Examensarbete i fördjupningsämne
Moderna språk, tysk
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Lärares och elevers attityder till tyska
som moderna språk
Teachers and students attitudes for German as modern languages
Valbone Lutfiu
Lärarexamen, 270 hp
Grundskolans senare år Examinator: Magnus Erlandsson 2016-03-18 , Malmö Handledare: Kerstin Hansson
Fakulteten för lärande och samhälle ULV- projektet
3
Förord
Under mitt arbetes gång har jag haft mycket stöd av min handledare Kerstin Hansson och vill tacka henne för hennes goda råd och trevliga diskussioner. Vidare vill jag tacka alla som har hjälpt mig att fullfölja mitt examensarbete alla som ställt upp på intervjuer och samtal och på så sätt gjort detta arbete möjligt.
Jag vill rikta ett stort tack till mina barn för all uppmuntrat och att ni trott på mig. Sist men inte minst vill jag tacka min man för allt stöd, all tilltro och mycket stöd under hela min utbildning.
4
Sammanfattning
Den här uppsatsen handlar om elevers attityder till tyska språket och vad läraren gör för att stimulera elevernas intresse för tyska språket. För att undersöka detta har några elever som läser tyska samt tysklärare intervjuats. Jag valde att intervjua både eftersom det är intressant att få även lärarens syn på just detta.
Studiens syfte är att hitta framgångsfaktorer för att eleverna ska välja tyskan som språkval1.
En kvalitativ intervju har genomförts med elever och språklärare där frågeställningar har gett svar på vad eleverna tycker i årskurs 6- 7 om sina språkval tyska, vilka faktorer påverkar elevers val av moderna språk och hur läraren gör för att eleverna ska bli intresserade av tyska språket.
Resultatet från intervjuare visar att elevernas attityd till tyska språket är positiv när det gäller framtidens yrke eller studier. Exempelvis kan många elever som läser tyska tänka sig att studera eller jobba i tysktalande länder i framtiden. Elevernas inställning till tyska språket är mer positiv än jag förväntade mig. Eleverna som jag har tillfrågat och som läser tyska tycker om sitt språkval. Även de tysklärare som deltog i undersökningen tyckte att tyska är en bra val för elever eftersom att läsa språk ger även extra meritpoäng. En del vill bara ha meritpoängen som man får om man läser moderna språk, säger lärarna och de anser att tyska är lättast att lära sig av tyska, franska och spanska. De som har valt språket själv är oftast intresserade eller har anknytning till tyskan på något sätt. Eftersom det är ett aktivt val som eleven gör själv i samråd med sina föräldrar så är de flesta elever positivt inställda, säger de intervjuade lärare.
Nyckelord: tyska, moderna språk, attityder, språkundervisning, undervisningsmetoder
5
Innehållsförteckning
Förord
Sammanfattning
1 Inledning………1
1.1 Bakgrund………...1
1.2 Syfte………..2 1.3 Frågeställningar………2 1.4 Avgränsningar………...2 1.5 Disposition………3
2 Metod………4
2.1 Val av metod………4 2.2 Kvalitativ metod………..4 2.3 Undersökningsgruppen………....5 2.4 Datainsamlingsmetoder………...5 2.4.1 Urval……….6
2.5 Bearbetning av insamlat material……… 7
2.6 Etiska överväganden………7
2.7 Reliabilitet och validitet………8
3. Teoretiska perspektiv………..9
3.1 Språkundervisningen………..10
3.2 Språkval………11
3.3 Skolans styrdokument……….……...12
6
3.5 Läroplanen, grundskolan……...………...12
3.6 GERS………13
4. Tidigare forskning………...14
5.
Resultat och analys……….16
5.1 Elevintervjuer………..17 5.2 Lärarintervjuer……….19
6 Diskussion……….21
6.1 Slutsats………22 6.2 Vidare forskning………..23
Referenser
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
7
1 Inledning
1.1Bakgrund
Under min erfarenhet i skolan både i mitt hemland och här i Sverige har jag upplevt att det inte är så många elever som väljer tyska som språkval. Jag som tysklärare är intresserad av att få reda på vad elever tycker om språket, hur de upplever tysklektionerna och vad de tycker om själva språkundervisningen. I dag är det mycket viktigt att kunna flera språk för att få tillgång till en ny värld. Ämnesplanen i moderna språk påpekar att undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kultur samt ge dem möjlighet att utveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra (Skolverket, 2011). Elever som väljer språk har större chans att komma in på den utbildning de vill eftersom betygen i moderna språk räknas högre än andra betyg (Skolverket, 2013 s.3). Till exempel under läsåret 2014/15 får de sökande till gymnasiet som fått betyg i moderna språk som språkval räkna med detta betyg som ett 17:e betyg i meritvärdet, utöver de 16 bästa betygen i övrigt, (Skolverket, 2013 s.11). I framtiden kommer man antagligen att behöva kunna fler språk än engelska om man vill få vissa jobb. Till exempel många företag bedriver handel med Tyskland och att kunna tyska språket är och kommer vara viktigt framöver (Skolverket, 2011 s.4). Kursplanen i moderna språk årskurs 6 -9, beskriver fördelarna med att lära sig ett nytt språk:
”det ökar människors möjligheter till att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i ett globaliserat studie- och arbetsliv, det ger nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva.” (Skolverket 2011).
Jag undersöker elevernas attityd till det tyska språket. En anledning till att jag valt att fokusera på just detta är att jag själv är tysklärare och en annan anledning är att tyskan är Europas största språk och efter engelska är det tyska som efterfrågas mest av svenska arbetsgivare (KTH Språk och kommunikation, 2015).
I detta arbete undersöks även elevernas inställning kring tyska som språkval och vad lärarna gör för att uppmuntra eleverna att läsa tyska. I sin bok Språkdidaktik uttrycker Tornberg betydelsen av lärarens roll vid elevers kunskapsutveckling:
”Att ha haft en bra lärare kan för många elever bli av avgörande betydelse. Det kan ha varit en person som med sitt eget stora intresse för sitt ämne och sin förmåga att förmedla entusiasm har påverkat eleverna i deras yrkesinriktning. Det sätt på vilket
8
läraren bemöter sina elever har betydelse för elevernas uppfattning om sig själva. Läraren är således viktig inte bara som kunskapsförmedlare och tusenkonstnär i klassrummet utan också som medmänniska” (Tornberg, 2000 s.9).
Att välja ett nytt språk redan i årskurs 6 är inte så lätt för elever. De behöver någon som kan stödja dem i sitt val. Det är läraren som har en oerhört viktigt roll i detta val.
Tornberg (2000) skriver i boken Språkdidaktik att läraren är en viktig del i elevernas liv. Unga människors behov av vuxna förebilder har belysts och diskuterats i åtskilliga sammanhang. Det sätt på vilket läraren bemöter sina elever påverkar elevernas uppfattning om sig själva (Tornberg, 2000 s.9).
