• No results found

Lära sig bollspel - Elevers och studenters uppfattningar speglat i lärandeteori

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Lära sig bollspel - Elevers och studenters uppfattningar speglat i lärandeteori"

Copied!
63
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lärarutbildningen Idrottsvetenskap

Magisteruppsats 15Hp

Lära sig bollspel

Elevers och studenters uppfattningar speglat i lärandeteori.

Learning ball games

Pupils ' and students ' perceptions reflected in learning theory.

Peter Persson

1957-06-10

Kurs: Magisterkurs i utbildningsvetenskap Delkurs/delmoment: Självständigt arbete 2, 15hp Examinator: Lars Lagergren

Handledare: Ingegerd Ericsson Inlämningsdatum:

(2)
(3)

Abstract

The purpose of this work is to understand which factors are most important in learning motor skills in ball games and attach this to learning theory. Are there differences in the perception if you are a beginner or have experience from ball games? Makes gender or age any

difference? Which learning theory is most valued? To give a background to the issue, a review of previous research and a description of the two dominant learning theories, General motor program theory and Dynamical systems theory is done together with didactic aspects and motor concept in learning and ball games.

Questions have been raised in the questionnaire form to two different study groups, and 112 students from the institution of Sports and Science at Learning and society, Malmö University and part 129 pupils from a primary school and a secondary school in Skåne. Investigation teams have been assessing factors considered to be significant in learning motor skills in ball games. The answers have been processed in SPSS statistical programme, so that the frequency distribution, variation and correlation can be analyzed. The result of survey 1, students, reveals that the social and psychological factors such as communication and

motivation are most valued. 90% of students have assessed motivation to a maximum importance to learn skills in ball games. Students ' evaluation of factors linked to learning theories GMP and DS theory shows that both theories are valued equally. Students

demonstrate coherence in relation to gender, age and ball game experience. The differences are accounted for.

The pupils ' responses, in study 2, shows that the factors which indicates commitment and motivation, have the greatest importance in learning motor skills in ball games. The pupils in this survey value factors linked to DS theory and an indirect learning significantly higher than factors linked to the GMP theory and direct learning. The pupils´ survey results show

significant differences between the sexes. Girls value the factors indicating commitment significantly higher than boys. The boys value the factors that indicate physical ability significantly higher than the girls. Individual factors such as instruction, rehearsal and

demonstration, have girls valued significantly higher than boys. The importance of ball game experience and age has not played a major role in how the pupils have done their values.

Keywords: ball games, didactics, knowledge transfer, learning, motivation, commitment, motor skills, teaching, factor analysis, Dynamical systems theory, General motor program theory

(4)
(5)

Innehåll

1 Inledning 7

2 Tidigare forskning 8

3 Teoretisk bakgrund och centrala begrepp 10

3.1 Begreppet lärande 10

3.2 Motoriska begrepp 10

3.3 Teorier om motoriskt lärande 11

3.3.1 Didaktiskt förhållningssätt inom GMP- och DS-teorin. 14

4 Syfte 15

4.1 Frågeställning 15

5 Metod 15

5.1 Urval 18

5.1.2 Undersökningsgrupper 18

5.2 Genomförande och bortfall 20

5.3 Enkätens utformning 21

5.4 Forskningsetiska principer 23

6 Resultat och analys 23

6.1 Frekvensfördelning av enskilda faktorer, studenter 25

6.1.1 Studenters egna förslag på faktorer 26

6.1.2 Frekvensfördelning av enskilda faktorer, elever 27 6.1.3 Frekvensfördelning av enskilda faktorer, lärare 28 6.1.4 Frekvensfördelning av ämneskategoriserade faktorer, studenter 29 6.1.5 Fördelning av komponenter efter faktoranalys, elever 31

6.2 Skillnader mellan kvinnor och män, studenter 32

6.2.1 Skillnader mellan flickor och pojkar, elever 34 6.2.2 Skillnader mellan kvinnor och män

för ämneskategoriserade faktorer, studenter 36 6.2.3 Skillnader mellan flickor och pojkar för komponenter, elever 37 6.3 Samband mellan ålder och ämneskategoriserade faktorer, studenter 38 6.3.1 Samband mellan skolform och komponenter, elever 39 6.4 Samband bollspelserfarenhet och ämneskategoriserade faktorer,

(6)

7 Diskussion 42

7.1 Studentundersökningen 43

7.2 Elevundersökningen 44

7.3 Validitet och reliabilitet 46

7.4 Slutsatser 47

8 Referenser 50

Bilaga 1a. Frekvensfördelning och bortfall, studenter 53 Bilaga 1b. Frekvensfördelning och bortfall, elever 54 Bilaga 2a. Missivbrev och enkät till studenter 56 Bilaga 2b. Missivbrev och enkät till elever 59

(7)

1. Inledning

Intresset för att skriva en uppsats om hur man lär sig färdigheter i bollspel har växt fram under tiden som jag har undervisat studenter i olika bollspel. Diskussioner med studenter i samband med undervisningstillfällen och examinationer om lärandeprocesser med frågeställningar av typen ”Hur ska jag få en icke bollintresserad flicka eller pojke att vilja fånga en tung

basketboll istället för att ta ett steg åt sidan?” Vilka sätt att lära sig passar bäst för någon som aldrig har provat på ett speciellt bollspel?” har gett mig inspiration till att försöka ta reda på vad som kan vara viktigt för att lära sig färdigheter i bollspel. Jag tror att alla som sysslar med bollspel och utbildning funderar över hur lärande sker men också att vi har olika

uppfattningar. Skiljer sig uppfattningarna åt om vi är förtrogna med bollspel eller om vi inte har någon större erfarenhet? Har kön och ålder någon betydelse? Vilken lärandeteori värderas högst? Vilka gemensamma uppfattningar och skillnader finns?

Inom skolämnet Idrott och Hälsa är olika bollspelsaktiviteter den vanligaste aktiviteten på idrottslektionerna, enligt Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (Skolverket, 2004). Bollspelsundervisning har under de senaste decennierna präglats av ett aktivitetsperspektiv. Syftet med aktiviteten från lärarens sida har bland annat varit att skapa rörelseglädje, att eleverna ska träna samarbete, få god kroppsuppfattning och att det ska upplevas roligt (Larsson & Redelius, 2004). Fokus i undervisningen har varit aktivitet och inte lärande. Kunskapsdimensionen inom skolan och högskolan har under de senaste åren betonats (Larsson & Meckbach, 2007). För att berättiga att Idrott och hälsa är ett obligatoriskt ämne i skolan betonar Annerstedt (2007) nödvändigheten i att lärandet sätts i centrum och att man lär sig kunskaper och färdigheter som är specifika för ämnet.

Kunskaper inom idrottsämnet kan betraktas utifrån de fyra f:en fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet. Fakta är kunskap som information, där vi vet att något förhåller sig på ett visst sätt. Färdighet är kunskap som utförande, något vi kan utföra praktiskt. Förståelse är kunskap som meningsskapande och som används och bearbetas för att nå en större

begriplighet. Förtrogenhet är kunskap som omdöme, en sinnlig upplevelse som också beskrivs som den ”tysta kunskapen” (Ekberg & Erberth, 2000). I läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan Lpo 94 och Lpf 94 (Utbildningsdepartementet, 1994) skrivs fram att eleverna ska utveckla kunskaper om, i och genom idrott. I läroplanen för grundskolan 2011

(Skolverket, 2011) ska eleverna i åk 7-9 utveckla kunskaper i att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter som komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter.Med komplexa rörelser avses att kunna anpassa sina rörelser med hänsyn till omgivningen och

(8)

använda sin taktila förmåga, vilket kräver god motorik och välutvecklad rums- och

kroppsuppfattning. Det kan till exempel vara att kunna göra en lagom hård passning till en lagkamrat. Även styrketräning, konditionsträning och rörlighetsträning är centralt

ämnesinnehåll, där eleverna ska dra slutsatser av sin träning och koppla samman den fysiska aktiviteten med metoder och teorier för att förklara sambanden mellan träning och effekter. Eleverna ska också utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra samt utveckla en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga (Skolverket, 2011). En angelägen uppgift för idrottslärare är att flytta fokus från aktivitetsperspektiv till lärandeperspektiv i undervisningen. Elever ska enligt kursplanen för åk 7-9 genomföra komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, vilket kräver god motorik (Skolverket, 2011) och eftersom bollspel är den dominerande aktiviteten inom skolämnet Idrott och hälsa, enligt en tillsyn som

Skolinspektionen gjorde 2010 (Skolinspektionen, 2010) framstår frågan om hur man lär sig komplexa rörelser i bollspel som särskilt betydelsefull.

