Hälsa och samhälle
BEMÖTANDE AV ÄLDRE
INOM SJUKVÅRDEN
EN LITTERATURSTUDIE OM PATIENTENS
UPPLEVELSE AV MÖTET MED
SJUKSKÖTERSKAN
JEANETTE FRANZÉN
SARA WINTHER
BEMÖTANDE AV ÄLDRE
INOM SJUKVÅRDEN
EN LITTERATURSTUDIE OM PATIENTENS
UPPLEVELSE AV MÖTET MED
SJUKSKÖTERSKAN
JEANETTE FRANZÉN
SARA WINTHER
Franzén, J & Winther, S. Bemötande av äldre inom sjukvården. En litteraturstudie om patientens upplevelse av mötet med sjuksköterskan. Examensarbete i
omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006.
Bemötande av äldre patienter är ett intressant område då inte så mycket forskning utförts kring detta ämne. Bemötande är dock svårt att definiera vilket gör
forskning i ämnet svårt. Syftet med studien var att beskriva äldres positiva och negativa patientupplevelser av sjuksköterskans bemötande i sjukhus- och
sjukhemsmiljö. Tre frågeställningar skulle besvaras. Hur beter sig sjuksköterskor i sitt bemötande av äldre patienter? Hur uppfattar äldre patienter detta möte? Vad är det i mötet som avgör om upplevelsen uppfattas som positiv eller negativ?
Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar. Den teoretiska referensramen är Kari Martinsens omsorgsteori. I resultatet framkom nio teman som uppfattades vara viktiga för patienterna i förhållande till sjuksköterskorna och deras bemötande. Dessa var sjuksköterskors beteende, positiva upplevelser av sjuksköterskor, negativa upplevelser av sjuksköterskor, respekt och integritet, kommunikation, autonomi, behov, empati och tillit samt information. Slutsatsen är att det är ett komplext ämne. Överlag bemöter dock sjuksköterskan äldre patienter väl.
Nyckelord Bemötande, litteraturstudie, möte, sjuksköterskor, upplevelse, äldre patienter
TREATMENT OF THE
ELDERLY IN A NURSING
CONTEXT
A LITERATURE REVIEW ON THE PATIENT’S
EXPERIENCE OF THE MEETING WITH THE
NURSE
JEANETTE FRANZÉN
SARA WINTHER
Franzén, J & Winther, S. Treatment of the elderly in a nursing context. A
literature review on the patient’s experience of the meeting with the nurse. Degree Project, 10 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2006.
Treatment of elderly patients is an interesting area since not that much research has been done within the subject. However treatment is difficult to define which makes research in the area hard. The aim of this study was to describe the elderlys positive and negative patient experiences of the nurses’ treatment in a hospital-and nursing care setting. Three questions were to be answered: How does the nurse act in her treatment of older patients? How do older patients experience this meeting? What is it in the meeting that decides if the experience is perceived as positive or negative? The method chosen was literature review with 10 qualitative articles as a basis for the results. The theoretical frame of reference is Kari
Martinsen’s theory of caring. In the results nine themes emerged that seemed to be important for patients in the relationship with nurses and their treatment. They were nurses’ behaviour, positive experiences of nurses, negative experiences of nurses, respect and integrity, communication, autonomy, needs, empathy and trust and finally information. The conclusion is that the subject is complex. However
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 4
BAKGRUND 4
Synen på och attityder till åldrandet 4 Åldrandets historia 4 Definition av äldre 5
Ageism 5
Innebörden av bemötande 5 Omvårdnad och omsorg 6 Etik, moral och makt 6
Empati 6
Autonomi 6
Verbal och ickeverbal kommunikation 7 Sjuksköterskans ansvarsområde 7
Lagar 7
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 8 Avgränsningar och Definitioner 8 TEORETISK REFERENSRAM 8 METOD 9 Artikelsökning 9 Artikelgranskning 11 Databearbetning 11 RESULTAT 11 Sjuksköterskors beteende 11 Positiva upplevelser av sjuksköterskor 14 Negativa upplevelser av sjuksköterskor 14 Respekt och integritet 15 Kommunikation 16 Autonomi 17
Behov 17
Empati och tillit 18 Information 18 DISKUSSION 18 Metoddiskussion 18 Genusdiskussion 21 Resultatdiskussion 21 Slutsats 27 Framtida forskning 28 LÄSANVISNINGAR 29 REFERENSER 30 BILAGOR 33
INLEDNING
År 2000 fanns det 600 miljoner människor i världen som var 60 år och däröver. Statistik visar på att denna siffra kommer att stiga dramatiskt och år 2050 kommer de äldre att fyrdubblas (WHO, 2005). I Sverige utgörs 5 % av befolkningen av äldre människor och Sverige är det land i världen som har den äldsta befolkningen sett till personer över 80 år (Folkhälsorapport, 2005). Grundat på statistiken som visar att den äldre befolkningen är stor och kommer att fortsätta att växa och bli äldre, dras slutsatsen att de representerar en stor del av sjukvården och kommer så även att göra i framtiden. Som sjuksköterska skall det, förutom tekniska
färdigheter, ges god omsorg och därmed ett gott bemötande. Undersökningar som gjorts bland sjuksköterskor och studenter visade att önskan att arbeta med äldre eller inom gerontologi rankades sist (Högseth, 2005). Diskriminering och negativa attityder mot äldre har länge uppmärksammats, trots det saknas det till exempel en konvention om rättigheter för världens äldre. En sådan konvention skulle kunna belysa äldres rättigheter inom vård, att det lyssnas till den äldres åsikter och att värna om deras rättigheter. Det är av vikt att äldre blir förstådda samt att de själva förstår innebörden av vården så att de inte känner sig nedvärderade utan
vårdsystemet ska iakttar deras värdighet (Nerikes Allehanda, 051212).
Vi vill med föreliggande litteraturstudie beskriva äldres positiva och negativa patientupplevelser av sjuksköterskans bemötande i sjukhus- och sjukhemsmiljö. Nyttan med litteraturstudien är att kunna ta med sig lärdomen ut i den kliniska verkligheten och förhoppningsvis bidra med större förståelse samt att göra sjuksköterskor uppmärksamma på hur de bemöter och upplevs i mötet med den äldre patienten.
BAKGRUND
I bakgrunden belyses synen på och attityder till åldrandet, innebörden av bemötande samt sjuksköterskans ansvarsområde.
Synen på och attityder till åldrandet
Eftersom äldre människors upplevelser står i fokus för föreliggande studie kändes det viktigt att närmare belysa hur synen på denna åldersgrupp har varierat under årens lopp.
Åldrandets historia
Under historiens gång har gränsen för att bli betraktad som gammal eller äldre varierat. Redan under antiken uppkom uppfattningen av ålderdom som en speciell del av livet. Uppfattningen hörde även ihop med negativa föreställningar kring åldrandet. Det var dock först omkring 1800-talet när medicin och patologi utvecklades som vetenskaper som dessa uppfattningar blev mer rotade (Nilsson, 2004). Samhället präglades då av gerontofobi i form av förakt och
avståndstagande till ålderdom och äldre (Jönson, 2002). Under 1950-talet utvecklades den gerontologiska forskningen, det vill säga forskning kring
Ur ett historiskt perspektiv har vår medellivslängd stigit radikalt. I antikens Grekland, 500 f. Kr, var medellivslängden 18 år. I Romarriket, 100 f. Kr, hade medellivslängden stigit till 25 år och var därefter i stort sett oförändrad fram till 1700-talet. Under 1900-talet blev det en avsevärd ökning av medellivslängden (Högseth, 2005). Enligt Statistiska Centralbyrån (20051121) är den beräknade medellivslängden för 2005 i Sverige 78,29 år för män och 82,58 år för kvinnor.
Definition av äldre
Att åldras är individuellt och upplevs olika av olika personer. De som av samhället betraktas som äldre ser sig inte alltid själva som äldre. Den
kronologiska åldern är inte nödvändigtvis den som avgör känslan av att vara gammal (Nilsson, 2004).
Åldrandet kan delas in i olika kategorier: den kronologiska, sociala, psykologiska samt biologiska åldern. Det kronologiska åldrandet innebär avståndet från
födelsen. Det sociala åldrandet står för rollen i sociala sammanhang. Det psykologiska åldrandet avser förmågan att anpassa sig till omgivningens krav. Slutligen, den biologiska åldern innebär ett mått på kroppsorganens olika funktion ställt till livslängd (Dehlin & Rundgren, 2002).
Ageism
Den negativa bild som samhället sänder ut av äldre som en homogen grupp kan leda till åldersrasism det vill säga ageism. Begreppet introducerades 1969 av läkaren Robert Butler som definierade ageism som negativa stereotyper och konsekvent nedvärdering av äldre på grund av deras ålder. Flertalet studier som har gjorts kring hur sjuksköterskor och studerande förhåller sig till att arbeta med äldre har visat att även vårdpersonal i stort sett har samma negativa uppfattning som samhället i övrigt (Högseth, 2005). Ageism har uppmärksammats i Sverige av bland annat forskare, debattörer och olika organisationer. Statens äldrepolitik framhåller att äldre ska erhålla ett gott bemötande samt att åldersdiskriminering inte får förekomma. Även EU har infört regler som ska förhindra
åldersdiskriminering (Jönson, 2002).
