Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och Samhälle
Examensarbete
10 poäng
Internetanvändning vid vägledning, ett led på vägen?
En studie av fyra ungdomars inställning till Internetanvändning i
vägledningen i samband med valet till gymnasiet.
Internet as a tool in Career Guidance, a tool for the guided
A study of four teenagers perception in the use of the Internet as a guidance tool
in their upper secondary school course selection
Petra Hunt
Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng Handledare: Leif Andergren Höstterminen 2006 Examinator: Nils Andersson
SAMMANFATTNING
Jag har i denna studie dels försökt belysa några ungdomars inställning till att använda sig av Internet för informationssökning och valstöd, vägledning via Internet, i syfte att själva ta mer aktiv del i sin valprocess inför gymnasievalet. Dels försöka belysa deras inställning till om Internet och valstöd kan vara ett komplement i vägledningen när det gäller valet till gymnasiet. Jag har också försökt klarlägga vilken inställning som de utbildningsansvariga för studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige har till Internet och valstöd i vägledningssammanhang. I min studie har jag använt mig av relevant litteratur, kurslitteratur, litteratursökning vid Växjö universitetsbibliotek och Malmö högskolas bibliotek samt artikelsökning via Internet. Jag har besökt en gymnasieskola och intervjuat fyra ungdomar angående deras inställning till Internet och valstöd. I intervjuerna har jag använt mig av bandspelare och stödanteckningar. Jag har lyssnat av och skrivit ned intervjuerna. Resultatet visar att dessa ungdomar har en positiv inställning till att använda sig av Internet däremot var de mer tveksamma till att använda sig av valstöd. Det framkommer också att de efterfrågar kunskap i hur man kan använda Internet och valstöd. Ungdomarna framhåller också vikten av att personligen träffa vägledaren. I intervjuerna med de utbildningsansvariga har jag använt mig av telefon och e-post. Av resultatet framgår det, att det är stor variation i hur man arbetar med dessa frågor. Vid ett av lärosätena har man i utbildningen grundläggande datautbildning och under hela utbildningen, på tre år, arbetar man med att söka information på Internet. Vid de två andra lärosätena framgår det att det är mycket upp till den enskilda läraren på vilket sätt man arbetar med Internet i utbildningen. Ingen av de tre utbildningarna erbjuder utbildning i valstöd. Däremot har man på ett av lärosätena påbörjat ett försök med vägledning med hjälp av Internet där även kamera (Webcam) och headset används. Det framgår att alla tre utbildningsansvariga anser att det är viktiga frågor som måste diskuteras mer samt att det behövs mer kunskap i dessa frågor.
Sökord
Förord
Jag vill först börja med att tacka min familj för att ni har haft ett så stort tålamod med mig under tiden jag har skrivit denna uppsats, utan ert stöd hade jag aldrig blivit klar.
Ett stort tack till min handledare Leif Andergren för ditt stöd och engagemang. Du har kommit med tips och idéer och givande kommentarer och diskussioner som har hjälp mig i mitt arbete med uppsatsen.
Jag vill också tacka studie- och yrkesvägledaren som hjälpte mig att ”hitta” ungdomar till mina intervjuer och samtidigt tacka de ungdomar som ställde upp på mina intervjuer. Ett tack till de utbildningsansvariga från Umeå, Stockholm och Malmö för att de tog sig tid att besvara mina frågor.
Slutligen vill jag tacka alla er andra, vänner, ingen nämnd och ingen glömd som på olika sätt har stöttat och hjälpt mig med tips och råd, stöd, förståelse, har lyssnat och varit engagerande vilket har hjälpt mig att genomföra uppsatsen.
Ett stort tack till er alla för ert stöd.
Växjö/Adliswil oktober 2006
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ...5
1.1 Begreppsdefinitioner ... 5
2. BAKGRUND ...7
2.1 Vägledning ... 9
2.2 Etiska regler för vägledning ... 12
3. SYFTE...14
3.1 Frågeställning ... 14
3.2 Avgränsning ... 14
4. FORSKNINGSLÄGET...16
4.1 Nätbaserad vägledning ... 16
4.1.1 Riktlinjer för webbaserad vägledning inom EU, Ariadneprojektet... 18
4.1.2 Studie av Internetanvändning i Finland ... 19
4.1.3 Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet ... 20
4.1.4 Internetbaserad portal för information och vägledning... 21
4.2 Vad anser/tycker ungdomarna? ... 21
4.2.1 Vad styr ungdomarnas val av program till gymnasiet?... 22
4.2.2 Hur söker ungdomar information? ... 24
4.2.3 Förändrad syn på vägledning?... 25
4.2.4 Ungdomars delaktighet ... 26
5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ...27
5.1 Inlärd hjälplöshet... 27 5.2 Motivation ... 27 5.3 Kommunikation... 28 5.4 Människans informationsprocesser ... 29 5.5 Attityder ... 306. METOD ...31
6.1 Val av metod ... 31 6.1.1 Kvalitativa intervjuer... 31 6.2 Urval... 32 6.2.1 Databearbetning ... 33 6.3 Trovärdighet ... 337. RESULTAT...35
7.1 Ungdomarnas inställning... 35 7.1.1 Första intervjun ... 35 7.1.2 Andra intervjun ... 36 7.1.3 Tredje intervjun ... 37 7.1.4 Fjärde intervjun ... 397.2 Sammanfattning av intervjuer ungdomar ... 40
7.3 Utbildningsansvariga... 41
7.3.2 Utbildningsansvarig Stockholm ... 41 7.3.3 Utbildningsansvarig Umeå ... 42 7.4 Sammanfattning utbildningsansvariga ... 44
8. DISKUSSION...45
8.1 Analys... 45 8.2 Mina synpunkter... 47 8.3 Metodkritik... 49 8.4 Fortsatt forskning ... 50REFERENSLISTA...52
BILAGA A,
Intervjuguide ungdomar5
1. INLEDNING
Inledningen motiverar kortfattat valet av ämnesområde i denna studie samt förklaras vissa begrepp som används i studien.
Detta arbete syftar till att undersöka några ungdomars inställning till att använda sig av Internet i syfte att söka efter egen information och förbereda sig inför sitt val till gymnasiet. Syftet är också att undersöka några ungdomars inställning till internetvägledning, om de själva skulle använda sig av internetbaserad vägledning som ett komplement till det traditionella vägledningssamtalet. Internet erbjuder tjänster av många olika slag som rådgivning, karriärcoachning, vägledning m.m. Utbudet är enormt. Internet utgör också en självklar källa till information. Internet, och att använda Internet, är också i dagens samhälle en naturlig företeelse för många ungdomar. Just när det gäller vägledning har bl.a. Skolverket utvecklat en internetbaserad webbsida för information och vägledning. Det verkar som det finns en tro på Internet som ett verktyg i vägledningsarbetet men frågan är om det är detta som ungdomarna vill ha. På de praktikplatser jag har varit på informerar studie- och yrkesvägledaren om de olika nationella programmen till gymnasiet. I samband med informationen hänvisas det till olika webbsidor på Internet. Använder sig ungdomarna av denna information? Hur ser deras syn på vägledning ut? Kan Internet vara ett sätt att få ungdomarna aktiva i sin valprocess? I vägledningssamtalen är det oftast själva valet som är i fokus och med det mycket information som förmedlas, inte så mycket om den sökandes självinsikt eller självmedvetenhet, vad de vill och vilka drömmar de har. Detta kan möjligtvis bottna i tidsbrist hos studie- och yrkesvägledaren eller att ungdomarna upplevs som passiva och ser studie- och yrkesvägledaren som en informationsperson som kan informera om det den sökande frågar om. Att arbeta som studie- och yrkesvägledare innebär stor frihet i hur man själv vill planera sitt arbete, vilka metoder man använder och vilka hjälpmedel man använder i sitt arbete.
