• No results found

STRATEGIER SOM SJUKSKÖTERSKAN KAN ANVÄNDA FÖR ATT UNDVIKA OCH FÖREBYGGA MISSTAG VID LÄKEMEDELSHANTERING

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "STRATEGIER SOM SJUKSKÖTERSKAN KAN ANVÄNDA FÖR ATT UNDVIKA OCH FÖREBYGGA MISSTAG VID LÄKEMEDELSHANTERING"

Copied!
46
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i omvårdnad]
61-90 hp Malmö universitet

Sjuksköterskeprogrammet Hälsa och samhälle

September 2018 205 06 Malmö

STRATEGIER SOM

SJUKSKÖTERSKAN KAN

ANVÄNDA FÖR ATT UNDVIKA

OCH FÖREBYGGA MISSTAG VID

LÄKEMEDELSHANTERING

EN KVANTITATIV LITTERATURSTUDIE

EMILIA GEMZELL

GUSTAV KUTAS

(2)

STRATEGIER SOM

SJUKSKÖTERSKAN KAN

ANVÄNDA FÖR ATT UNDVIKA

OCH FÖREBYGGA MISSTAG VID

LÄKEMEDELSHANTERING

EN KVANTITATIV LITTERATURSTUDIE

EMILIA GEMZELL

GUSTAV KUTAS

Gemzell E, Kutas G. Strategier som sjuksköterskan kan använda för att undvika och förebygga misstag vid läkemedelshantering. En kvantitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2018.

Bakgrund: I sjuksköterskans dagliga arbete förekommer många olika arbetsuppgifter, läkemedelshantering är en av dessa arbetsuppgifter som sjuksköterskan har enskilt ansvar för. En stor del av arbetstiden går åt till att förbereda, hantera och administrera läkemedel i olika former, bland annat tabletter eller intravenösa läkemedel som infusioner. Vid all hantering av läkemedel kan olika misstag begås och i svensk hälso- och sjukvård sker misstag dagligen som kan äventyra patientsäkerheten. Många gånger sker dessa misstag när

sjuksköterskan blir avbruten under tiden ett läkemedel förbereds eller

administreras. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka strategier som sjuksköterskor kan använda för att förebygga och undvika misstag vid hantering av läkemedel. Metod: En litteraturstudie med kvantitativ inriktning har genomförts för att kunna besvara syftet. Sökningar efter vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL och PubMed genomfördes, och totalt valdes 16 ut. Dessa 16 artiklar kvalitetsgranskades och sedan valdes totalt tio artiklar med olika typer av studiedesign. De tio utvalda artiklarna ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Resultat: Sex olika kategorier identifierades under granskningen av artiklarna. De kategorier som identifierades var: färgglada västar vid

läkemedelshantering, stör ej-zoner, utbildning av sjuksköterskor och patienter, checklista vid utskrivning, sjuksköterskans arbetsbelastning samt kombinerat förbättringsarbete för att öka säkerheten vid läkemedelshantering. Konklusion: Sjuksköterskans ansvarar för patienternas välmående och hälsa. Om

sjuksköterskan använder olika beprövade strategier för att förebygga och undvika läkemedelsmisstag, kan läkemedelshanteringen göras mer patientsäker och antalet läkemedelsmisstag i hälso- och sjukvården kan minska.

Nyckelord: Förebyggande, läkemedelshantering, läkemedelsmisstag, patientsäkerhet, sjuksköterska.

(3)

STRATEGIES THAT CAN BE

USED BY NURSES TO AVIOD

AND PREVENT ERROS DURING

MEDICATION-MANAGEMENT

A QUANTITATIVE LITERATURE REVIEW

EMILIA GEMZELL

GUSTAV KUTAS

Gemzell E, Kutas G. Strategies that can be used by nurses to avoid and prevent errors during medication-management. A quantitative literature review. Degree Project in nursing 15 credit point. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.

Background: The daily work in nursing profession consist of various fields of tasks. Medication management is one of those tasks for which the nurse has sole responsibility. A large part of the working hours are dedicated to prepare, manage and administer medications in various forms, such as pills and intravenous

infusions. During all medication management errors can be made and in Swedish healthcare errors that affect patient safety occur every day. These mistakes often occur when the nurse is interrupted during medication management or

administration. Objective: The aim of this literature review was to investigate strategies that nurses can use to avoid and prevent errors during medication management. Method: To answer the aim of the study, a literature review with a quantitative approach has been implemented. A search for scientific articles has been made in the databases CINAHL and PubMed, and a total of 16 articles was chosen to be reviewed for quality. Of the 16 studies a total of ten studies with different types of study design were chosen to form the base of the result of the study. Results: Nurses strategies was explored into six different categories: colorful vests during medication management, no interruption-zones, education for nurses and patients, a checklist during discharge, the workload for the nurse and combined improvement work to enhance the safety during medication management.

Conclusion: The nurse has a big responsibility for the patients’ wellbeing and health. If the nurse would use different tested strategies to prevent and avoid medication errors, the medication management can be made safer for patients and the number medication errors in health care can decrease.

Keywords: Medication errors, patient safety, prevention, nurse, safe medication management

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 1

BAKGRUND ... 1

Definition av läkemedelshantering ... 1

Förekomst av läkemedelsmisstag i hälso- och sjukvård ... 2

Patientsäkerhet vid läkemedelshantering ... 2

Potentiella risker vid läkemedelshantering ... 3

Bristfällig kommunikation kan äventyra patientsäkerheten ... 3

Sjuksköterskans perspektiv och upplevelser ... 4

PROBLEMFORMULERING ... 4

SYFTE ... 5

METOD ... 5

Inklusions- och exklusionskriterier ... 5

Sökstrategi ... 6 Urvalsprocess ... 6 Kvalitetsgranskning ... 7 Dataanalys ... 7 Etiska överväganden ... 8 RESULTAT ... 8

Färgglada västar vid läkemedelshantering ... 9

Reducerade avbrott och läkemedelsmisstag ... 9

Ökad synlighet ... 10

Stör ej-zoner ... 11

Reducerade avbrott och läkemedelsmisstag ... 11

Utbildning av sjuksköterskor och patienter ... 11

Sjuksköterskans kunskap kan öka patientens förståelse ... 11

Sjuksköterskors kunskaper och utbildningsbehov ... 12

Checklista vid utskrivning ... 13

Sjuksköterskans arbetsbelastning ... 13

Kombinerat förbättringsarbete för att öka säkerheten vid läkemedelshantering ... 14

DISKUSSION ... 15

Metoddiskussion ... 15

Formulera och specificera problemformuleringen ... 15

Inklusions- och exklusionskriterier ... 15

Att utforma en sökstrategi ... 16

Kvalitetsgranskning ... 16

(5)

Resultatdiskussion ... 17

Färgglada västar vid läkemedelshantering ... 17

Stör ej-zoner ... 18

Utbildning av sjuksköterskor och patienter ... 18

Checklista vid utskrivning ... 19

En hög arbetsbelastning för sjuksköterskan kan påverka förekomsten av läkemedelsmisstag ... 19

Kombinerat förbättringsarbete för att öka säkerheten vid läkemedelshantering ... 20

KONKLUSION ... 21

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 21

REFERENSER ... 23 BILAGA 1 ... 26 BILAGA 2 ... 27 BILAGA 3 ... 28 BILAGA 4 ... 31 BILAGA 5 ... 32

(6)

1

INLEDNING

Läkemedelshantering är en av sjuksköterskans många arbetsuppgifter som ibland både kan vara tidskrävande och komplicerad. Vid hantering av läkemedel ingår iordningställande, kontroll av ordinationen och läkemedlet, kontroll av

patientidentitet, administrationssätt och läkemedelsdokumentation. Båda författarna har under sina verksamhetsförlagda utbildningsperioder uppmärksammat att det begås misstag vid alla ovanstående moment inom

läkemedelshantering, samt att åtgärder för att förebygga och åtgärda dessa misstag inte vidtas i den utsträckning som de borde.

Både nyexaminerade och erfarna grundutbildade sjuksköterskor behöver

uppmärksammas på alla de risker som finns vid hantering av läkemedel, samt att varje sjuksköterska aktivt arbetar mot att misstag vid läkemedelshantering redan i början av sin karriär. Genom att belysa strategier för säker läkemedelshantering kan det leda till att sjuksköterskan begår färre misstag vid läkemedelshantering, samt att få sjuksköterskan att arbeta mera systematiskt så att färre misstag begås. När misstag begås vid hantering och administrering av läkemedel äventyras patientens säkerhet och hälsa, samt kan patientens relation till sjuksköterskan påverkas negativt. Konsekvenserna som kan uppstå om till exempel

sjuksköterskan ger fel läkemedel till en patient kan innebära irreversibla skador för patienten och i värsta fall att patienten avlider. Om varje sjuksköterska försöker arbeta förebyggande mot att misstag vid läkemedelshantering begås arbetar sjuksköterskan för en bättre patientsäkerhet. Att arbeta för en bra patientsäkerhet ingår i sjuksköterskans kärnkompetenser enligt Svensk Sjuksköterskeförening, SSF (2017a).