2 Tidigare forskning

Vid en genomgång av genomförda pedagogiska studier av kroppsövningsämnet Idrott (Larsson & Redelius, 2004; Larsson & Meckbach, 2007) kan konstateras att påfallande lite didaktisk forskning om lärande har gjorts inom bollspel i Sverige, trots att detta moment under senare år har dominerat undervisningen inom skolämnet Idrott och Hälsa (Londos, 2010). Några intressanta initiativ har tagits för att höja nivån av kunskap och medvetenhet kring bollspelsdidaktik och ett skandinaviskt nätverk, Nordplus, har bildats med

representanter från olika lärosäten i Norden. I Danmark vid Syddansk Universitet i Odense har man utvecklat ett didaktiskt förhållningssätt till bollspel under namnet ”teambold” som bygger på TGfU, se nedan, med bland annat samarbete, kommunikation och reflektion som bärande idéer (Halling, Andersen, & Skov Agergarard, 2005). I Sverige arbetar man vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm med ett koncept som utgår från bollspelet som en helhet, att finna förståelse för bollspelens idé och mönster och därigenom utveckla

kunskaper och färdigheter (Larsson & Meckbach, 2007).

I Asien och Australien finns ett synsätt på undervisning och lärande inom Physical education som betonar intellektuella, sociala och kulturella faktorer som går under

beteckningen TGfU (Teaching Games for Understanding). Viktiga inslag i TGfU är att man utgår från hela spelet och precis som i det danska ”teambold” betonar man kommunikation och samarbete för att utveckla individuella och sociala förmågor (Light, 2006).

(9)

Forskning kring metoder och strategier i idrottsundervisning har genomförts bland annat av dansken Birger Peitersen som har beskrivit olika handlingsformer och inlärningsformer för läraren och eleven. Exempel på några av dessa undervisningssätt är induktivt och deduktivt förhållningssätt, där den deduktiva principen innebär att eleverna ställs inför färdiga lösningar och den induktiva principen att eleverna arbetar med förslag på lösningar som prövas och utvärderas. Ett annat dualistiskt förhållande är analytisk och syntetisk förmåga där den analytiska förmågan består i att kunna dela upp en händelse i mindre beståndsdelar och det syntetiska skapandet består i att kunna sätta ihop information till sammanhängande kunskap (Peitersen, 2001). Av internationell didaktisk forskning kring idrottsundervisning är

Mosstons forskning kring reproduktiva respektive produktiva undervisningsstilar (”teaching styles”) viktig att nämna. Mosston har delat in undervisningsstilarna i tio olika grupper beroende på graden av elevengagemang, från ”den kommenderande stilen” till

”självinlärnings-stilen” (Mosston & Ashworth, 2002). Forskning kring de olika

undervisningsstilarnas betydelse har främst varit inriktad på de olika reproduktiva

undervisningsstilarna och en slutsats är att den praktiska stilen, där eleverna utför och övar den uppgift som har anvisats av läraren, är effektiv för att lära sig grundläggande motoriska

färdigheter. Forskning kring de produktiva undervisningsstilarna, där lärandeprocessen är mer

elevstyrd, visar motstridiga resultat. Lärarens betydelse för kvaliteten i det eleverna lär sig

framstår som den viktigaste faktorn i John Hatties metastudie Visible Learning på över 80 miljoner elever (Hattie, 2009). I den sammanfattande tolkningen av Hatties slutsatser

framställs det att en av de viktigaste förutsättningarna för en utbildning av yppersta kvalitet är att lärare är aktivt och passionerat engagerade i undervisning och lärande (Håkansson, 2011). Inom undervisnings-forskning talar man även om en indelning i direkt och indirekt

undervisningssätt (Annerstedt, 2007), vilket också har varit föremål för forskning. Det direkta sättet speglar en lärarstyrd undervisning medan den indirekta undervisningen är mer

elevstyrd. Exempel på indirekt undervisning är ett konstruktivistiskt synsätt med

problemlösning och elevernas egen medverkan som drivkraft i lärandeprocessen. Några studier har gett stöd för att ett indirekt undervisningssätt, som i Teaching Games for

Understanding (TGfU), är mer framgångsrikt när det gäller att utveckla bollkontroll, att fatta beslut om passningar, dribblingar och skott och att utföra passningar i spelet, än en

teknikinriktad grupp med ett direkt undervisningssätt (Turner och Martinek, 1999). Andra studier visar inte på några skillnader mellan direkt och indirekt undervisning. Slutsatsen verkar vara att det inte finns ett entydigt svar på vilket undervisningssätt som är bäst för att

(10)

lära sig färdigheter i bollspel. Forskning på färdighetsinlärning har visat sig svår att mäta och att se orsakssamband (Annerstedt, 2007).

3. Teoretisk bakgrund och centrala begrepp

3.1 Begreppet lärande

En kort förklaring av lärande kan vara att det finns en individ som tillägnar sig ett innehåll med hjälp av olika drivkrafter i samspel med sin omvärld (Illeris, 2007). Tillägnelseprocessen utgörs av dels en innehållsmässig dimension som består av det kognitiva, det motoriska och det förnuftsmässiga. Den andra delen av tillägnelseprocessen utgörs av en

drivkrafts-dimension vilken kan beskrivas som motivation, känsla och vilja. Samspelet med omvärlden kommer här in som den tredje dimensionen för att förstå lärandeprocesser. Samarbete och kommunikation är nödvändiga förmågor att utveckla, för att fungera i ett socialt sammanhang och i en gemenskap. Illeris (2007) beskriver också lärande som en motorisk del och en

kognitiv del, där dessa båda komponenter ska smälta samman i en innehållsmässig dimension, för att skapa mening och förtrogenhet. Att ställa frågor av typen: ”Vad ska läras?” och

”Varför ska detta innehåll läras?” eller ”För vem är det viktigt?” är ett nödvändigt ifrågasättande av läroprocesser och ett sätt att skapa mening i det som ska läras.

Begreppet inlärning kan ses som något snävare begrepp än lärande i den mening att inlärning handlar mer om den som ska lära sig något. En betydelse av inlärning är att den som ska lära sig något (objektet) är mottagare av information eller kunskap av någon eller något (subjektet) (Larsson & Meckbach, 2007). Problembaserad inlärning (Schmidt & Wrisberg, 2001) tar emellertid sin utgångspunkt i frågorna ”Vem är personen?”, ”Vad är uppgiften?” och ”Var är sammanhanget” och denna betydelse av inlärning ligger nära begreppet lärande. I detta arbete använder jag mig av de båda begreppen synonymt.

3.2 Motoriska begrepp

Det förekommer en rik flora av begrepp inom ämnesområdet motorik och lärande och jag redovisar här dem som jag anser är relevanta för studiens frågeställningar och de definitioner som jag använder mig av. En del av begreppen beskrivs för att förstå sambandet mellan dessa inom motoriskt lärande.

Motoriskt beteende avser den typ av beteende som handlar om att gå, springa, hoppa, kasta och gripa etc. vilket är den närmaste översättningen till motorik enligt Sigmundsson och Pedersen (2004). Motorisk utveckling kan definieras som en förändring av motoriskt beteende

(11)

över tid, oftast i förhållande till ålder, men kan även gälla i relation till färdighetsnivå. Man har tidigare avsett den utveckling som sker under de första levnadsåren, men idag är det vanligare att man betraktar motorisk utveckling som pågående under hela livet (Sigmundsson & Pedersen, 2004). Motoriskt lärande avser de processer som är knutna till övning eller erfarenhet och som leder till relativt permanenta förändringar i förmågan att utföra motoriska färdigheter (Schmidt, 1991). Enligt Sigmundsson och Pedersen (2004) gäller denna definition också för motorisk utveckling. Motorisk koordination är samordning mellan hjärnans signaler till nerverna som styr de muskler som utför rörelsen, alla muskler arbetar inte samtidigt och urvalet eller rekryteringen av muskler benämns som koordination (Bernstein, 1967). Motorisk kontroll är sätten på vilket de utvalda musklerna används på, t.ex. hur mycket kraft som ska användas, under hur lång tid och hur snabbt. Med motorisk färdighet avses god eller optimal kontroll. Motorisk färdighet förutsätter alltså både koordination och kontroll (Sigmundsson & Haga, 2004). Om man vill förklara motorisk färdighet i en mening skulle man kunna uttrycka det som ”förmågan att lösa givna rörelseuppgifter” (Schmidt & Wrisberg, 2001, s. 241).

3.3 Teorier om motoriskt lärande

Inom området motoriskt lärande finns åtskillig forskning gjord och flera teorier med olika förklaringsmodeller existerar. Det finns två inriktningar som representerar olika synsätt på hur lärande sker, varav den ena inriktningen omfattar olika förklaringsmodeller inom

Informations process teori. Den andra inriktningen omfattar olika förklaringsmodeller inom Ekologisk psykologi teori. Jag ska här presentera två av de vanligaste förekommande med relevans för bollspel och lärande. Den dominerande teorin inom Informations process teori går under beteckningen Generella motoriska programteorin och har utvecklats av Richard Schmidt och Craig Wrisberg i USA. Första versionen av motoriska programteorin utkom 1975 och den senaste versionen Motor learning and performance: a situation-based learning approach utkom 2008 (Schmidt & Wrisberg, 2008). Denna teori är väl underbyggd med

forskning om hur motorisk färdighetsinlärning sker och har varit dominerande under de

senaste decennierna.

