• No results found

Minska svinn av frukt och grönsaker genom produktdesign

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Minska svinn av frukt och grönsaker genom produktdesign"

Copied!
57
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Minska svinn av frukt och grönsaker

genom produktdesign

Reduce waste of fruits and vegetables

through product design

Vivika Ekman

Uppsats 15 hp, Kandidatexamen Material och produktutveckling, Kultur och samhälle, K3 Vt 19

(2)

2

Sammanfattning

Av all mat som produceras slängs ca en tredjedel, av det beräknas upp till 50% vara svinn. Svinn är onödigt matavfall, sådant som hade kunnat ätas om det hanterats annorlunda. Exempelvis en grönsak som blivit möglig. Hushållen står för den absolut största delen av det onödiga matavfallet och det är personer i enpersonshushåll som slänger mest per person och år. Denna studie har undersökt svinnet av färsk frukt och grönsaker, eftersom det är det livsmedel som slängs mest frekvent. Att slänga mat är att slösa på resurser vilket drabbar miljön och naturen negativt. Det finns mycket forskning på hur mycket mat som slängs och hur det påverkar miljön negativt, men det finns inte lika mycket forskning kring vad som genererar svinnet och varför. Denna studie har därför, med forskning genom design, undersökt bakomliggande faktorer till svinn och hur design kan användas som ett hjälpmedel för att minska svinnet. Det samlades empiri från personer i enpersonshushåll genom enkätundersökning, observation och intervju - svinnkarta, loggböcker. Det som framkom var att alla personer som var delaktiga slänger grönt någon eller flera gånger i veckan trots att nästan alla personer uttryckte att de endast slänger lite eller inget alls. Frukt och grönt slängs oftast på grund av att de glöms bort, oftast i grönsakslådorna i kylskåpet och blir dåliga vid förvaring. Studien fokuserade på lösningar kring hur frukt och grönt kan synliggöras och stödjas vid förvaring för att förebygga svinn. Syftet med denna studie var att undersöka hur forskning genom design kan bidra till minskning av svinn för personer i enpersonshushåll, och ta fram en förebyggande åtgärd. Slutsatsen är att en förebyggande produkt bör erbjuda god förvaring samtidigt som frukt och grönt synliggörs så att det ej glöms bort. Denna studie visar ett exempel på hur en sådan produkt skulle kunna se ut.

Nyckelord:

(3)

3

Abstract

Of all the food produced, about one-third is discarded, of which up to 50% is estimated to be avoidable food waste, avoidable food waste is unnecessary food waste, food that could have been eaten if it had been managed better. For example, moldy vegetables. Households account for the largest part of the unnecessary food waste and single person households waste the most food on a per capita basis. This study has examined the waste of fresh fruits and vegetables, as it is the most frequently thrown food. Wasting food is to waste resources which harmfully affects the environment and nature. There is a lot of research on how much food is thrown away and how it affects the environment in a negative way, but there is a lack of research on what is driving the waste. This study, therefore, with research through design, examined the underlying factors of wasting food and how design can be used as an aid to reduce the avoidable waste. Empirical data were gathered from people living in single households. This has been done through internet-based survey, observation and interview and probes. What emerged was that all people throw away fresh fruit and vegetables between one to five times a week even though almost everyone expressed that they do not throw much. Fruits and vegetables are usually thrown away because they are forgotten, usually in the refrigerator boxes caused of the lack of visibility. This study focused on solutions on how to prevent fruit and vegetable from being wasted, by exposing the fresh fruit and vegetables when stored and supporting produce while storing. The purpose of this study was to investigate how research through design can contribute to reducing wastage for individuals in single-person households, and to develop a preventive invention. The conclusion is that a preventive solution should support the fresh fruit and vegetables and at the same time make them visible when stored so that it is not forgotten and thus thrown away. This study shows an example of how such a product could look like.

Keyword

Product design, environment, sustainability, food waste, single-person household, prevention, consumption, behavior

(4)

4

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 4 1. Inledning 6 1.1. Introduktion 6 1.2. Projektbakgrund 6 1.2.1 Matsvinn 7 1.3. Frågeställning 8 1.4. Syfte och Mål 8 1.5. Avgränsningar 8 1.7. Etiska övervägande 9 2. Teori 10 2.1. Hållbar utveckling 10