1.1
Begreppsdefinitioner
I denna studie används vissa begrepp som här förklaras. I denna studie kommer fortsättningsvis studie- och yrkesvägledare att benämnas vägledare. De som benämns ungdom/ar avser elev/er som går på högstadiet eller gymnasiet och det gäller också för dem som benämns den vägledda eller sökanden. Med den nya tekniken avses informationsteknik, IT. Webbaserad vägledning eller valstöd är ett begrepp som används när vägledning sker via
6
Internet. Med begreppet Webbplatser menas hemsidor på Internet. Arbetsmarknadsstyrelsen förkortas AMS, Högskoleverket förkortas HSV, Skolöverstyrelsen förkortas SÖ och Sveriges Vägledarförening förkortas SVF samt prao står för praktisk arbetslivsorientering. Fil.dr är förkortning på filosofie doktor.
7
2. BAKGRUND
Under denna rubrik presenteras anledningen till denna studie samt en bild av vad vägledning är .
Teknikutvecklingen har gått väldigt snabbt, från 1990-talet har IT-tekniken exploderat. Vi kan idag kommunicera på helt nya sätt. Internet är idag en stor källa till information. Det finns mängder av information att hämta om i princip vad som helst. Vi lever idag i ett samhälle där information, kommunikation och teknik används och utvecklas i allt snabbare takt. I skolan används Internet i undervisningen i syfte att lära eleverna att ta fram egen relevant information för att kunna lösa uppgifter. De flesta ungdomar använder Internet för att kommunicera med varandra, med sina lärare och vägledare, hämta information om det de anser är intressant, utnyttjar Internet i skolarbetet osv. Genom Internet finns det väldigt mycket information att tillgå om det mesta så även när det gäller vägledning, t.ex. via syoguiden.com, ams.se, utbildningsinfo.se. Vägledare, på de skolor jag har besökt, använder sig av Internet och av intranät i kommunikations- och informationsutbyte med bl.a. ungdomar och föräldrar i syfte att försöka hjälpa dem i processen att välja utbildning. På en skola som jag besökt har vägledaren skapat en egen hemsida där en mängd information finns tillgänglig samt att det där finns länkar till andra webbplatser där ungdomar med hjälp av övningar och pedagogiska texter kan få hjälp att hitta rätt inför valet.
Jag har själv ingen erfarenhet av att arbeta som vägledare men jag har fått en inblick i arbetet från mina praktikplatser under min utbildning. Det som har slagit mig är att tiden inte räcker till för vägledningssamtal. I mötet mellan vägledare och ungdom i framförallt årskurs 9, går mycket tid åt till att informera ungdomen om alla de program som finns. Kvar blir väldigt lite tid åt själva valsituationen där ungdomen kan få hjälp med att diskutera sina egna funderingar kring sig själv, vad han/hon vill få ut av sina val, sina drömmar osv. I vägledningssamtalen handlade det mycket om information och samtalet blir en envägskommunikation där vägledaren ger information till ungdomen utifrån dennes intresse och betyg. I dessa samtal var Internet ett av verktygen som vägledaren använde för att ta fram information till ungdomen.
Det har i ett flertal utredningar gjorts undersökningar om vad ungdomar, vägledare, lärare och skolledare anser om vägledningsarbetet och slutsatserna har varit att alla grupper anser att det viktigaste verktyget i vägledningsarbetet är vägledningssamtalet. I vägledningsarbetet ingår också att informera elever och föräldrar om olika utbildningsprogram, vad olika yrken innebär, hur ungdomar bär sig åt för att söka till olika utbildningar osv. Informationsarbetet är
8
mycket omfattande och tar mycket tid för vägledaren. I universitetslektor Anders Lovéns, studie ”Kvalet inför valet” (2000), framgår det att eleverna är passiva och svåra att aktivera i vägledningssituationen samt att ungdomarna ser vägledaren som en informationsbank. Med tanke på att valalternativen ökar blir det allt svårare för eleven att ta emot all information och från det göra ett val. I James Dresch, universitetsadjunkt, och Anders Lovéns undersökning ”Vägledning i förändring” (2003) konstaterar författarna att ungdomarna i grundskolan anser att Internet inte är till någon större hjälp samt att författarna anser att ungdomarna har behov av att diskutera information med vägledaren, att förstå sig på informationen. Tron på Internets förmåga att hjälpa ungdomar att vara ett stöd i deras valprocess är stor bland bl.a. politiker, tjänstemän, myndigheter, och vägledare ute i verksamheten men är det detta som ungdomar efterfrågar? Är inte syftet med vägledningsprocessen att ungdomar ska få ett bra beslutsunderlag så att eleven kan uppleva att den gör ett medvetet och väl underbyggt val? I läroplanen Lpo 94 står det under kapitlet 2 Mål och riktlinjer, under rubriken Mål att sträva mot:
Skolan skall sträva efter att varje elev […] inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning […](Lpo 94, s. 9, u.å.).
Det framgår också av fil.dr Stefan Lunds doktorsavhandling inom pedagogik (2006) att på grund av valfrihet vad gäller gymnasieprogram, skolor och individuella val så blir det för många valmöjligheter för vissa av ungdomarna, de har svårt att välja. Med denna valfrihet strömmar det ut massor av information till ungdomarna som de ska försöka ta till sig. En konsekvens av detta är att det blir för mycket information som det i slutändan blir svårt att tillgodogöra sig. Internet är idag ett viktigt hjälpmedel i vägledningsarbetet, främst kanske i informationssammanhang men även valstöd finns tillgängligt där. Under resans gång med denna studie har jag funderat på vilken utbildning de blivande vägledarna får vad avser internetbaserade hjälpmedel. Diskuteras det överhuvudtaget i utbildningarna på vilket sätt vägledaren kan använda sig av Internet och valstöd?
9
2.1 Vägledning
I litteraturen definieras vägledning på flera sätt. Nedan har jag valt att lyfta fram fem definitioner:
en professionell verksamhet som bedrivs inom arbetsförmedlingen, inom skolväsendet eller inom någon annan institution med syfte att hjälpa människor att få ett bättre beslutsunderlag för att åstadkomma en planering som har att göra med arbete och/eller utbildning på kort eller lång sikt. (Samuelsson, vägledare, 1988, s 16).
Universitetslektor Kerstin Hägg och universitetsadjunkt Svea-Marie Kuoppa (1997) definierar vägledning som det samlande begreppet för samtal i olika professionella sammanhang. Vägledande samtal är ”samtal som förs mellan en professionell person och en person som söker vägledning i en aktuell problemsituation”, (a.a., s 25). Det är det professionella samtalet som är i fokus och definierar det professionella samtalet som ”ett samtal mellan en professionell person och kunder, klienter, elever, patienter, försäkrade, sökanden”, (a.a., s 27).
Följande två citat är hämtade från Lovén (2000) där Lovén citerar Supers definition från 1957 samt ett av EU:s vägledningsprojekt PETRA:s definition:
Vocational guidance is a process of helping a person to develop and accept an integrated and adequate picture of himself and of his role in the world of work, to test his concept against reality, and to convert it into a reality, with satisfaction to himself and to society. ( Lovén, a.a., s. 21).
Vocational guidance is seen as a continuing process of support for people throughout their lives, enabling them to draw up and implement their personal and career plan by clarifying their aspirations and abilities through information and counselling on the realities of work as well as on changes in trades and occupations, the employment market and economic realities and of training provision. (Lovén, a.a., s.21).
Enligt professor R. Vance Peavy (1998) bygger konstruktivistisk vägledning på en holistisk syn på människan som är aktiv i processen att konstruera sin egen verklighet där varje enskild levnadsberättelse är viktig. Dessa berättelser är viktiga när man konstruerar lösningar som att analysera vilka hinder som finns för att nå lösningarna. För Peavy (a.a.) är den grundläggande uppgiften för en konstruktivistisk vägledare att ”sätta sig i någon annans situation” (a.a., s. 67-68). Vägledningen är att lösa konkreta, praktiska problem i människors tillvaro. Det handlar om att göra val som har avgörande betydelse men också att bygga upp och förbättra
10
relationerna till andra människor. Fokuseringen i vägledningen är på problem i människors vardag.
Vägledaren Anders Samuelsson (1988) anser att vägledning inte är något statiskt begrepp utan definitionen av vägledning påverkas av den metod- och teoriutveckling, de förändringar och de förutsättningar som finns i den organisation som vägledningen tillhör. Lovén (2000) menar att olika definitioner har kopplats till olika teoritraditioner inom vägledning. Eftersom de olika teoritraditionerna har närmat sig varandra har definitionerna fått en mer eklektisk karaktär.