Den dominerande teorin inom Ekologisk psykologi teori går under beteckningen Dynamisk systemteori och har sitt ursprung i den ryske fysiologen Nikolai Bernsteins idéer om

koordinering och kontroll av rörelser (Bernstein, 1967). Idéerna har förvaltats av bland annat Esther Thelen som har utvecklat Dynamic Systems Approach (Thelen, 1994) och som titeln anger är det inte en fullvärdig teori (Sigmundsson & Pedersen, 2004). Tankegångarna har

(12)

beskrivits i Sverige av Jan-Ola Högberg vid högskolan i Dalarna (Högberg, 2008). Jag kommer här att mera ingående presentera de båda teorierna om motoriskt lärande och de metoder och tillvägagångssätt som är förknippade med respektive teori. Beskrivningen av de båda teorierna syftar till att ge en bild av olika sätt att se på motoriskt lärande i ett teoretiskt sammanhang.

Generella motoriska programteorin (GMP) bygger på att vi konstruerar allmänna motoriska program genom att utföra rörelser upprepade gånger. Detta rörelsemönster lagras sedan i långtidsminnet för att användas när denna typ av rörelse ska utföras. För att anpassa sig till förändrade yttre omständigheter kan en idrottsutövare ändra redan inlärda

rörelsemönster med hjälp av sensoriska processer och reflexmekanismer. Man kan använda det ursprungliga rörelsemönstret trots att olika parametrar som rörelsetid och rörelseomfång modifieras (Schmidt & Wrisberg, 2008; Coker, 2009). För att en utövare ska kunna ta till sig information som behövs för att lära sig en ny rörelse är olika tekniker eller metoder

användbara. Här följer en redogörelse för några metoder och tekniker som används inom GMP-teorin och inom de flesta konventionella undervisningssammanhang:

Instruktioner innehåller muntlig eller skriftlig information om färdigheten och kan innehålla information om vad man ska rikta uppmärksamheten mot, till exempel ”titta på bollen”. Instruktioner kan också understryka likheter mellan färdigheter vilka man har en tidigare erfarenhet av, som, ”slå clearslaget (i badminton) som när du kastar en boll”. Demonstrationer kan innehålla förevisning av rörelsen och/eller film-/videoklipp. Vid denna typ av observationsinlärning studerar vi och försöker imitera eller återskapa det vi sett vilket också sker i ett tidigt skede av vår utveckling då mycket av vår inlärning av rörelser sker genom att vi härmar andra (Schmidt & Wrisberg, 2001).

Delmetod har som främsta syfte att minska komplexiteten vid inlärning, där utövaren tränar en enskild del av en uppgift upprepade gånger innan hon går över till nästa del i

uppgiften. Som exempel kan nämnas en tennisspelare som enbart tränar grundslagen forehand och backhand och i nästa moment enbart tränar volleyslag.

När en idrottsutövare ska lära sig en ny rörelse eller uppgift går denne enligt GMP-teorin igenom tre inlärningsstadier: 1) Verbalt kognitiva stadiet utmärks av att man ”pratar med sig själv”; Vad är det jag försöker göra? Framstegen är stora och i snabb takt, prestationerna är osäkra, ojämna och dåligt timade med omgivningen. Instruktioner, demonstrationer och andra kunskapsöverföringar är användbara på detta stadium. 2) Motoriska stadiet utmärks av att utövaren uppnår ett effektivare rörelsemönster och börjar skapar motoriska program för uppgiften, timingen utvecklas och rörelserna blir följsamma. Man blir också bättre på att

(13)

analysera rörelsen och på att anpassa rörelserna till omgivningen och de förutsättningar som för tillfället råder.

3) Automatiserade stadiet utmärks av att man utför sina rörelser automatiskt, ”utan att tänka”. Utövaren kan programmera långa sekvenser av motoriska program. En utövare ser också rörelser hos motståndaren som får henne att byta strategi eller rörelsejustering. Rörelserna sker med minskad mental och fysisk ansträngning, det” ser lätt ut”.

Dynamiska systemteorin (DS) utgår från principen om självorganisering av rörelser. Denna självorganisering sker utan något ”recept” från hjärnan i form av motoriska program. Förespråkare av denna teori anser inte heller att det ligger färdiga rörelsemönster lagrade i hjärnan som kan hämtas fram efter behov (Sigmundsson & Pedersen, 2004; Coker, 2009). Rörelserna styrs istället av uppgiften, miljön och individens förutsättningar. Ändras någon av dessa faktorer organiserar systemen om sig för att för att nå ett optimalt rörelseutförande. För att till exempel kunna balansera på ett ben, istället för på båda, innebär det att kroppen

organiserar de processer som ingår, såsom perception och nerv-muskelfunktion, på ett ändamålsenligt sätt efter de nya förutsättningarna. Med ett optimalt eller ändamålsenligt rörelseutförande menas ett rörelsesätt med så liten energiåtgång som möjligt (Coker, 2009; Högberg, 2008). Enligt DS-teorin kan varje ny rörelse ses som ett problem som ska lösas på det effektivaste sättet för den individ som ska utföra rörelsen. Det handlar alltså om att individen, utifrån sina förutsättningar, ska hitta ett för henne så effektivt sätt som möjligt att utföra rörelsen på. Det viktiga är effekten av rörelsen, inte hur rörelsen ser ut (Coker, 2009). Enligt DS-teorin kan man urskilja några olika huvudtekniker när det gäller motoriskt lärande. Dessa metoder används också i de flesta undervisningssammanhang och innefattas även inom GMP-teorin (Högberg, 2008; Schmidt & Wrisberg, 2001).

Helmetoden bygger på att vi utför hela rörelsemönstret i en uppgift och växlar

kontinuerligt mellan uppgifterna. Man försöker träna så likt en verklig situation som möjligt där de olika delarna ingår i en helhet. I exemplet med tennisspelare ovan skulle då träning enligt helmetoden utformas som oförutsedda spelmoment där de olika typerna av slag ständigt växlar. Studier har visat att träning med helmetoden ger bättre resultat på längre sikt men att träning med delmetoden ger bättre resultat vid själva träningstillfället (Schmidt & Wrisberg, 2001). Dialogmetoden bygger på att tränaren eller idrottsläraren till exempel ställer frågor till utövaren i avsikt att starta en dialog där utövaren kan dela med sig av sin känsla och

uppfattning om utförandet av rörelsen. Problembasering innebär att deltagarna ställs inför ett problem som ska lösas, vilket kan göras både individuellt och inom en grupp.

(14)

De skillnader i uppfattning om hur lärande sker mellan de både teorierna är framför allt knutna till hur styrning och kontroll av rörelser sker. Inom GMP-teorin och olika Informations process teorier sker denna kontroll genom att centrala nervsystemet, CNS, får information via sinnesorganen där denna information tolkas och omsätts till en motorisk handling (Ericsson, 2003, McMorris, 2004, ). Inom DS-teorin och Ekologiska psykologi teorier sker denna kontroll genom att CNS styr vad målet med rörelsen är men hur detta ska göras styrs genom en samordning mellan perifera nervsystemet, PNF, och de muskler som krävs beroende uppgiften, miljön och individens förutsättningar. Inom DS-teorin är alltså CNS inblandad genom att sätta målet för vad som ska göras, inte hur det ska utföras. Inom GMP-teorin finns

en färdig plan för hur rörelsen ska utföras (McMorris, 2004, Coker, 2009).

3.3.1 Didaktiskt förhållningssätt inom GMP- och DS-teorin.

De båda lärandeteorierna GMP- och DS-teorin speglar olika aspekter på hur lärande iscensätts. GMP-teorin står för ett synsätt där läraren eller den som ska lära någon annan något, har en mer styrande roll i att t.ex. instruera, demonstrera och korrigera. DS-teorin förespråkar att eleven eller den som ska lära sig något, själv drar erfarenheter av sitt handlande och provar sig fram och korrigerar sitt rörelseutförande efter sina egna

förutsättningar och på så sätt styr sitt eget lärande i högre utsträckning än inom GMP-teorin. Läraren inom DS-teorin fungerar mer som en handledare som ska lotsa eleven fram till ett rörelseutförande. Förhållningssättet till lärande inom DS-teorin sammanfaller också med synsättet inom TGfU (Teaching Games for Understanding). Viktiga inslag i TGfU är att man utgår från hela spelet och precis som i det danska ”teambold” betonar man kommunikation och samarbete för att utveckla individuella och sociala förmågor (Light, 2006).

De båda teorierna kan kopplas till direkt och indirekt undervisning (Annerstedt, 2007) och till deduktivt och induktivt förhållningssätt till undervisning (Peitersen, 2001). Även är Mosstons forskning kring reproduktiva respektive produktiva undervisningsstilar (Mosston &

Ashworth, 2002) återspeglar denna dualistiska syn på lärande.

Man kan sammanfatta det med att en direkt, deduktiv och reproduktiv undervisningsstil, där graden av lärarstyrning är hög, överensstämmer med synsättet inom GMP-teorin på hur motorisk inlärning iscensätts. Detta förhållningssätt utgår från läraren eller tränaren som sändare av ett budskap i form av t.ex. instruktion och demonstration. Det andra sättet att se på lärande med ett indirekt, induktivt och produktivt förhållningssätt, där graden av elevstyrning är hög, överensstämmer med synsättet på lärande inom DS-teorin och Teaching games for

(15)

understanding (TGfU) och utgår från samarbete och kommunikation utifrån elevernas eller utövarnas egen förmåga till lärande.

