Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängReligiositet och livsfrågor
- en undersökning om ungdomars religiositet och livsfrågor i årskurs nio
Religiosity and questions of vital importance
- a survey about teenagers religious beliefs and their vital questions about lifeJelena Cado
Caroline Löfkvist
Lärarexamen 300hp
Lärarutbildningen, Religionsvetenskap och lärande 2008-06-04
Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Torsten Janson
Sammanfattning
Vårt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i högstadieungdomars relation till sin religiositet och livsfrågor, samt studera vilken betydelse detta kan ha för deras identitetsskapande. För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning i årskurs nio. Vi har utfört undersökningarna i en klass i en storstad och i en klass i en mindre ort. Vi har valt ett kontextuellt perspektiv för att undersöka om och vad som skiljer samt förenar eleverna åt när det gäller synen på sin religiositet och livsfrågor. Detta beroende på om man går i en skola i en mindre ort eller i en skola i en storstad. Den kvantitativa metoden genomfördes med en enkätundersökning som låg som en grund för våra kvalitativa intervjuer med sex respondenter. Resultatet av vår empiriska undersökning stämmer till stor del överens med tidigare forskning inom ämnesområdet. Resultatet visar att de flesta ungdomar inte har en utpräglad religiös tro, utan de anger personliga mål som viktiga för dem att uppnå, såsom till exempel lycka och pengar. Några elever uppger att de tror på ödet samt nyandliga fenomen. Det är dock en betydande andel av eleverna i vår undersökning som uppger att de har en utpräglad tro på Gud och att religionen ger dem en stor betydelse i livet.
Innehållsförteckning
1 Inledning………..4
1.1 Syfte och frågeställning ……….6
2 Kunskapsbakgrund……….……….6
3 Metod
……….…...17
3.1 Tillvägagångssätt………...…17
3.2 Urval………...19
3.3 Validitet och reliabilitet………..19
4 Resultat………...…...20
4.1 Enkäter……...………20
4.2 Intervjuer………23
4.2.1 Alex 15 år……….. 24
4.2.2 Diana 15år………...24
4.2.3 Emina 16år………..25
4.2.4 Fredrik 16år……….…26
4.2.5 Marcus15år……….….26
4.2.6 Susanna16år……….27
4.2.7 Sammanfattning av intervjuer………..28
5 Analys………..………..32
5.1 Analys av enkäter………33
5.2 Analys av intervjuer………36
6 Sammanfattning av analyser
………...39
6.1 Avslutande diskussion……….40
7 Referenser………42
Bilaga 1……….44
Bilaga 2……….47
1. Inledning
Idag talas det ofta om att Sverige är ett mångkulturellt land där flera olika religioner finns representerade. Detta ställer krav på samhällets alla medborgare, där människan ska visa en stor öppenhet och tolerans inför olika trotsuppfattningar. Vi är intresserade av att undersöka vilket förhållningssätt ungdomar har till religion och olika livsfrågor. Religion och livsfrågor har studerats i stor utsträckning och det finns en omfattande litteratur som behandlar människans religiositet. Dock är ämnet ungdomar och religion betydligt mindre studerat av forskare. Vi är medvetna om religionsämnets komplexitet och de olika definitioner som kan vara svåra att särskilja samt att religion och livsfrågor innefattar ett stort ämnesområde. Utifrån vårt personliga intresse finner vi det ett intressant att belysa hur ungdomar beskriver sin personliga trosuppfattning.
Tonårstiden är den period i livet då identitetssökande pågår i stor utsträckning och vi tror att ett ifrågasättande av den personliga trosuppfattningen också har stor betydelse för ungdomar. I denna identifieringsprocess kan både en religiös identitet och en personlig identitet om livets mening ta sig i uttryck på många olika sätt. Vår uppfattning är att en del ungdomar inte upplever denna process som särskilt problematisk medan andra upplever den som synnerligen problematisk. Vår tanke som blivande lärare i religionsvetenskap är att det är vårt uppdrag som pedagoger att samtala om olika religioner och livsfrågor med eleverna. Detta menar vi kan motarbeta eventuella fördomar och bidra till att skapa en öppen dialog i klassrummet. Efter vår verksamhetsförlagda tid på olika partnerskolor är vår erfarenhet att en del lärare undviker att samtala om olika trosuppfattningar med eleverna. I kursplanen för religionskunskap är syftet tydligt för vad undervisningens mål är:
Religionskunskapsämnet har som utgångspunkt människans frågor inför livet och tillvaron oavsett om dessa uttrycks religiöst eller inte. Att medvetet och metodiskt bearbeta livsfrågorna hör till ämnets kärna. Varje människa har en mer eller mindre uttalad strävan att finna sammanhang i, tolka och tyda tillvaron.1
Vi tror att en av anledningarna till lärarnas osäkerhet kan vara en rädsla för att eleverna ska reagera på ett negativt sätt dels på grund av elevernas kulturella uppfostran från hemmet, dels genom de spänningar som uppkommer bland olika invandrargrupper. En del invandrade
elever som går i svenska skolan, kommer från krigsdrabbade områden runt om i världen och bär med sig olika traumatiska upplevelser från sina hemländer. Både politiska och religiösa motsättningar kan bidra till ett förakt mellan olika folkgrupper som de tidigare varit i konflikt med i hemlandet. Dessa känslor av förakt följer ofta med människor, kanske en lång tid efter att de kommit till ett nytt land. Vi anser därför att det är pedagogens uppdrag att skapa ett tryggt klimat i klassrummet så att undervisningen i religionskunskap blir allsidig och objektiv. I Lpo94 står det att skolans uppdrag, är att förankra de grundläggande värdena som vårt samhälle vilar på. Läroplanen beskriver ”att öppna diskussioner, aktiva insatser och ökad kunskap om olika trosuppfattningar måste ligga som grund för att bemöta främlingsfientlighet och intolerans”.2 Skolan är den mötesplats där eleverna har möjlighet att leva sig in i och förstå andras värderingar och på så sätt skapa en trygg identitet. Vidare i läroplanen står det att eleven ”skall utveckla en medvetenhet om dels det egna kulturarvet, dels en delaktighet i det gemensamma kulturarvet”.3 En fråga som vi finner intressant är vad det gemensamma kulturarvet egentligen syftar till. Svaret på denna fråga är med största sannolikhet mångfacetterat beroende på vem som svarar.
Thomas Hylland Eriksen diskuterar kulturen i boken, Kulturterrorismen (2002) och menar att det inte går att fastslå vad som är typiskt för en viss kultur. Han skriver att kulturen ständigt är i förändring och gränserna mellan olika kulturområden blivit mer flytande.4 Även Jonas Stier diskuterar kultur i boken Identitet – människans gåtfulla porträtt (2003) och menar att begreppet kultur inte bör definieras. Stier resonerar om olika sätt att betrakta kultur och menar att kulturen är föränderlig, men att människan alltid kan finna gemensamma drag utifrån sina kulturella rötter.5 Utifrån ovanstående resonemang menar vi att oavsett hur människan betraktar kultur, handlar det i grunden om den individuella tolkningen av kulturbegreppet. Vi bedömer det viktigt att resonera om kultur inom religionsämnet, eftersom det är nära anknutet till den personliga religiositeten, individens normer och värderingar samt till en del av identitetsprocessen.
2www.skolverket.se Lpo 94 (2008-04-15) 3www.skolverket.se Lpo 94 (2008-05-12)
4 Hylland, Eriksen, Thomas (2002) Kulturterrorismen – En uppgörelse med tanken om kulturell renhet, sid. 18f 5 Stier, Jonas (2003) Identitet – människans gåtfulla porträtt, sid. 66f
1.1
Syfte och frågeställningar
Vårt syfte med arbetet är att skapa oss en uppfattning om hur ungdomar reflekterar över sin religiositet och olika frågor om livets mening. Vi finner det även intressant att undersöka om vi kan utläsa någon skillnad på hur ”svenska” ungdomar värderar religion och livsfrågor jämfört med elever som har utländsk bakgrund och annat modersmål än svenska. Vår undersökning riktar sig till elever i årskurs nio på två olika skolor.
Våra frågeställningar är:
• I vilken grad och på vilka sätt utövar ungdomar i vår undersökning någon religion samt hur resonerar de runt olika livsfrågor?
• Vilken betydelse har religion och livsfrågor för ungdomars identitetsskapande? • Med vilka ord beskriver unga människor sin religion och sina livsfrågor? • Vad förefaller vara specifikt för en ”ung religiös identitet”?