Innebörden av bemötande
Enligt Kristoffersen m fl (2005) är begreppet bemötande att ha förmåga att kommunicera med patienter på ett lyhört, empatiskt och respektfullt sätt. Nationalencyklopedin definierar bemötande som att ”uppträda mot”
(Nationalencyklopedin, 2005a). Croona (2003) talar om att bemötande omfattar sociala relationer där det finns en sändare och en mottagare. Om mötet upplevs som positivt eller negativt beror på upplevelsen av de intryck och uttryck som förmedlas. Samhället och patienten förväntar sig få ett gott bemötande av sjukvården. Det innebär att patienten tillsammans med sjuksköterskan och övrig vårdpersonal skapar en positiv relation. För att kunna ge god vård krävs det att vårdpersonal kan skilja på rätt och fel, därför ingår även etik och lagar i begreppet (Croona, 2003). Bemötande säger mycket om den egna inställningen till patienten vilket i sin tur är kopplat till den etiska värdegrund som sjuksköterskan har
(Watson, 1993). Bemötande handlar även om att värna om vårdtagarens integritet och autonomi, genom att vara lyhörd, engagerad, förstående, och tillmötesgående som alla är viktiga delar av ett gott bemötande (Croona, 2003). Nedan beskrivs mer ingående de olika delar som ingår i och berör begreppet bemötande.
Omvårdnad och omsorg
Begreppet bemötande tillsammans med ansvar, respekt, tillit och ömsesidighet ingår i området omsorg som har en central del i omvårdnadsarbetet (Grönquist, 1999). Omvårdnad som är en omsorgsprofession, är sjuksköterskans eget kompetensområde och det innefattar såväl det tekniska som det medicinska kunnandet men även att man kan visa omsorg. Omsorg handlar inte direkt om arbetet som utförs utan om inställningen till det man gör och hur man gör det. En sjuksköterska kan ge god omvårdnad utifrån plikt, men utifrån ett
omsorgsperspektiv är det därmed inte sagt att sjuksköterskan ger omsorg från hjärtat (Watson, 1993).
Etik, moral och makt
Etik handlar om ”rätt” sätt att handla och begreppet myntades i antikens Grekland. Etik handlar om gott och ont, rätt och fel (Blåsternes, 2005). Det är skillnad mellan patientens och sjuksköterskans perspektiv på etik och moral. Patienten är i underläge på grund av sitt behov av vård medan vårdaren alltid är i ett överläge i förhållande till den som är sjuk. Att vara äldre kan innebära att inte bemötas med den respekt som önskas på grund av svårighet att förmedla sig till vårdpersonalen (Hellström, 1998). Att handla etiskt är att ha modet att våga se till de etiska kraven i en situation. Det är sjuksköterskans skyldighet att anta en lämplig attityd gentemot den svaga människans förutsättningar. Makt är nära knutet till etik och sjuksköterskan besitter en maktposition. Makt kan användas för att skydda och inge trygghet hos patienten men även användas som ett vapen både kränkande och auktoritärt (Blåsternes, 2005).
Empati
Elisabeth Hagemann (1930, s 43) uttrycker ”för att vara en bra sjuksköterska krävs något mer än teknisk färdighet, nämligen den inre förståelsen för vad den sjuke behöver”. Empati har getts flera olika definitioner i litteraturen men handlar i stort om att dela och försöka förstå den andres upplevelse av en situation eller ett fenomen. Empati bygger på, förutom att ha intresse för andra människor, att ha en förmåga och vilja att använda sin kunskap och erfarenhet till att tolka en annan persons kommunikation (Kristoffersen m fl, 1997). Den empatiska förståelsen innehåller två grundläggande delar, den intellektuella och den känslomässiga. Den intellektuella är till största delen förmedveten och styrs av sinnen och minnen men för att kunna välja och göra det rätta behövs även känsla. Nära knutet till empati är intuition och sympati, intuition utgör framförallt intellektuell kunskap medan sympati uttrycks genom positiva känslor för andra människor (Holm, 1991).
Autonomi
Autonomi betyder självbestämmande och innebär en personlig rättighet till att själv bestämma över sitt liv. Respekt för en äldre människas autonomi innebär att värdesätta människan för den hon är och inte enbart på grund av den nytta som hon tillför omgivningen. Alla människor har lika stort värde oberoende av de skillnader som finns dem emellan i form av prestationsförmåga, livsstil och ägande. För att upprätthålla äldres självbestämmande ställs det krav på
Verbal och ickeverbal kommunikation
Vid all form av mänsklig kommunikation finns det sändare och mottagare. Kommunikationsvägen kan antingen vara envägs- eller tvåvägskommunikation. I en envägskommunikation är rollerna som sändare och mottagare fasta medan de i en tvåvägskommunikation kan skifta. Vid kommunikation i vården mellan patient och sjuksköterska finns oskrivna regler kring hur den verbala såväl som den icke-verbala kommunikationen skall fortlöpa. Den icke-verbala kommunikationen utgörs av det talade språket. Med hjälp av språket förmedlar vi kunskaper och erfarenheter till andra människor. Även den ickeverbala kommunikationen, det vill säga kroppsspråket har ett kommunikativt syfte (Thornquist, 2001). Den icke-språkliga kommunikationen förmedlas på flera olika sätt i form av bland annat
ansiktsuttryck, röstläge och tonfall, kroppsrörelser och fysisk beröring. Även tystnad och aktivt lyssnande ingår i den icke-verbala kommunikationen (Kristoffersen m fl, 1997).
Sjuksköterskans ansvarsområde
Sjuksköterskan ska enligt lag ”uppföra sig” och ge god vård på ett visst sätt. Det finns skrifter med regler och stadgar som anses särskilt lämpliga för att föreslå hur ett moraliskt förhållningssätt upprätthålls och några av dessa presenteras här. Även om det kan tyckas vara en självklarhet att man ger lika vård på lika villkor upplevs inte alltid resultatet vara därefter.
Lagar
I Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) uttrycks målet att befolkningen ska erhålla lika vård på lika villkor, vidare ska vården ges med respekt för individens värdighet. Dessutom ställs krav på hälso- och sjukvården. Dessa krav innebär respekt för patientens integritet och självbestämmande samt att goda kontakter mellan patient och sjuksköterska upprätthålls.
Ett riksdagsbeslut om prioriteringar fattades 1997 grundat på de tre etiska principerna, en av dessa är människovärdesprincipen som innebär att alla människor har lika värde oberoende av ålder, social ställning, inkomst samt begåvning. Det ska inte användas som prioriteringsgrund utan resurserna ska fördelas där behovet är störst (Socialstyrelsen, 2005a).
Enligt kompetensbeskrivningar för sjuksköterskor (Socialstyrelsens, 2005b) innebär ett etiskt förhållningssätt bland annat att sjuksköterskan ska:
x Utgå från en värdegrund som vilar på en humanistisk människosyn
x Visa omsorg om och respekt för patientens autonomi, integritet och värdighet
x Visa öppenhet och respekt för olika värderingar och trosuppfattningar
x Tillämpa gällande forskningsetiska konventioner
Vid omvårdnad av äldre finns en bestämmelse i Sjukvårdsrådgivningen (2005) om att personal måste anmäla missförhållanden. Denna bestämmelse heter Lex Sara och finns beskriven i Socialtjänstlagen 2001:453 samt i Socialstyrelsens
författningssamling SOSFS 2000:5. Lex Sara innebär anmälningsskyldighet vid övergrepp, brister och missförhållanden men även vid ett respektlöst bemötande där äldre inte blir bemötta med trygghet, värdighet och respekt av personalen.
Sammanfattningsvis ställs det stora krav på sjuksköterskan, det är ett stort ansvar att vårda. Det krävs en fördjupad kunskap för att kunna väva samman de lagar och bestämmelser som finns med verkligheten.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med litteraturstudien var att beskriva äldres positiva och negativa
patientupplevelser av sjuksköterskans bemötande i sjukhus- och sjukhemsmiljö. Följande frågeställningar skulle besvaras:
1. Hur beter sig sjuksköterskor i sitt bemötande av äldre patienter? 2. Hur uppfattar äldre patienter detta möte?
3. Vad är det i mötet som avgör om upplevelsen uppfattas som positiv eller negativ?
Avgränsningar och Definitioner
Äldre patienter: Med äldre patienter avses de som är över 65 år (WHO, 2005).
Fokus finns inte på någon specifik sjukdomsgrupp.
Bemötande: Uppträdande mot någon (Nationalencyklopedin, 2005a).
Möte: Det slumpmässiga mötet med en annan människa, vars innebörd kan vara god eller ond (Nationalencyklopedin, 2005b).