4. Syfte

Syftet med detta arbete är att rangordna och diskutera elevers och idrottsstudenters

uppfattning om faktorer som anses vara betydelsefulla vid lärande av motoriska färdigheter i bollspel och koppla detta till lärandeteorierna Generella motoriska programteorin med ett direkt, lärarstyrt lärande respektive Dynamiska systemteorin med ett indirekt elevstyrt lärande.

4.1 Frågeställningar

1 Vilken uppfattning har studenter vid enheten Idrottsvetenskap, Malmö högskola och elever i grundskola och gymnasieskola vid två mellanskånska orter, om faktorer som anses var betydelsefulla vid lärande av motoriska färdigheter i bollspel?

2 Vilken uppfattning har elever och studenter om faktorer som sammankopplas med DS-teorin och ett indirekt elevstyrt lärande respektive GMP-teorin och ett direkt, lärarstyrt lärande?

3 Vilka skillnader finns, bland elever och studenter, mellan kvinnors och mäns uppfattningar?

4 Vilka samband finns mellan elevers och studenters bollspelserfarenhet respektive ålder och deras uppfattningar om faktorer som anses vara betydelsefulla vid lärande av motoriska färdigheter i bollspel?

5. Metod

Studien är genomförd i två steg, där den första enkätundersökningen omfattar studenter vid enheten Idrottsvetenskap på Malmö högskola. Den andra enkätundersökningen är genomförd på elever vid grundskolans åk.8 och gymnasieskolans åk.2 vid två orter i Skåne.

112 idrottsstudenter och 129 elever har tillfrågats om sin uppfattning om hur man lär sig motoriska färdigheter i bollspel. Även ett tiotal idrottslärare har blivit tillfrågade om samma sak och deras uppfattning redovisas också som en ”pilotstudie” inför framtida undersökning som jag hoppas gå vidare med, bland andra grupper som idrottslärare, idrottslärarutbildare och tränare för att vidga bilden om hur ett lärande i bollspel kan ske.

(16)

Studien är upplagd som en surveyundersökning eller tvärsnittsundersökning vilket innebär att man samlar in data från mer än ett enda fall (t.ex. flera individer) vid en viss tidpunkt för att få kvantifierbara data med kopplingar till olika variabler som granskas för att upptäcka mönster och samband (Bryman, 2002). Informationen samlas in med hjälp av enkäter och för att kunna få en bild av undersökningsgruppernas uppfattning (om vilka faktorer som de anser viktiga för att lära sig bollspel) är det nödvändigt att beräkna enkätsvaren. Fördelen med en kvantitativ undersökning är att enkätsvaren kan bearbetas statistiskt så att till exempel en frekvensfördelning kan visas och eventuellt samband mellan kön, ålder och

bollspelserfarenhet kan analyseras.

Vid den första enkätundersökningen, på studenter, har nedanstående 29 faktorer inom åtta ämneskategorier använts i den statistiska analysen. Faktorerna har valts ut ur den litteratur som hänvisas till nedan och ämneskategoriseringen har skett med utgångspunkt från vilket sammanhang de förekommer i denna litteratur.

Psykologiska faktorer: självförtroende, motivation, målsättning, attityd, anspänning, uppmärksamhet (Ekberg & Erberth, 2000; Schmidt & Wrisberg, 2001).

Sociala faktorer: samarbete, kommunikation (Halling, Andersen, Skov Agergarard & Worm, 2005).

Fysiska faktorer: styrka, uthållighet, smidighet, snabbhet (Carlstedt, 1997). Motoriska faktorer: balans, koordination (Ericson, 2003).

Kognitiva faktorer: spelförståelse, kunskap, erfarenhet (Frisk, 1998; Halling, Andersen, Skov Agergarard & Worm, 2005).

Kunskapsöverföring: instruktion, demonstration, visualisering, observation, imitation, generalisering, feedback (Schmidt & Wrisberg, 2001).

Träningsmetoder: hel- delmetod, problemlösningsmetod, vägledning (Schmidt & Wrisberg, 2001).

Genetiska faktorer: anlag och förutsättningar (Schmidt & Wrisberg, 2001).

De faktorer som främst sammankopplas med ett direkt undervisningssätt och ett lärarstyrt lärande vilket sammanfaller med synsättet inom GMP-teorin för hur motorisk inlärning iscensätts, är faktorer som instruktion, demonstration, observation, imitation, vägledning, delmetod, erfarenhet och generalisering. De faktorer som främst sammankopplas med en indirekt undervisning och ett elevstyrt lärande vilket sammanfaller med förhållningssättet

(17)

inom DS-teorin och TGfU för hur motoriskt lärande iscensätts är främst faktorer som

problemlösningsmetod, helmetod, samarbete och kommunikation, , se rubrik 3.3.1, Didaktiskt förhållningssätt inom GMP- och DS-teorin. Övriga faktorer är främst kopplade till individen som ska lära sig något och som ligger till grund för lärandet inom både GMP-teorin och en direkt undervisning som till DS-teorin med en indirekt undervisning. Faktorer som

motivation, styrka, balans, kunskap och anlag är viktiga förutsättningar för den som ska lära sig något inom båda förhållningssätten till lärande.

Utformningen av slutna frågor som studenterna ska värdera på en s.k. attitydskala av typen ”liten betydelse”, ”viss betydelse” och ”stor betydelse” är exempel på kvalitativa variabler och bearbetas enligt ordinalskalans mätmetoder (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003). Detta innebär bland annat att typvärdet, som anger det vanligast förekommande värdet och medianvärdet, som anger ”det mittersta värdet” kan anges men att till exempel medelvärde inte går att beräkna. Se vidare under punkt 5.2 Genomförande. För att studera och beskriva materialet utifrån ett teoretiskt och ämnesspecifikt sammanhang görs en gruppering i form av ett index där en indelning sker av faktorerna i åtta olika ämneskategorier vilka redovisas ovan. De faktorer som främst sammankopplas till GMP-teorin och en direkt undervisning respektive DS-teorin och indirekt undervisning görs också en gruppering av dessa faktorer i form av index. En indexering innebär att värdena för flera olika faktorer inom en grupp summeras och kan då beräknas enligt intervallskalans mätmetoder (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003). Fördelen med en indexering är att fler statistiska metoder är tillgängliga för att bearbeta underlaget.

Vid undersökning 2, på elever, har ovanstående 29 faktorer också funnits med tillsammans med ytterligare 21 faktorer som framkom som egna förslag av studenter vid den första

undersökningen. Exempel på sådana faktorer från undersökningsgruppen är rolighet, tydlighet, engagerad tränare, talang, utlärningsförmåga, prestation, kulturellt, miljö,

gruppsammansättning, respekt m.fl. Samtliga 50 faktorer har undersökningsgruppen värderat på en skala från minimal betydelse (0) till maximal betydelse (5) för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel. Tillvägagångssättet för att analysera dessa 50 faktorer har varit dels medelvärdesanalys i SPSS och dels faktoranalys. Faktoranalys är en statistisk metod för att undersöka de inbördes relationerna mellan ett stort antal variabler och identifiera

underliggande mönster i deras samvariation (Djurfeldt & Barmark, 2009). Genom en faktoranalys fångas mönster i samvariationen upp mellan dessa variabler och man kan få en uppfattning om vilka som mäter likartade fenomen. Man kan alltså få ledtrådar om vad de

(18)

olika variablerna egentligen mäter och på detta sätt reducera antalet faktorer till ett mindre antal grupper av faktorer som tjänstgör som indikatorer för de fenomen som de representerar.

5.1 Urval

För att få svar på vilka faktorer som är betydelsefulla för lärande i bollspel har jag i undersökningen 1 vänt mig till studenter som läser vid enheten Idrottsvetenskap vid

lärarutbildningen Malmö högskola, flertalet utbildar sig till idrottslärare men det finns också de som studerar idrott som fristående ämne. Många av studenterna har också en bakgrund inom bollidrotter, både som utövare och tränare, likväl som det finns studenter utan denna erfarenhet. Den första studien är riktad mot de studenter som läser huvudämnet Idrott och Fysisk bildning termin 2 och 4, sidoämnet Idrott och Hälsa termin 3 och sidoämnet Lek Rörelse Hälsa 2 inom lärarprogrammet på enheten Idrottsvetenskap vid Lärarutbildningen Malmö högskola, ca 140 studenter av vilka 112 har besvarat enkäten.

Vid undersökningen 2 har jag vänt mig till elever i grundskolans åk 8 i Eslövs och Hörby kommun och gymnasieskolans åk 2 i Eslövs kommun. Totalt 129 elever som har besvarat enkäten. Ett mindre antal idrottslärare (12 st.) i de ovan nämnda kommunerna har också besvarat enkäten vilket ingår som en pilotstudie inför kommande undersökningar. Detta så kallade bekvämlighetsurval gör att generaliserbarheten är låg (Trost, 2001; Bryman, 2002) men att resultaten utifrån dessa specifika grupper är intressant då det inom grupperna finns individer med olika erfarenheter ur elev-, student- och lärarperspektiv.