1.2 Syfte
Eftersom språkvalet är en väldigt viktig faktor i min yrke vill jag gärna fördjupa mig i området. Syftet med detta arbete är att undersöka vad elever har för attityd till tyskan som språkval. Med hjälp av de attityder försöker ha svar på varför elever väljer, eller inte väljer tyska.
1.3 Frågeställningar
Frågeställningar som ska belysas:1. Vad tycker eleverna i årskurs 6-9 om att ha valt tyska? 2. Vilka faktorer påverkar elevers val av tyska språket? 3. Hur uppmuntrar läraren eleverna att välja tyska?
1.4 Avgränsningar
Undersökningen är begränsad till att vad elever årskurs 6-9 anser om sitt språkval. Med tanke på att jag är fokuserad på elevernas attityder till sitt språkval samt hur läraren gör för att uppmuntra eleverna till tyska språket, är språkinlärningen hos elever med ett annat modersmål än svenska utelämnat. Det fråga finns i mina intervjufrågor till lärare men jag har inte behandlat i mitt arbete. Jag tyckte att det är ett brett temaområde som kan behandlas i synnerhet.
9
1.5 Disposition
Kapitel 1. Inledning
Här ges en bakgrundsbeskrivning som leder fram till studiens syfte och frågeställningar
Bakgrund
Metod
Här beskrivs arbetsmetod, datainsamling, grupper som ska undersökas samt bearbetning av materialet, etik och reliabilitet och validitet.Kapitel 2. Metod
Teoretiska
perspektiv
Kapitel 3. Teoretiska perspektiv
Här presenterar jag litteratur som jag finner relevant för ämnet som ska undersökas.
Tidigare
forskning
Kapitel 4. Tidigare forskning
Här gick jag genom av tidigare forskning och redogör vad man har forskat om och resultat från andra undersökningar inom området jag undersöker.
Resultat
Kapitel 5. Resultat
I det kapitlet presenteras resultaten av lärar-och elevintervjuerna.
Diskussion
Kapitel 6. Diskussion
Utifrån studiens undersökning , litteratursökning och insamlad material utförs kapitlet. Kapitlet inleds hur eleverna upplever undervisningen i tyska och hur
språklärare tänker kring elevernas val. Därefter presenteras slutsatser och vidare forskning.
10
2. Metod
2.1 Val av metod
För att uppnå syftet ska jag undersöka vilken uppfattning elever har i tyska och sina attityder till att lära sig tyska. För att undersöka detta och få överblick över elevernas attityder till tyska som språkval ska jag använda mig av intervjuer. Undersökningen är kvalitativ, vilket innebär att jag kommer göra intervjuer för att förstå hur informanterna tänker och gör i praktiken. Enligt Patel och Davidson (2003) skall man samla in information från intervjuer, som sedan vägs tillsammans i analysen för att få en så fyllig bild som möjligt. Vidare intervjuas språklärare för att få veta hur de gör en attraktiv undervisning i tyska, för att uppmuntra eleverna till tyska språket. Målet med att intervjua även lärare är att jag vill ge lärare utrymme att dela med av sig sina erfarenheter kring detta. Undersökningsgruppen måste väljas med omsorg utifrån frågan om vem eller vilka som kan ge mest relevant information, (Carlström, 2006 s.121). Detta hjälper till för att få en bra sammanställning av informanternas svar. Min VFU har gett mig möjlighet att få reda på vad eleverna tycker i årskurs 6-7 om sina språkval tyska, vilka faktorer som påverkar elevernas val av moderna språk samt vilka strategier läraren använder i språkundervisningen. Jag har också genomfört några intervjuer som hjälpte mig att få en bild av mina frågor. Jag genomförde en kvalitativ studie i form av en intervju med elever samt med språklärare där frågeställningarna skulle ge svar på vilken syn och erfarenhet några elever har till sitt språkval. Studien kommer att ge fördjupad förståelse av elevers attityd till tyska språket.
Jag hade förväntat mig att fler elever skulle tacka ja till intervju för att få en bredare uppfattning om min undersökning men det blev dock inte så. Jag kunde bara intervjua sex elever eftersom inte alla elever ville delta i intervjun. Det är tyvärr inte många men jag fick ändå tillräckligt material för min undersökning.
2.2 Kvalitativ metod
Undersökningen är baserad på kvalitativ metod. Den kvalitativa metod som valts innebär enligt Patel och Davidson (2003) att frågorna som intervjuaren ställer ger utrymme för intervjupersonen att svara med egna ord. Detta har gjorts genom
11
djupintervjuer2. Syftet med kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper
och beskaffenheten hos något, t. ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen, (Patel och Davidson, 2003). Vidare påpekar Bryman att en kvalitativ metod används för att skapa en djupare förståelse för informanternas åsikter kring ett område, (Bryman, 2011 s.39). Jag har valt en kvalitativ metod därför att jag vill uppnå en bredd överblick av elevernas åsikter. Kvalitativ intervju är viktigast att känna till, eftersom den är primära metoden för att få fram den information man vanligen söker vid examensarbete inom lärarutbildningen (Johansson & Svedner, 2006 s.42).
2.3 Undersökningsgruppen
Eleverna som har intervjuat går på Stenkulaskolan i Malmö. Det är en F-9 skola med 400-500 elever. Tre av eleverna är 13 år och går i 7-an, fyra av eleverna är 15-16 år gammal, och de går i 9-an. Intervjupersonerna valdes av tyskgrupper i årskurs 7 och 9. Jag gjorde detta val eftersom jag vill ha åsikter om tyska språket av de elever som har läst mer än ett år tyska och av elever som har läst tyska under hela skoltiden i grundskolan. Detta tycks ge en bred belysning av vilka attityder elever har till tyskan. Jag vill också få reda på om de tänker fortsätta läsa tyska på gymnasiet.
Lärarna som ställde upp på intervju är lärare med lång erfarenhet inom pedagogik. Lärare 1 är språklärare i grundskolan och har varierad bakgrund. Hon har jobbat många år på Videdalskolan i Malmö, nu jobbar hon på Bladins, grundskola i Malmö.
Lärare 2 är språklärare i en grundskola i Malmö, hon har arbetat som lärare i 11 år och har varit både i åk 4-5 och de senaste åren har hon jobbat i årskurs 6-9 där hon trivs bäst.
Lärare 3 är språklärare i en grundskola i Helsingborg och lärare 4, är språklärare i en privat grundskola i Malmö, läraren har jobbat 9 år inom skolan.
2.4 Datainsamlingsmetoder
När intervjupersonen kontaktades fick de information om studies syfte samt vad frågorna handlar om. Läraren och elever informerades om hur intervjun var tänkt att
2 Djupintervju är en metod som använd när man vill gå djupare i ämnet som ska undersökas. Detta görs vid
12
genomföras. Deltagarna fick information om vilka frågor som skulle ställas, dessutom fick de veta att samtalet spelas in efter att fått samtycke av föräldrar. När man genomför kvalitativa intervjuer bör man helst spela in dessa på band digitalt (Johansson & Svedner, 2006). Intervjuplaneringen bör bygga på en förutsättningslös inställning både till den som ska intervjuas och till de resultat som kommer fram (Carlström, 2006 s.191). Frågorna byggdes på så sätt att få så mycket material som möjligt. Frågorna var öppna och handlade om språkundervisningen samt elevernas attityd till tyska som språkval. Den som blev intervjuad var fri att svara på frågorna i lugn och ro utan yttre påverkan3.