BAKGRUND

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården, HSLF-FS (2017:37) kap. 7, § 1 är

sjuksköterskor, läkare och tandläkare behöriga att iordningsställa, administrera och överlämna läkemedel till patienter. För sjuksköterskan innebär det enligt HSLF-FS (2017:37) kap. 8, § 4 att sjuksköterskan ansvarar för att se till att rätt läkemedel ges till rätt patient, vid rätt tidpunkt, i rätt administreringsform och med rätt dos.

Definition av läkemedelshantering

Sjuksköterskan i den somatiska vården hanterar läkemedel dagligen. I HSLF-FS (2017:37) kap. 3, § 1 står det beskrivet hur läkemedelshantering definieras. I definitionen ingår administrering, dos och dosering, iordningställande, ordination och ordinationsorsak, överlämnande av läkemedlet till patienten samt

dokumentation i läkemedelslista. Ordination är ett beslut som tas av hälso- och sjukvårdspersonal där patients hälsotillstånd påverkas genom en åtgärd, till exempel läkemedel. Ordinationsorsak är den indikation som den ordinerande personalen grundar sitt beslut på. Administrering innebär att en patient tillförs läkemedel. Dos är mängden av ett visst läkemedel med en given styrka som ska administreras. Dosering innebär uppgifter om vilken dos och hur ofta patienten

(7)

2

ska få läkemedlet. Iordningställande av läkemedlet är färdigställande av läkemedlet inför administration. Överlämnande av läkemedlet innebär att det ordinerade läkemedlet tillförs en patient av hälso- och sjukvårdspersonal. Dokumentation är när hälso- och sjukvårdspersonal tex. registrerar att ett läkemedel har intagits av en patient (a.a.).

Om någon av dessa ovanstående punkter inte genomförs korrekt eller missas eller om patienten skadas eller kunde skadats, räknas detta som ett misstag vid

hantering av läkemedel. När ett misstag sker i läkemedelshanteringen ska den hälso- och sjukvårdspersonal som begått misstaget skriva en avvikelserapport. Hela händelseförloppet ska beskrivas och skickas till Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO. I Patientsäkerhetslagen, PSL (2010:659) kap 3, § 5 står att vårdgivaren är skyldig att anmäla detta till IVO, snarast efter att, en vårdskada eller risk för vårdskada har inträffat. Anmälan från vårdgivaren skall även upprättas till IVO om den legitimerade yrkesutövaren som är eller har varit verksam hos vårdgivaren kan utgöra en risk för patientsäkerheten med stöd av PSL (2010:659) kap 3, § 7. Vidare beskriver PSL (2010:659) kap 6, § 4 att personalen inom hälso- och sjukvården är skyldig till att upprätthålla en hög patientsäkerhet och att risker samt händelser som äventyrar att den inte bibehålls skall rapporteras till vårdgivaren.

Förekomst av läkemedelsmisstag i hälso- och sjukvård

Misstag vid läkemedelshantering sker dagligen inom svensk hälso- och sjukvård. Under 2013 gjorde Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (2013) en

markörbaserad journalgranskning av skador och kostnader i svensk hälso- och sjukvård. 63 olika sjukhus undersöktes och totalt 9 995 olika vårdtillfällen granskades. Undersökningen visade att av dessa 9 995 vårdtillfällen uppstod en vårdskada vid 1 351 tillfällen och av dessa skador var 8,1 % direkt relaterade till läkemedel (a.a.).

Även Härkänen m.fl. (2014) skriver i sin studie om misstag relaterade till läkemedelshantering. Studien utfördes på fyra avdelningar på ett

universitetssjukhus i Finland och datainsamlingen bestod av direkta observationer som kompletterades med genomgång av läkemedelsdokumentation.

Observatörerna följde totalt 32 sjuksköterskor som valdes ut på de fyra avdelningarna. 1058 läkemedelsadministrationer genomfördes under

observationen till totalt 122 patienter och vid dessa administrationer förekom felaktig hantering vid 235 tillfällen (22,2%). Av dessa felaktiga tillfällen var 63,4% misstag vid administreringen och 18,3% var felaktigheter i

dokumentationen (a.a.).

Patientsäkerhet vid läkemedelshantering

All hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig till att bidra till att patientsäkerheten upprätthålls (PSL 2010:659, kap 6, §4), och hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna ge sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård genom att basera arbetet på vetenskap och beprövad erfarenhet (PSL 2010:659, kap 6, §1). Uppgifterna som är ålagda hälso- och sjukvårdspersonal gäller även för sjuksköterskan vid läkemedelshantering. Detta innebär att sjuksköterskor ska upprätthålla lika god patientsäkerhet vid omvårdnad av patienten som vid läkemedelshantering.

(8)

3 Potentiella risker vid läkemedelshantering

Enligt Henneman m.fl. (2010) bör sjuksköterskan kunna identifiera möjliga risker innan de uppstått för att kunna hålla en hög patientsäkerhet vid hantering och administrering av läkemedel. Vidare har Henneman m.fl. (2010) utfört en studie med hjälp av gruppintervjuer. Totalt 20 sjuksköterskor från fem olika

intensivvårdsavdelningar från fyra olika sjukhus i västra och östra USA deltog. Studien har identifierat åtta metoder som sjuksköterskorna på dessa avdelningar använder sig av för att identifiera eventuella risker innan ett misstag har begåtts. Dessa metoder var: att känna patienten och dennes sjukdomsbild, känna sina kollegor och deras arbetssätt, veta patientens vårdplan, övervaka patienten och miljön runt omkring, känna till de olika rutinerna på avdelningen,

dubbelkontrollera de åtgärder som ska utföras innan de utförs, använda systematik och att fråga om hjälp och förtydligande vid behov. Dock beskriver studien inte hur väl dessa metoder fungerar för varje sjuksköterska i det dagliga arbetet och det står inget beskrivet om de ens fungerar i de situationer som sjuksköterskorna berättar om i studien (a.a.).

Lawton m.fl. (2012) har utfört en kvalitativ studie på tre olika medicinska avdelningar på ett sjukhus i Storbritannien med totalt tolv deltagande

sjuksköterskor. Syftet med studien var att identifiera vilka latenta fel som kan associeras med läkemedelsmisstag. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer och resultatet sammanställdes till olika teman. Totalt tio teman identifierades, men ett tema var mer framträdande än de andra. Detta tema var avdelningens miljö, så som normer och attityden att alltid göra vissa saker på ett visst sätt trots att nyare och bättre tekniker framkommit. Ett annat tema som identifierades var hur arbetsmiljön såg ut på avdelningen. Hur väl sjuksköterskan kunde utföra sitt jobb utan att bli avbruten av annan personal eller patienter, samt om arbetsmiljön var tyst och lugn så att sjuksköterskan inte blev störd av ljud och stressorer runtomkring henne/honom. Om sjuksköterskan blev störd eller avbruten vid hanteringen av läkemedel kunde det resultera i att ett misstag begicks (a.a.). Bristfällig kommunikation kan äventyra patientsäkerheten

I en studie utförd av Wilson m.fl. (2016) undersöktes perspektiv och erfarenheter bland australiensiska sjuksköterskor, läkare och apotekare i relation till samarbete över professionsgränserna och säkerhet runt läkemedelshantering. Studien visade att kvaliteten på samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna påverkades av vad yrkesutövarna hade för kunskap om de andra professionerna. Ett återkommande problem var att yrkesutövarna hade bristfällig kunskap om de andra

professionernas kunskap och ansvar relaterat till säkerheten runt läkemedel. Vissa deltagare upplevde att de kände sig underskattade av andra professioner och att deras kunskaper inte togs tillvara, medan andra kände sig överskattade utifrån sin kunskapsnivå. Även patientsäkerheten var beroende av effektiv kommunikation mellan yrkesgrupperna. De deltagande i studien kunde identifiera att bristande kommunikation mellan de olika professionerna ledde till läkemedelsmisstag eller situationer som kunde orsaka ett läkemedelsmisstag (a.a.).

Vidare har en explorativ fallstudie genomförts av Frydenberg och Brekke (2012) med 30 deltagande patienter på ett sjukhus i Norge. Genom att granska

patientjournaler har forskare undersökt hur bristande kommunikation mellan olika vårdnivåer och vårdpersonal, påverkar patientsäkerheten och antalet misstag vid ordinering och hantering av läkemedel. Under tiden dessa patienter var inskrivna på sjukhuset förekom totalt 250 läkemedelsadministreringar, varav 50 (20%) av

(9)

4

dem var felaktiga och 27 kunde orsakat stor skada och resulterat i allvarliga konsekvenser för patienterna. Resultatet visar att bristande kommunikation mellan vårdnivåer och personal inom hälso- och sjukvård leder till minskad

patientsäkerhet och eventuellt skadliga misstag för patienten vid

läkemedelshantering och ordination. Även om studien inte har så många deltagande belyser den ändå problemet som uppstår vid brister i

kommunikationen mellan de olika yrkesgrupperna inom vården. Patientsäkerheten äventyras genom att misstag begås vid ordination och hantering av läkemedel (Frydenberg och Brekke 2012).

