Malmö högskola
Lärande och samhälle
Barn-Unga-Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng Grundnivå
Inget barn äter aldrig godis
No child never eats candy
Anna Henningsson
Petra Nilsson
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Barn- och ungdomsvetenskap 2011-11-22
Examinator: Anne Harju Handledare: Jutta Balldin
Sammanfattning/Abstract
Anna Henningsson och Petra Nilsson (2011), Inget barn äter aldrig godis. Lärarutbildningen, Malmö Högskola
Följande studie avser att problematisera barns matvanor och sockerkonsumtion. Syftet har varit att genom kvantitativa enkätundersökningar och kvalitativa gruppintervjuer undersöka hur hög sockerkonsumtionen är hos barn i tio- till tolvårsåldern under en vecka. Arbetets centrala del ligger i att undersöka hur barnen ser på och tänker kring sina egna kostvanor. Undersökningsresultatet visar att majoriteten av studiens deltagare besitter en medvetenhet kring vad som är bra och nyttig mat samt medvetenhet kring frukostens betydelse för människan.
Förord
Vi som författare har haft lika stor del i framställningen av detta examensarbete inom lärarutbildningen. Insamlandet av empiriskt material har insamlats av oss båda och sedan därefter delats upp på hälften vid sammanställandet av enkätundersökningen och transkriberingen av gruppintervjuerna och samtalen med pedagogerna. Sammanställningen av enkätundersökningarna sattes sedan in i tabeller av oss båda i programmet Excel. Vidare har sammanställandet av litteraturgenomgång, resultatanalys och diskussionsdel gjorts tillsammans för att kunna få olika infallsvinklar i vårt empiriska material, kunna tolka detta utifrån tidigare forskning och även underlättat arbetet kring resultatanalysen då den utgör den största delen i detta arbete. Metodavsnittet har skrivits av Petra Nilsson medan Anna Henningsson inriktat sig på arbetets abstract och inledning. Vi vill tacka de elever och pedagoger som har medverkat i vår studie för fint samarbete och bemötande. Vi vill även tacka vår handledare på lärarutbildningen, Jutta Balldin, för bra vägledning och tips.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
2. Syfte och problemställning ... 8
2.1. Syfte ... 8
2.2. Frågeställningar ... 8
3. Litteraturgenomgång ... 9
3.1. Den moderna människans matvanor ... 9
3.2. Hjärnan älskar socker ... 10
3.3. Socker – ett beroendeframkallande gift ... 11
3.4. Barns goda sockernätverk ... 12
3.5. Tidiga insatser ... 13
3.6. Vikten av att äta frukost ... 13
4. Metod och genomförande ... 15
4.1. Val av metod och metoddiskussion ... 15
4.1.1. Kvantitativ metod i form av enkätundersökning ... 15
4.1.2. Kvalitativa intervjuer i grupper ... 16
4.2. Urval och genomförande ... 17
4.2.1. Urval ... 17
4.2.2. Genomförande ... 18
4.3. Forskningsetiska överväganden ... 19
5. Resultatanalys ... 20
5.1. Frukost ... 20
5.1.2. Vad äter barn i tio- till tolvårsåldern till frukost? ... 22
5.2. Godis ... 23
5.2.1. Hur hög är konsumtionen av godis? ... 23
5.2.2. ”Det smakar gott!” ... 24
5.2.3. Tillgänglighet och frizoner ... 24
5.3. Läsk ... 26
5.3.1. Hur hög är konsumtionen av läsk? ... 26
5.3.2. ”Man kan ju inte dricka vatten alltid” ... 27
5.4. Socker ... 28
5.4.1. Socker i andra skepnader ... 28
5.5. Matvanor ... 29
5.5.1. Barnens egna tankar kring deras matvanor ... 29
5.5.2. Barnens matminnen ... 29
5.7. Sammanfattning ... 32
6. Slutsats och diskussion ... 34
6.1. Metoddiskussion ... 34 6.2. Resultatdiskussion ... 35 Referenslista ... 37 Bilaga 1 ... 39 Bilaga 2 ... 40 Bilaga 3 ... 42
1. Inledning
Alltså när man är sugen på någonting sött om man bara vill ha något. Om man sätter det i munnen så vill man bara ha mer. Det känns som att man är tvingad till att ta mer typ. (Respondent 1,ur
gruppintervju 2011-09-15)
Ingvar och Eldh (2010 s.129-130) skriver om att konsekvenserna av för hög sockerkonsumtion kan ha negativa följder. De framhåller att socker har en negativ inverkan på blodsockerkurvan och påverkar därför i det långa loppet humör och trötthetsfaktorn hos barn. Om barn blir vana vid att äta sött, kan detta till slut resultera i ett beroende av socker.
Vi har valt att skriva ett examensarbete om barn och deras matvanor med inriktning på deras sockerkonsumtion. Vårt stora intresse för barn och deras konsumtion av godis, läsk och andra sötsaker har väckts och utvecklats genom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), men också genom de gånger vi arbetat på olika skolor och förskolor under vår studietid. Vi som författare till detta arbete har genom egna erfarenheter från VFU och timvikariat förstått att många barn konsumerar näringsfattig mat och snacks i stora mängder på helgerna och vi är intresserad av att få veta om det ser ut så under skolvardagar, det vill säga mitt i veckan. Hur och framförallt vad äter egentligen skolbarn till frukost och mellanmål?
Det centrala i detta arbete är att ta reda på hur barnen själva upplever och ser på sina egna matvanor och framförallt deras sockerkonsumtion. Vi anser att barns sockerkonsumtion är ett viktigt område att belysa, då vi alla har ett gemensamt ansvar för barns välmående.
2. Syfte och problemställning
2.1. Syfte
Syftet med föreliggande studie är att ta reda på hur barn i tio- till tolvårsåldern resonerar kring sina egna matvanor och framför allt sockerkonsumtionen. Vi vill även veta hur deras matvanor ser ut under veckorna samt hur hög sockerkonsumtionen är.
2.2. Frågeställningar
Huvudfrågan för föreliggande examensarbete är:
Hur tänker barn i tio- till tolvårsåldern kring sina egna matvanor, framför allt sin sockerkonsumtion?
För att få svar på hur barnens matvanor och sockerkonsumtion ser ut under en vecka har vi formulerat följande underfråga:
Hur ser tio- till tolvåriga barns matvanor och framförallt sockerkonsumtion ut under skolvardagar?
3. Litteraturgenomgång
3.1. Den moderna människans matvanor
Enligt Wilhelmsson (2007, s.80), som är naturläkare, näringsmedicinare och författare till boken Friskare barn. Konsten att lyckas som förälder, har svenska barn idag sämre matvanor än förr. Wilhelmsson menar att barnsjukdomar och psykologiska besvär som depression är ett resultat av de näringsfattiga matvanorna. Enligt Wilhelmsson lägger kommuner i Sverige olika mycket pengar på barnens skolmat då vissa kommuner spenderar mer än den dubbla kostnaden för maten för en elev än andra kommuner (a.a.).
Många barn äter inte längre tillsammans med familjen och Wilhelmsson (2007, s.82-83) menar att många föräldrar inte orkar laga riktig mat till sina familjemedlemmar. Detta på grund av att föräldrarna upplever orkeslöshet eller har för stor aktivitetsnivå efter arbetet. Detta medför i sin tur att mikrovågsugnen används istället med att värma djupfrysta rätter, snabbmat som inköps eller besök på så kallade snabbmatsrestauranger. Wilhelmsson menar att svenskar är bäst i Europa på att stressa igenom måltiderna och äter ofta fortare än andra. Att tillbringa tid tillsammans i köket hela familjen blir mer och mer sällsynt (a.a.).
Detta fenomen stärks även av Erlanson-Albertsson (2004, s.109), professor och forskare i medicinsk och fysiologisk kemi. I sin bok Socker och fett på gott och ont förklarar Erlanson-Albertsson att snabbmat och snabbmatsrestauranger är passande för den moderna människan som är fixerad vid tid och känner ett behov av att inte bara ätandet utan också den fysiska aktiviteten inte får ta upp någon tid. Snabbmatsrestaurangerna når därmed fram till dessa familjer eftersom konceptet är att det endast tar ett visst antal minuter att beställa, få fram, betala och äta en rätt (a.a.).