När frågorna4 formulerades gjorde jag det tydligt för den som blir intervjuad och vilket ämne som skulle undersökas. Det var upp till informanten hur de ville svara på frågorna, om de ville svara på frågorna skriftligt eller spela in samtalet. Under min intervju har jag också gjort anteckningar eftersom min intervjuare började prata spontant efter själva intervjun, något som jag tycker tillför intervjuns analys. Jag ställde följdfrågor under intervjun för att vara säker på att jag hade uppfattat rätt. Jag undvik ”varför?” frågor som kan göra informanten att känna obehag. Enligt Johansson & Svedner exempel på bra följdfrågor är ”När?”, ”Var?”, ”Hur?”, ”Ge exempel?” där man ber den informanten att förtydliga eller utveckla något som intervjuare inte riktigt förstått (Johansson & Svedner, 2006). Intervjuarna spelades in med hjälp av mobiltelefon.
2.4.1 Urval
Min undersökning omfattar sex elever och fyra språklärare på tre olika grundskolor. Jag valde att intervjua elever där jag gjorde min VFU. Den är en F-9 skola med cirka 500 elever i Malmö.
Urvalskriterier är att välja elever som läser tyska och lärare som har arbetat många år inom grundskolan, vilket jag menar ger mycket information i min undersökning. Utvalda lärare har lång erfarenhet i grundskolan och är språklärare i tyska och engelska.
3 För bästa resultat försökte jag hitta en passande tid, plats och miljö så att intervjun inte skulle störas.
13
Intervjufrågorna utformas för att få en så bra bild som möjligt när det gäller elevernas och lärarens syn på vad elever tycker om sitt tyska språkval och vad gör lärare för att uppmuntra elever för att läsa tyska. Frågorna är öppna och besvarar mina frågor om elevernas intresse av tyska som språkval. Efter intervjuinsamling har ljudspelningen transkriberats för att kunna jämföra och analysera intervjuerna.
2.5 Bearbetning av insamlat material
För att bearbeta det insamlade material lyssnade jag igenom intervjun och skrev därefter ord för ord för att sedan läsa den flera gånger och då leta efter återkommande teman. Enligt Patel och Davidson (2003) är slutbearbetningen något man måste läsa på nytt och ofta hela textmaterialet som regel flera gånger. Därefter sortera bort det som inte är relevant för den här undersökningen. Bryman (2011) menar att intervjuaren kommer ihåg samtalet med informanterna på ett bättre sätt när intervjuaren transkriberar materialet. All intervju material bearbetas och sammanfattas för att få en bra överblick av elevernas och lärarnas svar. Materialet struktureras så att det presenterar så enkelt som möjligt.
2.6 Etiska överväganden
Under min VFU i september år 2015 meddelade jag eleverna om studiens syfte och frågade om de ville bli intervjuade. Det är ett krav enligt Vetenskapsrådet (2002) att forskningspersonen skall informeras om den övergripande planen för forskningen; syftet med forskningen, de metoder som kommer att användas, de följder och risker som forskningen kan medföra, att deltagande i forskningen är frivilligt och att forskningspersonen har rätt att när som helst avbryta sin medverkan.
För att spela in samtalet med eleverna hade jag fått tillåtelse av föräldrar. Intervjupersonen fick ett informationsbrev5 med studiens syfte som var riktade till vårdnadshavarna. Läraren som skulle intervjuas fick också ett informationsbrev. Jag skickade brev6 till rektorn och de tillfrågade lärarna. Läraren och elever som skulle intervjuas fick reda på frågeställningar inför intervjun, för att de skulle få en bild om
5 Se bilaga 1 6 Se bilaga 2
14
vad intervjun skulle handla om. Dessutom berättade jag för informanten att intervjun skulle spelas in och förklarade för dem att ljudfilerna kommer att raderas så fort jag transkriberat innehållet. Jag har angett inte skolans namn, elevernas och lärarens namn i min undersökning för att försäkra respondenternas anonymitet, (Vetenskapsrådet, 2002).
2.7 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet försökte uppnå genom intervjuer där intervjufrågorna används som
mätinstrument. Jag ställde samma frågor till alla informanterna vilken innebär att varje respondenters svar på respektive fråga bildar en överenstämmelser med varandra. En mätning måste vara så noggrann som möjligt. Enligt Calströms reliabilitets
beräkningar görs det för att kontrollera i hur hög grad ett mätinstrument är påverkat av olika ovidkommande tillfälligheter (Calströms, 2006 s.135). Jag själv påverkade inte informantens svar genom till exempel att försöka styra deras svar.
Validitet handlar om att veta vad vi undersöker, undersöker vi det som vi ska undersökas, (Patel & Davidsson 2003). Min undersökning grundar sig på min informantens upplevelse och åsikter. Deras svar kan påverkas av olika faktorer. Det kan vara exempelvis att det informanterna säger och det de upplever inte helt stämmer med deras svar. Det kan vara att de har svart att uttrycka sig på grund av olika faktorer som exempelvis elever är rädda för vad läraren tycker om deras åsikter. Det kan ske att intervjuaren kan missa en viktig information eller på grund av olika faktorer tvekar säga något. Att göra en undersökning med människor handlar om upplevelser, kunskap, känslor (Patel &Davidsson, 2003).
15
3. Teoretiska perspektiv
I boken Språkdidaktik skriver Ellis att det finns två möjliga synsätt på förhållandet mellan individuella skillnader och språkinlärning. Ellis påpekar hur olika faktorer i undervisningen kan bidra till att göra undervisningen mer begriplig för eleven (Tornberg, 2000 s.18). Tornberg försöker beskriva det som man har försökt att klarlägga med hjälp av olika tekniker, t.ex. intervjuer, diskussionsanalys, observationer av elev beteenden och introspektion försöker man upptäcka vad som sker i ett klassrum där språkundervisning pågår. Vad händer mellan läraren och eleverna och mellan eleverna själva? Hur behandlar läraren elevernas språkfel? På vilket sätt talar läraren med eleverna? Hur påverkar undervisningen elevernas språkkunskaper? Strategiforskningen har bidragit med viktig kunskap bl.a. när det gäller att förstå förhållandet mellan undervisning och inlärning, mellan det som läraren tror att hen förmedlar och det som eleven själva verket uppfattar (Tornberg, 2000 s.20). När eleverna blir medvetna om hur var och en av dem lär sig på bästa sätt och de själva får ta ett ökat ansvar för sin inlärning kommer naturligtvis många olika metoder, både för undervisningen och inlärning, att användas samtidigt (Tornberg,2000 s.25).