Uppleva: Vara med om något som direkt berör person med avseende på skeende etc. gärna på något sätt anmärkningsvärt (Nationalencyklopedin, 2005c). Ordet upplevelse fanns inte definierat, hänvisning gavs till ordet uppleva.
Uppfattning: Personligt sätt att betrakta och bedöma något (Nationalencyklopedin, 2005d). Ordet uppfatta fanns inte definierat, hänvisning gavs till ordet
uppfattning.
Sjukhusmiljö och sjukhemsmiljö: Sjukhusmiljö står för alla somatiska avdelningar med inneliggande patienter inom sjukvården. Sjukhem avser boende med äldre, dock ej dementa eller palliativa patienter (Egen definition).
TEORETISK REFERENSRAM
Som teoretisk referensram valdes den norska sjuksköterskan Kari Martinsens omsorgsteori som har en filosofisk inriktning. Teorin har inte sin utgångspunkt i individen utan har fokus på relationen mellan människor. Grundläggande för teorin är även känslan av ansvarstagande för den utsatta, det vill säga de individer som på grund av ohälsa eller ålder inte kan tillgodose sig den hjälp de behöver (Kirkevold, 2000).
Enligt Kirkevold (2000) anger Kari Martinsen att omsorg är en förutsättning för allt mänskligt liv. Människor är beroende av varandra och kan inte leva isolerade. Vid sjukdom blir människors beroende särskilt tydligt då det behövs ett gensvar. Detta gensvar är enligt Martinsen ett relationsanknutet begrepp som redogör för den ena individens svar på den andras beroende. Martinsen menar att moral och etik är sammanknutna till relationer eftersom det är i relationer som livsyttryck
Omsorg innebär en relation mellan två personer som bygger på ömsesidighet, samhörighet och lojalitet. Det är av vikt att sjuksköterskan respekterar patienten beroende på den situation som denne befinner sig i. För att kunna respektera och sätta sig in i situationen krävs det en förståelse från sjuksköterskan och denna förståelse baserar sig på erfarenhet. Vidare är det viktigt att den omsorg som ges är kravlös, det vill säga att sjuksköterskan inte förväntar sig något i gengäld. Martinsen uttrycker att sjuksköterskor måste komma till insikt om att alla kan hamna i en utsatt situation och att det i sin tur kan innebära ett beroende av hjälp. Dilemmat i omsorgen är att relationen formas av makt och beroende och att detta måste vårdas och utövas moraliskt (Kirkevold, 2000).
Varje patient och vårdsituation är unik även om som de har något som binder dem samman så uttrycks det på olika sätt. Ur situationen växer det fram
omsorgshandlingar som även innefattar det praktiska utförandet och det är denna helhet som för samman vardagligt arbete med det unika i patientens tillstånd. Martinsen framhåller att intuition är grunden för förståelse och med hjälp av praktiskt kunnande samt sinnena ska förståelsen infinna sig. Vidare rangordnas sinnena där synen är det mest primära därför att en bild kan skapas av situationen, men alla sinnena tillsammans skapar förståelsen. Ett av målen som sjuksköterskan ska sträva efter är att tolka och handla utifrån patientens historia och
sjukdomstillstånd samt att etiskt bedöma situationen. Sjuksköterskan behöver träna sig i att kunna tolka sina sinnesintryck så att hon kan agera på ett lämpligt sätt och det är först när man kan tolka som det goda kan komma fram (aa). Sjuksköterskans uppgift är att vara representant för patienten till dess att denne åter klarar sitt liv. Därför krävs det ett personligt möte mellan sjuksköterskan och patienten där sjuksköterskan har en förförståelse för patientens bakgrund. De handlingar som utförs i omsorgen skall gagna patienten (aa).
METOD
En litteraturstudie har utförts för att besvara frågeställningarna i syftet. Inför artikelsökning, granskning och bearbetning valdes det att arbeta på ett organiserat och strukturerat sätt.
Artikelsökning
Artikelsökning har genomförts på framförallt sökmotorn PubMed men även CINAHL och Malmö Högskolas Elin samt Blackwell utnyttjades. Artiklar som användes redovisas i tabell 1 nedan. Det totala antalet lästa artiklar uppgick dock till ett 30-tal. En använd artikel fick beställas via Malmö Högskola då den inte fanns tillgänglig på Internet. Vid genomläsning av alla artiklar som hämtats skapades 3 mappar, dessa benämndes ”bra”, ”nej” och ”kanske”. Studien baserades på kvalitativ vetenskaplig forskning och alla reviewer uteslöts därför tillsammans med kvantitativa arbeten. Två av studierna hade dock både en kvalitativ och en kvantitativ infallsvinkel varvid den senare delen har bortsetts från.
Mycket forskning har gjorts om bemötandets olika delar inom vården men då med sjuksköterskeperspektivet i fokus. En del artiklarna berörde dock både
sjuksköterske- och patientperspektivet samtidigt. Tidsintervallet som har valts är huvudsakligen under de senaste 5 åren men några sökningar utfördes under tidsintervallet 10 år. Efter att ha sökt på olika kombinationer av sökord började samma artiklar komma upp vilket tolkades som att mättnad i materialet hade uppnåtts.
Trots att sjukhus och sjukhem skiljer sig åt och förhållandena är annorlunda dem emellan inkluderades artiklar oberoende av sjukhus- eller sjukhemsmiljö. Detta på grund av att det inom båda miljöerna vårdas äldre patienter och bemötande är något som träffas på överallt.
Tabell 1. Redovisning av litteratursökning på PubMed. Datum Limits Sökord Träffar Lästa
abstract Granskade artiklar Använda artiklar 051110 65+ 10år English Humans Patient satisfaction AND hospital care 982 21 7 1 051111 65+ 5år English Humans Patient satisfaction AND nursing care 265 17 2 2 051111 65+ 5år English Humans Patient satisfaction AND Hospitalization 310 5 1 1 051111 65+ 5år English Humans Patient satisfaction AND touch 17 4 1 1 051115 65+ 5år English Humans Attitudes of nurses AND Empathy 44 5 1 1 051115 65+ 5år English Humans Attitudes of nurses AND older people 191 8 3 1 051117 65+ 5år English Humans Care of older people AND dignity 29 9 2 1 051117 65+ 5år English Humans Respect in nursing AND older people 37 11 1 1 051118 65+ 10 år English Humans Nurse AND patient interaction 448 13 1 1 Summa 2323 93 19 10
Artikelgranskning
Artikelgranskningen genomfördes mot bakgrund av Polits m fl (2001) kriterier för kritisk granskning (bilaga 1). Artiklarna granskades steg för steg med hjälp av den kvalitetsbedömningsmall som skapats (bilaga 2). Vid bedömningen lades det till en ”övrigt” ruta för att få en övergripande bild av bland annat struktur, läsbarhet samt artikelns etiska förhållningssätt. Nitton artiklar kvalitetsbedömdes varav 10 stycken godkändes som underlag för resultatet. En del av de artiklar som
inkluderades hade ett mycket brett åldersspann som rörde sig mellan 16-88 år. Detta kan tyckas motsägelsefullt då studien syftade att behandla äldre över 65 år. Inkludering har dock gjorts då det i dessa studier funnits råmaterial som direkt uttalats av äldre. Vidare tolkades vissa utdrag vara direkt uttryckta av äldre på grund av det sätt som svaren lagts fram i situation och språkval. Det har dessutom inte uttryckligen beskrivits att någon ”yngre” har uttalat sig. Detta tolkades som att det var de äldre som var huvudsakligen representerade i studierna.
Anledningen till att inte enbart artiklar som behandlade 65+ användes, var att det inte kunde hittas fler artiklar som endast rörde äldre patienter.
Databearbetning
Vid bearbetning av artiklarnas resultat granskades dessa ytterligare, var artikel erhöll ett nummer för att strukturera arbetet. Vid genomläsning och överstrykning med ”highlighter” hittades fynd väsentliga för denna studie. Dessa fynd kodades med ett övergripande ord vid sidan om texten för att underlätta skapandet av teman vid fortsatt bearbetning. Ett exempel på detta var, om ett stycke eller utdrag handlade om en omvårdnadssituation där respekt var det centrala, då kodades detta fyndet med ordet ”respekt”. Då alla artiklars resultat var behandlade klipptes fynden ut och vart utklipp märktes med den siffra som motsvarade artikelns nummer. För att få en överblick lades alla utklippen upp på ett bord. Därefter plockades de utklipp samman som hade motsvarade övergripande ord och de tillsammans bildade därefter teman. Valet av att använda teman grundade sig på att data oftast infiltrerade varandra. Det fanns dock en förståelse för att de teman som framkom var gällande i denna studie och inte kunde anses vara universella (Polit m fl, 2001). Sammanlagt framkom 9 olika teman. Vid
resultatsammanställning bearbetades tema för tema. Utklippen i vart tema sorterades efter motsvarande artikelnummer, detta innebar att det blev tydligt vilka artiklar som ingick i vart tema. Dessa artiklars fynd infördes i resultatet. Likheter och olikheter framkom samt vilka artiklar som styrkte varandras resultat.
