Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
10 poäng
Läroboken i grundskolan
Kvalitativa intervjuer med lärare i skolår 4-9
Textbok in primary school
Qualitative interviews with primary school teachers
Mohammad Juma
Lärarutbildning 60 poäng Höstterminen 2005 Examinator: Mats Areskoug Handledare: Margareta EkborgAbstract
Anledning till undersökningen var det dåliga resultatet i ämnet fysik som presenteras i Den Nationella Utvärderingen av grundskolan Nu 03 (Skolverket, 2004). Dessutom ger målstyrnings läroplaner stor frihet till lärarna att planera undervisningen och att välja arbetsmetoder och stoff vilket förutsätter vid lärobokskunskap hos lärarna. Arbetet handlar om hur viktig fysikboken är för grundskollärare och elever, hur läraren använder läroböcker samt lärarens uppfattning om en bra fysikbok. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med no lärare på min partnerskola.
Undersökningen har visat att läroboken är viktig, ger stöd och underlättar arbetet för både läraren och eleven och att det behövs ett samarbete mellan skolorna och läroboksförlag för att kunna komma fram till en bra lärobok som tillgodoser lärarens och elevens behov. Dessutom har
undersökningen visat att dagens lärare inte har fått tillräckligt med kunskap genom sin utbildning vad gäller att bedöma och använda läroböcker. Lärarhögskolorna bör ta hänsyn till det när de lägger upp undervisningen.
Nyckelord
:
Naturorienterade ämne, fysik, läroböcker, grundskollärare.
Förord
Jag tackar hjärtligt Margareta Ekborg, som alltid hade överblick och har varit till stor hjälp, Leif Svensson och alla lärare på min partnerskola särskilt de som deltog i undersökningen.
Innehållsförteckning
1. Inledning 7
2. Syfte 7
3. Frågeställningar 7
4. Teoretisk bakgrund 8
4.1. Elevers attityder till naturvetenskap.
8
4.2. Betydelsen av läroboken.
9
4.3. Val och användning av läroböcker
9
4.4. Problemet med läroböckerna
11
4.5. En bra lärobok
12
5. Avgränsning 13
6. Metod 14
6.1. Urval14
6.1.1 Beskrivning av skolan14
6.1.2 Beskrivning av lärarna14
6.2 Datainsamlingsmetoder16
6.2.1 Frågornas funktion16
6.3 Procedur17
7. Resultat 17
7.1. Läroboken och dess betydelse för grundskollärare och elever
17
7.2. Lärarens syn om de tillgängliga läroböckerna på grundskolan
18
7.3. Hur och varför läraren väljer och använder lärobok
19
7.4. Lärarens uppfattning om en bra lärobok
21
8. Diskussion (kring undersökningen och litteratur) och slutsatser 22
9. Slutord 27
10. Referenser 28
1. Inledning
Anledningen till min undersökning är:
• I mitt hemland, där gick jag i grundskolan, hade vi bara en lärobok för varje ämne i varje årskurs. Den läroboken gällde för hela landet. Detta betydde att jag inte hade något koll om att det fanns flera alternativ av läroböcker för varje årskurs i Sverige. Under min första VFT och när jag skulle planera ett fysikområde fick jag, av min handledare, fyra olika fysikböcker. Då blev jag förvirrad och visste inte vilken bok jag skulle använda. Jag tänkte att det inte går att välja vilken bok som helst. Det måste finnas normer och regler som måste betraktas. Då hade jag en lång diskussion med min handledare om hur
läroböcker bör väljas och användas. Nu och efter ett och ett halvt år på lärarutbildningen kunde jag utveckla en egen uppfattning om en bra lärobok och egen teori kring val och användning av läroböcker och vilka faktorer som påverkar detta. Men innan jag går ut och tillämpa min egen praxis tänkte jag undersöka om jag kan få nya idéer av andra lärare så att jag kan bearbeta och utveckla mina egna.
•
Elevernas negativa attityder till fysik, kemi och matematik samt det dåliga resultatet i ämnet fysik som presenteras i den nationella utvärderingen NU 03 (Skolverket, 2004) och som kan dels beror på fysikboken, dels på hur läraren använder fysikboken.
2. Syfte
Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur viktig fysikboken är för no lärare. Jag var också intresserad av att ta reda på vilka faktorer som påverkar lärarens val och användning av läroböcker samt komma fram till en generell uppfattning om en bra lärobok.
Jag tänker utnyttja arbetets resultat i mitt kommande arbetsliv. Det kan också utnyttjas av alla skolor, nyblivande no lärare och även läroboks författare och förlag.
3. Frågeställningar
I den här studien tänkte jag undersöka:
1. Hur viktig fysikboken är för grundskollärare. 2. Hur läraren väljer och använder lärobok 3. Lärarens uppfattning om en bra lärobok.
4. Teoretisk bakgrund
4.1. Elevers attityder till naturvetenskap.
Skolan ansvarar (Skolverket, 2002) för att varje elev ”känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, och humanistiska kunskapsområdena” (Skolverket, 2002 s. 19). Lpo 94 betonar också att studier ska upplevas som meningsfulla. Lust och attityder spelar en stor roll när det gäller elevers lärande och utveckling. Därför genomförde Skolverket 2001-2002 ett projekt (Skolverket, 2003) som handlade om lusten att lära med särskilt fokus på matematik, i förskola, förskoleklass,
grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning hos 40 kommuner och ett utbildningsförbund samt 16 fristående skolhuvudmän. Granskningen som genomförts av en grupp
utbildningsinspektörer har gällt vilka faktorer som påverkar lusten att lära positivt och negativt, sett i ett livslångt perspektiv samt vad förskolor, skolor och utbildningsanordnare gör för att väcka och stödja lusten att lära.