Universitetslektor Gunnel Lindh (1988) samt Hägg och Kuoppa (1997) redovisar var sin vägledningsmodell. Lindhs (a.a.) presenterar en vägledningsmodell i fem steg som är systematisk och kumulativ vilket innebär att de olika stegen följer och bygger på varandra. Modellen är hämtat från Lindh (a.a., s. 65).
Lindhs vägledningsmodell:
Steg 1 Utreda och klargöra problemsituationen Steg 2 Vidga perspektiven
Steg 3 Formulera mål och delmål
Steg 4 Upprätta handlingsplan och genomföra den Steg 5 Utvärdera och följa upp
Hägg och Kuoppas (a.a.) modell är en samtalsmodell i tre faser. Författarna anser att det är viktigt att som professionell samtalare veta vad den ska göra under samtalet samt att i efterhand kunna tänka igenom vad som skedde under samtalet, ett reflekterande förhållningssätt. För att kunna utvecklas som samtalare är detta förhållningssätt en förutsättning. Modellen är hämtad från Hägg och Kuoppa (a.a., s. 33).
Hägg och Kuoppas samtalsmodell:
Fas 1 Klargöra situationen ur klientens perspektiv Fas 2 Vidga perspektiv, sätta upp mål
Fas 3 Göra en handlingsplan, ge stöd för genomförande, utvärdera.
I vägledning är förmågan att lyssna det grundläggande samt att kommunikationen är en viktig förutsättning, enligt Lindh (a.a.) samt Hägg och Kuoppa (a.a.).
11
Lindh (1997) har i sin avhandling ”Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen”, där själva samtalssituationen är i fokus, en modell av vägledningens spänningsfält som Kriegholm och Lindh (1993) har vidareutvecklat efter Law och Watts (1977) modell för karriärutbildning som innebär att sökanden i vägledningen behöver:
• Bli medveten om sig själv, innebär att utveckla en god självkännedom.
• Bli medveten om alternativen, innebär att skaffa sig omvärldskunskap om olika utbildningar och yrken.
• Bli medveten om relationen mellan sig själv och alternativen.
• Lära sig fatta beslut, innebär att för den sökanden kunna omvandla sina kunskaper, sin självkännedom och sina möjliga alternativ, till att genomföra beslut.
• Lära sig övergångsfärdigheter, att praktiskt hantera övergångssituationen från en skolform till en annan eller från utbildning till arbetsliv.
Denna modell påminner om studie- och yrkesvägledningens fyrstegsmodell, se figur 1.
Figur 1. Studie- och yrkesvägledningens fyrstegsmodell. SÖ, 1991, s 2.
Enligt Lindh (a.a.) syftar vägledningssamtal till att ge sökanden hjälp och stöd i den situation som sökanden befinner sig i och i denna situation är information oundviklig. Vägledaren har en viktig roll i att tolka, sortera och anpassa informationen till sökanden. I undersökningen framgår bland annat att ungdomar har stort informationsbehov och får den information som de på ett ytligt plan efterfrågar, även om inte alla frågor får helt riktiga svar. Beroende på vilket sätt som informationen presenteras och bearbetas i samtalssituationen har det stor betydelse
Medvetenhet
om
mig själv
Medvetenhet
om
alternativ
Hjälp med att
fatta beslut
Hjälp med
genomförande
12
för den sökande och inte bara på relevansen i urvalet av informationen. Det viktiga är att informationen är begriplig vilket visar sig i vägledaren samtals- och metodkompetens. Ett sätt är att göra informationen interaktiv, i stället för monologisk, och genom vägledarens samtalsmetodik underlätta för sökanden att visa hur hon har uppfattat informationen. Information i samtalssituation är en tolkningsprocess som många gånger kräver ett betydande samspel mellan vägledaren och den sökande. Idealet, enligt Lindh (a.a.), är att vägledaren först lär känna och bildar sig en uppfattning om vem den sökanden är och utifrån detta förstå sökandens behov. Med denna kännedom kan vägledaren avgöra om och vad det är för information den sökande behöver. Det gäller att i varje enskilt fall anpassa informationen till den sökande vilket är centralt i samtalssituationen. För att kunna anpassa informationen krävs av vägledaren att den har tillräcklig kännedom om sökandens kunskaper, erfarenheter och föreställningar samt sökandens situation, enligt Lindh (a.a.).
Enligt Peavy (1998) blir informationen ”värdefull först när den införlivas i den enskilda människans medvetande som användbart och nyttigt vetande.” (a.a., s.16). Peavy (a.a.) anser att kvaliteten i vägledningssamtalen är viktig. Detta innebär att båda parter, vägledaren och den sökande, utan vidare måste ta tag i de föreställningar som kan blockera informationen från att omvandlas till kunskap.
2.2 Etiska regler för vägledning
Sveriges Vägledarförening, SVF, är en intresseförening som organiserar vägledare som är verksamma inom bl.a. skolor, högskolor, universitet, vägledningscentra, arbetsförmedlingar, arbetsplatsen i privat och offentlig sektor. Enligt deras hemsida, se referensförteckningen ”Internet 3”, arbetar föreningen ”för att stärka och utveckla studie- och yrkesvägledningen och för att arbetet skall präglas av professionalitet och god etik.” (Internet 3). I föreningens deklaration och etiska normer står det bl.a. att i valprocessen är den personliga vägledningen ett av verktygen som kan ske enskilt eller i grupp och
är en interaktionsprocess som bedrivs inom en institution/organisation där en professionell vägledare, med samtalet som det viktigaste verktyget, hjälper enskilda individer att utifrån sina unika behov lösa/hantera problem inför val av utbildning, yrke, arbete och därmed förknippad levnadsbana. (Internet 3).
13
Angående förhållandet till sökanden står det att ”vägledaren skall alltid veta vem hon vägleder då vägledning alltid är frivillig och vägledaren måste ha möjlighet till uppföljning och komplettering”, (Internet 3).
14
3. SYFTE
Under denna rubrik presenteras arbetets syfte och avgränsningar.
Syftet med denna studie är att undersöka några ungdomars inställning till att använda sig av Internet i avsikt att söka efter egen information och på så sätt förbereda sig inför väglednings-samtalet och sitt val till gymnasiet. Avsikten är också att undersöka några ungdomars inställning till webbaserad vägledning, om de själva skulle använda sig av webbaserad vägledning som ett komplement till det traditionella vägledningssamtalet. Studien syftar också till att undersöka hur de utbildningsansvariga vid vägledarutbildningarna i Sverige ser på Internet som hjälpmedel i vägledning och valstöd. Detta för att på så vis ge vägledare och utbildningsansvariga en större insikt i hur den nya tekniken kan användas i dessa sammanhang.
Utifrån syftet har jag valt att göra en kvalitativ studie och har intervjuat fyra ungdomar som går på gymnasiet och tre utbildningsansvariga inom vägledarutbildningarna i Sverige.
3.1 Frågeställning
Utifrån mitt syfte har jag valt att undersöka nedanstående frågeställningar:
1. Hur ser dessa ungdomar på att använda sig av Internet i syfte att själva vara mera aktiva i sin valprocess till gymnasiet?
2. Hur är dessa ungdomars inställning till vägledning via Internet? 3. Vad vill dessa ungdomar ha ut av vägledningen?
4. Hur ser utbildningsansvariga för utbildningen till studie- och yrkesvägledare på Malmö högskola, Lärarhögskolan i Stockholm och Umeå universitet på den nya tekniken och vägledning via Internet?
3.2 Avgränsning
Detta arbete beskriver ungdomars syn på att använda sig av Internet i syfte att själva söka information samt deras inställning till att använda sig av valstöd inför gymnasievalet.
15
Jag har medvetet valt att inte ta med hur själva vägledningssamtalet går till utan bara översiktligt beskrivit de olika stegen från två olika modeller, i syfte att ge läsaren en inblick i vad syftet är med vägledningssamtal. Jag har också valt att ta med vad vägledning via Internet kan innebära i syfte att ge en förståelse för och liten inblick i vad vägledning via Internet är.