Sjuksköterskans perspektiv och upplevelser

I en kvalitativ studie skriven av Smeulers m.fl. (2014) undersöktes

sjuksköterskors upplevelser och perspektiv angående säker läkemedelshantering och hur läkemedelsmisstag kan förebyggas. Totalt 20 sjuksköterskor deltog i studien och intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Under intervjuerna berättar sjuksköterskor att de känner ett stort ansvar att hanteringen av läkemedel är säker för patienten och att inga misstag begås. De berättar vidare att

koncentrationen är väldigt viktig, så att ordinationen läses korrekt och att sjuksköterskan hämtar rätt saker från förråd och läkemedelsrum. Vissa

sjuksköterskor beskriver att deras arbetsmiljö vid vissa tidpunkter under dagen är högljudd och full av aktivitet, vilket kan störa deras koncentration och öka risken för att misstag begås. En sjuksköterska beskriver att det kan vid vissa tillfällen vara fem arbetande sjuksköterskor på ett arbetspassoch att de kan ha åtta sjuksköterskestudenter på avdelningen som vill vara med och förbereda

läkemedel. Sjuksköterskorna berättar att den typen av arbetsmiljö inte är säker och att det inte känns rätt att de ska förbereda läkemedel i den typen av miljö (a.a.).

PROBLEMFORMULERING

Läkemedelshantering är en viktig del i sjuksköterskans arbetsuppgifter och vid detta arbetsmoment är det viktigt att sjuksköterskan är observant och noggrann. Enligt Lawton m.fl. (2012) är avbrott och andra störningsmoment risker som kan medföra att misstag begås och patientsäkerheten hotas (a.a.). Eftersom

sjuksköterskan ska arbeta aktivt med patientsäkerheten bör läkemedelshanteringen vara ett område som det arbetas förebyggande med för att undvika att misstag uppstår. Säker vård, förbättringskunskap och personcentrerad vård är kriterier som ingår i sjuksköterskans kärnkompetenser enligt SSF (2017a), och följs dessa minskar risken för att misstag uppstår.

Sjuksköterskans vardag på en somatisk avdelning är många gånger fylld med olika typer av stressfaktorer och vilket även ökar risken för att misstag begås. I situationer som dessa behövs rutiner och strategier som sjuksköterskan kan använda för att säkerställa så att en hög patientsäkerhet bibehålls och att vårdskador undviks. Vid misstag i läkemedelshantering kan ett ökat lidande skapas hos patienten, samt en ökad kostnad relaterat till förlängda vårdtider. Vårdskador är en stor utgiftspost för svensk sjukvård. Beräkningar som finns sammanställda i SKL:s skadeöversikt (SKL 2013) visar att en uppskattning över kostnaderna för alla typer av vårdskador uppgick till 6 miljarder kronor under år 2008. I samma rapport står att läsa att den genomsnittliga vårdtiden förlängs med 6 dygn för varje patient på grund av vårdskador, orsakade av både läkemedel och

(10)

5

andra orsaker. Genom att aktivt arbeta med att förebygga att dessa vårdskador uppstår kan kostnader inom vården minska, men framförallt kan sjuksköterskan undvika att orsaka ett onödigt lidande för patienten. För att kunna minimera uppkomsten av misstag och fel i läkemedelshanteringen behöver sjuksköterskan strategier att använda sig av.

SYFTE

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka strategier som

sjuksköterskor kan använda för att förebygga och undvika misstag vid hantering av läkemedel.

METOD

Under examensarbetethar det i enlighet med Friberg (2017a) gjorts en

litteraturöversikt med en kvantitativ inriktning, då syftet var att undersöka vilka strategier som sjuksköterskor kan använda för att förebygga och undvika misstag vid hantering av läkemedel. Enligt Friberg (2017c) är en litteraturöversikt en sammanställning av befintliga studier som undersökt ett begränsat område. Vidare skriver Friberg (2017b) att en kvantitativ forskningsmetod är anpassad till

problem som kan undersökas genom mätningar och jämförelser.

Arbetet har följt Willmans m.fl. (2016) tillvägagångssätt för att hitta och bedöma vetenskaplig litteratur genom sju olika steg, bortsett från analysen där Fribergs (2017c) metod användes. Under kvalitetsgranskningen användes delar av

Forsberg och Wengströms (2015) metod angående kvalitetsgranskning av artiklar. De steg som Willman m.fl. (2016) beskriver är: att fastställa ett problem som behöver undersökas, bestämma inklusions- och exklusionskriterier, planera litteratursökningen, genomföra litteratursökningen och samla in studier som uppfyller inklusionskriterierna, läsa studierna flertalet gånger för att förstå deras innehåll, sammanfatta studierna samt analysera alla studier. För att avgränsa och specificera problemområdet användes modellen PICO, som enligt Willman m.fl. (2016) står för: Patient/Population, Intervention, Control/Comparision och Outcome. Modellen har hjälpt till att strukturera sökstrategier och bestämma inklusions- och exklusionskriterier i litteraturstudien, se Tabell 1.

Tabell 1. PICO

P I C O

Sjuksköterskor i den somatiska vården.

Preventiva strategier vid läkemedelshantering. Inga preventiva strategier vid läkemedelshantering. Antal läkemedelsmisstag.

Inklusions- och exklusionskriterier

De inklusionskriterier som användes vid sökningen av vetenskapligt material var studier som svarade på examensarbetets syfte med kvantitativ ansats och studier utförda på avdelningar på ett sjukhus. I första hand önskades interventionsstudier, men i andra hand accepterades studier av kvantitativ studiedesign som pekade på

(11)

6

preventiva strategier. Vidare skulle de vetenskapliga artiklarna vara skrivna på engelska och inga geografiska begränsningar sattes. Exklusionskriterier som användes var att litteratursammanställningar ej inkluderades i arbetet. Studier som inkluderades var studier som hade utförts på både vuxenavdelningar och

pediatriska avdelningar. Den forskning som bearbetades skulle vara så aktuell som möjlig, därför exkluderades vetenskapliga artiklar som är publicerade tidigare än år 2010.

Sökstrategi

De databaser som användes för att söka efter relevanta artiklar var CINAHL och PubMed. Enligt Willman m.fl. (2016) är PubMeden databas som innehåller vetenskapliga artiklar inom medicin medan databasen CINAHL innehåller vetenskapliga artiklar inom omvårdnad (a.a.).

En strukturerad likartad sökning har genomförts enligt Willman m.fl. (2016) där sökorden delades upp i olika sökblock. De sökblock som identifierades med hjälp av PICO var sjuksköterska, läkemedelsmisstag och förebyggande. Ytterligare ett sökblock, patientsäkerhet, lades till då det vid pilotsökning visade sig vara relevant. De olika databasernas ämnesord, som är en slags ordlista för varje databas har kontrollerats. Ämnesorden i CINAHL kallas för Cinahl Headings och förkortas MH. I PubMed kallas ämnesorden för MeSH. Svensk MeSH, som återfinns på Karolinska Institutets (2018) hemsida, användes för att söka upp den engelska översättningen och kontrollera de sökord som skulle användas.I

artikelsökningen som i examensarbetet benämns som finalsökning, genomfördes sökningar på alla sökord var för sig. Därefter kombinerade de olika sökorden och ämnesorden i olika sökblock. Vid sökningarna har booleska termerna AND och OR använts för att kunna utöka eller specificera sökningarna. OR är en boolesk term som utökar sökningen genom att söka på till exempel två ord/begrepp både var för sig och tillsammans. AND däremot specificerar sökningen genom att endast visa resultat där alla sökorden eller sökblocken finns med tillsammans (Willman m.fl. 2016). Finalsökningen i CINAHL finns redovisad i Bilaga 1 och finalsökningen i PubMed finns redovisad i Bilaga 2.

Urvalsprocess

Vid finalsökningen i databasen PubMed blev det något färre träffar än väntat, endast 233 artiklar. Alla dessa titlar granskades och totalt 97 abstrakt lästes, då resterande artiklar inte var relevanta till ämnet. 20 artiklar lästes därefter i fulltext för att få en bättre förståelse för studierna. Sedan valdes totalt sex artiklar ut för granskning. Många av de artiklar som exkluderades redan när titeln lästes var på grund av att artikeln inte fokuserade på sjuksköterskan, men på till exempel läkare och apotekare. Vid finalsökningen i CINAHL blev det totalt 1649 träffar. Alla titlarna lästes och utav dessa lästes 372 abstrakt och därefter lästes 27 studier i fulltext. Till slut valdes tio artiklar ut för kvalitetsgranskning från databasen CINAHL. Även i databasen CINAHL valdes många artiklar bort redan efter granskningen av titlar då många artiklar var inriktade på andra professioner än sjuksköterskan, bland annat läkare och apotekare. Totalt valdes 16 artiklar ut från både PubMed och CINAHL för att kvalitetsgranskas. Vissa av artiklarna fanns på båda databaserna och artikeln valdes att användes från den databas där den först hittades. Se Tabell 2 för en översikt av urvalet.