Kullberg var en av inspektörerna som deltog i detta projekt. Hon skriver att inspektörerna efter undersökningens genomförande gemensamt kom fram till att:
Den som känner lust för att lära känner inre positiv drivkraft och känner tillit till sin förmåga att på egen hand och tillsammans med andra söka ny kunskap, som är betydelsefull både för individens utveckling och för samhällets behov. (Kullberg, 2004 s. 31)
Enligt den nationella utvärderingen NU 03 (Skolverket, 2004 s. 40) är "fysik och kemi, tillsammans med matematik, de ämnen där lärarna uppger störst andel ej motiverade elever. Ungefär var fjärde lärare i fysik respektive kemi, anger att ingen eller några få till färre än hälften av eleverna är motiverade i fysik respektive kemi"
Lindahl (2003) har också undersökt elevers lust att lära naturvetenskap och teknik. Hon fann att i de klasser hon följde var intresset för orienteringsämnen lägre än för andra ämnen redan i årskurs 5. Under de följande åren minskade intresset för kemi och fysik men var stabilt eller ökande för samhällsorienterande ämnen och biologi. Elever ansåg att No kommer så direkt i åk 6 med alla konstiga ord. Andra ämnen hade de börjat leka in, medan det är i naturorienterande ämnena, frånsett biologi, blev svårt direkt. Lindahl drar slutsatsen att om de naturorienterande ämnena ska få en chans hos eleverna måste de få en positiv bild av dem långt tidigare i livet. (Lindahl, 2003)
4.2. Betydelsen av läroboken.
En studie Eskilsson (2000), som handlar om kemiundervisningen i grundskolan, kommer till resultatet att de flesta lärare utgår från någon lärobok när de lägger uppundervisningen. Eskilsson säger också attalla lärare som hon intervjuat är ense om att det är bra med ett läromedel för både läraren och eleven. Läroboken är bra för eleven beror på att:
”Eleverna känner sig trygga med en bok”
”Eleverna ska kunna jobba självständigt i sin egen takt” ”Eleverna har ett materiel som de kan hålla ordning på”
”Bra att ha som stöd för eleverna. Bra ställe att börja söka kunskap på” ”Eleverna kan läsa i boken och kanske få en annan infallsvinkel” ”Underlättar läxor och att ta igen vid frånvaro”
”Underlättar för svaga elever, Kan användas som uppslagsbok”
”För att eleverna ska kunna sätta sig in i de olika avsnitten på ett djupare sätt. Om man har arbetsböcker är det en stor fördel”
Medan Sundblad, och Allard (1988) anger att läroboken hjälper eleverna med att få bättre
förståelse för naturvetenskapliga begrepp och att den ger stor variation av problem lösningar och praktiska uppgifter för att hjälpa eleverna med att se kopplingen mellan begrepp och händelser. Vidare säger Eskilsson (2000) att läroboken är också bra för läraren. Detta beror på att läroboken ger en stadga och struktur åt undervisningen, underlättar när man ger läxor, hjälper lärarna med att uppmärksamma de idéer eleverna har, både falska och de som kan användas som grund för att utveckla elevernas tänkande och lärande, sparar på lärarens tid och reducerar arbetsbelastningen.
4.3. Val och användning av läroböcker
“Målstyrda läroplaner ger stor frihet till lärarna att planera undervisningen och att välja arbetsmetoder och stoff. Som snart nyutexaminerad lärare känner man sig osäker på vilka läroböcker, arbetsområden och moment som ska behandlas då man inte har några gamla erfarenheter att luta sig mot.” (Eskilsson, 2000 s.5)
Valet är inte enkelt när man har olika alternativ särskilt när man varken har fått någon undervisning i lärobokskunskap eller har någon erfarenhet. Detta förvirrar och anstränger
grundskollärarna. Johnsen (1997) anger att valet av läroböcker engagerar inte bara nya lärare utan även erfarna. Han är kritisk till att läraren inte har fått tillräckligt med kunskap under sin
utbildning angående bedömning och användning av läroböcker. Han uttrycker det genom att ställa följande fråga:
”Vilka förutsättningar att bedöma och använda läroböcker har läraren fått genom sin utbildning” (s. 194). Vidare säger han:
Sannolikt kan man inte hitta lärobokskunskap formaliserat som eget ämne i lärarhögskolorna i något land. Däremot nämns kännedom om läromedel, och inte minst förmågan att själv välja dem, som någonting önskvärt och värdefull i läroplanerna. Ämnet finns emellertid inte som någon egen disciplin i den pedagogiska litteraturen.
( s. 194)
Vidare anger Johnsen (1997) att "eleverna bestämmer mycket litet eller ingenting när det gäller val av läroböcker" (s. 195) vilket står i motsättning till Läroplan för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). I (Skolverket, 2002 s.11) står det att "eleverna skall få möjligheter att ta initiativ och ansvar. De skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem”
Juhlin (2000) har genomfört en undersökning som handlar om läroboken och dess roll i klassrummet på gymnasieskolor. Han fann att elevernas roll i valet av läromedel var indirekt. Studien redovisar också tre olika användarstilar/strategi hos tre olika gymnasielärare: Anna, Carin och Erik
För den första läraren (Anna) innebar den valda lärobokens text att kursplanens mål och innehåll konkretiseras för eleverna. Eleverna valde sedan individuellt egna texter från referensmaterial och -litteratur i klassrummet eller biblioteket. Lektionerna användes delvis av Anna till gemensamma genomgångar.
För den andra läraren (Carin) innebar lärobokens text något som eleverna i stor utsträckning kunde inhämta kunskap från på egen hand. Lektionerna använde Carin till egna genomgångar och diskussioner med eleverna och placerade texten (läroboken) i ett vidare (större) perspektiv. Carins elever arbetade med både egna valda texter och gemensamma i sina grupparbeten. För den tredje läraren (Erik) innebar den valda lärobokens texter grunden i undervisningen. Texter som han kontrollerade att eleverna tillgodogjort sig genom läxförhör och prov.
Komplettering med andra läromedel gjordes av Erik utifrån att de skulle vara aktuella och öka engagemanget hos eleverna. Eriks elever arbetade enskilt med gemensamma uppgifter.
eleverna, iakttas en utveckling av val och användning av elevens lärobok" (s 81).
Slutligen anger Juhlin (2000) att "Läromedlen, dess funktion, användning och innehåll har ägnats förhållandevis litet utrymme i den svenska pedagogiska forskningen. Det visade sig finnas få generella (process- och användarorienterade) studier av senare datum om läromedel och dess användning" (s 14). Därför var det betydelsefullt för mig att undersöka hur viktig läroboken är för grundskollärare och hur den används av dem.
4.4. Problemet med läroböckerna
1- Problemet med lärobokens språk
Sundblad och Allard (1988) anger att texterna är svårlästa och passar inte med elevernas nivå. Läroboksförfattare måste lägga märke till att ”det är inte forskare som ska läsa böckerna utan barn” ( s.73)
Åren 1977- 1981 arbetade Bo Sundblad som projektledare för ett SÖ projekt som hade rubriken Utvecklingspsykologisk granskning av läsinlärandet (ULL). De fortbildade lärarna (från samtliga stadier samt gymnasiet) "hävdade nämligen, med hjälp av just ett perspektiv som kallades för LUS (Läsutvecklingsschemat) och läsprocessmodelen, att elevernas misslyckanden med lärobokstexterna inte berodde på läs- och skrivsvårigheter eller att de själva underlät att följa lärarhandledningarna utan att det i första hand handlade om texterna" (Sundblad, 1988 s. 41).