Jag har valt att göra denna studie ur ungdomars perspektiv om vad de anser om valstöd vilka funderingar de har kring detta och vägledning. Denna avgränsning innebär att jag medvetet valt att inte studera på vilket sätt vägledarna arbetar och på vilket sätt de använder sig av Internet eller valstöd i sitt arbete. Jag har inte tagit med vägledares, skolans samt föräldrars synpunkter som också påverkar ungdomarnas val till gymnasiet. Däremot har jag valt att ta med utbildningsansvariga från utbildningen till vägledare vid Malmö högskola, Lärarhögskolan Stockholm och Umeå universitet. Detta för att få en uppfattning om vad de har för inställning till Internet och valstöd samt om utbildningarna till vägledare erbjuder utbildning i detta.
Jag har valt att inte studera hur själva utformandet av en webbsida ska eller kan se ut/utformas, hur designen kan variera beroende på vilka olika inlärningsstilar/teorier som används, eller vad som är viktigt ur användarens synvinkel för att det ska bli så användarvänligt som möjligt.
16
4. FORSKNINGSLÄGET
Under denna rubrik presenteras ett urval av den forskning som jag anser är relevant för min studie.
4.1 Nätbaserad vägledning
Patricia Mulcahy Boer (2001) har i sin studie ”Career Counseling Over the Internet, An
Emerging Model for Trusting and Responding to Online Clients” sammanställt 11 lärdomar/erfarenheter som hon anser kan användas för att ta fram riktlinjer och en fungerande modell när det gäller karriärvägledning via Internet. Boer (a.a.) som är karriärvägledare och har examen i psykologisk vägledning har själv erfarenhet av att arbeta som karriärvägledare via Internet på Online Career Center, OCC.com som numera heter monster.com med över 4.700 sökanden på ett år. Sina erfarenheter och lärdomar redovisar hon i den nämnda studien. Boer (a.a.) definierar karriärvägledning via Internet:
Individualized e-mail career counselling, a speciality of WebCounseling, integrating professional career counseling and career planning services and utilizing electronic resources to communicate and deliver services when the client and the counsellor are in separate or remote locations, (a.a., s 136).
Boer (a.a.) anser att nätbaserad karriärvägledning är personlig vägledning eftersom det är svårt att skilja mellan, om inte helt omöjligt att dela på, personliga frågor från karriärinformation. Det är att likna vid ett personligt möte, det krävs att vägledaren följer samma etiska regler och har samma kvalitet av vägledarfärdigheter, attityd, kännedom och respekt för olika världsåskådningar. Eftersom nätbaserad karriärvägledning är en ny inriktning inom området, anser Boer (a.a.) att det behövs nya karriärvägledningskvalifikationer för att kunna skilja på dem som är kvalificerade att utöva karriärvägledning och dem som erbjuder något annat, t.ex. coachning eller rådgivning.
En av lärdomarna, enligt Boer (a.a.), är att det går att värdera, förtydliga och förstärka skriven text på samma sätt som sökanden förtydligar det som är sagt med det icke-verbala språket i det personliga mötet. Sökandens röst i den skrivna texten, e-meddelanden, talar sitt eget språk. Oavsett om de delar med sig av sina erfarenheter, utfallet, eller skriver tackmeddelanden så lär oss dessa meddelande att relationen mellan sökanden och vägledaren kan etableras och upprätthållas. Boer (a.a.) upptäckte icke-verbala ledtrådar som hon lärde sig att översätta och tillämpade individuella vägledningsfärdigheter för att hantera dessa ledtrådar. Det behöver
17
inte vara ett personligt möte med icke-verbalt utbyte för att det ska kallas vägledning, anser Boer (a.a.).
Den absolut viktigaste lärdomen, enligt Boer (a.a.) är att lyssna till sökandens röst. Sökanden har mycket att lära oss, särskilt när det gäller deras syn på sekretess, anonymitet och tillgång. En av slutsatserna är att vägledarens kvalifikationer samt erfarenhet har stor betydelse för dem som söker hjälp via Internet, det är mer viktigt än frågan om sekretess. Det är också viktigt att information finns om vad det ställs för krav på dessa karriärvägledare och att det finns länkar som sökanden själv kan gå till och få information om sina rättigheter och skyldigheter. Detta ger den sökande information i förväg om vilka tjänster som erbjuds, vem som tillhandahåller tjänsten och vilka kvalifikationer vägledaren har. Denna information verkade ge sökanden via Internet en känsla av tillit, säkerhet och en inbjudan att använda sig av tjänsten. Tillit är också något som visade sig vara stort bland de sökande. Trots varningar angående sekretessen var det många som avslöjade sina namn, telefonnummer, ålder, utbildning, yrke med mera. Detta visar att många kände sig bekväma med att använda Internet för att få hjälp. Många tackmeddelanden och feedback visade på uppskattning av den hjälp de fick av vägledningen via Internet. De skrev trots att de visste att deras meddelanden kunde blir offentliga. Detta visar på att sekretessen är mer ett bekymmer för vägledaren än för sökanden, enligt Boer (a.a.).
Genom att erbjuda karriärvägledning via Internet öppnas möjligheten för många olika grupper, som av rädsla, skam eller på grund av andra svårigheter hindras att komma fram och ställa frågor anonymt. Genom möjligheten att ställa frågor anonymt, via Internet, ökar tillgängligheten. Vägledaren kommer att lära sig vilka strategier hon kommer att använda sig av när det gäller att säkerställa sekretess och riskerna med Internet och överlåter till sökanden att själv ta ställning till att använda detta medium. Till skillnad från ett personligt möte kan sökanden via Internet välja att vara helt anonyma. De kan välja att bara ställa frågor och avgör själva vad de vill dela med sig av till vägledaren. Kanske är det så att det är lättare att dela med sig när sökanden har friheten att själv välja vad som ska delges. Detta kan vara ett hjälpmedel till att överbrygga kulturella skillnader, att alla sökanden blir likvärdiga. När det gäller tekniken gäller det för vägledaren att ta till sig teknologin, hålla sig ajour med tekniken, ha resurser och support, enligt Boer (a.a.).
18
4.1.1 Riktlinjer för webbaserad vägledning inom EU, Ariadneprojektet
I detta stycke kommer jag att referera till rapporten, 2004, med vilket avses Ariadneprojektet, se referensförteckningen Internet 1.
Projektet, Ariadne, är ett transnationellt projekt, utvecklat inom ramen för Socrates-Grundtvig 1-programmet. Projektet kom till efter EU-konferensen ”Quality and Ethics in Web-based Guidance” i Göteborg 2001, med uppgiften att ta fram gemensamma riktlinjer för bedömning av verktyg för webbaserad vägledning. Syftet är att bidra till att utjämna klyfta mellan förväntningar på internetbaserade produkter som kan ge tillförlitliga lösningar och faktisk utveckling av tillförlitliga vägledningsverktyg. Syftet med Ariadne är att ”…undersöka, utvärdera, strukturera och identifiera de underliggande antaganden för webbaserade vägledningsverktyg”. Rapporten (a.a. s. 5).
Av rapporten (a.a.) framgår att ur användarperspektivet är det viktigt att användarna utvecklar sin förmåga att värdera webbplatser och anger ett antal etablerade krav för källanalys: när uppdaterades webbplatsen senast, vilka källor använder webbplatsen, autenticitet d.v.s veta vem som står bakom webbplatsen, vilket syfte är denna webbplats skapad för, att det klart och tydligt framgår bakgrunden och innebörden av webbplatsen samt att användaren intar en kritisk inställning till en webbplats som man använder första gången. Författarna till rapporten (a.a.) anser att traditionell vägledning måste utvecklas där informationsförmedling och kommunikation tar olika former. Webbaserad vägledning och verktyg erbjuder en tillgänglighet för sökanden samt inflytande i sin valprocess. Det kan leda till att dessa nya verktyg kan ge en ny insikt av ”…den konstruktivistiska värderingen enligt vilken kunden är expert på sitt eget liv”. (a.a, s 17).