2. Kunskapsbakgrund
Här nedan presenterar vi litteratur och begrepp som kommer att användas och bearbetas i uppsatsen. Innan vi går in på tidigare forskning kommer vi att diskutera viktiga begrepp såsom religiositet, livsfrågor, livsåskådning och identitet för att undvika eventuella oklarheter runt dessa.
Anton Geels och Ove Wikström presenterar i boken, Den religiösa människan (1999), en personlighetsmodell som är utarbetad av psykologen Gordon Willard Allport. För att precisera det som vi avser med religiositet väljer vi att förklara denna personlighetsmodell. I detta stora arbete, Personality från 1937 utarbetade G W Allport en känd och ofta tillämpad distinktion mellan extrinsikal och intrinsikal religiös orientering. En extrinsikal orientering kan finna religionen användbar på många olika sätt såsom sällskap och förtröstan samt status och självrättfärdigande. Trosläran anpassas för att passa de grundläggande behoven. Som en motsats till detta är intrisikal orientering en stark eftersträvan att leva efter trosläran samt leva genom sin religion.6 G W Allport utvecklade då en personlighetsmodell där han framhåller särskilt religionens betydelse för personlighetens utveckling. Det finns tre punkter som Allport uttrycker: 1) intresse för ideal och värden bortom omedelbara fysiska behov, 2) att ha ett distanserat förhållande till sig själv; och 3) att ha en sammanbindande livsfilosofi.
6 Geels, Antoon & Wikström, Owe (1999) Den religiösa människan – en introduktion till religionspsykologi, sid.
G W Allport understryker att religionen är den bäst sammanbindande livsfilosofin även om andra idésystem kan ha den rollen.7 Precis som G W Allport betonar religionens betydelse för personlighetens utveckling avser vi att undersöka samma faktor i detta arbete. Vidare diskuterar Ulf Sjödin i ovanstående bok, den definition som G W Allport utarbetat om den mogna religiositeten. Sjödins definition beskriver samma förhållningssätt som vi utgår ifrån ”religionen ger livet mening på det sättet att allt som sker sätts i relation till en gudomlig dimension i tillvaron”.8
För att påvisa vad vi menar med livsfrågor och eftersom skillnaden mellan de närliggande begreppen som följer på varandra härunder kan vara snarlika vill vi diskutera dessa var för sig. Ordet livsfråga dök upp i samband med arbetet med läroplanen och ämnet religionskunskap i slutet av 1960-talet. En rädsla för all slags dogmatiska tros- och tankesystem föddes ur andra världskriget. För att komma runt den dogmatism som kännetecknar det mesta av religiös tro valde man att se de olika religionssystemen som lika många ”svar” på ett slags eviga frågor som människan har ställt sig i alla tider. Bo Dahlin presenterar i Om undran inför livet (2004) kyrkofadern Clemens (ca 150-215 e.Kr.) tre grundfrågor som ofta upprepas i andliga och existentiella sammanhang : Varifrån kommer
jag? Vart går jag? Vem är jag? 9 Dessa tre grundfrågor beskriver de innersta tankarna om att
vara en människa och att hitta sin identitet och sin plats i välden.
En livsåskådning kan relateras till hur varje människa lever sitt liv och på vilket sätt en person väljer att beskriva sin egen tillvaro. En numera relativt vedertagen definition av livsåskådning diskuteras i boken, Att förstå religion (2006) av Carl-Henrik Grenholm. Anders Jeffner , tidigare professor i tros- och livsåskådningsvetenskap i Uppsala har föreslagit följande förståelse av en livsåskådning i Grenholms bok:
En livsåskådning är de teoretiska och värdemässiga antaganden som utgör eller har avgörande betydelse för en övergripande bild av människan och världen och som bildar ett centralt värderingssystem och som ger uttryck åt en grundhållning.
Denna definition innehåller tre element för en persons livsåskådning. Det första är några teoretiska övertygelser om människan och världen, vilka kan vara en verklighetsuppfattning.
7 Geels & Wikström (1999) sid. 253 8 Geels & Wikström (1999) sid. 254
Det kan även vara en historisk uppfattning och det kan också vara om en människosyn som inrymmer en övertygelse om vad som är utmärkande för människan tillskillnad från andra levande varelser. Det andra är en viss grundhållning till det mänskliga livet i dess helhet, ett optimistiskt eller pessimistiskt förhållningssätt och det tredje är ett centralt värderingssystem, det vill säga vissa grundläggande uppfattningar om vad som är rätt och värdefullt i livet. Dessa tre element ska samverka för att en persons livsåskådning ska samspela och relateras till en fast förankrad grundhållning och ett värderingssystem. 10
Gun Imsen diskuterar begreppet identitet i boken, Elevens värld (2000) och menar att
identitet har nära anknytning till både självuppfattning och personlighet. En människas
identitet utgår ifrån hur olika behov blir sammanbundna med varandra. Människan har en fysisk förankring genom att äga en biologisk kropp och människan har en social och kulturell förankring som medlem i en samhällelig gemenskap. Människan har också en psykisk förankring genom sina kunskaper, behov, motiv och känslor. Alla dessa ligger som en grund för sättet en person är och de handlingar som görs.11
Vidare diskuterar Imsen identitet som ett psykologiskt begrepp som ”smugit sig in” i vårt vardagsspråk och menar att identitet är att ha en stabil och trygg självuppfattning samt att vara medveten om sin sociala förankring. Hon förklarar även att identitet är att känna sig själv och ha kunskap om vad man anser vara rätt eller fel. En avslutande mening förklarar vidden av begreppet: ”det är en känsla av tillhörighet i förhållande till förfluten tid, nutid och framtid”.12
En av våra frågeställningar är vilken betydelse religion och livsfrågor har i ungdomars identitetsskapande. Därför bedömer vi det vara viktigt att diskutera vad en människas identitet är. Begreppet identitet blir således också ett centralt begrepp i vår uppsats när vi ska försöka skapa oss en uppfattning om ungdomars situation och deras inställning till religion och livsfrågor.
Även Jonas Stier som tidigare presenterats i inledningen, diskuterar identitetsbegreppet och resonerar om svårigheten i att definiera begreppet identitet utan att sätta begreppet i en kontext. Stier menar att identiteten är en pågående process då människan har oändligt många identiteter. I ett av avsnitten behandlar han begreppen identitet och religion och ger en historisk återblick. ”Under hundratals år var religionen den särskiljande markören mellan människor, inte ‘ras’, kultur och etnicitet”.13 Stier skriver vidare att religionen har ett mindre inflytande idag, sammantaget sett, men att religionen fortfarande är starkt knuten till
10 Grenholm, Carl-Henric (2006), Att förstå religion – metoder för teologisk forskning, sid. 69 11 Imsen, Gun (2000), Elevens värld – introduktion till pedagogisk psykologi, (3: e upp), sid. 324 12 Imsen (2000) sid. 333
människans identitet, för dem som ser religionen som en viktig del av sitt liv. För många människor är således religionen närknuten till hur människan betraktar sig själv.
