Marknadsföring som vägledning

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

10 poäng

Marknadsföring som vägledning

- är det en lösning för en mer positiv sökbild till gymnasieskolans

Industriprogram?

Marketing as guidance

- is it a solution towards a more positive searchframe for the industrial program of the upper secondary school?

Gerhard Gunnarsson

Stefan Mårtensson

Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng Höstterminen 2007

Examinator: Marita Flisbäck Handledare: Nils Andersson

Sammanfattning

Undersökningen har fokuserat på hur Industriprogrammet marknadsförs vid en gymnasieskola som har lyckats vända en negativ sökbild till en positiv. Vi har undersökt hur skolan marknadsfört programmet, samt vilka påverkansfaktorer som spelar in i individens gymnasieval. Vidare har vi undersökt hur skolor kan förbättra marknadsföringen för att öka sökbilden till mindre attraktiva program. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med studerande som går första året på Industriprogrammet samt genom informationsintervjuer med representanter från gymnasieskolan. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola som nyligen har startat ett Teknikcollege där Industriprogrammet ingår. De påverkansfaktorer som resultatet visar har störst betydelse vid elevers val till gymnasiet är kompisars påverkan, intagningspoäng samt de praktiska inslagen som finns på Industriprogrammet. Studien visar vidare att det finns en informationsbrist i anknytning till utbildningens upplägg. Författarna anser med stöd av resultatet att det inte kan uteslutas att lågpresterande elever i grundskolan riktas mot Industriprogrammet. Det har kunnat konstateras att låga intagningspoäng tillsammans med en aktiv marknadsföring vägleder eleverna till Teknikcollege och Industriprogrammet. Olika påverkansfaktorer samt karriärteorier som skulle ha kunnat vara av betydelse för elevers val till gymnasiet presenteras. Marknadsföring ur ett psykologiskt perspektiv samt individers sociala bakgrund påverkar elevers val och har därför belysts i undersökningen. Grundskolans studie- och yrkesvägledare har en viss roll i elevers val till gymnasiet vilket också kommer att lyftas. Undersökningen skulle med fördel kunna utgöra diskussionsunderlag för skolledare, studie- och yrkesvägledare samt personer som arbetar med skolors marknadsföring.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledande bakgrund

4

1.1. Syfte och Frågeställning 6

1.2. Definitioner av olika begrepp och förkortningar 6

1.3. Avgränsningar 7

1.4. Förslag till framtida forskningsområde 8

2. Presentation av skolorna

9

2.1. Teknikcollege 10

3. Metod, urval och genomförande

11

3.1. Intervju som metod 11

3.2. Valet av intervjupersoner 12

3.3. Presentation av intervjupersonerna 12

3.4. Etiska överväganden 12

3.5. Reliabilitet och validitet 14

3.6. Genomförande av intervjuerna 14

4. Informationsintervjuer med representanter från Parkgymnasiet 16

och

Modellskolan

4.1. Informationsintervju med utvecklingsledaren på Parkgymnasiet 16

4.2. Informationsintervju med rektor och studie- och yrkesvägledare på Modellskolan 17

5. Teoretiska utgångspunkter

19

5.1. Marknadsföring ur ett psykologiskt perspektiv 19

5.2. Social bakgrund påverkar elevers val 20

5.2.1. Karriärval 22

6. Resultat temavis

25

6.1. Industriprogrammet 25

6.2. Marknadsföring av Industriprogrammet 26

6.3. Social tillhörighet – Bakgrund 30

6.4. Påverkansfaktorer 32

6.5. Framtiden 38

7. Analys och diskussion

39

7.1. ”Realistisk vägledning” 44

8. Slutsats

46

9. Referenslista

47

1. Inledande bakgrund

Skolans värld är under ständig utveckling och förändring. Det är stor konkurrens om elever och varje enskild skola tar till olika verktyg för att få elever att välja just deras skola. Sådana verktyg kan till exempel vara att skolan fokuserar på att ha en god marknadsföring genom att ständigt göra reklam för sig. Det har även diskuterats i massmedia om att lärare på skolorna har press på sig uppifrån, det vill säga skolledningen, att sätta höga betyg på eleverna för att skolan skall få ett gott rykte vilket i sin tur genererar fler elever. Denna diskussion har väckt starka reaktioner hos de fackliga organisationerna till exempel Lärarnas Riksförbund (Skolvärlden nr. 19, 2007).

När vi, två studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet på Malmö högskola, skulle välja område för vårt examensarbete, kontaktade vi utvecklingsledaren på den gymnasieskola där vi båda har haft vår praktik. Denna kontakt togs för att ta reda på om de hade några förslag på forskningsområde som eventuellt kunde bidra till skolans utveckling. Kontakten med praktikskolans utvecklingsledare lade grunden till denna undersökning.

Under diskussionerna med utvecklingsledaren framkom många uppslag till ett examensarbete men det var speciellt en fråga som väckte vårt intresse och engagemang. Utvecklingsledaren berättade att sökbilden till Industriprogrammet har varit negativ. Det vill säga att skolan har haft få sökande under de senaste åren, vilket resulterat i att skolan endast har fem elever på tre årskurser som läser på Industriprogrammet.

Som studie- och yrkesvägledare skall individen alltid sättas i centrum. På samma sätt uttrycker sig etiska rådet för Sveriges Vägledarförening, under etiska riktlinjer/individ, när de skriver ”Vägledaren sätter individen i centrum och står fri från särintressen.” (Sveriges Vägledarförening 2008-01-15). Vi anser dock att det även finns ett ansvar som studie- och yrkesvägledare att se realistiskt på framtiden det vill säga att kunna se var det finns behov och efterfrågan av arbetskraft vilket kan generera arbetsmöjligheter för ungdomar. Detta för att kunna erbjuda perspektiv och alternativ för individen i vägledningssituationen, utan alternativ finns det inget val. Vikten av god vägledning skall inte förringas utan snarare vara en grund och ett komplement för elevers val. Samtidigt hävdar vi att realism inte

behöver vara hämmande för en individs val utan kan också vara en vägledning till en trygg framtid. Det ”rätta” valet kan bara individen själv göra.

Enligt vår mening har skolan även en central roll och ett stort ansvar då det gäller att erbjuda elever vägledning med fokus på den framtida arbetsmarknaden. Därför känns det viktigt och intressant att belysa varför ett program är så oattraktivt. Enligt vår uppfattning ställer näringslivet allt högre krav på kompetens hos den anställde och eftersom det finns ett stort framtida behov av kvalificerad arbetskraft ser vi att det är av stor vikt för gymnasieskolor att bemöta näringslivets önskemål. Utifrån arbetsmarknadsstyrelsens rapport för 2007/2008 (Ura 2007:3) kan man utläsa att det finns ett ökat behov av kvalificerad arbetskraft till industrin.

Marknadsföring idag är en stor del av skolors överlevnadsvillkor då elevers attraktion till vissa skolor och program lägger grunden för en kvalitetssäkring i utbildningen. Ett gott elevunderlag säkrar ekonomin vilket bygger grund för bra lokaler, undervisningsmaterial och kompetent personal. Därför vill vi i detta arbete framhäva vikten av god marknadsföring som ett led i en utvecklingsbar skola vilket kan förändra sökbilden till olika program samtidigt som det garanterar en kvalitetsförsörjning till arbetsmarknaden. Individens samspel med näringslivet och vice versa är en förutsättning för kvalitetssäkring av både produkter och den samlade kompetensen (Hansen & Orban 2002). Den marknadsföring som skolor bedriver är ett led i elevens valsituation och bör därför ses som betydelsefull. Industrin har ett stort behov av utbildad personal och om trenden fortsätter med ett lågt antal sökande till Industriprogrammet menar vi att detta kan komma att leda till en urholkande kvalitet inom branschen.

Undersökningen har genomförts på en gymnasieskola i mellersta Skåne, fortsättningsvis kallad Modellskolan. Namnet grundas på den modell och det tillvägagångssätt som undersökningen visar ligger till grund för en positiv sökbild, alltså hur programmet marknadsförs av skolan så att det blivit mer attraktivt. Informationsintervjuer har genomförts med skolans rektor samt med studie- och yrkesvägledaren för att höra deras version och uppfattning om varför man på Modellskolan har en god sökbild. Vidare har tio

semi- strukturerade intervjuer genomförts med elever som läser första året på Teknikcollege med inriktning industri.