RESULTAT
Resultatet redovisas utifrån de nio framkomna teman: sjuksköterskors beteende, positiva upplevelser av sjuksköterskor, negativa upplevelser av sjuksköterskor, respekt och integritet, kommunikation, autonomi, behov, empati och tillit samt information.
Sjuksköterskors beteende
I detta tema framkommer hur sjuksköterskor är och vilka attribut som tillskrivs dem. I studien av McCabe (2004) var syftet att utforska patienters upplevelser av hur sjuksköterskor kommunicerar. Studien utfördes på ett sjukhus på Irland och 8 stycken patienter deltog, varav 5 var kvinnor och 3 var män. Åldrarna varierade mellan 25-70 år. Ostrukturerade intervjuer genomfördes. I studien visade det sig att alla deltagare kommenterade hur vänliga och glada sjuksköterskorna var ”de var helt fantastiska” (s 46) som en patient uttryckte det.
Det som gjorde dem så fantastiska var deras lugn, medmänsklighet och samtidigt var de väldigt professionella. De visade även omtänksamhet, en patient uttryckte det som att ”sjuksköterskan visste hur det är att vara i mina skor” (s 45).
Sjuksköterskorna tog sig tid för patienterna och stressade inte utan visade omsorg och gav uppmärksamhet ”de tog sig alltid tid till att prata /…/ även när det var som mest stressigt” (s 44). Flera deltagare sade sig forma ett speciellt band med de sjuksköterskor som de ansåg vara mest genuina. De attribut som patienter önskade att sjuksköterskor skulle ha så som genuinitet, värme och empati visade sig sjuksköterskorna besitta.
I en studie utförd på Island av Thorsteinsson (2002) deltog 11 stycken nyligen utskrivna patienter, varav 8 kvinnor och 3 män. Syftet med studien var att undersöka hur kroniskt sjuka patienter upplevde kvaliteten på sjuksköterskors omvårdnad för att kunna förbättra vården. Deltagarnas ålder var mellan 39-80 år. Intervjuer i form av dialoger genomfördes i deltagarnas hemmiljö. Här framkom det positiva men även det negativa i hur sjuksköterskor beter sig. Det positiva som framkom var att sjuksköterskorna visade genuin omtanke om patienterna. Detta överensstämmer med det som framkommer i McCabes (2004) studie.
Thorsteinssons (2002) studie visade dock att vissa sjuksköterskor var mer
upptagna och intresserade av tekniska uppgifter och inte visade så mycket intresse för patienterna. De visade klinisk kompetens och noggrannhet men några
sjuksköterskor verkade dock prioritera att utföra sina arbetsuppgifter snabbt, detta ledde till att patienterna hade önskningar om vilken sjuksköterska som skulle vårda dem. Det skapades ”favoriter” som patienterna uppfattade som ”extra snälla” med ett gott uppförande. Dessa sjuksköterskor karaktäriserades med värme, leenden, ärlighet, lycka, ömhet samt att de var positiva och förstående. I studien av Hallström och Elander (2001) intervjuades 20 patienter. Tio stycken var kvinnor och 10 var män. Åldersintervallet var 18-83 år. Intervjuerna utfördes i form av konversationer med tre frågor som skulle svara på syftet angående hur patienter definierar och beskriver sina behov under sjukhusvistelsen. Studien utfördes i Sverige på medicin- eller kirurgiavdelningar. En av de kategorier som presenterades handlade om hur personalen uppträdde. Flera av deltagarna tryckte på vikten av ett gott bemötande, exempel på detta var ”att bli bemött vänligt”, ”att vårdarna var känsliga” och att som patient bli ”tagen på allvar och bli trodd”. Vidare önskade patienterna att vårdpersonal skulle vara ärliga och ta deras behov i beaktande.
I en studie av Randers och Mattiasson (2004) utförd i Sverige var syftet att fördjupa förståelsen av relationen mellan autonomi och integritet i interaktionen mellan patienter och vårdpersonal. Deltagande i studien var 39 stycken
vårdpersonal varav 7 stycken var sjuksköterskor. Alla deltagande var kvinnor. Åldersintervallet låg mellan 21-65 år. Deltagande observationer genomfördes på två enheter för äldre med medicinska eller kirurgiska besvär. Fynden visade på att vårdarna saknade insikt i patienternas individualitet vilket innebar att vårdarna saknade empatisk förmåga och inlevelse i patientens situation. Detta stod i motsats till vad som framkom i McCabes (2004) studie.
I studien av Tutton (2005) var syftet att undersöka innebörden av att deltaga i omvårdnaden för äldre patienter på sjukhus samt hur vårdpersonal arbetade för att förstärka deltagandet. Studien genomfördes i Storbritannien. Patienterna var 60 år och över och var multipelsjuka. Fokusgrupper, djup intervjuer samt dagböcker användes för datainsamling. Att skapa band till patienterna möjliggjorde för personalen att bibehålla en känsla av humanitet. I studien framkom även att sjuksköterskor skall ha förståelse för patienten, dess sjukdom och
beroendesituation. En acceptans för patientens behov var av vikt så även patientcentrerad vård, förståelse för patientens situation och förmåga att kunna läsa av patienten. Inlevelseförmåga och förståelse för patientens historia som attribut gjorde att sjuksköterskan kunde sätta sig in i patientens situation samma fynd återfanns även i McCabes (2004) studie.
I en studie av Gardner m fl (2001) utförd i Australien var syftet att jämföra sjuksköterskors och patienters upplevelse av centrala omvårdnadsbeteenden. I studien var 35 deltagare sjuksköterskor och 39 deltagare patienter. Majoriteten av de deltagande var kvinnor. Åldersintervallet på patienterna låg mellan 16-77 år och för sjuksköterskorna var åldern 21-50. Q metodologi genomförde, det vill säga kvantitativ analys på kvalitativ data. Denna studie skilde sig från
ovanstående studier genom datainsamlingsmetoden på det sätt att sjuksköterskor och patienter hade fått rangordna 50 olika beteenden som de ansåg vara av vikt för omvårdnaden. De sju viktigaste beteendena presenteras för både sjuksköterskor och patienter.
Enligt Gardner m fl (2001) var sjuksköterskornas första val att ”lyssna på patienten” medan patienterna rangordnade detta alternativ på tredje plats. Patienternas första val var att sjuksköterskorna hade teknisk färdighet och deras andra val var att sjuksköterskorna skulle ”veta när de skulle kalla på doktorn” detta var sjuksköterskornas sjätte val. På andra plats placerade sjuksköterskorna ”inse att patienten själv vet vad som är bäst för henne och försöka involvera patienten i sjukvården” detta påstående kom på sjunde plats för patienterna. Sjuksköterskornas fjärde val var att ”vara uppmärksam på patientens behov och planera och agera därefter” detta ansåg patienterna komma först på 17:e plats. Patienternas fjärde val var att sjuksköterskorna skulle ”svara snabbt när patienten kallade” detta gav sjuksköterskorna en 24:e plats.
Patienterna fortsatte att värdera praktiska färdigheter högt enligt Gardners m fl (2001) resultat. Deras femte val var att ”ge patienterna vård och medicin i tid” detta värderade sjuksköterskorna till en 12:e plats. På sjuksköterskornas femte plats låg att ”tillåta patienten att uttrycka sina känslor kring sin sjukdom och att behandla information konfidentiellt” detta kom på 16:e plats för patienterna. Patienternas sjätte val var att sjuksköterskorna skulle vara ”ärliga mot patienten om deras tillstånd” något som sjuksköterskorna rangordnade på 26:e plats. Sjuksköterskornas sjunde val var att ”tala till patienten” det tyckte patienterna kom på en 19:e plats. Gardners studie motsäger ovanstående studier (Tutton, 2005 och MaCabe, 2004) då den inte styrker deras resultat där det klart framkommit att patienter uppskattar själslig vård utan här föredrogs teknisk kompetens och kunnande.
Positiva upplevelser av sjuksköterskor
I detta tema behandlas vad det är patienter uppskattar i sjuksköterskors bemötande och personliga läggning. I en studie genomförd i Grekland av Merkouris m fl (2004) var syftet att utvärdera patienters tillfredställelse med sjuksköterskors omvårdnad samt att se vilken metod som var bäst lämpad för att svara på frågan. Deltagarantalet var 200 stycken patienter från medicin- och kirurgiavdelningar varav 86 var kvinnor och 114 var män. Deltagarnas ålder var mellan 20-88 år. Intervju med öppna frågor genomfördes. I studien framkom att patienterna tyckte att sjuksköterskorna var hjältar, de hade attribut som hög moral, välvillighet och integritet. En patient uttryckte ”de lyssnar tålmodigt på mina problem, de ler och har alltid något vänligt att säga” (s 360). En annan patient värdesatte att ”de uppförde sig väl, var vänliga och tog emot oss med öppna armar” (s 360). Det uttrycktes även att patienterna såg sjuksköterskorna som änglar med mycket hög moral. Patienterna upplevde att de hade ett personligt band till sjuksköterskorna som kändes familjärt. Det uppskattades att sjuksköterskorna kände sina patienter och även kände igen dem vid återremittering.
