Från sjuksköterska till chef. En empirisk studie

Hälsa och samhälle

FRÅN SJUKSKÖTERSKA

TILL CHEF

EN EMPIRISK STUDIE

ANTONIA BOMMARCO

Examensarbete Malmö högskola

Magisternivå 15 hp Hälsa och samhälle

Ledarskap och organisation 205 06 Malmö

FRÅN SJUKSKÖTERSKA

TILL CHEF

EN EMPIRISK STUDIE

ANTONIA BOMMARCO

Bommarco, A. Från sjuksköterska till chef. En empirisk studie. Examensarbete i

Ledarskap och organisation 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2010.

Syftet med studien var att undersöka vilka handlingar som leder till att sjukskö-terskor blir avdelningschefer och vilka konsekvenser det kan få för sjukskösjukskö-terskor att vara chefer, vilka faktorer de uppfattar har påverkat valet och hur de upplever och ser på sin egen roll. Metoden som användes är grundad teori och studien base-ras på djupintervjuer med sex avdelningschefer som i sin grundprofession är sjuk-sköterskor. Resultatet utmynnade i en processmodell bestående av fyra faser där kategorin vändpunkt identifierades som kärnkategorin. Resultatet analyserades sedan utifrån det teoretiska perspektivet i symbolisk interaktionism.

Nyckelord: Avdelningschef, första linjens chef, grundad teori, offentlig organisa-tion, sjuksköterska, symbolisk interaktionism, vändpunkt

FROM NURSE TO

MANAGER

AN EMPIRICAL STUDY

ANTONIA BOMMARCO

Bommarco, A. From nurse to manager. An empirical study. Examination paper in

Management and Organisation, mastersdegree, 15 points. Malmö University: Health and Society, Dep. of Social Work, 2010.

The aim with the study was to examine which actions lead to nurses becoming ward managers and which consequences it may get to a nurse becoming a man-ager, which factors do they consider have influenced their choice and how do they experience their own role. The used method is Grounded theory and the study is based on interviews with six ward managers which are nurses in profession. The result ended out in a process model containing four phases and the category – turning point experience was identified as the core category. The result was ana-lyzed on the basis of the theoretical perspective of symbolic interactionism.

Keywords: Grounded theory, nurse, symbolic interactionism, turning point ex-perience, ward manager

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 6

Syfte och frågeställningar 6

BAKGRUND 6

Sjuksköterska 7

Profession 8

Från avdelningssköterska till avdelningschef 8

Chefskap och ledarskap 9

Offentlig organisation 10

Linjeorganisation och decentralisering 10 METOD 11 Grundad teori 11 Memos 13 Forskningsprocessen enligt Glaser 13 Öppna fasen 13 Selektiva fasen 14 Teoretiska fasen 15 Teoretisk referensram 15 Pragmatism 15 Symbolisk interaktionism 15 FORSKNINGSPROCESSEN 17 Förförståelse 17 Urval 17 Djupintervjuer 18

Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet 18

Forskningsetiska ställningstaganden 19

RESULTAT 20

Modell 21

Symbolisk interaktionism 22 Första fasen i processen 22

Identifiering av ledaregenskaper 22

Stöd och bekräftelse 23

Andra fasen i processen 24

Kärnkategorin – Vändpunkt 24

Becoming an ex 25

Vändpunkten 26

Tredje fasen i processen 28

Lämna sjuksköterskerollen 28 Kvarhållande 28 Frigörelse 29 Släppa yrkesidentiteten 29 Ensamhet 31 Synen på organisationen 33 Insyn 33 Brist på stöd 34 Krav/Ansvar 35

Synen på den egna rollen/Utveckling 35

Drivkrafter 38

Fjärde fasen i processen 39

Framtiden 39

Historisk referensram 40

TIDIGARE FORSKNING 42

Paths to nursing leadership 42

From white dress to white collar 43

METODDISKUSSION 45 RESULTATDISKUSSION 46 REFERENSER 49 BILAGOR Informationsbilaga 51 Samtyckesbilaga 52

Beslut från Etikprövningsnämnden MAH 53

INLEDNING

INLEDNING

INLEDNING

INLEDNING

Som färdig sjuksköterska sedan 10 år och efter att ha arbetat som avdelningschef i några år har jag haft mycket funderingar kring chef- och ledarskap. Med magis-terutbildningen i Ledarskap och organisation vid Malmö Högskola har dessa fun-deringar aktualiserats men också nyanserats. Mina egna erfarenheter i kontakten med olika chefer lika väl som mina upplevelser i rollen som chef har påverkat min syn på ledarskap. Frågor kring professionens betydelse för ledarskapet har pro-blematiserats under resans gång och visat sig inte vara så enkla som de verkar eller ibland uppfattas. Föreställningar och uppfattningar kring chefer, ledare och deras arbete är betydligt mer komplexa än det kan synas vid första anblicken. Dessutom är sjukvårdens hierarki intressant både ur ett genusperspektiv och ut-ifrån professionens betydelse. Eftersom jag var tvungen att avgränsa mina fråge-ställningar inriktades studien på sjuksköterskan som avdelningschef. Ambitionen har varit att närma mig forskningsuppgiften med öppet och nyfiket sinne.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att se vilka handlingar som leder till att sjuksköterskor blir avdelningschefer och vilka konsekvenser det kan få för sjuksköterskor att vara chefer.

Tre övergripande frågeställningar utgör ramen för studien:

• Vilka samspel har inverkat och vilka villkor har möjliggjort för sjukskö-terskorna att bli chefer?

• Vilka är de faktorer som de uppfattar har påverkat valet och vilka samband identifierar de själv som väsentliga?

•

Metoden som använts i studien är grundad teori. Utgår man från denna metod bör man närma sig forskningsområdet utan en alltför preciserad forskningsfråga, sam-tidigt har man vanligtvis vissa tankar kring området man vill studera och som ut-gångspunkt för det fortsatta arbetet. Forskningsfrågan ska därför vara fokuserad på en handling/händelse samt spegla personernas egen syn på rollen som avdel-ningschef men samtidigt vara öppen för det som de själv uppfattar som det centra-la.

BAKGRUND

BAKGRUND

BAKGRUND

BAKGRUND

I detta avsnitt följer en redogörelse för sjuksköterskeyrkets utveckling och profes-sionaliseringsprocess, vad som kännetecknar en profession, administrativa funk-tioner, synen på chef- och ledarskap, en beskrivning av offentlig organisation samt avdelningschefens roll i en decentraliserad linjeorganisation. Denna bak-grundsbeskrivning är av grundläggande betydelse för förståelsen av det fortsatta arbetet och bidrar till att ge en mer heltäckande bild av det studerade ämnesområ-det. I följande avsnitt förekommer några citat hämtade från intervjuerna med de

sex avdelningschefer som studien baseras på.

Sjuksköterska

Sjuksköterskans historia är lång och brokig och präglas både av enskilda, ofta namngivna, kvinnors bidrag till yrkesrollens utveckling men också av en lång rad anonyma kvinnor som i egenskap av jordemödrar, diakonissor, kloka gummor, sjukvakterskor och privatsköterskor format yrket. Man kan säga att det var med kristendomens intåg i Sverige och det faktum att kloster grundades som våra för-sta offentliga vårdare formades. Ett av klostrens uppgift var att ta hand om sjuka och i sjuksalarna fick de vård av nunnorna. Från hospitalen och helgeandshusen under medeltiden fram till lasaretten under 1600-talet och vidare under 1800-talet finns de vårdande kvinnorna beskrivna, men deras uppgift och roll varierade un-der dessa århundraden. Det är först 1919 som begreppet sjuksköterska klart och tydligt definieras i ett riksdagsbeslut; att sjuksköterska är den som gått i en av staten godkänd sjuksköterskeskola. Sjuksköterskeyrket hade därmed blivit en del av det statskontrollerade samhället. Trots detta fortsatte yrket att vara ett kall där varken arbetstider eller lön fanns reglerade, men att bli utexaminerad sjuksköters-ka innebar dock rätten till pension. Utbildningen stärktes och förbättrades de kommande decennierna och 1957 kom yrkestiteln ”legitimerad sjuksköterska”. Titeln innebar en trygghet för patienten och gav en möjlighet för medicinalstyrel-sen att återkalla legitimationen om man misskött sig. Utbildningen blev dessutom för sjuksköterskorna själva ytterligare ett led i steget mot professionalisering. Det innebar också en avgränsning mot undersköterskorna och vårdbiträdena och sjuk-sköterskans medicinskåpsnycklar blev en maktsymbol.