1.1. Syfte och Frågeställningar

Syftet med arbetet är att undersöka hur skolor kan arbeta aktivt för att öka sökbilden till Industriprogrammet.

Utifrån studie- och yrkesvägledares samt skolans intresse att kunna erbjuda olika utbildningar som leder till arbete i framtiden, samt till stor mån följa arbetsmarknadens behov, vill vi söka svar på hur man kan förbättra sökbilden till Industriprogrammet. Detta gäller inte enbart för Parkgymnasiet i Ystad utan generellt för alla gymnasieskolor som bär på liknande problematik. Undersökningen skall kunna fungera som underlag och utgångspunkt för skolor med negativ sökbild på ett eller flera program och förhoppningsvis underlätta skolornas marknadsföring för att främja deras utveckling.

Utifrån ovanstående resonemang skapades tre frågeställningar:

1) Vilka faktorer har eller kan ha spelat roll vid elevers val till Industriprogrammet/Teknikcollege?

2) På vilket sätt står skolans marknadsföring i relation till elevernas valmotiv?

3) Hur har grundskolans studie- och yrkesvägledare varit en påverkansfaktor för elevers val till Industriprogrammet/Teknikcollege?

1.2. Definitioner av olika begrepp och förkortningar

När vi i arbetet skriver elever menar vi om inte annat anges, individer som nyligen påbörjat sin gymnasieutbildning, det vill säga de individer som läser första året på gymnasiet eller individer som står inför sitt gymnasieval.

Med studie- och yrkesvägledare avses den eller de som arbetar på denna position, inte enbart de som är utbildade studie- och yrkesvägledare utan även de som arbetar som detta men saknar utbildning. I texten kan ibland ”vägledare” eller ”syvare” användas för studie- och yrkesvägledare och har då samma innebörd.

Intervjuperson/er är den eller de som ger oss information och svar på våra frågor i intervjuskedet.

Informationsintervju är benämningen som författarna givit de intervjuer som legat till grund för insamlingen av fakta inför och under arbetets gång. Intervjuerna har genomförts utan intervjuguide och endast med representanter från de båda skolorna som undersökningen berör.

Med uttrycket svaga elever menas här de individer som av någon anledning är lågpresterande i skolan och på grund av olika faktorer förmodas ha lägre betyg.

Sökbild är benämningen för antalet sökande till olika kurser eller program. Positiv sökbild innebär således att det är många som sökt kursen/programmet. Negativ sökbild får den motsatta betydelsen, det vill säga att det är få sökande till kursen/programmet. Det är alltså antalet sökande i förhållande till antalet platser som är avgörande för om det är en positiv eller negativ sökbild.

APU är en förkortning av arbetsplatsförlagd utbildning. APU innebär att eleven gör en del av sin utbildning ute på en arbetsplats.

IV-programmet eller bara IV är förkortningar av Individuella programmet i gymnasieskolan.

1.3. Avgränsningar

Parkgymnasiet som ingår i Sydskånska Gymnasieförbundet i Ystad hade i utgångspunkten för detta arbete en betydande roll. Då den empiriska undersökningen inte kunde genomföras på grund av att det inte fanns ett representativt underlag på Parkgymnasiet, minskade skolans roll för vårt arbete vilket betyder att den endast kommer att nämnas i begränsad omfattning.

1.4. Förslag till framtida forskningsområde

I den undersökta gruppen likväl som i klassen finns det cirka 50 % killar med utländsk bakgrund vilket torde visa sig i arbetet men kan inte av tidsmässiga skäl göras rättvisa och har därför inte prioriterats. Denna del av intervjugruppen skulle förmodligen kunna bidra med andra perspektiv och bakgrund i arbete om dessa hade fått utrymmet. Gruppen skulle dock kunna ligga till grund för framtida forskning inom ämnet.

En annan kategori är tjejer inom yrket/utbildningen vilket skulle vara omöjligt att ens försöka ge en bild av då det inte fanns några på Industriprogrammet i den aktuella klassen för undersökningen. Vi menar att det finns kvinnor verksamma inom branschen och detta speglas inte på Industriprogrammet. Aspekten på män och kvinnor inom industrin samt inom utbildningar knutna till industrin, skulle kunna ligga till grund för framtida forskning inom ämnet.

2. Presentation av skolorna

Inledningsvis ges en kortare presentation av Parkgymnasiet följt av en beskrivning av Modellskolan.

Sydskånska Gymnasieförbundet har ett geografiskt upptagningsområde på fyra kommuner i sydöstra Skåne (Skurup, Ystad, Sjöbo och Tomelilla). Förbundet bedriver undervisning på sex olika skolor och organisationen är i sin tur uppdelade i åtta rektorsområden. Parkgymnasiet är i sin tur uppdelat i två rektorsområden där vi har valt att koncentrera oss på det rektorsområde som inrymmer Industriprogrammet, Teknikprogrammet, Elprogrammet samt Byggprogrammet. Vid besök på skolan märks det att den relativt nyligen genomgått ombyggnationer vilket bidrar till ett välplanerat och fräscht intryck. Skolan kommer fortsättningsvis att kallas Parkgymnasiet.

Modellskolan ligger i mellersta Skåne och ingår i ett gymnasieförbund med ett upptagningsområde på tre kommuner. I dessa kommuner finns det sammanlagt sju gymnasieskolor. Skolan upplevs fräsch, möbler och annan inredning ser relativt ny ut. Skolan har cirka 300 elever och bedriver fyra av de gemensamma fjorton programmen som finns inom det gymnasieförbundet som skolan tillhör. I slutet på 2006 startade Modellskolan Teknikcollege med avsikten att anpassa och knyta utbildningen till näringslivets behov. Skolan har ett stort antal företag direkt knutna till sig vilket skall resultera i ett bättre samarbete samt förhoppningsvis även leda till att eleverna blir mer anställningsbara och attraktiva på arbetsmarknaden efter sin utbildning.

I mötet med Modellskolans rektor fångades vi av ett stort engagemang och en stark vilja angående den aktuella utbildningen vilket även smittade av sig på oss. Efter informationsintervjun med rektorn fick vi en annan vinkling än den som varit vårt primära syfte för undersökningen. Modellskolan visade sig härmed plötsligt kunna ligga till grund för vårt arbete.

Vi har valt att inte nämna Modellskolans riktiga namn samt ej heller att namnge rektorn eller studie- och yrkesvägledaren då detta skulle innebära att eleverna inte förblev anonyma samt för att skydda elevernas integritet så långt som möjligt.

2.1. Teknikcollege

Teknikcollege används som samlingsnamn för tre olika program eller fler. För att en skola skall kunna bedriva Teknikcollege måste denna bli certifierad av industrikommittén vilken består av ledande företrädare för svenska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom industrisektorn (www.teknikcollege.se). Inom Teknikcollege är de vanligaste programmen Industri, El och Teknik. Dessa tre program gäller på både Modellskolan och Parkgymnasiet. Utifrån en regional styrgrupp inom Teknikcollege vilken inkluderar både personer från gymnasiet och personer från näringslivet, har kvalitetsmål skapats som skall uppfyllas av eleven (bilaga.1). Kvalitetsmålen innebär bland annat att eleverna skall vara anställningsbara efter den gymnasiala utbildningen och att eleverna under studietiden skall ha väckt ett intresse för vidare studier. Styrgruppen har ett nära samarbete med företag och skola för att kvalitetsmålen lättare skall kunna uppnås. På detta sätt blir skolan också indirekt delaktig i företagens rekrytering och kan på så sätt anpassa utbildningen till näringslivet och dess utveckling. För att en skola skall få tillstånd att bedriva ett certifierat Teknikcollege måste tio olika kriterier uppfyllas (www.teknikcollege.se, 2008-01-02) vilka presenteras i bilaga 2.

Utifrån styrgruppens kvalitetsmål så framgår det tydligt att eleverna skall vara anställningsbara efter avslutad gymnasial utbildning. I informationsintervjun med rektorn på Modellskolan så nämner hon att det finns delade meningar från näringslivet beträffande begreppet anställningsbar. Hon berättar att vissa från näringslivet menar att det viktiga är den faktiska kunskapen vilken anses vara av störst betydelse medan motpolen menar att den sociala kompetensen är av större vikt.