5.1.2 Undersökningsgrupper

Åldersfördelningen mellan de studenter som ingår visar att de flesta är i åldern 20-24 år (57 %) följt av åldersgruppen 25-29 år (34 %) medan de som är över 30 år endast utgör 9 % (10 studenter), figur 1.

(19)

Figur 1. Undersökning 1, studenter. Fördelning av undersökningspersonerna uttryckt i procent efter ålder.

Fördelning efter vilken bollspelserfarenhet studenter i undersökning 1 har, visar en stor övervikt för dem som är eller har varit aktiva utövare eller tränare i idrottsförening under mer än tre år (70 %) följt av de som endast har motions- eller skolerfarenhet (22 %), figur 2.

Figur 2. Undersökning 1, studenter. Fördelning av undersökningspersonerna uttryckt i procent efter vilken

bollspelserfarenhet de har.

I den andra undersökningen ingår 129 elever av vilka 62% är pojkar och 38% är flickor, 64% går i grundskolan åk.8 och 36% i gymnasieskolan åk.2. Eleverna uppvisar en fördelning där mer än hälften (53%) av eleverna har bollspelserfarenhet från att ha varit aktiva i någon

(20)

idrottsförening i mer än tre år. Drygt 30 % av eleverna har endast motions- eller skolerfarenhet, figur 3.

Figur 3. Undersökning 2, elever. Fördelning av undersökningspersonerna uttryckt i procent efter vilken bollspelserfarenhet de har.

5.2 Genomförande och bortfall

Undersökning 1, på studenter, är genomförd som en enkätundersökning med frågor som studenterna har besvarat skriftligt. Frågorna har till största delen vara slutna men även öppna frågor har förekommit. Tillfället eller omständigheterna då studenterna besvarat frågorna har varit i samband med undervisning och så likvärdigt som möjligt för de olika deltagarna som ingått i studien. Totalt finns det ca 140 studenter på de kurser som studien har riktats mot och 112 st. har besvarat enkäten. Bortfallet på 20 % beror främst på att alla studenter inte varit närvarande vid undervisningstillfället då enkäten genomfördes. Bortfall på grund av ofullständigt ifyllt frågeformulär finns, men inte av betydande art. Inga respondenter har uteslutits på grund av ofullständigt ifyllt frågeformulär, som mest har en enskild faktor ett bortfall av fem respondenters värderingar. Vid de statistiska beräkningarna i denna

undersökning har hänsyn tagits till bortfallet genom att den procentuella andelen giltiga svar har beräknats för varje faktor. Se bilaga 1a för sammanställning av frekvensfördelning och bortfall.

(21)

Undersökning 2, på elever, är genomförd på samma sätt som den första studien på

studenter. Tillfällena då eleverna har besvarat enkäten har varit i samband med lektioner och under så likvärdiga förhållande som möjligt. Totalt 129 elever har besvarat enkäten. Bortfall på grund av ofullständigt ifyllt frågeformulär finns, men inte av betydande art. Inga

respondenter har uteslutits på grund av ofullständigt ifyllt frågeformulär, som mest har en enskild faktor ett bortfall av sex respondenters värderingar och redovisas i bilaga 1b. Vid den andra undersökningen besvarade också 12 idrottslärare samma enkät. Hälften av dessa lärare var idrottslärare till de elever som ingick i studien. Resultat från lärarenkäten redovisas men analyseras inte då undersökningsgruppen är för liten för att kunna göra statistiska beräkningar. Det är inte heller avsikten med denna undersökning att studera lärargruppen.

5.3 Enkätens utformning

Här nedan ges en översikt över olika faktorer de tillfrågade har haft att ta ställning till vid undersökning 1, på studenter. Faktorerna har valts ut från ur den litteratur som beskrivs under rubrik 2 Tidigare forskning och från de begrepp som redovisas under rubrik 3 Teoretisk bakgrund och centrala begrepp. Faktorerna har presenterats i slumpvis ordning utan att vara fördelade i ämnesgrupper för att inte styra de tillfrågade mot något specifikt område. De faktorer som har ansetts behöva förklaras har försetts med en kort beskrivning.

1. Självförtroende 2. Styrka

3. Spelförståelse

4. Helmetod - en träningssekvens där man utför uppgifterna verklighetsnära 5. Samarbete

6. Anlag – nedärvda förutsättningar 7. Motivation

8. Uthållighet

9. Demonstration – visuell information 10. Kunskap – vetskap om vad som ska göras

11. Delmetod – träningssekvens där man repeterar enskild uppgift 12. Målsättning – vad som ska uppnås och hur detta ska uppnås 13. Smidighet

14. Visualisering – mental träning där man ser sig själv utföra en handling 15. Erfarenhet – tidigare upplevelser av handlingen eller liknande handlingar 16. Vägledning – handlingen utförs med hjälp eller assistans av tränare/lärare 17. Kommunikation – informationsutbyte, dialog, mellan utövare och tränare/lärare 18. Attityd – förhållningssätt till handlingen

19. Snabbhet

(22)

21. Instruktion - verbal information

22. Anspänning - aktivitetsnivå i centrala nervsystemet 23. Balans

24. Imitation - härmning av en observerad aktivitet 25. Uppmärksamhet - t.ex. fokusering

26. Generalisering - överföring av kunskap mellan två snarlika uppgifter/rörelser 27. Koordination - samordning av nerv-muskelfunktion

28. Feedback - återkoppling av en handling

29. Problemlösningsmetod- där utövarna själva ska komma fram till lösningen/utförandet

Respondenterna har också haft möjlighet att lägga till egna förslag. Faktorerna har sedan skattats av de tillfrågade på en femgradig skala från mycket liten betydelse till mycket stor betydelse vid inlärning av motoriska färdigheter i bollspel. De olika svarsalternativen har sedan kodats, från siffran 1 för mycket liten betydelse till 5 för mycket stor betydelse. De tillfrågade studenterna har därefter rangordnat de fem faktorer som de ansett har störst betydelse inbördes från ett till fem. På frågeformuläret har studenterna fått ange uppgifter om kön, födelseår och bollspelserfarenhet, se bilaga 2a.

En pilotstudie har genomförts på en mindre grupp (12 studenter) med avsikt att få en bild av vilka exempel som är lämpliga och vilka andra tänkbara frågor som kan vara av intresse utifrån studiens frågeställning. Enkätens utformning och frågornas formulering uppfattades som ”lätt att fylla i” av studenterna. Enstaka korrigering gjordes från pilotenkäten innan den besvarades av 112 studenter under vt-08.

Vid enkätundersökning 2, på elever, ingick de 29 faktorer som redovisats ovan. Dessutom tillfördes ytterligare 21 faktorer som var ett resultat av den första

undersökningen där studenterna kunde ge egna förslag på faktorer som de ansåg

betydelsefulla. Även dessa presenterades i slumpvis ordning. Dessa 21 egna förslag från studenter var följande: rolighet, tydlighet, engagerad tränare, talang, utlärningsförmåga, prestation, tävlingsmoment, utvärdering, förförståelse, lekövningar, respekt,

gruppsammansättning, undervisningsupplägg, erfarenhet från föräldrar, kulturellt,

ledargestalt, miljö, kamratpåverkan, föräldrapåverkan, repetition och bollnärvaro, se även tabell 1. Totalt har undersökningsgruppen haft 50 faktorer att värdera från minimal betydelse (0) till maximal betydelse (5). Undersökningsgruppen har också fått ange kön, vilket skolstadium; grundskolans åk.8 eller gymnasieskolans åk.2, de tillhör och vilken bollspelserfarenhet de har, se bilaga 2b. Enkäten besvarades av 129 elever (och 12 idrottslärare) under Mars 2009.

(23)

5.4 Forskningsetiska principer

De forskningsetiska principer som är antagna av Humanistiskt- samhällsvetenskapliga rådet 1990 (Vetenskapsrådet, u.å.) har iakttagits. När det gäller den första regeln om

informationskrav så har undersökningsdeltagarna fått information om undersökningens syfte och deras uppgift i projektet, att deras medverkan är frivillig och att uppgifterna inte kommer att användas i något annat syfte än i denna undersökning. Denna information har getts

skriftligt och muntligt i förhand. Samtyckeskravet kan anses uppfyllt när enkäten har lämnats ifylld (Vetenskapsrådet, u.å.).

Beroendeförhållande får inte föreligga mellan deltagarna och mig som forskare

(Vetenskapsrådet, u.å.) och när inte det helt kan undvikas, då jag som forskare också är lärare i vissa moment där en del av deltagarna ingår, har undersökningen lagts upp så att det inte går att identifiera vem som har lämnat de insamlade uppgifterna. Enkäten har besvarats anonymt och de personuppgifter som deltagarna uppgivit har varit kön, födelseår och

bollspelserfarenhet. Resultaten presenteras som grupper av åldersintervall och intervall av bollspelserfarenhet. Enskilda individers svar redovisas inte. Enkäterna har förvarats på ett sådant sätt att obehöriga inte har haft möjlighet att komma åt dem.