(12)

7 Tabell 2. Urval av studier

Databaser Träffar Lästa titlar Granskade abstrakt Lästa i fulltext Kvalitets- granskade artiklar Använda artiklar CINAHL 1649 1649 372 27 10 7 PubMed 233 233 97 20 6 3 TOTALT 1882 1882 496 47 16 10 Kvalitetsgranskning

Vid granskningen av de 16 artiklar som valts ut för kvalitetsgranskning användes ett modifierat granskningsprotokoll utarbetat från Forsberg och Wengström (2015) samt kvalitetskriterier för studier med kvantitativ metod från Forsberg och Wengström (2015). Se Bilaga 3 för granskningsprotokoll och Bilaga 4 för

kvalitetskriterier. Enligt Willman m.fl. (2016) ska kvalitetsgranskningen ske på ett systematiskt sätt som underlättar för tolkningen och sammanställningen av bevis samt att kvalitetsgranskningen väger tyngre om den utförs av minst två oberoende granskare (a.a.).

Författarna kvalitetsgranskade de 16 artiklarna oberoende av varandra och bedömde artiklarnas innehåll, relevans till ämnetoch kvalitet. De kvalitetsmått som fanns var låg, medium och hög kvalitet. Fyra studier ansågs vara av låg kvalitet, tio ansågs vara medium och två hade hög kvalitet efter

kvalitetsgranskningen. Efter granskning exkluderades sex artiklar på grund av låg kvalitet och/eller att artikelns innehåll inte passade studiens syfte. Två studier valdes bort då deras resultat inte svarade på examensarbetets syfte och fyra studier valdes bort på grund av låg kvalitet. Totalt återstod då tio studier som skulle analyseras för att kunna ingå i examensarbetets resultat. De tio inkluderade studierna sammanfattades därefter i Willmans m.fl. (2016) modifierade

artikelmatris. Den modifierade artikelmatrisen skrevs på studiernas originalspråk, som var engelska. Se Bilaga 5 för kompletta artikelmatriser.

Dataanalys

Dataanalysen genomfördes enligt Fribergs (2017c) modell, där analysen sker i olika steg. Friberg (2017c) skriver vidare att dessa steg är:

1. Det insamlade materialet läses igenom flera gånger för att förstå innehåll och sammanhang.

2. Materialet sammanfattas i en översiktstabell.

3. Söka likheter och skillnader i de granskade vetenskapliga artiklarna. Till exempel om det finns likheter eller skillnader i de olika studiernas syften. 4. Sortera innehållet under olika rubriker som är lämpliga, dessa kan kallas

för kategorier eller teman.

5. Dra slutsatser från det insamlade materialets resultat.

De tio utvalda studierna lästes flera gånger för att ingående förstå artiklarnas bakgrund, syfte, metod, resultat och diskussion. De likheter som kunde

identifieras under analysen var att alla studier förutom tre använde interventioner för att svara på sina respektive syften, målet med studierna var att öka

patientsäkerheten. Olika kategorier kunde identifieras bland artiklarna. Dessa kategorier användes som rubriker och genom dessa skapades även underrubriker. De kategorier som identifierades var: färgglada västar vid läkemedelshantering, stör ej-zoner, utbildning av sjuksköterskor och patienter, checklista vid

(13)

8

för att öka säkerheten vid läkemedelshantering. Dessa kategorier baserades på de interventioner och undersökningarna som gjordes i de olika studierna och är olika typer av strategier som sjuksköterskan eventuellt kan använda sig av.

Etiska överväganden

Olika etiska aspekter måste tas hänsyn till vid skrivandet av vetenskapliga artiklar och när forskning utförs på människor, även om forskningen inte fysiskt påverkar personen. Det finns fyra olika etiska forsknings principer som måste följas vid forskning och dessa är: informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet och finns sammanfattade i Codex (2015). Vid bearbetningen, kvalitetsgranskningen och dataanalysen av artiklarna tog det i beaktning om hur dessa etiska aspekter har beskrivits. Alla studier som används i resultatet i examensarbetet har blivit granskade och godkända av en etisk kommitté, samt har informerat samtycke från sina deltagare. I studien av Bryne m.fl. (2017) fanns ej informerat samtycke från studiedeltagarna utan detta gavs från avdelningschefen.

RESULTAT

Resultatet redovisas i nedanstående kategorier, som identifierades under granskningen och analysen av studierna. Kategorierna och strategierna är: färgglada västar vid läkemedelshantering, stör ej-zoner, utbildning av sjuksköterskor och patienter, checklista vid utskrivning, sjuksköterskans arbetsbelastning och kombinerat förbättringsarbete för att öka säkerheten vid läkemedelshantering. En studie var en randomiserad kontrollerad studie (RCT), sex studier hade en kvasi-experimentell studiedesign, två studier hade en

tvärsnittsdesign och en studie var retrospektiv sambandsstudie. Fyra av studierna utfördes i USA (Anthony m.fl. 2010; Flynn m.fl. 2016; Fore m.fl. 2013; Frith m.fl. 2012) en i Sydafrika (Blignaut m.fl. 2017) en i Storbritannien (Byrne m.fl. 2017), en i Italien (Di Muzio m.fl. 2017), en i Schweiz (Huckles-Baumgart m.fl. 2017), en i Australien (Westbrook m.fl. 2017) samt en i Kina (Xu m.fl. 2014). Alla studierna har på något vis undersökt förekomsten av misstag vid hantering av läkemedel, där syftet med studierna var att minimera eller eliminera riskerna för läkemedelsmisstag samt öka patientsäkerheten. Se Tabell 3 för en översikt över vilka kategorier som tillhör vilken studie.

(14)

9 Tabell 3. Översikt över kategorier

Studier / Strategier F ä rg g la da v ä st a r v id lä kemedel s-ha nte ring Stö r-ej zo ner Ut bil dn ing a v sj uk skö ter sko r o ch pa tient er Checkli st a v id utskriv ni ng Sjuks ter ska ns a rbet sbela st nin g K o mb inera t rbä tt ring sa rbet e r a tt ö ka kerhet en v id kemedel s-ha nte ring Anthony m.fl. (2010) X X X Blignaut m.fl. (2016) X Byrne m.fl. (2017) X Di Muzio m.fl. (2017) X X Flynn m.fl. (2016) X X X X Fore m.fl. (2013) X X X Frith m.fl. (2012) X Huckles-Baumgart m.fl. (2017) X X X Westbrook m.fl. (2017) X X X Xu m.fl. (2014) X

Färgglada västar vid läkemedelshantering

Fyra studier (Flynn m.fl. 2016; Fore m.fl. 2013; Huckles-Baumgart m.fl. 2017; Westbrook m.fl. 2017) hade interventioner som bestod av att sjuksköterskorna tog på sig färgglada västar med texten “Do not disturb” skrivet på ryggen.

Interventionen med den färgglada västen kombinerades i samtliga studier med en eller flera andra interventioner. I studien gjord av Flynn m.fl. (2016)

kombinerades varselvästarna med sju andra interventioner som var: att ha patientkontroll en gång i timmen, använda manus vid triagering av patienter, skyddad tid för att kunna administrera läkemedel utan avbrott, skyltar som påminner all personal att inte avbryta, upprätta en tyst zon i läkemedelsrummet där sjuksköterskan inte fick bli störd, begränsa antalet telefonsamtal till

sjuksköterskan under läkemedelsadministrationer samt informera patienter och anhöriga om att inte störa sjuksköterskan. I studien gjord av Fore m.fl. (2013) kombinerades varselvästarna med att “Do not disturb”-skyltar sattes upp där sjuksköterskorna förberedde läkemedel. Huckles-Baumgart m.fl. (2017)

kombinerade västarna med utbildning av sjukhuspersonal angående riskerna vid läkemedelshantering. Westbrook m.fl. (2017) använde även utbildning av personal samt workshops och information till patienterna om att inte störa sjuksköterskorna när de administrerade läkemedel.

Reducerade avbrott och läkemedelsmisstag

I studierna (Flynn m.fl. 2016; Fore m.fl. 2013; Huckles-Baumgart m.fl. 2017; Westbrook m.fl. 2017) med bland annat västar som intervention, var deras

(15)

10

interventioner baserade på att om sjuksköterskan blir avbruten i sitt arbete ökar risken att det sker misstag vid hanteringen av läkemedel. Dessa studier ville med hjälp av interventionerna minska antalet avbrott när sjuksköterskan hanterar läkemedel, öka patientsäkerheten och på så vis minska antalet läkemedelsmisstag. I studien gjord av Flynn m.fl. (2016) observerades sjuksköterskor administrera totalt 631 läkemedelsdoser, 316 innan interventionen och 315 efter interventionen. Efter interventionen hade undvikbara avbrott mot sjuksköterskan vid

läkemedelsadministrationer minskat signifikant på interventionsavdelning 1, från 22/95 (23%) till 5/113 (4%) och hade ett p-värde på <0,001. På

interventionsavdelning 1 fanns även en signifikant minskning av andelen

läkemedelsmisstag, från 10/95 (11%) till 3/113 (3%) och med ett p-värde på 0,02. Ingen signifikant minskning av avbrott eller läkemedelmisstag kunde identifieras på interventionsavdelning 2 (a.a.). I studien gjord av Fore m.fl. (2013) minskade antalet avbrott under läkemedelsadministrationer vid implementeringen av västarna under elva veckor, från 4,1 /vecka till 1,5/vecka efter interventionen. Minskningen var dock inte signifikant (p = 0,10). Även antalet läkemedelsmisstag minskade med 42,78% ett år efter implementeringen av interventionerna jämfört med ett år innan interventionerna och hade ett p-värde på 0.04 (a.a.).