Svensk Sjuksköterskeförening (SSF) bildades 1910 och dess främsta uppgift var att samla kvalificerade sjuksköterskor och verka för att höja utbildningens kvali-tet. Dock fortsatte motsättningarna i föreningen, å ena sidan fanns de som ville reformera yrkesrollen, å andra sidan de som ville bevara den som ett kall. På 1930-talet fick sjuksköterskorna sin fackförening efter stridigheter i SSF. Fort-bildning, reglering av arbetstider och fritid, diskussioner om rätten till ett privatliv blev nu centrala frågor. På 1950-talet blev utbildningen enhetlig i hela landet, ut-bildningstiden bestämdes och 1953 utbildades den första manliga sjuksköterskan på dispens. Den teoretiska undervisningen bedrevs främst av läkare och var inrik-tad på sjukdomslära, men etik och sjuksköterskerollen var också centrala ämnen i utbildningen. Under 1950-60-talen reformerades sjukvården och personalstruktu-ren, och utbildningarna förändrades och utvecklades. Administrationen blev större och de gamla traditionerna började på olika sätt försvagas. Sjuksköterskan tog steget in på expeditionen och undersköterskor och vårdbiträden var de som skötte det mesta i den patientnära vården. Vården rationaliserades enligt scientific mana-gement med synen att varje person och enhet skulle vara specialiserad på ett fåtal saker. 1966 kom grundutbildningen för sjuksköterskor som betonade att sjukskö-terskeutbildningen skulle ge eleverna kunskaper, utveckla egenskaper och attity-der, träna färdigheter samt förbereda för ledarskap, utvecklingsarbete och person-lig mognad. Med Vård 77 reformerades utbildningen ytterperson-ligare och för den så kallade hälso- och sjukvårdslinjen (sjuksköterskeutbildningen) blev omvårdnad karaktärsämnet. Under 1980-talet lades tyngdpunkten vid vårdämneskunskaper och yrkeserfarenhet, inte som tidigare vid naturvetenskapligt vetande. Förutom omvårdnad betonades nu också forskning, samhälls– och beteendevetenskap samt etik. En ny förordning kom 1993 och nu introduceras basutbildningen på 120 po-äng med en tydligare högskoleprägel och kandidatexamen. Allmänna kunskaper blir viktigare än vårderfarenhet. Omvårdnadsbegreppet blir nu än mer centralt och

utbildningens karaktärsämne som stärks ytterligare och förväntas vila på veten-skap och beprövad erfarenhet (Holmdahl, 1994).

Profession

Thylefors (2007) beskriver att vård och omsorg bedrivs inom hel- eller halvpro-fessionella organisationer. Den prohalvpro-fessionella organisationen kan definieras som en verksamhet där kunskap produceras, tillämpas, förmedlas och bevaras. Före-komsten av starka professionella grupper påverkar dynamiken på en arbetsplats. Thylefors (a a) nämner också ett antal krav på ett yrke för att det ska ha status av profession och nämner bland annat yrkesmonopol som garanteras via legitime-ring, en utvecklad kåranda och en formaliserad utbildning. Sjuksköterskor be-skrivs som en relativt färsk profession. Verksamheter som styrs av starka profes-sionella grupper skapar speciella förutsättningar för chefer och arbetsledare. Inom sjukvården finns också absoluta gränser mellan olika yrkesgrupper genom kraven på formell kompetens, och här skiljer sig professionella organisationer från andra företag genom att hindra medarbetarnas möjligheter till gränsöverskridande och avancemang (a a).

När man diskuterar karriärvägar för sjuksköterskor med sjuksköterskor är den generella uppfattningen att dessa är ganska begränsade. En möjlighet att utvecklas i yrkesrollen sker genom specialistutbildning, t ex till anestesisjuksköterska eller barnmorska, men i samband med karriärvägar nämns främst möjligheterna att bli chef eller att forska. En uppfattning är att de kliniska karriärvägarna eller bristan-de möjligheter att göra klinisk karriär kombinerat med forskning sällan nämns, eller upplevs som begränsade.

Från avdelningssköterska till avdelningschef

Dåtidens avdelningssköterska var ofta identisk med sin avdelning och en viss av-delning kunde också benämnas med avav-delningssköterskans namn, som till exem-pel ”vi lägger in patienten hos syster Ingeborg”, och då visste alla vilken avdel-ning som avsågs (Holmdahl, 1994, s 237). Men under 1960-talet förändras detta i viss mån och sjuksköterskornas arbetsledande befattning betonas alltmer i utbild-ningen. Sjuksköterskan lyfts fram som den självklara ledaren i vårdandet, hon är den som har kompetens och kunskap och bedöms kunna ha ansvaret för att förstå och hantera svåra situationer. God omdömesförmåga och överblick är efter-strävansvärda förmågor och sjuksköterskans uppgift är att samordna och fördela uppgifterna till underställd personal, såsom undersköterskor och sjukvårdsbiträ-den. Men hon ska nu till skillnad mot tidigare inte bara övervaka att dessa utför sitt arbete utan också fördela och ta ansvar för vad de i själva verket gör (Rehn, 2008).

Sjukvården utvecklas och går mot en allt större byråkratisering vilket leder till en mer omfattande administration. I den dåvarande avdelningsföreståndarens arbets-uppgifter ingick förutom att administrera, undervisa, samordna och leda personal och vårdarbetet även att sköta förråd och utrustning. Det innebar att hon måste arbeta operativt men också utveckla vården (Nilsson, 2005). Så här beskriver en av avdelningscheferna i studien en avdelningsföreståndare i slutet av 1980-talet:

”… hon var väldigt mycket ute hos personalen. Hon ringde varje söndagskväll och fick rapport på alla patienterna för sedan gick hon rond på måndag morgon.” (D)

Rosengren & Ottosson (2007) menar att skillnaden mellan titlarna avdelningsföre-ståndare och avdelningschef finns i den förra genom en betoning på det kliniska arbetet och patienten men i den senare på administration och personalplanering. I och med att utvecklingen gått mot ökat fokus på de administrativa sysslorna har också titeln avdelningschef blivit allt vanligare.

Från 1990-talet skedde en förändring av avdelningsföreståndarens funktion; från att ha varit patientorienterad blev rollen alltmer administrativt och ekonomiskt inriktad. Ungefär samtidigt ändras titeln till avdelningschef vars uppgift är att leda, utveckla och styra verksamheten mot uppsatta mål. Därtill kommer uppdra-get att ansvara för ekonomi, utveckling, personal och omvårdnaden på enheten. För det ansvaret krävs en syn på den egna verksamheten som ställs i relation till hela organisationen liksom sådant som kan ha betydelse för verksamheten, som t ex utveckling inom områden som information, omvårdnad, teknologisk och medi-cinsk utveckling samt medarbetarnas ökade krav på delaktighet och medbestäm-mande. Dessutom krävs god kunskap i arbetsmiljöfrågor (Nilsson, 2005). En vanligt förekommande föreställning är att manliga sjuksköterskor oftare än kvinnliga gör en administrativ karriär. I en doktorsavhandling av Dufwa (2004) framkommer att under 1960-talet utgör administrativa och pedagogiska karriärvä-gar en dragningskraft på manliga sjuksköterskor. Även i början av 1990-talet finns det många män på administrativa poster. Men tydligare är att män i större ut-sträckning söker sig till arbetsplatser som domineras av män, exempelvis inom psykiatrin, och att de i hög grad söker sig till karriärvägar utanför sjuksköterske-yrkets ramar, som inom läkemedelsindustrin.

En egen reflektion är att män är avdelningschefer under en kort period i karriären för att sedan söka sig vidare, antingen till andra, högre chefsbefattningar inom organisationen eller går vidare till arbeten utanför sjukvården, framför allt läke-medelsindustrin. Vid det undersökta sjukhuset fanns heller inga manliga avdel-ningschefer inom de somatiska divisionerna när studien genomfördes.

Den som är ytterst ansvarig för omvårdnadsarbetet inom en enhet/avdelning kallas på de flesta håll i Sverige för chef. Olika benämningar förekommer så som vård-enhetschef, enhetschef eller avdelningschef (Nilsson, 2005). I denna uppsats an-vänds avdelningschef eftersom det är den titel som förekommer på det undersökta sjukhuset.