6. Resultat och analys

I båda undersökningarna har statistikprogrammet SPSS har använts för att beskriva och analysera utfallet av svaren på enkätundersökningen. En sammanställning av resultatet och hur de olika svarsalternativen har fördelats redovisas. Den attitydskala med kvalitativa variabler som de tillfrågade har haft att besvara vid undersökning 1, tillhör ordinalskalans mätnivåer vilket bl.a. innebär att resultaten kan redovisas med typvärde (det mest

förekommande svarsalternativet) och medianvärde (det ”mittersta” värdet när

svarsalternativen är rangordnade) (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003). Frekvenserna redovisas i tabellform och stapeldiagram. Skillnader i uppfattningar mellan kön, olika åldersgrupper, respektive bollspelserfarenhet analyseras och redovisas med hjälp av

korstabeller. I den första undersökningen, på studenter, görs en kategorisering av faktorerna i form av ett index där en indelning sker av faktorerna i åtta olika ämnesområden samt av de faktorer som sammankopplas med respektive lärandeteori, se rubrik 3.3.1, Didaktiskt förhållningssätt inom GMP- och DS-teorin.

(24)

En omkodning har gjorts av svarsalternativen för att tydliggöra resultatredovisningen där svarsalternativen ”mycket liten” och ”liten betydelse” har slagits samman, svarsalternativet ”viss betydelse” har behållits och alternativen ”stor” och ”mycket stor betydelse” har slagits samman, vilket har gjort att fem svarsalternativ har reducerats till tre. Studenterna har grupperats efter ålder där grupp 1 är i åldern 20-24 år, grupp 2 är 25-29 år och grupp 3 är 30 år eller äldre. Bollspelserfarenhet har delats in i två grupper: ”liten bollspelserfarenhet ” för dem som har uppgett ”mycket liten” eller ”endast skol-/motionserfarenhet” och ”stor

bollspelserfarenhet” för dem som uppgett att de varit ”aktiva utövare/tränare under mer än ett år” och de som varit ”aktiva utövare/ tränare mer än tre år”.

Vid undersökning 2, på elever, har kvantitativa mätmetoder möjliggjorts genom att svarsalternativen på enkäten har angivits på en skala från minimal (0) till maximal (5)

betydelse. Detta innebär att fler statistiska metoder är tillgängliga. Av de mätmetoder som har tillämpats i den andra undersökningen är medelvärdesanalys och faktoranalys de viktigaste. Faktoranalys undersöker de inbördes relationerna mellan ett stort antal variabler och

identifierar underliggande mönster vilket gör att man får en uppfattning om vilka faktorer som mäter likartade fenomen (Djurfeldt & Barmark, 2009). Man kan alltså få ledtrådar om vad de olika variablerna egentligen mäter utan att först kategorisera dem utifrån ett teoretiskt

sammanhang, vilket gjordes i den första undersökningen, på studenter, med indexering av faktorerna. Ett viktigt användningsområde för faktoranalys är att reducera antalet variabler för vidare analys, vilket har gjorts stegvis. De variabler som ger en faktorladdning i flera olika komponenter (indikatorer) och de variabler som inte laddar över värdet 0,4, i någon

komponent har enligt praxis uteslutits för vidare analys. En målsättning med faktoranalysen är att så få komponenter som möjligt ska förklara en så stor andel av variansen som möjligt (Djurfeldt & Barmark, 2009). Fem komponenter eller indikatorer har slutligen identifierats och reliabiliteten har undersökts med hjälp av Cronbach´s alpha för att avgöra om de ömsesidiga korrelationerna mellan de ingående variablerna för respektive komponent är tillräckligt starka. Värdet på Cronbach´s alpha bör överstiga 0,7 och i den gjorda

faktoranalysen varierar värdena mellan 0,72 - 0,83, vilket visar att de ömsesidiga sambanden är tillräckligt starka, se resultatdelen rubrik 5.1.5.

Omkodning har även gjorts i elevundersökningen för vilken bollspelserfarenhet eleverna har. De fyra nivåerna, har reducerats till endast två, där nivå 1 och 2 har slagits samman och rubricerats som liten erfarenhet. Nivå 3 och 4 har slagits samman och rubricerats som stor erfarenhet.

(25)

6.1 Frekvensfördelning av enskilda faktorer vid undersökning 1, studenter.

De faktorer som de tillfrågade anser har störst betydelse för inlärning av motoriska

färdigheter i bollspel är motivation som 90 % av studenterna har värderat till ”mycket stor” eller ”stor betydelse” följt av kommunikation som 82 % av studenterna har värderat till ”mycket stor” eller ”stor betydelse. Därefter följer koordination (79 %), uppmärksamhet (77 %) och feedback (76 %), figur 3. Typvärdet, som anger det vanligast förekommande värdet, är för motivation ”mycket stor betydelse”, vilket 49 % av undersökningsgruppen gett detta värde. För de övriga faktorerna som är värderade bland de 10 mest betydelsefulla är typvärdet ”stor betydelse”.

Störst betydelse

Figur 3Andel i procent av undersökningsgruppen som angett ”mycket stor eller stor betydelse” för inlärning av motoriska färdigheter i bollspel av de 10 högst värderade faktorerna.

De faktorer som främst sammankopplas med en direkt undervisning och GMP-teorin är demonstration och vägledning och den faktor som främst förbinds med en indirekt undervisning och DS-teorin är kommunikation. Övriga faktorer ingår som förutsättningar inom båda förhållningssätten till lärande.

De faktorer som studenterna anser har minst betydelse är framför allt fysiska faktorersom styrka, vilket 59 % har värderat till ”mycket liten” eller ”liten betydelse” följt av snabbhet (55 %), smidighet (41 %), anlag (39 %) och uthållighet (32 %), figur 5.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mot ivat ion Kom mun ikat ion Koo rdin atio n Upp mär ksam het Feed back Atti tyd Sjä lvfö rtroe nde Dem onst ratio n Väg ledn ing Kun skap Faktorer P roc e nt ( % )

(26)

Figur 5Andel i procent av undersökningsgruppen som angett ”mycket liten eller liten betydelse” för inlärning av motoriska färdigheter i bollspel av de 10 lägst värderade faktorerna.

6.1.1 Studenters egna förslag på faktorer

De förslag på betydelsefulla faktorer som studenterna själva har gett redovisas i tabell 1. Eftersom dessa faktorer bara har varit tillgängliga för förslagsgivaren själv har de inte ingått i den statistiska bearbetningen utan ingår i underlaget till enkätfrågor vid en andra

undersökning som riktar sig till elever.

Tabell 1. Antal svar av studentgruppens egna förslag på betydelsefulla faktorer för inlärning av motoriska färdigheter i bollspel.

Antal svar Rolighet 2 Tydlighet 1 Engagerad tränare 1 Talang 1 Utlärningsförmåga 1 Prestation 1 Tävlingsmoment 1 Utvärdering 1 Förförståelse 1 Lekövningar 1 Gruppsammansättning 1 Roll 1 Förhållande 1 Respekt 1 Repetition 1 Undervisningsupplägg 1 Erfarenhet från föräldrar 1 Kulturellt 1 Minst betydelse 0 10 20 30 40 50 60 70 Styr ka Snab bhet Sm idig het Anla g Uth ållig het Visu alise ring Spel först åelse Mål sättn ing Bala ns Prob lem lösn ingsm etod P ro c e n t (% )

(27)

Ledargestalt 1 Miljö 1 Kamratpåverkan 1 Föräldrarpåverkan 1 Utstrålning 1 Bollnärvaro 2

6.1.2 Frekvensfördelning av enskilda faktorer vid undersökning 2, elever.

De faktorer som eleverna har ansett mest betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel är rolighet, engagerad tränare/lärare, respekt och samarbete, figur 4.

Figur 4. Medelvärdet av de 10 högst värderade faktorerna i elevundersökningen.

De faktorer som elevgruppen har funnit minst värdefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel är kulturellt, erfarenhet från föräldrar, anlag och styrka, figur 5.

(28)

Figur 5. Medelvärde för de 10 lägst värderade faktorerna av elevgruppen.

6.1.3 Frekvensfördelning av enskilda faktorer vid undersökning 2, lärare.

De faktorer som den undersökta lärargruppen (11 st.) värderat som mest betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel är motivation, koordination och engagerad

tränare/lärare, se tabell 2.

Tabell 2. Medelvärde av de fem högst värderade faktorerna av lärargruppen.

De faktorer som den undersökta lärargruppen (11 st.) värderat som minst betydelsefulla är erfarenhet från föräldrar, kulturellt och tävlingsmoment, se tabell 2.