I studien gjord av Huckles-Baumgart m.fl. (2017) användes två interventioner: utbildning och implementering av färgglada västar vid läkemedelshantering. Följande resultat är ett kombinerat resultat då den första interventionen var utbildning och den andra var färgglada västar. Totalt förbereddes och dubbelkontrollerades 431 läkemedelsdoser under studiens gång, 225 innan interventionerna och 206 efter interventionerna. Det identifierades en minskning av antalet avbrott vid iordningsställande av läkemedel från 36,8 avbrott/timme till 28,3 avbrott/timme. Även under dubbelkontroller av läkemedel fanns en

minskning av avbrott, från 27,5 avbrott/timme till 15 avbrott/timme. Dock nämner studien inga p-värden eller om minskningarna var signifikanta eller ej, då det endast var en pilotstudie (a.a.). I Westbrooks m.fl. (2017) studie kunde en

signifikant minskning av antalet icke-medicinska avbrott identifieras, från 50/100 administrationer till 34/100 administrationer och ett p-värde på 0.0005 (a.a.). Efter införandet av interventionerna kunde det i samtliga studier (Flynn m.fl. 2016; Fore m.fl. 2013; Huckles-Baumgart m.fl. 2017; Westbrook m.fl. 2017) ses att antalet gånger sjuksköterskan blev avbruten under läkemedelshanteringen minskade.

Ökad synlighet

I studierna (Flynn m.fl. 2016; Fore m.fl. 2013; Huckles-Baumgart m.fl. 2017; Westbrook m.fl. 2017) var västarna uppgift att göra sjuksköterskan mer synlig för övrig personal, patienter och anhöriga, för att signalerade att han/hon inte ville bli avbruten eller störd under tiden västen användes (a.a.). I studien gjord av

Westbrook m.fl. (2017) gjordes även en undersökning efter att studien var genomförd där personalens åsikter om västarna undersöktes. Nästan hälften av alla de sjuksköterskor som svarade upplevde att västarna var effektiva för att undvika avbrott och att de skulle använda västarna frivilligt samt att stödja en eventuell policy där västarna ingår som rutin vid läkemedelsadministrering. Dock var svarsfrekvensen låg vid denna undersökning efter studiens avslut, endast 38,8% svarade på den. De sjuksköterskor som svarade att de inte ville använda västarna gav svaren; att de var för varma att ha på sig samt att de var tidskrävande och besvärligt att ta på västarna (a.a.).

(16)

11

Resultaten från dessa studier (Flynn m.fl. 2016; Fore m.fl. 2013; Huckles-Baumgart m.fl. 2017; Westbrook m.fl. 2017) med färgglada västar som intervention, pekar således på att en strategi som sjuksköterskor skulle kunna använda sig av för att förebygga och undvika misstag vid hantering av läkemedel är att använda till exempel en färgglad väst vid hantering och administrering av läkemedel.

Stör ej-zoner

Tre studier (Anthony m.fl. 2010; Flynn m.fl. 2016; Fore m.fl. 2013) innehöll interventioner med specifika stör ej-zoner där sjuksköterskan inte skulle avbrytas under läkemedelshantering. Dessa zonerna upprättades i närheten till exempelvis läkemedelsvagnar eller i läkemedelsrum. Studien genomförd av Anthony m.fl. (2010) innehöll utöver stör-ej zoner även en intervention som bestod av

information till deltagarna om förbättringsarbete kring patientsäkerheten, istället för information om studiens faktiska syfte. Detta för att de deltagande skulle vara så blindade som möjligt för studiens syfte och därmed få ett mer trovärdigt resultat (a.a.).

Reducerade avbrott och läkemedelsmisstag

I studierna (Anthony m.fl. 2010; Flynn m.fl. 2016; Fore m.fl. 2013) där införandet av stör ej-zoner var en del av interventionen, kunde det i samtliga dessa studier ses en minskad frekvens av avbrott. I studien gjord av Anthony m.fl. (2010) sågs en signifikant minskning av avbrott vid läkemedelshanteringen, från 76

avbrott/218 läkemedelsförberedelser (31,8%) till 37 avbrott/179

läkemedelsförberedelser (18,8%) en minskning med 40,9%. En statisk signifikant skillnad mellan antalet avbrott före och efter interventionerna kunde identifieras, p-värde = 0,03 (a.a.). Som det tidigare framgår under kategorin färgglada västar minskade andelen undvikbara avbrott signifikant liksom andelen

läkemedelsmisstag i studien utförd av Flynn m.fl. (2016). Även resultatet i studien gjord av Fore m.fl. (2013) redovisas under kategorin färgglada västar, som visar ingen signifikant reducering av av avbrott vid läkemedelshantering men det fanns en signifikant minskning av antalet läkemedelsmisstag 1 år efter studiens avslut. Resultaten från dessa tre studier (Anthony m.fl. 2010; Flynn m.fl. 2016; Fore m.fl. 2013) pekar på att en strategi som sjuksköterskor skulle kunna använda sig av för att förebygga och undvika misstag vid hantering av läkemedel är att använda en stör ej-zon vid hantering och administrering av läkemedel.

Utbildning av sjuksköterskor och patienter

I fyra studier (Anthony m.fl. 2010; Flynn m.fl. 2016; Huckels-Baumgart m.fl. 2017; Westbrook m.fl. 2017) användes information eller utbildning som en del av interventionen. Utbildning och information användes för att på något vis

förtydliga och/eller förklara de interventioner som användes i studierna. I två studier (Blignaut m.fl. 2017; Di Muzio m.fl. 2017) undersöktes sjuksköterskans kunskaper inom läkemedelsberäkning och läkemedelsadministrationer.

Sjuksköterskans kunskap kan öka patientens förståelse

I studien av Huckels-Baumgart m.fl. (2017) utbildades personalen om riskerna med avbrott vid läkemedelshantering då målet var att öka personalens

(17)

12

läkemedelshanteringen. Denna interventionen genomfördes innan interventionen med de färgglada västarna och det resultat som redovisas här gäller enbart för interventionen utbildning. Resultatet blev att antalet avbrott vid

läkemedelshantering minskade från 36,8 avbrott/timme till 32,1 avbrott/timme samt att antalet avbrott under dubbelkontroller minskade från 27,5 avbrott/timme till 16,4 avbrott/timme (a.a.). Det här var en utav interventionerna som utfördes av Huckles-Baumgart m.fl. (2017), resultatet av den andra interventionen finns att läsa under rubriken Reducerade avbrott och läkemedelsmisstag.

Westbrook m.fl. (2017) avsåg att utbilda både personal och patienter. Personalen utbildades för att förstå syftet med interventionen. Patienter utbildades för att förstå anledningen till att sjuksköterskan använde väst vid läkemedelshanteringen samt att endast avbryta sjuksköterskan om det var relaterat till de läkemedel som patienten var ordinerade eller i händelse av ett brådskande ärende som ej kunde vänta. I studiens resultat fanns ingen statistik om hur utbildningen som enskild intervention påverkade resultatet och ingen statistik fanns att tillgå (a.a.). I studien gjord av Anthony m.fl. (2010) använde forskarteamet utbildning av

sjuksköterskan som en intervention. Sjuksköterskan fick utbildning angående studiens interventioner och angående läkemedelsmisstag. En signifikant

minskning av avbrott vid läkemedelshantering kunde identifieras, men det finns inget separat resultat från utbildningsinterventionen. Resultatet från övriga interventioner finns att läsa under rubrikerna Reducerade avbrott och

läkemedelsmisstag samt Kombinerat förbättringsarbete för att öka säkerheten vid läkemedelshantering (a.a.). Flynn m.fl. (2016) informerade studiedeltagarna, sjuksköterskorna, om att ett kvalitetsförbättringsprojekt skulle utföras med syftet att förbättra patientsäkerheten vid läkemedelshanteringen. Forskarna gjorde detta för att öka trovärdigheten av studiens resultat, då deltagarna blev blindade för studiens riktiga syfte. Patienterna och deras anhöriga fick information och undervisning angående riskerna med avbrott vid läkemedelshantering och läkemedelsadministrering, samt blev underrättade om att en studie skulle utföras och att de skulle undvika att störa sjuksköterskan när han/hon hanterade

läkemedel (a.a.).

Således pekar resultaten från dessa studier (Anthony m.fl. 2010; Flynn m.fl. 2016; Huckels-Baumgart m.fl. 2017; Westbrook m.fl. 2017) på att om en sjuksköterska besitter god kunskap om läkemedel, läkemedelshantering och läkemedelsmisstag kan antalet misstag vid läkemedelsadministrering förebyggas och undvikas.