Chefskap och ledarskap

Mycket har skrivits om skillnader i definitioner kring ledarskap och chefskap. Thylefors (2007) definierar en chef som en person som formellt utsetts att ha en chefsbefattning och som har organisatoriskt underställd personal. Chefen ska bland annat utöva ledarskap vilket i sin tur handlar om socialt inflytande. En leda-re är en person som utövar mer inflytande än andra i ett socialt sammanhang. Le-darskap är en arbetsuppgift för chefer men en chef har också andra arbetsuppgif-ter, som att planera, rekrytera, sköta budget och allt som krävs för att nå verksam-hetsmålen. En chef som utövar ledarskap är en formell ledare och som sådan leda-re har hon/han mandat både uppifrån som nedifrån. I human-serviceorganisationer karaktäriseras ledarskapet av några typiska drag som ger en speciell prägel åt led-ningsuppgiften. Här finns bland annat ett levande "råmaterial" som integrerar i produktionsprocessen (i detta fall patienten), en mer eller mindre stark politiker-styrning, ett beroende av offentlig finansiering, en stor andel professionella

med-arbetare (vars kompetens arbetsgivaren är beroende av) samt en offentlig expone-ring (a a).

Offentlig organisation

Hälso- och sjukvården räknas som en offentlig organisation vars kännetecken är att den har en folkvald ledning vilket innebär att organisationen är ansvarig inför en demokratiskt vald politisk ledning. Denna parlamentariska uppbyggnad inne-bär att folket utgör grunden för all auktoritet. Gemensamt för alla offentliga orga-nisationer är att de handlar på uppdrag av politiskt valda organ och styrs genom ett skriftligt lag- och regelverk. En offentlig verksamhet ska också ta tillvara många intressen; såsom exempelvis lyhördhet för användare, kostnadseffektivitet, öppenhet, likabehandling, yrkesmässigt oberoende och insyn i beslutsprocesser. Denna komplexitet gör att offentliga organisationer ofta utsätts för kritik. Det in-nebär en svårighet att hitta en balans mellan alla dessa intressen men öppnar också för flexibilitet, inflytande och godtycklighet för de anställda i sådana organisatio-ner. De delvis motstridiga mål som finns i offentlig verksamhet ger alltså möjlig-het till både flexibilitet och handlingsutrymme men skapar också ansvarsproblem. Ytterligare ett kännetecken är att offentliga organisationer, till skillnad från priva-ta, inte bedriver sin verksamhet på en ekonomisk marknad med fri konkurrens (Christensen m fl, 2005).

Enligt Thylefors (2007) är det utmärkande för offentliga organisationer att de skö-ter viss service utan vinstintresse, är underordnade politisk styrning och har en finansiering som utgör ett styr- och kontrollinstrument för politikerna. Offentlig sektor präglas av tre kulturer: den politiska, den administrativa och den professio-nella. Dessa tre domäner har sinsemellan oförenliga organisationskriterier, normer och kännetecken för framgång vilket också innebär att de ofta står i motsättning till varandra. Balansen upprätthålls genom ständiga förhandlingar. Politiska ideo-logier står ofta i motsättning till professionella bedömningar liksom till ekonomis-ka ställningstaganden. Thylefors (a a) påpeekonomis-kar också att det finns ett spännings- och beroendeförhållande mellan politiker och de professionella i en organisation. I samma grad som politiker kan vara okunniga om, exempelvis verksamhetsinne-håll, är personalen okunnig om den politiskt styrda organisationens spelregler och processer. Irritation från medarbetarhåll beror ofta på bristande kännedom om organisationens villkor. Offentlig sektor styrs av övergripande mål, många gånger är det ramlagar, som reglerar verksamheten. Dessa lagar är ofta formulerade på ett vagt och övergripande sätt vilket kräver att de är tolkningsbara och måste konkre-tiseras för att fungera som styrande mål i verksamheten. Samtidigt som de innebär en svårighet utgör de också en möjlighet att överleva politiska maktskiften och ständigt pågående förändringar i omvärlden (a a).

Organisering i människobehandlande organisationer kan betraktas ur många olika teoretiska perspektiv. Jag har dock valt att stanna vid det som Thylefors (a a) be-skriver som den dominerande modellen inom hälso- och sjukvården, det vill säga den professionella byråkratin. Karaktäristiskt för denna är att den domineras av flera starka yrkesgrupper, har en stor operativ kärna samt en ledning som inte för-väntas lägga sig i det löpande arbetet. Stödfunktioner i organisationen finns för att ge service åt de professionella medarbetarna och inte styra dem. Ett annat utmär-kande drag är att det hos de professionella är väsentligare att vara accepterad av kollegorna än av ledningen.

Linjeorganisation och decentralisering

Grundstommen inom hälso- och sjukvården är alltså ett byråkratiskt system och en linjeorganisation, d v s att ansvar och befogenheter är fördelade i en linje upp-ifrån toppen i organisationen ner till första linjens chef och slutligen till samtliga medarbetare i organisationen. Beslutsvägar och kommunikation ska ske i linjen. Samtidigt har det sedan 1980-talet skett en allt större decentralisering. Tanken har varit att skapa självständiga enheter med kortare beslutsvägar. Enligt Thylefors (2007) har decentraliseringen av ansvar och befogenheter på så sätt givit chefsrol-len större tyngd men också utökat den och gjort den mer komplicerad. Decentrali-seringen leder också till att det ställs högre krav på cheferna; det är inte längre bara verksamheten och personalen som är det centrala utan uppgifter som budget-arbete och ekonomi, handlingsplaner och samverkan på olika nivåer.

I detta kan ligga en inbyggd konflikt och otydlighet. Samtidigt som organisationen har en tydlig linjefunktion så har andra delar decentraliserats vilket skapar en svår balansgång för, kanske framförallt just, första linjens chef. Detta utrycks också av flera av informanterna i denna studie:

”Se bara det här med information t ex som är jättesvårt. Det kommer från verk-samhetschefen till vårdchefen och så kommer det ner till oss, och ibland så läcker det ut någonstans på vägen innan vi har fått besked. Och då får man ju ta det då och säga okej jag är jätteledsen, jag vet inte detta och det är inget som jag har undanhållit från er. Och det är klart... men det har jag lärt mig under dessa fem åren att hantera så jag upplever det inte lika svårt. Sen är det lite också hur mycket mandat man har från sin chef också och där känner jag att jag har fullt stöd och mandat...” (A)

Ett liknande erfarenhet har en annan avdelningschef i studien:

”Jag tycker att det är dålig information ut till oss avdelningschefer. Alla sitter och grunnar och lägger tid på saker som man sedan upptäcker att det finns riktlinjer för som jag inte hade någon aning om. Ibland tycker jag att det är alldeles för mycket mellanhänder. Informationen läser man först i tidningen och sen får man det på jobbet. Det blir ju en osäkerhet för personalen när man själv inte vet om vad som ska stå i tidningen. Om det är för att det är en stor organisation det vet jag inte.” (C)

METOD

Grundad teori

Valet av metod ska spegla det som studien vill söka svar på. Att välja metod inne-bär också att ta ställning för vilket perspektiv metoden ska utgå ifrån. Starrin m fl (1991) menar att det viktigaste argumentet i valet av en kvalitativ metod är ny-fikenhet men också förståelse, upptäckt, teorigenerering, variation och validitet. Guvå och Hylander (2003) påtalar redan i förordet till sin metodbok om grundad teori (i studien används genomgående den svenska termen) att i det vardagliga tänkandet finns en risk att man tror sig veta hur något ligger till innan praktiken har utforskats eller att man håller sig så nära empirin att analyserna blir oteoretis-ka. Hartman (2001) skriver, att om man utgår från en redan etablerad teoretisk

ram kan det leda till att datainsamlandet blir skevt och intetsägande. För om man styrs av förutfattade uppfattningar av vad som är viktigt kommer man att samla in det datamaterial som man tror är viktigt, till skillnad från det som verkligen är viktigt.

Metoden har sin utgångspunkt i den praktiska erfarenheten. Syftet är sedan att grunda teorier utifrån empiriska data samt att fånga det komplexa i verkligheten som inte är synligt vid första anblicken eller genom kausala samband (Guvå & Hylander 2003). Grundad teori kan beskrivas som teorigenerering på empirisk grund, d v s att organisera en mängd idéer genererade från empiriska data (Starrin m fl, 1991). Inom grundad teori är det centrala alltså inte att utgå ifrån någon teori utan att istället förutsättningslöst närma sig sitt undersökningsområde. Glaser be-tonar att forskningsprocessen ska inledas med så få förutfattade meningar som möjligt. Som forskare ska man försöka ta reda på vad som pågår hos de männi-skor man undersöker och vilka problem de är ställda inför. En grundad teori ska alltså beskriva det som är viktigast för de personer som teorin handlar om (Hart-man 2001).