I studien av Schmidt (2003) utförd i USA, var syftet att utreda patienters förväntningar på sjuksköterskors omvårdnad inom sjukhusmiljö. Antalet deltagande i studien var 8 stycken nyutskrivna patienter varav 5 kvinnor och 3 män. Ålderskriterierna för att deltaga var 18 år och äldre. Deltagarna var inneliggande på medicin- eller kirurgiavdelning. Intervjuer användes för datainsamling. Det positiva som framkom var att patienterna uppskattade att sjuksköterskorna var professionella. När patienten hade behov av omvårdnad var sjuksköterskan snabbt på plats. Sjuksköterskorna skapade trygghet och lugn hos patienterna.
Liksom i Merkouris m fl (2004) studie framkom det i McCabes (2004) studie hur glada och vänliga sjuksköterskorna var, något som uppskattade. Humor
uppfattades positivt då det styrkte patienternas självkänsla. Patienterna värdesatte även att sjuksköterskorna tog sig tid till att samtala och att lyssna. När de
uppträdde sympatiskt kände patienterna det som att sjuksköterskorna förstod deras situation och personlighet. Även i Tuttons (2005) studie uttrycktes vikten av humor i mötet mellan patient och sjuksköterska. Patienterna upplevde att
sjuksköterskorna använde humor som ett sätt att visa omsorg. Det framkom dock att det inte alltid passar sig att skratta, beroende på situationen.
I Thorsteinsson (2002) studie framkom det att patienterna såg sjuksköterskorna som superhjältar, vilket överensstämmer med vad som framkom i Merkouris m fl (2004) studie. Vidare framkom det att patienterna ansåg att sjuksköterskorna omgavs av en aura som utstrålade vänlighet och förståelse. En patient uttryckte att ”sjuksköterskorna förde med sig humor och lättade upp stämningen” (s 35). Detta fynd stämde överens med både Tuttons (2005) och Merkouris m fl (2004) resultat. Thorsteinsson (2002) studie visade att sjuksköteskor med ett gott bemötande tillskrevs attribut som att vara positiva, önskvärda samt att ha ett gott uppförande. Patienterna kände sig trygga i sjuksköterskornas händer.
Detta bemötande gjorde patienterna arga, irriterade och stressade. Det var även en stressfaktor för patienten om sjuksköterskan uppvisade brist på klinisk kompetens. Bristen på tid med sjuksköterskorna framställdes som ett negativt fynd i
Merkouris m fl (2004) studie. En patient sade att ”några av dem är lite abrupta, kanske har de mycket att göra” (s 361). En annan patient uttryckte att ”alla flickorna är väldigt bra och villiga att hjälpa/…/men de är väldigt upptagna” (s 362). Ytterligare en patient menade att ”vi behöver mer tid tillägnat oss” (s 362). Det framkom även att sjuksköterskor skrek och klagade på patienter då de frågade för mycket. Trots detta var patienterna förstående och slätade över
sjuksköterskornas beteende med att uttrycka att de är så upptagna. Detta styrktes av Tuttons (2005) resultat där en patient uttrycker att ”man får vänta en liten stund/…/ men jag har tålamod/…/och det finns fler patienter att se till” (s 148). Schmidts (2003) studie talar om hur patienter uttryckte att de behandlades som ett ”rumsnummer”. Patienterna upplevde det mycket negativt att inte bli bemötta individuellt. Patienter i denna studie i motsats till Tuttons (2005) visade inte på någon förståelse när sjuksköterskorna hade mycket att göra. En patient uttryckte ”det betyder inget för mig att de är upptagna” (s 396).
Randers och Mattiassons (2004) studie behandlade patientens utsatthet i vårdsituationen. När patienter befann sig i behov av hjälp hände det att sjuksköterskan gjorde antagande kring hur patienten ville ha det. I en
omvårdnadssituation sade en sjuksköterska till en annan, ”Du såg själv, valet du gjorde åt honom var inte vad han (patienten) själv önskade” (s 67). En äldre man i studien blev illa bemött då sjuksköterskan i en barsk ton tillrättavisade honom utan att leva sig in i hans situation och visa förståelse. En annan patient upplevde det negativt då sjuksköterskan skarpt förmanade henne utan att ta hänsyn till hennes höga ålder.
Respekt och integritet
I studien av Randers och Mattiasson (2004) framkom vikten av att bibehålla patienters integritet, vilket kan innebära ett etiskt dilemma när patienter inte är kapabla att fatta egna beslut. Det visade sig att vissa sjuksköterskor inte kunde avgöra när det lämpade sig att fatta beslut åt patienten eller ej. I Tuttons (2005) studie oroade sig sjuksköterskorna över att patienternas förtroende och respekt kunde förloras i en sådan situation. Vidare i Randers och Mattiassons (2004) studie sade en patient att ”Hon (sjuksköterskan) behandlade mig precis som de andra patienterna som inte har förmåga att avgöra vad som är bäst för dem” patienten sade vidare att ”Jag sa till henne (sjuksköterskan) att jag var mycket äldre än henne och att jag inte behövde gå och lägga mig så tidigt” (s 66).
Patientens integritet respekterades när hennes personliga vanor erkändes. Patienter upplevde dock att de blev bemötta med ilska och irritation då de inte gjorde som de blev tillsagda. Det positiva som framkom var att vårdarna visade respekt för patienter vid av- och påklädning samt vid vård av personlig hygien genom att stänga dörren eller skärma av patienten.
I Schmidts (2003) studie framgick det att respekt visades genom att tilltala patienter vid namn och det var av vikt för patienterna att bli bemötta individuellt och inte endast vara kända för sina diagnoser. Detta beteende hade
Tuttons (2005) resultat styrkte vikten av att integriteten respekterades oavsett patientens kondition eller uppförande, något som dock uppfattades som svårt att genomföra i praktiken av sjuksköterskorna. Respekt och tillit sågs vidare som grundpelarna på vilka ett ömsesidigt förhållande skulle baseras. Dessa två måste ständigt omförhandlas allt eftersom förhållandet fortskrider. Även Hallström och Elanders (2001) studie betonade hur patienterna ville bli bemötta med integritet, det vill säga bli behandlade som individer. Exempel på det var att inte bli
ignorerad av personalen, att bli sedda samt att bli visade respekt. Även i Gardners m fl (2001) studie styrktes detta genom att en patient uttryckte ”jag tyckte inte om att bli tilltalad ’kära’, ’sötnos’ eller ’älskling’” (s 36).
I en studie utförd i Storbritannien av Woolhead m fl (2004) deltog 57 kvinnor och 15 män varav 6 stycken bodde på sjukhem. Åldersintervallet låg mellan 50-90. Deltagarna delades in i fokusgrupper, där det genomfördes gruppdiskussioner men även två individuella intervjuer utfördes med var deltagare. Syftet med studien var att utforska upplevelser av värdighet från äldre människors perspektiv. Det
framkom att ta hänsyn till patientens värdighet var en form av att visa respekt. I en omvårdnadssituation underminerades patientens värdighet då sjuksköterskan nekade patienten hjälp att byta pyjamas, sjuksköterskans försvar var ”han kommer ändå inte vara här så länge till” (s 167). Som i Schmidts (2003), Tuttons (2005) och Gardners m fl (2001) studier bekräftades vikten av att tilltala patienter vid namn, när de tilltalades med benämningar som ”hjärtat” eller ”lilla du” kände sig patienterna nedvärderade. I Woolheads (2004) studie framkom även klyftan mellan de äldre patienterna och de yngre sjuksköterskorna där en del ansåg att det var en skam att bli tilltalad med sitt förnamn, det ansågs var ett dåligt bemötande och brist på respekt.
Kommunikation
I studien av Caris-Verhallen (1999) utförd i Nederländerna var syftet att utreda förekomsten av ickeverbal kommunikation mellan sjuksköterskor och äldre patienter i sjukhems- samt hemmiljö. Tjugoåtta patienterna på sjukhemmet deltog med en medelålder på 86,7 år. Tjugotre sjuksköterskor som arbetade på
sjukhemmet medverkade och hade medelåldern 40,9 år. Observationer användes. I resultatet framställdes hur ofta sjuksköterskorna tittade mot sina patienters
ansikte, hur ofta de nickade och log alltmedan de arbetade något som var relativt ofta förekommande. Ibland lutade de sig även fram mot patienten vilket uttryckte närhet och intresse. Studien skilde mellan affektiv beröring och instrumentell beröring, där den affektiva beröringen inte förekom lika ofta.