Religionens nära släktskap med kulturen är sålunda slående, särskilt ifråga om etik – och moraluppfattningar samt tabun. På så sätt producerar religionen en känsla av kontinuitet, sammanhang och
mening.14
Stier tillägger att religionen även kan fungera som en stark, sammanhållande kraft i ett samhälle och tar sig vanliga kulturella uttryck, såsom exempelvis normer, värderingar och traditioner. Religionen kan även bidra till att forma en kollektiv identitet som gör att människan finner en stark gemenskap med likasinnade och som blir viktig för att den kollektiva identiteten ska växa sig stark. 15
I den tidigare nämnda boken, Den religiösa människan (1999), försöker författarna skilja mellan två olika strategier för att undersöka begreppet religion. De försöker skilja mellan en
substantiell religionsdefinition och en funktionell religionsdefinition. Den förstnämnda
definitionen försöker bestämma vad religion är, det vill säga trosföreställningar om en annan värld – verkligare än den som är synlig – och då också individuella, kulturella och moraliska uttryck för denna. Den funktionella religionsdefinitionen försöker beskriva vad religion gör, det vill säga att den försöker beskriva den betydelse som religionen kan ha för en given individ eller ett samhälle. Det sistnämnda kan till exempel vara en känsla om trygghet, ett tillhandahållande om svar på existentiella frågor, erbjuda ett skydd mot dödsskräck och förse människor med riter som håller samman grupper. Ett funktionellt sätt att definiera religion skulle kunna vara att: ”religion är det sätt som människan söker en mening med sitt liv genom”.16
Vidare i bokens elfte kapitel diskuterar Petra Junus ungdomars religiösa värderingar och vikten av att intresset för att särskilt intressera sig för ungdomars förhållningssätt till religiösa värderingar, eftersom det oftast indikerar kommande tendenser. Junus diskuterar ungdomars syn på livsfrågor och deras religiositet och menar att intresset för att diskutera livsfrågor i skolan är mycket stor. När det gäller ungdomars religiositet menar hon att dagens ungdomar är mer intresserade av det sociala livet, det vill säga umgänge med vänner, än av det religiösa
14 Stier (2003) sid 70f 15 Stier (2003) sid. 71
livet. I en pilotstudie av Junus där hon lyfter upp frågan om en tro på ett högre väsen/makt är det ungefär lika andel unga som tror på en personlig Gud som förnekar existensen av någon högre makt. Undersökningen visar också att pojkar är ateister i större utsträckning än flickor. En intressant iakttagelse är hennes diskussion om unga tror på ett liv efter döden eller inte. Hennes resonemang grundas på att det framförallt är de som kallar sig religiösa som antas tro på ett liv efter döden. Dock visar det sig att en betydande del av de icke-religiösa ungdomarna i hennes pilotstudie tror på ett liv efter döden. Detta talar för att definitionen om att ”vara religiös” i termer av en personlig livsåskådning snarare än i termer av religionstillhörighet. 17 Göran Larsson inleder sin bok Talande Tro- ungdomar, religion och identitet (2003) med att belysa att otaliga studier gjorts om den vuxna människans religiositet och relation till det religiösa. Vidare menar han att det är ytterst få forskare som närmre studerat ungdomars religiositet, vilket är beklagligt enligt Larsson. Han menar att för att få en ”fördjupad förståelse för hur olika människor med olika bakgrund och ålder förhåller sig till religion och religiositet är det viktigt att försöka ta reda på hur både ungdomar och vuxna ser på dessa fenomen”. 18 Larsson skriver vidare att ungdomars syn på religion och identitet samt deras religionsutövande är ett förbisett ämne, både i samhället och på landets olika skolor och universitet, men att finna någon förklaring till detta, tycks vara svårare.19
Göran Larsson talar om ungdomskultur och religion i ett av bokens kapitel och exemplifierar med Magnus Hagevis teorier om ungdomar och deras relation till religion. Hagevi menar att trots att Sverige genomgått en ”stark sekulariseringsprocess” tycks många ungdomar ändå finna ett intresse för religiositet, framförallt ”generation x”, alltså den generation som är födda under 1960 – och 1980 talet. Däremot menar Hagevi att intresset för religionen idag tar sig nya uttryck. Religion knuten till offentliga institutioner har minskat, och istället kanaliserats in i en privatsfär, något som tycks passa den senmoderna människan.20
Även om nyandlighet delvis ersatt den ”traditionella religionen” för dagens unga, så är fallet inte alltid så. Det finns ungdomar som känner en trygghet i att befinna sig i en gemenskap, med klara och tydliga regler. Helena Inghammar diskuterar i ett avsnitt i Larssons bok om de konservativa kristna ungdomsgrupperna i Sverige såsom, Credo, KUS – Kyrkliga
ungdomsförbundet i Sydsverige och Svenska Bibelsällskapet. Dessa föreningar har Bibeln som
det största rättesnöret och ungdomarna som är medlemmar i dessa sällskap känner en trygghet
17 Geels & Wikström (1999) sid. 347ff
18 Larsson (2003), Talande tro – ungdomar, religion och identitet, s.13 19 Larsson (2003) sid. 13
i att det finns en struktur i deras gemenskap och att detta stärker identiteten.21 En del
människor kan uppleva ungdomstiden som jobbig och förvirrande, och söker därför klara och tydliga svar, och då kan exempelvis en konservativ, kristen ungdomsgrupp vara ett alternativ, eller något annat religiöst samfund med klara och tydliga regler.22
Ungdomstiden är en tid då människan ställer många livsfrågor och söker efter identitet. I spänningslandet mellan frihet och bundenhet vistas alla. Den fria vill ha tillhörighet, den bundna mer luft under vingarna. 23
Ungdomstiden är avgörande ”för individens fortsatta liv och för den personliga identiteten” och ungdomstiden är den tid där människan tar till sig sina grundläggande värderingar och där människan formas till den personlighet som blir förankrad i vuxenvärlden.24 Ove Sernhede påpekar också i sin artikel i samma bok att ungdomars grundläggande värderingar i tonårstiden ”tycks vara av betydelse för de flesta samfund och trosriktningar”, oavsett religionstillhörighet. 25
De flesta ungdomar socialiseras in ett normsystem, där föräldrarna har det största inflytandet, därefter samhällets värderingar. Men ”samhället” är en enhet med allt vidare ramar i en globaliserad värld. Idag möter ungdomar andra intryck från Tv, Internet, tidningar och musik och dessa faktorer bidrar i sin tur till att ungdomen vill frigöra sig från de rådande system som denne upplever finns. Ove Sernhede talar om en ”frigörelse” och denna frigörelse tar sig ibland i uttryck ”i form av revolt och motkultur”. 26 Sernhede nämner kamraterna, populärkulturen samt musiken som viktiga element under ungdomstiden, där ungdomstiden beskrivs som ett ”laboratorium för identitetsproduktion”. 27
Det finns dock inget på förhand givet mönster ”för hur ungdomar kommer att förhålla sig till religion och religiositet under ungdomstiden”.28 Det är inte alla ungdomar som väljer att
revoltera eller ifrågasätta sin uppfostran, eller de värderingar man som barn har tillgivits. Många ungdomar finner sin uppfostran som en trygghet, vilket bidra till att ungdomen som
21 Inghammar, Helena: I Larsson (2003) sid. 41ff 22 Larsson (2003) sid. 19
23 Inghammar: I Larsson (2003) sid. 41 24 Larsson (2003) sid. 17
25 Sernhede, Ove: I Larsson (2003) sid. 17 26 Sernhede: I Larsson (2003) sid. 17 27 Sernhede: I Larsson (2003) sid. 17 28 Larsson (2003) sid. 17
vuxen stärker sin position, och att man aktivt deltar i det religiösa livet. En religiös uppfostran kan bidra både till att ett barn tar avstånd från religiös utövning i vuxen ålder, eller tvärtom. Likaså är det om ett barn blivit sekulärt uppfostrat då detta i sin tur kan leda till ett ökat intresse för det religiösa livet. Sammanfattningsvis konstaterar både Larsson och Sernhede att det inte finns några givna mönster, för vare sig identitetsprocessen eller hur ungdomstiden påverkar människan senare i livet. Det man vet är att ungdomstiden i livet ofta är viktig och att denna tid formar människan kanske i högre grad än i övriga livet. 29
Rune Jönsson och Bodil Liljefors Persson gjorde 2006 en uppföljning av NU03 (Nationell utvärdering av grundskolans år fem och nio). NU03 behandlade flera områden, men det grundläggande handlade om hur målen uppnås i de olika kursplanerna i den svenska skolan. Utvärderingen omfattade ett urval av sammanlagt 197 skolor i Sverige och varvid 1900 lärare och 10 000 elever, fick besvara ett antal enkäter. Utvärderingen gjordes av Skolverket och denna rapport är att ses som en första presentation av det omfattade material som insamlades 2003 med en anknytning till ämnet religionskunskap.30 Rapporten från 2006 är en sammanställning av 6700 elever som svarat på olika frågor angående SO-ämnena och 955 elever har fått svara på frågor, specifikt angående religionskunskapsämnet. Rapporten består inte enbart av frågor inom religionskunskap utan behandlar även etik och moral, vad som är rätt och fel samt existentiella funderingar.31 Vi kommer dock att fokusera på det resultat som speglar religionsämnet och de existentiella frågorna för att hålla oss inom ramen för vårt undersökningsområde.