Grundad teori är en induktiv metod med inslag av deduktiva element. Urval, data-insamling och analys sker interaktivt. Denna interaktiva process styrs av specifika regler och metoden som används vid analysen är en konstant jämförelse, kompa-ration, av data vilket leder till att man hela tiden kommer att se vad som är viktigt i det insamlade datamaterialet. Det är på denna grund som teorin genereras. Den huvudsakliga tanken är att man undviker att utgå från en tidigare teori eller testa en hypotes utan i stället ska man generera en ny teori. Betoningen ligger med andra ord i processen att generera teori istället för att verifiera en teori (Glaser & Strauss, 1967).

Grundare av metoden är Barney Glaser och Anselm Strauss som hade olika aka-demiska bakgrunder men fann en gemenskap i missnöjet med traditionella induk-tiva och dedukinduk-tiva metoder. Tillsammans skrev de The Discovery of Grounded

Theory 1967 som beskriver metoden som de tillsammans utvecklat. Glaser och Strauss gick sedan skilda vägar och Strauss började arbeta tillsammans med Juliet Corbin. Glaser fortsatte att till största delen ensam skriva artiklar och metodböck-er. Deras skillnader i synen på metodens utveckling och ofta hätska debatt därom framkommer i all litteratur om grundad teori. Hartman (2001) menar att forskaren som väljer grundad teori står inför ett problem: att följa Strauss eller Glaser. Han menar också att det är nödvändigt att välja eftersom skillnaderna är betydande. Guvå och Hylander (2003) däremot menar att framställningen av grundad teori är både brokig och motsägelsefull och anser att det ligger helt i linje med metoden att begrepp omvandlas och modifieras. De påpekar att det som förenar både Stra-uss, Glaser och andra som valt att använda och modifiera metoden är det vägle-dande att bygga teorier utifrån empiriska data. Jag har trots detta valt att följa Hartmans rekommendation och håller mig i största möjliga utsträckning till Gla-sers forskningsprocess. Inom ramen för denna uppsats finns inte heller någon möj-lighet att mer ingående redogöra för skillnaderna mellan Glaser och Strauss, men som Guvå och Hylander (a a) också påpekar har metoden blivit använd, tolkad och utvecklad på ett sätt som gör det svårt att slaviskt hålla sig till en linje. Grundad teori är tänkt att utveckla mellanteorier (middle-range). De beskriver en domän, något som är viktigt för en grupp människor. Teorin ska vara grundad i data men samtidigt kraftig nog att förklara mänskligt beteende. Teorin kan handla

om processer, något föränderligt, med två eller flera framträdande stadier (Hart-man, 2001). Grundad teori har sina rötter i pragmatismen, vilket innebär att för-klaringar av händelser och situationer måste vara meningsfulla för de involverade (Denscombe, 2009).

Hartman (2001) beskriver att Glasers idé är att börja med att skilja på ett forsk-ningsområde och ett forskningsproblem. Forskforsk-ningsområdet är vanligtvis en grupp människor. Forskaren närmar sig dessa människor inte med något specifikt problem i åtanke utan med en öppen fråga om vad som egentligen försiggår hos dem. Forskningsproblemet kommer sedan att växa fram i det insamlade materia-let. Har man en preciserad frågeställning så riskerar man att förbise det som verk-ligen är viktigt för de människor man undersöker.

Memos

Memos, eller minnesanteckningar, görs av forskaren parallellt med kodning och kategorisering genom att man skriver ner idéer och samband mellan koderna pa-rallellt med kodningen Glaser betonar betydelsen av att föra memos och hävdar att den forskare som inte gör det inte heller använder sig av grundad teori och menar att det är i skrivandet av memos som teorin genereras och inte i kodandet (Glaser, 1978). Koderna ska alltså inte verifiera teorin utan de teoretiska idéerna ska växa fram i arbetet med kodningen.

”memos are the theorizing write-up of ideas about codes and their relationships as they strike the analyst while coding” (Glaser, 1978, s 83).

Det viktiga är att alltid avbryta sitt kodande och skriva ner sina tankar i memos så fort de uppkommer, annars riskerar de att försvinna och glömmas bort. Viktigt är också att dessa och det kodade materialet hålls separerade från varandra. Memos ska också föras under hela forskningsprocessen. För egen del var det i början inte helt tydligt hur viktigt det var att skriva memos. Samtidigt uppstod tankar och idéer under arbetets gång vilka omedelbart skrevs ner i minnesanteckningarna. På så sätt uppstod nya tankar och spår i arbetet vilket hela tiden förde arbetet framåt. Ibland var det delar, ett ord eller citat, som gav upphov till tankar och frågor. Ibland var det hela intervjuer, likheter och skillnader i materialet som förde in tankarna på nya vägar. Allt skrevs ner i minnesanteckningarna.

Forskningsprocessen enligt Glaser

Här följer i korthet en beskrivning av forskningsprocessen med viss anknytning till tillvägagångssättet i denna studie. Processen, enligt Glaser, består av tre faser, den öppna, den selektiva och slutligen den teoretiska. Det viktiga är att inte lämna den ena fasen och gå över i nästa förrän vissa kriterier är uppfyllda.

Öppna fasen

Den öppna fasen präglas av att man försöker hitta kategorier i sina data. Detta sker genom att en rad frågor ställs till insamlade data. Fasen kallas öppen för att man som forskare inte sätter upp några begränsningar för vilka kategorier som ska finnas med utan förhåller sig öppen till det insamlade materialet. Forskaren ut-vecklar också på så sätt en teoretisk känslighet för sitt material genom att insam-ling och analys sker parallellt (Hartman, 2001).

Den första intervjun var en kartläggning: Vad tycker personen är viktigt, proble-matiskt, meningsfullt i rollen som avdelningschef? Hur har yrkeskarriären sett ut?

Vad är det centrala och vilka tankar finns i det dagliga arbetet? Intervju nummer två hade liknande struktur men med ytterligare fokus på de händelser som var centrala i den första intervjun. Dessa två intervjuer kodades rad för rad och be-nämndes med ”etiketter” eller beskrivande meningar, även kallade substantiva koder (Guvå & Hylander, 2003). Dessa substantiva koder kan liknas vid byggste-nar eller pusselbitar och allt registreras. I de första två intervjuerna identifierades tillsammans 40 koder. Denna kodning låg sedan till grund för den tredje intervjun i vilken ytterligare ett antal koder hittades. Därefter gjordes en första kategorise-ring av koderna där datamaterialet sorterades under rubriker som fortfarande var konkreta och hämtade direkt ur data men med mer beskrivande och fokuserade på de processer/händelser som framträder i materialet. Fortfarande var det viktigt att inte bli för teoretisk. Det gällde att kunna pendla mellan delarna och helheten. På en stor anslagstavla sattes varje rubrik upp och under dem citat direkt hämtade från intervjuerna. 17 kategorier kunde då urskiljas som mer övergripande beskrev de processer som framkom i materialet. På detta sätt visade det sig att citaten från intervjuerna fick ett tydligare innehåll. Enligt Guvå och Hylander (a a) är det vik-tigt att hela tiden växla mellan kodlista och hela intervjun. Utifrån kodning och kategorisering av de första tre intervjuerna utkristalliserades de

händel-ser/processer som blev fokus i den fjärde intervjun. Parallellt med detta fördes memos vilket ledde till att det uppstod tankar och idéer under processens gång.

Samma ord eller fras kan ges olika koder när de utgör indikatorer på olika skeen-den. När det, i den första kategoriseringen, upptäcktes att en kod kunde sorteras under två eller flera rubriker var det viktigt att hitta den kategori som tydligast beskrev händelsen. Ibland flyttades koder/citat från en rubrik till en annan men till slut hittades den som bäst beskrev innebörden. Guvå och Hylander (a a) beskriver det som att det handlar om att ”lukta” och ”smaka” på varje utsaga för att få idéer om hur olika aspekter ska kunna benämnas utifrån en icke given nomenklatur. I slutet av den öppna fasen börjar också tankar uppstå kring vilken kategori som utgör kärnkategorin, det vill säga vilken kategori som tydligast beskriver det som är centralt för den grupp människor man undersöker (Hartman, 2001).

Ett begrepp som ofta förekommer i samband med grundad teori är ”mättnad”. Det vill säga när ska man sluta samla in data och när är kategorin teoretisk mättad? Med mättnad menas att man som forskare inte kan hitta ytterligare data som har plats i teorin. För att nå maximal mättnad bör man i sitt material försöka maxime-ra skillnaderna i urvalet och på så sätt finna fler variationer i kategoriernas egen-skaper. När man inte längre hittar några variationer anses kategorin vara mättad. Teoretisk mättnad uppstår när man märker att inga nya data eller begrepp dyker upp i kategorin (Hartman, 2001). Starrin (1996) problematiserar begreppet genom att ställa frågan hur mycket data som ska samlas in. Författaren menar att mätt-nadsdiskussionen möjligen är en av de svåraste och mest oklara delarna i grundad teori. För hur kan man veta när en kategori verkligen är mättad? Starrin menar att grundarna Glaser och Strauss aldrig redogjort ingående för begreppet vilket inne-bär att det slutligen måste anses vara en bedömningsfråga. Samtidigt menar Star-rin (a a), att när upprepade datainsamlingar är gjorda, enligt den komparativa me-toden, och dessa inte tillför något nytt i ett mönster eller i en kategori så kan man anta att en mättnad existerar.