3. Metod, urval och genomförande

Inledningsvis presenteras den metod som använts vid insamlingen av det empiriska materialet. Vidare följer en kort redogörelse för valet av elever för intervjuerna följt av en presentation av dessa intervjupersoner.Slutligen följer en beskrivning av genomförandet av intervjuerna.

3.1 Intervju som metod

Vilken metod som passar bäst för att belysa det problemområde man som undersökare är engagerad i är det som får avgöra vilken metod man väljer att använda. Valet av metod skall vara välplanerat och baseras på undersökningens frågeställningar samt de resurser som finns tillgängliga i form av tid och pengar (Denscombe, 2000). Då vi ansåg att tiden för vårt arbete var begränsad, och att problemet var av den karaktären att det inte kunde besvaras utan att vi som undersökare hade möjlighet att ställa följdfrågor, var endast en intervju undersökning aktuell. Utifrån syftet med undersökningen fanns det ett intresse att få reda på de olika påverkansfaktorer som styr elevernas val både från uppväxtförhållande, intresse och från den direkta valsituationen. Genom vårt engagemang och undersökningens intresse ville vi komma individen närmre för att på så sätt urskilja mönster, påverkansfaktorer och samtidigt kunna observera reaktioner hos intervjupersonen (Patel & Davidson, 2003). Vi ville även ge intervjupersonen möjlighet att reflektera under frågeställningen vilket vi menar kanske skulle ha uteblivit vid en enkätundersökning. Eftersom undersökningen syftar till att söka svar på vilka faktorer som har eller kan ha spelat roll när elever väljer att söka till gymnasiets Industriprogram/Teknikcollage menar vi att intervjuer är en bra metod eftersom man under intervjuer erhåller en flexibel kommunikation. Informanterna kan under intervjuerna bättre utveckla sina tankar och svar vilket bidrar till mer detaljerad information (Denscombe, 2000). Utifrån undersökningens syfte anser vi det vara viktigtatt ta del av elevers tankar om deras val men även att försöka fånga deras känslor i intervjuskedet vilket vi menar utesluter en enkätundersökning då den personliga interaktionen uteblir.

att en färdig intervjuguide låg till grund för intervjuerna (bilaga.3). Fördelen med semistrukturerade intervjuer är att den som intervjuar inte behöver känna sig styrd av att ställa frågorna i en viss ordning. Genom att anpassa ordningsföljden på frågorna med utgångspunkt från de svar intervjupersonerna ger kan intervjupersonen få större möjlighet att tala mer utförligt om det som intervjuaren frågar om. Intervjuer ger bättre djup och bredd på svaren eftersom man kan ställa följdfrågor, man kan också studera intervjupersonens reaktioner i samband med frågorna samtidigt som det ger möjlighet för individen att reflektera (Patel & Davidson, 2003). Genom intervjuer kan man se mönster samt närma sig intervjupersonen genom att tolka och avläsa bakomliggande faktorer för de svar som individen ger. Det vill säga, man får en uppfattning om hur intervjupersonen tänker och känner (Trost, 2005).

3.2. Valet av intervjupersoner

Intervjuerna genomfördes med elever som går första året på Industriprogrammet/Teknikcollege. På programmet går det sammanlagt 22 förstaårselever och alla är killar. Tio elever valdes slumpmässigt ut för intervju. Eftersom två av de utvalda eleverna inte var på plats ersattes dessa slumpmässigt av två andra. Slumpmässigheten innebar att vartannat namn på klasslistan plockades ut för undersökningen, detta kan ses som ”en miniatyr av populationen” (Patel & Davidson, 2003 s.54).

3.3.

Presentation av intervjupersonerna

Alla intervjupersoner var fåordiga i intervjusvaren. Utifrån samtalstiden med intervjupersonerna så upplevdes de vara avslappnade under intervjuerna. Intervjupersonerna ansåg även att intervjun var ett välkommet inslag i undervisningen för att bryta med skolarbetet för en stund. Det kan tilläggas att eleverna bemötte intervjuarna med ett stort intresse och ett engagemang som underlättade kontakten och intervjuerna. Eleverna har givits fingerade namn från A-J då deras svar redovisas i texten i kapitel sex.

3.4. Etiska överväganden

Vid intervjuerna så utgick vi ifrån Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 1990). Här framgår det fyra allmänna

huvudkrav inom forskning. Dessa fyra kallas informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Ett annat krav som nämns är Individskyddskravet, detta innebär att intervjupersonernas identitet är garanterat skyddad eftersom inga namn har dokumenterats. Detta för att individen inte skall utsättas för någon form av kränkning, psykisk eller fysisk skada, detta är den självklara utgångspunkten för forskningsetiska övervägande (Vetenskapsrådet, 1990).

Vi valde att genomföra intervjuerna i en lokal på intervjupersonernas skola eftersom detta anses bidra med en avslappnad atmosfär under intervjuerna då eleverna är på ”hemmaplan” och miljön är den som de brukar arbeta i (Trost, 2005). Inom ramarna för informationskravet framgår det att inför varje intervju informerades intervjupersonen om deras anonymitet i arbetet. Dessutom förklarade vi att de inte behöver svara på frågor som de finner känsliga eller på annat sätt ville undvika. De upplystes vidare om att de hade möjligheten att avbryta intervjun om de så ville (Patel & Davidson, 2003, Vetenskapsrådet, 1990). Vid intervjutillfällets inledningsfas presenterade vi oss samt vad undersökningen hade för syfte. Detta för att eleverna skulle veta utgångspunkten för undersökningen (Patel & Davidson, 2003). Enligt Denscombe (2000) är det viktigt att intervjupersonerna informeras om att intervjuerna skall spelas in med bandspelare och att de ska få fingerade namn i undersökningen. Intervjupersonerna informerades om detta för att på så sätt ge sitt medgivande till inspelningen av intervjuerna.

Intervju som metod innebär att det måste finnas ett medgivande från intervjupersonens sida att delta, detta kallas samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 1990). Eftersom intervjupersonerna/eleverna hade undervisning kontaktade vi rektorn för att söka tillstånd att genomföra intervjuerna samt för att få låna lokaler på skolan för intervjutillfället. Enligt Vetenskapsrådet (1990) behövs det inte något medgivande från föräldrarna om inte undersökningen är av etisk känslig karaktär samt om eleverna är över 15 år, vilket alla var i den aktuella undersökningen. Att få intervjupersonens medgivande, kan knytas till den forskningsetik man ska beakta vid all forskning. När intervjupersonen samtycker till att bli intervjuad anses det vara ett så kallat ”informerat samtycke” (Denscombe, 2000 s.130).

Konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 1990) innebär att alla personer som ingår i undersökningen skyddas från att deras personuppgifter samt de uppgifter som lämnas till författarna förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av det. Efter insamlandet av vårt empiriska material analyserades intervjusvaren för att sedan transkriberas. I undersökningen framkommer det inga namn eller personuppgifter på intervjupersonerna och undersökningsskolan förblir anonym. Alla som medverkat i undersökningen har tilldelats fingerade namn.

Den sista allmänna grundregeln är nyttjandekravet. Detta innebär att de uppgifter vi har samlat in endast får brukas i syftet att genomföra undersökningen (Vetenskapsrådet, 1990).

3.5 Reliabilitet och validitet

Det förefaller rimligt att anta att de intervjuer som genomförts har bidragit med trovärdig fakta. Vi kan därför betrakta de svar som intervjupersonerna givit oss som tillförlitliga. Svaren som erhölls i intervjuskedet bör enligt vår mening betraktas som sanna då samtliga intervjupersoner gav liknande svar på de frågor som framförallt bidragit till undersökningens resultat. Vi menar att ungdomarna avgivit svar som är sanna för dem, utifrån deras verklighet. Vi anser även att om vi skulle ha gjort om denna undersökning skulle svaren ha varit liktydiga. Vårt arbetssätt med analysen av de inspelade svaren anser vi har minskat risken för feltolkningar (Patel & Davidson, 2003). Svaren som avgivits har också varit till gagn för undersökningen vilket bekräftat att frågorna varit relevanta.

