i en situation där de får uppleva denna positiva förstärkning (Lent, Brown och Hackett 2002, 272).

Inlärningsupplevelser påverkas av bakgrundsfaktorer och kontextuella faktorer som därefter påverkar hur självtillit och förväntningar utvecklas hos individen. T.ex. har stöd, förebilder och uppmuntran en viktig betydelse. Självtilliten och förväntningarna påverkar i sin tur individens intressen, mål och beslutsfattande (Lent, Brown och Hackett 2002, 280). Begreppet utgångsförväntningar innehåller flera olika föreställningar om respons och innebär personlig tro om vad konsekvenserna eller utgången blir av olika beteenden. ”Utgångsförväntningar sägs spela en nyckelroll vad det gäller att motivera sitt beteende för att kunna uppnå någonting individen strävar efter” (Lent, Brown och Hackett 2002, 264). Utgångsförväntningar kan vidare också ges genom att analysera vad andra människor runtomkring en själv har fått för respons efter olika prestationer. Personliga mål behöver inte bara vara att utföra en viss arbetsuppgift, utan även att arbetsuppgiften utförs för att kunna påverka ett mer långsiktigt mål. ”Genom att sätta personliga mål kan individen hjälpa sig själv att strukturera upp och fort följa sin karriär över längre perioder, utan extern hjälp. På detta vis motiverar individen sig själv för att uppnå det mål denne strävar efter” (Lent, Brown och Hackett 2002, 264).

Tron på sig själv och utgångsförväntningarna kan bli lägre om individen sätter lägre personliga mål. Om det personliga målet dock är högt satt från början, så blir även tron på sig själv och utgångsförväntningarna högre. Därför menar Lent, Brown och Hackett (2002) att ”self-efficacy och utgångsförväntningarna påverkar det mål som individen sätter upp och även vägen för att nå till målet. På samma vis påverkar de personliga målen utvecklingen av self-efficacy och utgångsförväntningarna”.

Med detta vill Lent, Brown och Hackett (2002) förklara hur viktigt det är att sätta höga mål redan från början då de menar att tron på sig själv och utgångsförväntningarna påverkar självförtroendet hos individen. Ju högre tro och utgångsförväntningar man har på sig själv, desto bättre blir självförtroendet.

15

3.3 Sammanfattning

De teorier som vi redogör för visar på att det finns många olika faktorer som påverkar individen att göra val genom livets gång, men det visar också på att det finns medfödda faktorer som t.ex. kön som påverkar individens möjligheter i dess karriär. Careership Theory är uppbyggd kring Pierre Bourdieus sociologiska teori om habitus, kapital och fält. Hodkinson och Sparkes (1997) menar att individen fattar beslut utifrån sitt habitus. Habitus består av förkroppsligat kapital utifrån det liv man hittills levat (Broady, 1998), alltså det som en individ är van vid i sitt liv. Hodkinson och Sparkes (1997) menar att individen på ett fält har olika former av kapital såsom socialt, kulturellt, ekonomiskt och symboliskt kapital. Alla dessa olika former av kapital påverkar en individs position och tillgångar på ett fält. Vilket i sin tur kan påverka individens livstillfredställelse. Social Cognitive Career Theory som är formulerad av Lent, Brown och Hackett belyser individens personliga och offentligt beteende. Genom dessa teorier har vi kunnat fundera ut passande frågor som vi har haft med i vår intervjuguide när vi har intervjuat respondenterna. Exempelvis begreppet om socialt kapital, där har vi kommit på och ställt frågan ”Anser du att kontakter/ nätverk påverkat din studie/arbetssituation i Sverige? Om ja- på vilket sätt?”. Ett annat exempel är när vi kopplar habitus till frågan ”Hur ser du på dig själv i dagsläget efter din flytt till Sverige, jämfört med tidigare?” Genom dessa frågor så har vi kunnat koppla och analysera respondenternas svar till teorierna som vi har valt ut. I analysdelen så kommer detta att framföras på ett övergripande sätt.