Selektiva fasen

När man börjar se konturerna av en teori som är förenlig med data som helhet börjar man fokusera på kodningen mot en kärnkategori. Kärnkategorin benämns ibland också som huvudvariabel eller huvudkategori. Ofta handlar denna kärnka-tegori om grundläggande sociala processer som kan liknas vid en empirisk vägvi-sare. Den selektiva kodningen avgränsar arbetet på så sätt att endast de kategorier som kan relateras till kärnkategorin finns med (Starrin m fl, 1991). Detta kan in-nebära att man måste överge sina ”älsklingskategorier”, eftersom de inte har nå-gon plats i den färdiga teorin och inte kan relateras till kärnkategorin. Målsätt-ningen är att generera en teori som redogör för mönster som är relevanta för fältet som undersöks. Målet är alltså inte deskription eller verifiering utan mönstersök-ning.

Några regler i sökandet av kärnkategorin enligt Glaser (1978):

o Den måste vara central och kunna relateras till så många kategorier och dessa kategoriers egenskaper som möjligt.

o Den förekommande ofta i data.

o Den tar längre tid att mätta än vad som är fallet med andra kategorier. o Den kan på ett lätt och meningsfullt sätt relateras till andra kategorier. o Den uttrycker problemets dimensioner, d v s den uttrycker en

huvudpro-blematik.

Även i den selektiva fasen är forskarens memos till stor hjälp för att hålla ihop forskningsprocessen när nya tankar och idéer uppkommer.

Teoretiska fasen

I den teoretiska fasen är fokus på de relationer som råder mellan kategorierna. I denna fas formuleras hypoteser och den slutliga teorin.

Teoretisk referensram

Grundad teori är starkt förknippad med pragmatismen och den symboliska inte-raktionismen. Här ges en kort beskrivning av dessa två riktningar och under resul-tatdelen kopplas undersökningens resultat till några centrala tankar utifrån symbo-lisk interaktionism.

Pragmatism

Pragmatism kan beskrivas som social nytta och en betoning av praktiskt mänskligt handlande. Pragmatismen har också karaktäriserats som en antiteoretisk filosofi där det gäller att hålla sig så nära den praktiska, empiriska verkligheten som möj-ligt (Alvesson & Sköldberg, 1994). Pragmatismen präglas framför allt av tre ståndpunkter, enligt Månsson (2002). Det första är att det viktiga är att betona det konkreta och specifika i stället för det abstrakta och universella. Det andra är att sökandet efter ”Sanningen” uppfattas som meningslöst. Det tredje är ett avstånds-tagande från det dualistiska synsättet då den dualistiska uppdelningen uppfattas som felaktig. Dessa sidor är enligt pragmatikerna i själva verket bara olika sidor av samma helhet.

Symbolisk interaktionism

Glaser och Strauss metod, grundad teori, har sina rötter i den symbolistiska inte-raktionismen, en kvalitativ metodologisk riktning som uppstod i USA i början av 1900-talet. Själva namnet symbolisk interaktionism lanserades av Herbert Blumer 1938. Blumer var sociolog i Chicago och senare också lärare till Strauss som på så

sätt influerades av hans tankegångar. Blumer i sin tur var elev till Mead som ock-så förknippas med riktningen och hade sina rötter inom socialpsykologin i början av 1900-talet (Alvesson & Sköldberg, 1994).

Symbolisk interaktionism är ett synsätt, ett perspektiv och en utgångspunkt för en analys av den sociala verkligheten (Trost & Levin, 1996).

Interaktion betyder att två saker står i relation till varandra och inverkar på var-andra. Ofta har interaktionen med rörelse att göra och människor orsakar rörelser hos varandra genom att de påverkar varandras motiv, föreställningar och intres-sen. Det är med andra ord en samspelshandling. Symbolisk betyder att mycket av våra beteenden och handlingar är symboliska, d v s att vi använder gester, rörelser och ting på ett sätt så att de syftar på något annat, utöver sig själva. Många bete-enden och handlingar förmedlar något mer än själva det som är synligt; detta kan ske medvetet och omedvetet (Berg, 1975). Den symboliska interaktionismen be-tonar att samhället bör studeras med utgångspunkt från människors eget konkreta och påtagliga perspektiv, och Blumer var starkt kritisk till den rådande behavioris-tiska vetenskapstraditionen som byggde på uppfattningen om stimulus och re-spons som grund för studier om människan. Blumer fokuserade istället på det som var centralt i mellanmänskliga relationer, d v s att vi tolkar och definierar var-andras handlingar i stället för att reagera på dem som stimuli. Centralt i interak-tionistisk teori är studiet av medvetandet i allmänhet och jagmedvetandet i syn-nerhet. Medvetandet är ett resultat av att individen interagerar med andra individer (a a).

En reaktion på en annan människas handling sker således inte direkt utan bygger på den mening eller betydelse som förknippas med handlingen. Denna betydelse skapas i mötet och genom ett interaktivt användande av språkliga symboler och en tolkning av meningsbärande handlingar. Människan är en aktiv tolkande varelse och därför inte determinerad. Även immateriella ting eller objekt har en betydelse eller innebörd som människor tillskriver dem. I den interaktionistiska analysen betonas processen och vanliga begrepp inom denna riktning är process, stadier eller karriär för att beskriva sociala fenomen. Samtidigt finns det en viss stabilitet i samhället som bevaras av sociala normer, och på så sätt uppstår också nya och oväntade situationer vilka påverkar samhällslivet i en ständig utvecklings- och förändringsprocess. Denna förändring kan forskaren endast upptäcka om han/hon befinner sig nära den miljö som undersöks. Syftet med forskningen är att se värl-den så som de man undersöker upplever värl-den. Alltså är teorigenerering och empi-risk forskning två sidor av samma sak enligt interaktionisterna. Teorin är resultatet av forskarens deltagande i en pågående social process (Månsson, 2002).

En central tanke hos Mead är att den sociala interaktionen mellan människor for-mar oss och det sociala livet. Förmågan till självmedvetande och självreflektion är unik för människan och det är genom språket som kunskap förmedlas och utveck-lingen sker. Kommunikationen, verbal- och ickeverbal sker genom ett utbyte av symboler (Månsson, 2002). En central och mycket viktig tanke inom den symbo-liska interaktionismen är att man ser människan som en aktiv skapare av sin egen verklighet.

I redovisningen av resultatet kommer kärnkategorin kopplas till sociologen Fuchs Ebaughs (1988) resonemang kring rollutträde och vändpunkter. Hennes teori har också rötterna i den symboliska interaktionismen.

FORSKNINGSPROCESSEN

Under denna rubrik redogörs för tillvägagångssättet med studien samt synen på förförståelse, urval validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. Här finns också en beskrivning av forskningsetiska ställningstaganden.

Förförståelse

I metodlitteraturen nämns mycket lite om förförståelse i samband med grundad teori. Däremot används begreppet teoretisk känslighet för att beskriva det som forskaren utvecklar i genomförandet av undersökningen. Denna medvetenhet hjälper forskaren att fokusera på det som är viktigt. Det finns olika källor till teo-retisk känslighet och den viktigaste är den inre källan, vilket är forskarens käns-lighet gentemot materialet som uppstår i den analytiska processen. Det finns även yttre källor till teoretisk känslighet och här nämns t ex yrkeserfarenhet och person-lig erfarenhet (Hartman, 2001). Denscombe (2009) påtalar att det vi redan vet om ämnet måste betraktas som provisoriska begrepp och möjliga att ifrågasätta. De är bara en preliminär startpunkt från vilken undersökningen påbörjas. Detta kan gälla både teoretisk kunskap och personlig erfarenhet. Guvå och Hylander (2003) påpe-kar att grundad teori bygger på teori från symbolistisk interaktionism, att tillvaron konstrueras och förändras genom interaktion mellan människor. Forskarens erfa-renheter och utgångspunkt är viktiga delar i denna konstruktion och forskaren måste därför ständigt analysera sitt eget förhållande till data.