3.6. Genomförande av intervjuerna

Intervjuerna genomfördes med en intervjuledare för att på så sätt underlätta för intervjupersonen genom att hon/han skulle kunna slappna av och inte känna sig underlägsen. Varje intervju tog cirka 25-40 minuter och spelades in på bandspelare. Tanken var att frågorna (bilaga.3) skulle vara enkla (Patel & Davidson, 2003) för att undvika missförståelse och otydligheter. Frågorna prövades på två personer som inte ingick i intervjustudien (båda 16 år). Dessa två personer ingår i författarnas umgängeskrets och därför kunde dessa lätt få målsmans godkännande att ingå i undersökningen. Frågorna prövades för att genom en analys av deras svar kunna få en uppfattning om frågornas

tydlighet eller brister, samt svar på om de intervjuade förstod innebörden i frågorna (Patel & Davidson, 2003). Efter detta redigerades frågorna något. Frågorna innefattades under fem teman och frågeställningen bör benämnas låg grad av strukturering och hade en låg grad av standardisering (Patel & Davidson, 2003) då frågorna gav stort svarsutrymme. Det var väldigt få frågor som behövde eller krävde följdfrågor för att uppnå svar som motsvarade syftet med undersökningen. I de olika teman användes ”tratt-tekniken” (Patel & Davidson, 2003) vilket innebär att de första frågorna på varje tema var övergripande för att sedan bli allt mer specifika.

De fem teman benämndes:

1) Industriprogrammet – frågor som bör ge en inblick i attityd och inställning till

programmet.

2) Marknadsföring av Industriprogrammet – frågor som bör ge en samlad bild av hur

information om programmet har nått eleverna.

3) Social tillhörighet/Bakgrund – för att se eventuella mönster i elevernas uppväxt.

4) Påverkansfaktorer – vad som har gjort att just dessa elever har valt

Industriprogrammet.

5) Framtiden – elevernas syn på framtiden inom branschen och om det finns andra

”drömmar” inom andra karriärer.

Efter intervjuerna transkriberades banden och var och en av intervjuledarna gjorde en grovanalys utifrån materialet samtidigt som banden lyssnades igenom för att försäkra att det inte var något som missats (Patel & Davidson, 2003). Efter att arbetet var klart så bytte intervjuarna band för att lyssna genom varandras intervjuer och samtidigt göra enskilda anteckningar. Då detta var klart lyssnades banden igenom av båda intervjuarna samtidigt för att på så sätt minimera risken för felanalyser och därefter färdigställdes materialet och grovanalysen. Genom analysernas sammanställning fortsatte arbetet att finna mönster och beteende som skulle kunna bidra till andra perspektiv än det klart synliga.

4. Informationsintervju med representanter från Parkgymnasiet

och Modellskolan

En redogörelse för informationsintervjun med utvecklingsledaren på parkgymnasiet presenteras inledningsvis. Därefter följer en beskrivning av informationsintervjuerna med rektorn och studie- och yrkesvägledaren på Modellskolan.

.

4.1. Informationsintervju med utvecklingsledaren på Parkgymnasiet

I informationsintervjun som genomfördes med Parkgymnasiets utvecklingsledare framkom det att sökbilden till Industriprogrammet under de sista åren varit väldigt låg. Detta har utmynnat i att det för tillfället endast går fem elever på tre årskullar på programmet. På grund av det låga antalet elever på programmet, är dessa elever idag inhyrda hos Lernia, då på annan ort inom upptagningsområdet där Lernia även bedriver utbildning riktad till vuxna. Detta gäller endast den praktiska biten i utbildningen.

Under informationsintervjun med utvecklingsledaren kom det även fram att Parkgymnasiet befinner sig mitt uppe i en process vilken innebär att skolan är i startgroparna för att starta upp ett Teknikcollege. Teknikcollege är ett samlingsnamn på flera program som riktar sig till branscher som är teknikintensiva det vill säga har hög teknisk utveckling. Detta skall tillsammans med näringslivet ”modernisera” skolan på marknaden. Inför starten har det inneburit att det har bildats ett nätverk mellan skolan och företag inom skolans upptagningsområde. Utvecklingsledaren berättade att detta samarbete förhoppningsvis kommer att innefatta en bättre utbildning där eleverna får en god arbetsplatsförlagd utbildning (APU) hos de olika företagen samt att företagen samtidigt kan vara med att påverka skolans utbud av olika kurser samt dess innehåll. Utvecklingsledaren nämner vidare att skolan genom denna satsning hoppas på en mer positiv sökbild, inte enbart för Industriprogrammet utan för alla program som ingår i Teknikcollege.

I informationsintervjun framkom det vidare att det finns ett gymnasium i mellersta Skåne, här kallad Modellskolan, vilken startade ett Teknikcollege och lyckades vända en negativ sökbild till en positiv. I och med att vi fann informationen som utvecklingsledaren

förmedlat betydelsefull att följa upp kontaktade vi Modellskolans rektor för att bestämma tid för att träffas.

4.2. Informationsintervju med rektor och studie- och yrkesvägledare på

Modellskolan

Utifrån den informationsintervju som genomfördes med rektorn på Modellskolan framkom det att allmänhetens föreställningar om Industriprogrammet inte alla gånger är så positiva. Rektorn nämnde att utbildningen har fått ett rykte om sig att vara ”skitig och stökig”. Rykten säger vidare att elever som valt industriprogrammet egentligen inte har några alternativ till utbildning utifrån de poäng som elever har med sig från högstadiet.

Med den nystart och det nytänkande som uppstarten av Teknikcollege inneburit, där man skapat en utbildning som anpassats efter näringslivets behov och efterfrågan, medför att de företag som är samarbetspartners till Teknikcollege har ett stort inflytande på skolans kurser och krav. Just kraven från företag upplever rektorn som positivt för detta menar hon medför att utbildningen blir kvalitetssäkrad för eleverna. Det vill säga att utbildningen motsvarar branschens krav för den kompetens som en potentiell anställd bör uppbära.

Under informationsintervjun med rektorn framkom att Teknikcollege endast varit i bruk sedan årsskiftet 2006-2007. Därför vet skolan ännu inte och rektorn sa sig inte vilja spekulera i huruvida programmets nuvarande elever lyckas uppfylla de krav som kommer att ställas på dem. Däremot menade rektorn, baserat på hennes egen erfarenhet, att vissa elever efter några månader på utbildningen blir mer medvetna om vilka krav som ställs på dem vilket ibland gör att elever beslutar sig för att hoppa av utbildningen eller byta till det Individuella programmet. Rektorn uttrycker att detta på så sätt innebär att elever sållar bort sig själva. Vidare berättar rektorn med utgångspunkt från hennes egen erfarenhet att många av eleverna lyckas väldigt väl på sina APU – platser vilket lärarna på skolan märker och ser som en positiv utveckling hos eleverna både praktiskt men även mognadsmässigt. Lärarna menar att eleverna blir bättre på att ta till sig instruktioner, respektera tider etc. Detta menar rektorn är viktiga egenskaper inför yrkeslivet.

Modellskolans studie- och yrkesvägledare säger att de krav som ställs på elever för att komma in på Teknikcollege är de grundläggande behörighetskraven. Grundläggande behörighet innebär att elever skall ha godkänt i kärnämnena svenska, engelska och matematik. Studie- och yrkesvägledaren på skolan upplever liksom rektorn att både elever och allmänhet har en negativ uppfattning om Industriprogrammet. Vägledaren uttrycker detta på följande sätt: ”Industriprogrammet har dålig klang, det är svårt att bryta det negativa tänkandet som förknippas med skitigt, bullrigt och det har ingen status att gå detta program.”. Vidare berättar vägledaren att denna ”negativa” bild är något som skolan ständigt arbetar med att få bort. Utifrån denna information ställdes en fråga om hur studie- och yrkesvägledaren ger information på högstadieskolor för att eventuellt bryta de negativa tankar som kan finnas hos vägledare, föräldrar och elever på högstadiet. På detta svarade hon:

De har blivit kallade av mig på informationsmöte för att få lite material. Tror bara de fått information av mig. Vi går igenom timplaner och programmets upplägg. Detta känns lite svårt ibland att de ska förstå. Sen har jag varit ute och marknadsfört om och om igen. Det handlar om ständig information hela tiden. (Citatet upplästes för- och godkändes av Modellskolans studie- och yrkesvägledare).