Rapporten visar att eleverna efterlyser mer diskussioner om livets stora frågor, såsom meningen med livet, kärlek, framtid, krig och död. I undersökningen framgår det att eleverna i första hand tänker på sin ”personliga tillfredsställelse” såsom att finna lycka, pengar och att man ska rå om sig själv.32 Rapporten visade också att en relativt stor grupp av eleverna menar att det även är viktigt att ”människan tar samhällsansvar”.33 Resultatet av rapporten indikerar även ”att eleverna har brister i kunskaper om religion om vi relaterar resultaten till uppnåendemålen i kursplanen”.34 Jönsson och Liljefors Persson hänvisar till kursplanen för religionskunskap och poängterar att i den framhålls vikten av att eleverna ska ha fördjupade kunskaper om kristendom, samt några andra världsreligioner. Vidare ska eleverna även känna till de viktigaste symbolerna, riterna och centrala berättelser inom de största
29 Sernhede: I Larsson (2003) sid. 18ff
30 Jönsson, Liljefors Persson (2006), Educare - 2006 rapport, Religionskunskap i årskurs, sid. 8ff 31 Jönsson, Liljefors Persson (2006) sid. 9
32 Jönsson, Liljefors Persson (2006) sid. 22, sid. 58 33 Jönsson, Liljefors Persson (2006) sid. 58 34 Jönsson, Liljefors Persson (2006) sid. 58
världsreligionerna, enligt kursplanen. Här visar resultatet av undersökningen att kunskapen bland eleverna om dessa frågor är sämre än väntat.35
Rapporten visar att eleverna tycks ha brister ”då det gäller förståelse av den existentiella innebörden i såväl religiösa traditioner som religiösa texter”. 36 Intressant att notera för vår undersökning är att invandrarelever är överrepresenterade bland de elever som ”visar förståelse för religiösa traditioners innebörd liksom bland de elever som anger gudsgemenskap som viktigt för att uppleva mening i livet”.37 Undersökningen visade också att eleverna önskemål om innehåll ämnet religionskunskap stämde väl överens med kursplanerna, de önskade att få arbeta mer med livsfrågor, kulturmötesfrågor och frågor om rätt och fel.38 Sammanfattningsvis är rapporten från 2006 mycket intressant och ger en indikation på hur elever tänker i etiska och moraliska frågor, men den visar även deras kunskaper likväl som bristen på kunskap inom de samhällsvetenskapliga ämnena.
I boken, Domens eller hjärtats etik (2003), som i första hand behandlar skolans värld, diskuterar Olof Franck människans rätt att uppleva mening. För att rätten att uppleva mening ska kunna gälla för alla människor menar Franck att vissa grundläggande ledstjärnor såsom etisk reflexion och moraliska förhållningssätt måste lyftas fram. Dessa fundamentala värden lyfts fram i Värdegrundsboken som Skolverket publicerade 2000 och Frank refererar till värdegrundsboken i sin bok. Då listades följande värden som utmärkande: ”demokrati, aktning och respekt för varje människas egenvärde, människolivets okränkbarhet samt solidaritet med svaga och utsatta”.39
De tre värdena ”aktning och respekt för varje människas egenvärde”, ”människolivets okränkbarhet” och ”individens frihet och integritet” kan ses som preciseringar om människors tillämpning av den demokratiska rätten att finna och uppleva mening i livet. Det talas ofta om vilka rättigheter vi har som medborgare i vårt demokratiska samhälle, men parallellt med våra rättigheter står våra skyldigheter. Dessa skyldigheter blir viktiga att för fram i ljuset, både i skolan och utanför, så att ingen människa oavsett olikheter i utseende, livstro eller religionstillhörighet blir utsatt för kränkning och berövad sin mening i livet, sin frihet och integritet.
Vidare diskuterar Franck religionsfrihetens syfte och menar att alla har rätt att utöva sin tro i vårt offentliga samhälle och inte bara i form av riter och religiösa handlingsmönster som inte
35 Jönsson, Liljefors Persson (2006) sid. 58 36 Jönsson, Liljefors Persson (2006) sid. 58 37 Jönsson, Liljefors Persson (2006) sid. 58 38 Jönsson, Liljefors Persson (2006) sid. 59
syns eller hörs eftersom det då inte handlar om fullständig frihet.40 Denna tolkning skapar
debatter i ett mångreligiöst samhälle. Debatten involverar alla som lever och verkar i Sverige då den svarar mot vårt demokratiska samhälles rättigheter och skyldigheter, vilka alla medborgare har. I skolans värld är det därför viktigt att ungdomar får möta olika åskådningar, livsmönster och traditioner som de kanske inte är vana vid. Skolans uppgift är inte att skapa otrygghet i elevens livssituation utan göra eleven medveten om att människor kan välja olika vägar i livet. Detta möte med något okänt och främmande kan skapa respekt och tolerans för andra människors tankesätt och livsmönster.
I bokens tredje kapitel behandlas etnocentriska och främlingsfientliga handlingsmönster i skolans värld, vilket strider mot värdegrundens värden och det universella människovärdet, eftersom det handlar om ett uttalat rasistiskt synsätt. Franck påtalar vikten av pedagogens ansvar i samtal med elever om vilket förhållningssätt som alla har ansvar för oavsett bakgrund, kultur, religion eller språkgemenskap.41 Dagligen kan vi läsa om olika fall av diskriminering av människor som utmärker sig genom att kanske inte följa den rådande normen. Vi tror också att massmedians påverkan har en stor betydelse för samhället och det är en viktig uppgift för skolan att hjälpa elever att bli källkritiska och granska texter i detta avseende.
Bo Dahlin diskuterar om de stora frågorna i livet från olika samhälleliga och historiska perspektiv och talar om hur viktigt det är att både föräldrar och dagens pedagoger låter barnen samtala om existentiella frågor. Han konstaterar i inledningen av boken att ”det är ingen överdrift att säga att de djupa, existentiella frågorna lever ett liv i skymundan i vår kultur”. 42
Ur ett framförallt västerländskt perspektiv så handlar det om vetenskap, forskning, det fysiskt närvarande och att alla ting runt om oss ska vara så konkreta som möjligt. Dahlin menar att det inte är något fel i sig på vetenskapen, utan hur vi människor för våra traditioner och värderingar vidare till våra barn och hur dessa etsas fast hos våra barn, vare sig vi vill eller inte. All denna teknologi idag leder i sin tur till ett ifrågasättande av religionskunskap som ämne i skolan. Barnen tolkar omvärlden och det de hör varje dag och drar slutsatsen: Varför ska vi ha religionskunskap och prata om frågor som vi inte kan få svar på? Det västerländska samhällets ”begär” att vi måste ha svar på allt, gör att de stora livsfrågorna kommer i
40 Franck (2003) sid. 59
41 Franck (2003) sid. 147
skymundan och idag anses den som fortfarande tror på heliga skrifter vara omodern och ovetenskaplig. 43
Vi alla föds in i en kultur, ett språk och en världsbild. Dahlin menar att vi inte kan göra annat än att fostra våra barn, utifrån vår egen livsform. Men hur ska vi undervisa om moral och etik, och frågor som det inte finns några definitiva svar på? Han menar att vi gör det ändå omedvetet genom det sättet vi lever och genom våra handlingar, ger vi en bild till våra barn.44 Människan måste först förstå sin livsform, för att sen veta vad man står för och då i sin tur är vi medvetna om vilken världsbild vi ger till våra barn. Världen har förändrats på många sätt om vi blickar tillbaka på tiden från 1700- talet och fram till 2000- talet.
Historiskt sett vilade mycket i den västerländska kulturen på kyrkan och i Guds händer, inte många människor ifrågasatte heliga skrifter och inte hur vår jord var skapad. När upplysningen tog sin början på 1700-talet ändrades samhället på många plan. Kyrkan ifrågasattes, Bibeln och den kristna läran kom alltmer i skymundan. Dock ska påpekas att kyrkan fortfarande är stark i Europa för många människor men vetenskapen har till stor del tagit över som det ”riktiga”, det ”rätta” och står för förnuft och logik idag. Kyrkan har en mer tillbakadragen roll i det västerländska samhället idag, dock inte sagt att kyrkan förlorat allt inflytande.45
Dahlin tar upp den tyske sociologen Max Webers begrepp om en ”avförtrollning” av världen, där han syftar till det som beskrivits ovan men även att vetenskapen och det sätt människan lever idag på, är avförtrollat.46 Vetenskapen och teknologin har gått så långt i sina
steg, att till och med intresset för vetenskapen tappat mark. Idag tycks människan ha svårare att finna en sann mening med livet, fler och fler unga tar sitt eget liv, och människan börjar mer undra varför vi lever. Många upplever en monotoni i vardagen där allt ständigt handlar om logik, tid och att allt ska vara konkret. 47 Samtidigt så har denna monotoni och konkretism i allt vi gör också bidragit till att fler söker sig till det religiösa livet, det mystiska och någonstans där människan kan fly från sina egna tankar. Så beskriver många ungdomar idag sin situation, att de önskar att de kunde fly från sin tillvaro till ett bättre ställe och finna meningen med livet. 48
Dahlin diskuterar i ett kapitel om vi kan besvara livsfrågor och menar att livsfrågor inte kan besvaras genom fakta. Men det betyder inte att de inte kan besvaras överhuvudtaget. Dahlin 43 Dahlin (2004) sid. 50ff 44 Dahlin (2004) sid. 13f 45 Dahlin (2004) sid. 14ff 46 Dahlin (2004) sid. 14 47 Dahlin (2004) sid. 15ff 48 Dahlin (2004) sid 21ff
skriver följande ”Det är vår övertro på vetenskapen som fått oss att anse att det som inte kan fastställas med forskning är vare sig vetbart eller värt att veta”. 49 Människan blir tvungen att svara på existentiella frågor, vare sig den vill eller inte, eftersom vi svarar på dem genom våra handlingar. 50
Dahlin skriver vidare att religionen idag alltmer liknas vid en fråga om åsikter och han menar att svar på livsfrågor inte består av rena fakta eller kunskaper om orsakssamband. Dahlin uttrycker även att det ”heller inte är rimligt att likställa dem med personliga åsikter”. 51 Han anser att det snarare handlar om visdom och klokhet, eller bristen på sådan. Sammanfattningsvis menar Bo Dahlin att det sekulariserade samhällets utveckling får konsekvenser. Barnen som växer upp i detta samhälle måste fortsätta förundras över livet, de måste fortsätta ställa frågor som det inte finns entydiga svar på. De måste få prata om sina innersta tankar och frågor för att få en själslig utveckling i sina liv och inte känna att det finns bara ”ett sätt att tänka” och ta sig an världen.