Enligt Guvå och Hylander (a a) brukar forskare använda sig av två metoder för sin förförståelse inom kvalitativ forskning. Antingen redogör man noga för sin för-förståelse, som inom hermeneutiken, eller också sätter man den inom parentes som inom fenomenologin. Men den forskare som använder sig av grundad teori kan välja en tredje väg, nämligen att när teorier eller erfarenheter som är relevanta för studien gör sig påminda så används de på samma sätt som andra insamlade data. Såväl teoretisk som praktisk kunskap bidrar till att öka den teoretiska sensi-tiviteten, vilket underlättar framväxandet av en ny teori.

Starrin m fl (1991) talar om estetisk distans vilket innebär att betraktaren, i detta fall forskaren, varken har för liten eller stor distans till det han/hon observerar. Man är både observatör och deltagare och distansen påverkar mottagligheten för intryck och ökar förmågan att sortera information.

Urval

Urvalet i studien består av avdelningschefer (första linjens chefer) som i sin grundprofession är sjuksköterskor. Det första urvalet skedde slumpvis från en maillista över avdelningschefer på det undersökta sjukhuset.

Sammanlagt intervjuades sex avdelningschefer vid ett universitetssjukhus i södra Sverige. Avdelningscheferna befann sig i åldrarna 30-55 år och hade erfarenhet som sträckte sig från 6 månader till 17 år. Ingen av avdelningscheferna arbetade på samma klinik och avdelningarna som de var chef för hade också olika typer av verksamhet, som t ex vårdavdelning och mottagning. På sjukhuset fanns inga manliga avdelningschefer vid tiden för undersökningen. I enlighet med metoden fanns en ambition att uppnå en så stor bredd som möjligt avseende ålder, erfaren-het, karriärväg och typ av arbetsplats i urvalet.

Enligt grundad teori ska datainsamlandet ske tills man uppnår mättnad. Tiden som fanns till förfogande samt uppsatsens storlek var dock en begränsande faktor i att uppnå total mättnad. Kvale (1997) besvarar frågan hur många intervjupersoner som behövs med att ”intervjua så många personer som behövs för att ta reda på vad du vill veta” (s 97). Antalet kan skifta beroende på tid och tillgängliga resur-ser samt lagen om avtagande avkastning. Kvale (a a) menar också att de flesta intervjuundersökningar vinner på ett färre antal intervjuer med mer tid för förbe-redelser och analys istället för att försöka närma sig kvantitativa kriterier (att desto fler intervjuer desto mer vetenskapligt). Här betonas alltså intervjuernas kvalitet framför kvantitet.

Djupintervjuer

Inom grundad teori räknas allt som data. Det kan vara djupintervjuer, enkäter, skönlitteratur, deltagande observationer, dagböcker. "All is data" är ett uttryck av Glaser som ofta citeras (i Hartman, 2001, s 63).

Starrin (1996) menar att kvalitativa intervjuer är ett medel för forskning vars mål är att upptäcka företeelser, egenskaper eller innebörder. Det viktiga är här upp-täckten, att upptäcka vad som sker och vad det är som händer.

I grundad teori är deltagande observationer/fältstudier och djupintervjuer de van-ligaste metoderna för datainsamling. Syftet och frågeställningen för denna studie var att få en uppfattning om vilka handlingar som leder till att sjuksköterskor blir avdelningschefer, att upptäcka vilka samspel som inverkat och vilka villkor som möjliggjort för dem att bli chef. Hur upplever de och hur ser de på sin egen roll? För att få en djupare kunskap om vad avdelningscheferna själva uppfattade som centralt användes enbart djupintervjuer. Intervjuerna bokades genom ett telefon-samtal med muntlig information om studien och sedan skickades ett mail med informationsbilagan (Bilaga 1) så att personen i lugn och ro kunde ta ställning till om hon (används genomgående i studien eftersom enbart kvinnor deltog) ville delta i studien eller inte. Därefter fick intervjupersonen återkomma med förslag på datum och tider som passade samt önskemål var intervjun skulle äga rum vilket i samtliga fall blev antingen på hennes ”hemmaplan” eller i bokad lokal på sjukhu-set. Intervjuerna varade mellan 30 och 60 minuter och spelades in med hjälp av digital diktafon som sedan transkriberades ordagrant.

Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

En ständigt återkommande diskussion är den om validitet, reliabilitet och genera-liserbarhet i förhållande till kvantitativ och kvalitativ metod. Här avses om det som undersökts mäter det som var avsikten att mäta, är resultatet tillförlitligt och går det att generalisera till en större population? De tre begreppen har använts både av forskare som använder kvantitativ metod för att kritisera och underminera kvalitativ forskning, men också av kvalitativa forskare själva för att kvalificera sin egen forskning. Det finns kvalitativa forskare som anser att diskussionen borde avfärdas eller ignoreras eftersom de utgör ett hinder och begränsande faktor. De anser istället att den kvalitativa metoden har andra kvaliteter som inte kan inord-nas i dessa begrepp. Andra forskare använder begrepp som tillförlitlighet, trovär-dighet och konfirmerbarhet för att diskutera sanningsvärdet i sina resultat (Kvale, 1997).

Medan vissa forskare anser att denna kvalitetssäkring måste utföras oberoende av vilken forskningsmetod man använder anser andra att den måste anpassas efter de

förutsättningar som gäller för en kvalitativ studie (Guvå & Hylander, 2003). Kva-le (1997) menar också att det finns olika mål för att generalisera där ett beskrivs som ”det som kan finnas” och på så sätt öppna för nya alternativ för tanke och handling. I samband med reliabilitet (själva noggrannheten) i kvalitativa under-sökningar (intervjuer) så måste forskaren vara medveten om t ex ledande frågor, utskrifter och analys men samtidigt betonar Kvale (a a), att en för stark betoning på reliabilitet kan motverka kreativitet och föränderlighet. Med validitet menas hur väl studien mäter det som den avser att mätas. Guvå och Hylander (2003) me-nar att det har skett en förskjutning de senaste åren och att man med validering numera har kommit att innefatta hela forskningsprocessen och inte bara resultatet.

Forskningsetiska ställningstaganden

Kvale (1997) tar i sin bok om den kvalitativa forskningsintervjun upp de etiska och moraliska dilemman som kan uppstå i samband med intervjuundersökningar. En viktig aspekt är att forskning om människor måste tjäna både vetenskapliga och mänskliga intressen vilket kan innebära en svår balansgång. De etiska ställ-ningstagandena sker därför under hela den kvalitativa forskningsprocessen. De fyra allmänna huvudkraven på forskning inom samhällsvetenskaplig och hu-manistisk forskning är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitets-kravet och nyttjandekonfidentialitets-kravet. Informationskonfidentialitets-kravet innebär att de som är berörda av forskningen ska vara informerade om forskningens syfte av forskaren. De ska också informeras om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan välja att avbryta sitt deltagande. Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva har rätt att bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet). Detta skedde i studien ge-nom att deltagarna fick information både muntligt och gege-nom en informationsbi-laga (Biinformationsbi-laga 1) som skickades till dem före intervjun. De fick på så sätt tid att tän-ka om de ville delta eller inte. I samband med intervjun fick de åter informationen att deltagandet var frivilligt och att de när som kunde avbryta sitt deltagande om de önskade. Efter intervjun skrev de under en samtyckesbilaga (Bilaga 2). Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om de personer som ingår i studien förvaras och behandlas på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem (a a). Intervjuerna i studien spelades in med hjälp av en digital diktafon och transkribe-rades sedan ordagrant. Materialet har förvarats på ett sätt som gör det oåtkomligt för obehöriga. Uppgifter och namn som var för detaljerade har avidentifierats. Men eftersom citat används i studien går inte allt att avidentifiera eftersom delar av kunskapsinnehållet då skulle gå förlorade vilket har inneburit ett ställningsta-gande i varje enskilt fall. I informationsbilagan som informanterna fick före inter-vjun stod att avidentifierade citat kan komma att användas i den färdiga uppsatsen vilket också innebär ett informerat samtycke.

Nyttjandekravet innebär att de insamlade uppgifterna endast får användas för forskningsändamål (a a). Datamaterialet i denna studie har endast använts till detta ändamål.

Innan studien påbörjades godkändes den av den lokala etikprövningsnämnden vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle (Bilaga 3).

RESULTAT

Under denna rubrik presenteras resultatet i studien och delar kopplas till ett teore-tiskt resonemang utifrån symbolisk interaktionism för att på så sätt fördjupa för-ståelsen för resultatet.

Datamaterialet består av djupintervjuer med sex avdelningschefer på ett universi-tetssjukhus i södra Sverige. Som en kort bakgrund presenteras här de sex infor-manterna:

Informant A är ca 45 år. Har bakgrund i annan verksamhet än sjukvården. Färdig sjuksköterska 1997 och har en specialistutbildning. Har arbetat som sektionsledare innan hon blev avdelningschef. Har varit avdelningschef på samma avdelning i fem år men har inte tidigare arbetat som sjuksköterska på den avdelningen.