16

4. Metod

I detta kapitel kommer vi att förklara vårt metodval, urval, datainsamling, analysmetod samt etiska ställningstaganden. Vi kommer i denna studie att använda oss av kvalitativa intervjuer då vi vill få ut så mycket vi kan ur varje intervju. Det innebär bland annat att intervjuaren skall sträva efter att få svar på frågan ”hur” snarare än på frågan ”varför” (Trost, 2010, 53).

4.1 Metodval

Syftet med denna studie är att undersöka hur invandrare med högskoleutbildning från Europa och Mellanöstern har etablerat sig i Sverige, men även att se om studie-och yrkesvägledningen har tillfört individen någonting i dennes etableringsprocess. För att ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod. Vi anser kvalitativ metod som rimligt i denna undersökning eftersom vi tror att vi kan förstå respondenternas upplevelser på ett djupare sätt, då vi under en kvalitativ intervju har möjlighet att ställa följdfrågor. Trost (2010) skriver att intervjuaren ska försöka förstå respondentens känslor, sätt att tänka eller sätt att handla eller bete sig.

Om vi däremot hade valt kvantitativ metod så tror vi att svaren från respondenterna hade blivit opersonliga, vilket vi i den här studien inte är ute efter då vi istället vill närvara när respondenterna uttrycker sina känslor, upplevelser och svar för att vidare kunna utveckla diskussionen och fördjupa oss ytterligare i deras tankar kring ämnet i fråga. Genom att närvara under intervjuerna och få uppleva respondenternas uttryck så tror vi att man därefter kan ställa mer passande följdfrågor till respondenterna.

17

4.2 Urval

Vårt urval i detta examensarbete är invandrare som bor i Sverige samt har en högskoleutbildning från Europa eller Mellanöstern. Våra avgränsningar var att respondenternas ålder skall vara från trettio år och upp till femtiofem år. De skall även ha bott i Sverige i minst fem år. Vi valde denna ålder då individer i större utsträckning har hunnit läsa en högskoleutbildning i hemlandet samt hunnit etablera sig några år i det svenska samhället. Vi hittade våra respondenter via våra egna kontaktnät där vi tittade djupare på om vi kände någon eller några personer som kunde vara aktuella för vårt examensarbete. Vi vände oss även till studie-och yrkesvägledarna på vuxenutbildningen i Göteborg samt karriärcentrum i Kungsbacka där vi frågade om de hade några aktuella deltagare som ville ställa upp på en intervju och göra vårt examensarbete intressant och lockande för läsarna. Sammanlagt valde vi att intervjua följande åtta personer (namnen som används är fingerade):

4.2.1 Respondenterna

Mensura – kommer från Bosnien och har bott i Sverige sedan år 2000. Mensura har med sig en sjuksköterskeexamen från hemlandet. Idag arbetar hon som sjuksköterska.

Gabriel – kommer från Irak och har bott i Sverige sedan år 2003. Gabriel är utbildad ekonom i hemlandet. Idag är han arbetssökande och har varit det sen flera år tillbaka.

Imer – kommer från Kosovo och flyttade till Sverige år 1992. Imer har två examina från hemlandet, han är utbildad till både jurist och barnläkare. Idag arbetar han som läkare på vårdcentralen.

Damir – är född i Bosnien och har bott i Sverige sedan år 1992. Damir är utbildad till civilingenjör i hemlandet. I nuläget arbetar han som pizzabagare, i sin egen ägda pizzabutik. Yusuf – kommer från Turkiet och har bott i Sverige sedan år 2010, innan dess bodde han i Amerika och arbetade som försäljare i en skobutik. Yusuf är utbildad Ekonom i hemlandet. I nuläget arbetar han som financial controller.

Peyman – kommer från Iran och har bott i Sverige sedan år 1987. Peyman har examen som biomedicinsk analytiker från hemlandet. Idag arbetar han som apotekare.

18

Robel – kommer från Irak och har bott i Sverige sedan år 1998. Robel är utbildad fysiker i hemlandet. Idag arbetar han som datalärare/assistent.