5. Teoretiska utgångspunkter

I detta kapitel omnämns sådana teorier och kunskapsområde som använts i undersökningen för att belysa hur marknadsföringen av Industriprogrammet skett och som kan anses ha påverkat elevernas val. Olika teorier om att elevers sociala bakgrund fortfarande än idag har en stark koppling till deras val, kommer även att belysas.

5.1. Marknadsföring ur ett psykologiskt perspektiv

Under intervjuerna observerades att det fanns något underliggande hos intervjupersoner som inte framkom i samtalen. Generellt hade intervjupersonerna en god uppfattning om Industriprogrammets marknadsföring då man hade fått en viss information genom bland annat andra elever, studie- och yrkesvägledare och från kompisar som läser eller har läst på utbildningen. Eleverna menar att det inte har varit marknadsföringen som påverkat dem att välja utbildning men samtidigt upplevde de att informationen varit positiv. Alla de intervjuade eleverna menade att det är de själva som gjort sina val vilket till stor del är sant. Dock finns det anledning att tro att det har funnits en omedveten påverkan genom den information som eleverna tagit del av.

Karlsson (2004) lyfter i sin avhandling att ur en psykologisk synvinkel finns det en omedveten påverkansfaktor kallad Subliminal Perceptionspsykologi. Karlsson menar vidare att man kan påvisa detta genom ”…att nervsystemet kan bearbeta inkommande information för- medvetet, d.v.s. utan att man är medveten om informationen.” (Karlsson, 2004, s. 76). Genom att människan får olika intryck till sig från omvärlden påverkas dennes uppfattning och synnerhet i individens direktval. Med detta menar Karlsson att i den direkta valsituationen har individen blivit påverkad att välja något som finns i det omedvetna hos människan. En omedveten bearbetning av information som är en avgörande faktor i den direkta valsituationen.

Utifrån perceptionsteorin är uppmärksamhet och urval enligt Karlsson (2004) en viktig bit. Karlsson menar att det finns två olika urvalsprocesser. Det första innebär att man fokuserar till vissa stimuli och det andra är att man filtrerar bort annan information. Han anser att det

uppmärksamhet som individen vill höra påverkas starkt av det egna intresset. Karlsson nämner även Exponeringseffekten som en bidragande orsak till påverkan av attityder vilket innebär att ju oftare en individ utsätts för återkommande stimulans desto mer vänjer sig individen vid den information som förmedlas. Denna exponeringseffekt visar att människan påverkas av vissa stimuli som individen omedvetet tar till sig (Karlsson, 2004).

Att arrangera Subliminala budskap inträffar oftast i samband med reklam och marknadsföring och har då ett manipulativt budskap. Det bör dock i detta sammanhang nämnas att undersökningen inte har för avsikt att på något sätt hävda att Modellskolans marknadsföring är manipulativ i avsikt att vilseleda eleverna i deras val.

5.2. Social bakgrund påverkar elevers val

Hur man agerar och handlar i olika situationer beror på hur man präglas av det sociala arvet, detta enligt den franska sociologen Pierre Bourdieu (1995). Bourdieu menar att det handlar om hur människor ur olika samhällsklasser skapar ett visst habitus. Habitus är enligt Bourdieu benämning på ett samlat socialt arv som varje människa innehar och som framkommer i ett speciellt mönster hos individen som en handlingsdisposition. Via dessa dispositioner skapas ett system där habitus anger villkoren för individens syn på omvärlden. Genom sina handlingar påverkar människan också sitt sammanhang speciellt då han/hon vistas i grupp. Utifrån uppväxt, familjeförhållande, klasstillhörighet eller andra påverkansfaktorer samt de sociala relationer som finns människor mellan, skapas ett socialt rum vilket innehåller ett samlat värderingsverktyg som används till exempel inför olika val och det rutinmässiga blir då ett motto för människans agerande. Bourdieu menar vidare att klasser inte är något naturligt förekommande utan skriver; ”Det som finns är ett socialt rum, ett rum av skillnader, i vilket klasserna existerar liksom ett virtuellt tillstånd, latent, men inte som någonting givet, utan som någonting som måste skapas.” (Bourdieu, 1995, s. 23).

Bourdieu anser att det som skiljer när det gäller relationer mellan individer, grupper och institutioner avgör var vi hamnar i det sociala rummet (Bourdieu, 1995). Bourdieu har en åsikt om att det finns tre dimensioner i det sociala rummet där individer finns. Den första är där den generella volymen av individens kapital finns, den andra där det handlar om

kapitalets struktur eller sammansättning. Här betonas särskilt vikten av det ekonomiska och kulturella kapitalet jämfört med individens hela kapital. Den tredje och sista dimensionen handlar om hur individens kapital har utvecklats över tid. Individer med kapital som påminner om varandras hamnar i samma position till andra med annan sammansättning, men man kan inte vara säker på att man hamnar i samma bana och slutar i samma position om man börjar sin bana i samma position. Bourdieu menar att det finns möjlighet att anskaffa sig stora kulturella kapital och ekonomiska kapital beroende på vilken skola man hamnar i och om man får en uppmuntrande lärare i motsats till en annan elev som har samma utgångsläge men hamnar på en sämre skola (Bourdieu, 1995).

Habitus kan även bestämma skillnad mellan gott och ont samtidigt som det är ett sätt att betrakta för att göra indelningar (Bourdieu, 1995). Bourdieu uttrycker inte att ett habitus är oföränderligt men menar att det tar tid och är svårt att förändra då det oftast påverkas av omgivningen och därmed ofta blir ett permanent tillstånd. Enligt Bourdieu skulle därför skolans personal kunna bidra till individens vidgande av perspektiv och det skulle vara lättare för individen att se utanför ramarna. Bourdieu menar vidare att skolan bidrar till den sociala skillnad som finns då de sorterar elever efter kulturellt kapital. ”Eftersom skillnader i begåvning inte kan skiljas från sociala skillnader som bygger på det ärvda kapitalet, tenderar utbildningssystemet att upprätthålla de redan existerande sociala skillnaderna.” (Bourdieu 1995, s. 33).

Att välja skola innebär att föräldrar och elever befinner sig på en marknad där de är konsumenter medan skolans personal är producenter. Bourdieu kallar detta för konsumtions- och produktionsfält och hans Distinction är en analys av konsumtionsfält och produktionsfält (Skawonius, 2005). Distinction handlar om smak. Smaken visar vilken hållning man har till världen. Dispositioner som grupper har att göra med var de kommer ifrån, arbete, utbildning och smak. Genom sitt kapital dominerar den härskande klassen samhället och olika sorters kapital kan växlas mot varandra. Genom att välja det som är värdefullt och exklusivt avgränsar sig den dominerande gruppen i samhället från andra grupper (Skawonius, 2005). Bourdieu menar inte att habitus fråntar subjektet handlingsutrymme. Val och överväganden är inte borttagna. Individen behöver inte vara

medveten om att dennes habitus har en flexibel anpassning till sociala omständigheter (Bourdieu, 1995).

Vidare menar Bourdieu (1995) att de ekonomiska institutionerna har avpassats till dem som uppbär ett stort ekonomiskt kapital, likaså är det med utbildningsinstitutionerna. Det kulturella kapitalet prioriteras högre hos dem som accepterar utbildningssystemet vilket Bourdieu anser bidrar till en reproduktion av likatänkande då studenter kommer ofta från samma klass och har liknande bakgrund (Bourdieu, 1995).

5.2.1 Karriärval

Per Sjöstrands arbete Karriärens utveckling. En socialpsykologisk analys av yrkesval (1968) påvisar de olika faktorer som påverkar ungdomars yrkesval, deras karriärinriktning samt ungdomars inställning och attityder till karriärutveckling. Sjöstrand använder dock begreppet karriärutveckling för alla de val som rör studier och yrken genom hela livet.