Gavin m.fl. (2005, s.128) framhäver i boken Mat och hälsa för aktiva att när barn kommer upp i en viss ålder, framför allt några år in i skolåldern, får de möjlighet att bestämma mer över sig själva inklusive frågor kring mat och hälsa. Även om barnen erbjuds näringsrik mat i skolan, så är det ett flertal av dem som väljer att avstå från denna mat och istället tillgodoser sig med mindre näringsrika alternativ, såsom godis, läsk och andra sockerartade produkter. På en del skolor har barnen tillgång till cafeterior och kan lätt komma åt dessa onyttigheter. Trots att diskussioner förekommer om att skolorna ska sluta sälja läsk och godis, vill vissa skolor behålla detta för att förhindra att barnen lämnar skolområdet (a.a.).
3.2. Hjärnan älskar socker
Ingvar och Eldh (2010, s.23), författarna till boken Hjärnkoll på vikten, menar att människans hjärna älskar socker. Av alla kolhydrater är socker den mest lättsmälta och går att användas som direkt bränsle utan att behöva omvandlas. Varje gång socker nuddar vår tunga blir vår hjärna glad. Det ger en snabb energi och kräver inga större insatser för kroppen att omvandla denna kolhydrat till socker eftersom den redan består av det. Alla former av kolhydrater består av sockerarter som är bundna till eller sitter ihop med varandra. Ju hårdare dessa molekyler sitter ihop, desto mer tid och energi krävs det för kroppen att använda denna energi som sockerarterna ger. Exempel på kolhydrater som tar lång tid för människan att bryta ner är råris och bönor som består av mycket fibrer. Motsatsen till denna långsamma kolhydrat är nämligen den vita mjölet och socker som innehåller få fibrer (a.a.).
Ingvar och Eldh (2010, s.129-130) poängterar att det faktum att barn tycker om socker är inget att tala om. Socker har tyvärr dock en negativ inverkan på blodsockerkurvan och påverkar därför i det långa loppet humör och trötthetsfaktorn hos barn. Om barn blir för vana vid att äta sött kan detta till slut falla i ett beroende av socker. För att få barn och ungdomar att klara av dagen är frukostmåltiden viktig. Denna bör bestå i något som har en rimlig sockerbelastningsprofil, eftersom belöningssystemet annars kommer leta efter den där chokladbollen och läskedrycken på förmiddagsrasten eftersom frukosten inte har varit tillräcklig. Därför är det bra att kräva att det inte ska finnas läskautomater och endast hålla cafeterian öppen under få tillfällen under dagen. Tillgängligheten är en faktor. Finns det bara vatten att dricka är chansen större att barnen dricker vatten. Likaså det som säljs i cafeterian, säljs det bara frukt och andra nyttiga mellanmål, är chansen stor att barnen köper frukt. Är cafeterian stängd, så går det inte att köpa något (a.a.).
Ingvar och Eldh (2010, s.64) förklarar att amerikanska forskare har kommit fram till att dagens konsumtion av läsk delvis leder till övervikt hos barn. Läsk och saft skapar övervikt då dessa drycker lurar hjärnan. Drycken tas snabbt upp i kroppen då den bara innehåller snabba kolhydrater och saknar andra näringsämnen. Detta gör att drycken går igenom kroppen väldigt fort och mättnadskänslan infinner sig inte vilket gör att du kan dricka mer läsk och fortfarande vara hungrig efteråt (a.a.).
Enligt Wilhelmsson (2007, s.194) får många barn i Sverige i sig för mycket socker dagligen genom läsk, godis, saft, flingor och så vidare. Han skriver också att sedan slutet på 1980-talet har läskkonsumtionen mer än fördubblats.
Även Eliasson och Gebre-Medhin (2003, s.66-67) menar att det är vanligt att ungdomar småäter godis, kakor och läsk och därmed står för en stor del av deras dagliga energiintag. Eliasson och Gebre-Medhin menar att undersökningar visat att ungdomarnas dagliga energiintag består upp emot en tredjedel av den av energin som kommer från mellanmål och snacks (a.a.).
Ingvar och Eldh (2010, s.30) talar om så kallad sockerbaksmälla. Detta liknas vid ett behov av att leta efter en form av återställare, i detta fall med sockerberoende kan det liknas vid en jakt efter en läsk eller en bulle. De personer som är känsliga för socker har beskrivit detta tillstånd där de känner en känsla av abstinens och rus (a.a.). Ingvar och Eldh (2010, s.31) menar att det finns människor som har känsligare system och därmed har lättare för att utveckla så kallade beroenden av kemiska ämnen som t.ex. alkohol eller beteenden som ger så kallade kickar. Till en början ger det kemiska ämnet lustupplevelser, men ju mer man konsumerar eller använder sig av beteendet, desto mer behövs det för att inte må dåligt. Detta är i stor utsträckning samma vad det gäller socker och idag behandlas sockerberoende människor på samma sätt som vilken beroendesjukdom som helst (a.a.).
3.3. Socker – ett beroendeframkallande gift
Det framgår i undersökningen Socker ett beroendeframkallande gift skriven av Svensson (Tillgänglig 2011-05-18) som arbetar på Utbildningscenter i Norrköping, att både barn och vuxna får i sig alldeles för mycket socker varje dag. En fjärdedel av det energibehovet vi behöver dagligen består av rent socker i form av godis, söta frukostflingor, läsk, kakor och så vidare.
Svensson menar att forskare har under de senaste tio åren upptäckt att denna mängd av socker är väldigt skadligt för kroppen då både det raffinerade sockret och det kemiska sötningsmedlet hindrar och stör kroppens celler från att ta upp antioxidanter. Antioxidanter är ett viktigt ämne för att ge cellerna energi. När de gamla cellerna försvinner ersätts de vanligtvis med nya, men tack vare sockret får inte cellerna den näringen de behöver och kan då inte produceras rätt. De gamla cellerna försvinner alltså, men inga nya korrekta celler skapas. Till sist orkar inte cellerna rekonstruera dessa felsteg. Följderna kan då leda till sjukdomar såsom cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar med mera. Med andra ord har vår sockerkonsumtion blivit ett samhällsproblem enligt dessa fakta (a.a.).
Svensson (Tillgänglig 2011-05-18) menar att är man en gång fast i sockrets värld är det väldigt svårt att ta sig ur, och suget efter socker blir bara starkare och starkare. Att ta sig ur ett sockerberoende är svårare än att sluta röka. Att ha detta beroende och känna sug efter socker i så tidig ålder kan delvis ha sin grund i att barnen fått äta socker för ofta och för mycket redan som små (a.a.).
I en värld full av frestelser är det inte lätt att stå emot allt gott som livet bjuder på. Enligt Ingvar och Eldh (2010, s.43) är det vanligt att socker är den råvara som är som mest effektiv för att locka människor till att föräta sig. Sockerkonsumtionen ökar och ökar och beroendet blir alltmer ett faktum. Ingvar och Eldh (2010, s.31) menar att det finns stora likheter i den så kallade beroendespiralen mellan beroendet av alkohol och beroendet av socker.
Socker tillsätts i det mesta och därmed vänjer barn sig redan i tidig ålder vid att saker smakar sött. Socker används överallt och kan lätt skapa ett begär hos såväl barn som vuxna, vilket medför en högre konsumtion av mat och av allt det söta. Wilhelmsson (2007, s.118-119) menar att vissa barnmatsförpackningar innehåller mycket mer socker än vad vi tror. Vissa barnmatsburkar kan innehålla upp till tio sockerbitar. Wilhelmsson menar att de stora livsmedelsföretagen kommer undan med detta då sockret inte visas i klartext på dessa behändiga burkar.
Wilhelmsson (2007, s.119) hänvisar även till Jonsson, som även driver ett behandlingshem i Hudiksvall för sockerberoende, och som menar att många människor idag riskerar att bli beroende av socker eftersom konsumtionen av skräpmat blir allt större. Jonsson kallar socker för livsfarligt och att alla bör se över sin konsumtion och dra ner på den. Vinsterna av detta är enligt Jonsson bland annat bättre välmående, bättre sömn och viktnedgång.