Även STRIMS7 skriver om elevers attityd till språkinlärning (Malmberg, P. m. fl. 2000 s.28). Utifrån det enkätmaterial som STRIMS hämtat in från de fyra språken menar att det är värdefullt om eleverna visar upp en positiv attityd till de länder och det folk vars språk de studerar. Vidare bör elevernas uppfattning att de kommer att ha framtida nytta av det språk de läser kunna lägga en god grund för deras arbete med språket.
Den internationella forskning har fokuserats på elevernas motivation och deras attityd till inlärning av ett främmande språk visar att såväl deras motivation som deras attityder påverkas av en rad faktorer. Några av eleverna med tyska som B- språk är intresserade av språk och motiverade men de säger också att de saknar studietekniks träning (Malmberg m fl.,2000 s.28).
Ulla Håkanson skriver i Språkboken att läraren måste förstå vad eleverna förstår (Håkansson, U, 2001 s.60). Först då skriver hon vidare kan läraren finna vägar för att hjälpa dem. Läraren ska lyssna på eleverna, ge dem tid att fundera och bemöta dem där de är. Jag tycker att detta hjälper eleverna att gilla språket och ha mer lust att lära sig.
16
Jag finner det är viktigt och intressant med de texter som Ulla Håkanson tar upp, hon skriver att eleverna måste alltid ha klart för sig vilken uppgift de har. För att elever ska kunna ta eget ansvar för sin inlärning, skriver vidare Ulla Håkanson måste vi ge dem redskap, de hjälpmedel de behöver för att ta detta ansvar.
Även Ulla Britta Persson i Språklärarboken ger många förslag på varierande muntliga och skriftliga arbetssätt under lektionerna, till exempel hur man inleder och avslutar lektionen, vad som påverkar klimatet i lektionssalen. I boken anger hon ordfält med gloslistor på flera moderna språk och även förslag på specifika övningar, en del med färdigt material att använda i klassrummet (Persson, U 2008).
3.1 Språkundervisningen
Jörgen Tholin skriver i Språkboken om sina personliga erfarenheter och reflektioner kring hur språkundervisningen kan organiseras så att eleverna tar ett större ansvar för sin inlärning (Håkansson, U, 2001 s.216). Vidare skriver Tholin:
”I mitt klassrum bestämmer vi mycket tidigt olika ramar´ för undervisningen, t.ex. hur elevernas planering ska gå till, hur de ska dokumentera sitt arbete i form av dagböcker och portfölj, hur redovisning och utvärdering ska ske samt regler och hemuppgifter”.
Europeiskt språkcenter 8 erbjuder stöd för språklärare, idéer och metoder för undervisning. Lärare som vill bli bättre på att undervisa språk kan ha nytta av Europeiskt språkcenter. Språkcentret inom Europarådet arbetar för bättre kvalitet och nyskapande i språkundervisning (Skolverket,2011). Enligt styrdokumenten bör läraren ge eleverna möjlighet att få prova olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, samtidigt som man kan förbereda elevernas delaktighet med medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle (Lgy11, 2011).
I boken Språkdidaktik (2000) skriver Roger Säljö, som bl. a. hänvisar i en studie av Stephen Woolgar Laboratory life (1979), som således utgår från att kunskap konstrueras eller skapas mellan människor, i social interaktion kommer de språkfunktioner att användas i lika stor utsträckning av läraren som av eleverna. Även eleverna kommer då att initiera, organisera, instruera, förmedla, diskutera, föreslå, påstå, avbryta och ställa
17
frågor och medan de gör detta med fokus inställt på det problem som skall lösas, ligger kontrollen över både innehållet, förloppet och resultatet hos dem, skriver Säljö i boken Språkdidaktik, (Tornberg, 2000 s.136).
Det allmänna rådet9 beskriver hur lärare bör vid planeringen av undervisningen utgå från elevgruppens intressen, erfarenheter och föreställningar kring det som undervisningen ska behandla så att eleverna får ett reellt inflytande över undervisningen, samt samordna planeringen av undervisningen med andra lärare så att arbetsbelastningen blir rimlig för eleverna (Skolverket, 2011 s.6). Läraren behöver även utgå från läroplanen och ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Detta genomförs genom att läraren tillsammans med eleverna väljer att arbeta med olika delar från det centrala innehållet i undervisningen och att innehållet utöver det som angivet i kursplanen bör vara aktuellt att ta med i planeringen (Skolverket, 2011 s.12).
3.2 Språkval
Lagar och förordningar kring språkval i grundskolan
Enligt Skollagen (2010:800) ska undervisningen i grundskolan omfatta 16 ämnen och därutöver ska det även finnas språkval, samt erbjudas modersmåls undervisning. Angående ämnet språkval säger skolförordningen (2011 s.185) följande:
Eleverna får information om språkval redan i årskurs 5 eller 6. Dags för språkval är en informationsbroschyr som delas ut av skolverket. Skolverkets information är extra stöd som ska delas ut till elever och vårdnadshavare inför språkvalet i grundskolan. Under rubriken Meritvärden står att språkvalet kan påverka elevens möjligheter till utbildning långt fram i livet. Det är därför viktigt att även vårdnadshavare får denna information. Elever i denna ålder kan ha svårt att inse konsekvenserna av språkvalet på så lång sikt (Skolverket, 2013 s.1).
9 Allmänna råd är rekommendationer till hur skolor och förskolor ska tillämpa förordningar och föreskrifter
18
3.3 Skolans Styrdokument
Enligt styrdokumenten bör läraren utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan. Läraren bör svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad (Lgy11, s.15).
3.4 Skollagen
Det står i skollagen att förutom alla ämnen som omfattar undervisningen i grundskolan ska det som ämnen finnas även språkval. Skollagen innehåller övergripande regler om elevers lärande. Alle elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (SFS, 2010:800).
3.5 Läroplanen, grundskolan
Skolverket presenterade läroplanen Lgr 11, som beskriver undervisningen i moderna språk en främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Kunskaper i flera språk ökar också individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie och arbetsliv (Lgr11 s. 57).
Undervisningen i moderna språk ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå̊ talat och skrivet språk, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till (Lgr 11 s.57). Tillsammans med kunskaper i målspråket bidrar det även till kunskap om omvärlden och kultur i vid bemärkelse inom områden där språket används, till nya perspektiv. Ett
19
syfte med undervisningen i moderna språk är också att skapa insikt om nyttan av språkkunskaper (Skolverket, 2011).
Vi lever i en allt mer globaliserad värld, olika språk omger oss i vardagen och används inom i stort sett alla områden: privat, i samhället, i olika medier, i arbetslivet och i studiemiljöer nationellt och internationellt. Flera internationella rapporter pekar på behovet av bättre språkkunskaper inom EU för att öka den internationella konkurrenskraften och därmed den ekonomiska tillväxten. Det är därför angeläget för skolan att skapa motivation för svenska elever att studera språk (Skolverket, 2011). Kursplanen innehåller beskrivningar av hur elever har med sig kunskaper i språk från omvärlden utanför skolan: från familjen, övrig omvärld, erfarenheter, intressen och Internet. Mängden information som finns tillgänglig via olika medier är enorm, och möjligheterna att hitta intresseväckande och samtidigt språkligt och kognitivt utmanade material är mycket goda. Forskningen betonar att om eleverna ska kunna tillägna sig ett språk effektivt, är det viktigt att de får möta språket i sammanhang som är begripligt och intresseväckande för dem (Skolverket, 2011 s.10).
3.6 GERS
10Även GERS (2009) presenterar två referensramar som utarbetas med två huvudsakliga mål i sikte: Att uppmana alla som är aktiva inom språkområdet, däribland språkinlärarna själva, att fundera över bland annat följande frågor:
Vad gör vi egentligen när vi talar med (eller skriver till) varandra? Vad är det som gör det möjligt för oss att agera på det här sättet? Hur mycket måste vi lära oss när vi försöker använda ett nytt språk?
Hur sätter vi upp våra mål och bedömer våra framsteg på vägen från total okunnighet till att faktiskt behärska språket?
Hur går det till när man lär sig ett språk?
Vad kan vi göra för att hjälpa oss själva och andra att lära sig ett språk bättre?
Att göra det lättare för dem som är praktiskt verksamma på området att tala om för varandra och sin ”kundkrets” vad de vill hjälpa inlärarna att uppnå , och hur de går till väga för att göra det, står det i GERS (2009 s.3).
20
4 Tidigare forskning
I sin tyska C-uppsats11 Macht Deutsch Spaß? Eine Untersuchung der Attitüden zur deutschen Sprache unter Deutschschülern in einer schwedischen Schule har Helena Norlin (2007) undersökt vilka inställning studenter i svenska skolan har till tyska som språkval. Resultatet av Norlins studie visar att det är svårt att avgöra om tyska är populärt i skolan, eftersom det ser så olika ut på samma skola i tre grupper. Men jag tror att den positiva attityden är starkare, eftersom 67% av studenterna tycker att de har glädje av tyska språk och 61% av dem skulle välja tyska igen, skriver Norlin.
I sin artikel konstaterar Sanna Camitz att som lärare måste man visa att ämnet är roligt och lustfyllt.
”Jag vill bli en sådan som stimulerar eleverna att våga prata först och främst, då kommer de själva känna behovet av grammatiken efterhand. Jag vill också visa dem att det finns en mening med språket, att de har nytta av det,” (Camitz, 2005 s.9).
Språkintresset har minskat katastrofalt inom alla utbildningsformer och nu måste något radikalt göras, skriver hon. Då kan man väl tänka sig att det sjunkande intresset för tyska och franska är ett tecken i tiden. I det svenska mångkulturella samhället och i en alltmer globaliserad värld kanske studenterna helt enkelt tycker andra språk är viktigare? Carmitz i sin artikel hävdar Kindbergs Intresse att stimulera ungdomar att läsa tyska.
”Malin Kinberg är en av det som vill stimulera ungdomar att läsa tyska. Hon är blivande tysklärare och läser sin sista termin vid Lärarutbildningen vid Malmö högskola. Malin Kinbergs studie handlar om tyskundervisningen på grundskolan/gymnasieskolan men resultatet är relevant när det gäller elevernas attityd till tyska språket” (Carmitz, 2005).
De intervjuade elever i sin undersökning tycks vara nöjda med hur språkundervisningen ser ut
i dag men ingen av eleverna uttrycker någon stor glädje eller entusiasm. Hon belyser att läraren bör fundera kring vilken typ av läxor man ger till eleverna.
11 Examensarbete på grundnivå, kallas även C-uppsats, är ett självständigt, utredande forskningsarbete på
21
Maryam Marbzan undersökte i sitt examensarbete vilka strategier gymnasieelever använder sig av för att lära sig ett modernt språk och vilka delmoment av språkinlärningen de tycker är svåra respektive lätta när de läser ett språk (Marbzan, 2014 s.16). Resultatet av Marzbans studie visar att gymnasieelevernas inlärningsstrategier är generellt detsamma, trots att strategierna är individuellt baserade, har de flesta elever många gemensamma nämnare. Språkinlärning kräver dessutom undervisningsvariation och språkligt inflöde för att framhäva gymnasieelevernas olika inlärningsstrategier.
Eleverna i en studie av Andreas Lund tror att engelska är ett språk som de verkligen behöver, men att inget annat modernt språk är nödvändigt (Lund, 2003 s.12). Många av eleverna i Lunds studie säger dock att det skulle vara kul att kunna också ett annat främmande språk.
22
5 Resultat och analys
I detta kapitel redovisas resultatet av vad som kommit fram vid intervjuare med eleverna och språklärarna.
Resultatet av min undersökning visade att den viktigaste framgångsfaktorn när det gäller att välja ett språk är att attraheraelever till språket och motivera dem till att välja tyska språk. Tyska språket är bra att kunna säger eleverna, eftersom det skapar goda förutsättningar för oss på arbetsmarknaden. Det finns flera turister som kommer från Tyskland för att besöka Sverige. Det är bra att kunna språket och söka sommarjobb till exempel inom service och turistnäringen. En av faktorerna som sammanställer Skehan undervisningen (antal elever i klassen, läroböcker, metod, tydlighet, struktur, mål, rytm, individualisering, resurser, lärarens respons), (Skehan, 1989 s.120). Som lärare måste man visa att ämnet tyska är roligt och lustfyllt. En viktig faktor är skolans information om språkvalet i grundskolan årskurs 5 eller 6 , beroende på skolans organisation (Skolverket, 2011). Informationen ska nå elever och föräldrar så att de får reda på vilket språk skolan erbjuder, vilka fördelar elever har med att välja ett språk samt meritpoängen för moderna språk vid antagning till gymnasiet etc. (Skolverket, 2011). I en avhandling av Marx Åberg, Lesefreude und Lernerorientierung (Åberg, M, 2010 s.3) undersöks en lärares ställningstaganden när hon väljer att läsa en ungdomsroman med sin grupp som läser tyska första året på gymnasiet. Ett centralt undervisningsmål är att eleverna ska ha glädje i läsningen, en glädje som ska hjälpa dem att hitta motivation för tysk litteratur och för tyska språket i sig. Jag har funnit det relevant i hennes studie med den positiva läsupplevelsen, undervisningsplaneringen och en konkretisering av undervisningsmålet som är nödvändig för att höja elevernas motivation för språket.
Resultatet av undersökningen är även relevant för mitt framtida yrke som lärare i moderna språk tyska, för att den ger mig insikt i elevernas inlärningsstrategier. Det här leder till att jag som språklärare ska lära ut och stödja mina framtida elever att använda sig av olika strategier vid läs-, hör- och skrivövningar. Tornberg påpekar att denna syn på vad som sker när vi lyssnar och förstår eller läser och förstår brukar kallas the bottom up approach och innebär att vår förståelse avgörs av hur vi kodar av ljud- eller bokstavskombinationer (Tornberg, 2000 s.75). Förhoppningsvis kan undervisningen bli mer givande för eleverna. I min undersökning verkar lärarens roll ha betydelse i
23
elevernas språkval eftersom eleverna blir intresserade av tyskundervisningen när de ska välja ett språk. En av intervjuade elever menar att ” hur läraren planerar lektioner och variationen i undervisningen handlar en stor roll för mig, jag gillar en kreativ undervisning, det är jobbigt när vi läser hela tiden från boken”, säger eleven.