I Sjöstrands forskning (1968) kan man läsa att hemmiljön har stor betydelse beträffande den karriärinriktning ungdomar väljer. Han menar att det finns ett tydligt samband mellan val/valsituationer och den socioekonomiska statusen hos familjen till exempel föräldrarnas utbildning, inkomst samt föräldradominansen. Det är just föräldrarnas sociala grupptillhörighet som återkommer ständigt i Sjöstrands arbete beträffande karriärinriktningen hos ungdomar. Forskningen visar i flera studier att det förekommer en social selektion i utbildningsvalet som står sig starkt i förhållande till föräldrarnas sociala grupptillhörighet.

Resultatet av Sjöstrands forskning (1968) redovisar även hur ungdomarna väljer karriärmål. Sjöstrand menar att individens referensgrupp är den bedömningsskala man använder när man väljer karriärnivå. Individen väljer sin nivå utifrån sin självvärdering, den grupptillhörighet där man känner likhet, lika attityder, intressen, värderingar och han nämner att man söker sig till likasinnade. Då Sjöstrand nämner yrkesarv anser han att det finns en stor chans att hamna i samma yrkesgrupp som sin pappa. Detta resonemang stärks genom att individen socialt isolerar sig från andra yrkesgrupper, han menar att individen

fastnar med den yrkesgrupp och att referenserna stärks utifrån sitt sociala nätverk. De informationskanaler som påverkar störst i individens väljande är enligt Sjöstrand framförallt släkt och vänner. Sjöstrand menar att de informerar utifrån deras erfarenheter och upplevelser vilket innebär att individens perspektiv på olika alternativ begränsas (Sjöstrand, 1968).

I sitt arbete beskriver Sjöstrand hur ungdomar värderar sina valalternativ och anger då fyra faser vilka är sorterings, justerings, vägnings samt beslutsfasen som används utifrån behov av den som står inför ett val. Sorteringsfasen sorterar de olika alternativen. Justeringsfasen jämkar värderingar så att ny sortering kan bli aktuell. Vägningsfasen används endast då det föreligger få alternativ och dessa skall jämföras. Slutligen är det beslutsfasen vilken kanske, enligt Sjöstrand, är viktigast för andras förväntningar och är bara aktuell då de andra faserna är avklarade. I valet kommer individens förutsättningar som begåvning och bakgrund att ställas i kontrast till omgivningens tyckande (Sjöstrand, 1968).

Sjöstrand skiljer mellan olika val som till exempelvis attraktivitetsval och repulsionsval. Attraktivitetsval är då individen väljer det som kanske för stunden lockar mest och ser bäst ut. Repulsionsval är däremot ett val som säkrar individen och inger trygghet men öppnar inte upp för större framtida karriärutveckling (Sjöstrand, 1968).

5.3. Arbetarklass

Arbetarklass använts i denna undersökning som begrepp på människor som inte själv har en akademisk utbildning och där också de närmsta släktingarna saknar akademisk utbildning, vilket föranleder ett förtydligande av begreppet.

I Nationalencyklopedin (NE 07-12-30) förklaras ordet arbetarklass så här; ”arbetarklass, del av befolkningen i ett samhälle som betraktas som ett klassamhälle.”. Klassamhälle definieras i Nationalencyklopedin så här; ”klassamhälle, samhälle där egendomsförhållandena är avgörande för maktfördelningen.”. Ordet arbetarklass har ofta ha en negativ klang då det förknippas med en lägre klass vilket även kan härröras till denna

undersökning. Arbetarklass är vanligtvis de som har kroppsarbete men kan även inkludera andra som inte uppbär en chefsställning eller har en akademisk utbildning (NE 08-03-23).

Bourdieu (1995) vill inte dela in samhället i klara klasser utan vill snarare dela in det i kapitalvolymer. Det finns olika kapital men för att det ska vara ett kapital så måste det erkännas av andra. Bourdieu trycker på att det finns olika värde i kapitalet men att det i samhället är det ekonomiska kapitalet som får det största värdet. Efter detta kommer det kulturella kapitalet som gestaltas i till exempel titlar och utbildningar men kan även få sitt värde genom informella saker som musik eller konst. Fördelning mellan ekonomiskt kapital och kulturellt kapital är viktigt då Bourdieu skriver om klassificering vilket han menar är den viktigaste källan till att sära på klasser. Olika klasser har enligt Bourdieu olika habitus men den enskilda individen kan genom sin livshistoria och sina handlingar förändra sin position i de sociala fälten (Bourdieu, 1995). Utifrån Bourdieus (1995) teori om habitus, vilket innebär att människan tillägnar sig viss livsstil och tankesätt, formas olika klasser i samhället som reproducerar sina värderingar vilket gör sig klart synligt i klassamhället. ”Arbetarklassens vanor och handlingsmönster kan förändras, men handlingarna har trots allt en tydlig klassprägel.” (Moe, 1995, s. 165).

En sammanfattning av elevernas sociala tillhörighet kan anses ge ett mönster, till exempel att många av intervjupersonernas föräldrar är verksamma inom industribranschen. Det framgår vidare av undersökningen att det finns en viss påverkan/stöttning från föräldrarna beträffande deras barns val av gymnasieprogram. I undersökningen framkom det aldrig och kan inte heller inte antas att någon av intervjupersonerna hade för avsikt eller tanke på att söka något teoretiskt program. Bourdieu menar att genom sociala relationer skapas ett socialt rum där man skapar likasinnade värderingar vilket kan ligga som grund inför olika val vilket i sin tur gör det svårt att bryta mönster (Bourdieu, 1995).

6. Resultat temavis

I resultatdelen kommer intervjuerna att presenteras under samma teman som frågorna ställdes. Det förefaller viktigt att skilja dem åt under redovisning av svaren för att göra det så tydligt som möjligt för läsaren.

6.1. Industriprogrammet

Inledningsvis i intervjuskedet kändes det viktigt att eleverna själva fick berätta om Industriprogrammet. Eleverna fick stort utrymme till att svara brett på frågorna som ställdes. Frågorna handlade bland annat om elevens egna uppfattningar, de egna förväntningarna och vad de tror att andra har för uppfattning/föreställning om utbildningen. Utifrån data som insamlats kan det utläsas att elevernas förväntningar på utbildningen har infriats hos samtliga intervjupersoner. Intervjupersonerna kan betraktas som väldigt medvetna om att utbildningen till stor del varvar praktik med teoretiska ämnen. Så här uttrycker sig vissa av eleverna på frågan:

Motsvarar programmet dina förväntningar?

Gunnar: Ja det gör det, mycket maskinarbete, frihet under ansvar och att läraren tittar på en, detta är bättre än väntat.

Hans: Jag trodde det skulle vara mer lik vanlig skola. Men jag trivs redan, alla kompisar går här, trivs mycket bra, jobba på verkstad och gå tillsammans med mina kompisar.

Tydliga likheter kan utläsas av de svar intervjupersonerna lämnat angående vad de tycker är bra med Industriprogrammet. Svaren överensstämmer med att just den praktiska delen i utbildningen är betydelsefull för eleverna. Intervjupersonerna upplever att det är bra med omväxling i skolarbetet då de anser sig ha svårt att sitta stilla hela dagar. Intervjupersonerna nämner vidare att de teoretiska ämnena inte är speciellt populära. Så här svarar Emil och Hans på frågan:

Hur upplever du studieformen, praktiskt och teoretiskt?

Emil: Bra att man får arbeta, det är en ”go-känsla” att jobba. Jag har svårt att sitta still.

Hans: Bra med praktik i skolan. Jättebra att man har det så. Jag har svårt att koncentrera mig på teoretiska ämnen hela dagen.

Att sitta still och behålla koncentrationen visar sig vara ett problem för eleverna och det bekräftas generellt genom undersökningen. Det framgår också att det inte finns något större intresse hos eleverna för de teoretiska ämnena. Detta skulle kunna tyda på en nonchalans och även en oförståelse för hur viktigt dessa är för ett slutbetyg från gymnasiet. Christer och Bertil delar samma uppfattning om att de teoretiska delarna är tråkiga och uttrycker sig så här:

Hur upplever du studieformen, praktiskt och teoretiskt?

Christer: Det är bra att jobba, det är så tråkigt med kärnämnena.

Bertil: Jag lägger kraft på verkstaden och tar inte de andra ämnena på allvar.