3.4. Barns goda sockernätverk
Johansson (2005, s.30) berättar i sin rapport Guldkant och hälsofara, där hon tolkar insändare och artiklar i tidningarna Vi föräldrar och Kamratposten mellan år 1969 och 2005, att barn skapar goda sockernätverk. Hon drar dessa slutsatser av att tolka insändare som barn skrivit i tidningen Kamratposten där insändarna bland annat uttalar sig om att de skolkar tillsammans med sina vänner för att konsumera socker och andra onyttigheter (a.a.).
Johansson (2005, s.30) förklarar att vuxna kan hindra barns så kallade goda sockernätverk som barnen vill skapa. Föräldrarnas frånvaro är för barnen en förutsättning för att kunna konsumera och upprätta detta nätverk.
Med föräldrarna ovetande på jobbet om att deras barn skolkar från skolan för att umgås med vänner och äta gott, kan barn skapa detta goda sockernätverk. Denna plats där detta utspelar sig på blir vad Johansson kallar en frizon, det söta godiset blir förbjudna njutningar och de skolkande barnen de förrymda fångarna. Johansson menar att detta aktörsnätverk går emot normen och att det därmed skapar spänning hos barnen (a.a.).
3.5. Tidiga insatser
I en undersökning som gjorts av Sveriges Tandläkarförbund (2009-05-26) framkommer det bl.a. vad de senaste årens sockerdebatt har haft för betydelse för barns sockerkonsumtion i förskolan. Debatten om vår höga sockerkonsumtion har lett till att förskoleverksamheten försöker förhindra att barn i förskoleåldern utsätter sig för mer socker än vad som är hälsosamt för dem.
Åtgärder har vidtagits genom att förskoleverksamheten har börjat tänka på hur socker skall konsumeras och försöker påverka och förändra barnens matvanor.
Exempelvis har de minskat på söta tillbehör såsom ketchup, sylt och även glass som tidigare brukade förekomma vid barnens födelsedagar och så vidare. Förskolans förändring kan bidra till att förhindra att ett sug efter socker och beroende av det uppstår redan vid tidig ålder. Detta kommer troligen att påverka barnens val när de är lite äldre. Då har de också mer kunskap och frihet att välja rätt samt fatta egna beslut vad det gäller deras intag av socker (a.a.).
3.6. Vikten av att äta frukost
Wilhelmsson (2007, s.80) hänvisar i sin bok Friskare barn – konsten att lyckas som förälder till en enkätundersökning som gjordes av Aftonbladet år 2002. Denna enkät lämnades ut till elever på Rinkebyskolans högstadium i Stockholm och Eklidens skola i Nacka.
Totalt 433 elever var respondenter och resultatet visade vad Wilhelmsson kallar oroväckande trender i skolbarnens matvanor. Av enkätundersökningen att döma kunde Wilhelmsson avläsa att tonårsflickorna som deltagit i undersökningen får 25 % av sitt dagliga energiintag från sötsaker som kakor, godis och läsk. Undersökningen visade även att 25 % av ungdomarna inte äter frukost och att 70 % av tonåringarna äter sötsaker veckans alla dagar (a.a.).
Erlanson-Albertsson (2004, s.148-149) talar om frukostens betydelse för människor idag. Enligt undersökningar har det visat sig att mellan 25 – 30 procent av västvärldens skolungdomar hoppar över frukosten. Det är inte bara ungdomar som slutat äta frukost, utan även vuxna. Det finns även studier som visade att barn i nio-11 årsåldern som hoppat över frukosten gör fler räknefel i skolan och upplevs inte vara lika uppmärksamma. En näringsrik frukost för ungdomar i puberteten är också viktigt eftersom de växer fort och ämnesomsättningen har sina krav. Erlanson-Albertsson menar därmed att det är olyckligt att barn i just denna ålder önskar att vara smala och därmed drar ner på kaloriintaget som är viktiga i just denna process. Enligt Erlanson-Albertsson är det inte bara viktigt att äta frukost utan även att äta rätt form av frukost. Konsumtion av så kallade snabba kolhydrater har en negativ inverkan på blodsockerkurvan och medför kraftiga blodsockersvängar (a.a.).
4. Metod och genomförande
4.1. Val av metod och metoddiskussion
4.1.1. Kvantitativ metod i form av enkätundersökning
Vi valde att börja vår empiriska insamling med att använda oss av en kvantitativ undersökningsmetod. Detta grundar sig i att vi ville ta reda på hur hög barnens sockerkonsumtion är i åldrarna tio till tolv år, med andra ord ville vi veta hur många av barnen som konsumerade socker i olika former och hur ofta detta händer. Valet av metod var en enkätundersökning, där barnen fick svara på bland annat vad de brukade äta till frukost för att se om sockerkonsumtionen började redan där. Vidare fick barnen svara på frågor om hur många gånger i veckan de konsumerade godis, läsk och andra sötsaker. Respondenterna fick även utrymme till att rita ett så kallat matminne, till exempel där en viss typ av maträtt framkallade goda minnen hos dem.
En kvantitativ metod är enligt Eliasson (2010, s.30) användbart när det är siffror som ska undersökas. För att få fram dessa siffror är det av stor vikt att göra ett bra frågeformulär som täcker hela ämnet (a.a.). För vår egen del behövde vi dessa siffror för att få en uppfattning om hur hög konsumtionen av socker var. På grund av detta hade vi i enkätformuläret ställt tydliga frågor som rörde deras intag av godis, läsk och andra sötsaker under veckans gång. Enkäterna delades ut i klassrummen och besvarades omgående. Enkäterna samlades sedan in omedelbart för att säkerställa att vi fick tillräckligt med material för att kunna komma fram till ett resultat. För att enkätundersökningar ska genomföras och tolkas som empiriskt material, måste enligt Balldin och Ljungberg (2011-04-07) minst femtio procent av enkäterna som delats ut vara besvarade. Vi valde därför att finnas på plats när enkätundersökningarna besvarades och samlade in dem direkt för att motverka ett för stort bortfall i vårt empiriska material.Vi kunde även genom att befinna oss på plats observera så att respondenterna på något sätt inte skulle samverka för att avge gemensamma svar eller på annat sätt styra svarsinnehållet.
Fördelar med en kvantitativ undersökning är enligt Balldin och Ljungberg (2011-04-07) att deltagarna i undersökningen bevarar sin anonymitet och därmed vågar ge ett ärligt svar och ges möjlighet att utveckla svaret.
Det finns fördelar för dem som utför undersökningen i form av att det inte framkallar några känslomässiga band mellan deltagare och utförare av undersökningen (a.a.). En annan fördel med att använda en kvantitativ metod enligt Eliasson (2010, s.30) ligger i att efterarbetet går fort, förutsatt att frågeformuläret är välstrukturerat. Kvantitativa studier kan man på ett förenklat sätt säga att frågeställningarna mer gäller frågor som: hur många, hur ofta och så vidare. Alltså berör en kvantitativ studie mest siffror och antal (a.a.). Dessa kriterier stämde in på vad vi ville få ut av våra respondenter och var därmed relevant för vår studie. Nackdelar finns med alla metoder och de nackdelar som kan uppstå med en kvantitativ metod enligt Eliasson (2010, s.29) är att det finns en risk för missförstånd, det vill säga att respondenten inte förstår frågorna, i användandet av en enkätundersökning.
4.1.2. Kvalitativa intervjuer i grupper
För att följa upp resultatet som den kvantitativa enkätundersökningen gett valde vi dessutom att använda oss av ytterligare en metod, en semistrukturerad kvalitativ intervju. En semistrukturerad intervju är till viss del strukturerad och delvis öppen för samtal, det vill säga att intervjuledaren enligt Stukát (2005, s.39) ställer frågor utifrån vad situationen inbjuder till. Vi ansåg att en kvalitativ intervju som uppföljning till enkätundersökningen var relevant för vår studie då vi även ville ta reda på hur respondenterna resonerade kring sina egna matvanor och framför allt deras konsumtion av socker.