Sjuksköterskors kunskaper och utbildningsbehov

I studien av Di Muzio m.fl. (2017) undersöktes sjuksköterskors attityder, beteende, utbildningsbehov och kunskap om administrering av intravenösa läkemedel på intensivvårdsavdelningar genom ett frågeformulär. 92,6% av de deltagande svarade att god kunskap om läkemedelsberäkning var nödvändigt för att kunna reducera antalet läkemedelsmisstag vid iordningställande av läkemedel. 90,8% av de deltagande ansåg även att användningen av protokoll, posters och informativa broschyrer angående administreringen av intravenösa läkemedel kunde vara användbara för att reducera antalet läkemedelsmisstag (a.a.). I en studie av Blignaut m.fl. (2017) undersöktes antalet läkemedelsmisstag på åtta olika sjukhus i Sydafrika. Genom direkta observationer vid 1847 läkemedels administrationer kunde totalt 296 läkemedelsmisstag identifieras. 127 (43%) var fel administrationstid, 122 (41%) läkemedelsdoser administrerades aldrig till patienten, 33 (12%) av läkemedelsdoserna hade felaktig dosering. Även ett

(18)

13

kunskapstest användes i studien för att mäta sjuksköterskornas kunskap om läkemedelsberäkning. 25 sjuksköterskor gjorde kunskapstestet och 16 (32%) av totalt 50 uträkningar var felaktigt besvarade. Elva av misstagen var vid

uträkningar av parenterala läkemedel och fem misstag var vid uträkningar av enterala läkemedel (a.a.).

Således pekar resultaten från dessa två studier (Blignaut m.fl. 2017; Di Muzio m.fl. 2017) på att en strategi som sjuksköterskor skulle kunna använda sig av för att förebygga och undvika misstag vid hantering av läkemedel är att ha tillräckliga kunskaper om läkemedelshantering och läkemedelsberäkning.

Checklista vid utskrivning

I studien gjord av Byrne m.fl. (2017) undersökte forskargruppen om en checklista vid utskrivning av patienter kunde minska antalet läkemedelsmisstag med

patienternas mediciner de skulle ha med sig hem vid utskrivning. Totalt 112 utskrivningstillfällen utvärderades i studien, 56 innan införandet av checklistan och 56 efter införandet. Vid 12 utskrivningstillfällen efter införandet av

checklistan användes checklistan inte, på grund av att sjuksköterskan glömde att använda den eller av andra orsaker. Studiens resultat visar en statistisk signifikant reducering av antalet läkemedelsmisstag vid utskrivning av patienter, från 28 misstag/56 utskrivningar till 9 misstag/44 utskrivningar p-värde = 0,0478. Forskarna rekommenderade i sin slutsats att checklistan och ett

utbildningsprogram skulle börja användas på medicinska avdelningar i samband med utskrivning av patienter (a.a.).

Således pekar resultaten från denna studie (Byrne m.fl. 2017) på att en strategi som sjuksköterskor skulle kunna använda sig av för att förebygga och undvika misstag vid hantering av läkemedel är att ha en tillgänglig checklista som kan användas vid utskrivning av patienter.

Sjuksköterskans arbetsbelastning

Frith m.fl. (2012) undersökte om det fanns ett samband mellan antalet arbetande sjuksköterskor per dag på en avdelning och antalet läkemedelsmisstag som förekommer. Journaler från patienter och dokument med information om

personalstyrkan på nio olika avdelningar, under en tidsperiod på två år jämfördes. Forskargruppen fann ett samband mellan antalet arbetande sjuksköterskor på avdelningen och antalet läkemedelsmisstag som begicks. Om en avdelning var underbemannad, hade för få sjuksköterskor på avdelningen, ökade antalet läkemedelsmisstag. Totalt identifierades 335 läkemedelsmisstag av 31 080 läkemedelsadministrationer, vilket motsvarade ungefär 1% av alla patienter på de deltagande avdelningarna under forskningsperioden på två år (a.a.). Även i studien utförd av Di Muzio m.fl. (2017) svarade 93,8% av de deltagande

sjuksköterskorna att en hög arbetsbelastning med till exempel dubbla arbetspass och övertid kunde bidra till uppkomsten av läkemedelsmisstag vid intravenösa läkemedelsadministrationer (a.a.).

Således pekar resultaten från dessa två studier (Frith m.fl. 2012; Di Muzio m.fl. 2017) på att strategier som sjuksköterskor skulle kunna använda sig av för att förebygga och undvika misstag vid hantering av läkemedel är att undvika att arbeta dubbelpass och att varje enskild sjuksköterska ansvarar och är medveten om sin arbetstid, samt att sjuksköterskan förstår att ett extrapass kan äventyra patientsäkerheten. Sjuksköterskan kan även uppmärksamma sin chef om en

(19)

14

avdelning skulle vara underbemannad, då varje sjuksköterska inte kan lägga lika mycket tid på varje patient och risken för att ett läkemedelsmisstag kan ske ökar.

Kombinerat förbättringsarbete för att öka säkerheten vid läkemedelshantering

I flera studier (Anthony m.fl. 2010; Flynn m.fl. 2016; Fore m.fl. 2013; Huckles-Baumgart m.fl. 2017; Westbrook m.fl. 2017; Xu m.fl. 2014) användes flera

interventioner för att öka patientsäkerheten och minska antalet läkemedelsmisstag. I studien gjord av Xu m.fl. (2014) användes olika typer av förbättringsarbete som interventioner. De olika interventionerna bestod av: inrätta utbildningsprogram, optimera läkemedelspolicyn, förfina hur läkemedlen klassificeras, förbättra säkerheten vid administration av intravenösa läkemedel samt att övervaka läkemedelsadministrationerna för att säkerställa en hög patientsäkerhet.

Forskarteamet gjorde mätningar före och efter interventionerna för att se om det fanns en skillnad. I studien ökade följsamheten till policyn för

läkemedelshantering från 645/744 (86,7%) läkemedelsadministrationer där policyn följs till 725/744 (97,5%). Andelen korrekt utförda

läkemedelsadministrationer ökade, från 466/496 (94%) till 480/496 (96,8%). Andelen avvikelserapporter skrivna av sjuksköterskor ökade, från 101/131 (77,1%) till 58/61 (95,1%) (a.a.).

Som tidigare beskrivet i resultatet använde flera studier (Anthony m.fl. 2010; Flynn m.fl. 2016; Fore m.fl. 2013; Huckles-Baumgart m.fl. 2017; Westbrook m.fl. 2017) två eller fler interventioner i kombination med varandra för att optimera deras resultat. I studien gjord av Anthony m.fl. (2010) kunde en signifikant minskning av avbrott vid läkemedelshanteringen identifieras, dock fanns ingen beskrivning av det enskilda resultatet av interventionen utbildning. För

fullständigt resultat se under kategorin Stör ej-zoner (a.a.). Flynn m.fl. (2016) använde interventionerna; färgglada västar, stör ej-zoner, att ha patientkontroll en gång i timmen, använda manus vid triagering av patienter, skyltar som påminner all personal att inte avbryta, upprätta en tyst zon i läkemedelsrummet där

sjuksköterskan inte fick bli störd, begränsa antalet telefonsamtal till

sjuksköterskan under läkemedelsadministrationer samt informera patienter och anhöriga om att inte störa sjuksköterskan. Antalet undvikbara avbrott mot sjuksköterskan vid läkemedelsadministrationer och antalet läkemedelsmisstag minskade signifikant på interventionsavdelning 1. Även i denna studie saknas resultat varje intervention för sig, bara det samlade resultatet av alla interventioner redovisas. För fullständigt resultat se under kategorin Färgglada västar vid

läkemedelshantering (a.a.).

I studien utförd av Fore m.fl. (2013) användes interventionerna färgglada västar och stör ej-zoner. Resultatet visade en signifikant minskning av antalet

läkemedelsmisstag. Även antalet avbrott minskade under de elva veckorna som interventionerna implementerades på avdelningarna, dock var denna minskning inte signifikant. Inga enskilda resultat finns för respektive intervention och för att läsa fullständigt resultat se under kategorin Färgglada västar vid

läkemedelshantering (a.a.). Huckles-Baumgart m.fl. (2017) använde utbildning om riskerna vid läkemedelshantering och färgglada västar som interventioner, där utbildning var intervention 1 och västarna intervention 2. Efter intervention 1 minskande antalet avbrott vid läkemedelshantering från 36,8 avbrott/timme till 32,1 avbrott/timme samt att antalet avbrott under dubbelkontroller minskade från 27,5 avbrott/timme till 16,4 avbrott/timme. Efter intervention 2 identifierades en

(20)

15

minskning av antalet avbrott vid iordningsställande av läkemedel från 36,8 avbrott/timme till 28,3 avbrott/timme. Under dubbelkontroller av läkemedel fanns en minskning av avbrott, från 27,5 avbrott/timme till 15 avbrott/timme. Studien redovisar dock inga p-värden eller beskriver om minskningarna var signifikanta eller ej (a.a.). I studien utförd av Westbrook m.fl. (2017) fanns två interventioner, utbildning av personal och patienter samt användning av färgglada västar vid läkemedelshantering. En signifikant minskning av antalet

icke-medicinska avbrott identifieras, inga separata resultat mellan utbildning och västarna fanns redovisat. För fullständigt resultat se under rubriken Färgglada västar vid läkemedelshantering (a.a.).