Motivation Medelvärde 4,36 Standard-avvikelse ,674 Koordination 4,36 ,809 Engagerad tränare/lärare 4,27 ,647 Feedback 4,27 ,647 Kommunikation 4,27 ,647

(29)

Tabell 3. Medelvärde av de fem lägst värderade faktorerna av lärargruppen. Medelvärde Standard-avvikelse Erfarenhet från föräldrar 2,18 ,982 Kulturellt 2,27 1,104 Tävlingsmoment 2,30 1,252 Snabbhet 2,55 ,934 Prestation 2,60 ,966

6.1.4 Frekvensfördelning av ämneskategoriserade faktorer i undersökning

1, studenter.

Faktorerna har kategoriserats i åtta olika ämnesområden och de faktorer som sammankopplas med lärandeteorierna DS-teorin med indirekt undervisning och GMP-teorin med direkt undervisning har också kategoriserats, vilket har beskrivits i metodavsnittet och i Didaktiskt förhållningssätt inom GMP- och DS-teorin samt redovisas nedan. När faktorerna på detta sätt kategoriseras i index möjliggör det att bearbeta materialet enligt intervallskalans mätmetoder vilket till exempel innebär att medelvärdet inom respektive kategori går att beräkna

(Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003).

Psykologiska faktorer: självförtroende, motivation, målsättning, attityd, anspänning, uppmärksamhet.

Sociala faktorer: samarbete, kommunikation.

Fysiska faktorer: styrka, uthållighet, smidighet, snabbhet. Motoriska faktorer: balans, koordination.

Kognitiva faktorer: spelförståelse, kunskap, erfarenhet.

Kunskapsöverföring: instruktion, demonstration, visualisering, observation, imitation, generalisering, feedback.

Träningsmetoder: hel- delmetod, problemlösningsmetod, vägledning. Genetiska faktorer: anlag och förutsättningar.

GMP faktorer: instruktion, demonstration, observation, imitation, vägledning, delmetod, erfarenhet och generalisering.

DS faktorer: samarbete, kommunikation, problemlösningsmetod, helmetod.

(30)

genomsnitt. Vid beräkning av medelvärdet för de olika ämneskategorierna, erhåller sociala faktorer högst medelvärde följt av psykologiska faktorer. Lägst medelvärde erhåller fysiska faktorer, figur 6.

Figur 6. Undersökning 1, studenter. Medelvärde av faktorer som är grupperade i åtta ämnesområden och värderade från 1 ”mycket litenbetydelse” till 5 ”mycket stor betydelse”.

De faktorer som sammankopplas med direkt undervisning och GMP-teorin samt de faktorer som sammankopplas med indirekt undervisning och DS-teorin uppvisar ingen skillnad i studenternas värdering för att lära sig färdigheter i bollspel, båda uppvisar likartade medelvärde, se tabell 4 nedan.

Tabell 3. Medelvärde av studenternas värdering av faktorer som sammankopplas med GMP- och DS-teorin. Medelvärde Standard-avvikelse GMP-faktorer 3,62 0,41 DS-faktorer 3,65 0,56

(31)

6.1.5 Frekvensfördelning för komponenter efter faktoranalys och

medelvärdesanalys i undersökning 2, elever

I faktoranalysen grupperas faktorerna utifrån vilka som har mest gemensamt med varandra. Faktorerna har stegvis reducerats till fem komponenter, vilka är indikatorer på ett gemensamt mönster i gruppen. Komponenterna är namngivna efter vad de ingående faktorerna indikerar eller är ett uttryck för. Följande komponenter har framkommit och analyserats:

Engagemang, med faktorer som engagerad lärare/tränare, tydlighet, uppmärksamhet, rolighet.

Motivation, med faktorer som målsättning, motivation, självförtroende Metod, med faktorer som hel- och delmetod, demonstration och feedback. Fysisk förmåga, med faktorer som styrka, smidighet, snabbhet, uthållighet. Omgivning, med faktorer som miljö, erfarenhet från föräldrar, kulturellt. I undersökningen framkommer, att faktorer som indikerar engagemang, får den största betydelsen för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel. Den näst största betydelsen har faktorer som indikerar motivation. Medelstor betydelse har den komponent som indikerar metod. Något lägre värderas komponenten fysisk förmåga och lägst värderas komponenten omgivning. Betydelsen av de olika komponenterna, för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel, redovisas nedan i form av medelvärde, där 5 anger maximal betydelse och 0 anger minimal betydelse, tabell 4.

Tabell 4. Medelvärde och standardavvikelse för de fem komponenter som framkommit efter faktoranalys. Komponent Medelvärde Standard-avvikelse Engagemang 3,97 ,72 Motivation 3,92 ,78 Metod 3,37 ,74 Fysiskförmåga 3,26 ,83 Omgivning 2,91 ,99

Reliabiliteten, dvs. om de ömsesidiga korrelationerna mellan de ingående faktorerna för respektive komponent är tillräckligt starka, har undersökts med hjälp av Cronbach´s alpha. Detta värde bör överstiga 0,7 (Djurfeldt & Barmark 2009). I ovanstående gruppering varierar

(32)

värdet på Cronbach´s alpha mellan 0,72 och 0,83 vilket är ett mått på att de ömsesidiga sambanden mellan faktorerna i de olika komponenterna är tillräckligt starka.

Medelvärdesanalys har gjorts på de faktorer som sammankopplas till GMP-teorin respektive DS-teorin, se rubrik 3.3.1, Didaktiskt förhållningssätt inom GMP- och DS-teorin. Av denna analys framkommer att eleverna har värderat faktorer som sammankopplas med DS-teorin signifikant högre än de faktorer som sammankopplas till GMP-teorin, se tabell 5 nedan.

Tabell 5. Medelvärde av elevernas värdering av faktorer som sammankopplas med GMP- och DS-teorin. Medel-värde Standard-avvikelse GMP-faktorer 3,27 ,64 DS-faktorer 3,65 ,75

6.2

Skillnader i uppfattning mellan kvinnor och män, studenter

I den första undersökningen, på studenter, kan man konstatera att det råder samstämmighet mellan män och kvinnor om vilka faktorer som har störst betydelse vid inlärning av motoriska färdigheter i bollspel. De skillnader som kan noteras är att av de 10 högst värderade

faktorerna har kvinnor skattat dessa något högre än männen, undantaget faktorn attityd, se figur 7. De uppvisade skillnaderna är dock inte statistiskt signifikanta och vid ett Chi2-test är värdet klart över 0.05, vilket innebär att sannolikheten att en slumpmässig variation skulle åstadkomma den uppvisade skillnaden är mer än 5 %. Även vid mätning med

sambandsmåtten Kendall´s tau och Fisher´s Exact Test visar värden över 0,05. För att en statistisk signifikant skillnad ska finnas måste värdet på dessa sambandsmått vara lägre än 0.05. Den faktor som visar störst skillnad mellan könen är kunskap, vilket dock ej är signifikant, (Pearson Chi2 värde 0,064, Kendall´s tau 0,053).

(33)

Figur 7Frekvensfördelning mellan kön för de 10 högst värderade faktorerna.

Fördelningen mellan könen, för de 10 faktorer som undersökningsgruppen anser har minst

betydelse för inlärning av motoriska färdigheter i bollspel, har en större andel av männen än

kvinnorna värderat dessa faktorer till ”liten” betydelse, undantaget faktorerna anlag och målsättning. För faktorerna uthållighet, spelförståelse och problemlösningsmetod är

skillnaden mellan män och kvinnor störst, se figur 8, och för faktorn uthållighet är skillnaden signifikant.

Figur 8Frekvensfördelning mellan kön, vilka som angivit ”liten” eller ”mycket liten betydelse” för de 10 lägst värderade faktorerna.

Sammanfattningsvis kan konstateras att uthållighet är den enda faktorn med signifikant skillnad mellan mäns och kvinnors uppfattningar om betydelsefulla faktorer för lärande i

Stor betydelse 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Mot ivat ion Kom mun ikat ion Koo rdin atio n Upp mär ksam het Feed back Atti tyd Sjä lvfö rtroe nde Dem onst ratio n Väg ledn ing Kun skap P roc e nt (% ) Män Kvinnor Liten betydelse 0 10 20 30 40 50 60 70 Sty rka Sna bbhe t Sm idig het Anl ag Uth ållig het Vis ualis erin g Spe lförs tåel se Mål sättn ing Bal ans Pro blem lösn ings met od P roc e nt ( % ) Män Kvinnor

(34)

6.2.1 Skillnader i uppfattning mellan flickor och pojkar, elever.

Flickor och pojkar har värderat de olika faktorernas betydelse för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel olika. För att undersöka om det finns signifikanta skillnader mellan könen och för att undersöka om de uppmätta skillnaderna beror på slumpen har ett t-test använts. Nedanstående faktorer har uppvisat signifikanta skillnader, tabell 5. För att under-söka hur stora eventuella skillnaderna mellan flickor och pojkar har korrelationen beräknats med hjälp av sambandsmåttet eta,som varierar mellan 0 och 1. För att ett starkt samband ska påvisas ska värdet närma sig 1 (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). Av beräkningen framgår att det finns små skillnader mellan flickors och pojkars uppfattningar då eta-värdet för de uppmätta faktorerna varierar mellan 0,2-0,3 vilket är klart under värdet 1, tabell 5.