I Keijo Erikssons avhandling, På spaning efter livets mening (1999), undersöks och kartläggs karaktären på elevers centrala livsvärden. Med detta avser Eriksson, undersöka vad eleverna upplever som eftersträvansvärt i livet när de är på väg att lämna grundskolan och hur de reflekterar runt deras individuella livsåskådning. Syftet med Erikssons avhandling är även att utveckla en undervisningsmetod som stimulerar elever att reflektera kring livsfrågor, och hur detta kan tas tillvara och användas i religionsundervisningen. Det huvudsakliga resultatet av avhandlingen visar att ungdomar reflekterar i hög grad över livsfrågor, och att de tankar och funderingar som uttrycks åskådliggör familjens stora betydelse hos eleverna och en grundtro gällande utbildning.52
Som en avslutande del sammanfattar vi den forskning som tidigare presenterats. Vi lägger fokus på ungdomsperspektivet i vår undersökning. Därav finner vi det relevant att precisera den forskning som fokuserar på ungdomars religiositet och livsfrågor. Som vi tidigare konstaterat så finns det mycket forskning inom religion och religiositet, och även om de existentiella frågorna. Dock har forskarna inte funnit något större intresse i att studera ungdomars relation till religiositet och livsfrågor. De studier som gjorts från ett ungdomsperspektiv påvisar ungefär samma resultat. Ungdomar tycker det är intressant att prata om livets stora frågor och en del elever hade sett mer av den formen av samtal och
49 Dahlin (2004) sid. 51 50Dahlin (2004) sid. 51ff 51 Dahlin (2004) sid. 51ff
52 Eriksson, Keijo (1999), På spaning efter livets mening, om livsfrågor hos äldre grundskoleelever i en
diskussioner inom religionskunskapsämnet. En studie visar att det finns lika många elever som tror på Guds existens och lika många som inte gör det. Samtidigt visar studierna som gjorts, att familjen och vännerna är det centrala för de flesta ungdomar och att familjen, vännerna och gemenskapen ofta representerar meningen med livet. De olika undersökningarna som gjorts visar också att eleverna brister i sina baskunskaper inom de etablerade religionerna. Elever med invandrarbakgrund visar ofta en större förståelse för det religiösa livet och är överrepresenterade bland de elever som anger gudsgemenskap, som en viktig del av livet.
Identiteten och identitetsprocessen skapas ofta av den självbild människan har, hennes handlingar och av uppväxten. Det finns även lite forskning om kopplingen mellan ungdomar, identitet och religion. Således konstaterar den forskning som är gjord, att det inte finns några tydliga samband mellan identitetsskapandet och religion, men att ungdomstiden formar individen kanske mer än någon annan period i livet. För en del människor har religionen stor betydelse då människan lever genom religionen eller ser religionen som en förtröstan och en trygghet, både i bra och i dåliga tider.Den traditionella religionen inom västvärlden har delvis ersatts av nyandliga fenomen eller tron på vetenskapen. Vetenskapens dominans har i sin tur lett till att en del människor söker sig tillbaka till de religiösa institutionerna. De flesta människor har en uppfattning om livets mening eller vad som händer efter döden, oavsett om de bekänner sig till en religion eller inte.
3. Metod
Under detta kapitel presenterar, motiverar och diskuterar vi vårt val av metod, våra urval och avgränsningar, planering och genomförande samt insamling av material. Metoden som vi har valt att använda oss av är en kombination av kvantitativ och kvalitativ i ett kontextuellt perspektiv. Vi har valt att använda oss av ett kontextuellt perspektiv när vi valt ut våra respondenter, en skola i en mindre ort och en skola belägen centralt i en storstad. Vår tanke med metoden är att dels få en övergripande bild av ungdomars relation till sin religiositet och livsfrågor, dels för att få en insyn i deras tankar och attityder runt detta. Anledningen till att vi valt ovanstående metod är för att kunna ge undersökningen en så bred omfattning som möjligt.
3.1 Tillvägagångssätt
Den kvantitativa delen av arbetet består av slutna frågor i en enkätundersökning, riktad till årskurs nio, med angivna svarsalternativ för att underlätta för respondenterna att svara. De viktigaste stegen i en kvantitativ undersökning brukar sägas vara ett deduktivt synsätt, det vill sägas att en hypotes deduceras från teorin för att sedan prövas.53 Vår uppsats innefattar inte en hypotes av detta slag, utan våra frågeställningar och vårt intresse i arbetsområdet används som underlag för datainsamling. Enkätens utformning består av en introducerande text med information om syftet med enkäten, försäkring om anonymitet och vidare användning av svaren. Sedan är själva enkäten uppdelad i två avdelningar, en med bakgrundsfrågor om ålder, ursprung och religionstillhörighet och den andra avdelningen består av frågor runt vårt undersökningsområde. Den kvalitativa delen av enkäten består av öppna frågor där respondenten själv formulerar sitt svar (se bilaga 1). Syftet med öppna frågor är förhoppningen om djupgående svar och att dessa inte styrs av angivna svarsalternativ. Fördelen med detta är dels att respondenten kan svara med sina egna ord och formuleringar, dels ges det utrymme för respondenten att förklara sin individuella syn och tankar om livet. Nackdelen kan vara att öppna frågor kräver mer av respondenten och detta kan vara ett hinder för dem som föredrar att prata istället för att skriva. Med tanke på det sistnämnda har vi valt att vara sparsamma med öppna frågor och endast valt ut ett par övergripande frågor.
Utifrån enkäterna har vi sedan valt ut sex olika respondenter för en kvalitativ och strukturerad intervju. Vi har valt ut de sex respondenter som vi anser vara mest intressanta för det vi ämnar undersöka. Urvalet blev således de respondenter som har en uttalad tro beträffande religion, livsfilosofi/ödestro och nyandlighet. Intervjun består av både gemensamma frågor och öppna frågor där en möjlighet ges för respondenten att utveckla och förklara sina svar i enkäten. Intervjuerna utfördes i april 2008 och pågick mellan 20-30 minuter. Respondenterna intervjuades enskilt och spelades in på diktafon. Argumentet för denna metod är att den är tolkningsinriktad vilket betyder att det är individens egen förståelse av sina värderingar och åsikter av den sociala verkligheten som ligger till grund för svaren. En nackdel med kvalitativa intervjuer kan vara att intervjuaren kan styra svaren genom att påverka respondenten genom sitt sätt att agera och bekräfta respondentens svar och åsikter.54
53 Bryman (2002) Samhällsvetenskapliga metoder, sid. 78 54 Bryman (2002) sid. 269
3.2 Urval
I vår undersökning har vi valt elever i årskurs nio eftersom vi anser att eleverna i den åldern befinner sig mitt uppe i en identitetsprocess. Dels genom att de går sista året på högstadiet, dels för att de är på väg att stabilisera en mogen syn på sina livsfrågor och sin religiositet. Vi tror att i denna ålder har livsfrågor blivit en känd faktor för eleverna och vi menar att deras förmåga att resonera över den personliga livsåskådningen är stor. Vi har valt att utföra vår undersökning på två geografiskt olika platser, de olika klasserna väljer vi att benämna som klass A och klass B. Klass A är en årskurs nio i en mindre ort och klass B är en årskurs nio i en centralt belägen skola i en storstad. Klass A har en stor majoritet av elever med svenska som modersmål och klassen i storstaden har en knapp majoritet av elever som har något annat språk än svenska som modersmål. Klass A består av totalt 23 elever där 21 elever har svenska som modersmål.