2- Problemet med lärobokens innehåll
Budiansky (2002) anser att dagens vetenskapliga läroböcker är fulla av fakta men de hjälper inte eleverna att begripa eller behärska naturvetenskapliga begrepp eller att se kopplingen mellan ämnen och elevernas liv. Sjöberg (2002) stödjer den här uppfattningen .
Medan Raloff (2001) säger att vissa uppgifter i dagens läroböcker är omöjliga att besvara. Detta beror huvudsakligen på att boken erbjuder för liten kunskap.
I U.S.A. har Michigan State University genomfört några undersökningar som handlar om hur man utvecklar grundskolläroböcker. Undersökningarna har visat att det är viktigt att leda eleverna genom logisk kedja av bevis och förklaringar för olika naturvetenskapliga fenomen (Budiansky, 2002).
3- Problemet med lärobokens layout
Budiansky (2002) anser att eleverna har svårt att förstå sambandet mellan text, bilder och figurer. Budiansky anser också att eleverna behöver mer detaljerade instruktioner och förklaringar för att se sambandet mellan text och figurer så att de inte får förvirring när de läser i läroboken. Vidare säger han att vissa elever bara tittar på bilderna och figurerna utan att lästa texten och vissa läser texten utan att läsa rubriken. Raloff (2001) stödjer också den här uppfattningen.
Slutligen betonar jag en gång till att elevernas misslyckande med läroböcker inte beror på att de har läs- och skrivsvårigheter utan detta beror på själva läroboken. Sjöberg (2000) stödjer den här uppfattningen och säger att det finns en motsägande trend. "Ungdomar blir alltmer intresserade av att använda ny teknologi. Vetenskapliga tidskrifter blir alltmer populära. Det informella lärandet av naturvetenskap ökar starkt.
I U. S. A. utförde American Association for the Advancement of Science 1998 ett projekt som kallades för Project 2061 för att se hur väl grundskoleböcker stämmer överens med målen och hur de hjälper eleverna att uppnå dem. Roseman (2002) säger att:
The results were eye opening. Out of 45 texts analyzed (13 middle-grades mathematics texts, 12 algebra texts, 10 middle-grades science texts, and 10 high school biology texts) only five (four middle-grades math texts and one stand-alone physical science unit) were found to be
satisfactory.
4.5. En bra lärobok
Följande beskrivning bygger på:Den Nationella Utvärderingen av grundskolan 2004 (Nu 03). Putting textboks to the test (Roseman, 2002).
Läroböcker, inlärning och intellektuell utveckling (Sundblad,1988). The trouble with textboks (Budiansky, 2002).
Kemi – ett svårt ämne? (Springer, 2004).
1- En bra lärobok (beträffande innehållet) bör:
(Springer, 2004).
• Utmanar eleverna med experiment som utvecklar elevernas förmåga att lösa problem (Springer, 2004).
• Ta hänsyn till jämställdhet mellan könen i samband med framställningen av personer på bokens bilder (Springer, 2004).
• Innehålla studieuppgifter på slutet av varje kapitel. Studieuppgifterna måste vara väl uppbyggda med bra ordningsföljd så att eleverna får ett tillfälle att reflektera, klargöra och förklara sina tankegångar och idéer samt utvärdera vad de lärt sig (Roseman, 2002).
• Ha någon typ av lärarhandledning med vältestade idéer och strategier (Roseman, 2002).
• Ha anknytning till elevernas vardag (Springer, 2004).
• Visa samband till aktuella globala problem (Springer, 2004).
2- En bra lärobok (beträffande språket) bör innehålla korta texter och meningar så att texten blir lättläst (Sundblad, 1988)
3- En bra lärobok (beträffande layouten) bör innehålla bra koppling mellan bilder och text (Budiansky, 2002)
5. Avgränsning
Utifrån den teoretiska backgrunden tror jag att elevernas negativa attityder till fysik kan bero på fysikboken och hur läraren använder fysikboken.
För att verifiera mitt antagande tänkte jag undersöka: 1. Hur viktig läroboken är för grundskollärare. 2. Hur läraren väljer och använder lärobok 3. Lärarens uppfattning om en bra lärobok.
6. Metod
6.1. Urval
Undersökningen utfördes höstterminen 2005 som en del i mitt examensarbete i lärarutbildningen 60p på Malmö högskolan. Undersökningsgruppen består av tio no lärare i skolår 4-9. Tre av dem är manliga lärare och sju är kvinnliga. Sju av dem har en bred erfarenhet och tre är ganska nya i yrket. Jag ville med dessa intervjuer undersöka om lärarens val och användning av läroböcker skiljer sig mellan lärare i skolår 4-6 och lärare i skolår 7-9 dvs. om elevernas nivå påverkar lärarens sätt att välja och använda läroböcker. Jag tänkte också se om lärarnas ålder, erfarenhet eller kön påverkar deras uppfattning om en bra lärobok.
Min grundtanke var att jag skulle intervjua fem manliga lärare så att jag kan få bättre bild om skillnaden mellan manliga och kvinnliga lärare när det gäller min undersöknings område men jag upptäckte att vi hade bara tre manliga no lärare på min partnerskola. Jag anser trots detta att jag fått en variation i undersökningen eftersom två av de manliga lärarna är lärare i skolår 7-9 och en är lärare i skolår 6.
6.1.1. Beskrivning av skolan
Skolan består av två byggnader. Den stora skolan är en 5–9 skola och den lilla är en 1-4 skola. Skolan är belägen i ett litet samhälle i södra Sverige. På skolan går för tillfället 625 elever (425 stycken går i den stora och 200 stycken går i den lilla) vars föräldrar i stor utsträckning har akademisk utbildning och endast ett fåtal av eleverna har invandrarbakgrund. Många av eleverna har ett stabilt hemförhållande. Antalet pedagoger på skolan är för tillfället 50 stycken (30 st. i den stora och 20 st. i den lilla). Miljön runt skolan är lummig med tillgång till grönområden och husen är till största del villor.