Sandra – är född i Libanon och har bott i Sverige sedan år 2007. Sandra är utbildad socionom i hemlandet. Idag arbetar hon som receptionist.

4.3 Datainsamling

Vi har under intervjuerna använt oss av semistrukturerade intervjuer. Utifrån vårt syfte och vår frågeställning så har vi gemensamt kommit på öppna frågor till vår intervjuguide. Dessa frågor innehåller olika ämnesområden, så som respondenternas bakgrund, hur deras liv ser ut i nuläget, deras deltagande och upplevelser i etableringsprocessen, studie- och arbetsmarknadsfrågor, möjligheter och hinder, samt respondenternas syn på studie- och yrkesvägledningen.

Inför intervjuerna fick vi respondenternas godkännande om att spela in samtalet, vi kom personligen överens om att det som sägs kommer stanna mellan oss. Vi valde att intervjua fyra personer var. Intervjuerna tog i snitt cirka en timme. Vi spelade in alla intervjuer via våra mobiltelefoner. När inspelningarna var klara så transkriberade vi fyra samtal var, dessa la vi sedan i en gemensam fil för att därefter tillsammans kunna tematisera svaren.

4.4 Analysmetod

Vi började med att transkribera de inspelade intervjuerna från datainspelning ner till text, för att vid ett senare tillfälle bearbeta texten i analysen. Transkriptionen av materialet är en process för sig då talet måste översättas till skriftspråk och delar av intervjumaterialet faller bort så som känslor, tonfall och kroppsspråk (Kvale 1997, 150). Avsikten med transkriberingen handlar inte om att ordagrant skriva ner det som är uttalat vid inspelning, utan att skriva ner och sammanfatta intervjuerna så att de blir begripliga för läsaren.

Utskrifter är inte kopior eller representationer av någon ursprunglig verklighet; de är tolkande konstruktioner som fungerar som användbara verktyg för givna syften (Kvale 1997, 152) Detta

19

påverkar validiteten av den uttryckta intervjun men innehållet måste ses som samma. Det går först från ett talspråk med olika regler för att sedan bli ett skrivet språk med andra regler. Därför är valet att sammanfatta allt intervjumaterial i analysen för att besvara frågeställningarna och sålla bort material som är irrelevant för studien.

4.5 Etiska ställningstagande

Trost (2005) beskriver de etiska principerna om att informera intervjupersonen om möjligheten att avsluta intervjun, de inblandade parterna ska personligen komma överens om att det som sägs stannar mellan parterna och att de inte behöver besvara frågorna. Under arbetets gång har vi tagit ställning till forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Enligt vetenskapsrådet (2002, 6) så har de forskningsetniska principerna syftet att ge normer mellan forskare och undersökningsdeltagare, om det skulle ske en konflikt mellan dessa inblandade. Individskyddskravet innehåller fyra huvudkrav på forskningen. Enligt vetenskapsrådet (2002, 7-14) så är dessa informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetkravet samt nyttjandekravet. Trost (2010) menar att dessa löften är lätta att ge men däremot inte fullt så lätta att hålla, dock måste man hålla angivna löften. Informationskravet handlar om att forskaren har skyldighet att tala om syftet med forskningen för alla respondenter och deltagare. Forskaren ska även tala om villkoren som deltagarna har och att deltagandet är frivilligt under hela arbetet.

Samtyckeskravet handlar om att deltagaren själv får bestämma över sin medverkan i arbetet, skulle respondenten exempelvis vara minderårig så behövs ett godkännande från vårdnadshavare. Konfidentialitetkravet handlar om att personuppgifterna som deltagarna delar med sig skall förvaras på ett säkert sätt så att utomstående personer inte skall kunna ta del av den informationen, det är därför forskaren har sekretess. Nyttjandekravet handlar om att informationen som forskaren får fram från deltagarna endast får användas i syfte för forskningsändamål och inte till något annat icke -vetenskapligt syfte (Trost 2010).