Även McCabes (2004) studie visade att sjuksköterskorna var mer upptagna med det tekniska arbetet än att kommunicera med patienterna, patienterna kände då att uppgifterna gick före dem. Konsekvensen blev att patienterna inte ville störa den ”upptagna sjuksköterskan”. Vidare presenterades resultat som visade vikten av den ickeverbala kommunikationen. Patienterna upplevde det som att det var det ickeverbala bemötandet som avgjorde sjuksköterskans genuinitet. En patient uttryckte vikten av samstämmigheten mellan verbal och ickeverbal
kommunikation ”Jag skulle inte säga att det är deras kroppsspråk men deras ton var som ’jag vill vara chefen’” (s 45). Patienterna värderade den ickeverbala
Om en icke patientcentrerad typ av kommunikation användes i mötet, kunde det få en negativ effekt på deras känsla av trygghet. En patient uttryckte hur viktig humorn var i kommunikationen ”de (sjuksköterskorna) var vänliga/…/man kunde få ett bra samtal, man kunde skoja med dem” (s 46), något som även uttryckts i Tuttons (2005) och Merkouris m fl (2004) resultat. En anledning till bristen på patientcentrerad kommunikation var enligt McCabe (2004) att sjuksköterskorna gjorde antaganden rörande patienternas behov.
Även i Hallström och Elanders (2001) studie framkom vikten av kommunikation. Fynd som att ”få berättat sanningen för sig”, ”få svar på frågor” samt ”erhålla förklaringar som var förståeliga” lades fram. Närhet och humor, vilket tidigare har visat sig i Tuttons (2005), Merkouris m fl (2004) samt Caris-Verhallens (1999) studier, kom även fram här, att ”tillåtas skratta tillsammans med personalen” och ”rätten att vara den man är” värdesattes.
Autonomi
Det framkom i Woolheads (2004) studie att en individs valfrihet var nära knuten till autonomi något som dock ofta nekades äldre personer. Följande utdrag styrkte detta ”de vill att jag ska göra exakt vad de vill att jag ska göra/…/de tar bort mina valmöjligheter/…/de vill inte att jag ska ha någon åsikt” (s 168). Randers och Mattiassons (2003) resultat visade på vikten av att göra etiska överväganden när patienter behandlas som inte är förmögna att fatta egna beslut. För att respektera äldre patienter var det viktigt att sjukvårdspersonal var uppmärksam på
patienternas erfarenheter av att vara sjuka och hur det påverkade deras liv samt att värna om deras individualitet. Detta styrktes av en situation där sjuksköterskan återupprättade patientens autonomi och integritet genom att vara känslig för patientens utsatthet.
Det framkom vidare i Randers och Mattiassons (2003) studie att autonomi innebar att sjuksköterskan skyddade patienten från att bli exponerad. På grund av att sjuksköterskorna hade förmåga att sätta sig in i patienternas situation upprätthölls deras integritet och deras värdighet bevarades. Det framkom att det kunde
innebära problem vid för mycket fokus på positiv autonomi då det kan leda till ovälkomna inviter. Så även vid fokus på negativ autonomi som kunde leda till en ”låt gå” attityd vid mindre viktiga beslut.
Behov
Hallström och Elanders (2001) studie presenterade två patientgrupper, den första gruppen innehöll patienter som öppet sökte uppmärksamhet när de ville få sina omvårdnadsbehov uppmärksammade. En patient berättade ”jag tar kontakt med personalen och berättar för dem vad jag behöver, det är vad man måste göra” (s 414). En annan patient relaterade till detta ”jag ropar tills jag får mina behov tillgodosedda” (s 414). Ytterligare en patient i gruppen kom fram till att ”antingen måste man själv eller ens familj se till att få behoven tillgodosedda” patienten sade vidare ”vårdpersonal möter inte behoven vid sjukdom/…/man måste bli arg för att få hjälp, det kan inte tas förgivet” (s 415). Den andra gruppen var de som inte ville störa personalen, de försökte själva hitta lösningar till sina problem. En patient uttryckte ”först försöker jag alltid klara mig själv. Jag frågar endast efter hjälp då det gäller något mycket viktigt. Jag tycket det är svårt att fråga efter hjälp.” En annan patient uttryckte ”jag är rädd för att störa dem
I Merkouris (2004) studie framkom att de deltagande främst är positiva till hur sjuksköterskor möter deras behov. En patient sade ”de är väldigt snabba på att svara” (s 360) en annan patient tillade ”jag kan inte beskriva hur mycket de har gjort för mig” (s 360). Även Thorsteinsson (2002) studie visade nöjda patienter, dock framkom det att det fanns en variation mellan sjuksköterskorna. Det
upplevdes som att sjuksköterskor var villiga att göra vad patienterna bad dem om och mötte deras individuella behov.
Empati och tillit
Hallström och Elanders (2001) studie kom fram till att flera patienter uppgav att personalen tillfredsställde deras behov utan att patienterna behövde be om det. Det visade sig att sjuksköterskorna hade en förmåga att sätta sig in i patienternas situation. Enligt patienterna uppvisade sjuksköterskorna empati genom att ”förstå patienterna”, ”visa sympati”, ”använda sig av humor” samt att patienterna
upplevde en ”värme” från dem. Även McCabes (2004) studie visade på hur sjuksköterskorna använde sig av ett sympatiskt förhållningssätt genom att
använda sig av empatisk kommunikation vilket innebar att de hade ett emotionellt engagemang då de samtalade med patienten. En patient nämnde ”Jag tycker att patienter förtjänar sympati när de är inlagda på sjukhus” (s 45). Det visade sig även att deltagarna litade mer på sjuksköterskor som hade förmåga att sympatisera med dem.
Information
I McCabes (2004) studie framkom det att patienterna ansåg att sjuksköterskorna inte gav tillräckligt med information, samt att när de informerade var de mer intresserade av uppgiften än att samtalet med patienten, det upplevdes som att sjuksköterskorna var upptagna med annat. Dock försvarade patienterna
sjuksköterskorna med att det inte var deras fel och att de hade mycket att göra. Schmidts (2003) studie visade däremot på motsatsen, sjuksköterskorna skötte sin roll som informatörer väl. En patient sade ”och hon (sjuksköterskan) förklarade allting för mig, anledningen till varför det skedde” (s 396). Samma studie visade även att information inte alltid blev framställt på ett tillfredställande sätt, i en situation utelämnades information då en sjuksköterska utförde praktiska uppgifter hos patienten utan att förklara vad hon gjorde. Thorsteinssons (2002) studie styrkte det faktum att sjuksköterskorna ibland tog för lite initiativ till att berätta vad det var de gjorde samt att inse att vissa patienter inte hade modet att fråga.
DISKUSSION
Metod-, genus- och resultatdiskussion presenteras var för sig.
Metoddiskussion
Vid sökning av artiklar gjordes försök till att hitta översättning till engelska av ordet bemötande. Det visades sig dock inte finnas någon direkt översättning av ordet. Därför lästes i litteraturen om vad som ingår i bemötande och de ord som framkom användes till artikelsökningen. Det var en svaghet att inte någon direkt översättning fanns av bemötande. En annan svaghet var att bemötande var svårt
Då studien skulle behandla äldre patienter var en ”limit” 65+, trots detta kom artiklar upp som rörde alla ålderskategorier. Detta ledde till att en hel del artiklar sållades bort även om några artiklar inkluderades trots att de behandlade
åldersspannet 16-88 år. Det kan ha påverkat resultatets trovärdighet i form av att det inte kan generaliseras till enbart äldre patienter vilket är en svaghet. Det kan dessutom tyckas märkligt att det gjorts studier med ett så vitt ålderspann. Sådana studie kan endast ge svar på hur patienter i allmänhet blir bemötta, men det går inte att generalisera till en specifik åldersgrupp. Då kvalitativa studier oftast omfattar få personer ifrågasätts forskningens värde, men som Hartman (1998) uttrycker det, spelar det ingen roll eftersom deltagare väljs ut för att studera egenskaper och inte variation.
Sökning på vissa ord och kombinationer av ord föll utanför ramen för bemötande även om sökorden uppfattades som relevanta. Många artiklar som kom upp rörde även specifika sjukdomstillstånd och eftersom studien hade som avgränsning att inte bearbeta detta område så uteslöts de. I början av studien lades fokus enbart på sjukhusmiljö men efterhand visade det sig att det behövdes utvidgas till att
inkludera även sjukhemsmiljö på grund av för lågt antal träffar. Mättnad i materialet uppkom efter en tids sökning på varierande ordkombinationer och det bestämdes då att granskning av de artiklar som hämtats skulle genomföras. Till val av teoretisk referensram användes Kari Martinsens omsorgsteori. Den ansågs vara mest relevant för studien då den behandlar interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Det har beaktats att teorin uttrycker att patienten inte står i fokus vilket till viss del är motsägelsefullt för denna studie. Försök gjordes för att bland annat hitta hennes verk ”Omsorg, sykepleie, medisin” (1989) eftersom den var av intresse. Sökning gjordes på Malmö Högskolas bibliotek där boken stod som ”inköp”, även stadsbiblioteken i Malmö, Lund, Landskrona och Helsingborg efterforskades men boken fanns ej på tre av biblioteken och var ej tillgänglig på ett. Därför togs beslutet att använda Kirkevolds (2000) tolkning av teorin.