6.1.2. Beskrivning av lärarna
Syftet med den detaljerade beskrivningen av lärarna var att se om lärarnas bakgrund (ålder, erfarenhet, kön och utbildning) påverkar deras sätt att välja och använda läroböcker eller deras uppfattning om en bra lärobok.
Jag har valt att förkorta no lärare i skolår 7-9 till HL och no lärare i skolår 7-9 till ML i resultatredovisningen för att bevara lärarnas anonymitet (Johansson & Svedner, 2001, s 24). Detta innebär att det finns HL1, HL2, HL3, HL4 och HL5 i skolår 7-9 och ML1, ML2, ML3, ML4, och ML5 i skolår 4-6.
HL1 är 46 år gammal, man och har arbetat som matte och no lärare i 23 år med elever i
årskurserna 7- 9. Han är utbildad lärare i skolår 4-9 men han har aldrig jobbat med elever i skolår 4-6.
HL2 är 32 år gammal, kvinna och har arbetat som matte och no lärare i 8 år med elever i
årskurserna 7- 9. Hon är utbildad lärare i skolår 4-9. Just nu arbetar hon som matte och no lärare med elever i åk:7- 9 och som specialpedagog i matte med en liten grupp i åk: 8.
HL3 är 57 år gammal, man och har arbetat som matte och no lärare i 30 år med elever i
årskurserna 6- 9. I grunden är han utbildad lärare i skolår 4-9. Just nu arbetar han som fysiklärare med två klasser i åk: 8.
HL4 är 29 år gammal, kvinna och har arbetet som no lärare i 5 år. Hon arbetar sedan två år tillbaka som vikarie på min partnerskola. I grunden är hennes ämne no och ekonomi. Under de första tre åren av hennes arbetsliv jobbade hon i skolor som ligger i invandrardominerade områden i Malmö och Landskrona.
HL5 är 36 år gammal, kvinna och har arbetat som no lärare i 5 år med elever i årskurs 4–9. I grunden är hennes ämne kemi och biologi.
ML1 är 58 år gammal, kvinna och har arbetat som klasslärare i årskurserna 4- 6 i 33 år. Just nu arbetar hon som klasslärare åt en femteklass. I grunden är hon utbildad lärare i skolår 4- 6.
ML2 är 37 år gammal, kvinna och har arbetat som klasslärare i årskurserna 4- 6 i 16 år. Just nu arbetar hon som klasslärare åt en sjätteklass. I grunden är hon utbildad lärare i skolår 4- 6.
ML3 är 58 år gammal, kvinna och har arbetat som klasslärare i årskurserna 3- 6 i 33 år. Hon arbetade som no lärare i åk: 7 under en viss period. Just nu arbetar hon som klasslärare åt en sjätteklass. I grunden är hon utbildad lärare i skolår 4- 6.
ML4 är 55 år gammal, man och har arbetat som klasslärare i årskurserna 4- 6 i 30 år. Just nu arbetar hon som klasslärare åt en sjätteklass. I grunden är hon utbildad lärare i skolår 4- 6.
ML5 är 48 år gammal, kvinna och har arbetat som klasslärare i årskurserna 1- 6 i 16 år. Just nu arbetar hon som klasslärare åt en fjärdeklass. Hon är inte utbildad som lärare.
6.2 Datainsamlingsmetoder
Jag bestämde mig för att göra kvalitativa intervjuer. Det beror på att det tema jag valde att undersöka är en del av elevernas och lärarnas vardagliga upplevelser alltså en del av deras liv. Eftersom ”kvalitativa undersökningar har som objekt den livsvärld människor har” (Hartman, 1998 s 239) och att de ”karakteriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp individer” (Hartman, 1998 s 239), ansåg jag att detta var den bästa metoden för att få svar på mina problemställningar. Dessutom ville jag ge intervjupersonerna en möjlighet att formulera sig som de önskade och få sina tankar och känslor att tydligt komma fram.
Om jag hade haft mer tid till mitt förfogande hade jag även valt att observera lektioner och undersöka elevernas problem med läroböckerna samt elevernas uppfattningar om en bra lärobok. Jag är dock nöjd med att jag hunnit genomföra tio individuella kvalitativa intervjuer under den tiden som jag hade tillförfogande.
6.2.1 Frågornas funktion
I början av varje intervju ställde jag vissa frågor som handlade om lärarnas bakgrund. Syftet med det var att se om lärarens bakgrund (ålder, kön, utbildning och erfarenhet) påverkar lärarens val och användning av läroböcker eller lärarens uppfattning om en bra lärobok.
För att undersöka betydelsen av fysikboken för grundskollärare och elever ställde jag frågan 1 till lärarna i skolår 7-9 och frågorna 1 och 2 till lärarna i skolår 4-6 (se bilaga 1).
För att se om de läroböckerna som finns på grundskolan tillgodoser lärarens behov ställde jag frågorna 2 och 3 till lärarna i skolår 7-9 och frågan 3 till lärarna i skolår 4-6 (se bilaga 1) För att undersöka hur och varför läraren väljer lärobok ställde jag frågorna 4,5,6,7 och 8 till lärarna i skolår 7-9 och frågorna 4,5,6 och 7 till lärarna i skolår 4-6 (se bilaga 1)
För att undersöka lärarens uppfattning kring en bra lärobok ställde jag frågorna 9 och 10 till lärarna i skolår 7-9 och frågan 8 till lärarna i skolår 4-6 (se bilaga 1)
De följdfrågor jag hade valt att ställa varierade i de olika intervjuerna, syftet med dem var att tränga djupare in i intervjupersonens tankar och arbetssätt samt diskutera varje krav den ställde på en bra lärobok vilket som avvek från den ena läraren till den andra. Följdfrågorna presenteras inte i resultatet däremot kan svaren på dem presenteras under en annan fråga.
Frågorna som jag ställde till klasslärarna i skolår 4-6 (se bilaga 1) liknade i viss grad de frågorna som jag ställde till lärarna i skolår 7-9 men skillnaden var stor när det gällde följdfrågorna.
6.3. Procedur
Vid kontakttillfället berättade jag innehållet och syftet med mitt examensarbete. Därefter
bestämde vi tid för individuella intervjuer med dem. Från första kontakten med lärarna visste jag att vissa lärare inte vill bli inspelade på band. Då kunde jag inte använda bandinspelningen under intervjuerna och antecknade istället. Efter intervjutillfället skrev jag ner de följdfrågorna som jag haft under intervjun och svaren på dem. Efter att vara klar med lärarna i skolår 7-9 skrev jag ner frågorna till lärarna i skolår 4-6 (se bilaga 1) och intervjuade dem därefter på samma sätt som jag gjorde med lärarna i skolår 7-9. Intervjuerna varierade i tid, från 25 till 40 minuter.