Således pekar resultaten från dessa sju studier (Anthony m.fl. 2010; Flynn m.fl. 2016; Fore m.fl. 2013; Huckles-Baumgart m.fl. 2017; Westbrook m.fl. 2017; Xu m.fl. 2014) på att en strategi som sjuksköterskor skulle kunna använda sig av för att förebygga och undvika misstag vid hantering av läkemedel är att kombinera olika typer av beprövade metoder som nämns ovan.

DISKUSSION

Metoddiskussion

I detta avsnitt kommer det att diskuteras om den metod användes under litteraturstudiens gång. Svagheter och styrkor samt vad som kunde gjorts annorlunda om litteraturstudien skulle göra om på nytt. En oerfarenhet av att skriva och utföra en litteraturstudie fanns, därför kan resultatet påverkats av bias vid datainsamlingen och sammanställningen av resultatet.

Formulera och specificera problemformuleringen

Problemformuleringen i studien kunde redan från början preciseras någorlunda, då en tydlig bild av vad de ville undersöka fanns, nämligen hur sjuksköterskor kan förebygga och undvika läkemedelsmisstag. Till hjälp för att kunna specificera problemet och underlätta sökningarna användes PICO-modellen (Friberg, 2017a). Genom att använda PICO-modellen kunde området som skulle undersökas

preciseras ytterligare, vilket till slut blev vilka strategier kan sjuksköterskan använda sig av för att förebygga och undvika läkemedelsmisstag. Fokus låg på sjuksköterskeprofessionen, eftersom det främst är sjuksköterskan som hanterar läkemedel i den svenska hälso- och sjukvården.

Inklusions- och exklusionskriterier

Inklusionskriterier som användes under litteraturstudien var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska då materialet skulle kunna läsas och förstås inför

bearbetningen av materialet. Studierna skulle vara utförda i sjukhusmiljö eftersom examensarbetet hade för avsikt att granska strategier som sjuksköterskan kan använda sig av i slutenvårdsmiljö där frekvensen av avbrott och stressorer är hög. I en av studierna som inkluderades i resultatet, Anthony m.fl. (2010), utfördes studien på en intensivvårdsavdelning där arbetsmiljön är fylld med mer stressorer och avbrott i arbetet på grund av den höga vårdnivån och patienternas ofta

allvarliga sjukdomstillstånd. Studien inkluderades då den utförts på en somatisk avdelning enligt inklusionskriterierna, men den kan ha haft en påverkan på examensarbetets resultat.

(21)

16

Av de inkluderade studierna var endast en utförd som en randomiserad kontrollerad studie (RCT). Det hade varit att föredra om fler utav de valda artiklarna hade varit utförda som en RCT. Det låga antalet RCT-studier i sökresultat kan bero på att sökstrategin var något bristfällig med för få

fritextsökningar. Det kan även bero på att RCT-studier är både ekonomiskt och tidsmässigt krävande och är därför ovanliga.

Tre studier (Blignaut m.fl. 2017; Di Muzio m.fl. 2017; Frith m.fl. 2012) innehöll ingen intervention. Dessa inkluderades trots att studier med interventioner

föredrogs framför dem utan intervention. De inkluderades då deras resultat pekade på att det fanns strategier som sjuksköterskan kan använda sig av för att förebygga och undvika misstag vid läkemedelshantering. Men litteraturstudiens resultat påverkas negativt av att dessa tre studier inkluderats.

Att utforma en sökstrategi

De sökstrategier som användes i litteraturstudien baserades på Willmans m.fl. (2016) tillvägagångssätt. De databaserna som användes till litteraturstudien var CINAHL och PubMed. CINAHL valdes ut då databasen enligt Willman m.fl. (2016) innehåller övervägande studier och artiklar med inriktning på omvårdnad. Databasen PubMed användes då den enligt Willman m.fl. (2016) innehåller artiklar som berör medicin och vetenskap. Fler databaser, till exempel Cochrane Library kunde ha använts i litteraturstudien för att få ett bredare sökresultat. För att databassökningarna skulle vara pålitliga och kunna användas för att få fram ett resultat krävdes det att sökningarna i databaserna CINAHL och PubMed var strukturerade och utfördes på samma sätt med samma fritextord och liknande ämnesord i varje databas. De ämnesord som valdes till sökningarna var relaterade till examensarbetets syfte för att få ett passande sökresultat. Willman m.fl. (2016) skriver att en optimal sökning ska ha en hög sensitivitet och en hög specificitet. Litteraturstudien har en hög specificitet på grund av de begränsade antalet fritextsökningar som gjorts, vilket medför att relevanta studier kan ha missats i sökningen. PICO-modellen hjälpte att identifiera rätt sökord och på så sätt få fram studier som kunde besvara studiens syfte. Hade PICO-modellen inte använts för att specificera problemet hade sökorden varit svårare att identifiera och

sökningarna hade blivit bristfälliga. Sökningarna genomfördes på ett strukturerat sätt, vilket gör det lättare att göra en ny studie med liknande tillvägagångssätt. Men ett begränsat antal fritextsökningar gjordes, vilket kan ha påverkat

sökresultatet negativt. Detta bör tas i åtanke om en liknande sökning ska utföras. Om författarparet skulle göra om studien hade de valt att använda fler

fritextsökningar för att få ett bättre sökresultat och därmed även ett trovärdigare slutresultat. Bland annat hade fler fritextsökningar gjorts på termen sjuksköterska (nurse) där sökningar som sjukhuspersonal och sjukvårdare hade inkluderats. Även termen läkemedelsmisstag (medication error) hade utökats med fler sökningstermer som; läkemedelsfel och misstag vid läkemedelshantering. Kvalitetsgranskning

Totalt valdes 16 artiklar ut för kvalitetsgranskning och med hjälp av

kvalitetskriterier för kvantitativa studier från Forsberg och Wengström (2015) samt ett granskningsprotokoll utarbetat från Forsberg och Wengström (2015), kunde alla studiernas kvalitet bedömas. Granskningsprotokoll anpassades efter studiens syfte samt vilken typ av studier som eftersöktes. På grund av

(22)

17

eller övervärderade i deras kvalitet. Svårigheter upplevdes med att göra en rättvis bedömning av studierna då författarna aldrig tidigare gjort en sådan bedömning, detta påverkar litteraturstudiens resultat och bör tas i beaktande när resultatet läses. Under kvalitetsgranskningen var granskarna övervägande överens om studiernas kvalitet. De gånger oenighet förekom om en studies kvalitet, valde de att läsa om studien och göra en ny kvalitetsgranskning. Enligt Willman m.fl. (2016) väger kvalitetsgranskningen tyngre om minst två parter gör granskningen oberoende av varandra, vilket gjordes under examensarbetet. Om inte

kvalitetsgranskningen av artiklarna hade varit oberoende av varandra hade både granskningens kvalitet och trovärdighet minskat. Av de 16 artiklar som

granskades valdes tio artiklar ut att vara grunden till resultatet. Av de 6 studier som valdes bort efter vid kvalitetsgranskningen bedömdes 2 studier inte svara på examensarbetets syfte och 4 studier vara av låg kvalitet.

Sammanställning av syntes

Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet som sammanställdes i löpande text under olika kategorier samt underkategorier. Friberg (2017c) skriver att analysen kan underlättas och bli mer lättöverskådligt om den skrivs i olika kategorier med tillhörande

underkategorier. De olika kategorierna som identifierades var: färgglada västar vid läkemedelshantering, stör ej-zoner, utbildning av sjuksköterskor och patienter, checklista vid utskrivning, sjuksköterskans arbetsbelastning samt kombinerat förbättringsarbete för att öka säkerheten vid läkemedelshantering. Dessa

kategorier är baserade på de interventioner som förekom i de olika studierna. I tre studier (Blignaut m.fl. 2017; Di Muzio m.fl. 2017; Frith m.fl. 2012) förekom igen intervention vilket påverkar trovärdigheten för kategorierna Sjuksköterskors kunskaper och utbildningsbehov samt Sjuksköterskans arbetsbelastning negativt.

Detta påverkar även resultatet för hela litteraturstudien och resultatets

generaliserbarhet, eftersom dessa studier inte har testat strategierna som förs fram.

En styrka med tillvägagångsättet vid sammanställningen av syntesen är att den har genomförts enligt Fribergs (2017c) modell, som är beprövad och är en del av en metodlitteratur. En annan styrka är att författarna har varit två stycken, där tankar och funderingar har kunnat diskuteras och de har kunnat hjälpa varandra.

Resultatdiskussion

Resultatet i litteraturstudien baseras på en sammanställning av tio vetenskapliga studier, där sex olika kategorier har identifierats. Enligt Forsberg och Wengström (2015) avgörs generaliserbarheten hos en studie, hur väl resultatet i en studie kan appliceras i ett annat sammanhang eller på en annan plats, om hur väl urvalet i studien representerar en viss population.

Färgglada västar vid läkemedelshantering

I fyra studier (Flynn m.fl. 2016; Fore m.fl. 2013; Huckles-Baumgart m.fl. 2017; Westbrook m.fl. 2017) användes färgglada västar som en del av interventionen för att andra sjuksköterskor, sjukhuspersonal och patienter skulle uppmärksammas på att sjuksköterskan var upptagen med att förbereda och administrera läkemedel. I alla studier med västar som intervention visade ett resultat med minskande antal avbrott mot sjuksköterskan samt minskat antal läkemedelsmisstag, efter

(23)

18

ligger inte enbart till grund för resultatet i dessa studier då de kombinerades tillsammans med andra interventioner, se Tabell 3.