Informant B är ca 55 år. Arbetat som undersköterska innan hon blev sjuksköterska 1976. Arbetat som sjuksköterska i 18 år. Hade även uppdrag som ställföreträdan-de avställföreträdan-delningschef på samma arbetsplats där hon sedan blev avställföreträdan-delningschef. Arbe-tat som avdelningschef i 15 år på samma avdelning.

Informant C är ca 45 år. Färdig sjuksköterska 1986. Har ingen erfarenhet av ar-betsledande befattning innan hon blev avdelningschef. Arbetat som avdelnings-chef i 6 år på samma avdelning som hon tidigare har arbetat som sjuksköterska.

Informant D är ca 50 år. Färdig sjuksköterska 1988. Arbetade sedan på samma avdelning i sammanlagt ca 15 år. Var också ställföreträdande avdelningschef på samma avdelning. Har specialistutbildning. Arbetar nu som avdelningschef sedan två år på en avdelning där hon inte tidigare har arbetat som sjuksköterska.

Informant E är ca 30 år. Färdig sjuksköterska 2001. Arbetat som sektionsledare på annan avdelning och sen avdelningen där hon nu har ett vikariat som avdelnings-chef. Har arbetat som avdelningschef i 6 månader.

Informant F är ca 55 år. Färdig sjuksköterska 1979. Har arbetat i arbetsledande befattningar sedan 1988 och avdelningschef i 17 år. Har arbetat som avdelnings-chef i tre år på den arbetsplats hon är idag.

Det insamlade datamaterialet analyserades enligt metoden i grundad teori. I den sista fasen är målet att formulera en teori som är grundad i data. I arbetet med de teoretiska koderna kan man använda sig av det som Glaser (1978) kallar för kod-ningsfamiljer. Exempel på sådana är orsak-verkan, process, dimension, strategi och kulturella familjer. Studiens omfattning har inte gjort det möjligt att nå ända fram till att formulera en teori men att resultatet kan inordnas under temat process har varit uppenbart. I arbetet med studien och i kodningen framträdde processfa-miljen som den teoretiska ram vilken omsluter de substantiva koderna. En process beskriver begrepp som exempelvis faser, stadier, övergång, ordningsföljd, karriär, banor, passager och förlopp. En process innefattar åtminstone två steg. I studien framkommer tydligt att det hänt något med personerna innan de blev chefer vilket också är en utveckling som fortsätter efter att de blivit chefer.

Eftersom en process kan sägas bestå av olika faser eller övergångar presenteras de olika kategorierna i en någorlunda kronologisk ordning för att på så sätt tydligare beskriva den utveckling som sker i att gå från rollen som sjuksköterska till rollen som chef.

Modell

Modellen nedan illustrerar kärnkategorin och de kategorier som beskriver vad som skett innan man blev chef samt det mest framträdande som sker i rollen efter man blivit chef.

Modell. Modellen visar de fyra faser i processen som identifierades i studien och de

kate-gorier som kunde identifieras. Ytterligare en kategori finns med i modellen, historisk refe-rensram, denna kategori har en påverkan på alla faser i processen och beskrivs närmare på s 40.

Kärnkategorin vändpunkt (att bli chef) har hos samtliga av avdelningscheferna i studien påbörjats med en process som startat tidigare i yrkeslivet. Denna utveck-ling har dock gått mer eller mindre fort. Redan innan själva chefstillsättningen har personerna påbörjat en utveckling som påverkat deras perspektiv och som ytterli-gare kommer att påverka det efter att de blivit chefer. Därför måste kärnkategorin ses i ljuset av vad som hänt tidigare. När steget att bli chef är taget så uppstår ock-så händelser/upplevelser som en direkt följd av att de är chefer vilket beskrivs under rubrikerna efter kärnkategorin. Det sista steget som utkristalliseras är synen på framtiden, en utveckling som också är långsiktig och en del i processen. Såle-des kan man identifiera fyra faser i processen:

1. Den första fasen i processen påbörjas i personernas yrkesliv som sjukskö-terskor där ledaregenskaper identifieras. De får stöd och bekräftelse av personer i sin omgivning vilket leder de flesta av dem vidare till arbetsle-dande befattningar. Här sker en gradvis förändrad syn på den egna yrkes-identiteten. VÄNDPUNKT Identifiering av ledaregenskaper Stöd /Bekräftelse Lämna sjuksköters-kerollen Ensamhet Synen på organisa-tionen

Synen på den egna rollen/Utveckling

Drivkrafter

Framtiden

2. Själva processens huvudfas kan beskrivas som kärnkategorin vändpunkt. Det händer något i personernas liv, eller i organisationen som påverkar dem att ta steget över till chef.

3. Den tredje fasen i processen är direkt kopplad till huvudfasen och här sker det många saker som påverkas av den nya yrkesrollen. Det sker en strategi att lämna sjuksköterskerollen vilket kan leda till en känsla av ensamhet.

Synen på organisationen förändras liksom synen på den egna rollen vilket påverkar den egna utvecklingen. Här beskrivs också drivkrafterna i det dagliga arbetet.

4. Den sista fasen är synen på framtiden. Det är en process som påbörjats ti-digare i karriären och som därmed blir en naturlig följd av den inslagna vägen.

Symbolisk interaktionism

Symbolisk interaktionism kan ses som ett teoretiskt perspektiv eller synsätt på vilket man kan analysera samhället eller grupper i samhället. Ett teoretiskt per-spektiv innehåller grundläggande föreställningar om den sociala verkligheten som vi försöker förstå. Den som använder sig av symbolisk interaktionism är intresse-rad av förståelse för skeenden, inte att förklara och förutsäga (Trost & Levin, 1996). De fem centrala begreppen i symbolisk interaktionism är:

1) definitionen av situationen 2) all interaktion är social

3) vi interagerar med hjälp av symboler 4) människan är aktiv

5) att vi handlar, beter och befinner oss i nuet

Det centrala i det interaktionistiska synsättet är också en fokusering på det proces-suella samspelet mellan inre och yttre faktorer, det vill säga mellan individens egen upplevelse, erfarenheter, tolkningar och strategier för handling och de yttre faktorer som omger henne och som hon agerar utifrån. Det är detta dialektiska samspel mellan individ och samhälle som utgör grunden i symbolisk interaktio-nism (Månsson, 2002). Detta framträder också som ett tydligt drag i denna studie.

Första fasen i processen

Identifiering av ledaregenskaper

Identifiering av ledaregenskaper är en viktig kategori som är direkt kopplad till kärnkategorin. Cheferna har redan när de arbetade som sjuksköterskor uppmärk-sammats av omgivningen att ha egenskaper som sedan har påverkat deras fortsatta utveckling.

En av cheferna beskriver när hon blev biträdande avdelningschef:

”Jag tror nog att… jag är rätt så tydlig och lugn. Jag är kanske inte så lugn in-värtes men jag visar aldrig det utåt. Jag kan ju vara väldigt stressad i vissa situa-tioner men som sagt det syns inte direkt på mig. Och vi hade ju jobbat ihop i många år innan, när jag jobbade som sjuksköterska så hon visste ju vem jag var och visste ju liksom att jag var ansvarsfull och jag var där när jag skulle vara där. Men jag tror nog att mitt lugn och min trygghet eller vad man ska säga, min personliga trygghet och ... att jag var tydlig och det var viktigt just då.” (D)

Informant E beskriver sin erfarenhet när hon blev sektionsledare första gången:

”Och hon motiverade väl varför jag fick detta och så, men det var ingenting jag hade tänkt på innan utan det var nog mer i egenskap att vara drivande och kanske vara lite informell ledare. Jag vet också att hon såg att jag hade ett stort förtroen-dekapital hos de anställda.”

Informant A:s reflektion speglar också den personliga utveckling som skett:

”Jag hade fullt mandat från min (dåvarande) chef och hon såg hela tiden att där var ett ämne men där var jag inte riktigt med henne...”