De flesta artiklar som hämtades ut och användes var från år 2000 och framåt vilket sågs som en styrka på grund av att det var nya resultat. Det gav studien mer trovärdighet och relevans för vår tid. Det märktes att forskning i ämnet pågår men svårigheten i denna studie har legat i att finna den forskning som specifikt
besvarar syftet. Det har forskats inom de begrepp som berör bemötande så som etik, moral, makt, empati, autonomi samt verbal och ickeverbalkommunikation. Det har inneburit att det framkommit artiklar som behandlat dessa begrepp men inte specifikt den svenska betydelsen av bemötande då det inte finns någon direkt motsvarighet på engelska.
I många av artiklarna nämndes det att det var svårt att definiera det område studien handlade om eftersom allmängiltiga förklaringar ofta saknades. Det innebar att det inte bara var bemötande som var svårdefinierat utan även att de ingående delarna som utgjorde och berörde begreppet var svåra att definiera. Eftersom alla artiklarna berörde olika aspekter kan inte heller direkta jämförelser genomföras och det blev ett hopplock av delar som tolkades av författarna i denna studie. Hartman (1998) talar om hur viktigt det är att kunna jämföra olika
definitioner av begreppet som studeras, något som inte varit möjligt i föreliggande studie.
Både Merkouris m fl (2004) och Gardners m fl (2001) studier hade ett stort studieantal med en kvantitativ och en kvalitativ del i sina resultat. Det gick dock att bortse från den kvantitativa delen utan att gå miste om något som var av intresse för denna studie. Merkouris m fl (2004) studie utfördes i Grekland och i bakgrunden presenterades en klar förförståelse för hur det är inom
sjukvårdskulturen i landet samt hur den skiljer sig från andra länder. Författarna uttryckte själva att det kunde innebära en svårighet för eventuell generalisering, trots den gedigna undersökningen. Även föreliggandes studies resultat påverkas av att studierna har utförts i olika länder. Artiklarna som användes representerar främst västvärlden vilket ses som både en styrka och svaghet. Styrkan är att resultaten till en viss mån kan generaliseras men trots detta är det viktigt att skilja på de kulturella skillnader som finns mellan länderna.
Alla artiklar utom en presenterade sitt urval tydligt med inklusions- och exklusionskriterier. Tuttons (2005) studie talar om det totala antalet intervjuer som resultatet grundar sig på men undviker att uttrycka hur många som
intervjuades. Samtidigt som det uttrycktes att deltagarna blev intervjuade mer än en gång gick det inte att få klarhet i hur många som deltog. Hartman (1998) uttrycker att det inte är antalet deltagare som är av vikt vid en kvalitativ
undersökning eftersom studien söker de personer som kan bidra med information som svarar på syftet. Därför är det inte vitalt att få veta antalet deltagare utan enbart resultatet och dess variationer. Vilket kommer att nämnas senare, var att det oftast var fler kvinnor än män som deltog och det kan tyckas ge en sned fördelning av resultatet, men som Hartman (1998) uttrycker det är
studiegrupperna ändock relevanta.
Angående datainsamlingen presenterades både tydliga så väl som otydliga metoder. Thorsteinssons (2002), Merkouris m fl (2004) samt MaCabes (2004) studier gav tydlig förklaring till vald metod och beskrev dess styrkor och svagheter. De studier som var otydliga i sin metod var Tuttons (2004) och Hallström och Elanders (2001) på grund av att de inte gav tillräckligt med information. Flertalet artiklar diskuterade hur eventuella bortfall och andra
begränsningar kunde ha påverkat trovärdigheten för deras resultat. De brister som belystes i samtliga studier påverkade trovärdigheten för resultatet i föreliggande studie.
Två studier, Thorsteinssons (2002) och Schmidts (2003) hade utskrivna patienter som undersökningsgrupp. Dessa två inkluderades eftersom det rörde sig om nyutskrivna patienter och studierna behandlade tiden då patienterna varit inneliggande.
Från Thorsteinssons (2002) och Caris-Verhallens (1999) studier drogs slutsatsen att etiskt tillstånd saknades då det inte gick att utläsa i artiklarna att detta erhållits. Den senare studien uttryckte dock att informerat samtycke från deltagarna
erhållits före studien påbörjats. Begränsningar diskuterades i alla artiklar, om än flyktigt och ibland knapphändigt, som till exempel i Thorsteinssons (2002) och MaCabes (2004) studier.
De flesta sjuksköterskorna i studierna var kvinnor vilket innebär att resultatet inte kan generaliseras över könen. Hälso- och sjukvården är ett kvinnodominerat arbetsfält särskilt inom äldrevården vilket gjorde att det var flest kvinnliga sjuksköterskor representerade i studierna. Patienterna däremot varierade i kön, men även bland patienterna var kvinnorna överrepresenterade. Detta tolkas som att det kan bero på att kvinnor är mer villiga att deltaga i denna typ av
undersökning. De studier som användes belyste områden som kan anses vara av vårdande natur något som har tillskrivits som kvinnliga egenskaper genom historien. En del av studierna ägde rum på sjukhus och sjukhem där medelåldern är hög det vill säga att det oftast var äldre patienter som behandlades. Enligt statistik lever kvinnor längre än män, kvoten kvinnor/män är 2:1 bland de allra äldsta (WHO, 2005), vilket även tolkats som att det kan ha avgjort att kvinnor är överrepresenterade i studierna.
I en studie utförd i Norge av Foss och Hofoss (2004) forskades det kring skillnader mellan manliga och kvinnliga patienters sjukhusupplevelse. Denna studie visade att kvinnor var mest missnöjda med hur de blev bemötta av personalen medan män ansåg sig vara mera medicinskt felbehandlade. Detta tolkas som att kvinnor lägger större vikt vid mötet med personalen och deras attityder gentemot patienten än vad män gör. Denna studie styrker vad som tidigare framkommit i genusdiskussionen.
Resultatdiskussion
Redan i ett tidigt stadium i forskningen stod det klart att ämnesvalet äldre är relevant för vår tid. Äldre är den stora, ständigt växande patientgruppen som i framtiden kommer att kräva mer och mer vård. De senast åren har media
framställt fall där anmälningar gjorts om missförhållande i vården av äldre. Detta har lett till att det har börjat föras en debatt kring vem som ska ta hand om de äldre och var ansvaret ligger.
Sjuksköterskans profession innebär att hon/han har ansvar för omvårdnad. Vid omvårdnaden sker möten mellan sjuksköterska och patient. Detta möte kan upplevas från två perspektiv: sjuksköterskans respektive patientens. Det dilemma som kan uppstå är att sjuksköterskan kan tro sig ge ett gott bemötande men det är därmed inte sagt att patienten upplever detta bemötande som tillfredsställande. Om patienten inte upplever sig väl bemött trots att sjuksköterskan tror sig ha handlat rätt blir omvårdnaden inte av god kvalitet.
Patienterna i McCabes (2004) studie ansåg att sjuksköterskorna hade de attribut som ansågs avgörande för ett gott bemötande så som medmänsklighet, lugn och omtänksamhet. Det tros vara så att äldre patienter värdesätter lugn på grund av att deras fysik begränsar dem vilket gör att de behöver mer tid på sig. Äldre, sjuka och ensamma patienter är mycket utsatta. Därför är det viktigt att sjuksköterskor visar medmänsklighet och omsorg vilket är grundläggande för Martinssens teori (Kirkevold, 2000). Många äldre saknar nära och kära som har gått bort och kan därför se en vänlig sjuksköterska som ett substitut.
Patienterna upplevde att de hade ett familjärt band till sjuksköterskorna i
Merkouris m fl (2004) studie. Detta kan tolkas som att sjuksköterskorna trivs med sitt arbete, att arbetsplatsen är trygg och att kamratskapen mellan personalen är god.
Det tolkas vidare som att det ligger i sjuksköterskornas natur att ge god omvårdnad då de valt yrket på grund av intresse för att vårda och lindra människors lidande. De kan ha sett det som ett kall. Som Hagemann (1930) uttryckt det behöver sjuksköterskan en inre förståelse för patientens behov, något som det tolkas att sjuksköterskorna i denna studie besitter. Genuinitet, värme och empati var starka attribut som presenterades hos sjuksköterskorna (Merkouris m fl, 2004). Patienterna upplevde sjuksköterskorna som genuina i sin omtanke även i Thorsteinssons (2002) studie. Detta kan tolkas som personliga kvaliteter samt ett engagemang i yrket. Det spekuleras dock kring huruvida alla sjuksköterskor ger omsorg från hjärtat eller om det är en fasad som visas upp inför patienten, något som dock tolkas som svårgenomförbart då det i bemötandet lyser igenom om sjuksköterskan inte är genuin. Enligt Watson (1993) kan en sjuksköterska ge god omvårdnad utifrån plikt, men utifrån ett omsorgsperspektiv är det därmed inte sagt att sjuksköterskan gett omsorg från hjärtat.