Enligt rapporten (a.a.) är webbplatser inom vägledningsområdet ett komplement till de traditionellt erbjudna tjänsterna som finns. Med tanke på att dessa webbplatser kan inverka på relationen i vägledningssituationen är det viktig att vägledare har kunskap eller kännedom om de möjligheter som erbjuds genom dessa nya verktyg. Det är viktigt att vägledaren är kunnig i användningen av datorer och nödvändig programvara samt kan använda sig av Internet och förstå dess kommunikation. Eftersom kommunikationen på Internet ofta sker skriftligt som t.ex. webbsidor, e-post, chattande, och den oftast är asynkron, d.v.s. att kommunikationen sker inte samtidigt, samt att kommunikationen ofta sker utan visuell förbindelse är det
19
läggande att vägledaren kan uttrycka sig på rätt sätt skriftligt. Det är viktigt att vägledaren har tillgång till teknisk personal och support som kan underhålla maskiner och programvara samt ge teknisk support. Viktigt är också att kontinuerligt kontrollera och utvärdera hur verksamma tjänsterna är för att kunna utvecklas, specialisera och förbättra tjänsterna till sökanden, enligt rapporten (a.a.).
Tillgången till Internet, webbaserad vägledning, ökar tillgängligheten. Framförallt kan den nå människor som känner sig obekväma med att söka upp vägledningen personligen. Genom att använda sig av webbaserad vägledning träffas inte vägledaren och sökande och därmed kan inte den icke-verbala kommunikationen förmedlas. Webbaserat möte innebär ett annorlunda förhållande som inte behöver innebära att kommunikationen blir mindre effektiv. Webbaserade verktyg kan ses som ett komplement i vägledningsprocessen samt att vägledare måste, förutom att känna till omfattningen av de tjänster som finns, även kunna bedöma värdet av tjänstens duglighet. Vägledare som erbjuder webbaserad vägledning bör koncentrera sig på hur sökanden själv kan söka kunskap, att tjänsten erbjuder självreglerande verktyg. Moderna teorier ser vägledarrollen som stödjande, till skillnad från de traditionella där vägledaren är experten. I denna stödjande roll bjuder vägledaren in sökanden att själv ta eget ansvar för sin medvetenhet om och utveckling av sin yrkeskarriär. Sökanden kan själv söka efter information och utnyttja de verktyg som finns på webben för att på så sätt kunna utnyttja tiden bättre med vägledaren i det personliga mötet, enligt rapporten (a.a.).
4.1.2 Studie av Internetanvändning i Finland
I Raimo Vuorinens doktorsavhandling ”The Internet in Guidance or Guidance in the
Internet? - Perceptions of guidance practitioners on the use of the Internet as a tool in guidance.” (2006) var målet att förstå vägledarens uppfattning om sin roll och Internets roll när det gäller att möta vägledningsmål och att tillhandahålla vägledningstjänster. Studiens fokus låg på arbetet som vägledare, tillämpningar av information och kommunikationsteknik, institutioners design av Internetsidor och allmänna riktlinjer för vägledning. Vuorinen (a.a.) har med fenomenografisk utgångspunkt fokuserat på 46 vägledare verksamma inom grundskola upp till universitet samt vägledare vid arbetsförmedlingar. Dessa vägledare identifierar sig själva som antingen noviser eller erfarna internetanvändare. Båda grupperna har uppfattningen att information är avgörande för att öka medvetenheten och att lära sig att göra ett val. De har uppfattningen att Internet har bidragit med värdefull information speciellt
20
när det gäller utbildning och arbetsmarknad. Vägledarna använder Internet på samma sätt som de tidigare använt tryckt information. Resultatet visar att internetanvändningen inte var utbredd när det gällde att undersöka klienternas behov eller när det gällde att realisera individuella handlingsplaner. Resultatet visar också att fokus snarare låg på att ge yrkes/karriär information än att stödja färdigheter i yrkes/karriärs hantering ur ett perspektiv av livslångt vägledande. Vägledarnas uppfattning är att internetanvändandet snarare skapar merarbete och att Internet är mer lämpad för rutinarbete. Några av de slutsatser som redovisas är att det saknas kunskaper om hur man som vägledare kan använda Internet i vägledningsarbetet. En annan slutsats är att i utbildningen till vägledare bör studenterna erbjudas att integrera internetanvändning i vägledningsarbetet såväl i enskild vägledning som i gruppvägledning. Det framkommer också att det behövs mer forskning för att bättre förstå hur användarna mer kostnadseffektivt kan använda information och kommunikationsteknik, enligt Vuorinen (a.a.).
4.1.3 Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet
I tidskriften Vägledaren, nr 1, (2006) skriver Johanna Möller om sin rapport om e-postvägledning, ”Är studievägledning med e-post en nödvändighet eller en möjlighet?” Underlaget för denna rapport är en analys av den e-post som har skickats till Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet under åren 2002-2005. Möller konstaterar i sin analys att vägledning via e-post ”…ställer stora krav för att utvecklas till det kvalitativa komplement det är och i framtiden kommer att utgöra”, (a.a., s 28). Hon konstaterar också att vägledning via e-post har kommit för att stanna. Den digitala generationen som behärskar tekniken och utvecklat ett naturligt förhållningssätt och vana till tekniken vill också bli bekräftade och bemötta samt sedda digitalt. Det framgår också att e-postvägledningen har ökat och ökar och Möller anger flera skäl till det. Ett är anonymiteten, trots det visar många e-postanvändare öppenhet, intimitet och utelämnande. Andra skäl är att det är lätt och enkelt att skicka iväg en fråga oavsett om du är hemma eller under en rast på jobbet samt att utbudet och tillgången till vägledare via nätet har ökat. De flesta utbildningsinstitutionerna har en egen hemsida och e-postbrevlåda. Möller avslutar sin artikel med ”och om inte vi professionella tar
21
4.1.4 Internetbaserad portal för information och vägledning
Skolverket fick år 2004 ett uppdrag från regeringen att under två år utveckla en internetbaserad portal för information och vägledning i samverkan med AMS, HSV och andra vederbörande aktörer samt redovisa en långsiktig plan för hur denna portal ska gå över till en regelbunden verksamhet. Bakgrunden till detta uppdrag är att det finns mycket information att hämta från Internet så även inom utbildningsområdet. Det har också i flera utredningar påtalats behovet av en nationell internetbaserad tjänst inom utbildningsområdet som är neutral, oberoende och som är enkel. ”Utbildningsinfo.se” är den IT-portal som Skolverket tagit fram och som lanserades i oktober 2005. Tjänsten vänder sig till sökande som till professionella inom utbildningsområdet. I denna IT-portal finns all offentlig utbildning i Sverige samlad och ”…erbjuder en målgruppsanpassad söktjänst, ett webbaserat valstöd och en särskild plats för vägledare och en presentation av det svenska utbildningssystemet”. (Internet 2, s.2). Målgruppen är elever, föräldrar och professionella inom utbildningsområdet. När det gäller marknadsföringen till elever och föräldrar, anser Skolverket, att det behövs omfattande insatser för att nå elever och föräldrar om att webbplatsen finns och hur den kan användas, enligt Skolverkets redovisning av regeringsuppdrag, dnr 2002:2110, se Internet 2.