7. Resultat
Resultatet av intervjuerna presenteras med utgångspunkt i mina frågeställningar. Jag har valt att samla och redovisa svaren från intervjuerna, med uppdelning mellan lärarna i skolår 7-9 och lärarna i skolår 4-6. Jag kommer inte att redogöra för allt intervjupersonen sagt utan bara de delarna av svaren jag anser relevanta för undersökningen.
Jag kommer också att beskriva de samband och skillnader jag ser mellan lärarnas svar i diskussionen.
7.1. Läroboken och dess betydelse för grundskollärare och elever.
Samtliga grundskollärare anger att de använder sig av en eller fler läroböcker när de lägger upp undervisningen. Lärarna var eniga om att läroböcker hjälper läraren vid planering ochgenomförandet av lektionerna, sparar lärarens tid, ger stöd och vägledning till läraren när den har en lärarhandledning och underlättar lärarens arbete när den innehåller studieuppgifter och
laborationer. Dessutom känner eleverna sig tryggare när de har en lärobok anger lärarna.
7.2. Lärarens syn om de tillängliga läroböckerna på grundskolan.
De läromedel som används i skolår 7- 9 är:Paulsson, B., Nilsson, B., Karpsten, B., Axelsson, J. (1998) Fysik Lpo. Tefy. Båstad
Undvall, Lennart & Karlsson, Anders (1995) Fysik Spektrum. Liber Utbildning. Stockholm.
Sjöberg, Staffan & Ekstig, Börje (1995). Puls Fysik. Bokförlaget Natur och Kultur. Stockholm Undvall, Lennart & Nilheden, Göte (1990). Fysik 90. Liber Utbildning. Uppsala
Zetterberg, P., Persson, K. (1997). Gleerups NO Fysik. Gleerups Förlag. Stockholm HL1 brukar använda Fysik 90. Han säger att han är ganska nöjd med den men han saknar
historiskt perspektiv. Han behöver det för att visa eleverna att naturvetenskap är mänsklig och att den har utvecklat genom åren av människor.
HL2 brukar använda Fysik Lpo, Tefy och Puls Fysik. Hon är ganska nöjd med de böckerna hon använder men hon saknar koppling till elevernas vardag.
HL3 brukar använda Fysik 90 plus stenciler från äldre läroböcker. Han har använt den boken i många år men är fortfarande missnöjd. Skälet till det är att boken inte stämmer överens med hans uppfattning kring en bra lärobok.
HL4 brukar dela ut Gleerups NO Fysik till eleverna och använder Fysik Lpo, Tefy vid
laborationer. Hon har också använt de böckerna i många år men är fortfarande missnöjd. Hon använder de böckerna för hon kunde inte hitta bättre alternativ.
HL5 använder olika läroböcker till olika fysikområde. Hon är missnöjd p.g.a. att de inte stämmer överens med hennes uppfattning om en bra lärobok.
I skolår 4-6 är situationen annorlunda. Lärarna anger att de inte har någon klassuppsättning eller någon fysikbok på utan de har böcker som kan användas i alla ämnena dvs. inte bara vid fysik eller no undervisning utan även vid undervisning i andra ämnena. De läroböcker som är tillgängliga i skolår 4-6 är följande:
Andersson, Berth (1996). Naturkunskap. Bokförlaget Natur och Kultur. Stockholm
Nordling, E., Wittenstam, R., Fröroth, M. & R. (1982) Vida världen. Almqvist & Wiksell Förlag.
Stockholm
Sjöberg, Staffan & Öberg, Birgitta (1997) Fysik och kemi. Bokförlaget Natur och Kultur. Stockholm
Sjöberg, Staffan (1998) Teknik/grundbok. Bokförlaget Natur och Kultur. Stockholm
De böckerna som vi nämnt ovan varken tillgodoser lärarens eller elevens behov. Detta beror på att språket är för svårt, de innehåller för litet information och fakta, de saknar experiments förslag och lärarhandledning och de är gamla och behöver förnyas. Dessutom har författarna har
integrerat alla ämnena i en bok
7.3. Hur och varför läraren väljer och använder lärobok
Samtliga grundskollärare anger att valet, vid köp av nya läroböcker, bestäms av no lärarna i skolår 7-9 och klasslärarna i skolår 4-6 sedan är det helt fritt för var och en av lärarna att välja och använda den boken som tillgodoser sitt och elevernas behov. I det förgående avsnittet (7.2) har vi sett att olika lärare väljer olika läroböcker bland de tillgängliga läroböckerna. Jag har också märkt, under intervjuerna, att vissa lärare fortfarande använder gamla läroböcker trots att skolan har köpt nya. Detta beror på att de inte kunde hitta bättre alternativ bland de nya läroböckerna. HL1 tycker att Fysik 90 är lättläst och lättförståelig, innehåller bra laborationer så att man inte behöver vända sig till en annan lärobok och innehåller bra studieuppgifter och sammanfattning på slutet av varje område. Därför har han valt boken som underlag för undervisningen.
HL2 tycker att Fysik Lpo, Tefy passar för elever som vill satsa på G och Puls Fysik passar för elever som vill satsa på VG/MVG.
HL3 har valt att använda Fysik 90 p.g.a. att den är bättre än de övriga läroböckerna som finns på skolan men han kompletterar vad som saknas i boken genom att använda stenciler från äldre läroböcker.
HL4 tycker att Gleerups NO Fysik och Fysik Lpo, Tefy är lättlästa och innehåller studieuppgifter, facit till uppgifterna och laborationsförslag.
HL5 väljer den boken som stämmer överens med målen och betygskriterierna till olika fysikområde.
På grund av att det inte finns någon klassuppsättning eller någon fysikbok är lärarna i skolår 4-6 tvungna att samla material från olika källor som t.ex. no böcker som avser högre stadium men då måste man anpassa texten till elevernas nivå, andra naturvetenskapliga böcker som finns på bibliotek, tidningar och naturvetenskapliga tidskrifter och från Internet. Detta tar lång tid och anstränger läraren.