Västarna signalerar för patienter, anhöriga och annan personal att sjuksköterskan är upptagen med att handha läkemedel och inte vill bli störd. En sjuksköterska hanterar läkemedel flera gånger om dagen och har ibland upp emot tio patienter med olika ordinationer. Enligt Lawton m.fl. (2012) och Smeulers m.fl. (2014) ökar risken för läkemedelsmisstag om en sjuksköterska blir störd eller avbruten under läkemedelshanteringen. Därför kan det vara gynnsamt för patientsäkerheten om en sjuksköterska bär en färgglad väst eller liknande under tiden han/hon hanterar läkemedel. Enligt PSL (2010:659) kap. 6, § 4 är all hälso- och sjukvårdspersonal skyldiga till att upprätthålla en hög patientsäkerhet. När en annan sjuksköterska, läkare eller undersköterska avbryter eller stör en

sjuksköterska vid läkemedelsförberedelser eller administreringen av ett läkemedel riskerar det att äventyra patientsäkerheten.

Stör ej-zoner

I tre studier (Anthony m.fl. 2010; Flynn m.fl. 2016; Fore m.fl. 2013) användes interventioner med stör ej-zoner, områden där sjuksköterskan inte skulle blir störd av annan personal när läkemedel hanterades. Även här visade resultaten på

minskande antal avbrott samt färre misstag vid läkemedelshantering i samtliga studier. Stör ej-zonerna kombinerades också med andra interventioner.

För att kunna minska antalet misstag vid läkemedelshantering måste en förändring ske inom sjukvården. Stör ej-zoner kan vara en lösning som kan göra att

sjuksköterskan kan arbeta mer ostört och på så vis öka patientsäkerheten och minska risken för vårdskador. Enligt Lawton m.fl. (2012) kan olika stressorer och avbrott störa sjuksköterskan så mycket i arbetet att ett läkemedelsmisstag begås.

Enligt Smeulers m.fl. (2014) kan minskad stress vid läkemedelshanteringen leda till en ökad patientsäkerhet och att antalet vårdskador och kostnader relaterade till vårdskador minska.

Utbildning av sjuksköterskor och patienter

Vidare i fyra studier (Anthony m.fl. 2010; Flynn m. fl. 2016; Huckels-Baumgart m. fl. 2017; Westbrook m. fl. 2017) användes utbildning som en intervention. Ytterligare två studier (Blignaut m.fl. 2016; Di Muzio m.fl. 2017) användes, dessa innehöll dock ej någon intervention utan undersökte sjuksköterskans kunskaper i läkemedelsberäkning och läkemedelsadministrering.

Brister i sjuksköterskornas kunskap identifierades samt behovet av ny uppdaterad kunskap i sjuksköterskans arbete. Kunskapen om läkemedelsberäkning testades i studien av Blignaut m.fl. (2016), där resultatet visade att 16 av 50 uträkningar var felaktiga. Kunskapen om läkemedelsberäkning kan påverka antalet

läkemedelsmisstag som begås i hälso- och sjukvård och det är en kunskap som hela tiden kan uppdateras och förbättras. Efter att litteraturstudiens resultat sammanställts var det uppenbart att sjuksköterskans utbildning kan vara svår att styra över som enskild sjuksköterska. Detta då det vanligtvis är en chef som brukar ansvara för utbildningar på arbetsplatsen. Men varje enskild sjuksköterska ska enligt SSF (2017b) ansvara för att hålla sig uppdaterad med

kunskapsutveckling inom sitt yrkesområde. Genom att sjuksköterskan själv ansvarar för sin kunskap och eventuellt identifierar en kunskapslucka, kan han/hon föra detta vidare till sin chef eller söka kunskap på egen hand.

(24)

19

Genom att utbilda personal, patienter och anhöriga om riskerna med

läkemedelshantering samt om de läkemedelsmisstag som begås ökar kunskapen och förståelsen hos både personal och patienter. Kunskapen om hur lätt en sjuksköterska kan tappa koncentrationen om han/hon blir störd vid

läkemedelshantering och vilka konsekvenser det kan få bör överföras till personal, patienter och anhöriga. Förståelse hos patienter och anhöriga att kanske vänta med frågor och att prata tills sjuksköterskan har administrerat läkemedlet till patienten. Denna ökade medvetenhet hos både personal, patienter och anhöriga kan hjälpa sjuksköterskan att kunna utföra sitt jobb på ett säkert sätt där risken för

läkemedelsmisstag minimeras och patientsäkerheten förbättras. Checklista vid utskrivning

I en studie av Byrne m.fl. (2017) användes checklista vid utskrivning som

intervention som resulterade i en minskning av misstag i läkemedelshanteringen. Checklistans införande medförde att en extra kontroll genomfördes av

sjuksköterskorna där de kontrollerade att läkemedelshanteringen var korrekt utförd. Eftersom checklistan skulle användas varje gång en patient skrevs ut fungerade den som en extra påminnelse och dubbelkontroll. Sjuksköterskan var då tvungen att en extra gång kontrollera att det var rätt patient, rätt läkemedel och rätt styrka på läkemedlet som patienten fick med sig hem eller skulle hämta ut på ett apotek. Följsamheten av studiens intervention kunde öka till en följd av att studiedeltagarna var medvetna om att de deltog i studien.

I studien skriven av Henneman m.fl. (2010) undersöktes metoder som

sjuksköterskan använde sig för att undvika misstag. Dock beskrev studien inte hur väl dessa fungerade för varje sjuksköterska i arbetet. En utav dessa metoder var att dubbelkontrollera alla åtgärder innan de utfördes. I Byrnes m.fl. (2017) studie användes en checklista vid utskrivning som en intervention. Resultatet var att antalet läkemedelsrelaterade misstag vid utskrivning av patienter minskade. Den här typen av checklista hade kunnat omvandlas till ett digitalt arbetsredskap för sjuksköterskan för att underlätta dubbelkontroller av läkemedel och eventuellt minska antalet läkemedelsmisstag.

En hög arbetsbelastning för sjuksköterskan kan påverka förekomsten av läkemedelsmisstag

Studien av Frith m.fl. (2012) undersöktes relationen mellan antalet tjänstgörande personal och frekvensen av misstag i läkemedelshanteringen. Forskarna fann ett samband mellan personaltätheten och antalet läkemedelsmisstag som hade begåtts (a.a.). När det var för få sjuksköterskor ökade antalet läkemedelsmisstag eftersom tiden som sjuksköterskorna kunde lägga på varje patient var kortare vilket

resulterade i ett ökat antal misstag. Studien utfördes på endast på ett sjukhus och resultaten kunde inte jämföras från ett annat sjukhus, vilket försämrar studiens generaliserbarhet till ett annat sjukhus eller ett annat sammanhang. I studien utförd av Di Muzio m.fl. (2017) svarade majoriteten av de deltagande

sjuksköterskorna att en ökad arbetsbelastning genom till exempel övertid eller extrapass kunde göra att antal läkemedelsmisstag ökade (a.a.). Detta kan bero på att stressen hos sjuksköterskan ökar, att sjuksköterskan är trött på grund av extra eller för mycket arbete, vilket kan leda till att sjuksköterskan lättare tappar koncentrationen och risken för läkemedelsmisstag ökar.

Aiken m.fl. (2014) utförde en retrospektiv observationsstudie på sjukhus i nio olika europeiska länder, med totalt 422 730 deltagande patienter och 26 516 deltagande sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan

Figure

Tabell 1. PICO

References

Related documents

Descartes’ Error: Emotion, Reason, and the Human Brain, kom 1994, andra svenska upplagan kom på Natur och Kultur 2006). Damasio presenterar här en rad fakta som skall underbygga

Eftersom organisationslärande handlar om att sprida kunskap från olika delar av organisationen till varandra måste man säkerställa att olika kontexter i olika delar av

Press talespersonen för Delta, ett företag inom telekommunikation, ger inte heller någon specifik definition av vad en kris skulle kunna vara för dem men berättar att

För att hantera detta kan drogpreventiva insatser inte bara ses i förhållande till narkotika, utan måste ingå i ett sammanhang där även delar som kost och motion har betydelse

Fuktkälla Fuktbelastning Resultat (Hänvisning till dokument där utförandet, konstruktionen och materialet redovisas) Fuktteknisk bedömning /motiv Uppföljning i

Sammanlagda resultatet totalt för barn- och utbildningsnämnden i Laxå var – 7 520 000 kr, motsvarade resultat för Mullsjö kommun var – 492 000 kr, stor differens, bevisar att

Det leder mig vidare till nästa avsnitt i denna essä där jag kommer beskriva hur jag ska hitta strategier och arbetssätt för att hjälpa Olle eller andra elever med

Information oro Distraktion.. perioperativa vården en inblick i hur oro hos barn kan hanteras inom den perioperativa verksamheten. Underkategorin multimedia återkom i båda