4.2 Vad anser/tycker ungdomarna?
I Lovéns studie ”Kvalet inför valet” (2000) visas att i vägledningsmötet på grundskolan är samtalen mycket koncentrerade till själva gymnasievalet, som skäl anges att vägledaren och eleven känner tidsbrist. Det som bl.a. påverkar valet är den sökandens egen självkänsla och hur den sökande mår just då hon ska välja. Den personliga vägledningen är mycket begränsad. Eftersom tiden inte räcker till i den personliga vägledningen hamnar samtalet om ungdomens personliga förhållanden i bakgrunden. När det gäller förväntningarna om ökad självkännedom och att få nya perspektiv hade det inte uppfyllts enligt ungdomarna. Tidsbrist samt att de flesta ungdomar hade begränsade kunskaper om gymnasieskolan medförde att vägledaren blev dominant i samtalen. I samtalen förekom mycket information vilket innebar att ungdomarna blev passiva. Lovén beskriver, förenklat, vägledningssamtalen från sin studie ”som möten med vissa inbyggda ritualer, ” (a.a., s 250). Initiativet tog vägledaren som frågade ut ungdomarna för att därefter ge information och därefter guidade ungdomarna mot ett beslut. Studien visar att flera ungdomar var passiva och inte hade tagit eget initiativ till att ta fram information inför sitt gymnasieval. Den skriftliga information som de hade fått hade de i
22
liten omfattning tittat igenom. Studien visar att det är svårt att aktivera ungdomar i vägledningssamtalen, de blir passiva och ser vägledaren som en informationsbank som alltid svarar på ungdomarnas frågor. Ovanan för ungdomarna att själva välja samt att de upplevde valet dramatiskt gjorde dem handlingsförlamade. Här gör Lovén (a.a.) en jämförelse med begreppet inlärd hjälplöshet som han hämtar från Seligman (1976) som innebär att under skoltiden lär sig ungdomen ett passivt beteendemönster, de får inte själva lära sig att ta ansvar för sina liv. Några av slutsatserna som Lovén (a.a.) kommer fram till är att vägledaren i större utsträckning bör resonera med ungdomarna vad vägledningssamtalet syftar till samt hur målet skall uppnås. Vägledaren måste också arbeta mer processinriktad och aktiverande samt utveckla fler nya metoder och modeller som leder till att få ungdomarna aktiva i sin valprocess.
I Dresch och Lovéns (2003) studie ”Vägledning i förändring” hänvisar de till det finska forskningsprojektet ”Structures of Counselling Interaction” av Vehviläinen (1999), som bygger på individers aktivitet och egenansvar. I studien framkommer att det är svårt att få ungdomarna mer aktiva i sin egen vägledningsprocess samt att risken är stor att vägledaren arbetar för ungdomen istället för med ungdomen. Studien visar att den stora mängd av informations- och rekryteringsmaterial som ungdomar i årskurs 9 får i samband med gymnasievalet upplevs som reklam och att de inte orkar läsa det. Vad gäller informationssökning på Internet använder sig inte ungdomarna i grundskolan av detta medium. Ungdomarna anser att Internet inte är till någon hjälp och den information de har hittat på de olika skolorna inte räcker till. De flesta ungdomar vill ha hjälp från vägledaren som kan förtydliga, diskutera och tolka informationen åt ungdomen. Varför ungdomarna inte använder Internet i större utsträckning kan tolkas på flera sätt, enligt författarna (a.a.). En tolkning kan vara att det är tidsödande och att de inte orkar söka på Internet samt att det inte är säkert att informationen är pålitlig, enligt Dresch och Lovén (a.a.).
.
4.2.1 Vad styr ungdomarnas val av program till gymnasiet?
Enligt Lund (2006) har det inom forskningen och utbildningspolicyn debatterats mycket om hur gymnasieutbildningen ska organiseras för att alla ungdomar ska förmås göra sina utbildningsval utifrån sina intressen och ambitioner. Det har visat sig svårt att bryta det sociala reproduktionsmönstret oavsett vilken gymnasiereform som har införts. Fortfarande är social bakgrund, kön och etnicitet starka styrningsmekanismer när det gäller val av
23
gymnasieprogram. Utifrån tre samhälleliga sfärer, utbildning och arbete, familj samt fritid och socialt liv, har Lund (a.a.) analyserat de valprocesser som ungdomarna använder sig av när de väljer till gymnasiet. Författaren har delat in dessa valprocesser i tre olika typer; den individuellt självklara, den kontextuellt kollektiva samt den argumentativt processuella.
Den individuellt självklara valprocessen: I denna grupp är det ungdomar som har en tydlig målinriktning när det gäller valet av gymnasieprogram. Det är en individuell och självständig process och de tar inte hänsyn till andras synpunkter. Deras viktigaste informationskällor är de skriftliga och muntliga presentationerna om programmen som gymnasieskolorna ger. Det är framförallt två tendenser som utmärker sig i denna grupp och det ena är ungdomar som vill nå mål som kommer efter gymnasieåren, en slags transportsträcka inför vidare studier. Det andra är att valet styrs mot mål som rör själva gymnasieprogrammet. Det ungdomarna sätter främst är att de ska trivas på utbildningen, att det är intresse för något som styr, t.ex. matlagning men vad denna utbildning leder till är av mindre betydelse, det viktigaste är att genomföra utbildningen. Mötet med vägledaren beskrivs som likgiltigt och att de bara bekräftade ungdomarna i deras val.
Den kontextuella kollektiva valprocessen: I denna grupp är det ungdomar som påverkas av deras familjers utbildnings- och yrkestradition. I sitt programval styrs ungdomar av att familj och andra ska vara nöjda. Ungdomens familj och det sociala liv som ungdomen lever får en alltigenom avgörande betydelse för vilka val som var och en gör. I mötet med vägledaren får ungdomarna tipset att välja ett brett program i syfte att det finns möjlighet att studerar vidare. Detta tips får ungdomarna från sin omgivning också vilket leder till att ungdomen väljer ett brett program eftersom det är det som förväntas av ungdomen. Det kollektiva sammanhanget går i andra fall utanför familjen där kompisarna betyder mycket för dessa ungdomars valprocess. I vissa fall är kamraterna mer betydelsefulla i valet av program än föräldrarna. Det framkommer också att vissa ungdomar är passiva i sina val, de lyssnar till andras synpunkter och erfarenheter när det kommer på tal men de är sällan benägna att själva söka efter egen information.
Den argumentativt processuella valprocessen: I denna grupp har ungdomarna ett flertal gymnasieprogram att fundera över och det verkar som om de försöker täcka in alla möjliga aspekter i sitt gymnasieval. För dessa ungdomar är svårigheten att berättiga sina beslut i objektiv eller subjektiv mening och för att lösa detta vänder sig ungdomarna till olika
24
muntliga källor som kamrater, föräldrar och till skriftliga informationskällor. För att kunna komma fram till ett principiellt beslut har sociala relationer stor betydelse i deras valprocesser. I denna grupp är det ungdomar som inte vet vad de vill, har inga direkta mål med sin gymnasietid förutom att det inte bara får handla om kunskaps- och yrkeskvalificering utan gymnasietiden ska också vara rolig och intressant. För dessa ungdomar är utbudet för stort vad gäller programval, vilken skola de ska välja samt att inom det program de valt kan de också göra ytterligare val. För dessa ungdomar leder det rika utbudet och möjligheterna till en frustration.
Det framgår av studien (a.a.) att mötet med vägledaren beskrivs som positivt och att vägledaren har betydelse för alla ungdomars valprocesser. Samtalen ses också som ett bra komplement till den översiktliga information som gymnasieskolorna ger. I samtalen med vägledaren fick ungdomarna mer fullständig information om de program och inriktningsalternativ som de var intresserade av. Vägledaren ses också som en diskussionspartner som kan medverka med nya argument som kan övervägas och emellanåt övertas av ungdomen.
4.2.2 Hur söker ungdomar information?
Tidskriften Vägledaren, nr 1, (2006) presenterar artikelförfattaren, Andersson, en kommande avhandling, som i nuläget är att betraktas som ett arbetsmaterial. Det är Frances Hultgren, adjunkt på Bibliotekshögskolan i Borås som skriver en avhandling om ”ungdomars sätt att skaffa sig information om utbildningar och yrken, deras möjligheter att tillgodogöra sig information och deras ställningstaganden och beslut i samband med övergången från skola till högre studier/arbetsliv”, (a.a., s 11). Hultgren har intervjuat 20 ungdomar i åldrarna 18-20 år och har kommit så pass långt, i sin avhandlig, att hon kan dela in ungdomarna i fyra grupper. Första gruppen: Här är det ungdomar som inte klarar av att ta ställning, det finns så mycket annat, andra problem som ska lösas först. Broschyrer från olika högskolor är i dessa fall inte intressanta. Dessa ungdomar slår ifrån sig, de är inte mogna till att fatta beslut som handlar om deras fortsatta utbildnings- eller yrkesval.
Andra gruppen: I denna grupp är det ungdomar som söker ett intresse. De har uppfattningen att intresset är en del av deras personlighet, men att intresset inte har gett sig till känna. Hultgren kallar detta att de letar efter ”något att brinna för” (a.a., s 12). För dessa ungdomar är
25
uppfattningen att valet är livsavgörande. I denna grupp är det viktigt att hitta sitt intresse, gör de inte det kan de inte fokusera och komma vidare i informationsprocessen.