När det gäller användning av läroböcker har samtliga grundskollärarna angett att de använder läroboken i följande sammanhang:
• Vid givande av hemläxor (läsa vissa sidor eller göra studieuppgifter) och
•
Vid laborationer genom att arbeta med de laborations förslag som finns i boken.Dessutom använder lärarna i skolår 4-6 läroboken i klassrummet genom att låta eleverna läsa högt i boken för att mäta deras läsförmågor. Ibland låter de eleverna läsa tyst i boken och berätta sedan om vad de läst för att mäta elevernas läsförståelse. ML1 anger att hon går tillsammans med eleverna genom svåra uppgifter. Detta gör hon när hon tycker att vissa studieuppgifter är försvåra för eleverna. Hon säger också att läroboken hjälper henne med att utveckla elevernas
skrivförmåga. Detta gör hon genom att låta eleverna läsa i boken och sammanfatta innehållet med egna ord.
I skolår 4-6 används läroboken i större utsträckning och tar större utrymme av elevernas och lärarnas skoldag än vad den gör i skolår 7-9. Detta beror på att lärarna i skolår 4-9 koncentrerar sig på att utveckla elevernas läs- och skrivförmågor.
När det gäller de faktorerna som påverkar lärarens val och användning av läroböcker anger samtliga lärarna i skolår 7-9 att skolans ekonomi är den huvudfaktorn som påverkar valet vid köp av nya läroböcker. De anger att det hade hänt många gånger att no lärarna tyckte att några
fysikböcker var bra och borde köpas av skolan men skolan hade inte råd till det. Lärarna var tvungna att välja sämre och billigare alternativ.
När det gäller elevernas behov och dess påverkan på lärarens val och användning av läroböcker hade intervjuade lärarna olika uppfattningar kring det.
HL1 tycker att elevernas behov och förutsättningar inte påverkar lärarens val och användning av läroböcker utan att förklara varför. Han tycker så trots att han har elever av olika slag med stora skillnader mellan deras nivå. Pojkarna är mer motiverade och intresserade av no ämnena än flickorna.
HL2 har också elever med olika nivåer och tycker att elevernas behov och förutsättningar påverkar lärarens val och användning av läroböcker. Hon säger att "när man har en svag grupp använder man en bok med lägre basnivå och tvärtom". Hon betonar det p.g.a. att hon jobbar som specialpedagog i matte med en liten grupp i åk: 8.
HL3, HL4 och HL5 har elever med goda hemmiljöer och som är duktiga och ambitiösa. De tycker också att elevernas behov och förutsättningar påverkar lärarens val och användning av läroböcker. HL3 tycker att det är svårt att hitta en bra lärobok som passar alla elever och att man måste anpassa materialet till elevernas behov på något sätt. Hon betonar det p.g.a. att hon jobbade
tidigare med invandrarelever som hade språkliga svårigheter.
ML1och ML2 tycker att elevernas behov och förutsättningar påverkar lärarens sätt att
välja/skaffa läroböcker (undervisnings material). Detta påverkar även lärarens sätt att använda läroboken (undervisningsmaterialet). De motiverar sitt svar med att säga att de har elever av olika slag: duktiga och svaga, lugna och stökiga, svenskar och invandrare.
Medan ML3, ML4 och ML5 säger att "elevernas behov och förutsättningar inte påverkar lärarens val och användning av läroböcker. Detta beror på att vi väljer läroböcker eller skaffar
undervisningsmaterial som stämmer med kursplanerna".
7.4. Lärarens uppfattning om en bra lärobok
Samtliga lärare i skolår 7-9 anger att en bra lärobok ska:1. Vara lättläst och lättförståelig med korta meningar och enkla ord.
2. Innehålla fakta och studieuppgifter som passar med alla nivåer G, VG och MVG 3. Innehålla laborationsförslag för att underlätta lärarens arbete
4. Innehålla bra studieuppgifter
5. Ha en lärarhandledning som innehåller bra tips, nya idéer som hjälper läraren vid genomgångarna.
6. Vara billig och hållbar (håller länge så att man inte behöver köpa nya läroböcker varje år) Dessutom hade varje lärare sina egna krav:
HL1 säger att en bra lärobok också ska innehålla ett historiskt perspektiv.
HL2, HL4 och HL5 anger att en bra lärobok också ska innehålla bra bilder och figurer så att den intresserar eleverna samt beskrivning av företeelser som man inte ser med blotta ögat. Dessutom vill de ha koppling till vardagslivet och sammanfattning vid slutet av varje område. De säger att de krav de angett främjar och underlättar elevens lärande. HL5 motiverar sina krav med att säga att man utgår från en bild, sedan läser man texten, sedan laborerar man, sedan jobbar man med studieuppgifterna för att se om man har förstått eller inte. Vidare säger hon att hon vill ha koppling till vardagslivet för “man ser sig själv i vad man gör”
HL3 motiverar sina krav med att säga att han vill ha allting i en bok för det underlättar arbetet för honom och hans elever.
HL1, HL3, HL4, HL5 säger att de ställer samma krav på läroboken för alla elever på högstadiet oavsett vilken årskurs de går i. Detta beror på att högstadieeleverna har nästan samma nivå.
Medan HL2 säger ”Nej, när det gäller åk 7 ställer man mindre krav för det finns bara
uppnåendemål medan situationen är annorlunda när det gäller åk 8 och åk 9 för det finns både uppnåendemål och betygskriterier och då måste man ställa högre krav på läroböcker. Detta beror också på att eleverna har tränat på större textmassor, utvecklat och blivit mognare”.
Samtliga lärare i skolår 4-6 ställer följande krav på en bra lärobok:
1. Boken måste vara tilltalande (ha rent utseende) så att den intresserar eleverna 2. Innehållet måste stämma överens med målen
3. Texten måste vara lättläst och lättförståelig
4. Bilderna är viktiga för särskilt för svaga elever. Därför måste de vara tilltalande (helst autentiska fotografier)
ML2, ML3, ML4 och ML5 vill också ha bra koppling till vardagslivet, bra förklaring till
naturvetenskapliga begrepp och någon typ av lärarhandledning. Dessutom säger ML3 att hon vill ha små böcker (små häfte) till varje ämne medan ML4 säger att han vill ha en bok som är aktuell (ny) och innehåller laborations förslag.
8. Diskussion och slutsatser
Mitt mål med undersökningen har varit att se om läroboken är viktig/nödvändig i
fysikundervisningen på grundskolan. Fokus har legat på att se hur grundskollärarna väljer/skaffar och använder läroböcker/undervisningsmaterial och se om deras arbete med läroböcker påverkas av skolans och elevernas omständigheter. Jag har även försökt att komma fram till en generell uppfattning om en bra lärobok genom att undersöka vilka böcker som används och vad som saknas i dem. Jag vill här diskutera det resultat jag har kommit fram till genom mina kvalitativa intervjuer med grundskollärarna. Jag vill också jämföra de resultat undersökningen gett mig med den litteratur jag läst inom ämnet.
Jag hade en föreställning om att elevernas negativa attityder till fysik berodde på fysikboken och hur läraren använder fysikboken. Utifrån det resultat jag fått och den litteraturen jag läst ska jag försöka verifiera mina antagande.
Jag har under genomförandet av min undersökning och genom litteraturen jag läst blivit
införstådd med att läroboken är viktig för både lärare och elever. Grundskollärarna har förklarat , i det föregående avsnittet, hur viktig läroboken är och i vilka sammanhang den används. Trots det ser man att dagens läroböcker ej tillgodoser lärarens eller elevens behov. Anledningen till det har jag gått genom i avsnitten 7.1 och 4.4 (problemet med läroböckerna).
Enligt intervjuade lärarna har skolan köpt billiga läroböcker av dålig kvalitet för den hade inte råd att köpa dyra läroböcker av god kvalitet. Enligt Lpo 94 är skolan/rektorn skyldig att utrusta eleverna med läromedel av god kvalitet. När läroboksförlag ser att skolorna är intresserade av att köpa billiga läroböcker kommer de också att producera billiga läroböcker med sämre kvalitet. I skolår 4-6 är problemet större. Lärarna och eleverna har ingen klassuppsättning. Lärarna är tvungna att skaffa extra material. Detta gör dem genom att söka det från olika källor som t.ex. bibliotek, tidningar och naturvetenskapliga tidskrifter eller från Internet vilket tar lång tid och belastar lärarna. (Lindahl, 2003) anser att eleverna behöver vänja sig med no ämnena och no läroböcker i tidigare stadium.
När det gäller lärarnas uppfattning om en bra lärobok (se avsnittet 7.4) ser man att samtliga lärarna i skolår 7-9 har ställt 6 olika krav. 3 av dem (no. 3,4 och 5) har ställts för att underlätta lärarens arbete så att de inte behöver skaffa extra material, 1 av de (no. 6) gäller skolans ekonomi och 2 av de (no.1 och 2) har lärarna ställt för att underlätta elevernas arbete. Sedan ställde
kvinnliga lärare extra krav för att intressera eleverna och främja deras lärande. Utifrån det ser man att kvinnliga lärare i denna studie är mer medvetna om elevernas behov än manliga lärare trots att de har mindre arbetserfarenhet.
I skolår 4-6 hade lärarna nästan samma uppfattning om en bra lärobok. Detta beror på att lärarna och eleverna i skolår 4-6 arbetar tillsammans med läroboken i klassrummet mycket mer än vad lärarna och eleverna i skolår 7-9 gör (se avsnitt 7.3). Detta beror på att lärarna är mer intresserade av att mäta och utveckla elevernas förmågor (läs, skriv och förståelse). Därför var lärarna i skolår 4-6 mer medvetna om sina och elevernas behov när de ställde kraven på en bra lärobok.
Om vi jämför grundskollärarnas uppfattning om en bra lärobok som nämnts i det föregående avsnittet som med de punkterna som nämnts i avsnitt 4.4 och avsnitt 4.5 ser vi att ingen lärare har tänkt på följande viktiga punkter:
• Korrekt framställning för ämnet enligt de rådande förklaringarna. • Koppling mellan bilder, diagram och text
• Samband till aktuella globala problem,
• Jämställdhet mellan könen i samband med framställningen av personer på bokens bilder.
• Förklaring till naturvetenskapliga begrepp
andra sidan
• Temats uppläggning och textens uppbyggnad
Jag anser att ovanstående punkter är viktiga och främjar elevernas lärande vilket betyder att de bör spela en stor roll för både lärare och elever. De intervjuade lärarna har ställt vissa praktiska krav för att underlätta sina och elevernas arbete. Att lärarna inte tänkt på ovanstående punkter betyder att de inte har fått tillräckligt med kunskap när det gäller bedömning av läroböcker under sin utbildning anser jag vilket stämmer överens med (Johnsen, 2001)
När det gäller lärarens val och användning av läroböcker ser man att lärarna är auktoritära. De väljer de böckerna som tillgodoser deras behov eller de böckerna som de tror att de tillgodoser elevernas behov utan att ge eleven någon frihet eller något ansvar. Det är viktigt att låta eleverna i en klass arbeta med olika läroböcker och välja sedan den boken som passar dem och deras nivå. Detta kan de göra i samråd med lärarna.
När det gäller vilka faktorer som påverkar lärarens val och användning av läroböcker tycker 4 av 10 lärare att elevernas behov och förutsättningar inte påverkar läraren val och användning av läroböcker (2 av dem har homogena klasser och resten har elever med olika behov). Anledningen bakom lärarnas uppfattning är (enligt lärarna) är att de väljer den boken som stämmer överens med kursplanen. Jag tolkar det på följande sätt:
• De lärarna som har homogena klasser vet vad eleverna behöver och skaffar material som passar deras behov automatiskt och utan att analysera behoven.
•
De lärarna som ej har homogena klasser skulle behöva fördjupad kunskap om läroböcker vilket de inte fått under sin utbildning eller under sitt arbetsliv anser jag. I den litteraturen jag läst kunde jag inte hitta någon koppling mellan lärarens kön, utbildning, ålder eller erfarenhet å ena sidan och hur han/hon väljer och använder läroböcker å andra sidan. Min undersökning är för liten för att visa sådana skillnader.Mot den bakgrunden blir följande åtgärder vikigt att tas:
• Det måste finnas ett samarbete mellan grundskolor och läroboksförlag.
Läroboksförfattare måste känna till lärares och elevers behov och försöka tillgodose dem.
• Grundskolor/rektorer måste förstå att läroböcker är lika viktiga som annan
skolutrustning. Därför bör rektorerna avsätta en lämplig del av skolans budget åt att köpa läroböcker av god kvalitet. Detta kommer i sin tur att uppmuntra läroboksförlag
att producera läroböcker med bra innehåll och god layout.
• Grundskolelever måste ges mer frihet och ansvar inför valet av läroböcker. Med lärarens samråd och tillsyn kan eleven välja den bok som passar med individuell språklig nivå och kunskap nivå.
• Lärarstuderande bör i sin utbildning få mer kunskap om hur man bedömer och använder läroböcker på ett optimalt sätt.
8.1 En bra lärobok
Detta är en sammanfattning av synpunkter som jag kommit fram i dels min undersökning, dels i litteraturen.
En bra lärobok
1. Beträffande språket bör vara lättläst och lättförståelig med korta meningar och enkla ord 2. Beträffande innehållet bör:
• Stämma överens med kursplanerna
• Innehålla korrekt framställning för ämnet enligt de rådande förklaringarna. • Innehålla fakta och studieuppgifter som passar med alla nivåer G, VG och MVG • Innehålla bilder och figurer samt beskrivning av företeelser som man inte ser med
blötta ögat.
• Innehålla koppling till vardagslivet • Innehålla historiskt perspektiv
• Innehålla bra förklaring till naturvetenskapliga begrepp (detta krav har ställts av 1 lärare)
• Innehålla samband till aktuella globala problem
• Ta hänsyn till jämställdhet mellan könen i samband med framställningen av personer på bokens
• bilder.
• Innehålla bra koppling mellan fakta, begrepp och laborationer å ena sidan och studieuppgifterna å andra sidan
3. Beträffande layouten bör:
titta och läsa i • boken
• Innehålla bra koppling mellan bilder och text
• Har en lärarhandledning så att man får tips, nya idéer som hjälper läraren vid genomgångarna
• Innehålla laborations förslag • Innehålla studieuppgifter
• Innehålla sammanfattning i slutet av varje kapitel Dessutom måste den vara hållbar och billig
9. Slutord
Jag tycker att grundskollärarnas svar i intervjuerna har hjälpt mig att besvara mina
frågeställningar. Detta gjorde även litteraturen. Till slut har jag upptäckt att intervjuresultaten stämmer i stort sett med litteraturen.
När det gäller trovärdigheten i undersökningen tror jag att resultatet skulle vara bättre om jag hade observerat lektioner och undersökt elevernas problem med läroböckerna samt elevernas uppfattningar om en bra lärobok. Trots det anser jag att variationen i undersökningen är bra eftersom deltagarna i undersökningen arbetar i stort sett oberoende av varandra.
Slutligen och som komplettering till undersökningen tycker jag att det behövs undersökningar som handlar om att granska fysik läroböcker för att komma fram till hur läroböckerna bör omarbetas.
10. Refernser
Budiansky, Stephen. (2002-02-27). The trouble with textboks. Interner home page: http://www.project2061.org/publications/articles/articles/asee.htm
Eskilsson, Eva (2000). Kemi i grundskolan. Examensarbete i Institutionen för tillämpad lärarkunskap. Linköpings Universitet. Linköping.
Hartman, Jan (1998). Vetenskapligt tänkande. Studentlitteratur. Lund.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Kunskapsföretaget i Uppsala AB. Uppsala.
Johnsen, Egil Byrre. (1997). Kunskapens texter. Jakten på den goda läroboken. Universitetsförlaget. Stockholm.
Juhlin Svensson, Ann-Christine. 2000. Nya redskap för lärande. Studier av lärares val och användning av läromedel i gymnasieskolan. Studies in Educational Science 23, HLS Förlag. Stockholm.
Kullberg, Birgitta (2004). Lust- och undervisningsbaserat lärande – ett teoribygge. Studentlitteratur. Lund.
Lindahl, Britt (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om vägen
till gymnasiet. (Diss., Göteborg studies in Educational Sciences 196), Göteborg: Acta
Universitatis Gothoburgensis.
Raloff, Janet. ( 2001- 03-17, ) Why some schools may not want to go by the book. Interner home page:
http://www.project2061.org/publications/articles/articles/scinews.htm
the test. Interner home page:
http://www.project2061.org/publications/articles/articles/enc.htm
Sjöberg, Svein (2000). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Studentlitteratur. Lund.
Sjöberg, Svein (2002). Science and Technology Education. Current Challenges and Possible
Solutions. Artikel i Jenkins, E. (ed.). Innovations in Science and Technology Education Vol. VIII.
Paris: UNESCO:
Skolverket (2002). Lärarens handbok. Skolverket. Stockholm.
Skolverket (2003). Lusten att lära. Skolverket. Stockholm
Skolverket (2004). Nationella Utvärderingen av grundskolan 2003.
Huvudrapport-naturorienterade ämnen,samhällsorienterade ämnen och problemlösning i årskurs 9. Skolverket. Stockholm.
Springer, Thomas (2004). Kemi – ett svårt ämne?. Examensarbete i Lärarutbildningen. Malmö högskola. Malmö.
Sundblad, Bo. och Allard, Birgita (1988). Läroböcker, inlärning och intellektuell utveckling. I T. Rönström (red), Skolböcker 3; Den (o)möjliga läroboken. Rapport från Läromedelsöversynen, Ds 1988:24, Stockholm: Utbildningsdepartementet.
11. Bilaga 1
Intervjufrågor
I början av varje intervju ställde jag frågor som handlade om lärarens bakgrund ålder, utbildning och erfarenhet. Dessutom ställde jag följande frågor:
Intervjufrågor till högstadielärarna
1. Använder du någon lärobok i undervisningen? Vilka är huvudskälen till att använda läroböcker?
2. Vilken/vilka fysik bok (kursbok/arbetsbok) har köpts in och delats ut/lånats ut till eleverna? 3. Är du nöjd/missnöjd med de böckerna du använder? Berätta
4. Hur väljs läroböckerna på skolan? 5. Hur använder du läroboken? Berätta
6. Finns det några faktorer som påverkar valet av läroböcker? 7. Kan du berätta litet om dina elever?
8. Tycker du att elevernas behov och förutsättningar påverkar lärarens val och användning av läroböcker?
9. Vilka krav ställer du på en bra lärobok? Varför? Berätta
10. Är det samma krav ställer du på en bra lärobok för alla årskurser på högstadiet?
Intervjufrågor till mellanstadielärarna
1. Finns det någon lärobok/klassuppsättning som ni kan använda i no undervisningen? 2. Tycker du att läroboken är viktig/nödvändig? Varför?
3. Är du nöjd/missnöjd med de böckerna ni har? Berätta
4. Hur skaffar du eget undervisningsmaterial ifall de läroböckerna ni har inte tillgodoser dina behov?
5. Hur använder du läroboken/undervisningsmaterialet? Berätta 6. Kan du berätta litet om dina elever?
7. Tycker du att elevernas behov och förutsättningar påverkar lärarens val och användning av läroböcker?