Eftersom I detta avseende måste vi göra en distinktion mellan vilka vi benämner som svenska elever respektive elever med utländsk bakgrund. Elever med utländsk bakgrund betecknar vi de elever som kan vara födda i Sverige men båda föräldrarna födda i annat land. Med svenska elever menar vi de ungdomar som har svenska som modersmål och minst en förälder som är svenskfödd. De två elever som inte betecknas som svenskar är födda i Sverige men föräldrarna är födda i annat land. Klass B består av totalt 25 elever där nio elever har svenska som modersmål och tre elever har en av föräldrarna födda i annat land än Sverige. Den tredje gruppen elever i denna klass är åtta elever födda i Sverige av utlandsfödda föräldrar och den fjärde gruppen är tre elever som är födda i annat land än Sverige med föräldrar från samma land. Klass A kan således räknas till en betydligt mer homogen klass till skillnad från klass B, där klassen är mer heterogen i sin sammansättning.
3.3 Validitet och reliabilitet
Dessa båda begrepp ställer viktiga frågor om precision och tillförlitlighet. Validitet innebär att det finns en god överrensstämmelse mellan de teoretiska begreppen och de operationella
indikatorerna, vilket innebär att uppsatsförfattaren har fått anledning att precisera och definiera viktiga begrepp i genomgången av tidigare forskning. Därefter måste
uppsatsförfattaren även fundera över hur studien ska mäta förekomsten eller frekvensen av centrala begrepp. Reliabilitet innebär tillförlitlighet, att undersökningen inte har slumpmässiga fel. Det är noggrannheten i undersökningen som avgör om författaren har genomfört
undersökningen med hög reliabilitet.55 Vi kommer att diskutera huruvida vår undersökning
uppfyller precisering av begrepp samt tillförlitligheten i uppsatsens analyskapitel.
4. Resultat
Här nedan kommer vi först att presentera vårt resultat av enkäterna, dels i diagram, dels i sammanhängande text där vi sammanfattar elevernas olika svar. Därefter presenterar vi de sex intervjuerna som vi valt utifrån enkätsvaren.
4.1 Enkäter
Totalt ifyllda enkäter uppgick till 42 stycken. 21 stycken i klass A och 21 stycken i klass B. De två bortfallen i klass A var en elev som inte ville medverka och en som var sjuk då enkäten genomfördes. I klass B blev det fyra bortfall, på grund av att en elev var sjuk vid tillfället, två elever ville inte medverka och en enkät var ofullständig. Vi har valt ut de frågor (se bilaga 1) som vi anser vara mest intressanta att presentera och där vi har fått in rikligast material att jobba med.
Fråga 4. Har du vuxit upp med någon religion?
Diagram 1. (Antal elever)0 2 4 6 8 10 12 Ja Nej Klass A Klass B
Som diagrammet visar är det jämt fördelat mellan de som har vuxit upp med någon religion i båda klasserna. Tolv elever i båda klasserna anger att de vuxit upp med någon religion. Även de som svarat att de inte vuxit upp med någon religion ligger nära varandra i antal elever, tio stycken i klass A och nio elever i klass B. I diagram 2, som är en underfråga till diagram 1, visas vilken religion de elever som svarat ja på ovanstående fråga vuxit upp med.
Om du har vuxit upp med någon religion, vilken?
Diagram 2. 0 5 10 15 20totalt antal klass A klass B
islam kristendom m andeism
Första stapeln i diagram 2 visar det sammanlagda antalet elever som vuxit upp med någon religion. De religioner som visas i diagrammet är de religioner som är förekommande i klasserna. Antal elever som vuxit upp med islam uppgår till sex stycken, kristendomen 17 stycken och endast en elev har vuxit upp med mandeism.56 De andra två staplarna visar klassvis hur religionerna är fördelade. Klass A har två elever som vuxit upp med islam och klass B har fyra elever som vuxit upp med islam. Klass A har tio elever som vuxit upp med kristendomen och klass B har sju elever som vuxit upp med kristendomen.
Fråga 5. Vad tror du på?
Diagram 3. (Antal elever)0 2 4 6 8 10 12 14
Gud inget speciellt annat
klass A klass B
Diagram 3 visar vad eleverna i klasserna tror på. I klass A tror tre elever på Gud och 11 elever i klass B tror på Gud. 13 elever i klass A och sex elever i klass B tror inte på något speciellt. I den tredje stapeln som vi benämnt som annat finns sex elever från klass A och tre elever i
56 Mandeismen ligger nära kristendomen men betraktas som en egen religion. Mandeismen är en gnostisk
religion, med Johannes Döparen som den största och den sista profeten.
klass B. De olika svaren som vi fått i denna kategori är; ödestro, ett liv efter döden, pengar, lycka, tron på sig själv och tron på magi.
Fråga 7 och 10. Förutom religion, finns det några andra idéer om livets
mening för dig?
Diagram 4. 0 5 10 15 20 Ja Nej klass A klass BI ovanstående diagram visas hur många i de olika klasserna som svarat ja respektive nej på frågan om de har några andra idéer om livets mening, förutom religion. Sex elever i vardera klass anser att de har andra idéer om livets mening och i klass A har två elever angett att de pratar med familjen om detta, en elev i klass A anger kommunikation med andar och spöken. Två elever i klass A menar att lyckan är det viktigaste och en elev funderar på varför vi dör. I klass B menar en elev att man själv bara bestämmer sig vad man ska tro på. En elev anger familjen och vänner som betydelsefulla, en elev menar att olika livsfilosofier är viktiga och en annan menar att man måste chansa lite i livet eftersom man bara lever en gång. Den siste eleven i klass B menar att genom egna tankar finner var och en sin mening i livet.
Fråga 8. Hur utövar du din tro? De fem olika staplarna visar hur ofta man
ber och hur ofta man besöker en religiös byggnad.
Diagram 5. (Antal elever)
0 1 2 3 4 5 6 7
daglig bön bön ibland byggnad 1g/v byggnad 1g/mån byggnad ibland klass A klass B
Diagram 5 visar att det är jämnt fördelat mellan de som ber dagligen och de som ber ibland i de båda klasserna. Ingen av eleverna har uppgett att de besöker en religiös byggnad en gång i veckan, men tre elever i klass B besöker en religiös byggnad en gång i månaden. På frågan om man besöker en religiös byggnad någon gång ibland, svarar tre elever, ja i klass A och sju elever i klass B uppger samma svar.
Fråga 13. Har du stött på några fördomar på grund av din religiositet?
Diagram 6. (Antal elever)0 5 10 15 20 Ja Nej klass A klass B
Diagram 6 visar att de flesta eleverna inte har stött på några fördomar på grund av sin religiositet. Antalet elever i klass A som svarat nej uppgår till 17 stycken och fyra elever svarar ja. I klass B svarar 16 elever nej och fem elever ja på frågan. Fördelningen är jämn klasserna emellan. De elever som svarat ja angående fördomar uppger olika svar såsom att det är löjligt att förlita sig på Gud. Ett annat svar är att man upplever fördomar gentemot djävulsdyrkare. Vidare nämner eleverna att man är svag, dum och sjuk i huvudet på grund av sin religionstillhörighet. Några av eleverna nämner att de upplevt kritik mot kristna protestanter, att de inte anses som lika religiösa som de andra kristna trosinriktningarna.
4.2 Intervjuer
Här nedan presenteras resultatet av våra sex intervjuer från de två skolorna som vi använt i vår undersökning. Vi gör ingen indelning av eleverna utifrån vilken klass de går i utan presenterar eleverna i bokstavsordning. Först presenterar vi intervjuerna var för sig, då vi anser det intressant att visa elevernas fullständiga tankar och resonemang runt frågorna. Vi bedömer det även relevant att på så sätt ge läsaren en djupare insikt i elevernas individuella svar. Trots vår intervjuform med strukturerade frågor, har vi låtit eleverna prata utan att avbryta dem så att deras funderingar fick komma till tals, vi anser att intervjuns kvalitet förbättrades på detta sätt. Efter intervjuerna följer ett sammandrag av samtliga intervjuer där
vi sammanfattar vad som förenar respektive skiljer sig åt i svaren. Underlaget för intervjuerna finns i bilaga 2.