Tredje gruppen: I denna grupp är det ungdomar som vet vad de vill. De söker information på alla håll och kanter och har lätt att fokusera i sitt sökande på det de vill bli. De tar till, förutom vägledaren, sitt personliga nätverk som utvidgas allt eftersom samt studerar all skriftlig information t.ex. antagningspoäng, behörighetskrav och arbetsmarknadsutsikter för just det yrket som de vill utbilda sig till.
Fjärde gruppen: I denna grupp är det ungdomar som söker ett mål. Det är ungdomar som ofta har ett ämnesintresse och som inte vet hur deras intresse kan komma fram eller användas i sina studie- och yrkesval.
4.2.3 Förändrad syn på vägledning?
Lovén (2003) för i sin rapport ”The paradigm shift – rhetoric or reality?” ett resonemang om de förändringar som sker i arbetslivet och andra aspekter i livet och deras betydelse för rådgivning och vägledning. Paradigmskiftet syftar på att vägledning förändras från en modern till en mer postmodern syn på vägledning. Paradigmskiftet syftar också på att vägledning skall var mer inriktad på hela personen och på hennes livsprojekt där målet är att sökanden själv ska bli mer aktiv och att ta ett eget ansvar att forma sitt egna liv. Det har skett en mängd omvärldsförändringar som gör att allt fler menar att vi går från ett modernt samhälle till ett postmodernt samhälle. Detta påverkar hur människor tänker, reflekterar och handlar och då måste också vägledningen förändras för att möta nya omständigheter.
För vägledaren i den nya postmoderna synen krävs det att denna aktivt försöker hitta metoder och har en mängd olika arbetsverktyg som medverkar till att sökanden blir mer aktiv och tar ett större ansvar för sitt liv. Trots många forskarprojekt som har inspirerats av idéer från den holistiska vägledningen där framförallt avsikten är att arbeta inom den konstruktivistiska strukturen så har inte denna syn kommit fram i praktiken. En huvudsaklig orsak är att vägledaren saknar insikt i vad de sökanden förväntar sig, enligt Lovén (2003). Många sökanden har förväntningar som inte stämmer överens med vägledarens mål och intentioner. Den postmoderna synen är närvarande men många människor är fortfarande fast i det modernistiska samhället med värderingar och förväntningar att vägledaren är experten. I flera studier har det framkommit att sökandens/ungdomars förväntningar inte stämmer överens med vägledarens förväntningar med samtalet. Det är uppenbart att vägledaren måste klargöra
26
syftet och förväntningarna med samtalet både ur sitt eget perspektiv och ur sökandens perspektiv. Ny teknologi erbjuder nya möjligheter för sökanden att själva ta eget ansvar för sina idéer och planer. Dessa tjänster måste vara utformade så att sökanden inspireras till att själv aktivera sig och ta eget ansvar. Den begränsade erfarenheten som finns, vad gäller den nya tekniken, indikerar att många användare tröttnar eller blir uttråkade av att använda sig av dessa verktyg och går mot ett mer passivt mönster. Det behövs mer forskning för att fastsälla denna bild. Vägledaren måste skapa nya metoder och skaffa sig andra verktyg om hon vill lämna rollen som expert och bli mer som en mentor. Vägledaren måste också vara medveten om vilka förhoppningar och förväntningar som de sökande har, enligt Lovén (a.a.).
4.2.4 Ungdomars delaktighet
Mats Trondman som är professor i kultursociologi beskriver i sin studie ”Kloka möten” (2003) hur möten mellan vuxna och ungdomar blir till kloka möten. Trondman (a.a.) menar att i kloka möten mellan vuxna och ungdomar handlar det mycket om vuxenansvaret, om att stödja på rätt sätt. Det gäller för de vuxna att inte ta över så att ungdomar känner att de styrs och kontrolleras av vuxna eller att vuxna tar rollen som uppfyllare av ungdomarnas direkta vilja eller krav. Det handlar om att finnas där som vuxen. I sin studie berättar Trondman (a.a.) om Café Klokheten vars mål är att skapa en mötesplats i centrum för ungdomar vars målgrupp är potentiella problemungdomar. Grundidén kan sammanfattas med tre ledord; mötesplats, delaktighet och vuxenansvar. Metoden är att skapa ökade möjligheter till delaktighet och inflytande för dessa ungdomar. Enligt Trondman (a.a.) är inte delaktighet per definition något som bara är, det är något som blir till. Det måste vara en metod som skapar delaktighet. Ett måste för vuxna som vill ta ansvar för ungdomars delaktighet är att ställa sig frågan om hur en metod för att skapa förutsättningar för delaktighet ser ut. Trondman (a.a.) menar bl.a. att delaktighet handlar om mobilisering av delaktighet och inflytande. För Café Klokhetens personal innebar det att de måste arbeta för att skapa förutsättningar för delaktighet bland dessa ungdomar i riskzon eftersom de inte tenderar att engagera sig i frågor om sitt eget inflytande. Det framgår av studien att ungdomarna anser att personalen på Café Klokheten har lyckats med att skapa kloka möten. Ungdomarna känner tillhörighet och därmed delaktiga vilket skapar förutsättningar för att vilja ha inflytande.
27
5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
Under denna rubrik presenteras teoretiska perspektiv som har betydelse för denna uppsats.
5.1 Inlärd hjälplöshet
Jag har genom mina frågor, se intervjuguide bilaga A, försökt fånga upp hur ungdomarna upplevde sitt val till gymnasiet, om det var ett lätt eller svårt val. Med det menar jag om de hade funderat innan de träffade sin vägledare på vad de skulle välja för program till gymnasiet samt om det var svårt för dem att ta ett beslut. Med tanke på det utbud och valfrihet som ungdomarna har idag när det gäller valet till gymnasiet, kan det av ungdomen upplevas att denne har hamnat i en situation som de inte kan kontrollera. Det kan leda till att de känner sig vilsna och hjälplösa och lämnar över beslutet till vägledaren som ska tala om för dem vad de ska välja. Lovén (2000) hänvisar till Seligman (1976) som resonerar om begreppet inlärd hjälplöshet utifrån skolans värld. Seligman (a.a.) menar att ungdomar saknar erfarenhet från att hantera egna misslyckanden och att detta skapar en hjälplöshet. Genom regelbundna misslyckanden lär sig ungdomen att det inte är någon idé att anstränga sig. Denna inlärda hjälplöshet kan brytas och Seligman (a.a.) menar att ungdomar i vissa situationer är hjälplösa som t.ex. med en viss lärare eller i ett visst ämne, men är inte hjälplös i andra situationer. Denna hjälplöshet är förenad med okontrollbarhet, att ungdomen känner att de inte kan kontrollera den situation de har hamnat i. Lovén (a.a.) liknar inlärd hjälplöshet med att ungdomar under hela sin skoltid lär sig ett passivt beteendemönster, de får inte själva lära sig att ta ansvar för sina liv.
5.2 Motivation
Genom att ställa frågor på vilket sätt ungdomarna fick information om de olika gymnasieprogrammen ville jag få fram hur motiverade ungdomarna var att själva söka information angående sitt gymnasieval. Lars Karlsson, gymnasieadjunkt i psykologi, (2004) menar att motivationsbegreppet är viktigt om vi ska förstå beteende och dess orsaker. Karlsson (a.a.) definierar motivation ”som en inre process som påverkar beteendes inriktning, styrka och uthållighet,”(a.a., s 271). Jag anser att det är intressant att få fram hur mycket eget intresse de har att själva ta tag i sin situation för att få fram relevant information för att på så vis själv kunna styra och ta kontrollen över sitt gymnasieval. Forskaren H Markus och hennes
28
medarbetare Nurius, som Karlsson (a.a.) hänvisar till, har inom det kognitiva perspektivet introducerat begreppet möjliga själv (Markus & Nurius, 1986). De menar att möjliga själv är ”våra idéer och medvetna föreställningar om vad man skulle kunna bli och göra, eller vad man är rädd för att uppleva i framtiden”. (Karlsson, s. 275). Det är uttryckssättet för bl.a. målsättningar, förhoppningar, rädslor. De möjliga själv fungerar som motorn för att styra oss mot de mål som är önskvärda och bort från oönskade mål. Markus (a.a.) liknar personlig utveckling som en process där man utvecklar möjliga själv.