Då det framgått att utbildningen motsvarar elevernas förväntningar uppkom en viss förvåning över att nästan samtliga anser att de teoretiska ämnena inte är så viktiga och att de inte lägger kraft på dessa. Slutsatsen utifrån dessa svar är att ungdomarna som har valt att utbilda sig på Industriprogrammet har en positiv inställning till praktiskt arbete samtidigt som många av dem uttrycker att det är krävande och arbetsamt med de teoretiska ämnena, både vad det gäller att sitta still och deras inställning/attityd till kärnämnena, till exempel svenska, engelska och matematik.

6.2. Marknadsföring av Industriprogrammet

Det kan konstateras att Modellskolan har lyckats ganska bra med sin marknadsföring. Detta framkommer från de svar som eleverna givit vilka presenteras senare i undersökningen. I

informationsintervjun med rektorn på Modellskolan tillfrågades hon om skolans tillvägagångssätt och hur de gjort för att nå ut till blivande gymnasieungdomar. Rektorn berättade att gymnasieförbundet, som Modellskolan ingår i, marknadsför alla program i en broschyr som samtliga elever på grundskolornas upptagningsområde får hemskickade i årskurs nio. Just denna metod av marknadsföring benämner Arfwidsson, Ek & Nordensvärd (2004) som direktmarknadsföring. De menar att ”…det säljande företaget på ett eller annat sätt tar direkt kontakt med kunden.” (Arfwidsson, Ek & Nordensvärd, 2004, s. 19). Skolan arrangerar ett öppet hus där alla elever som är nyfikna och intresserade, tillsammans med sina föräldrar har möjlighet att besöka skolans olika program. Skolan har även en dag där högstadieskolornas elever har möjlighet att besöka två program som varje individ är intresserad av. I följande svar från intervjupersonerna syns att denna form av marknadsföring givit resultat.

Hur fick du information om Industriprogrammet/Teknikcollege?

Emil: Jag fick en broschyr på högstadiet om de olika programmen. Jag valde mellan Bygg och Industriprogrammet. Dessa två var bara intressanta för mig.

Fredrik: Vi gjorde studiebesök i 9:an. Det var någon som berättade på högstadiet om olika program.

Det som framkommit i undersökningen är också att en del elever tagit del och uppfattat den information som studie- och yrkesvägledarens givit dem på grundskolorna.

Gunnar: Det var studievägledaren. Sen har jag ett allmänt intresse. Jag såg även lite från tv och vissa kompisar berättade.

Anton: Via syven, kompisar. Prata med syven om det.

I informationsintervjun med Modellskolans studie- och yrkesvägledare poängterade hon betydelsen av god vägledning och information till eleverna. Huruvida själva

högstadiet som blir omtalad. Detta kanske beror på att hon inte har insikt hur vägledarna på högstadiet arbetar.

Modellskolans rektor trycker på vikten av goda elevambassadörer som informerar om programmets innehåll och upplägg. Hon sa: ”Eleverna är våra bästa marknadsförare.” Elevernas svar överensstämmer med rektorns filosofi angående skolans marknadsföringsstruktur.

Hans: Fick nog ingen information. Jag frågade inte heller. Bara mina kompisar snacka.

Jakob: Det var skolan och kompisarna som rekommenderade.

Följdfråga:

Vilka kompisar menar du?

Hans: Ja dom som redan går på IP.

Jakob: Alltså dom som känner till det, ja någon av dom går där.

I de svar som inkommit från intervjupersonerna, om de saknade någon information om Industriprogrammet/Teknikcollege, går det att utläsa att informationen har varit tillräcklig, det vill säga att skolan lyckas förmedla sin information på ett tillfredsställande sätt.

Fanns det någon information som du saknade?

Fredrik: Fick all info. Kanske poäng på intag men de ändras hela tiden.

Jakob: Nej, fick den info som behövdes

Det är dock förvånansvärt att samtliga elever menar att det inte är någon information de saknar då det framkommer under temat 6.1. Industriprogrammet att eleverna verkar förvånade över den teoretiska biten i utbildningen. Visserligen kan säkert informationen i utbildningskatalogen läsas selektivt och det intressanta, utifrån elevens perspektiv, är det

som uppfattas av eleven (Karlsson, 2004). Enligt Karlsson (2004) finns det två urvalsprocesser. Den första innebär att man fokuserar till vissa stimuli och den andra innebär att man filtrerar bort annan information. Här kan det utifrån den empiriska undersökningen göras ett rimligt antagande att eleverna, genom kompisars information och utbildningskatalogens innehåll, läser endast det de känner igen och det som de upplever är positivt med utbildningen.

Den avslutande frågan på temat Marknadsföring av Industriprogrammet byggde på en nyfikenhet från författarnas sida. Med denna fråga ville vi finna svar på om eleverna hade andra idéer om skolans strategier angående marknadsföring, detta för att se om det fanns ett nytänkande hos dem.

Kunde informationen sett annorlunda ut och hur skulle det då sett ut?

David: Bra om man kunde fått se ett upplägg på hela programmet så att man visste hur det skulle bli sen.

På ovanstående fråga fanns det få intervjuperson som hade konstruktiva idéer om hur informationen kunde ha sett annorlunda ut. Detta kan tyda på att de övriga intervjupersonerna var nöjda med informationen eller att de under intervjun inte kunde tänka ut något svar. Dock kan Davids svar ge upphov till ett förtydligande i informationen så att denna blir överskådligare för eleverna.

Enligt de svar som givits under intervjuerna kan Modellskolans marknadsföring rimligtvis betraktas fungera bra. Detta grundas på att intervjupersonerna i stort verkar vara nöjda med den information de fått om utbildningen men att de inte har en riktigt klar bild av programmets upplägg. Samtidigt kan det nämnas att det inte framkommit någon kunskap om hur informationen till eleverna sett ut på högstadieskolorna. Detta kan anses vara en viktig bit av den samlade informationen.

6.3. Social tillhörighet – Bakgrund

I valet att genomföra intervjuer med elever om deras sociala bakgrund och sociala tillhörighet var syftet att se om det i detta fanns något som indirekt påverkat dem i deras val. Det fanns intresse i undersökningen att få reda på om det finns något socialt arv som påverkar eller om det bara är elevens intresse som gjort att de valt Industriprogrammet. Det bör nämnas att svaren givit en antydan om att samtliga intervjupersoner tillhör arbetarklassen vilket inte på något sätt anses som anmärkningsvärt. När arbetarklass nämns så är det ett generellt antagande, utifrån intervjusvaren, att elevernas föräldrar inte har någon akademisk utbildning eller någon likvärdig utbildning samt att föräldrarna till intervjupersonerna inte generellt uppbär någon högre befattning på sin arbetsplats. Under intervjuerna framkom det att många av intervjupersonernas föräldrar eller syskon är verksamma inom industrin eller arbetar på ”golvet” på större företag. En fråga som ställdes till eleverna handlade om föräldrarnas och syskonens dagliga sysselsättning.

Vad arbetar dina föräldrar och syskon med?

Emil: Pappa är kock, mamma jobbar som truckförare på ett stort industriföretag, brorsan som är 19 gick Fordon och jobbar nu som lastbilschaufför.

Ivan: Mamma är industriarbetare, min pappa har jobbat som svetsare men är just nu busschaufför. Min bror som är 19 gick Barn och fritid men håller på att ta truckkort, min syrra som är 22 gick Samhälle och jobbar på ett köpcentra. Min äldsta brorsa är 25, han gick Fordon och jobbar som mekaniker.

Det som nu lyfts från undersökningen skulle förmodligen stämma in på likadana undersökningar inom liknande utbildningar. Dock anses det alltför viktigt och framträdande för att negligera kopplingar till den sociala bakgrund som klart framgår i undersökningen genom olika mönster som intervjupersonerna lämnat angående sin bakgrund och familjesituation. Sjöstrand (1968) lyfter just detta i sin avhandling att den sociala

bakgrunden har betydelse. Han nämner att det finns ett tydligt samband mellan den socioekonomiska statusen och individens valsituation. Han menar även att hemmiljöns inflytande spelar roll i förhållande till den karriärinriktning man väljer (Sjöstrand, 1968). Det uppkom tydliga mönster i det sociala arvet ifrån de svar som insamlats från intervjuerna med intervjupersonerna. Antons svar förtydligar detta.