”Hur genomtänkt en kursplan än är, hur engagerande ett läromedel än är skrivet och hur pedagogiskt skickligt en lärare presenterar sin undervisning, så är det alltid inom individen, d.v.s. inläraren, eleven själv, som tolkningen, bearbetningen och inlärningen sker”. skriver Ellis i språkboken (2000 s.13).
Tornberg presenterar vidare med hjälp av Vygotosky undervisningens meningsfullhet och det sociokulturella perspektivet på lärande. Enligt Vygotosky klarar barnet med lärarens hjälp eller med hjälp av någon som kan mer att lösa problem och förstå samband som det inte skulle ha gjort på egen hand (Tornberg, 2000 s.13).
Det kan var så att min urval påverkar resultatet eftersom jag valde att intervjua elever som läser tyska och tysklärare. Detta kan bero på att resultatet har blivit mer positiv än jag trodde i början av mitt undersökning.
5.1 Elevintervjuer
När det gäller elevernas tyska som språkval så tycker elever att de har nytta av det. Om man frågar eleven Varför valde du tyska som språkval? svarade de att de tänker plugga i ett tysktalande land, resa dit där tyska pratas med familjen eller kanske jobba där i framtiden:
”Jag valde att läsa tyska eftersom jag tycker har nytta av det t.ex om man vill flytta till ett annat land så går det lättare om man kan i språket. Att läsa tyska som språk är väldigt bra val, tycker jag. (Elev1)
Elevernas uppfattning att de kommer att ha framtida nytta av det språk de läser kan lägga en god grund för deras engagerade arbete med språket (Malmberg m. fl., 2000 s.30).
En elev valde tyska för att det är lättare att få ett högt betyg i tyska än i de andra språken eftersom tyskan och svenskan är besläktade med varandra och hen var intresserad av tyska språket medan elev 5 åker genom Tyskland varje år och han tycker att det är viktig att kunna språket. Elevernas svar visar att de är intresserade att kunna språket de har valt för att tala och använda det i framtiden. Även STRIMS elever anser att det
24
viktigaste när man lär sig ett språk, är att kunna prata och förstå (Malmberg m. fl., 2000 s.15). Därefter identifierade jag vilka faktorer som påverkar eleverna till språkval. De flesta svarade att de ville läsa tyska eftersom de tycker om att resa till Tyskland, ”…..det första är att vi åker varje år med bilen genom Tyskland”,…..mest kul med tyskan är när jag förstår lite tyska när jag och min familj åker i de tysktalande länder”,……jag skulle vilja lära mig tyska för att jag kan resa dit och klara mig själv i olika situationer”.
I frågan Vad tycker du om ditt språkval? Alla elever svarade att de tycker om språket de har själva valt och ser fram emot att lära sig språket och ha nytta av det. ”Jag har valt ett bra språk, tyskan är lätt det är närmare svenskan än de andra språk som till exempel spanska, vi har grammatiken som är ganska svår annars det är mycket bra”.(Elev 2) Fast elever tycker att det är roligt att läsa tyska som språk, de är medvetna om deras svårigheter med språket.” Det är ett bra språk men grammatiken är så konstig. Själva språket låter nästan samma som svenska”.(Elev 5)
Boken ”I huvudet på en elev” presenterar den språkpedagogiska forskningen, STRIMS- projektet som jag fann mest relevant när det gäller elevernas tankar om tyska språket, anser att ingen inlärning är utan ett viss grad av medvetenhet. Till denna medvetenhet hör bl.a. att den som lär sig ett främmande språk bör ha någon form av insikt om detta främmande språkets grammatiska struktur (Malmberg m. fl., 2000 s.40). När jag frågade elever om de är nöjda med språkundervisningen i tyska, svarade de att undervisningen i tyska utgår utifrån läroboken. De flesta upplever att tyskundervisningen fungerar bra ”Ja, tyskundervisningen fungerar väldigt bra, vi har roligt. Det är positivt och roligt”.(Elev1)
Utifrån elevintervjuer är resultatet att för eleverna är grammatiken det svåraste i det tyska språket. De flesta av mina intervjuelever svarade att grammatiken är svårast i tyskundervisningen.
”Tyskan dras med ett gammalt vanrykte, det var så viktigt med det grammatiska jämt. Själv tyckte jag inte tyska var så kul på högstadiet, men på gymnasiet fick jag en bra och entusiasmerande lärare, det gjorde hela skillnaden. Plötsligt blev tyska roligt”. säger Malin Kinberg i en artikel av Sanna Carmitz (2005 s.9).
Även de flesta STRIMS elever svarade att det är lättare i tyska att lära sig ord än att lära sig grammatik: “Wörter zu lernen finde ich leicht und grammatische Regeln schwierig” (Malmberg m. fl., 2000 s.21).
25
5.2 Lärarintervjuer
Det finns flera faktorer som påverkar elevens språkinlärning positivt. Språkläraren har en viktig roll att stärka motivation och en positiv inställning till språket. Ellis nämner i språkboken (2000 s.17) flera faktorer när det gäller elevernas synsätt till språkinlärning. Bland annat skriver Ellis att eleverna kan anpassa sig socialt till inlärningssituationen så att rädsla och hämningar inte utvecklas. En intervjuad lärare anser att de sista två åren har elevernas inställning ändrats till tyskan. De har förstått hur mycket ekonomisk makt tyskarna har i Europa och detta påverkar dem i sitt språkval, tycker hon. Enligt Lärare 2 anser eleverna att tyska är lättast att lära sig jämfört med spanska eller franska. Det finns lärare i min undersökning som påpekade hur svårt det är att motivera eleverna att läsa tyska eller ett annat språk än engelska eftersom eleverna tycker att det är onödigt att satsa på ett extra språk. Det påpekar också Carmitz i sin artikel Taktikval slår ut språken (2005 s.5), att ungdomar inte längre ids läsa något så jobbigt som språk, de tycks dessutom ha en övertro på att det räcker med att kunna engelska i denna alltmer amerikaniserade och anglifierade värld. Då kan man väl tänka sig, skriver Carmitz vidare att det sjunkande intresset för tyska och franska är ett tecken i tiden. I det svenska mångkulturella samhället och i en alltmer globaliserad värld kanske studenterna helt enkelt tycker andra språk är viktigare, säger hon.
På frågan Vilka argument använder du för att övertyga eleverna att läsa tyska som språkval? svarade lärarna att det lönar sig att läsa tyska som språk eftersom det är största språket efter engelskan i Europa, bra merit att kunna tyska vid framtida jobb, Tyskland har en stor ekonomisk samt politiskt makt, närheten till Tyskland, fotbollsnation och eftersom tyskan och svenskan är släkt med varandra är det ett språk du lär dig snabbare och du lär dig förhoppningsvis lättare och mer, säger Lärare 1. Lärare 2 tycker att tyskan är mer lik svenskan så därför går det lättare att lära sig språket eftersom det handlar om anknytningen till svenskan, de kommer från samma språkfamilj, har liknande ord och grammatik.