Inför intervjun valde vi att formulera korta frågeställningar som gav utrymme till längre svar och för att skapa ett samtal kring ämnet. Vi valde att genomföra den kvalitativa intervjun i grupper med barnen eftersom vi trodde att det kunde bidra till att barnen hade lättare för att komma in i ett samtal tillsammans med andra barn än om barnet hade varit själv tillsammans med två vuxna. En nackdel med att intervjua barnen i grupp kunde vara att barnen blev påverkade av varandra och därmed kunde ge svar som inte var enligt deras egen mening.
Trost (2010, s.25) menar att kvalitativa intervjuer kännetecknas bland annat av att de frågor som ställs är raka och enkla. Vidare bidrar svaren på dessa typer av frågor vanligtvis till att man får ett stort användbart och uttrycksfullt material där även olika mönster, exempel och åsikter kan synliggöras. Trost menar även att om målsättningen är att ta reda på och försöka förstå, höra resonemang och se olika mönster, är det en kvalitativ studie man ska använda sig av (a.a.).
På grund av vårt intresse för deras resonemang kring deras intag av socker var därför detta huvudanledningen till att vi använde oss av denna metod. Fördelen med att använda sig av både en kvantitativ och kvalitativ studie i en given undersökning är enligt Trost (2010, s.25) att man kan få fram och synliggöra resultatet på olika sätt/dimensioner som bättre speglar resultatet och ger en tydligare förståelse av frågeställningarna.
Genom att använda oss av två metoder för att samla in vårt empiriska material använde vi oss av en metodtriangulering som enligt Eliasson (2010, s.31) är en kombinering av olika metoder, i detta fall en kvantitativ metod i form av enkätundersökningar och en kvalitativ metod i form av uppföljningen med intervjuer. Detta ger en mer fullständig bild av det studerade ämnesområdet än vad användningen av endast en metod gör (a.a.).
4.2. Urval och genomförande
4.2.1. Urval
Vi valde att inrikta oss på barn i tio- till tolvårsåldern. Vi har enligt egna erfarenheter från vår VFU märkt att det i denna ålder sker en förändring gällande barnens eget ansvar och ställningstagande då barnen ofta får möjlighet till att lämna skolgården och då få chansen att gå iväg till närmaste affär eller kiosk.
Vi hade tidigare bestämt oss för att genomföra våra undersökningar i två klasser, varav den ena klassen varit verksamhetsförlagd plats för en av författarna till detta arbete. Dessa två klasser bestod av sammanlagt ca 30-35 elever där alla befann sig i tio till tolvårsåldern som respondenter på vår enkätundersökning. Enligt Stukát (2010, s.63) behövs det minst 30 respondenter för att genomföra statistiska beräkningar. Därmed kändes detta antal av respondenter tillräckligt stort för att få svar på våra frågeställningar och samtidigt inte för stort i förhållande till arbetets omfång. Samtliga barn gick på en skola i en by utanför en större stad som hade elever för årskurserna förskoleklass till nionde klass.
Vi frågade alla elever i de båda klasserna om de ville vara med i vår undersökning. Alla elever hade fått målsmans godkännande och ville svara på enkätundersökningen. Totalt deltagande respondenter i enkätundersökningen blev 30 stycken, elva pojkar och 19 flickor, då några elever var hemma för sjukdom. Vidare frågade vi vilka barn som ville delta i intervjusammanhanget. Även här kunde alla tänka sig att ställa upp.
För att välja ut tio elever till två gruppintervjuer valde vi att använda oss av ett slumpmässigt urval. Eleverna valdes ut till dessa gruppintervjuer via ett randomiserat urval som enligt Stukát (2010, s.59) kan genomföras genom att samtliga respondenter tilldelas ett nummer. Vi valde att göra en så kallad lottdragning där alla som deltagit i vår enkätundersökning fick dra vars en lapp. På tio av dessa lappar fanns ett nummer mellan ett till tio. De respondenter som dragit en lapp med nummer fick möjligheten att delta vid våra gruppintervjuer. Detta tillvägagångssätt kändes relevant för att deltagarna skulle väljas ut på ett slumpmässigt och opersonligt sätt. Det är viktigt enligt Stukát (2010, s.63) att tänka över storleken på sitt urval eftersom kvalitativa intervjuer är tidsödande och antalet bör representera en rimlig arbetsinsats i relation till arbetets omfång.
4.2.2. Genomförande
Innan undersökningarna genomfördes skrev vi ett brev till våra respondenters föräldrar där vi förklarade att vi ville genomföra enkätundersökningar och gruppintervjuer i deras barns klasser gällande barnens mat- och kostvanor. Föräldrarna blev i brevet informerade om att deras barn skulle vara anonyma under både enkätundersökningen och intervjuerna och fick själva bestämma om de ville medverka eller inte. Vi förklarade även vad det insamlade materialet skulle användas till och att om deras barn inte fick delta hade tid på sig att kontakta klassföreståndaren och meddela detta.
Insamlandet av vårt empiriska material började med att vi lämnade ut enkätundersökningen som barnen fick besvara och lämna in under tiden vi var närvarande för att motverka bortfall i vårt empiriska underlag. Sammanlagt besvarades enkätundersökningarna av 30 respondenter. Materialet sammanställdes sedan i statistiska tabeller för att visualisera undersökningsresultatet. Vidare konstruerade vi som författare frågeställningar till de semistrukturerade gruppintervjuerna som uppföljning till elevernas svar på enkätundersökningen. Vi ställde under intervjuns gång frågor gällande deras resonemang kring deras egna matvanor, sockerkonsumtion och så vidare och lämnade utrymme för barnen att själva leda samtalet. För att få med så mycket intryck och svar från barnen under intervjuerna valde vi att dokumentera via en diktafon eftersom penna och papper kan utelämna viktiga uttryck som barnen ger under intervjuns gång.
4.3. Forskningsetiska överväganden
De etiska ställningstaganden som vi var tvungna att ta hänsyn till i föreliggande arbete var om det var godkänt från föräldrarna att intervjua deras barn eller inte, med andra ord behövde vi det så kallade samtyckeskravet enligt Stukát (2005, s.131). Det var också av stor vikt att få samtyckeskravet från respondenterna i fråga, även om de fått godkännande hemifrån, eftersom de själva fick avgöra om de ville delta i undersökningen eller inte.
Vi informerade även eleverna om vad undersökningen handlade om, att de var anonyma och att de fick välja att avbryta sin medverkan när de ville. Genom att göra detta uppfyllde vi även det enligt Stukát (2005, s.131) så kallade informationskravet, det vill säga att de som berörs blev informerade om undersökningens syfte och att de fick avbryta den när de vill. Vi hade även i åtanke när vi formulerade frågorna till vår enkätundersökning och våra intervjuer att inte ställa frågor som kunde uppfattas som kränkande för deltagarna.
Innan undersökningarna påbörjades blev alla tillfrågade respondenter informerade om att de under undersökningarna, det vill säga både enkätundersökningen och intervjun, skulle få behålla sin anonymitet. Vi berättade för respondenterna vad vi skulle använda materialet till, det vill säga ett examensarbete för oss som lärarstudenter. Eftersom en av författarna till föreliggande arbete har haft sin verksamhetsförlagda plats i en av klasserna kände de redan till att vi var lärarstuderande. Enkätundersökningen vi konstruerade var anonym, vi kunde alltså inte identifiera våra respondenter eftersom varken namn eller nummer angavs, vilket även uppfyller kriterierna för en anonym enkätundersökning enligt Patel och Davidsson (2003, s.70). De enda uppgifterna respondenterna skulle ange var ålder och kön. Detta ansåg vi som författare till detta arbete som relevant för undersökningen eftersom vi av eget intresse ville veta om det var någon skillnad mellan pojkar och flickor även om detta inte har undersökts i denna studie. Gällande de semistrukturerade gruppintervjuerna behölls deltagarnas anonymitet på så sätt att inspelningen från intervjuerna endast användes av oss som är författare till föreliggande arbete. Deltagarnas namn nämns inte i arbetet utan respondenterna benämns istället som Respondent, 1, 2 och så vidare. Materialet har omintetgjorts efter transkriberingen av intervjuerna.