Vad arbetar dina föräldrar och syskon med?

Anton: Mamma jobbar på dagis, pappa är svetsare, det är kanske därför jag valde detta.

Följdfråga:

Hur menar du då?

Anton: Alltså att man tillhör en annan klass i livet.

Följdfråga:

När du pratar om klass, vad menar du?

Anton: Kommer ingenstans. Kommer förmodligen att jobba med detta hela livet.

I Antons svar kan det skönjas en viss uppgivenhet. Det upplevs som att Anton känner en viss oro för sin klasstillhörighet, dessutom verkar detta vara negativt för Anton vilket vi då menar är hämmande i de valmöjligheter som han ställs inför. Det framstår dock förståelse för Antons svar då det anses ligga undermedvetet och att hans sociala arv (Bourdieu, 1995) säkert påverkat hans valmöjligheter samtidigt som hans medvetenhet angående klasstillhörighet är påtaglig. Perspektiven till Antons framtidsutsikter kunde breddas genom kunskap och information vilket förmodligen skulle innebära ökade valmöjligheter för Anton.

6.4. Påverkansfaktorer

Under temat påverkansfaktorer har inriktningen varit koncentrerad på några frågor som anses ha stor betydelse för analysen. Samtidigt medges att eleverna oftast svarade mycket vagt och gav väldigt korta svar på vissa frågor vilket har gjort att författarnas tolkningar fått stort utrymme.

Under intervjuerna framkom tre stora påverkansfaktorer när det gäller vad det var som avgjorde att eleverna valde Industriprogrammet. Under intervjuerna föll det sig vidare att en av intervjupersonerna fick med samtliga faktorer i sitt svar. De tre påverkansfaktorer som har kunnat urskiljas är, intagningspoäng, kompisarna och att utbildningen har praktiska inslag.

Vad tror du avgjorde att du valde Industriprogrammet/Teknikcollege?

Emil: Vill inte sitta stilla, typ på kontor. Mina kompisar går i samma klass, vi har följts åt redan på högstadiet. Det var min mamma som berättade om Industriprogrammet för hon jobbar på ett industriföretag. Sen hade jag stor chans att komma in.

Flera av intervjupersonerna nämnde att den största betydelsen av valet hade med poängen att göra. Några intervjupersoner svarade:

Adam: Det är kul att jobba med maskiner och så hade jag för lite poäng att välja annat.

Ivar: Detta var en linje som jag kom in på.

Jakob: Jag vill inte sitta på något kontor, jag vill jobba. Sen hade jag inte betyg till andra program.

Intervjupersonernas svar angående den avgörande faktorn varför de valde Industriprogrammet ger väldigt likartade svar. I undersökningen har främst tre påverkansfaktorer kunnat urskiljas, utifrån de data som insamlats. Andra anledningar till valet har varit intresse för maskiner eller att man inte tycker om att sitta still. Dessa anledningar anser vi vara tecken på att ungdomarna tenderar att ha en mer praktisk än teoretisk intresse för sin utbildning och för sitt framtida yrkesval.

I utbildningen till studie- och yrkesvägledare anses det vara viktigt att elever får hjälp och vägledning i sitt väljande. Detta skall förhoppningsvis bidra till att de gör mer genomtänkta och medvetna val. En fråga som därför känns viktig att lyfta, speciellt utifrån en studie- och yrkesvägledares perspektiv är hur intervjupersonerna har upplevt sin valsituation. Vi ställde frågan:

Fick du hjälp i ditt väljande? (föräldrar, syskon, kompisar, lärare, studie- och yrkesvägledare)

Anton: Syven, men jag har nog påverkat mina kompisar till att gå här.

Christer: Syven på skolan.

Gunnar: Ehh… den här, vad heter det? Studievägledaren, ingen annan, Jag hade bra kontakt med studievägledaren.

I resultatet framgår det att få av intervjupersonerna har haft kontakt med en studie- och yrkesvägledare i anknytning till deras gymnasieval. Detta kan anses vara betydande med tanke på att studerande vid studie- och yrkesvägledarutbildningen får klara direktiv om att bör möta varje individ utifrån deras speciella behov. I utbildningen framhävs även vikten av att se väljandet som en process som kanske eller till och med bör vara till grund för ett mer medvetet val. Därför blir reaktionen stark över de få intervjupersonerna i denna grupp som fått hjälp eller varit i kontakt med skolans studie- och yrkesvägledare. Av intervjusvaren kan utläsas att några av intervjupersonerna inte har haft någon hjälp alls i sitt väljande

vilket kan anses vara anmärkningsvärt. Trots allt är gymnasievalet kanske det största och viktigaste val som dessa ungdomar har gjort än så länge i deras liv, utan någon hjälp eller stöttning. Det bör påpekas att skolan har ett ansvar att förmedla kunskap om olika utbildningar, ge kunskap om näringslivet och även att ge eleven kunskaper för att underlätta inför framtida val (Lpo 94).

I undersökningen framkommer det ett tydligt mönster angående vilken hjälp och stöd intervjupersonerna haft inför gymnasievalet samt om det är någon eller något speciellt som har eller kan ha påverkat eleverna i deras val. Samtliga intervjupersoner svarade att de har blivit påverkade mer eller mindre av någon speciell person. I utsagorna från de tio intervjupersonerna och den insamlade data, nämner intervjupersonerna att föräldrarna inte har haft någon direkt påverkan men att föräldrarna har stöttat dem i deras beslut. Det har vidare framkommit att vissa av intervjupersonerna blev påverkade av kompisar att välja programmet och någon av intervjupersonerna svarade att chefen på praktikplatsen i högstadiet stöttade honom till att utbilda sig. En intervjuperson sa att studie- och yrkesvägledaren hade påverkat honom positivt genom vägledning medan en annan intervjuperson svarade att vägledaren påverkade men endast genom att påtala för eleven att hans poäng endast räckte för att komma in på Industriprogrammet.

I de svar som Gunnar gav tycks det finnas ett hjälpande och en fortgående process tillsammans med en studie- och yrkesvägledare. Detta kan anses vara i samklang med vad en student lär sig på studie- och yrkesvägledarprogrammet.

Vad tror du avgjorde att du valde Industriprogrammet/Teknikcollege?

Gunnar: Intresserad av maskiner, jag gillar att pilla, det är ett naturligt intresse.

Fick du hjälp i ditt väljande? (Föräldrar, syskon, kompisar, lärare, studie- och yrkesvägledare)

Gunnar: Ehh… den här, vad heter det? Studievägledaren, ingen annan, Jag hade bra kontakt med studievägledaren.

Tror du någon speciell person har påverkat dig att välja som du gjorde?

Gunnar: De som ”snackade” på högstadiet.

Följdfråga:

Vilka menar du som ”snackade”?

Gunnar: De här studievägledarna.

Det har i undersökningen kunnat konstateras att det är olika faktorer som påverkat eleverna i deras val till gymnasieskolan. Det kan dock rimligtvis antas att dom flesta av intervjupersonerna trots allt har haft någon form av påverkan ifrån bland annat föräldrar, kompisar, studie- och yrkesvägledare men också det faktum att Industriprogrammet har ett upplägg med praktiska inslag. Vidare kan konstateras att kompisar har varit en stor påverkans faktor för en del intervjupersoner inte bara genom kompisarnas indirekta marknadsföring av programmet utan även för elevens trygghetskänsla. Med detta menar vi att eleven känner sig trygg med att en del kompisar går på programmet samt att man väljer lite som kompisar gör. Lalander & Johansson (2007) berättar om vikten av hur ungdomar känner av grupptillhörighet vilket även bidrar till en form av grupptryck. Antons svar visar på vikten av grupptillhörighet.

Tror du någon speciell person har påverkat dig att välja som du gjorde?

Anton: Syven, men jag har nog påverkat mina kompisar till att gå här.

Under informationsintervjun med rektorn på Modellskolan lyfter hon att just eleverna är de bästa marknadsförarna av programmet. Rektorn menar att detta är viktigt då hon nämner att de elever som lever upp till kraven på den nya utbildningen berättar för sina kompisar att utbildningen håller en hög kvalité och att de förmedlar en positiv bild. Detta lyfter