På frågan Är eleverna nöjda med språkundervisningen? svarar språklärarna att de flesta elever är nöjda. De tycker att elever mest vill kommunicera och komma i kontakt med språket.
”Varierar givetvis men överlag så tror jag att eleverna tycker att språkundervisningen är varierande och lagom utmanade. Eleverna kan i ett tidigt
26
stadie kommunicera och de flesta kommer kontakt med språket i ett tysktalande land under sin tid de lär sig språket”. ( Lärare1)
Det är viktigt att läraren hela tiden talar så mycket tyska som möjligt i klassrummet, säger de intervjuade lärarna. Eleverna vill förstå och kunna svara och inser att de lär sig genom att lyssna.
”Ja, Tror det”, svarar på samma fråga andra lärare. ”De gillar mest de muntliga övningarna och när grammatiken blir lite svårare i åk 9 är det en del som inte orkar hänga med”. (Lärare2)
Undervisningen i moderna språk tyngs av gammal tradition. Det var inte så länge sedan som franskan och tyskan var gymnasieförberedande ämnen. Mot denna bakgrund är det intressant att analysera kursplanerna för moderna språk år 2000. Vilken elevsyn och språksyn förmedlar de? Hur förväntas vi lärare arbeta och vilka krav kan vi ställa på elevernas språkförmåga? (Håkansson, U, 2000).
Ett exempel ur STRIMS- studien av tyska elever visar hur en elev försöker se olika inslag på TV om de tyskspråkiga länderna och de program på tyska som finns. Vi bör också tänka på att vara kreativa i undervisningen och använda olika läromedel. Likaså att använda oss av digitala verktyg så som appar etc. (Malmberg m. fl., 2000 s.29).
27
6 Diskussion
Frågeställningar som presenterades i första kapitel av denna uppsats:
1. Vad tycker eleverna i årskurs 6-9 om att ha valt tyska? 2. Vilka faktorer påverkar elevers val av tyska språket? 3. Hur uppmuntrar läraren eleverna att välja tyska?
Undersökningen ger en tydlig bild när det gäller elevernas och lärarnas syn på tyska som språkval. Att i framtiden besöka ett tysktalande land, kunna prata tyska inför framtidens jobb är de vanligaste svaren av de intervjuade elever. Helena Norlin i sitt arbete ”Macht deutsch Spass?” (2007 s.4) presenterar i korthet en undersökning av Andreas Lund. Även de ger samma svar att det viktigaste med att lära sig ett språk är framtidens yrkesliv och studier. ”In der Untersuchung von Andreas Lund findet man auch, dass die Schüler Sprachkenntnisse als wichtig auch für Arbeit oder Studien im Ausland halten” (Lund, 2003 s.14).
När man läser ett språk förutom engelska har eleverna stor nytta av språket i framtiden när det gäller yrkesval, det är en möjlighet när man söker jobb.
Mitt största intresse är att få reda på elevernas inställning till tyska språket och vad de tycker om sitt val. På den första frågan ”Varför valde du att läsa tyska språk?” anser jag att eleverna är intresserade av språket eftersom de har nytta av det. Några elever verkade behöva mer information om varför de skulle välja tyska. Läraren bör börja med grundläggande information om tyska språket och presentera några anledningar som ska motivera eleverna att börja läsa tyska (Skolinspektionens rapport 2010:15). En tysklärare på Malmö högskola Malin Kinberg skriver i sitt examensarbete Ordinlärning i tyskundervisningen utifrån olika inlärningsstilar,(2005) att det finns flera elever som inte väljer tyska på grund av grammatiken. Utifrån elevernas svar på frågan Vad tycker du är svårast för dig i tyska språket? var det grammatiken som är svårast. Samma resultat visade studien av elever som deltog i STRIMS projekt på frågan Vad tycker du är svårt när du lär dig språk? Det klart dominerade svaret på samtliga språk12 är att grammatik är svårt (Malmberg, 2000 s.16). I boken ”I huvudet på en elev” i kapitel 3
12
28
står det om elevernas språk medvetenhet. Då hävdar Ellis att medvetenhet hör bl. a. att den som lär sig ett främmande språk bör ha någon form av insikt om detta främmande språks grammatiska struktur (Malmberg, 2000 s.40). Grammatiken ligger således till grund för all språkligverksamhet, står i språkboken. Att lära sig använda språkets formella regler hör ihop (Tornberg, 2000 s.101).
Lärarna i min studie anser också att det viktigaste delen i undervisningen är att eleverna ska utveckla förmågan att kommunicera och ha tilltro till sig själv när de använder språket. På min fråga till lärare Vad gör en språklektion rolig? Var nästan alla svar att eleverna vågar prata och använda språket.
Lärare bör uppmuntras att försöka ta reda på hur elevernas intresse kan se ut. Detta kan ske med hjälp av olika aktiviteter. Ellis i språkboken (2000 s.18) påpekar att människor lär sig saker på många olika sätt, men för den enskilde finns det vissa specifika förhållanden som främjar lärande. Det finns två möjliga synsätt på förhållandet mellan individuella skillnader och exempelvis språkinlärning. Båda är slutsatser av den mycket omfattande men fortfarande ofullständiga forskningen om hur individuella faktorer som ålder, språkbegåvning, motivation, inlärningsstil och strategier påverkar inlärningen av ett främmande språk, (Tornberg, 2000 s.18). Ett centralt undervisningsmål är att eleverna ska ha glädje i läsningen, en glädje som ska hjälpa dem att hitta motivation för tysk litteratur och för tyska språket i sig, skriver Marx Åberg i sin artikel Fokus på språk (2014 s.9).
6.1 Slutsats
I min undersökning har jag kommit fram till att elevernas attityd är positiv. Det är värdefullt om eleverna visar upp en positiv attityd till de länder och det folk vars språk de ska studera (Malmberg m. fl., 2000 s.30). Jag finner framförallt att de är nöjda med sitt språkval tyska. Elevernas utsagor i min undersökning är mycket intressanta, tycker jag. Resultatet visar att elevernas intresse med sitt språkval är att använda språket i framtidens yrkesliv och studier, eleverna tror att de kanske kommer att bo där eller när de åker till Tyskland så kan de klara sig själva. Eleverna är nöjda med språkundervisningen men de tycker att det är svårt med tysk grammatik. Jag har även undersökt hur språklärare arbetar i denna riktning, vad de gör för att motivera eleverna till språket som de undervisar. Lärarens förmåga att skapa en förtroendefull och varm
29
atmosfär i klassrummet har mycket stor betydelse. För mig var det viktigt att ha elevernas och lärarnas syn i detta sammanhang där resultatet visar likheter i svaret jag fått av både elever och lärarna. Precis som eleverna svarade också lärarna, att elever väljer tyska eftersom de vill kunna använda språket när de reser i tyskspråkliga länder i framtiden. Grammatik är svårast i tyska svarade också båda informantagrupperna. Undersökningen visar att anledningen varför elever inte väljer tyska är att grammatiken blir svårare särskilt i åk 9 är det en del elever som inte orkar hänga med. Många intervjuade elever ser ju en stor likhet mellan Sverige och Tyskland så de upplever nog inte att de lär sig så mycket nytt.