Vidare visade det sig att vissa sjuksköterskor var mer upptagna och intresserade av tekniska uppgifter i Thorsteinsson (2002) studie. Det kan spekuleras kring hur olika arbetsuppgifter värderas. Det kan ge ett intryck av dåligt bemötande om sjuksköterskan är mer upptagen med praktiska uppgifter än att ägna patienten uppmärksamhet. Tekniska uppgifter värderas oftast högre på grund av att det är det som ”syns”. Om en sjuksköterska har samtalat med en patient en stund kan detta anses försinka de praktiska uppgifterna. Det borde istället värdesättas då samtalet kan tillför patienten något emotionellt. En del äldre patienter har ett stort behov av att samtala, en stund med sjuksköterskan kan förgylla dagen och
värdesättas högre än ”teknisk omvårdnad”.
Patienterna uppgav att de uppskattade när sjuksköterskorna tog sig tid till att samtala och lyssna enligt Merkouris m fl (2004) studie. Utifrån detta kan det spekuleras att äldre som tillbringar mycket tid i ensamhet oftast uppskattar ett avbrott i vardagen. Det är viktigt att känna att det finns människor i omgivningen som bryr sig. Det är även viktigt att äldre får ge uttryck för sina känslor och tankar. Detta styrks av Martinssens teori om att människor är beroende av varandra och inte kan leva isolerade (Kirkevold, 2000). Det kan tolkas som att sjuksköterskorna i Merkouris m fl (2004) studie har förmåga att sätta sig in i patienternas situation. Det kan också vara så att de inte tröttnat på sitt arbete och att de får feedback från patienter och arbetskollegor. Detta motsäger vad som framkom i Thorsteinssons (2002) studie. Där kan det tolkas som att
sjuksköterskorna i studien baserat sitt yrkesval på intresse för tekniska färdigheter. De hade dock inte något genuint intresse för patienten bakom sjukdomen. En annan tolkning är att dessa sjuksköterskor har jobbat för länge inom vården och förlorat sitt intresse och inre lust för att engagera sig i patienten. Ytterligare en tolkning är att dessa sjuksköterskor ser sitt arbete endast som inkomstbringande och inte som ett kall. Konkreta arbetsuppgifter skall utföras för att sjuksköterskan sedan ska kunna gå hem.
Det kan tyckas att det skulle vara ”dåliga” attribut att ha ett större intresse för de tekniska färdigheterna än för patienten. Det var därför förbluffande att patienterna i Gardners m fl (2001) studie ansåg att sjuksköterskornas viktigaste kvaliteter var att de skulle inneha tekniska färdigheter. Det kan dock tolkas som att patienterna känner trygghet om de vet att sjuksköterskan har kunskap och vet exakt vad hon gör, samt att utförandet blir ”riktigt gjort”. Det tros vara så att äldre patienters tankar kretsar mycket kring den egna ohälsan. Många äldre har stor erfarenhet av den tekniska vården på gott och ont, därför är det av stor vikt för dem att de omhändertas av tekniskt kompetent personal.
I Thorsteinssons (2002) studie visade sjuksköterskorna kompetens och noggrannhet vilket är av stor vikt vid vård av människor. Vissa verkade dock prioritera att utföra sina arbetsuppgifter snabbt, vilket kan tolkas som att de är stressade på grund av tidsbrist.
Patienterna hade favoriter bland sjuksköterskorna som var extra snälla, positiva och förstående i sitt bemötande enligt Thorsteinssons (2002) studie. Detta kan tolkas som att patienter är i stort behov av sjuksköterskornas omsorg och att de sjuksköterskor som är extra omhändertagande självklart blir patienternas favoriter. Enligt Martinsen innebär omsorg en relation mellan två personer som bygger på ömsesidighet, samhörighet och lojalitet (Kirkevold, 2000). De sjuksköterskor som är patienternas favoriter kan patienterna knyta an till och skapa en ömsesidig relation med.
Hallström och Elanders (2001) studie tryckte på vikten av att bli bemött vänligt, känsligt samt att bli tagen på allvar. Det kan tolkas som att det finns en rädsla hos den äldre patienten att inte bli trodd, detta på grund av att sjuka människor
befinner i en situation där de är helt beroende av sin omgivnings välvillighet och kunskap. Äldre patienter kan bli överkörda på grund av bristande autonomi. I bakgrunden uttrycks att respekt för en äldre människas autonomi innebär att värdesätta människan för den hon är och inte enbart på grund av den nytta som hon tillför omgivningen (Bondevik, 2005). Utifrån detta görs tolkningen att i dagens prestationssamhälle värdesätts människor oftast utifrån deras prestationer något som äldre oftast inte har förmåga att uppnå i samma utsträckning som den yngre generationen. Det är då sjuksköterskans uppgift att representera patienten något som Martinsen omnämner i sin teori (Kirkevold, 2000). Patienterna i Hallström och Elanders (2001) studie tryckte även på vikten av ärlighet. Något som även patienterna i Gardners m fl (2001) studie värdesatte. Utifrån detta spekuleras det kring svårigheten att vara uppriktig mot patienten i alla situationer. I en del svåra fall när sjuksköterskan skall lämna tunga besked men utesluter delar av information tolkas det som en rädsla hos sjuksköterskan eller brist på
livserfarenhet för handhavande av svåra situationer.
Vårdarna saknade insikt i patienternas individualitet i Randers och Matiassons (2004) studie. Detta kan tolkas som att de saknar intresse för att försöka förstå var patient individuellt. En annan tolkning är att personalen är stressad på grund av en ohållbar arbetssituation. Ytterligare en orsak kan vara att sjuksköterskorna inte själva upplevt situationen av att vara sjuk i sjukhus miljö. Det kan ha varit så att de saknat erfarenhet samt empatisk förmåga. Martinsen uttrycker, för att kunna respektera och sätta sig in i en situation krävs det en förståelse från
I bakgrunden uttrycks att alla människor önskar bli behandlade individuellt så även äldre. Det finns dock tendenser i samhället att se på äldre som en homogen grupp (Högseth, 2005). Det kan leda till att denna patientgrupp behandlas enhetligt och inte efter sina individuella behov. Detta visade sig i Randers och Mattiassons (2004) studie där en äldre patient blev behandlad som de övriga äldre som inte hade förmåga att fatta egna beslut.
I studien av Tutton (2005) redovisades vikten för sjuksköterskorna att skapa band till patienterna. Det möjliggjorde för sjuksköterskan att bibehålla en känsla av humanitet. Detta kan tolkas som att det är viktigt att ha patientkontakt för att undvika att bli mekanisk i sitt bemötande. Det kan även vara av vikt att ha ett nära band till patienten då sjuksköterskan kan få tillgång till mer information som kan vara avgörande för vården. Det framkom i Tuttons (2005) studie att
sjuksköterskor skulle ha förståelse för patienten, dess sjukdom och
beroendesituation. Det var även viktigt att det gavs patientcentrerad vård och att sjuksköterskan hade inlevelseförmåga samt förståelse för patientens historia. Utifrån detta spekuleras det kring hur sjuksköterskor värderar och bemöter utifrån patienten symtom och sjukdom. All vård som utförs skall ges på lika villkor enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Lagen uttrycker vidare att goda kontakter skall upprätthållas mellan patient och sjuksköterska. Detta tolkas som att det är viktigt att sjuksköterskan kommer ihåg att patienten är en individ som kan vara någons förälder eller syskon. För att kunna läsa av patienten krävs det intresse, intuition och öppenhet från sjuksköterskan.
Att ”lyssna på” patienten värdesattes högst hos sjuksköterskorna i Gardners m fl (2001) studie. Detta kan tolkas som att det är sjuksköterskor som inte kör över sina patienter utan förstår vikten av att se patienten bakom sjukdomen. Med denna insikt kan ett gott bemötande ges något som uttrycks i bakgrunden (Bondevik, 2005). Det tolkas vidare som att det kan vara en samvetsfråga som får svar därefter. Det framkom vidare i Gardners m fl (2001) studie att ”svara snabbt” när patienterna kallade, värderades högt av patienterna. Detta var dock något som sjuksköterskorna placerade som ett lägre val. Utifrån detta tolkas det som att patienterna har tidigare erfarenhet från sjukhusvistelse där de inte alltid fått hjälp vid behov och detta skapar oro. Det kan även bero på att patienter befinner sig i en beroende situation där de känner sig utsatta och vill ha möjlighet att få hjälp snabbt. Sjuksköterskorna däremot har inte möjlighet att komma rusande var gång patienterna kallar.
Däremot uppgav patienterna att sjuksköterskorna infann sig snabbt på plats i Schmidts (2003) studie, något som skapade trygghet och lugn hos patienterna. Utifrån detta tolkas det som att tids- och personalbegränsning kan ha medfört att sjuksköterskorna i Gardners m fl (2001) studie kan ha varit tvungna att prioritera. Patienterna däremot kan tro att sjuksköterskorna inte tar sig tid för dem. De ser inte allt det administrativa arbete som sjuksköterskorna utför mellan
patientmötena. Något som är konfunderande är att patienterna i studien placerade valet att ”tala till patienten” långt ner. Det spekuleras kring hur det är möjligt att ge god omvårdnad samt ett gott bemötande utan att tala till patienten.