5. Resultatanalys
Nedan följer resultatet av vår enkätundersökning och våra semistrukturerade gruppintervjuer. Vi har valt att i följande resultatanalys varva resultat från både enkätundersökningarna och citat från gruppintervjuerna med hänvisningar till tidigare forskning samt våra egna tolkningar av detta. Vi har delat in materialet i olika kategorier för att underlätta för både läsare och oss själva som författare till detta arbete.
5.1. Frukost
5.1.1. Vi behöver frukost ”för att minnet ska vakna”
På frågan om vad jag äter så brukar jag äta fruktkräm, sån hallonkräm med mjölk. Oftast. Och så tar jag en knäckemacka eller två till det. (Respondent 5, 2011-09-15)
Ovanstående uttalande är från en av våra respondenter som beskriver vad hon brukar äta till frukost. Detta är ett exempel på hur socker kan ”smyga sig in” i en frukost som respondenterna anser som nyttig.
Tabellen nedan visar resultatet från vår enkätundersökning där sammanlagt 30 elever agerade som respondenter, varav elva stycken var pojkar och 19 var flickor. Vi hade en fråga i vår enkätundersökning gällande om barnen åt frukost på morgonen eller inte för att skapa ett samtal kring detta.
Hur många av respondenterna äter/äter inte frukost?
Äter frukost Pojkar Flickor Totalt
Ja 11 16 27
Nej 0 3 3
Totalt 11 19 30
Tabellen ovan visar att majoriteten av respondenterna äter frukost varje morgon. Endast tre av de 30 deltagande i undersökningen svarade att de inte äter frukost varje morgon medan resten, det vill säga 27 deltagare har för vana att äta frukost. Dessa tre respondenter som inte äter frukost består endast av flickor. Detta kan ha olika förklaringar och frågan följdes upp i våra gruppintervjuer där vi frågade respondenterna om varför de tror att människan behöver äta frukost. De respondenter som gett detta svar behöver inte ha varit några av dem som deltagit i våra gruppintervjuer då urvalet till dessa gjordes slumpmässigt.
En av respondenterna i gruppintervjuerna förklarade att det har sina anledningar till varför hon själv och några av hennes skolkamrater inte äter frukost varje dag.
Dem kanske inte är hungriga på morgonen. Jag brukar inte äta på morgonen för det är så stressigt att jag inte hinner med bussen. (Respondent 9, 2011-09-15)
Respondenten förklarar här att hon inte hinner äta frukost eftersom hon har tider att passa. Hon menar även att en av anledningarna till att andra väljer att inte äta frukost är för att de inte känner någon matlust på morgonen. Några av våra andra respondenter förklarade även de att frukosten ibland inte är lockande eftersom matlusten inte har infunnit sig på morgonen och därför avstod från den.
Men oftast så vill jag inte äta frukost. Alltså min mage den gör ont eftersom den vill ha mat, men alltså munnen, den känns helt konstig. (Respondent 5, 2011-09-15)
Vi tror att många människor upplever att mat inte smakar gott på morgonen och även att de inte kan förmå sig till att äta eftersom det är för tidigt på dagen. Frukosten kan därmed förmedla en känsla av obehag och illamående.
Trots att det ringa antal deltagare i intervjuerna förklarade att de ibland hoppar över frukosten visade alla respondenter en god medvetenhet om frukostens betydelse för deras välmående. Nedan följer några uttalanden från våra intervjuer när vi frågade eleverna om varför vi behöver äta frukost på morgonen.
För att orka hela dagen. (Respondent 7, 2011-09-15) För att inte få ont i magen. (Respondent 5, 2011-09-15) För att minnet ska vakna. (Respondent 3, 2011-09-15)
Av citaten ovan att döma visar barnen en medvetenhet om att människan behöver frukost för att orka med, i deras fall, en hel skoldag.
En av respondenterna förklarade att hon själv behöver frukost för att inte få ont i magen och en annan förklarar att han behöver frukost för att hans minne ska vakna och fungera som det ska. Kanske har respondenterna i detta fall upplevt detta någon gång när de har avstått från en frukostmåltid. Vi upplever detta resultat som positivt då trots deras ringa ålder visar ett tecken på en mogen syn på mat som kan gynna dem resten av livet.
Erlanson-Albertson (2004, s.148-149) talar om undersökningar som visat att mellan 25 – 30 procent av västvärldens skolungdomar hoppar över frukosten. I vårt fall är inte resultatet så stort som 25-30 procent.
5.1.2. Vad äter barn i tio- till tolvårsåldern till frukost?
Vi hade i vår enkätundersökning frågor om vad respondenterna valde att äta till frukost. Detta har vi valt att inte presentera i tabellform. Av resultaten av undersökningen att döma kan vi se att fyra utav de elva pojkarna som deltagit helst äter någon form utav frukostflingor. Respondenterna fick i undersökningen utrymme att ge förslag på sådana flingor och däribland skrev tre av dem Coco Pops och en Nesquik. I övrigt visade majoriteten att det är mackor med pålägg som valts av pojkarna. Det har inte framgått i vår enkätundersökning vad det är för slags pålägg som används, det kan vara allt från sylt och nutella till ost och skinka med grönsaker. Då vi inte vet vad pojkarna använder för pålägg kan alternativet med mackor och pålägg eventuellt innehålla samma sockerbelastning som frukostflingorna. Flickorna som deltog i enkätundersökningen var totalt 19 stycken, varav majoriteten utav flickorna väljer att äta mackor med pålägg till frukost. Återigen vet vi inte här vad det är för slags pålägg. Åtta flickor av 19 svarade att de helst äter någon form av frukostflingor. Deras förslag på detta var bland annat Corn Flakes, Cheerios, Special K och Frosties.
Enligt Erlanson-Albertsson (2004, s.148) är det inte bara viktigt att äta frukost utan även att äta en näringsrik frukost. Av vårt resultat att döma kan vi se att några utav respondenternas sockerintag börjar redan vid dagens första måltid, det vill säga frukosten, i form av sockrade frukostflingor. Sockerintaget kan även finnas i barnens val av pålägg på frukostmackorna i form av till exempel sylt och nutella.
Återigen påpekar vi att vilket slags pålägg eleverna föredrar att ha på sina mackor är okänt i detta fall. Det kan lika gärna vara allt från ost och skinka med grönsaker till nutella och sylt.
5.2. Godis
5.2.1. Hur hög är konsumtionen av godis?
I nedanstående tabell har vi redovisat hur resultatet av frågan om hur ofta respondenterna konsumerar godis i veckan. De medverkande är fortfarande elva pojkar och 19 flickor. Vidare följer även här citat från gruppintervjuerna som uppföljning av enkätundersökningens resultat.
Hur ofta konsumerar respondenterna godis i veckan?
Antal dagar / vecka Pojkar Flickor Totalt
Aldrig 0 0 0 1 dag 2 10 12 2 dagar 4 7 11 3-4 dagar 3 0 3 5-6 dagar 0 1 1 Alla dagar 2 1 3 Totalt 11 19 30 Tabell 2.
I tabellen ovan framgår det att alla respondenter äter godis minst en dag i veckan, det var alltså ingen av våra respondenter som aldrig åt godis. En majoritet på 12 av 30 deltagande äter godis en gång i veckan, gissningsvis fredag eller lördag. Tätt följt av detta resultat svarade elva stycken att de åt godis två dagar i veckan, uppskattningsvis fredag och lördag. En liten del av respondenterna, endast tre utav hela 30 medverkande äter godis under veckans alla dagar. Dessa tre består av två pojkar och en flicka.
Det uppstår en svårighet för oss att dra en slutsats av detta resultat gällande kön då fördelningen mellan flickor och pojkar som deltog i undersökningen var så pass ojämn. Resultatet av denna fråga var enligt våra egna föreställningar överraskande och positivt då majoriteten av respondenterna håller sig till en konsumtion på en till två dagar i veckan, gissningsvis under helgen.
5.2.2. ”Det smakar gott!”
Vårt huvudsakliga intresse har legat i att undersöka hur barnen själva tänker kring sina egna matvanor och framför allt sin sockerkonsumtion genom våra ostrukturerade gruppintervjuer. På frågan om varför de väljer att äta godis svarade många bland annat att de äter det för att det är gott, att det är svårt att låta bli och att de blir pigga av det.