Flickorna har värderat kunskap, demonstration, kommunikation, uppmärksamhet, instruktion, rolighet, tydlighet, undervisningsupplägg, repetition och engagerad lärare/ tränare signifikant högre än pojkarna.

Instruktion och demonstation år två faktorer inom GMP-teorin vilka flickor har värderat signifikant högre medan kommunikation sammankopplas främst till

förhållningssätt inom TgfU och DS-teorin vilket flickor också har värderat signifikant högre än pojkar.

Pojkarna har värderat styrka, anlag, smidighet, erfarenhet, snabbhet, balans, talang, tävlingsmoment, utvärdering, erfarenhet från föräldrar, kulturellt, ledargestalt och föräldrarpåverkan signifikant högre, se tabell 5 nedan.

Tabell 5. Medelvärde för de faktorer som uppvisar signifikanta skillnader mellan könen och storleken på skillnaden uttryckt i eta-värde. Fetstil anger vilket kön som har värderat faktorn högst. Kön Antal Medelvärde Standard-avvikelse Sambands-mått (eta-värde) Styrka Man 77 3,27 1,03 0,34 Kvinna 48 2,54 ,92 Anlag Man 75 2,63 1,19 0,24 Kvinna 46 2,00 1,32 Demonstration Man 76 3,12 1,21 0,19 Kvinna 47 3,55 ,88 Kunskap Man 77 3,53 1,19 0,28 Kvinna 48 4,17 ,808

(35)

Smidighet Man 78 3,33 ,92 0,21 Kvinna 47 2,91 1,04 Erfarenhet Man 77 3,35 1,04 0,31 Kvinna 48 2,60 1,27 Kommunikation Man 77 3,66 1,11 0,23 Kvinna 48 4,15 ,88 Snabbhet Man 78 3,55 1,00 0,33 Kvinna 48 2,81 1,10 Instruktion Man 78 3,06 ,96 0,25 Kvinna 47 3,60 1,14 Balans Man 77 3,36 1,08 0,22 Kvinna 47 2,85 1,14 Uppmärksamhet Man 78 3,92 1,04 0,25 Kvinna 48 4,44 ,82 Rolighet Man 78 4,15 1,11 0,29 Kvinna 48 4,73 ,54 Tydlighet Man 78 3,94 ,99 0,24 Kvinna 48 4,38 ,70 Engagerad lärare/tränare Man 77 4,13 1,04 0,31 Kvinna 48 4,73 ,61 Talang Man 78 3,60 1,02 0,36 Kvinna 48 2,69 1,32 Tävlingsmoment Man 78 3,71 1,11 0,23 Kvinna 48 3,13 1,38 Utvärdering Man 77 3,39 1,19 Kvinna 47 2,74 1,44 0,24 Undervisningsupplägg Man 76 3,45 ,94 Kvinna 48 3,94 ,89 0,25

Erfarenhet från föräldrar Man 76 2,54 1,35

Kvinna 48 1,81 1,50 0,25 Kulturellt Man 76 2,53 1,18 Kvinna 48 1,81 1,55 0,25 Ledargestalt Man 74 3,38 1,25 Kvinna 48 2,88 1,16 0,20 Föräldrarpåverkan Man 77 3,26 1,43 0,12 Kvinna 48 2,90 1,69 Repetition Man 77 3,42 1,10 Kvinna 48 3,88 1,00 0,21

(36)

6.2.2 Skillnader i ämneskategoriserade faktorer mellan kvinnor och män,

studenter.

Kvinnor och mäns uppfattning om psykologiska, sociala, kognitiva, motoriska, fysiska och genetiska faktorer samt träningsmetoder och kunskapsöverföring uppvisar samstämmighet om hur betydelsefulla de är vid lärande i bollspel. Medelvärdet för män och kvinnor skiljer sig som mest åt med 0,2 enheter. Kvinnor har för flertalet av de grupperade faktorerna angivit ett något högre genomsnittligt värde.Den största skillnaden uppvisar sociala och kognitiva faktorer som kvinnor har skattat högre och fysiska faktorer som männen har skattat högre, tabell 6. Samstämmigheten mellan mäns och kvinnors uppfattningar hos studenterna visar sig också i förhållande till GMP- och DS-teorin. Kvinnor och män har värderat faktorer som sammankopplas till respektive teori i stort likvärdigt, se tabell 6. För att undersöka om det finns signifikanta skillnader mellan könen har ett t-test använts där t-värdet ska vara under 0,05 för att vara signifikant på 5 % -nivå. I detta fall med medelvärdet för

ämneskategoriserade faktorer var signifikansnivån över 0,05, vilket visar att skillnader mellan kvinnor och mäns uppfattning om ämneskategoriserade faktorer inte är påvisbara med de enkätfrågor som använts i denna studie.

Tabell 6. Medelvärde för män och kvinnor av faktorer som är grupperade i åtta

ämnesområden och värderade från 1 ”mycket liten betydelse” till 5 ”mycket stor betydelse”, samt signifikansvärde för samband mellan kön vid t-test.

Kön Antal Medelvärde Signifikans vid t-test Psykologiska Man Kvinna 46 56 3,7 3,7 0,74 Sociala faktorer Man Kvinna 53 57 3,8 4,0 0,19 Fysiska faktorer Man Kvinna 53 56 2,5 2,7 0,09 Motoriska faktorer Man Kvinna 51 58 3,5 3,6 0,31 Kognitiva faktorer Man Kvinna 51 57 3,5 3,7 0,10 Kunskapsöverföring Man Kvinna 49 52 3,5 3,6 0,60 Träningsmetoder Man Kvinna 52 52 3,6 3,7 0,13 Genetiska faktorer Man Kvinna 51 57 2,8 2,7 0,52

(37)

Tabell 7. Medelvärde för män och kvinnor av faktorer som sammankopplas till GMP- respektive DS-teorin.

Kön Antal Medelvärde

Standard-avvikelse Signifikans vid t-test GMP-faktorer Man Kvinna 49 53 3,6 3,6 ,38 ,44 0,70 DS-faktorer Man Kvinna 52 52 3,6 3,7 ,51 ,59 0,25

6.2.3 Skillnader mellan flickor och pojkar för komponenter av faktorer,

elever

De faktorer som indikerar engagemang, med faktorer som engagerad lärare/tränare, tydlighet, uppmärksamhet och rolighet har flickor värderat, med signifikant skillnad, högre än pojkar. Faktorer som indikerar fysisk förmåga, med faktorer som styrka, smidighet, snabbhet, uthållighet har pojkar värderat signifikant högre än flickor.

De faktorer som sammankopplas till GMP-teorin respektive DS-teorin uppvisar inga signifikanta skillnader mellan pojkar och flickor. Båda könen värderar faktorer som sammankopplas till DS-teorin högre, se tabell 8.

Korrelationen till kön har beräknats med hjälp av sambandsmåttet eta. Av beräkningen framgår att det finns små skillnader mellan flickor och pojkars uppfattningar, då eta-värdet för indikatorerna engagemang är 0,36 och för fysisk förmåga 0,28. Övriga indikatorer uppvisar skillnader men är inte signifikanta, tabell 6.

Tabell 8. Medelvärde för män och kvinnor för grupper av faktorer, namngivna efter vad de indikerar och korrelation till kön uttryckt i sambandsmåttet eta. Fetstil anger signifikant skillnad mellan könen.

Kön Antal Medelvärde Sambands-mått (eta-värde) Motivation Man 73 3,91 0,07 Kvinna 47 4,01 Metod Man 73 3,32 0,14 Kvinna 45 3,52 Omgivning Man 72 3,13 0,24

Figure

Figur 1. Undersökning 1, studenter.  Fördelning av undersökningspersonerna uttryckt i procent efter ålder.
Figur 3. Undersökning 2, elever. Fördelning av undersökningspersonerna uttryckt i procent efter vilken  bollspelserfarenhet de har.
Figur 3 Andel i procent av undersökningsgruppen som angett ”mycket stor eller stor betydelse” för inlärning av  motoriska färdigheter i bollspel av de 10 högst värderade faktorerna
Tabell 1. Antal svar av studentgruppens egna förslag på betydelsefulla faktorer för inlärning  av motoriska färdigheter i bollspel.
+7

References

Related documents

En mall, analysverktyget, har tagits fram utifrån ovanstående teori och hittas under “Bilaga 1” längst bak i uppsatsen. Där hittas de tio frågor som kommer att ställas till

I motorikövningen kullerbytta visar resultatet från observationen att majoriteten av flickorna visade utvecklad till väl utvecklad förmåga att utföra övningen, till skillnad

use and their success/failure in this system... Describe any past enhancement efforts intended to improve white- water recreation opportunities and their success/failure with

(1999), in a study of the interannual response of aboveground production of the Great Plains grasslands, found that mixed grass prairie communities with mean annual

of Financial Services - IBM Corporation, Princeton,

[r]

Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden.. Den maskinellt tolkade texten kan

Svenska betyg är mer high stakes för både elever och skolor än vad betyg är i många andra länder (till exempel England och många amerikanska delstater), som i större utsträckning