Lärarna i undersökningen menar att tyska språket är ett bra val för att tyska har anknytning till svenska språket, båda språken kommer från samma språkfamilj och har liknande ord och grammatik. Tyska språket är ett bra val för framtiden om de vill bli ekonomer, möjligheten att vara med om utbyte i gymnasiet, att det går lätt att lära sig ord och enkla fraser som kan användas i Tyskland tex vid beställning av mat osv.
6.2 Vidare forskning
Utifrån det som kommit fram av min undersökning tycker jag att det vore intressant och relevant att undersöka som har valt ett annat språk än tyska som språkval. Jag tycker att det skulle ge en bredare insyn i ämnet tyska. Det vore intressant att se hur upplever elever som läser ett annat språk än tyska i skillnad med elever som läser tyska. Som metod skulle man användas av gruppintervjuer med elever som läser spanska, franska och tyska då elever i samspel med varandra får chansen att prata om sina tankar om tyska som språkval.
30
Referenser
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö, Liber.
Carlström, I. & Carlström- Hagman, L. (2006) Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Camitz, S, (2005) Taktikval slår ut språken, AB Holmbergs, Malmö. Håkansson, U (2001) Språkboken db grafiska, Örebro.
Johansson, Bo & Svedner, (2006) Examensarbetet i Lärarutbildningen, X-O Graf Tryckeri AB, Uppsala.
Kinberg, O, (2005), Ordinlärning i tyskundervisningen utifrån olika inlärningsstilar. Examensarbete, Malmö Högskola
KTH och kommunikation,(2015). Publicerat 2015-11-13. Hämtad från
http://www.kth.se/cas
Lund (2003) “Massicifacion of the Intongible” , doktorsavhandling, Umeå University, Umeå.
Malmberg, U. m. fl. (2000), I huvudet på en elev. Projektet STRIMS: Strategier vid inlärning av moderna språk. Eskilstuna: Bonnier Utbildning.
Marbzan, M, (2014) Vilka strategier använder gymnasieeleverna när de lär sig ett modernt språk? Examensarbete, Malmö Högskola
Åberg, M, (2010), Lesefreude und Lernerorientierung. Eine Undersuchung von Lehrerentscheidungen beim Lesen eines Roman in einer Schulergruppe im
schwedischen Unterricht Deutsch als Fremdschprache. Växjö: Linnaeus University Press.
Åberg, M, (2014) Fokus på språk, Lesing som grunnleggende färdighet i engelsk och fremmedspråk, Fremmedspråksenteret.
Norlin, H,(2007) “Macht deutsch spaβ” Examensarbet, Karlstads Universitet, Karlstad. Patel, R & Davidsson, B, (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, B & Swedenborg, E. (2008) Språklärarboken: pedagogiska och metodiska idéer i språkundervisningen – för språklärare som vill variera, inspirerar och individualisera, Råå: Pilebooks.
Säljö, R. (2005), Lärande & Kulturella Redskap: Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Falun.
31
Skehan, P. (1989), Individual difference s in second-language learning. London: Edward Arnold.
SFS 2010:800, kap. 3, 10 §. Skollag. Stockholm, Utbildningsdepartementet. Skolverket, (2003) Attityder till skolan, rapport nr. 243 (2004). Hämtat från 21 december 2006.
Skolverket, (2009). Gemensam europisk referensram för språk, lärande, undervisning och bedömning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013) Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2013) Dags för språkval!. Stockholm: Skolverket. Skolinspektionen (2010). Moderna språk. Stockholm. 2010-05-20
Tornberg, U (2000) Språkdidaktik Malmö: CWK Gleerups Utbildningscentrum AB Vetenskapsrådet (2011). Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. [elektronisk version] Stockholm: Vetenskapsrådet
32
Bilaga 1
Samtycke att delta vid intervju
Hej!
Jag heter Valbone Lutfiu och läser lärarutbildning på Malmö högskola med inriktning grundskola senare år. Just nu skriver jag mitt examensarbete och skulle vilja intervjua ert/era barn för att använda materialet i min studie. Intervjun kommer att spelas in, endast ljudet. Efter materialet transkriberas kommer inspelningen att raderas. Med tanke på sekretess ska jag nämna inga namn i studien.
Intervjun ska beräknas ta 20-30 minuter och innehåller cirka 7 frågor som handlar om tyskan som språkval.
Hör gärna om är ni har eventuella frågor!
Valbone Lutfiu Tel.XXXXXXXX
E-mejl:valbona_xani@hotmail.com
Ja, mitt barn får delta i intervjun Nej, mitt barn får ej delta i intervjun Datum: …...
Barnets namn: …...…...…...…...…...…...…... Föräldrarnas underskrift: …...…...…...…...…...…...
33
Bilaga 2
Förfrågan om medverkan i en intervjustudie
Hej!
Jag heter Valbone Lutfiu och läser lärarutbildning på Malmö högskola med inriktning grundskola senare år. Nu skriver jag mitt examensarbete och skulle vilja genomföra en studie. Studiens syfte är att belysa några frågor om tyska som språkval.
För att belysa mina frågor kring ämnet tyska skulle jag vilja intervjua några lärare i tyska. Intervjun kommer att spelas in för att sedan kunna transkribera den. I enlighet med bestämmelser i sekretesslagen intervjuarna kommer att avidentifieras och inspelningen kommer att raderas efter jag har skrivit klar av materialet.
Intervjun ska beräknas ta 20-30 minuter och innehåller cirka 8 frågor som handlar om tyskan som språkval och din roll som lärare i tyska.
Hör gärna om är ni har eventuella frågor!
Vänligen Valbone Lutfiu Tel: xxxxxxxxxxx
34
Bilaga 3
Intervjufrågor till elever
1. Varför valde du att läsa tyska språk? 2. Vad tycker du om ditt språkval?
3. Upplever du att du lär dig ett annat lands kultur? 4 Är du nöjd med språkundervisningen?
5. Vad tycker du är svårast för dig i tyska språk? 6. Vad tycker du om tysk grammatik?
35
Bilaga 4
Intervjufrågor till lärare
Innan du svarar på frågorna berätta lite om dig själv; Hur många år har du arbetat som lärare, vilka årskurser?
1. Vad är din syn på elevernas inställning till moderna språk tyska?
2. Vilka argument använder du för att övertyga eleverna att välja tyska som språkval? 3. Är eleverna nöjda med språkundervisningen?
4. Vad anser läraren i tyska vara viktigast när hon/han planerar undervisningen och förbereder lektioner?
5. Hur ser språkinlärning i tyska ut hos elever med annat modersmål än svenska? 6. Vad gör en språklektion rolig?
7. Upplever eleverna att de lär sig ett annat lands kultur? 8. Vill eleverna fortsätta med sitt språkval på gymnasiet?