För att man kanske är sugen på något. Då är godis nog det bästa alternativet, för mig i alla fall.
(Respondent 3, 2011-09-15)
Det smakar gott! Jag känner mig bra och blir pigg. (Respondent 4, 2011-09-15)
Dessa uttalanden från några av våra respondenter stärks av tidigare forskning då Erlanson-Albertsson (2004, s.61) förklarar att sötma ger en känsla av välbefinnande. Känslan några av våra respondenter upplever när de äter godis kan liknas vid tillfredsställelsen som Erlanson-Albertsson (2004, s.63) talar om, det vill säga att när vi äter något sött är det en reaktion av att så kallade opiater frisätts.
Alltså när man är sugen på någonting sött om man bara vill ha något. Om man sätter det i munnen så vill man bara ha mer. Det känns som att man är tvingad till att ta mer typ. (Respondent 1,
2011-09-15)
Av respondentens citat ovan att döma kan det vara så att respondenten upplever att hon inte själv styr över sockerintaget utan snarare ser det som ett begär. Detta kan liknas vid Ingvars och Eldhs (2010, s.23) teori om att människans hjärna älskar socker och att det är hjärnan som sänder ut signaler om att ta in mer energi i form av denna kolhydrat. Vi kan även konstatera att respondenterna, så som Ingvar och Eldh (a.a.) menar, upplever att de blir pigga av att äta godis.
5.2.3. Tillgänglighet och frizoner
Under gruppintervjuerna lade vi märke till att det ligger en känsla av kultur i att konsumera sötsaker som till exempel godis. Med denna kultur menar vi att det framkallar goda minnen hos våra respondenter av att äta godis. Denna kultur är något som kan uppstå och skapas barnen emellan. Vi upplever att redan sedan tidig ålder har människan förknippat sötsaker med roliga händelser så som kalas och lördagsgodis.
Idag har termen fredagsmys kommit in i svenska familjer vilket gett en utökad plats i veckan för konsumtionen av godis och andra sockerbelastade varor.
Men alltså, om jag skulle haft pengar till det så skulle jag… Ibland så sticker jag till jourlivsen och matöppet och letar pantburkar som jag pantar och sen går jag och köper godis. Jag kan inte låta bli godis. (Respondent 1, 2011-09-15)
En av respondenterna under gruppintervjuerna förklarade även hur hon går tillväga för att få tag på godis när hon inte har något hemma. Respondentens uttalande ovan kan liknas vid Ingvar och Eldhs (2010, s.30) teori om så kallad sockerbaksmälla. Detta liknas vid ett behov av att leta efter en form av återställare, i detta fall med sockerberoende kan det liknas vid en jakt efter en läsk eller en bulle. Av respondentens citat ovan att döma kan det vara så att hon känner ett så stort behov av en så kallad återställare att hon går till närmaste affär för att hitta pantburkar som hon ämnar återvinna för att vidare kunna köpa sin återställare, i detta fall i form av godis.
Samma respondent beskriver vidare hur hon gömmer godis för hennes föräldrar eftersom
det inte accepteras mitt i veckan. Här märker vi även en känsla av regler som finns gällande hennes godisätande vilket vi även kan se till vardags då termen lördagsgodis har funnits så länge vi själva kan minnas, vilket indirekt talar om att godis endast får konsumeras på lördagar.
…men då har jag lite extra godis i mitt förråd på rummet och sen när mamma kommer hem så kutar jag upp och gömmer det igen. (Respondent 1, 2011-09-15)
Respondenten som uttalat sig i citatet ovan förklarar att hon gömmer godis för sina föräldrar då det förmodligen är förbjudet för henne att äta under veckodagarna. Detta beteende kan ses som ett hanterande av dessa regler i form av gömmandet av godiset. Här kan det tyckas att respondenten ser ett större behov av att tillfredställa sin längtan efter socker då hennes mamma har uttalat sig om att hon inte får äta godis till vardags. Respondenten kan uppleva detta som något spännande och förbjudet vilket vidare kan innebära en njutning för henne i att smyga med sitt godisätande som Johansson (2005, s.30) talar om.
Dessa citat ovan från en av våra respondenters förhållande till sin sockerkonsumtion är inte generaliserbart eftersom endast en representant av sammanlagt tio stycken visat detta beteende gentemot socker.
5.3. Läsk
5.3.1. Hur hög är konsumtionen av läsk?
I tabellen nedan redovisas resultaten från vår enkätundersökning gällande hur ofta våra respondenter konsumerar läsk under en vecka. Citaten som följer kommer även här från våra gruppintervjuer som uppföljning till resultaten av enkätundersökningen.
Hur ofta konsumerar respondenterna läsk i veckan?
Antal dagar / vecka Pojkar Flickor Totalt
Aldrig 2 2 4 1 dag 1 5 6 2 dagar 1 8 9 3-4 dagar 4 3 7 5-6 dagar 1 0 1 Alla dagar 2 1 3 Totalt 11 19 30 Tabell 3.
I ovanstående tabell framgår det att fyra respondenter av våra 30 deltagare aldrig dricker läsk. Vidare har nio av våra respondenter svarat att de dricker läsk två dagar i veckan. Tätt följt är alternativet tre till fyra dagar i veckan som valts av sammanlagt sju respondenter. Alternativet att dricka läsk under veckans alla dagar har fyllts i av endast tre av våra 30 respondenter. Av resultatet ovan att döma sker konsumtionen av läsk, som enligt några av våra respondenters uttalanden under intervjuerna, under helgdagarna. I vår studie upplever vi inte att konsumtionen av läsk kan tolkas som hög eftersom det endast är tre respondenter som väljer att dricka läsk veckans alla dagar samtidigt som fyra respondenter svarat att de aldrig dricker läsk.
5.3.2. ”Man kan ju inte dricka vatten alltid”
Under intervjun hänvisade vi till frågan i enkätundersökningen angående deras intag av läsk. 26 av 30 respondenter svarade att de drack läsk.
Fem av 19 flickor drack läsk en dag i veckan medan fyra av elva av pojkarna drack läsk tre till fyra dagar i veckan. Vi ställde därför en fråga till intervjudeltagarna om varför de väljer att dricka läsk.
Alltså jag dricker läsk, typ Coca-Cola och Fanta och sånt för man kan ju inte dricka vatten alltid. Man vill inte dricka vatten för det har man ju alltid och läsk måste man köpa ju. Drick det innan nån annan gör det! Så ja.. Jag dricker när munnen är torr. (Respondent 3, 2011-09-15)
Citatet ovan kommer från en av intervjudeltagarna som visar tecken på att han anser att vatten alltid är tillgängligt vilket gör det mer intressant att dricka läsk då det, enligt honom, finns ett begränsat utbud utav det. Han förklarar vidare att han hellre dricker läsk än vatten när han är törstig.
Om jag dricker läsk så blir jag pigg. (Respondent 2, 2011-09-15)
Enligt detta uttalande kan det vara så att respondenten upplever precis det som Ingvar och Eldh (2010, s.64) talar om gällande läskens inverkan på kroppen och hjärnan, det vill säga att den ger snabb energi. I denna respondents fall kan det falla sig i att hon finner det lätt att ta till läsk när hon känner sig trött och söker energi.
Samma respondent förklarade även hur hon går tillväga för att tillverka egen läsk när hon inte har någon hemma.
…läsk tycker jag är jättegott. Jag gör hemmagjord. Eller så gör jag kolsyrat vatten med saft i, då smakar det nästan som läsk. Det tycker jag är lite nyttigare än allt socker. (Respondent 2,
2011-09-15)
Respondenten som uttalat sig i citatet ovan visar här en uppfattning om att hennes hemmagjorda läsk är bättre och innehåller mindre socker än vanlig läsk som finns att köpa i affären och förmodligen bara får konsumeras under helgdagarna. Gissningsvis kan hennes uppfattning om att hennes hemmagjorda läsk är nyttigare än vanlig läsk grundar sig i att saft är mer tillåtet än läsk i just denna respondents familj.