Egenskaper är, utifrån synsättet i symbolisk interaktionism, inte något man har eller är, eftersom det kan ses som något statiskt; istället är människan aktiv och att vara aktiv innebär att delta i en process. Inget är statiskt utan allt är föränderligt. Skillnaden mellan symbolisk interaktionism och andra grenar inom samhälls- och beteendevetenskaperna är just att man inom symbolisk interaktionism förutsätter föränderlighet. Många riktningar ser på oss människor som vi har en mängd egen-skaper som är stabila. Att man är något. Utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv skulle man istället säga att man beter sig (i situationen). Kopplat till resultatet i studien skulle man påstå att en person som beter sig lugnt och på ett tydligt sätt uppfattas så av omgivningen. När man beskriver att en människa är på ett visst sätt (exempelvis som ett substantiv) så tolkas det som något stabilt, som kanske kan ändras men troligen inte gör det. Om man däremot ser på någon som ett verb så kan det innebära något föränderligt och som kan variera beroende av situationen. Människan är inte, människan gör. (Trost & Levin, 1996). Detta sker hela tiden i ett samspel med de personer som omger oss.

Interaktion, eller social interaktion är en av hörnstenarna i symbolisk interaktio-nism. Människan är inte en social varelse från födseln utan hon blir det successivt allt eftersom hon växer upp och socialiseras in i samhället. Inlärningen av talat språk, kroppsspråk och rörelser sker genom interaktion. Under uppväxten sker detta främst genom personer som är viktiga i barnets omgivning – signifikanta andra – vanligtvis mamma, pappa och syskon. Livet igenom har vi ett varierande antal andra människor i vår omgivning som är signifikanta andra; dem vi gillar, lyssnar till eller tar efter. Att inte interagera är också en form av interaktion. Även tänkandet är en form av social interaktion med sig själv. Mänskligt beteende inne-bär inte att vi svarar direkt på andras handlande. I stället hänger vårt beteende samman med hur vi tolkar eller uppfattar intentionen i andras handlingar (Trost & Levin, 1996).

Det vi ser i citaten ovan är således ett resultat av en interaktion mellan människor, men det sker även i samspel med sig själv, genom en uppfattning om sig själv

(”jag är rätt så tydlig och lugn”). Denna dubbla interaktion innebär dels att man uppfattar något på ett specifikt sätt, dels att man upplever en förändring i synsättet på sig själv.

Stöd och bekräftelse

Kategorin stöd och bekräftelse är nära besläktad med den tidigare och båda kan sägas vara två sidor av samma mynt utifrån det dualistiska synsättet i symbolisk interaktionism. De interagerar och förstärker varandra och leder processen framåt. Även här är det stöd och den bekräftelse som man fått innan man blev

avdelnings-chef av avgörande betydelse för den fortsatta utvecklingen. Stödet och bekräftel-sen kan komma från exempelvis en överordnad chef, kollegor, läkare eller kurs-deltagare på ledarskapsutbildning.

Informant D beskriver det stöd hon fick av sin dåvarande chef när hon började arbeta som biträdande avdelningschef:

”Sedan var det också viktigt att Y var den personen hon var och jag kände henne sedan innan och hon gav ju mig fria ytor, så kallat, och jag tyckte att jag växte jättesnabbt men jag hade alltid henne bakom mig. Så jag hade alltid någon att bolla med eller fråga. Hon stod för det sista beslutsfattandet men hon gav mig väldigt fria ramar… //… Hon lämnade över väldigt mycket till mig från början.” (D)

Här beskriver informant A det stöd hon fått av deltagarna i en ledarskaps-utbildning:

”Med sen med ledarskapsutbildningen men också med framför allt i och med SSL där jag fick mycket stöd från både meddeltagare och handledare så insåg jag att det är nog ledarskap jag ska syssla med. Jag fick en väldigt klar bild för mig själv, hur vill jag vara som ledare. Då gick det också upp för mig att jag vill vara en ledare i sjukvården.”

När informant E blir sektionsledare upplever hon situationen på detta sätt:

”… jag gjorde ändå ett val men det var… men jag kan inte se att det var så tydligt att jag tänkte att oh nu ska jag leda…//. Det var också en önskan från många ”att det är klart att du ska vara vår sektionsledare” det var lite som informell ledare innan.”

Utifrån den teoretiska referensramen för symbolisk interaktionism är definitionen av situationen ett centralt begrepp. Det kan tyckas banalt men får konsekvenser för hur vi uppfattar verkligheten och hur vi sedan handlar. Hur människan handlar beror på hur hon uppfattar situationen. Det kan röra sig om hur vi som individer bedömer situationen vid ett visst tillfälle och hur vi då agerar men det kan också gälla processer där vi definierar och omdefinierar vår uppfattning och vårt beteen-de. Den sociala verkligheten är subjektiv och kan tolkas på många sätt, hur vi tol-kar den beror på hur vi definierar den eller tvärt om. Ta det klassiska exemplet med att glaset är halvtomt eller halvfullt. Hur vi uttrycker oss påverkar hur vi ser på glaset. Men också hur vi tänker när vi ser glaset påverkar vårt beteende. Situa-tionen är genom interaktion uppbyggda symboler som ger oss ett slags objektivitet i den sociala verkligheten. Även om uppfattningen om verkligheten är subjektiv upplevs den som objektiv för att vi lärt oss att uppfatta den på ett speciellt sätt och har gemensamma namn på dessa företeelser (Trost & Levin, 1996). I exemplen ovan skapar det stöd och bekräftelse sjuksköterskorna får av sin omgivning att de definierar situationen på ett sätt som sedan får konsekvenser för hur både de själva och omgivningen agerar.

Andra fasen i processen

Kärnkategorin – Vändpunkt

För alla cheferna i studien hade det hänt något som påverkade beslutet att bli chef. Det blir en vändpunkt. Det inträffar något hos personen själv, och det kan handla om en personlig utveckling - en vilja att komma vidare eller något kopplat till en personlig/privat omständighet. Det kan också vara en omständighet i organisatio-nen, att den tidigare chefen slutar eller en omorganisation vilket i sin tur leder till att man söker en tjänst eller blir tillfrågad. Ofta är det en kombination av dessa omständigheter som påverkar beslutet. I beslutet finns alltså både inre och yttre faktorer som påverkar, såsom individens upplevelser och/eller materiella /institutionella villkor. Kärnkategorin kommer här att kopplas till ett teoretiskt resonemang utifrån Fuchs Ebaughs (1988) teorier om vändpunkter och ”becoming an ex”. Det är svårt att hitta en bra svensk översättning men det kan beskrivas som rollutträde/rollförändring. Även Fuchs Ebaughs teori har sina rötter i symbolisk interaktionism och dess centrala begrepp som att människan är en aktiv varelse, definitionen av situationen och betydelsen av signifikanta andra.

Vändpunkten blir i detta sammanhang en symbolisk handling och beskrivs av en av de intervjuade cheferna som att ”hoppa över” till andra sidan, det vill säga från ”arbetet på golvet” som sjuksköterska till arbetsledande och administrativ befatt-ning.

Ett beskrivande citat är detta av en annan symbolisk interaktionist:

”….these experiences….//…are often interpreted both by the person and by oth-ers, as turningpoint experiences. Having had this experience, the person is never

again quite the same.” (min kursivering) (Denzin i Månsson, 2002, s 163).

Becoming an ex

Fuchs Ebaugh är sociolog och har personlig erfarenhet av att ”becoming an ex”. Hon levde som katolsk nunna och valde att lämna klostret för att sedan gifta sig, få barn och bli professor i sociologi. Hennes egna erfarenheter ligger till grund för hennes forskning då hon intervjuat andra nunnor som lämnat klosterlivet men också personer, som t ex transexuella och kvinnor som inte längre har vårdnaden om sina barn kring deras vändpunkter och rollutträde. Fuchs Ebaugh (1988) påpe-kar att vi alla är ex på det ena sättet eller det andra. Vi kan ha lämnat ett äkten-skap, en organisation, ett yrke, en karriär eller också mer stigmatiserade roller som narkoman eller alkoholist. Det centrala menar Fuchs Ebaugh (a a) är att ge-nom att lämna en roll inleds en grundläggande social process. Oavsett vilken roll man lämnar finns det underliggande likheter och skillnader som gör rollutträdet unikt och definierbart som en social process. Till skillnad mot förr så genomgår de flesta människor i det moderna samhället flera rollutträden/förändringar under sin livstid.

Genom att personen börjar avlägsna sig från de förväntningar och det som förenar personerna i det tidigare sociala sammanhanget sker ett avlägsnande både käns-lomässigt och fysiskt från den tidigare gruppen. Det leder till en avidentifiering i meningen att de sociala förväntningarna i den nya rollen förändras i en ny rikt-ning, och man börjar tänka på sig själv som skild från personerna i den tidigare rollen. Samtidigt sker en socialisation in i den nya rollen, gamla regler och normer ersätts av nya förväntningar. På samma gång sker en förändring av den egna iden-titeten i den nya rollen. Individens identitet är formad av hennes tidigare erfaren-heter. För personen som lämnar är den centrala erfarenheten att ha varit delaktig i