4.2.1 Alex 15 år
Religionen betydde inte så mycket för mig innan jag konfirmerades, men nu betyder den väldigt mycket. Konfirmationen och föreläsningarna gjorde att jag fick ett intresse för det religiösa och jag blev mer och mer övertygad. Det är bara min mamma som är aktivt religiös, hon går till kyrkan regelbundet och är med i olika föreningar. Att vara religiös enligt mig handlar om ”att finna en tro, att finna en trygghet” att man helt enkelt tror på något. Jag är döpt inom kyrkan, jag är konfirmerad inom kristenheten och jag ber ibland. Det är väl det som utmärker min tro men ”jag är inte den mest religiösa människan”. För mig är Påsken och Julen de viktigaste högtiderna med uppståndelsen och döden och min familj brukar fira det. Jag ber någon gång ibland men när jag känner att det går bra för mig behöver jag inte be. För mig är det ingen större skillnad på att prata om livsfrågor och religiositet, kanske lite men ändå inte. Jag tycker det finns olika bra filosofier att följa men jag kan inte komma på några just nu. Det är vid flera tillfällen jag fått höra olika kommentarer om min religiösa tro, exempelvis att ”religion är för dumma” och att ”man är smartare om man inte har någon religion”. Många jämför ju forskning och vetenskap med religion, och jag tycker ”religion är bra”. Ibland har jag fått höra att människan är ”osmart” som inte tror på forskning och vetenskap och det är klart att jag tar åt mig när jag får höra sånt. Jag tror på vetenskapen också, det måste jag ju erkänna, en del av det åtminstone. Jag har inget emot andra religioner och om de finner trygghet i sin tro så är det bra.
4.2.2 Diana 15 år
Jag anser mig vara troende och för mig är det viktigt att följa vår heliga skrift, Ginza Raba och reglerna som kan utläsas i denna skrift. Man ska be varje morgon, när man tvättar sig, varje gång man äter och när man ska sova, alltså tre gånger om dagen. Vi tillhör en religion som kallas mandeism. För oss är Johannes Döparen viktigast, vi tror på honom som vår profet och våra högtider och riter grundar sig på hans tid och på det sättet han levde. Vi firar jul och påsk precis som kristna, men Johannes Döparen är den centrala i vår religion. Min religion är viktig för mig men jag tänker inte så mycket på det, det är en naturlig del av mitt liv. Jag tror på min Gud, för mig är det ingen skillnad på att prata om religiositet eller livsfrågor utan jag ser det som samma sak. Jag ber varje dag, när jag tvättar mig annars tänker jag inte så mycket på det.
Det är när vi har vår viktigaste högtid, ”Karsa Benge”, som jag verkligen följer traditionen. Man måste vara ren, duscha sig och klä sig i helvita kläder. Man får inte äta kött och inte gå ut på två dagar, det är för att hedra Johannes Döparen som flydde två dagar innan de hittade honom och halshögg honom. För oss är dopet en av de viktigaste riterna och mandéerna brukar döpa sig flera gånger i sitt liv. Vi tror att det renar själen och om man har syndat och vill bli förlåten, kan man också bli döpt, men det är frivilligt. I vår heliga bok står det att ”vi kommer att födas om på nytt”, så jag tror på det. Jag har aldrig stött på några negativa reaktioner på grund av min tro och jag respekterar muslimer och kristna, jag ser det som ”samma sak”.
4.2.3 Emina 16 år:
Jag är muslim och född i ett muslimskt land men kom till Sverige när jag var ett och ett halvt år. Min religion är islam och jag tror på EN Gud, jag kallar mig själv troende eftersom religiös låter mycket mer allvarligt. Min tro betyder mycket för mig och min familj, utan min tro skulle jag känna mig helt tom inuti kroppen. Jag känner gemenskap genom tron med min familj och mina vänner. När jag åker till mitt hemland på somrarna besöker min familj alltid moskén och ber där. När det är ramadan brukar vi samlas hemma hos vänner istället för att åka till moskén här i Sverige. Jag försöker att fasta men det är ganska svårt när jag går i skolan eftersom jag inte kan dricka vatten eller tugga tuggummi, maten är inga problem att klara sig utan tycker jag. Jag tycker att ramadan är jätteviktig ”vi tänker på alla fattiga människor och då slipper vi att tänka på oss själv hela tiden”. Man tänker på hur fattiga har svårt att få mat och vatten, vi gråter ofta under ramadan och mina föräldrar skickar pengar till våra släktingar i vårt hemland. När vi sen får äta är det en stor glädje att känna hur lyckliga vi kan vara som har mat varje dag, det mår jag bra av. Min religion innebär allt, det är meningen med mitt liv och genom den känner jag mig trygg och glad. Jag tycker att både kristendom, judendom och islam är ganska lika religioner eftersom vi alla tror på EN Gud, men vi skiljer ju oss åt ändå. Hinduism och buddism tycker jag är lite konstiga eftersom de tror på en massa gudar och kor, men jag kan inte så mycket om de religionerna, ”kanske det är något bra med kor”? Det finns många fördomar om min religion, när jag säger att jag är muslim så kopplar de alltid mig till självmordsbombare och Al-Qaida, det är riktigt jobbigt faktiskt. Jag kan ju inte stå för andra människors handlingar, jag och min familj och alla jag känner tycker inte att terrorism är positivt. Vi tycker att det är lika hemskt som många andra och det är så hemskt att många bara klumpar ihop alla muslimer bara för att de tillhör samma religion. Sedan är det
ofta mycket bråk bland invandrare och då tror också alla att det alltid är muslimer eftersom det är invandrare, men det finns ju fler än muslimska invandrare? Jag känner inte mig utanför i klassen, bara när vi har religion och ska diskutera islam. Då blir det ofta så att jag får alla knäppa frågor hela tiden, det är jättejobbigt att vara ensam muslim i klassen då. Många frågor handlar om varför muslimer är så konstiga och ber hela tiden, varför de äter på natten och inte dagen under ramadan, och varför muslimer alltid ska stå i centrum och tro att de äger hela Sverige. Jag försöker förklara så bra jag kan att jag inte behöver be fem gånger om dagen bara för att jag är muslim, alla muslimer är inte likadana, ”är alla kristna likadana”?
4.2.4 Fredrik 16 år
Min tro är väldigt viktig för mig då den ger mig stöd och trygghet i mitt liv. Min familj räknar sig som kristna men är inte alls lika religiösa som jag är. Att vara religiös enligt mig är att ”man tror på det man ska tro på och följer det till en viss del i alla fall”. Jag tycker även man ska ha läst en bit av någon helig text och besöka en helig byggnad ibland. För mig är det ingen skillnad på att vara troende och religiös, förut var det men efter att ha läst om buddhismen ser jag en koppling mellan dem ”det är ju samma sak på ett sätt”. Jag har konfirmerat mig och jag har läst en del av bibeltexterna och jag ber ett par gånger i veckan och det var efter konfirmationen jag kände en större sympati för det gudomliga. För mig ger min tro stöd när jag befinner mig i utmanande situationer och då brukar jag be en bön, oftast innan viktiga fotbollsmatcher eftersom jag spelar i pojkallsvenskan. För mig är påsken viktigast och det är ”just det här med att Jesus dog”. Jag funderar ibland på livets mening, ”det är klart att jag gör” och då tänker jag på växthuseffekten och jag tror visserligen den kommer ”att ta kål på oss.” Eftersom jag är troende så vill jag tro att detta inte är slutet, att det kommer något efteråt, men jag vet inte. Jag har hört flera kommentarer och negativa reaktioner angående min tro, såsom att ”protestanter inte är religiösa som kristna ortodoxa och kristna katoliker”. Jag tror att folk menar att vi kristna protestanter inte har så många tydliga regler att följa, som de andra kristna inriktningarna och att vi därför inte är lika religiösa. Jag har även hört att man är dum om man är religiös, vilket är tråkigt, jag blir inte ledsen men däremot förbannad. ”Jag respekterar vad andra tror på och då tycker jag att de kan respektera min tro.” Jag är faktiskt ganska dålig på att besöka kyrkan, det blir oftast under påsk och jul. Jag har inget emot andra religioner, ”de har sitt sätt att tro och bearbeta saker” och det är väl ”fine with me”.