5.3 Kommunikation
I kontakten mellan vägledare och ungdomen/ar är kommunikationen mycket viktig. I mötet oavsett om det är enskilt eller i grupp så är det mycket information och budskap som ska förmedlas och frågor som ska besvaras. Därför är det viktigt att båda parter har en bra kommunikation sig emellan. Karlsson (2004) definierar kommunikation ”alla de sätt varpå individer kommer i kontakt med varandra och överför budskap till varandra.” (a.a., s. 477). I definition inbegrips de verbala, skrivna budskap, den icke-verbala kommunikationen, och kommunikation via massmedia samt tekniska kommunikationsmedel. Budskapsöverföring mellan två personer är interpersonell kommunikation och förutsätter att både sändaren och mottagaren är aktiva. Enligt Karlsson (a.a.) ingår i kommunikationens spelregler att båda parter har med sig en viss mängd erfarenheter och förväntningar som skapar kommunikationen dem emellan. Jag anser att risken finns att det kan bli en envägskommunikation, där ungdomar blir passiva mottagare av det budskap vägledaren sänder. För vägledaren kan det innebära att denne inte vet om budskapet har gått fram. Ett exempel som Karlsson (a.a.) tar upp är läraren som håller en föreläsning i en timme utan att vara öppen för elevernas reaktioner. I detta scenario är risken stor att några av eleverna inte förstår innebörden som läraren har tänkt sig. Någon möjlighet att rätta till detta finns inte eftersom läraren inte är medveten om att innebörden inte har gått fram. I envägskommunikation är relationen mellan sändare och mottagare ojämlik, det går ut på att göra mottagaren passiv som ett objekt. Får inte mottagaren möjlighet till feedback så behöver inte sändaren ta hänsyn till mottagarens åsikter och reaktioner, vilket kan vara till nackdel för sändaren. Sändaren kan i vissa situationer behöva någon form av feedback för att förstå om mottagaren har förstått budskapet, visat sig intresserad av det, har haft något att tillföra själv eller om mottagaren har tagit emot det överhuvudtaget, enligt Karlsson (a.a.). När det gäller
29
frågor som att använda sig av Internet och valstöd ville jag få fram om och på vilket sätt de använde sig av detta samt deras inställning till Internet och valstöd. Att använda sig av Internet och valstöd innebär att du själv söker information och ska förstå det samt att skriftligen formulera frågor och/eller genomföra samtal med en vägledare via Internet. Det som påverkar kommunikationen är faktorer som på vilken situation och omgivande miljö som kommunikationen utspelar sig i, enligt Karlsson (a.a.). Ska man vara säker på att ens budskap har gått fram måste det till en tvåvägskommunikation. Mottagaren måste få tillfälle att ställa frågor, diskutera och ha åsikter om budskapet. I kommunikation är det inte bara det talade och det skrivna ordet som är viktigt. Budskap utan ord, den icke-verbala kommunikationen, är i många fall mycket viktigare i själva budskapsöverföringen enligt Karlsson (a.a.).
5.4 Människans informationsprocesser
Som jag tog upp tidigare har de ungdomar som ska välja till gymnasiet ett mycket stort utbud av program och valfrihet. Med all den information som dessa ungdomar får både skriftligt och muntligt gäller det för ungdomarna att kunna sortera och ta ut det som är det mest intressanta och användbart för den enskilde ungdomen. Begreppet information är viktig inom den kognitiva psykologin och enligt Ole Schultz Larsen, lektor, (1997) definieras information i vid bemärkelse ”som studiet av människans informationsprocesser – det vill säga studiet av det sätt varpå vi tar emot, lagrar, bearbetar och använder information.” (a.a., s 115). I informationsprocesser ingår vår uppmärksamhet, vår perception, vårt minne samt språkliga processer. Av all den information vi får via våra sinnen är det bara en liten del information som vi registrerar och blir medvetna om. Vi kan aldrig på en och samma gång uppmärksamma all den mängd olika slags sinnesintryck som kommer till oss, däremot kan vi flytta vår uppmärksamhet och låta den vandra runt mellan många olika slags sinnesintryck. Skälet till detta är att vi är gjorda för att vår uppmärksamhet tillåter oss att endast vara fokuserade på en mycket avgränsat mängd sinnesintryck, vi väljer ut den information som intresserar oss och väljer bort annan information. Att välja informationen sker för det mesta automatiskt och rutinartad och är inte alltid ett medvetet val, enligt Schultz Larsen (a.a.).
30
5.5 Attityder
Under arbetets gång med denna studie har jag funderat över hur de utbildningsansvariga vid vägledarutbildningen i Sverige ser på Internet som hjälpmedel i vägledning och valstöd. Med min intervjuguide, bilaga B, ville jag försöka få fram de utbildningsansvarigas inställningar och attityder till Internet och valstöd och på vad sätt det tas upp i utbildningen till vägledare. Attityder används för att förklara olika företeelser hos människor som t.ex. fördomar. Karlsson (a.a.) menar att en allmän definition på attityd ”handlar om att tankemässigt och känslomässigt placera människor, händelser och föremål någonstans på en värderingsskala.” (a.a., s. 496). Benämningar på olika objekt för attityder, värderingar av objektet och kunskaper eller tro som främjar värderingen är tre företeelser som attityder består av i vårt tänkande. Attityder hjälper till att förenkla vår tillvaro. Utifrån en värderingsdimension hjälper attityder oss att göra hastiga bedömningar och värderingar utan att all information behöver vara med. Risken med detta är att vi kan tolka verkligheten fel till följd av våra attityder. En värdering som grundar sig på kunskaper och övertygelser fungerar så att man mentalt ställer in sig på att bekräfta värderingen/attityden. Attityden bidrar också till att bekräfta sin självbild.
31
6. METOD
I metoddelen beskrivs tillvägagångssättet av denna studie.
6.1 Val av metod
Min studie är utforskande eftersom jag inte har all kunskap inom detta ämnesområde. Det innebär att jag började min studie med att hämta in så mycket kunskap som möjligt inom detta ämnesområde på olika sätt för att kunna belysa ämnet allsidigt. Enligt Runa Patel, som är verksam vid Institutionen för pedagogik och psykologi vid universitetet i Linköping, och Bo Davidson, universitetslektor (1991) kallas denna typ av undersökning för explorativ. Förutom litteraturundersökningen, som presenteras i teoridelen och i forskningsläget, har jag för att hämta in ytterligare kunskap använt mig av intervjuer. Jag har valt den hermeneutiska vetenskapliga teorin som betyder tolkningslära. Genom att studera och tolka, försöker man förstå grundbetingelserna för den mänskliga existensen, enligt Patel och Davidson (a.a.). Enligt professor Jan Trost (1997) är en kvalitativ studie att föredra om forskaren är intresserad av att t.ex. försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera eller av att särskilja eller urskilja skiftande handlingsmönster, d.v.s. om frågeställningen gäller att förstå eller att hitta mönster.
6.1.1 Kvalitativa intervjuer
Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer där mitt syfte var att få en djupare insikt inom mitt ämnesområde. Jag har valt denna metod eftersom jag skall tolka och försöka förstå resultaten av mitt intervjumaterial. Enligt Trost (a.a.) utmärks kvalitativa intervjuer bl.a. av att man ställer enkla och raka frågor och utifrån dessa frågor får intervjuaren komplexa och innehållsrika svar. Kvalitativa intervjuer går bl.a. ut på att försöka förstå hur den intervjuade tänker och känner, vilka erfarenheter den har, hur dennes föreställningsvärld ser ut. Jag har arbetat fram två intervjuguider, se bilaga A och B, som ligger till grund för mina intervjuer. Metoden intervjuer ger möjlighet att ställa följdfrågor och förtydliga frågor som kan vara otydliga för intervjupersonen.
När man arbetar med intervjuer för att samla information brukar man skilja mellan grader av standardisering och grader av strukturering. Standard står för avsaknad av variation, allt är