5.4. Socker
5.4.1. Socker i andra skepnader
I nedanstående tabell redovisas resultatet av hur våra respondenter konsumerar övriga sötsaker under veckans dagar. Med andra sötsaker menar vi exempelvis kakor, glass och så vidare.
Hur ofta konsumerar respondenterna sötsaker i veckan?
Antal dagar / vecka Pojkar Flickor Totalt
Aldrig 1 1 2 1 dag 1 5 6 2 dagar 4 6 10 3-4 dagar 1 6 7 5-6 dagar 1 1 2 Alla dagar 3 0 3 Totalt 11 19 30 Tabell 4.
I tabellen ovan kan vi utläsa att tio av 30 respondenter svarat att de äter övriga sötsaker två dagar i veckan. Detta är följt av en konsumtion på tre till fyra dagar i veckan som är besvarat av sju respondenter. Två respondenter har svarat att de aldrig äter andra sötsaker i veckan. Vidare är det endast tre av sammanlagt 30 deltagare som väljer att äta andra sötsaker alla dagar i veckan. Även här är det svårt att dra en slutsats gällande könsaspekten då fördelningen mellan pojkar och flickor i undersökningen inte är jämn.
Wilhelmsson (2007, s.80) hänvisar till en enkätundersökning genomförd i Stockholm och Nacka år 2002 som visade att tonårsflickornas dagliga energiintag bestod till 25 procent av sötsaker. Detta överensstämmer inte med vårt resultat då flickorna i vår undersökning inte konsumerar övriga sötsaker veckans alla dagar. Detta kan bero på att medvetenheten om sockrets påverkan på människan har ökat sedan år 2002 och därmed har minskat i konsumtion. Detta är dock en svårighet för oss att dra slutsatser kring på grund av vårt begränsade empiriska material.
5.5. Matvanor
5.5.1. Barnens egna tankar kring deras matvanor
Under de semistrukturerade gruppintervjuerna frågade vi respondenterna om hur de såg på sina egna matvanor. Av sammanlagt tio elever som deltog svarade fyra av dem att de äter mer hemma än i skolan eftersom de anser att skolmaten inte är ätbar. I övrigt svarade resten att de tycker att de äter bra.
Jag brukar inte äta så mycket i skolan, men hemma äter jag mer. (Respondent 7, 2011-09-15) Jätte lite… det är inte gott! Maten här. (Respondent 3, 2011-09-15)
Alldeles för lite, speciellt i skolan. (Respondent 6, 2011-09-15) Maten här i skolan är inte god. (Respondent 10, 2011-09-15)
Sammanlagt fyra av de tio deltagande i gruppintervjuerna visar här ett tecken på att de inte är nöjda med maten som serveras på deras skola. Enligt Wilhelmsson (2007, s.80) lägger kommuner i Sverige olika mycket pengar på barnens skolmat då vissa kommuner spenderar mer än den dubbla kostnaden för maten för en elev än andra kommuner. Detta tror vi kan vara en anledning till att skolbarnen som deltagit i vår undersökning inte finner skolmaten tillfredställande och ätbar. Trots detta kan vi inte dra en slutsats om att fler barn inte finner skolmaten tillfredsställande då det endast är en liten del av vårt undersökningsfält som har påpekat detta.
I efterhand hade vi velat få svar på varför eleverna inte finner maten tillfredsställande samt vad de väljer att äta istället för skolmaten.
5.5.2. Barnens matminnen
I enkätundersökningen fick respondenterna utrymme till att rita ett matminne. Detta kunde till exempel vara en god måltid som de delat med en kompis under ett tillfälle, en minnesvärd familjemiddag eller dylikt. Nedan presenterar vi vad det är för slags matminnen våra respondenter har ritat. De matminnen som inte följs av en siffra är ritat av en av respondenterna i vår undersökning, medan de som följs av siffror har ritats av fler än en.
Matminnena som ritats eller beskrivits av pojkarna som deltog:
Pizza (3)
Hamburgare (2) Tacos (2) McDonald’s
Korv med pommes Chips
Drömgodis
Matminnena som ritats eller beskrivits av flickorna som deltog:
Pizza (5) Tacos (5) Glass (2) Sushi Lasagne Potatis med älg Hamburgare
När jag och min kompis åt tio pannkakor var Kinamat
McDonald’s När jag och min kompis åt tio pannkakor var
Drömgodis Pizza
Av respondenternas val att rita ett matminne kan vi utläsa att det är olika sorters mat som framkallar goda minnen hos våra respondenter.
Det kan vara så att respondenterna som ritat Potatis med älg och Köttfärslimpa kopplar sina goda matminnen till en trevlig ”söndagsmiddag” i hemmet, hos farföräldrar eller morföräldrar, då vi av egna erfarenheter upplever att detta är rätter som framför allt är vällagade och sällsynta till vardags i moderna familjer. Resultatet visar att sammanlagt åtta stycken har goda minnen av att äta pizza, detta kan till exempel vara ett besök på byns pizzeria tillsammans med sina närmaste vänner. Pizza ses idag som en form av bekvämlighetsmiddag och detta kan också framkalla minnen eftersom familjen ofta kan vara samlade för att avnjuta en middag som inte har tillagats under stress. Sju av 30 respondenter har ritat goda minnen av att äta tacos. Att tacos framkallar dessa goda minnen kan vara att många väljer att äta det på helgen, det är lättlagat och ger en möjlighet till en känsla av gemenskap då alla familjemedlemmar kan vara med i matlagningsprocessen.
Några av våra respondenter svarade att de har goda minnen av andra former av mat så som glass, chips och drömgodis. I detta fall kan det vara så att våra respondenter har missuppfattat just denna fråga i enkätundersökningen och svarat på vad de tycker är godast att äta. Vidare vet vi inte om just dessa respondenter faktiskt har ätit glass, chips och drömgodis till middag. Gällande respondentens förslag på matminnen som ritat och förklarat när hon åt tio pannkakor tillsammans med sin kompis upplever vi att det goda matminnet är kopplat till själva sällskapet och upplevelsen snarare än maten i sig. Många utav de ritade matminnena är någon form av snabbmat, bland annat pizza, hamburgare och Mc’Donalds.
Detta kan stämma in på vad Wilhelmsson (2007, s.82-83) pratar om att konsumtionen av snabbmat har ökat i svenska familjer. Vidare kan detta förklaras med att föräldrarna enligt Wilhelmsson inte finner tid och att stressen kring att laga middag är för stor för att laga ordentliga måltider till sina familjer. Denna syn på matlagning och stressen kring den instämmer även Erlanson-Albertsson (2004, s.109) på då hon menar att den moderna människan idag är fixerad vid tid och vill hinna med så mycket som möjligt.
5.7. Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan vi av vårt resultat att döma se att majoriteten av de respondenter som deltagit i vår undersökning besitter kunskaper om betydelsen av att äta hälsosamt samt vad vi utifrån den tidigare forskning som redovisats är en god inställning till sockerkonsumtion.
Vidare menar vi även att det finns de få barn i vår undersökning som väljer att överkonsumera socker utan att reflektera över både varför de äter det och vad det kan få för konsekvenser. Alla våra respondenter visade en tydlig medvetenhet om frukostens betydelse och påverkan den har på kroppens funktion under dagen. Samtliga respondenter åt godis minst en gång i veckan men det var inte lika många som drack läsk.
Resultaten visade också att det inte bara intas socker i form av godis och läsk utan även i andra former som till exempel sötade frukostflingor, fruktkräm, glass och kakor. Vi har även av vårt resultat att döma kunnat se att få av barnens dagliga sockerkonsumtion påbörjas redan vid frukosten, i detta fall i former av fruktkrämer och sötade frukostflingor.
Av respondenternas matminnen att döma kan vi inte dra en slutsats av att alla hade goda minnen av att äta så kallad onyttig mat då uppgiften gissningsvis hade missuppfattats av några deltagare. Detta på grund av att några av deltagarnas förslag på matminnen var annat än mat.
6. Slutsats och diskussion
6.1. Metoddiskussion
Valet av metod för insamlandet av vårt empiriska material står i relation till arbetets omfattning och i efterhand känns valet relevant för vår undersökning. Vi har efter närmare eftertanke önskat att urvalsgruppen varit större för att kunna ge ett mer rättvist resultat och för att kunna dra större slutsatser av vårt insamlade material.