4.2.5 Marcus 15 år:
Jag är född kristen men tror inte på religionen. Jag tror inte på någon religion utan jag tror på ödet i ganska stor utsträckning. För mig betyder ödet att man har en egen vilja och ödet är förutbestämt, men man väljer själv vilken väg man ska ta. Jag kommer från en helsvensk familj men min pappas föräldrar kommer ursprungligen från Ungern. Man kan säga att den ungerska delen av min släkt har mycket med andar och spöken i sina liv, enligt mig ganska flummigt, men inget konstigt eftersom jag växt upp med allt prat om tidigare liv, häxor, spöken och andar. Därför tror jag att det finns någonting mer än bara det fysiska livet, men ödet är det viktiga. Min farfar har till exempel framtidsdrömmar och han vet många gånger när saker ska hända och oftast så händer detta. Han kallar det för sanndrömmar och det är ganska skrämmande. Jag tror inte att jag har någon speciell gåva men min faster som är en så kallad ”hot shot/psyko” kvinna har sagt att jag har en speciell gåva. Hon håller på med seanser där hon kommunicerar med andar, jag vill inte vara med på hennes seanser så hon är lite sur för det. Jag känner av människors ”bra och dåliga energier” och är en mycket bra ”människokännare så att säga”. Min filosofi i livet är att jag tror på ödet och jag tror också att det är bestämt vem man ska leva sitt liv med, men det kanske inte alltid går. När det gäller religioner så tror jag inte att det är livets mening. Jag kan tycka att själva fenomenet religion är intressant, att stora folkskaror kan staka ut sitt liv efter regler och olika lagar. ”Vi människor är ju flockdjur och på så sätt är det ju fint att de kan hitta en gemenskap i religionen.” Jag stärker mig själv genom att kommunicera med ett högre väsen, men jag vill inte kalla det för en Gud, det känns som de olika religionerna gör det tillräckligt mycket. Jag vill inte tro på ett liv efter detta ”jag vill sova när jag dör, jag vill leva detta livet lyckligt och ta dagen som den kommer helt enkelt”. Jag gillar inte att spekulera i livets mening för mycket, ”tycker att det är lite väl djupt och jobbigt”. Jag tycker att alla får tycka och tänka hur de vill, så jag har inga fördomar mot någon. ”Jag respekterar alla som respekterar mig.”
4.2.6 Susanna 15 år:
Jag är inte kristen eller religiös ”jag tror på ett liv efter döden, jag tror inte på att man bara försvinner, man måste leva vidare”. Vi vet alla att vi ska dö och det är jag rädd för. Men eftersom jag tror på ett fortsatt eller annat liv efter detta så mår jag bättre och det skrämmer inte mig lika mycket. Jag har även bevis ”man kan kontakta döda och kommunicera med dem”. Min syster bor i ett hus och där har tidigare bott en man som avled för något år sedan, min syster märker hans närvaro. ”Hon ser hans dotter speglas i Tv-rutan ibland och glasen
skallrar ofta i skåpen, då vet hon att han är där.” Min syster är van vid det och det är inget konstigt för henne, men många tycker att hon är underlig. Jag har aldrig sett något själv, men jag känner ibland ”att står någon bredvid min säng när jag ska gå och lägga mig”, detta kan jag inte prata med mina kompisar om eftersom de tycker att jag är knäpp. Jag tror inte att religion har med livets mening att göra. Vi människor ”är de enda på jorden som med är medvetna om att vi ska dö”, därför tror jag att olika religioner skapas för att göra den tanken lättare. En religion är en ”påhittad sak och krigen skapas eftersom de religiösa strider om vad som de själv anser vara bra eller dåligt”, enligt mig är det helt galet. Om det nu finns en Gud vill han väl inte att människorna ska kriga? Jag tycker att Alla helgons dag är den viktigaste högtiden ”jag går till kyrkogården och tänker på alla som har dött”. Jag och min familj tänder ljus och är tillsammans hela dagen. Även om det har urartat lite med Halloween så är det ändå den riktiga betydelsen med Alla helgons dag som är viktigast, ”det vill säga att tänka på alla som har gått över från jorden till himmeln”. Jag tänker ibland på olika religioner och jag tycker att de som är kristna och tillhör den ortodoxa kyrkan verkar tänka på ett bra sätt, de har ikoner som är fina att titta på eller ha på väggen. Jag tycker ”katoliker nästan bara pratar om skärselden och det står väl inte så mycket om i Bibeln”? Vi som är protestanter tror minst enligt mig, eller visar vår tro minst i alla fall. Islam verkar ha många ”konstiga och svåra regler att följa”, men jag vet att media ofta ”hänger ut” religionen eftersom det pratas mycket om fundamentalister och självmordsbombare. Men mycket av det är sant, det visas ju ofta dokumentärer från länder där islam är religion. Jag har till exempel läst en bok om en muslimsk flicka som träffade en kristen pojkvän och det tillät inte hennes familj så de mördade henne, ”hur kan man mörda sin dotter eller syster”?
4.2.7 Sammanfattning av intervjuerna
I sammanfattningen som presenteras nedan har vi strukturerat resultatet utifrån fem olika teman som förekom i intervjuerna. Avsnittet nedan syftar endast till att tydliggöra resultaten, inte att göra några analytiska kommenterar.
Tankar om den personliga tron
Alex, Diana, Emina och Fredrik berättar alla att deras religion är central och viktig för dem i deras liv. Fredrik och Diana anser att det är viktigt att följa den heliga skriften, åtminstone till en viss del och att man tagit del av Bibeln och Ginza Raba. Fredrik tillägger: ”jag tycker att man ska ha läst en bit i alla fall av någon helig text”. Emina är muslim och kallar sig själv för
troende, eftersom hon anser att ordet religiös låter för allvarligt. Alex ber oftast när han ställs inför en utmaning, eller om han behöver stöd och styrka, medan Diana ber dagligen, ibland tre gånger om dagen. Samtliga av de ovanstående respondenter anger att religionen har en viktig betydelse för dem, men de finns en skillnad mellan hur de definierar betydelsen. Fredrik och Alex nämner att det ger en trygghet och ett stöd, medan Diana och Emina mest ser det som en naturlig del av sitt liv. Fredrik och Alex menar att det är konfirmationen som fått dem att intressera sig för det religiösa livet och en tro på Gud, medan Diana alltid ansett sig religiös och Emina väljer att benämnda sig som troende. Det är även viktigt för både Diana och Emina att följa reglerna inom mandeismen och islam. Diana uttrycker det såhär: ”jag tror på min Gud och jag gör inte saker man inte får göra”. Hon berättar också ”att hedra Johannes döparen, som är den centrala gestalten för mandéerna är mycket viktigt”. Emina uttrycker sin tro såhär: ”min tro är mycket viktig för mig och min familj, utan min tro skulle jag känna mig helt tom inuti kroppen”. Vidare berättar hon ”jag känner gemenskap genom tron med min familj och mina muslimska vänner”.
Alex och Fredrik tycker att den personliga tron är det viktiga. Susanne och Marcus är födda kristna men ingen av dem tror på kristendomen. Susanna tror på ett liv efter döden och menar att det är viktigt för henne att tänka på det. Marcus tror på att ödet är förutbestämt och han menar att alla själv har möjlighet att välja väg. Han uttrycker sin tro enligt följande ”min filosofi i livet är att jag tror på ödet och vår största utmaning är att ‘fajtas’ med det så att vi tillsist känner att vi hittat rätt väg”. Marcus tänker att religion är ett intressant fenomen och berättar: ”jag tycker det är intressant att folkskaror kan staka ut sina liv efter lagar och regler”. Marcus kommunicerar med ett högre väsen men vill inte kalla det för en Gud eftersom religionen gör det.
Betydelsefulla högtider
Alex påpekar att det är konfirmationen som varit den största vändpunkten för honom men säger samtidigt ”alltså jag är inte den mest religiösa människan” när han svarar på vilket sätt han är religiös i sin vardag. Även Fredrik nämner att efter hans konfirmation kände han en större sympati för det gudomliga. Alex och Fredrik nämner påsken som den viktigaste högtiden, och Alex nämner även julen som viktig, ”min familj brukar fira det”. Även Diana firar jul och påsk, men deras viktigaste högtid är Karsa Benge som firas till Johannes Döparens minne. Diana nämner även att dopet är en av de viktigaste riterna inom mandeismen. Susanna betonar att Alla helgons dag är den viktigaste högtiden då hon och hennes familj går till kyrkogården för att tända ljus. Emina svarar att ramadan är den