Alla våra intervjupersoner blev informerade om dessa huvudkrav innan intervjuerna påbörjades. Inför intervjuerna blev alla respondenterna kontaktade via mail, där vi presenterade oss själva samt talade om syftet med vårt examensarbete. Vi talade även om att det var frivilligt för deltagande. Under resultatdelen så har vi valt att hålla våra respondenter anonyma, vi har

20

därför hittat på namn till respektive respondent. Vi kommer ange deras ålder, kön, samt vilket land de kommer ifrån. Resterande uppgifter kommer hållas anonymt, vi kommer exempelvis inte skriva ner vart respondenterna jobbar, eller vilken skola det gick på i hemlandet. Utan detta kommer benämnas med ”skola”, eller ”företag”.

21

5. Resultat

I det här kapitlet redovisas resultatet av det empiriska materialet. För att förstärka validiteten i arbetet belyser vi några av de uttalanden som framkommit med citat. Resterande delar är en sammanfattning av de svar som vi fått från respondenterna. Resultatet har tematiserats utifrån följande rubriker: Bakgrund, upplevelser under etableringsprocessen, översättning av utländsk examen, möjligheter ur ett studieperspektiv, möjligheter på arbetsmarknaden, synen på studie-och yrkesvägledare, betydelse av kapital, synen på sig själv i dagsläget – jämfört med tidigare i hemlandet.

5.1 Bakgrund

Av svaren från respondenterna kunde vi uppfatta det som att samtliga respondenter har lämnat sitt hemland i hopp om ett bättre liv i Sverige och möjligheter att få arbeta med sin högskolekompetens som de har med sig från hemlandet. Vi kan se ett mönster hos våra respondenter där majoriteten har flytt sitt land på grund av krig eller oroligheter. Peyman uttryckte sig följande:

Jag hade varit fängslad i Iran tre gånger, eftersom jag var politiskt aktiv, vilket styrningen inte gillade. Till slut fick jag 10 års fängelse, men jag hade tur för min pappa är en ganska känd person och han hade kontakter som gjorde att jag blev frisläppt. Det var krig i Irak, jag blev skottskadad. Många av mina släktingar blev skadade och mördade. Jag valde därför att lämna landet efter detta. (Peyman)

Sju av åtta respondenter har arbetat med sin högskolekompetens i hemlandet och idag är det fem av åtta som arbetar med sin kompetens i Sverige. Våra respondenters utbildningar skiljer sig enormt mycket åt. Imer svarar följande på frågan om sin högskoleutbildning från hemlandet, ”I mitt hemland utbildade jag mig först till jurist och arbetade med det i några år tills jag insåg att jag inte ville vara med och döma andra människors öden. Därför valde jag att utbilda mig till

22

läkare istället” (Imer). På samma fråga svarar Yusuf ”jag har en ekonomisk kandidatexamen från Turkiet och jag är väldigt nöjd med mitt beslut av utbildning”. De är dock alla nöjda med sina utbildningar och den kompetens de har fått med sig. På ovannämnda fråga svarade Robel följande:

Politiksituationen var svår i Irak, vilket hindrade mig till att jobba hundra procent med min kompetens. Men jag fick jobba som fysiklärare och matematiklärare på en gymnasieskola, med elever som gick i sista ring. I Irak kan man ha två jobb samtidigt, exempelvis jag jobbade förmiddagar fyra timmar som gymnasielärare, och på eftermiddagen jobbade jag på ett litet företag och lagade TV-apparater, videospelare, bandspelare. Jag jobbade på det sättet i 16-17 år. (Robel).

Samtliga respondenter anser att familjen är viktig och en stor anledning till att kämpa vidare för. Utbildning ger både status och kunskap hos individen. De menar på att status ger dem respekt både inom familjen/släkten, men även i samhället. Dock är några av respondenterna missnöjda med hur deras arbetssituation ser ut i dagsläget. På frågan om de känner sig överkvalificerade eller underkvalificerade i sitt nuvarande arbete svarar Damir ”jaja visst, jag är utbildad civilingenjör. Jag borde arbeta med det idag men min utbildning var inte likadan som den svenska är”. Medan Yusuf som idag arbetar som financial controller och är utbildad ekonom i Turkiet, tycker att arbetet som han utför idag matchar hans utbildning perfekt. Vi kunde se en jämn fördelning mellan våra respondenter när vi går tillbaka till frågan om de känner sig överkvalificerade eller underkvalificerade i sitt nuvarande arbete. Lika många som tycker att de är överkvalificerade tyckte även att de hade väldigt bra jobb för sin kompetens.

5.2 Upplevelser under etableringsprocessen

Att döma av svaren vi fick av samtliga respondenter så uppfattar vi det som att etableringsprocessen varit en lång och inte alltid en lätt process för respondenterna. Enligt samtliga respondenter så var det en jobbig situation när de först kom till Sverige då etableringen var svår till en början. ”Var ska vi börja? Hur får vi pengar? Hur får vi jobb? Hur ska jag försörja min familj?” (Imer). Samtliga respondenter anser att SFI var nyckeln till deras framgång i detta nya land och därför var de positiva till att gå på SFI väldigt tidigt i etableringsprocessen. Imer

23

uttrycker följande, “Först fick jag gå på SFI, jag blev färdig med den efter ca sex månader. Jag var mycket snabb med att lära mig språket då jag ansåg att det skulle vara min enda väg ut i arbetsmarknaden”(Imer). Denna kunskap i det svenska språket var deras väg ut i arbetslivet. Mensura menar att språket är en ekonomisk säkerhet. Att vara en del av samhället och att passa in i det nya landet var en viktig faktor till deras positiva inställning till lärandet av det svenska språket. På frågan vad de fick för hjälp av samhället som nyanlända, dvs. som den grupp av individer som erhållit uppehållstillstånd av flyktingskäl, andra skyddsbehov eller av humanitära behov (Riksrevisionen 2006), så var samtliga respondenter överrens om att arbetsförmedlingen varit till stor hjälp. Sandra fick hjälp av arbetsförmedlingen med att hitta ett arbete och praktik, medan Imer menar att arbetsförmedlingen skickade ut honom på praktik och olika projekt, Imer uttrycker sig följande,

Jag fick vara på olika praktikplatser och delta på en massa projekt via arbetsförmedlingen. Även fast de visste att jag hade min utbildning med mig, så var jag ändå tvungen att vara aktiv på dessa olika projekt för att få en inkomst (Imer).

Majoriteten nämner även den ekonomiska säkerheten som Sverige hjälpt dem med. Om vi utgår från svaren vi fick in så var våra respondenter ovana vid att få likvärdig social/ekonomisk hjälp som den de fick i Sverige när de först kom hit. Dessa individer är inte vana vid att få socialhjälp på samma sätt som Sverige erbjuder. ”Jag känner nu att jag behärskar språket, men jag bryter självklart men känner ändå att det räcker. Jag fick även hjälp av socialtjänsten med försörjningsbidrag. Så jag är tacksam över det “ (Gabriel). Damir uttrycker sig så här, ”Sverige har varit snäll mot mig och min familj. Vi fick pengar från socialen. Vi fick tak över huvudet. Jag är jätte nöjd med den hjälpen vi fick. Vi kunde börja leva normalt och inte vara rädda längre. Mina barn var lyckliga”. Sammanfattningsvis så var svaren och reaktionerna blandade när vi ställde frågan om hur det kändes att bli utskickad till olika projekt och praktikplatser av Arbetsförmedlingen.

Jag tänkte nog inte så mycket på det just då men nu när jag tänker efter så tycker jag att det var mindre bra då allt tog så mycket längre tid än det egentligen hade behövt göra. Jag menar, jag kunde kommit igång att arbeta långt tidigare, men jag var tvungen att delta i de olika program och aktiviteter så det blev ingen tid kvar till annat (Imer).

24

Imer menar på att Sverige borde förstå en individ som kommer ifrån ett annat land. Imer uttrycker sig följande, ”vi kommer till detta svenska land med hopp om ett bättre liv och framtid. Men när vi sen kommer hit så är det bara en massa press på en hela tiden. Vi får liksom inte möjligheten att visa vad vi kan. De godkänner inte ens vår kompetens” (Imer). Yusuf å andra sidan har upplevt det som väldigt givande då det har gett honom mycket erfarenhet och nya kontakter inom hans område. Yusuf säger följande, ”Jag önskar att jag hade kunnat komma ut på praktik tidigare inom mitt område ” (Yusuf). Han menar att praktiken var mycket givande för honom att utvecklas och att skapa fler kontakter för att slutligen komma ut på arbetsmarknaden. Svaren är blandade hos våra respondenter då saker och ting uppfattas olika hos de olika individerna. Exempelvis så anser några av deltagarna att de blivit utskickade på praktik och olika aktiviteter för att samhället vill ”jävlas” med dem, medan andra tycker att det är en fantastisk möjlighet för de att utvecklas och ett bra sätt att få in foten i arbetsmarknaden.

5.3 Översättning av utländsk examen

Samtliga respondenter har validerat sin utbildning via universitet- och högskolerådet, UHR, men långt ifrån alla har fått den godkänd. Mensura fick sin sjuksköterskeutbildning från Bosnien godkänd men behövde dock komplettera tre kurser. Även Robel hade möjligheten att komplettera sin utbildning inom ett år men valde istället att fortsätta arbeta för familjens skull, han uttrycker sig följande,

Jag hade möjligheten att komplettera min bedömning som jag fick av Chalmers så att jag skulle få exakt samma nivå på utbildningen som jag hade i mitt hemland. Kompletteringen skulle bara ta ett år. Men eftersom jag fick jobb, så valde jag att jobba istället. I dagsläget anser jag ha möjlighet till att studera, men jag väljer bort detta eftersom jag vill kunna försörja min familj (Robel).

Samma förutsättningar och möjligheter hade dock inte Imer, då han fick gå om hela sin läkarutbildning. Det har krävt mycket engagemang och beslutsamhet för att lyckats nå dit han är idag. Ändå är han inte nöjd, han är specialiserad barnläkare i hemlandet men arbetar idag endast som distriktsläkare på vårdcentralen. Imer är i grund och botten utbildad jurist för att senare utbilda sig till barnläkare, ”Ingen av mina högskolekompetenser gick att tillgodose enligt dem.

25

Jag blev arg när jag fick höra det. Jag fick gå om hela min utbildning i Sverige, jag ville bevisa för dem att jag har kunskapen med mig, vi är lika duktiga som ni i Sverige” (Imer).

Imer menar att det är diskriminering då han anser att utbildningen från hemlandet är likvärdig med den svenska utbildningen. Tre av våra respondenter valde att inte komplettera sin högskoleutbildning i Sverige, som endast skulle ta ett år, främst på grund av ekonomiska hinder. Men där fanns även andra orsaker, Gabriel säger följande,

När jag kom till Sverige så hade jag glömt mycket av min utbildning, eftersom jag bodde i Turkiet och Grekland där jag inte fick använda mig utav min kompetens. Jag kände därför att det hade blivit extra tufft att komplettera min utbildning. I och med att jag i så fall hade fått läsa utbildningen på svenska eller engelska, det var utmanade eftersom jag hade svårt med språket. Därför kändes det hopplöst för mig att läsa vidare i Sverige (Gabriel).

Dock var Gabriel nöjd med bedömningen han fick av UHR, ”Bedömningen var tydlig, jag fick reda på vad som krävdes för att utbildningen skulle bli komplett. Men i slutändan var det mitt val att inte studera vidare utan försöka hitta jobb istället, för att kunna försörja mig själv” (Gabriel). Slutligen är samtliga respondenter överens om att de är besvikna på det svenska systemet och dess syn på de utländska högskoleutbildningarna. De menar på att deras utländska utbildning är värd precis lika mycket som övriga länder. Imer säger att han har bevisat det genom att fullfölja hela utbildningen återigen i Sverige. Han menar att han har kunskapen och haft den med sig under hela resans gång, detta tyder på att han fått korrekt kunskap i hemlandet från första början menar han.

5.4 Möjligheter ur ett studieperspektiv

Majoriteten ser inte studier som en möjlighet i dagsläget. Samtliga har familj och måste tänka på den ekonomiska situationen samt hur studier skulle påverka dem. Samtliga respondenterna har fått komplettera sin utbildning på ett eller annat sätt. Robel har i Sverige studerat dataprogrammering, webbdesign, ISDL (Officepaket), på gymnasienivå. Han menar på att han har läst dessa ämnen för sin egen skull, han uttrycker sig följande, “För att vidareutvecklas men

26

även för att ha dessa ämnen som merit att visa upp för arbetsgivare när jag söker jobb. för att kunna få en bättre lön och kunna försörja min familj, det är bättre än att få bidrag” (Robel).

Gabriel fick möjlighet att komplettera sin ekonomiutbildning i Sverige, inom ett år skulle den varit färdig, men han valde istället att börja arbeta och tjäna pengar, “Jag känner om jag kanske skulle tagit det valet att komplettera min utbildning som nyanländ, då kanske jag skulle tjäna på det och hunnit jobba i sju år som ekonom och sluppit varit arbetslös. Men det kan man aldrig veta exakt”(Gabriel). I dagsläget så menar Gabriel att det rent tekniskt skulle fungera för honom att studera, men utifrån hans situation är det omöjligt. Han uttrycker följande, “Jag har glömt nästan allt som jag har läst och lärt mig, det var tjugo år sedan jag läste utbildningen. Sen känner jag att jag behöver jobba, tjäna pengar och försörja min familj. Jag har varit arbetslös för länge, jag orkar inte plugga nu heller” (Gabriel).

Samtliga respondenter tycker att Sverige är ett bra land när det handlar om studier. Möjligheten att ta studielån är mycket bra och det ger dessa individer hopp om en framtid, ”Jag tog studielån under tiden som jag studerade. Det är anledningen till att jag arbetar som läkare idag, annars hade det aldrig fungerat” (Imer).Även Damir anser att han fick flera möjligheter till att komplettera sin utbildning, ”Studie och yrkesvägledaren sa till mig, du måste studera, Möjligheterna var mycket bra. Hon sa att jag kan läsa när jag vill. Sverige är bra när det handlar om studier sa hon. Hon tyckte jag skulle läsa” (Damir).

5.5 Möjligheter på arbetsmarknaden

Respondenternas syn på deras möjligheter att kunna jobba med sin högskolekompetens i Sverige ser olika ut. De flesta menar att det inte tänkte så mycket på det när de var nyanlända, men de hoppades på att de skulle kunna jobba med sin högskolekompetens från hemlandet i Sverige. De flesta respondenter hade först som mål att kunna stadga sig i Sverige och att deras familj skulle känna sig trygg

.

Att söka de jobb som respondenterna hade kompetens för, upplevdes som jobbigt för de flesta, då respondenterna kände sig pressade och nervösa eftersom de bara ville ha ett arbete för att kunna försörja sig och sin familj. Som tidigare nämnt så är status mycket viktigt för våra respondenter, nedan visas ett citat från intervjun med Peyman:

27

Jag kommer från en familj där alla är högutbildade, min pappa var en känd islamisk präst, mina syskon läkare, ingenjörer, det är vanligt att man studerar på hög nivå i min familj. Jag är inte nöjd med mig själv, jag vill läsa mer. Detta är något jag lärt mig i hemmet (Peyman).

De flesta sökte alla slags jobb i början, men det var svårt att ens kunna få ett jobb. De upplevde att deras utländska bakgrund, ålder och svenska brytningen i språket gjorde det svårare för dem att få jobb. De kände att man gav upp om dem, då de sällan fick svar av arbetsgivare, svaren som de fick var mest bara standardsvar och nekanden. Respondenterna hoppades och trodde att deras möjligheter skulle se bättre ut än vad de gjorde när de kom från hemlandet. ”Först var de inte så bra, men ju mer kontakt jag fick med de som arbetade inom mitt område blev det ljusare. Innan var jag okänd och ingen vågade chansa på mig trots min utbildning” (Yusuf).

Jag känner att åldern spelar en stor roll, när arbetsgivare ser mig en fyrtiotvå årig gubbe, lite tjock, så anställer arbetsgivare hellre en tjugofem åring även om den personen inte kan lika bra svenska som mig. Detta eftersom jag tror att arbetsgivare tycker att tjugofem åringar är mer kroppsligt kapabla till jobbet, att de kan jobba fler timmar, att de blir sjukare mer sällan, allmänt friska i och med att det är ett handarbete som montör (Gabriel).

Imer som är utbildad till läkare, och som fick läsa om hela läkarutbildningen i Sverige i fem år menar att hans möjligheter att jobba som läkare i Sverige förstärktes först då han ansågs ha rätt behörighetskrav för yrket enligt den svenska läkarutbildningen, ”Efter jag blev färdig med min utbildning i Sverige så var det lätt att söka jobben. Läkare var ju eftertraktade, så jag fick nästan alla jobb som jag sökte” (Imer).

Han fick även positiv respons av arbetsgivare när han sökte jobb som läkare, han fick höra av sin chef att läkare från andra länder jobbar annorlunda och lägger ner hela sin själ i arbetet. Andra respondenter upplevde att arbetsgivare inte alls såg deras meriter som något värdefullt, ”Jag tror inte de bedömer mina meriter som en likvärdig svensk utbildning, de vågar inte tro på mina kunskaper och erfarenheter” (Sandra).

I nuläget jobbar Mensura, Imer, Yusuf och Peyman med sin utländska högskolekompetens i Sverige, några av dem känner sig dock överkvalificerade för sina tjänster. Damir och Gabriel känner sig inte nöjda med sin nuvarande situation. De respondenter som fått sin utbildning godkänd i Sverige, eller läst och kompletterat sin utbildning, ser dock ljust på sin framtid.

28

5.6 Synen på studie-och yrkesvägledare

Respondenternas syn och upplevelser av de studie-och yrkesvägledare som de träffat på under sin tid i Sverige anses som positivt. De tycker bemötandet varit trevligt och givande då de fått ta del av viktig studieinformation och tips på hur man kan vara attraktiv på arbetsmarknaden. De menar att vägledaren lyssnade på dem när de berättade om sin situation. Robel uttrycker sig följande:

Det var som ett utvecklingssamtal, hon hjälpte mig mycket med att göra en planering för hur jag ska nå mina mål. Vi pratade om mina starka sidor, och mina svaga sidor. Hon uppmuntrade och peppade mig att inte ge upp, att jag skulle kunna hitta ett jobb som passade mig. Jag tyckte mötet var positivt, ja fick bra hjälp för att kunna komma framåt (Robel).

De flesta respondenterna menar också att de var studie-och yrkesvägledaren som talade om att man kunde översätta sin examen från hemlandet genom att skicka in sina högskoledokument till Universitet- och högskolerådet (Uhr) för bedömning. ”Jag träffade en studie-och yrkesvägledare i början som nyanländ. De gav mig tillräckligt med information som förklarade vad jag behövde göra för att kunna komplettera min utbildning” (Gabriel). Studie och yrkesvägledaren har enligt Yusuf även hjälp honom att få kontakt med vissa personer och företag ”de har delvis hjälpt mig att få kontakt med de företagen/personer jag har behövt träffa för att få bollen i rullning (Yusuf). Imer har även han fått hjälp när det strulat med kurser i utbildningen. ”Den första studie-och yrkesvägledaren som jag träffade på var först på högskolan. Jag hade problem med någon kurs och hamnade efter. Jag pratade med studie-och yrkesvägledaren om mina möjligheter och fick mycket hjälp av henne, hon var kunnig och duktig” (Imer).

5.7 Betydelsen av kapital

Alla respondenter anser att kapital påverkat deras arbets- och studiesituation i Sverige på något vis. Vi talar om socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital. Mensura utrycker så här om nätverks och kontakters betydelse, ”Ja, jag har precis bytt avdelning från hjärtavdelningen till