Vad det gäller enkätundersökningens innehåll skulle vi ha gett respondenterna ett större utrymme till att förklara vad det är de äter, till exempel frågan om vad de helst åt till frukost och alternativet mackor med pålägg. Här skulle vi med närmare eftertanke ha gett dem utrymme till att ge exempel på det pålägg de helst har på mackan. Detta för att kunna få en större inblick i barnens måltidssammansättning samt om deras dagliga sockerkonsumtion början vid dagens första måltid.
Under våra gruppintervjuer där vi valde att randomisera ut fem respondenter under varje intervju som skulle delta, upplevde vi under intervjuerna att alla respondenter inte fick lika stort utrymme i samtalet och därmed skulle deltagarna ha varit färre till antal. Vi hade kunnat gå tillväga på andra sätt än just gruppintervjuer, exempelvis genom att intervjua respondenterna en och en. Detta ansåg vi vara orimligt med tanke på tidsbristen och eftersom vi ville skapa samtal kring vad respondenterna svarat på enkätundersökningen.
Urvalet till våra gruppintervjuer gjordes utifrån så kallad lottdragning där tio lappar var numrerade från ett till tio och resterande 20 lappar var blanka. Urvalet till våra intervjuer hade kunnat göras på många olika sätt, till exempel genom att välja ut var femte elev på klasslistan som deltagit i vår enkätundersökning till att delta i gruppintervjuerna. Ytterligare ett sätt hade kunnat vara att välja de fem första eller fem sista namnen på klasslistan, men eftersom urvalet skulle vara randomiserat och därmed ge alla respondenter en lika stor chans att delta har vi trots allt varit eniga om att urvalsmetoden vi valt varit väsentlig för vår undersökning.
6.2. Resultatdiskussion
Vi gick in i detta arbete med en föreställning om att studiens respondenters sockerkonsumtion skulle vara högre än bevisat och att några respondenter skulle visa tecken på sockerberoende. Till en början tog vi till oss den information från respondenterna som kunde kopplas till den tidigare forskning som redovisats och blev förblindade för hur resultatet faktiskt såg ut. Den tidigare forskning som redovisats i detta arbete kan uppfattas som normativt, det vill säga att forskningen pekar på hur människan borde ta ställning till sockerkonsumerande. Vidare kan detta tolkas som att vi endast valt att redovisa det negativa för att gynna studiens resultat. Dessvärre är detta den enda forskning som vi har hittat gällande ämnet och ansett vara relevant för vår studie. Forskningen redovisar för negativa syner på samhällsmedborgare som sockerkonsumenter.
Vidare efter ytterligare analyserande av studiens resultat upplever vi att respondenterna inte påvisar en, som forskningen säger, för hög sockerkonsumtion. Respondenterna visade en medvetenhet kring frukostens betydelse, dess inverkan på kroppen samt hur viktigt det för koncentrationen. Av resultaten av enkätundersökningen att döma kan vi utläsa att majoriteten av respondenterna konsumerar socker en till två dagar i veckan, vilket vi som genomfört undersökningen ser som rimligt då veckan har sju dagar. En ringa del av studiens respondenter påvisade en sockerkonsumtion som enligt vår tidigare forskning kan tolkas som för hög och rent av sockerberoende. Vi vill påpeka att detta som sagt endast är en liten del av studien som visat detta beteende och att resten av respondenterna visat en god medvetenhet kring sockerkonsumtion.
Det har varit intressant under studiens gång att höra respondenternas resonemang kring detta fenomen. I efterhand hade vi önskat att vi lagt större fokus vid intervjusammanhangen, till exempel chansen till att ställa fler öppna frågor istället för tiden som lagts på enkätundersökningens resultat. Detta för att få ett bredare barnperspektiv och öka generaliserbarheten. Trots detta upplever vi att vi har fått svar på våra två frågeställningar. Barnens resonemang har fått ett betydande utrymme i vår studie och vår underfråga om hur stor konsumtionen är har också blivit besvarad genom enkätundersökningarna.
Nya frågor som uppstått under arbetet med denna studie är bland annat vad skolorna kan ha för roll i elevernas sockerkonsumtion. Skolor kan ta ställning till vad som får säljas i skolcafeterian samt om eleverna får tillåtelse till att lämna skolgården under skoltid.
Kan tidiga insatser löna sig genom att undvika mellanmål med hög sockerbelastning på förskolorna? Diskuteras konsekvenserna av bristfälliga matvanor under till exempel skolans Hemkunskapsundervisning?
Förslag på vidare forskning är att göra ett arbete med undersökningar om hur frukostvanorna hos barn ser ut och även följa några barn under en skoldag och jämföra hur de mår, vad de orkar med samt hur koncentrationen är beroende på vilken frukost de ätit på morgonen.
Referenslista
Litteratur
Eliasson, Annika (2010). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB.
Eliasson, Margit & Gebre-Medhin Mehari (2003). Nam-nam. Allt du behöver veta om ditt
barns mat och matvanor från nyfödd till tonåring. Stockholm: Albert Bonnier Förlag AB.
Erlanson-Albertsson, Charlotte (2004). Socker och fett på gott och ont. Västerås: ICA Förlaget AB.
Gavin L Mary, Dowshen A Steven & Izenberg Neil (2005). Mat och hälsa för aktiva barn. Malmö: Richters förlag AB.
Ingvar, Martin & Eldh, Gunilla (2010). Hjärnkoll på vikten. Stockholm: Författarna och Natur & Kultur.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Wilhelmsson, Peter (2007). Friskare barn. Konsten att lyckas som förälder. Västerås: ICA bokförlag, Forma Publishing Group AB.
Elektroniska referenser
Johansson, Barbro (2005). Guldkant och hälsofara: Om socker och barn i Vi föräldrar och
Kamratposten 1969-2005. Tillgänglig 2011-10.13. http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23191/1/gupea_2077_23191_1.pdf.
Svensson, Tommy (….). Socker ett beroendeframkallande gift. Tillgänglig 2011-05-18, http://www.utbildningscenter.se/dokument/nyhetsbrev4socker.pdf.
Sveriges Tandläkarförbund (2009-05-26). Kvalitativ undersökning om föräldrars och
personals inställning till förskolebarnens matvanor. Tillgänglig 2011-05-18,
http://www.tandlakarforbundet.se/media/60309/f%C3%B6r%C3%A4ldrar%20och%20f%C3 %B6rskolepersonal%20om%20barn%20och%20mat%20-%20sammanfattning.pdf.
Föreläsningar
Balldin, Jutta & Ljungberg, Caroline (2011-04-07). Föreläsning om metod och empirisk
Bilaga 1
Hej alla föräldrar!
Vi är två tjejer som heter Anna och Petra och kommer från Malmö Högskolas Lärarutbildning där vi läser vår sista termin och håller för närvarande på med vårt examensarbete som ligger inom ämnet hälsa och kost. Några av föräldrarna kanske känner igen Petra, då hon har haft praktik hos Gunilla under våren 2011.
Vi kommer att genomföra undersökningar i klass 5J och 6J i form av enkätundersökningar och gruppintervjuer. Vår önskan är att alla eleverna kommer att delta, men detta är såklart frivilligt. Det är viktigt att poängtera att eleverna kommer att vara anonyma i
enkätundersökningen och intervjun. Detta material kommer endast att finnas tillgängligt för oss som skriver och kommer endast att vara till underlag för vårt examensarbete. Materialet som vi kommer att använda kommer därmed inte att avslöja någon information om era barn. Vi kommer att göra våra undersökningar under vecka 37 med start måndagen 12/9.
Om ni som förälder inte vill att ert barn ska delta i vår undersökning ber vi er att kontakta ert/era barns klassföreståndare på förmiddagen måndagen den 12/9. Undersökningarna kommer att påbörjas runt lunchtid.
Vi tackar på förhand och hoppas att så många elever som möjligt kommer att delta i vår undersökning!
Med Vänliga Hälsningar
Anna & Petra
Bilaga 2
Kille Tjej Ålder:
