• No results found

Att utvecklas med dansen i skolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att utvecklas med dansen i skolan"

Copied!
52
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete 10 poäng

Att utvecklas med dansen i skolan

Developing through dance in school

Louise Zurawski och Max Johannisson

Lärarexamen, 60 poäng Skolutveckling och ledarskap Vårterminen 2006

Examinator: Lotta Andersson Handledare:Ann-Elise

(2)

Abstrakt

Louise Zurawski och Max Johannisson (2006) Att utvecklas med dans i skolan (Developing through dance in school)

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever påverkas mentalt, fysiskt och socialt av dans. Härigenom förväntar vi oss även få svar på vilka fördelar dans har att erbjuda den enskilda individen i dess personliga utveckling under de obligatoriska skolåren. Vi kommer även att undersöka vilka fördelar dans skulle kunna erbjuda som komplement till den traditionella undervisningen i skolan. Alltså vad kan dans erbjuda som pedagogiskt redskap? Vi tycker även det är intressant att undersöka om det förkommer några skillnader mellan könen i deras inställning till dans. För att veta om det finns möjligheter att lägga in mer dans på schemat kommer vi även att undersöka vad styrdokumenten säger om dansens plats i skolan. Vi vill alltså försäkra oss om att det vi undersöker är förenligt med styrdokumenten.

Arbetet avgränsades av tre frågeställningar:

• Hur påverkas eleverna socialt, fysiskt och mentalt av dans? • Vilka fördelar erbjuder dans som pedagogiskt redskap?

• Hur uppfattar lärarna att elevernas attityd gentemot dansen skiljer sig mellan pojkar och flickor?

Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om hur dans påverkar barn och ungdomar. Med hjälp av intervjuer får man en bild av hur pedagoger uppfattar dansens roll i skolan och dess påverkan på barn och ungdomar.

Sammanfattningsvis pekar resultatet på att dansens roll i skolan borde bli i större än vad den är nu, då det är på många vis givande och utvecklande för barn och ungdomar att dansa. Det blir en utveckling som håller, livet ut. Nyckelord: Dans, fysisk aktivitet, Gardner, styrdokumenten

Författare: Louise Zurawski och Max Johannisson

(3)

INNEHÅLL

1 INLEDNING 7

1.1 Avgränsningar 8

1.2 Disposition 8

2 PROBLEM OCH SYFTE 11

2.1 Problembakgrund 11

2.2 Syfte 12

2.3 Våra frågeställningar 12

3 LITTERATURGENOMGÅNG 13

3.1 Styrdokumenten 13

3.1.1 Skolans värdegrund och uppdrag 13

3.1.2 Mål och riktlinjer 13

3.2 En rapport från Myndigheten för skolutveckling 14

3.3 Dans ur ett fysiologiskt, mentalt och socialt perspektiv 15

3.3.1 Dansens fysiologiska påverkan 15

3.3.2 Dansens mentala påverkan 17

3.3.3 Dansens sociala påverkan 18

3.4 Dans ur ett genusperspektiv 20

3.5 Dansa hjärna! 21

3.6 Gardners multipla intelligenser 21

4 METOD 25 4.1 Metodval 25 4.2 Urval 26 4.3 Studiens tillförlitlighet 26 4.4 Genomförande 27 4.5 Forskningsetiska överväganden 27 4.6 Bearbetning 28 5 RESULTAT AV INTERVJUER 29

5.1 Intervju med grundskolelärarna 29

5.2 Intervju med gymnasielärarna 34

6 ANALYS 39

(4)

7.1 Sammanfattning 43 7.2 Diskussion 46 8 FORTSATT FORSKNING 49

REFERENSER

(5)
(6)

1 INLEDNING

Vi vill inleda vårt arbete med följande citat:

”Nobody cares if you can't dance well. Just get up and dance. Great dancers are not great because of their technique; they are great because of their passion.” (http://womenshistory.about.com/cs/quotes/a/qu_graham_m.htm).

Detta är ett känt citat av grundaren av modern dansteknik och koreografen Martha Graham. Graham syftar på att få fram känslan och det inre hos dansarna, men får även med en viktig aspekt, d v s att man inte ska begränsa sig själv med en massa yttre föreställningar om hur saker och ting ska vara, utan bara resa på sig och dansa. Detta är en känsla som många barn kan lära sig genom att bli introducerade till dans i en tidig ålder.

Kunskapsområdet dans som innehåller rytm, musik och rörelse lämnar ingen oberörd. Musik och rörelse väcker känslor hos alla individer, ingen kan förhålla sig oberörd. Man blir påverkad och förhåller sig antingen positivt eller negativt till att röra sig till musik. Väldigt få personer förhåller sig neutrala till musik som strömmar ut i rummet. Att dansa är ett ursprungsbehov hos människan. Rytm är en livsfunktion, hjärtats slag, andningen. Livsrytmen är lagen om regelbunden växling mellan spänning och avspänning. Man har dansat i alla tider i olika kulturer, ofta för att man velat uttrycka något. Dansen kan inte förnekas som uttrycksform och detta är skälen till att vi har intresserat oss för att titta närmare på vad dansen skulle kunna tillföra i skolan. Just uttrycksformer tycker vi är ett intressant fenomen i skolvärlden och vi tycker att det finns plats för fler än de traditionella – skrift och tal. Att röra sig till musik är också annorlunda mot att röra sig fritt. Att dansa ställer högre krav på koordination och simultanförmåga. Dansen erbjuder alltså inte endast fysisk aktivitet, utan bjuder även upp till att motionera hjärnan samtidigt.

(7)

1.1 Avgränsningar

I denna rapport kommer vi inte att ge konkreta förslag på hur man kan arbeta med dansen praktiskt i olika ämnen. Vi kommer alltså inte gå in och diskutera hur dansen skulle kunna användas som ett pedagogiskt redskap i exempelvis matematik, historia eller engelska.

Vi har inte heller för avsikt att utmåla dansen som en ersättare för idrott, eller annan fysisk verksamhet i skolan. Vi vill istället visa vad dans kan tillföra som alternativ eller tillägg till den traditionella undervisningen. Vi menar alltså inte att skolan är dålig idag även det enligt vår uppfattning förekommer begränsat med dans, utan vi vill istället påvisa hur skolan skulle kunna bli bättre med mer dans på schemat.

I denna uppsatsen riktar vi oss till studenter på lärarutbildningen. Vi förutsätter därmed att läsaren är bekant med ett pedagogiskt språkbruk samt har grundläggande kunskaper kring hur skolan fungerar både organisatoriskt och intrapersonellt.

1.2 Disposition

I första kapitlet inleder vi uppsatsen och anger vilka avgränsningar vi har. I andra kapitlet finns problembakgrund och syfte.

I tredje kapitlet behandlas i vår litteraturgenomgång. Här går vi igenom relevant litteratur för ämnet samt i vilken utsträckning styrdokumenten spelar in i uppsatsen.

I uppsatsens fjärde kapitel följer vår metodbeskrivning. Här anger vi hur vi gått till väga då vi samlat in nödvändig information till arbetet. Vi beskriver bl. a. vilken intervjumetodik som använts samt hur vi motiverat detta val. Vidare har vi en kort diskussion kring validiteten för datainsamlingen.

Femte kapitlet utgörs av det teoretiska ramverk vi finner relevant för att

behandla vårt problem.

Sjätte kapitlet sammanfattar resultatet av vårt intervjumaterial. Vi har

transkriberat intervjumaterialet och sedan sammanställt det som vi fann mest centralt i förhållande till vårt syfte. Analysen av detta sparas till nästa kapitel för att återigen slippa upprepa oss.

(8)

Sjunde kapitlet utgörs av analys av intervjumaterialet.

Åttonde kapitlet rundar av uppsatsen med en sammanfattning och avslutande

diskussion. Här besvarar vi frågeställningarna och sammanfattar slutsatserna som vi dragit. Dessa diskuteras i påföljande avsnitt.

(9)
(10)

2 PROBLEM OCH SYFTE

2.1 Problembakgrund

Myndigheten för skolutveckling har 2005 framfört en slutrapport till Regeringskansliets Utbildnings- och kulturdepartement, som har i syfte att stärka skolans ansvar att erbjuda daglig och regelbunden fysisk aktivitet. Detta arbete behandlar dansens plats i skolan som ett utmärkt alternativ till vardaglig fysisk aktivitet för elever i grundskolan.

I kursplanen för Idrott och hälsa står det under mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: ”Eleven skall behärska olika motoriska grundformer och utföra rörelser med balans och kroppskontroll samt kunna utföra enkla danser och rörelseuppgifter till musik,” (www.skolverket.se/kursplaner/idrottochhalsa/). Vi är rädda att dans kommer i skymundan bakom bollsporter och friidrott. För att tydliggöra det syfte dans kan har för bland annat elevernas fysiologiska utveckling och kroppsuppfattning anser vi att dans bör få ett större utrymme och integreras i den övriga undervisningen. Dans kan också användas som ett uttrycksmedel i en redovisning eller som en del i ett temaarbete.

Efter att studerat Lpo94s rapport (Myndighet för skolutveckling, 2005) från 2005 som handlar om att stärka skolans ansvar att erbjuda daglig och regelbunden fysisk aktivitet för alla elever, märker vi att de gärna påpekar dansen som ett alternativ. Vad har då dansen att komma med? Fungerar den bara som fysisk aktivitet till musik, eller finns det mer att hämta i denna konstform? Efter att ha fördjupat oss i ämnet har vi insett att det finns en hel del utöver den fysiska aspekten att hämta här.

2.2 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever påverkas mentalt, fysiskt och socialt av dans. Härigenom förväntar vi oss även få svar på vilka fördelar dans har att erbjuda den enskilda individen i dess personliga utveckling under

(11)

de obligatoriska skolåren. Vi kommer även att undersöka vilka fördelar dans skulle kunna erbjuda som komplement till den traditionella undervisningen i skolan. Alltså vad kan dans erbjuda som pedagogiskt redskap? Vi tycker även det är intressant att undersöka om det förkommer några skillnader mellan könen i deras inställning till dans. För att veta om det finns möjligheter att lägga in mer dans på schemat kommer vi även att undersöka vad styrdokumenten säger om dansens plats i skolan. Vi vill alltså försäkra oss om att det vi undersöker är förenligt med styrdokumenten.

2.3 Våra frågeställningar

1. Hur påverkas eleverna socialt, fysiskt och mentalt av dans? Denna frågeställning syftar till att undersöka vad dans kan tillföra eleverna på individuell basis.

2. Vilka fördelar erbjuder dans som pedagogiskt redskap? Denna frågeställning åsyftar att undersöka om dansen kan komplettera den traditionella undervisningen i en positiv bemärkelse. Här lyfter vi nivån från individuell till att se på dans ur ett organisatoriskt perspektiv.

3. Hur uppfattar lärarna att elevernas attityd gentemot dansen skiljer sig

mellan pojkar och flickor? Denna frågeställning syftar till att undersöka

vilka skillnader som kan förekomma elever emellan ur ett genusperspektiv.

(12)

3 LITTERATURGENOMGÅNG

I följande avsnitt kommer vi att ta upp den litteratur som vi finner relevant för att diskutera hur dansen kan gynna elever i deras personliga utveckling

3.1 Styrdokumenten

3.1.1 Skolans värdegrund och uppdrag

I Lpo94 kan man utläsa att skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Det står även att främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Vi kan även utläsa att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevens bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevens fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Avslutningsvis står det att eleven ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter (Lärarförbundet, 2004).

3.1.2 Mål och riktlinjer

Enligt Lpo94 ska skolan bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för undervisningen. Läraren ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Skolan ansvarar också för att varje elev efter genomgången grundskola har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud. Skolan ansvarar även för att eleven kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans (Lärarförbundet, 2004).

(13)

3.2 En rapport från Myndigheten för skolutveckling

Myndigheten för skolutveckling (2005), på uppdrag av regeringskansliet, har kommit ut med en slutrapport som ett komplement till Lpo94. Syftet med slutrapporten är att beskriva myndighetens arbete med att följa och stödja arbetet i skolor genom att erbjuda barn och unga daglig och regelbunden fysisk aktivitet. Den har ett särskilt uppdrag att stödja och följa skolornas arbete med att genomföra ändringar som gjorts i Lpo94, i syfte att stärka skolans ansvar att erbjuda daglig och regelbunden fysisk aktivitet. I rapporten tar man upp olika exempel på vad vardaglig fysisk aktivitet för barn och ungdomar kan innebära. Ett alternativ till vardaglig fysisk aktivitet är bl.a. dansen.

Rapporten tar bl a upp vilka effekter som vardaglig fysisk aktivitet har på barn. För att förstå vad som menas med fysisk aktivitet använder vi oss här av den definitionen som rapporten har använt sig av som Statens folkhälsoinstitut har formulerat av fysiskt aktivitet. Den lyder på följande vis ”all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning” (s. 4). En vanlig lösning som kommer upp som alternativ till att öka fysisk aktivitet i skolan är att eleverna ska få mer skolgymnastik. Det största problemet är inte att barn och ungdomar idrottar för lite. Tvärtom har barn och ungdomar mer än någonsin deltagit i idrottsaktiviteter. Problemet finns snarare bland de elever som inte är särskilt aktiva och blir allt mindre aktiva (Myndighet för skolutveckling, 2005).

I rapporten tar man upp ”allas lika värde och lika rätt att utveckla sina förmågor är grunden i vår demokrati. Det innebär att alla barn och ungdomar, såväl flickor som pojkar, oberoende av social och etnisk bakgrund ska ges likvärdiga möjligheter att utvecklas” (s. 7). Trots att skolor, främst grundskolor, är medvetna om att det finns ett uppdrag i läroplanen att följa, innebär detta inte att alla har kommit igång med arbetet. Många elever känner sig obekväma och ointresserade av fysisk aktivitet, fler flickor än pojkar samt elever som av olika skäl inte har en vana hemifrån att vara fysiskt aktiva. Utmaningen för skolorna ligger i att nå dessa elever. Problemet ligger oftast i att skolorna har svårt att hitta andra alternativ än Idrott och hälsa. ”De möjligheter som skolan framförallt förfogar över är rasterna, skolgården, leken, promenaden, lektioner utomhus och dans. Dessa alternativ har visats sig vara framgångsrika för att nå de barn som inte är aktiva inom ämnet Idrott och hälsa” (s. 2). Dokumenterade effekter som dansen har på eleverna är allt ifrån det sociala klimatet till elevernas kunskapsutveckling samt koncentrationsförmåga. Det man efter undersökningar och studier har kommit fram till är att eleverna är gladare, det

(14)

är lugnare i klassrummet, det är lättare att koncentrera dig, det sociala klimatet är bättre och att elevernas kunskapsutveckling påverkas positivt (Myndighet för skolutveckling, 2005).

Målet med denna rapport är bl a att eleverna ska ha ett utbud av fysiska aktiviteter så att det för individen blir förenligt med en hållbar utveckling. ”Hållbar utveckling, skolans arbete med fysisk aktivitet ska få en varaktig effekt d v s att det blir en naturlig del av dagen under hela livet för eleverna. Därför bör skolorna inte se den fysiska aktiviteten som ett ämne eller annan avgränsad aktivitet som enbart läggs på en särskild tid” (s. 4). Det är extra viktigt att införa fysisk aktivitet i skolans vardag utan prestations- och betygskrav och där kreativitet, lust och lek fokuseras så att man får med sig alla barn och unga (Myndighet för skolutveckling, 2005).

3.3 Dans ur ett fysiologiskt, mentalt och socialt perspektiv

I vår research i ämnet dans tycker vi oss kunna finna tre olika infallsvinklar på fenomenet som delas av olika författare. Vi kommer därför att dela in resten av vår litteraturgenomgång utifrån dessa tre perspektiv och diskutera litteraturen med denna utgångspunkt.

3.3.1 Dansens fysiologiska påverkan

Det kommer ständigt nya larmrapporter om att barns hälsa försämras, att barn blir fetare och rör på sig för lite. Man kan bl a läsa artiklar med rubriker som exempelvis ”Föräldrar anmäler skola: Barnen rör sig för lite” (Jacobsson, 2005, s. 7). Artikeln tar även upp alla de aspekter kring barn och ungdomars brist på vardaglig fysisk aktivitet, och även om läroplanen har kommit ut med denna rapport är det fortfarande många skolor som inte har infört det.

Dansen tillför en mycket viktig dimension som är svår att hitta inom andra fysiska aktiviteter i skolan. Dansa kan alla göra; långa, korta, tjocka, smala, viga, mindre viga, unga och gamla. Ingenting är rätt eller fel och det finns ingenting att mäta. I dansen finns möjligheter att uttrycka idéer, stämningar och känslor. Människans identitet hänger mycket samman med att vara i kontakt

(15)

med sin kropp, dvs. en form av kroppslig och emotionell medvetenhet (Olin, 1995).

Inom dansen finns det så mycket mer än att röra på sig. För att skapa dansglädje kan man använda sig av skapande dramatik, olika dramaövningar som sedan leder till eget skapande. Exempel på dessa kan man hitta i Wikholms (2001) bok Skapande Dramatik 1 – Grundbok.

Klinta (1998) har även skrivit en annan bok som heter Självtillit,

kommunikation, rörelseglädje. En handbok, för alla som jobbar med barn och

ungdomar, där hon tar upp olika rörelseövningar. Att lära barn skapa har ett flertal följder som påverkar dem på flera positiva vis. ”Varje barn har sin egen särprägel; det behöver sin individuella bekräftelse. Rörelse förekommer aldrig som en isolerad företeelse, utan alltid i samband med perceptuella och emotionella upplevelser. Genom att arbeta med rörelse och perceptionsträning kan barnet utveckla sitt språk och tänkande” (s. 22). Ericson (2000) tar upp att vad som händer med barn och ungdomar när de dansar och jämför med vad som annars tränas när man går i skolan. Hon menar att dansämnet skiljer sig på flera sätt från de traditionella skolämnena. I de traditionella ämnena tränas finmotoriken, öga och hand, vid skrift, ritning och räkning. Men i dansen används hela kroppen eleven får även en dynamisk-visuellt och auditiv träning genom att läraren visar instruktionerna. Eleven får här en ”multiperceptuell stimulering med visuell-auditiv och delvis även kinestetisk perception” (s. 46). Eleven får alltså ta emot impulser både med ögonen, öronen, och kroppen. Att dansa innebär för all del att man att rör på sig, och det är nyttigt på samma sätt som gympa, men det är även mycket mer. Dansen innebär även att man kommer underfund med sin kropp, att man koordinerar tanke och rörelse samt att man arbetar med sin kropp, intellekt och känsla i rytmiska strukturer

(Margareta Sörensson, http://www.danstidningen.se/index.php?pageId=61&subId=122).

För att knyta an till Gardners (1998) teori om multipla intelligenser så kan man trots att man kanske inte tycker om idrott och bollsporter, ändå ha en väl utvecklad kinestetisk intelligens. Dans är en sådan uttrycksform som gestaltas genom denna intelligens. Och det essentiella är inte hur många som besitter eller inte besitter denna intelligens för att dans är både ett roligt, utvecklande och mångsidigt alternativ enligt Ericson (2000).

(16)

För att rent praktiskt få den kroppsliga intelligensen att ta form och förverkligas i skolan tar bl a Edin (1995) och Klinta (1990) upp olika metoder att röra på sig och samtidigt ha kul samt lära sig och utvecklas. Har man glädjen till att röra sig har man lusten och LUST är det dans bygger på, lust till rörelse intryck och uttryck. Lek- och danslust blandas med arbetslust, syftar Edin på. Hon utgår även i sin dansundervisning mycket från naturliga rörelser och även Klinta (1990) ger också olika exempel på rörelse som hänger ihop direkt med elevernas direkta livsstil och vardag.

3.3.2 Dansens mentala påverkan

En av utgångspunkterna vid dans, musik och rörelse är synen på och upplevelsen av vår kropp. Medvetenheten om kroppen är en slags ”tyst kunskap” dvs. en kunskap som måste erfaras eller upplevas. För att öka elevernas kroppsmedvetenhet kan man låta dem lära sig namn för olika kroppsdelar. Detta fungerar som en del i skapandet av en kroppsmedvetenhet genom att man får en teoretisk uppfattning om kroppen. Men detta räcker inte för att få en upplevelse, eller en känsla för kroppens möjligheter (Meckbach, 2000).

Kroppsmedvetenheten är även en väsentlig del av vår självuppfattning. En osäker människa rör sig ofta okoordinerat och stelt, medan en människa som trivs med sig själv rör sig välkoordinerat, dynamiskt och harmoniskt. När man rör sig frigörs endorfiner som gör oss lugnare och gladare. Det går inte att vara bedrövad och arg när kroppen dras med i rytmer och harmonier. Då släpper man loss spänningarna, leendet bryter fram och kroppen känns avspänd och skön. Dansen ger livsglädje! (Olin, 1995). I nedanstående modell visas hur kroppsupplevelser, kroppsmedvetenhet och kroppsuttryck interagerar.

(17)

Börjar man i de yngre åldrarna har alla barn av naturen ett stort aktivitetsbehov. En god kroppsuppfattning och kontroll av kroppen förefaller att positivt påverka en människas självbild. Övningar som ger barnet kunskap om kroppens rörelse och uttrycksmöjligheter är därför av stor betydelse. När barn hör musik eller sång stimuleras deras fantasi och lust till rörelse och de börjar spontant röra sig rytmiskt eller dansa runt i rummet. Det är viktigt att barnets kreativa förmåga tillvaratas och utvecklas i skolan. Rörelseimprovisation är ett viktigt led i arbetet att frigöra och utveckla individens uttrycksförmåga (Meckbach, 2000).

För ungdomar och vuxna kan dans bidra till en fördjupad kroppsmedvetenhet och rörelsekvalitet. Detta i bemärkelsen att individen i fråga kan få en positivare självbild, en bättre hållning samt bättre rörelseteknik. Vidare kan dans som träningsform ge en möjlighet för ungdomar och vuxna att bibehålla eller förbättra sin fysiska status (Meckbach, 2000).

3.3.3 Dansens sociala påverkan

Kroppsupplevelser

Funktionell träning, intryck, känslor

Kroppsmedvetenhet

Självbild och självuppfattning genom kroppsuppfattning och kroppserfarenhet

Kroppsuttryck

Kommunikation och interaktion

Figur 3.1 Modell över hur kroppen hanterar och utvecklar kroppsupplevelse, kroppsmedvetenhet

(18)

Gardner (1998) menar följande: ”I dansen frigörs människorna från samhällets konformistiska strukturer och får vara individer – de rentav uppmuntras till det” (s. 205). Konformitet är en socialpsykologisk term som betecknar att en individ ger efter för en grupps förväntningar och uppfattningar. Konformitet innebär att det finns en skillnad eller konflikt mellan vad gruppen anser och vad individen själv annars skulle ha kommit fram till”

(http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=228703&i_word=konformitet) .

Dansen har även ett socialt och kulturellt värde. Den sociala och kulturella dimensionen består i att människor via rytm, rörelse och dans deltar i interaktioner mellan människor. Att deltaga och känna samhörighet med en grupp som utövar och presterar t.ex. en dansuppvisning till musik kan ha ett stort socialt och psykologiskt värde (Meckbach, 2000).

Olin (1995) menar att dans är också samvaro, en levande känsla av att vara tillsammans med andra. Oavsett om man håller i varandra eller inte när man dansar, känner alla den gemensamma rytmen, pulsen och kraften. Det känns som en väldigt naturlig glädje och gemenskap. Att reda ut konflikter handlar inte bara om problemlösning i form av samtal och diskussion. Att dansa tillsammans kan stärka gemenskapen och det sociala klimatet i klassen och även ge en transfereffekt till hela skolarbetet.

Dans är en del av vårt kulturarv. Sånglekar, folkdanser och sällskapsdanser säger mycket om vår bakgrund och vårt sätt att leva, vilket ger kunskap och förståelse för tidigare generationer. I dans finns ett estetiskt perspektiv där känslan för hur musiken och dess rytm i kombination med rörelser kan forma en estetisk helhet. I alla kulturer och i alla tider har dansen varit ett sätt att ge uttryck för olika känslor såsom glädje, sorg, oro och tacksamhet. Dansrytmer från olika länder och kulturer har bidragit till utvecklingen och formandet av sällskapsdansen. Dans i form av sällskapsdans kan dels ses som en parningsrit, men också som en möjlighet att umgås och känna samhörighet med andra människor. Dansens kulturella värde kan även skapa förståelse för nyfikenhet på andra kulturers traditioner och umgängesformer (Meckbach, 2000).

(19)

Olin (1995) poängterar att dansen kan vara ett bra tema för att främja integrationen mellan olika ämnen. Dans kan behandlas ur flera perspektiv; historiskt, socialt, fysiologiskt, musikaliskt och kulturellt. Då dans förekommer i likartade former över hela världen och utgör viktiga delar av barnens kultur i alla länder, kan undervisning i dans bidra till att stärka känslan av gemenskap mellan invandrarbarn och svenska barn och utveckla förståelse och respekt för barns olika bakgrund.

Gardner (1998) tar upp en rad olika roller och sammanhang dansen gör sig tillkänna i olika kulturer och situationer. Historisk sett kunde man av de olika grottmålningarna runtom i Europa och på klippväggarna i Sydafrika tyda att dansen var viktigt bl a efter jakt. Då, men även idag, kan dansen återspegla och stärka sociala gruppers organisation. Bl a genom att ge uttryck åt världsliga och andliga händelser. Men även i underhållande syfte och som rekreation, som psykologisk pådrivare och som representant för estetiska värderingar. Den specialiserade kroppsliga intelligensen dans, kan fungera som en estetisk uttrycksform där man kan återspegla sociala mönster i specifika grupper. Men även i utbildningssyfte som t ex i initiationsriter där övergångsstadier som individer går igenom, speglas. ”I många kulturer tjänar dansen flera av dessa syften - vid skilda tillfällen och i skiftande sammanhang” (s. 205).

3.4 Dans ur ett genusperspektiv

Pojkars och flickors attityd till dans är enligt Ericson (2000) positiv, fast pojkar verkar vara mer tveksamma och ibland direkt avvisande om man börjar med att prata om dansundervisning, medan flickorna är mer positiva. Dock menar författaren att det krävs en mer aktiv insats av dansläraren för att bemöta pojkarnas tvekande attityd.

Kan det vara så att mycket i skolan idag sker på pojkarnas villkor? Det bör inte vara svårare för pojkar att dansa än för flickor om det presenteras på rätt sätt. Den manlige idrottsläraren är en mycket viktig förebild här. Dans ska inte behöva innebära ett hot mot maskulinitet. Dans kan ske på mäns villkor och väldigt mycket handlar om att släppa loss det som vi alla har inom oss, att genom kroppsrörelse ge uttryck för känslor, stämningar av alla de slag. Det finns alltför få möjligheter till detta i vårt samhälle. Vi behöver verkligen tillfällen att släppa loss krafter, spänningar och hämningar. Man kan även

(20)

använda dans som terapi. Enligt Olin (1995) är det dock viktigt att understryka att man genom rörelse kan finna något inom sig själv och att man genom rörelse och rytm kan få en harmonisk inställning till sin kropp. Dansen kombinerar rörelse och rytm på samma gång. Detta genom att du rör på dig i takt med musiken.

3.5 Dansa hjärna!

I Läroplanens nya rapport Myndigheterna för skolutveckling (2005) tar man upp att det inte är alla barn som tycker om sport och att man borde ha andra alternativ för eleverna än idrott på schemat. ”Utmaningen för skolorna är att nå de som ännu inte är aktiva” (s.2). Man är alltså från statligt håll mycket mån om att få barnen i skolan att röra sig mer. Gillar man inte idrott, så ska det finnas alternativ till idrott. Frågan är bara om idrott är så överlägsen eller självklar som huvudalternativ till fysisk aktivitet? Vi kommer i följande stycken att presentera Howard Gardners teori om multipla intelligenser och här visa på några av de kvaliteter som man uppnår med dans. Senare kommer vi att undersöka vilka fördelar dans skulle kunna erbjuda som komplement till den traditionella undervisningen i skolan samt förklara på vilka sätt detta kan gynna eleverna.

3.6 Gardners multipla intelligenser

Gardners (1998) teorier bottnar i att man inte kan mäta intelligens med IQ-tester. I hans bok ”De sju intelligenserna” tar han upp att varje människa besitter 7 olika intelligenser och att man är olika välutvecklad inom respektive område.

”Det handlar inte om hur intelligent du är, utan om hur du är intelligent”. Howard Gardners myntade begreppet multipla intelligenser och har hittills definierat nio olika. Var och en av oss besitter samtliga sju intelligenser, men i olika stor utsträckning (www.cfl.se). De sju intelligensområdena är det lingvistiska (språklig), musikaliska, logiska, spatiala (föreställningsförmåga), kroppslig-kinestetiska, sociala, och reflekterande intelligens. Nyligen har

(21)

naturintelligens, varför det kan förekomma lite olika uppgifter om hur många intelligensområden Gardner egentligen tillskriver den mänskliga hjärnan. För denna uppsats spelar detta en begränsad roll då dessa intelligensområden inte påverkas av dans. Andra intelligensområden som inte påverkas av dans är logisk intelligens, lingvistisk intelligens och reflekterande intelligens.

Gardner menar att den västerländska skolan har varit dålig på att låta människors olika intelligenser komma till sin rätt. Egentligen är det bara två av de nio intelligenserna - verbal och logisk intelligens - som har uppmuntrats i någon större utsträckning. De övriga har inte alls fått lika stort utrymme. Gardners grundtanke är att människor känner sig mer motiverade och blir mer engagerade om de får möjlighet att använda sin bästa intelligens, sin personlighet, sin kreativitet, sina talanger och sina intressen i lärandet (www.cfl.se/lärstilar/gardner/). De intelligensområden som utvecklas mest genom att man praktiserar mer dans i skolan är:

Kinestetisk intelligens

Kinestetisk intelligens innebär att man gärna arbetar med händerna, älskar att använda sin kropp till idrott, dans etc., provar sig fram när man ska lära dig nya saker. Man kan utnyttja och stärka den kinestetiska intelligensen genom att lära in med hjälp av rörelser och gester, göra praktiska experiment, repetera när du är rörelse, göra studiebesök, exkursioner, och intervjuer, delta i rollspel, ofta ta korta raster. (www.cfl.se/lärstilar/gardner/). Genom dans utvecklas den kroppsliga intelligensen genom att man härmar och reproducerar danslärarens rörelsemönster. Man kommer i kontakt med rörelser man inte utfört på egen hand och ställs inför obeprövade utmaningar. Härigenom stimuleras intellektet på nya vis (Ericson s. 48).

Musikalisk intelligens

Innebör att man är intresserad av musik, är bra på att känna igen melodier och sångverser, har känsla för rytm, melodi och klanger i musiken. Man kan utnyttja och stärka den musikaliska intelligensen genom att studera med musik, läsa högt till musik, samordna musik och andra ämnen, tänka i bilder till musik, göra ramsor, och rappa. (www.cfl.se/lärstilar/gardner/). Genom dans utvecklar man känslan för rytm. Ericson (2000) menar att den kroppsliga pulsen och de rytmiska mönster som finns i rörelserna aktiverar elevernas musikaliska intelligens.

(22)

Man trivs med att arbeta tillsammans med andra människor, är bra på att lyssna, trösta, vägleda och medla, är känslig för ansiktsuttryck och röstlägen. Man kan utnyttja och stärka den sociala intelligensen genom att arbeta i team, lösa problem tillsammans med andra, diskutera, argumentera och debattera med andra. (www.cfl.se/lärstilar/gardner/). I dansen utvecklas enligt Ericson (2000) den sociala intelligensen genom att man lär sig att uttrycka känslor i ett nytt ickeverbalt forum. Man lär sig även tolka andra personers känslor genom kroppsliga uttryck samt att uttrycka något gemensamt med en eller flera partners.

Spatial intelligens

Man har lätt för att föreställa sig abstrakta saker och känsla för färg och form. Man har även lätt för att läsa kartor och diagram samt ett välutvecklat lokalsinne. Man kan utnyttja och stärka den spatiala intelligensen genom att rita bilder, symboler och kartor. Man kan även göra tankekartor, diagram, göra ritningar och bygga modeller. (www.cfl.se/lärstilar/gardner/). Spatial intelligens spelar stor roll i dans. Rummet är det som inramar dansrörelserna och detta gör eleverna måste få en känsla för rummets utsträckning och karaktär samtidigt som de koncentrerar sig på dansen. Vid dans måste man även ”ta plats” som person i rummet. Man utvecklas även i det avseendet att lära sig att ”ta plats” och ”ge plats” när det är flera som dansar (Ericson, 2000.)

Gardner menar att ”Med tanke på att dans kan fungera så olika är det svårt att generalisera om dess form. Ibland är den formella uppbyggnaden mindre viktig än den omgivande atomsfären eller intentionerna bakom.” (s. 205). Detta ligger

i linje med det som Martha Graham ( http://womenshistory.about.com/cs/quotes/a/qu_graham_m.htm) menade i vårt inledande citat att det är passionen, känslan, viljan att dansa som oftast är mer viktig än hur det blir. Speciellt viktigt blir detta för barn som i skolan behöver inslag i undervisningen som inte kräver att de presterar på ett utstakat vis utan att de kan utvecklas och samtidigt har roligt.

(23)
(24)

4 METODBESKRIVNING

Metodavsnittet innehåller först en presentation av den metod som har använts i undersökningen samt varför den har använts. Efter det kommer en beskrivning av urvalet i undersökningen. Med i detta avsnitt finns även med hur genomförandet av undersökningen har gått till och några forskningsetiska överväganden. Slutligen innehåller metodavsnittet några tankar om hur vi har arbetat med analysen.

4.1. Metodval

Vi har valt att använda intervjuer som ger data av kvalitativ art. Detta kändes mest naturligt eftersom vi ville ta reda på våra respondenters tankar kring dansens plats i skolan och på vilket vis man skulle kunna ha det som ett alternativ till vardaglig fysisk aktivitet. Att just intervju valdes som metod beror på att vi har velat ha en öppen dialog med respondenterna. Det kändes viktigt att kunna vara öppen för respondenternas tankar och kunna ge direkt respons genom att ställa följdfrågor och visa uppskattning för deras svar. Enkäter valdes bort som metod dels för att det inte går att ställa följdfrågor i en enkät och dels för att ämnesområdet kan vara okänt för många av undersökningspersonerna. Respondenterna har inte heller möjlighet att ställa frågor om de undrar något i en enkät. I en intervju finns det en möjlighet att förklara om någonting känns oklart för respondenterna (Patel & Davidson, 1994).

Johansson och Svedner (2001) nämner att det finns två olika sorters intervjuer. I strukturerad intervju används en mall med bestämda frågor som är samma till alla som blir intervjuade. Ostrukturerad, eller löst strukturerad kvalitativ intervju är friare och bygger på mer öppna frågor som kan varieras och utvecklas. Att använda strukturerade intervjuer hade känts som att göra en muntlig enkät och hade förmodligen inte gett särskilt mycket. Det kändes viktigt att den som har blivit intervjuat har känt sig trygg i situationen och det hade kunnat bli stelt om en strukturerad intervjumetod hade använts.

(25)

4.2 Urval

Vår undersökningsgrupp består av både lärare från grundskolan och gymnasieskolan. På grundskolan intervjuade vi två grundskolelärare i årskurs 5 och två fritidspedagoger samt en bibliotekarie. På gymnasiet intervjuade vi tre idrottslärare och en matematiklärare. Våra respondenter har alla haft dans i sin undervisning och i verksamhet och därmed upplevt hur eleverna reagerar då man använder dans som pedagogiskt redskap. Anledningen till att vi inte tagit med respondenter som inte har erfarenhet av dans i undervisningen är att dessas svar inte skulle ligga i linje med vårt syfte. På skolan i fråga har en av oss sedan tidigare etablerat en kontakt med de personer vi har med i vår undersökning.

4.3 Studiens tillförlitlighet

Precis som Repstad (1999) skriver finns det alltid en risk med att välja undersökningspersoner som man redan känner eftersom saker som lojalitetsband och konkurrens kan störa undersökningen. Undersökningsområdet ger inte upphov till särskilt känsliga frågor så några problem av den sorten har inte uppstått. Det har istället varit så att samtalen varit öppnare just för att det var en trygghet att vi redan kände till varandra. Förhoppningsvis har det varit lättare för den som har blivit intervjuad att öppna sig än om de hade blivit intervjuade av en helt främmande person. Det sistnämnda är också något som Repstad (1999) nämner i sin text.

Att välja lärare som alla arbetar på samma skola kan vara en nackdel eftersom de kan ha en ganska likartad uppfattning om saker och ting. I detta fall har lärarna och fritidspedagogerna i vår undersökningsgrupp ganska olika åldrar och de har även något blandad utbildningsbakgrund. Det kan hända att respondenterna svarat på ett sätt som inte riktigt är sant för att de inte vill verka sämre än sina kolleger. Risken finns också att de svarar som de tror att vi vill att de ska svara för att vara oss till lags. Detta påverkar självklart undersökningens reliabilitet (Patel & Davidson 1991). Vår förhoppning är dock att de har svarat ärligt så att undersökningen blir så sanningsenlig som möjligt. Vi har inte upplevt att det har varit någon som har försökt hålla de andra bakom ryggen utan alla har stått för sina tankar.

(26)

4.4 Genomförande

Intervjuerna genomfördes med en person i taget i ett enskilt ostört rum på skolan. Respondenterna fick den tid de behövde för att kunna svara på frågorna i lugn och ro, då de fick frågorna ställda direkt och inte hade haft tid att reflektera kring svaren innan (Bilaga). Först intervjuades fritidspedagogerna därefter bibliotekarien och sedan lärarna. Sedan började arbetet med att sammanställa insamlade data.

Att göra intervjuer kan vara tidskrävande, men eftersom respondenterna inte har varit så många, har det varit en skonsam metod. Bandspelare användes vid samtliga intervjuer. Nackdelen med detta är att bandspelaren kan hämma respondentens i dennas svar. Dessa inspelningar har vi sedan transkriberat för att materialet skulle bli mer lättöverskådligt. Finns intervjun inspelad på band är det inte lika bråttom att renskriva den. Det som bör göras är att skriva ner sådant som bandspelaren inte fångar upp, till exempel egna tankar och reflektioner samt intervjupersonens icke-verbala budskap, och detta har vi försökt göra så gott vi kunnat.

Man kan diskutera ifall inte anteckningar istället för inspelning på band skulle kunna ha en lugnande effekt på respondenterna. Vi anser dock att det kan finnas saker som sagts under intervjun som inte har blivit antecknade, saker som kanske hade blivit tydligare om intervjun hade varit inspelad på band. Repstad (1999) nämner att om endast anteckningar har förts vid en intervju bör de renskrivas på en gång. Det bör göras just för att inte missa något av det som sagts som kan vara av värde för undersökningen. Intervjuerna gjordes samma dag och vi tyckte därför att det skulle kunna finnas en risk i att vi blandade ihop svaren om vi gjorde anteckningar istället.

4.5 Forskningsetiska överväganden

När det gäller undersökningen är det vuxna personer som har intervjuats. Därför har det inte behövts några speciella godkännande av deras medverkan, mer än från dem själv. Innan intervjuerna har vi tydliggjort för intervjupersonerna vad arbetet går ut på och vad informationen de ger ska användas till. Att personerna

(27)

inspelningar vi har gjort under intervjuerna har vi hänvisat till de olika personerna som respondent 1, respondent 2 och så vidare. Det har gjorts för att ingen genom våra inspelningar ska kunna höra vem personerna är. Inspelningarna har gjorts med den intervjuades medgivande. Detta för att den som har blivit intervjuad ska känna sig trygg i situationen och vara säker på att det inte kommer ut vem som har sagt vad. Det som har spelats in under intervjuerna kommer att raderas då arbetet är klart, så att ingen kan komma åt dem eller använda dem i annat syfte. De forskningsetiska övervägande är gjorda i enlighet med de punkter Johansson & Svedner (2001) tar upp i sin bok om examensarbete.

4.6 Bearbetning

Vid analysen ordnas den insamlade datan så att det bildas en struktur och då blir den lättare att tolka (Repstad, 1999). Analysen handlar i stor utsträckning om att gå igenom svaren från intervjuerna och på något sätt ställa dem mot varandra. Repstad (1999) nämner också att det är lätt att bli för lojal och känna sympati med dem man intervjuar om de är personer man känner till väl sedan innan. Vi tror inte att det har varit ett problem för oss, utan vi har så gott vi kunnat göra en ärlig analys av vår insamlade data utan någon medveten inverkan av våra åsikter i ämnet.

(28)

5 RESULTAT AV INTERVJUER

Vi har valt att intervjua lärare från både grundskolan och gymnasieskolan. På grundskolan intervjuade vi två lärare från årskurs 5, två fritidspedagoger samt bibliotekarien som ibland har aerobics som ett alternativ till gymnastiken. Den ena läraren i årskurs 5 är en 27-årig kvinna, den andra en 40-årig kvinna, den ena fritidspedagogen är en 45-årig man och den andra fritidspedagogen en 42-årig kvinna och bibliotekarien en 30-42-årig man. På gymnasieskolan intervjuade vi tre idrottslärare och en mattelärare. Här rör det sig om tre kvinnor och en man. Åldern på lärarna är mellan 28-40 år.

Respondenterna intervjuades en och en i enskilda rum och frågorna ställdes en efter en och utvecklades ibland till diskussioner. Vi har valt att presentera resultatet i den följd som frågorna ställdes och på så vis ta fram det essentiella i svaren som vi fick fram.

5.1 Intervju med grundskollärarna.

1. På första frågan, vad är din uppfattning om vad elever har för inställning till

dans, svarade 4 utav 5 att de flesta elever tycker det är roligt när man väl har

kommit igång med dansen. Tre av respondenterna ansåg att vad eleverna här för inställning till dans beror på vad de har för relation till dans sen tidigare från hemmet osv. Man nämner även att det är särskilt killarna som i början kan vara lite motståndare, men en av respondenterna ansåg att det är:

”framförallt många av de barn som inte är så teoretiska som tycker att det är jättekul att rent praktiskt att få röra på sig. Många killar, både killar och tjejer, men framförallt killar som inte är så teoretiska som har ett lite extra ”gung” i kroppen”.

En av respondenterna tar bl a upp att det har förändrats mycket från hur inställningen var förr i tiden och att barn är mycket mer exponerade till tv och vad media har att framföra. ”Det är väldigt häftigt med dans i och med det här med Idol och Floor Filler”. Han menar på att de kommer i kontakt med det genom tv och musikvideos men de får inte direkt kontakt med det i skolan alltså

(29)

aktivt, det tycker han skulle man ha ändrat på och att det finns möjligheter till att utveckla detta betydligt mer så en del av deras vardag borde speglas mer i skolan.

2. Den andra frågan vi ställde var: Märker du någon skillnad på elevernas

inställning till dans beroende på vilket kön de har? – Om du märker eller inte märker, hur uttrycker det sig?

I detta fall var meningsskillnaden olika mellan fritidspedagogerna, bibliotekarien och lärarna. Fritidspedagogerna ansåg att tjejerna var mer positiva inför dansen och mer direkt på, medan killarna var tvungna att ”lockas in”, och menade på att det finns en större chans att tjejerna är mer mottagliga än killarna men att det alltid finns undantag och det finns många fler undantag än vad man tror. Lärarna menade på att det är fler flickor som är intresserade av det, men att just i deras klass är det många killar som är jätteintresserade och jätteduktiga. Dock skulle de isåfall uppfatta det som att tjejerna har kanske lite bättre koordination än vad killarna har. Men de menade att det inte betyder att de tycker det är mer eller mindre roligt.

När vi frågade vad detta berodde på blev svaren lite varierande. Svar som att tjejer blir påverkade av allt som går i tv, de identifierar sig bättre med det och vill göra det och syssla med det och att det ligger i tiden mycket med att profilera sig själv i en annan utsträckning än tidigare och man blir påverkad av det man ser på tv speciellt.

Men en av respondenterna menade att det är även tur att man kan identifiera sig med olika typ av kroppsuttryck och få utlopp för det, det är jättebra att få olika alternativ. Och där är dansen ett jättebra alternativ. Alla kan ju inte spela fotboll.

Tre av respondenterna nämnde även de traditionella könsrollerna och att det är skillnad mellan pojkar och flickor, som skapas av samhället i sig, och hur man inriktar sig till de båda könen.

”För killarna ska det vara boll och bandy, mer konkret, medan med tjejer, då är det mer okej att dansa och de gillar att dansa. Men jag tycker det är viktigt att skolan kan erbjuda ett alternativ till det här traditionella för killarna är det fotboll och för tjejerna är det gymnastik och så här, att man blandar det lite mer”.

Vissa jämförde även med hur det var förr och menade att den inställningen var lite annorlunda. Det var inte lika ”coolt” för killar att hålla på med dans, och att de tyckte att det var en ”tjejgrej”. Men att nu är det mer jämställt bland dagens ungdomar.

(30)

3. Den tredje frågan vi ställde var: Ser du dansen som ett alternativ till

vardaglig fysisk aktivitet i skolan?

På den frågan svarade alla respondenterna enhetligt att det är absolut ett utmärkt alternativ till vardagligt fysisk aktivitet. Kommentarer som att:

”det är väldigt nyttigt och att överhuvudtaget all motion hjälper det motoriska vilket i sin tur hjälper tankeförmågan, de går hand i hand. När man har musik, det underlättar oftast andra att röra på sig på ett visst tempo och hastighet. Man är tvungen till det, musiken gör så man gör det automatiskt. Man får bättre koordination. Det är många saker som blir bättre för individen genom dansen”.

4. Fjärde frågan till respondenterna var: Tycker du att eleverna påverkas av att

få dansa? Hur isåfall?

Även på denna fråga var svaren ett enhetligt Ja! De gav svar som: ”Man hoppas att de tar intryck av det, antingen att man föder ett intresse utav det som man kan gå vidare med sedan. Vi har ju tjejer här som går på dans som bl a nu har varit med på det här i Baltiska hallen, och uppträtt där, som går på föreningsdans. Det är ju ett led i det här, att man försöker, tycker jag, att vidarebefordra och föda tankar där man går in i föreningar. Och detta är ju positivt för då har vi ökat utbudet av aktiviteter”. Även att:

”röra sig till musik, gör att man får ut så mycket, man får rörelseglädjen och sen också får man takt och rytm och koordination och allt det här, det är jätteviktigt. Och även inom fotboll så är det viktigt att kunna röra på sig och få upp smidigheten. Jag tror att de skulle tycka det var mer roligt om de hade en naturlig tillgång till det i skolan att där kom någon. Jag tror nog att de tycker det är jäkligt kul”.

En av respondenterna menade att det skapar sammanhållning i gruppen, och gav ett exempel från när de hade haft en dansuppvisning som de hade övat inför i flera veckor att det märktes att de hade sina positioner och de pratade om det

(31)

respondenterna tog upp en annan aspekt av det hela och menade på att för det mesta påverkas man positivt men att det kan beror på sammansättningen av klassen. Att det är upp till läraren att vara väldigt uppmärksam på vad som händer inom gruppen, både i klassrummet och utanför. T ex om det finns en grupp med negativ inställning som inte är intresserade av dans som är väldigt stark och kanske kan mobba eller vara hånfulla mot de andra som är intresserade av dans.

En respondent tyckte att de alternativ som fanns till att påverka eleverna kunde vara att de i så fall fick lära sig olika danser, och att de fick röra på sig på ett roligt sätt till musik och det alltid är lättare.

”Har man då en bra ledare som kan få dem att till att bli lite sporrade så tror jag nog att de blir påverkade. Men sen är frågan hur pass mycket det påverkar dem så de får med sig det till sin fritid. Jag vet att det är några som går på dans. Kanske lyfta fram dem så de får också visa vad de kan”.

5. Femte frågan var: Är det möjligt att integrera dans i andra ämnen?

Vi undrade hur pass mycket lärare samt fritidspedagoger kunde tänka sig att infoga dansen som ett alternativ till vardaglig fysisk aktivitet, och på vilket vis, om det överhuvudtaget fanns idéer. Alla respondenterna trodde på att det skulle kunna gå. Respondenterna gav olika exempel på hur detta skulle kunna gå till. I denna fråga hade samtliga respondenter intressanta svar och vi väljer därför att ta med alla.

Respondent 1: ”Det ligger ju i led med drama och personlig utveckling.”

Respondent 2: ”Man kan göra mycket, man kan göra ett dansprojekt i musiken. Bara det här med att lära dem med takten, slag per minut, till låtar och sånt och räkna. Ja, man kan ju göra hur mycket som helst, man kan ha ett danstema, och sen dansens historia i historian till exempel. Det finns ju hur mycket som helst, det är i princip bara fantasin som begränsar en”.

Respondent 3: ”Kanske i de lägre årskurserna, det blir enklare. Man kan till exempel integrera det i ämne som geografi, olika länder, olika seder att man har olika danser i sådana ämnen kan man, det är lättare. Om man har stor fantasi så kan man använda sig av dans i matematik, man måste räkna. Men det blir svårare med de äldre eleverna, där är ämnena mer renodlade”.

Respondent 4: ”Det kan ju vara olika folkdanser till när man läser länder historiskt.”

Respondent 5: ”Det är klart man skulle, men det känns kanske som att man inte riktigt har de kunskaperna. Jag känner inte att jag är så pass bra på dans så att jag skulle kunna foga in det i undervisningen. Men skulle det finnas någon

(32)

som skulle kunna så skulle man lätt kunna göra det. Som alla andra estetiska ämne som idrott och bild så skulle man kunna få in i de teoretiska ämnena också”.

6. Hur skulle man kunna använda sig av dans i undervisningen så alla barn får

möjligheten och röra på sig, för en hållbar utveckling? Även denna fråga gav

utrymme för respondenterna att ge ytterligare exempel på hur man som en del av skolverksamheten skulle kunna nyttja.

Respondent 1: ”Det är om man arbetar med tema kring teater och man har en föreställning, så att det både är dans och man jobbar med någon pjäs. Där skulle det kunna ligga som ett led i det hela. Man dansar ju kring jul och man har ju en tradition i det hela som man för vidare, då dansar vi ju tillsammans, där även de vuxna är med, vilket jag tycker är viktig. Att man deltar själv och engagerar sig fysiskt som vuxen i aktiviteterna. Inte alltid, men ibland, det är viktigt för barnen att se det. Det är ju det som också att de tycker det är roligt, att man inte bara teoretiskt står och står och säger något utan att man deltar även aktivt”. Respondent 2: ”Man börjar liksom att du har kanske någon vecka som du lär ut dem en koreografi eller kombination sen får de då i uppgift att välja en form av dans, leta upp artister eller dansare som sysslar med det här och skriva om dem kanske sen välja ut en låt och räkna igenom den och sätta takten och slag per minut och sen är slutmålet att de ska sätta en koreografi till en specifik låt och med en speciell dansstil”.

Respondent 3: ”Det är viktigt att man introducerar det först i de yngre åren. Så de har det med sig hela tiden. Och att man utvecklas. Man ska inte ge sig. Det är en svår fråga”.

Respondent 4: ”Det finns det säkert, men just nu har jag inget bra förslag. De finns ju de som har kunskapen och kommer hit och undervisar och att man har det som en röd tråd igenom skoltiden så deras eget intresse växer. Sen vad de utvecklas till det vet jag inte riktigt. Jag tror nog att det är fler som använder sig av sin dans idag i undervisningen, kanske inte varje dag men som en röd tråd”. Respondent 5: ”Ja, jag tycker man jobbar alldeles för lite med sådana saker. Man skulle kunna jobba kanske med musikaler. För där kan man få in så mycket annat som t ex jobbar du med medeltiden så skulle man kunna få in både musiken och dansen och alltihop bara att det känns som att tiden inte alltid räcker till. Och så måste man ha någon som är duktigt på sådant och som är villiga att dra i det”.

(33)

7. När vi frågade om respondenterna hade några andra kommentarer och tankar

kring dansen som ett alternativ till vardaglig fysisk aktivitet i skolan, som

uppstod under intervjun?

En av respondenterna menade på att den sociala biten blev mer relevant i denna fråga ”Det är ju mycket det att när man kommer upp i åldern och man börjar bli mer intresserad av tjejer och killar. Och när man dansar att man kanske vågar röra vid, den sociala biten och kontakten. Och att man vågar hålla om en tjej och dansa, men det kanske det kanske är lite pinsamt om man skulle gå fram och krama en tjej. Det blir ju ändå en annan social träning, om man får uttrycka det så. Det är ju också en eget välbefinnande att röra sig till musik”.

En av respondenterna menade att det märks på hela klassen som helhet att de mår mycket bättre, framförallt av de estetiska ämnena. En annan av respondenterna sa kort och gott att ”Det behövs mer!”

5.2 Intervju med gymnasielärarna

Hur uppfattar du elevernas inställning till dans?

Tjejerna är överlag mer positiva. Killarna kan ha en lätt negativ inställning. Dock förekommer det märkbara skillnader i de yngre åldrarna. Där är killarna mer positivt inställda och några tävlar i dans.

Att de är negativa i början kan bero på att det dansas för lite i grundskolan, att det känns nytt och främmat. Rädslan för att göra bort sig är mycket stor i gymnasieåldern och det gäller därför att lägga dansen på en anpassad nivå. Det finns ett visst igångsättningsmotstånd när man presenterar att det är dans som gäller. Däremot är det många som tycker det är roligt och frågar efter fler danstillfällen när lektionen är över.

En annan faktor till motståndet är att det är känsligt med närkontakten som dansen ofta kräver. Det är därför lättare att börja med enskilda danser – dans som inte kräver närkontakt. I vissa religiösa kulturer är det dessutom förbjudet för flickor att ha direktkontakt med pojkar innan de gifter sig. Detta kan tyvärr ställa till det en aning ibland. Man ser på dessa flickor att de försöker skyla händerna med tröjan för att undvika direktkontakt med händerna.

(34)

Hur läraren väljer att presentera att det är dans på schemat avgör till stor del för hur väl det slår ut bland eleverna. Det gäller att visa att meningen är att de ska ha kul och att det inte är konstigt att man inte är så duktig i början. Att det är mycket spex inblandat. Samtidigt måste man vara bestämd med att det ska genomföras och att det är ett av de obligatoriska momenten i betygsunderlaget.

Hur tycker du att eleverna påverkas av att få dansa?

De som kan dansa blir upprymda och glada. De som inte kan dansa blir nedstämda. Klimatet i klassen är mycket viktigt för hur det går, detta avgör hur mycket motstånd det blir. Några tycker det är jättejobbigt med dans pga ovana och närkontaktsproblem. Andra tycker det är fantastiskt kul och ber om att få dansa i början av lektionerna. Det beror till stor del på sammansättningen av killar och tjejer. En hyfsat jämn fördelning är att föredra. Man måste hela tiden hålla dansen vid liv för att de ska klara av att handskas med närkontakten. Dansen sätter igång reaktioner i kroppen och skapar en känsla av välbefinnande hos dem som kan dansa. Systemen sätts igång och detta påverkar hormonerna. Endorfiner frigörs och eleverna känner ett glädjerus. En annan viktig aspekt är att behovet att kunna röra sig till musik ökar med åldern. Kan man inte detta så blir man socialt handikappad i vissa situationer. Man flyr vissa tillfällen för att man inte kan dansa. Det kan röra sig om exempelvis företagsfester, föreningsfester och liknande där dans förekommer.

Märker du någon skillnad på elevernas inställning till dans beroende på vilket kön de har? – I så fall, hur uttrycker det sig?

Överlag är det inte någon större skillnad utan det handlar främst om personlig mognad och hur trygga de är sig själva dvs. hur gott självförtroende de har. Möjligen tenderar killarna att vara en aning mer negativt inställda, i alla fall inledningsvis. Detta beror troligtvis på att tjejerna ofta kommit längre i sin personliga mognad. I högstadiet är det betydligt svårare att dansa med eleverna. Närkontakten blir för krävande för att det ska fungera.

Ibland får man en känsla av att killarna tror att de har svårare att lära sig dansa. Detta tenderar till att bli en självuppfyllande profetia eftersom att

självförtroende också påverkas av deras negativa inställning. Dessutom

(35)

är synd att Zlatan inte dansar offentligt, i så fall skulle väl alla fotbollskillar börja dansa. Det behövs tydliga förebilder som kan lyfta fram killarna.

Fotbollskillar är ofta ganska stela vilket säkert kan bero på att de är vana vid så klara direktiv för hur de ska göra. När man dansar finns det inte så många regler. Dessutom är man beroende av hur ens partner dansar, det kräver

samspel. Det sägs att hästfolk är duktiga på att dansa. Är man duktig på att rida är man duktig på att dansa. Det beror säkert på att man måste jobba med hästen, hitta rytmen ihop när man rider.

Att killarna upplevs som mer negativa kan också bero på att det är ”mer ok” att vara negativ till dans som kille. För tjejerna kan det vara svårare att säga att man tycker att det är trist, det är fortfarande mer en ”tjejgrej” att dansa. Omvänt kan det vara svårare för en kille att rata fotboll än vad det är för en tjej. Därför är det möjligen missvisande att killarna upplevs som mer negativa, det är kanske bara en fasad.

Skulle dans kunna utgöra ett alternativ den fysiska aktivitet som skolan erbjuder idag?

Ja definitivt. Eleverna skulle må bra av inslag som saknar regler. Hade dans funnits som alternativ hade säkert flera nappat. Dessutom gör dansen en mjuk i kroppen vilken kan ha en avspännande effekt. Dansen borde få större plats än vad den får idag. Konditionsmässigt är det nästan jobbigare att dansa ett helt pass än att exempelvis spela fotboll eller bandy. Dansen ger en mycket bra lågintensiv träning och ger förutsättningar att upprätthålla en fysisk grund. Det vore bra om det dansades mer regelbundet. Dansen ersätter dock inte idrotten fullt ut. Särskilt i de lägre åldrarna är det viktigt med träning som ger högre puls än vad dans gör.

Dans finns redan som alternativ på skolan som tillval i form av estetiskt valbar kurs. Man kan dock inte välja bort idrotten till förmån för dans.

Är det möjligt att integrera dans i andra ämnen? Har du förslag på hur detta skulle kunna gå till?

Absolut! Dans kan integreras i många ämnen. I exempelvis historia kan man ta upp dansen i de olika tidsepokerna. I geografi skulle man kunna prata om dans i olika världsdelar. I religion skulle man kunna undersöka i vilken utsträckning

(36)

olika religioner tillåter dans. Det kräver i och för sig mycket av läraren, men om man känner att man inte klarar av det kan man ta hjälp av andra lärare på skolan eller gästföreläsare. Man skulle kunna ha teman där man pratade om dans i olika ämnen och sedan fick eleverna prova på det praktiskt på idrottstimmen. Man har hört en del om matte och dans där man kombinerar räknandet med dans. Man räknar alltså stegen man tar i dansen. Detta kan väl fungera i de lägre åldrarna, men då man blir äldre blir det svårare. Har funderat en del kring detta själv men inte kommit på något än. Däremot kan ett avbrott i lektionen kan vara väldigt nyttigt ibland. Att man har oförberedda inslag och här kan dans fungera, exempelvis några steg av linedans eller annan dans man kan utföra på egen hand. Kineserna är väldigt duktiga på att göra avbrott i timmarna, det kan även vara enkla qigongövningar.

Har du övriga kommentarer och tankar kring dans?

Eleverna skulle må bra av att komma i kontakt med varandra mer än vad de gör idag. Den du tar i slår du inte. Får man ta i varandra mer blir klimatet bättre. Dansen försvinner lätt om läraren inte vill ta tag i det. I så fall begår läraren tjänstefel. Dansen är ett av de obligatoriska inslag som ska ingå i idrottskursen. Man måste dock kunna sälja in det på rätt sätt. Är man inte övertygande om att det ska bli bra så är det svårt att få med sig eleverna. Läraren är en viktig

symbol och påverkansfaktor för stämningen. Manliga idrottslärare drar sig nog mer för att ge sig in på dans. Men å andra sidan måste kvinnliga lärare lära sig bollsporter, så detta saknar grund. Det finns ett dilemma mellan könen här. Att killarna ska få spela fotboll är en självklarhet, men att tjejerna, eller killarna för den delen, ska få dansa är inte lika självklart.

Dansen framkallar känslor, man får ut känslor, får ut det inre man bär på. Kroppen funkar bättre efter dans, man får igång flödena. Detta kan motverka exempelvis huvudvärk. Vi sitter stilla mycket och behöver röra på oss. Dans är också mycket viktigt för koordinationen, främst i de lägre åldrarna där man tränar upp sin grundfärdighet, att springa, hoppa, krypa etc. Dansen ger bra kroppskännedom samt bra känsla för tid och rum.

(37)
(38)

6 ANALYS

I detta kapitel ska vi analysera de svar som respondenterna har svarat i resultatdelen.

Överlag tar alla respondenterna i intervjun upp de olika essentiella delarna som Lpo94s rapport om mer rörelse i skolan behandlar. Och även de tre perspektiv som vi har valt att dela upp dansens påverkan på elever utefter, d v s det fysiologiska, det mentala och det sociala perspektivet.

På första frågan, vad är din uppfattning om vad elever har för inställning till

dans, svarade de flesta grundskollärarna att de flesta elever tycker det är roligt

när man väl har kommit igång med dansen. Detta svar var inte överraskande, då vi inte enbart av litteraturen har fått reda på att barn och ungdomar tycker om att dansa, men även utav egna erfarenheter har fått uppleva detta. Och vi visste även att dessa respondenter har använt sig av dansen i skolan och har därav erfarenhet av hur elever påverkas av dansen. Man tog även upp medias påverkan samt att barn och ungdomar är oerhört exponerade för vad som visas i tv samt media och att denna del av deras liv inte speglas i skolans värld tillräckligt mycket. Respondenterna berörde även självmant genusfrågan och menade att både killar och tjejer tycker om att dansa men att speciellt de barn som inte är så ”teoretiska” tycker att dansen är ett extra roligt inslag i skolans värld.

Gymnasielärarna är överens om att det inte är helt friktionsfritt att undervisa i dans. Man möter ett motstånd inledningsvis och då främst från pojkarna. Detta tros bero på osäkerhet, omognad och en rädsla av att göra bort sig. Det finns även ett motstånd bland vissa djupt religiösa tjejer som vill undvika kroppskontakt med killar. Man säger också att det spelar stor roll hur läraren presenterar att det är dans som gäller på lektionen. Detta måste göras med glimten i ögat och med bestämdhet i rösten. Elevernas inställning upplevs trots detta som positiv. Man menar att när man väl får igång eleverna tycker de allra flesta att det roligt och vill dansa mer.

Som en följdfråga till första frågan tog vi själva upp genusperspektivet och detta leder oss in på den andra frågan som var: Märker du någon skillnad på

elevernas inställning till dans beroende på vilket kön de har? – Om du märker eller inte märker, hur uttrycker det sig? Grundskollärarna tar här upp att de

(39)

traditionella könsrollerna har till en viss del förändrats, mycket tack vare media. Men svaren skiljde sig lite mellan lärarna och fritidspedagogerna. Lärarna tyckte inte att det var någon märkbar skillnad mellan tjejer och killars tyckte till dans då fritidspedagogerna menade på att det var mer naturligt för tjejerna att vilja dansa och att killarna måste mer ”lockas” till att dansa. På dessa svar måste man ha i åtanken individualiteten hos eleverna. Och just i den klassen där dessa lärare undervisar finns en stor grupp elever som är väldigt positiva och vana vid dans samt att på fritids har barnen valfrihet att få delta i dansen, vilket inte är möjligt under skoltid. Därav de olika synvinklarna pedagogerna sinsemellan. En viktig sak som en av respondenterna tog upp var att han tyckte det var viktigt att det finns en möjlighet för eleverna att kunna identifiera sig med olika typer av kroppsuttryck, och menade på att det är inte alla barn som tycker om att spela fotboll.

Gymnasielärarna finner inte någon skillnad i inställning mellan könen. Här menar man att det främst beror på individens personliga mognad och självförtroende. Möjligen anser man att killarna är en aning mer negativa. Detta tror man beror på att de har större kulturellt utrymme att vara negativa till dans än tjejer. Att en tjej inte gillar att dansa samma sak som att en kille inte gillar att spela fotboll, vilket kan vara svårt att erkänna. Man menar också att tjejerna överlag har kommit längre i sin mognad. I högstadiet där eleverna är mer omogna är det mycket svårt att bedriva dansundervisning.

Ser du dansen som ett alternativ till vardaglig fysisk aktivitet i skolan? Samtliga

grundskollärare anser att dansen är ett utmärkt alternativ till fysisk aktivitet i skolan eftersom de är medvetna om att det är nyttigt för eleverna bl a för det fysiologiska perspektivet. D v s att dansen bl a hjälper till att utveckla det motoriska sinnes som i sin tur hjälper att öka tankeförmågan och att man även tränar inte bara konditionen men även koordinationen.

Samtliga gymnasielärare anser att dans borde få mer plats i dagens skola. Dans upplevs som ett fysiskt krävande inslag samt bra för koordinationen. Att dans skulle kunna ersätta idrott är man dock tveksam till. Det är två skilda sorters träning och dansen saknar inslag som ger tillräckligt hög puls. Däremot tycker man att det är synd att det inte dansas mer i grundskolan så eleverna hade större vana vid kroppskontakt och var ber bekanta med rörelserna.

För att gå in mer på detaljer om hur mycket man känner till vad dansen kan göra ur de olika aspekterna för eleverna valde vi att formulera fjärde frågan:

(40)

Tycker du att eleverna påverkas av att få dansa? Hur i så fall? De svar som vi

fick var att dansen kan bidra till eget välbefinnande, rörelseglädje, rytm och koordination, och smidighet. Vidare påpekade man att dans har en positiv inverkan på den sociala biten mellan eleverna. Detta yttrar sig genom bättre gruppsammanhållning samt upplyftning av individen i gruppen. Alla dessa svar tillsammans tar upp de tre olika perspektiven som vi nämnde tidigare, d v s det fysiologiska, det mentala och det sociala perspektivet. Dock var de olika svaren från olika respondenter, vilket kanske visar på att inte alla som vet exakt hur pass tung vikt dansen egentligen har för eleverna och att man som pedagog inte har tillräckligt med kunskap kring dansen påverkan.

Gymnasielärarna anser också att dansens påverkan hos eleverna upplevs som positiv i de flesta fallen. Man menar på att dansen sätter igång reaktioner som frigör endorfiner i kroppen och att eleverna härigenom känner ett glädjerus. Detta gäller elever som kan dansa. De som inte kan eller är mycket ovana tenderar att bli nedstämda vilket säkert kan bero på en känsla av utanförskap. Även de som har problem med närkontakten är negativt inställda till dans.

Om man nu vet alla dessa fördelar som dansen har kommer vi till nästa del, hur ska man kunna tillämpa detta i vekligenheten. Femte frågan var just om detta d v s är det möjligt att integrera dans i andra ämnen? Förväntningarna inför denna fråga var lite olika, vi var inte säkra om det skulle finnas så många idéer på hur man skulle rent praktiskt kunna tillämpa dansen i skolan. Men även här hade respondenterna en hel del tankar och idéer. Förslag var och hur man skulle kunna använda sig av dansen var olika som t ex drama och personlig utveckling, tema kring teater, ha en egen föreställning, dansprojekt i musiken, takt och slag per minut, räkna i matematiken, danstema, dansen historia i historian, länders historia, geografi, och man menade på att även andra estetiska ämnen som idrott och bild skulle man kunna få in mer i de teoretiska ämnena. Våra tankar kring detta ämne stärktes ytterligare då en av respondent sa ”det är i princip bara fantasin som begränsar en”.

Att integrera dans i andra ämnen skulle inte vara några problem enligt gymnasielärarna. Det går att hitta länkar till dans i både historia, samhällkunskap, geografi och språk. Man ställer sig dock tveksam till respektive lärares kompetens att undervisa på ämnet men menar att man borde tillkalla extern hjälp om så behövs. Några av lärarna nämner också att man skulle kunna samarbeta inom olika ämnen.

Figure

Figur 3.1 Modell över hur kroppen hanterar och utvecklar kroppsupplevelse, kroppsmedvetenhet  och kroppsuttryck.

References

Related documents

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till

Beslut om detta yttrande har på rektors uppdrag fattats av dekan Torleif Härd vid fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap efter föredragning av remisskoordinator

Tomas Englund Jag tror på ämnet pedagogik även i framtiden.. INDEX

Det finns en hel del som talar för att många centrala förhållanden i skolan verkligen kommer att förändras under åren framöver:... INSTALLATIONSFÖRELÄSNING

Our findings suggest that in the group of students, four significant ways of knowing the landscape of juggling seemed to be important: grasping a pattern; grasping a rhythm; preparing

Visserligen visar mina resultat att TMD- smärtan kommer och går och att de flesta blir bra utan större hjälpinsatser, men för en mindre grupp är besvären både återkommande

verksamhetsområdesdirektör för verksamhetsområde Arbetssökande, Maria Kindahl, samt enhetschef Staffan Johansson och sektionschef Johanna Ellung, enheten

Utredningen om producentansvar för textil lämnade i december 2020 över förslaget SOU 2020:72 Ett producentansvar för textil till regeringen.. Utredningens uppdrag har varit