2.1.1. Design för hållbar utveckling 11

2.1.1.1. Avfallstrappan 11

2.2. Bakomliggande orsaker till svinn 12

3. Metod 13

3.1. Enkätundersökning 13

3.2. Design probes - loggbok 14

3.3. Deltagande observation med intervju 15

3.4. Marknadsundersökning 16

3.5. Designprocess - Produktutveckling 17

3.5.1. Tester – förvaring av grönt 17

3.5.2. Funktionsanalys och kravspecifikation 19

3.5.3. Skiss och idégenerering 19

3.5.4. Utvärdering och vidareutveckling av koncept 19

4. Resultat och analys 20

4.1. Resultat från enkätundersökning 20

4.2. Resultat från design probes - loggbok 21

4.3. Resultat från deltagande observation med intervju 22

4.4. Resultat från marknadsundersökning 28

4.5. Designprocess – Produktframtagning 30

4.5.1. Resultat tester – förvaring av grönt 30

4.5.2. Resultat av funktionsanalys och kravspecifikation 33

(5)

5

4.5.4. Resultat från utvärdering och vidareutveckling av koncept 36

4.6. Slutgiltigt produktförslag 40

4.6.1. Utvärdering av slutgiltigt produktförslag 46

5. Slutsats 47

6. Diskussion 47

6.1. Resultat 47

6.2. Uppfyller studien syftet och svarar på frågeställningen? 48

6.3. Vidareutveckling av studie? 49

7. Källförteckning 50

8. Figurteckning 53

(6)

6

1. Inledning

1.1. Introduktion

Denna studie har undersökt hur matsvinn, i form av frukt och grönsaker, i enpersonshushåll i Sverige kan minimeras med hjälp av forskning genom design. Frukt och grönsaker kommer hädanefter skrivas som ”grönt”, men syftar på all färsk frukt och grönsaker. Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan;

produktion, leverantörer, försäljning, butiker, restauranger, storkök och hushållen (Naturvårdsverket,

2018). Ca en tredjedel av all mat som produceras slängs och av detta är det upp till 50 procent som är svinn - onödigt matavfall – livsmedel som hade kunnat ätas om de hanterats annorlunda, exempelvis en grönsak som slängs på grund av att den blivit möglig. Hushållen, som är längst ner i livsmedelskedjan är de som står för absolut mest svinn (Statistiska Centralbyrån (SCB), 2019b). Naturvårdsverket (2014) har gjort en undersökning som visar på vilka livsmedel som slängs mest av i onödan, både svinn som slängts i ”utsorterat matavfall” och svinn som slängts i ”restavfall”. Studien visar att det är frukt och grönsaker som det slängs mest av (figur1).

Figur1: Fördelning av Svenska hushålls matsvinn (Naturvårdsverket, 2014).

1.2. Projektbakgrund

Att producera livsmedel påverkar miljön negativt. Livsmedelsindustrin i Sverige utgör 50 procent av den totala övergödningen. När grönt produceras används stora mängder växtnäringsämnen som fosfor och kväve vilket tas upp av naturen. När jorden förses med mer kväve och fosfor än den hinner ta hand om kallas det för övergödning. Konsekvenserna är bland annat giftig algblomning och syrebrist i hav, vilket leder till att havsbotten dör och arter utrotas (WWF, 2019). Vid produktion av livsmedel släpps växthusgaser ut, 500 000 ton växthusgaser bara på matsvinnet i Sverige, vilket motsvarar utsläppet från 200 000 bilar per år (Stoppa matsvinnet, 2018). Den totala mängden koldioxidutsläpp från produktion

(7)

7

av all mat som slängs per år är runt 2 miljoner ton. Livsmedelsproduktionen är även en av de mest vattenkrävande sektorerna och orsakar spridning av gifter (bekämpningsmedel och växtskyddsmedel som används vid odling). En persons livsmedelshantering står för ca 25 % av en person i Sveriges totala klimatpåverkan (naturvårdsverket, 2018). Hur stor miljöpåverkan ett livsmedel har skiljer sig åt beroende på vad det är för typ av livsmedel, generellt sett har animalier en större miljöpåverkan än frukt och grönsaker då de kräver mer resurser att produceras. Men hur frukt och grönsaker produceras, lagras och transporteras spelar en viktig roll för påverkan på miljön. Växthusodling (oftast gurka, sallad, tomater och broccoli) har generellt sett högre miljöpåverkan än odling på friland (oftast rotfrukter, kål, lök och potatis). Huruvida grönt besprutas med växtskyddsmedel eller ej spelar stor roll för spridning av gifter i naturen och transporter av livsmedlen ger olika mycket utsläpp beroende på typ av transport och sträcka (Livsmedelsverket, 2018). Eftersom hushållen är längst ner i livsmedelskedjan har varje bit mat som slängs i detta led en större miljöpåverkan än i tidigare led eftersom livsmedlets resa till hushållet inkluderar lagring, kylförvaring, transportering mm (Naturvårdsverket, 2013).

Utsläppen som livsmedelsindustrin skapar bidrar drastiskt till den globala uppvärmningen som är förödande för vår planet, isen smälter och haven försuras med följd av att levnadsförhållanden hastigt ändras för människor och djur och vissa växter och djur utrotas (WWF, 2019). Att minska på matsvinnet skulle bidra till en hållbar utveckling, övergödning och gifter i miljö och natur skulle minska, växt-, djurliv och odlingslandskapen skulle bli rikare (Naturvårdsverket, 2013).

1.2.1 Matsvinn

Det är skillnad på matavfall och matsvinn. Matsvinn är den mat som slängs helt i onödan, mat som hade kunnat ätas om den hanterats annorlunda, exempelvis grönt som blivit skrumpna och mögliga eller förpackad mat som glömts bort och blivit gammal. Matavfall är det totala från både matsvinn och så kallat oundvikligt matavfall som exempelvis skal och kaffesump (Naturvårdsverket, 2016).

Sveriges totala matavfall, från hela livsmedelskedjan (fiske, jordbruk, tillverkning av livsmedel, butiker samt konsumtion av hushåll, storkök och restauranger), ligger på 1,3 miljoner ton, av det stod hushållen för nästan en miljon ton, det är ca 97 kilo per person och år. I Sverige bor det idag drygt 10 miljoner invånare i 4,6 miljoner hushåll varav 1,8 miljoner är enpersonshushåll - ensamstående utan barn (SCB, 2019a). Enpersonshushåll är den vanligaste boendeformen i Sverige och personer i enpersonshushåll står även för mest matsvinn per person och år (Livsmedelsverket, 2011). Exakta bedömningar på hur mycket av matavfallet som är svinn är svårt att göra men enligt SCB (2013) beräknas matsvinnet i Sverige till ca en halv miljon ton varje år, drygt 50 kg ätbar mat och dryck per person och ca ett kilo slängd mat i veckan. Det slängs mat både i soporna (ca 28 kg ätbar mat) och i avlopp (ca 26 kilo ätbar mat och dryck) (SMED, 2014).

(8)

8

1.3. Frågeställning

Hur kan produktdesign underlätta för personer i enpersonshushåll att minska sitt svinn av frukt och grönt?

Frågeställningen har en intern relevans för produktdesigners då studien bidrar med kunskap till hur produktdesigners kan arbeta mot en hållbar utveckling. Bidraget har extern relevansen för personer som bor i enpersonshushåll, personer som har intresse för att minska matsvinn och hållbar utveckling.

1.4. Syfte och Mål

Syftet med denna studie är att undersöka hur design kan stödja hanteringen av livsmedel för personer i

enpersonshushåll så att matsvinn minimeras. Uppsatsen ger ett forskningsbidrag inom design och hållbar utveckling.

Målet är ett exempel på en designlösning som underlättar/förebygger minimering av matsvinn i

enpersonshushåll – men produkten ska även kunna användas av fler målgrupper.

1.5. Avgränsningar

På grund av studiens tidsram Februari till Maj 2019 kommer en del avgränsningar göras. I Sverige är enpersonshushåll de som står för mest matsvinn, samt den vanligaste boendeformen (Livsmedelsverket, 2011). Studiens målgrupp kommer därför begränsas till ensamstående personer utan barn boende i enpersonshushåll (fortsättningsvis kommer enpersonshushåll skrivas) i Malmö för att enklare kunna utföra de metoder studien avser utföra, samt lättare kunna ha en återkoppling med respondenterna, undantag för detta gäller den elektroniska enkätundersökning som avgränsas till Sverige. Studien ämnar ej undersöka hur matsvinn kan minimeras i andra delar av livsmedelskedjan såsom detaljhandel, restauranger med mera utan endast i enpersonshushåll. Resultatet kommer vara ett exempel på hur en designlösning kan se ut, men behöver inte nödvändigtvis vara en slutgiltig lösning. Ekonomiska-, konstruktions och produktionsaspekter av den framtagna produkten kommer inte ingå i studien på grund av studiens storlek. Studien kommer endast fokusera på åtgärder som är förebyggande och förhindrar matsvinnet eftersom det främjar miljön mest ur ett resursperspektiv (Livsmedelsverket, 2018). Det kommer göras en marknadsundersökning men på grund av studies storlek kommer ingen djupgående analys av marknaden göras. Det finns många bakomliggande orsaker till att matsvinn uppstår i hushåll, studien tar upp ett antal av dessa orsaker, men kommer på grund av uppsatsens storlek inte gå in på djupet på fler än ett fåtal.

(9)

9

1.7. Etiska övervägande

Metoder och undersökningar har utgått från forskningsetiska grundläggande principer (Vetenskapsrådet, 2000). Respondenter och deltagare blev informerade om kommande uppgifter och vad som gäller vid deltagande, samt att det är helt frivilligt och att medverkan går att avbryta och även välja huruvida de vill nämnas vid namn eller vara anonyma (Vetenskapsrådet, 2002).

(10)

10

2. Teori

För att kunna svara på studiens frågeställning och uppnå studiens syfte grundas denna studie på teorier inom hållbar design och orsaker till beteenden för att förstå varför svinn existerar. I detta kapitel beskrivs även uppsatsens studieobjekt – frukt och grönt.

Sammanfattning av teorikapitlet: Definitioner av hållbar utveckling används som riktlinjer för denna

studie med fokus på ett arbete mot en mer hållbar värld. Teorin handlar om att människans användning av jordens resurser måste ske på villkor av vad jorden klarar av och hinner återhämta sig, för att nå en hållbar utveckling måste resursslöseri med andra ord få ett stopp. Hållbar design och Design for Environment handlar om designerns ansvar för att utveckla produkter som gynnar miljön både vid produktion och användning. Uttrycket “Prevention is better than cure” (Lewis, Helen & Gertsakis, 2001) används som ledord inom teorin. Avsnittet Bakomliggande orsaker till svinn tar upp teorier om hur ett beteende kan ha ett oavsiktlig negativ konsekvens för miljön, och hur detta kan ändras genom enkla styrmedel.

2.1. Hållbar utveckling

Hållbar utveckling myntades 1981 av Lester Brown, miljövetare och författare. Vid lansering av Brundtlandkommissionens rapport “Vår gemensamma framtid” 1987 spred sig begreppet (FN, 2016) där det också fick en närmare förklaring: “En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer

dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.

Thorpe (2007) använder i boken Design för hållbar utveckling definitionen: “utveckling som stimulerar

miljömässiga och sociala förutsättningar som kan främja mänsklig välfärd under obegränsad tid”.

Thorpe (2007) skriver att design på flera sätt kan ha en direkt påverkan på miljön beroende på resursanvändning men samtidigt att design med fördel kan användas för att främja hållbar utveckling och miljön. Detta är en viktig aspekt för detta projekt då avsikten är att utveckla en designlösning som på sikt kan hjälpa till att minska slösandet av resursanvändningen.

För att följa dessa definitioner av hållbar utveckling måste intresset för att minska matsvinn öka (Naturvårdsverket, 2018). Människors livsstil kommer behöva anpassas för att resursslösande och miljöskadliga beteenden ska minskas. Det kan krävas uppoffringar och stora omställningar i många fall, men styrmedlen till förändring behöver inte alltid vara uppoffringar. Något att sträva efter är att göra små förändringar hos människor som inte påverkar deras bekvämlighet eller standard. Små förändringar kan vara en resurs mot en miljövänlig livsstil och hållbar utveckling (Sanne, 2012).

(11)

11

2.1.1. Design för hållbar utveckling

Det finns flera teorier och metoder för att designa hållbart, detta avsnitt kommer ta upp några som har legat till grund för denna studie.

En viktig person, historiskt sett, för hållbar design var den miljömedvetna design-kritikern Victor Papanek som i boken Design for the real world (först utgiven 1971) kritiserar designerns yrke med argument om att en designer endast bryr sig om utseende och estetik snarare än produktens helhet - som funktion, användarvänlighet, reparationsmöjlighet, sociala- och miljömässiga konsekvenser. Papanek (2006) ansåg att design är ett av det mest kraftfulla verktyget att forma samhället och menade att det bara finns ett fåtal yrken som är mer skadliga för miljön än produktdesign, ett av dom skulle kunna vara designreklam som övertygar människor att överkonsumera. Design för hållbar utveckling (översatt från engelskan Design for Environment (DfE) är ett nyckelelement för en hållbar utveckling. Främst genom designerns priviligierade roll och unika möjlighet att tidigt i en designprocess hitta kritiska element och på så sätt förebygga negativa miljökonsekvenser (Lewis, Helen & Gertsakis, 2001). Den grundläggande idén inom DfE är “Prevention is better than cure” och handlar huvudsakligen om att utforma produkter som förebygger en negativ miljöpåverkan - både vid produktutveckling och vid användning. Att påverka design i rätt riktning kan göras på flera sätt och det finns stora behov av nya proaktiva åtgärder för att minska avfall, det är i många fall viktigare att förlänga en produkts liv med förebyggande åtgärder än att vidta kurativa åtgärder (Lewis, Helen & Gertsakis, 2001).

2.1.1.1. Avfallstrappan

Avfallstrappan (figur2) är ett EU-direktiv antaget i den svenska miljöbalken, ett styrmedel för hur

avfallet ska tas omhand för en bättre miljö. Detta direktiv kan användas med fördel vid utveckling av hållbar design. Avfallstrappan visar fem trappsteg, alternativet som är högst upp är att “minimera avfallet” och är det viktigaste att sträva efter. Prioritering måste ligga på att förebygga uppkomsten av avfall för att spara på jordens resurser och minska spridning av gifter i naturen (Naturvårdsverket, 2018).

(12)

12

2.2. Bakomliggande orsaker till svinn

Varför ett beteende som leder till matsvinn äger rum är av stor vikt att undersöka, vilket kan göras genom value-belief-norm (vbn) teorin, utvecklad 1999 av Stern (2000) som hävdar att beteenden som påverkar miljön har starka kopplingar till en individs värderingar, attityder, kunskap och normer. Teorin kan användas för att undersöka orsaker till beteenden som påverkar miljön negativt oavsett om det är avsiktligt eller ej. Genom att få kunskap kring omständigheterna som bidrar till ett beteende kan ursprunglig orsak identifieras och sedan påverkas i en riktning så att en beteendeförändring uppmuntras (Stern, 2000). Orsakerna till ett beteende kan undersökas genom en persons attityder, värderingar, normer och kunskap. Stern (2000) menar att dessa faktorer, i olika kombinationer, kan påverka personens beteende och att en åtgärd bör ta bort ett av de hinder som bidrar till ett negativt beteende. Syftet är att med denna teori identifiera faktorer som främjar beteenden som resulterar i minskat svinn av grönt. Miljöpåverkan har historiskt sett varit en bieffekt av hur människans liv präglas av begär som komfort, makt och status (Stern, 2000). Quested et al. (2013) skriver dock att det idag finns en global växande medvetenhet om miljön, vilket också ökar intresset av att agera mer miljövänligt. Trots en persons intresse och positiva attityd för hållbar utveckling och minskat matsvinn betyder det inte nödvändigtvis att personen minskar sitt svinn, externa faktorer kan hindra personen från att upprätthålla en livsstil/ett beteende (Vermeir & Verbeke, 2006). Stern (2000) menar att personen måste uppmuntras till beteendeförändring genom interventioner anpassade till specifika situationer där gamla vanor kan behöva brytas.

En persons värdering kan spela en viktig roll för huruvida en person väljer att utföra en miljövänlig handling. Värderingar kan ge en emotionell riktning och på så sätt motivera åtgärder eftersom människor styrs av principer och värderingar. Vilka värderingar som kopplas till mat, både när det kommer till hur vi tar hand om maten och hur vi använder den, dyr mat och mat som vi tagit hand om (odlat själv, eller fått av en nära) eller som behöver tas hand om på ett speciellt sätt värderas högre och en större ansträngning för att inte behöva slänga maten tas till (Vermeir och Verbeke (2006).

Vad en person tycker är värt att visa upp i sitt hem och vilken livsstil en person anammar kan ha att göra med hur personen vill identifiera sig och uppfattas av omgivningen. Det är exempelvis en stor chans att en person som tycker om att leva hälsosamt gärna visar upp det genom sitt sätt att visa upp sitt hem, tillexempel genom att exponera grönt (Farr-Wharton, Foth och Choi, 2012).

(13)

13

Hantering av frukt och grönt

Hur grönt hanteras efter skörd kan påverka grönsakens livslängd och därmed mängden svinn. När grönsaker skördas avbryts växtprocessen samtidigt som andra processer fortlöper, såsom, andning och förbrukning av bland annat socker och syror. Denna process bidrar till snabbare åldring och att livsmedlet förlorar smak och konsistens (Säll, 1994). Grönsaker har därmed en låg lagringsduglighet. Faktorer som påverkar svinn är bland annat temperatur och vattenförlust. Blir det för kallt sprängs grönsakens celler och bakterier bildas, är det för varmt och torrt påskyndas andningen vilket minskar livslängden. Vattenförlust orsakar skrynklighet och minskar livsmedlets spänst och elegans (säll, 1994). Olika sorters grönt producerar olika mycket etylén (eten), gasen snabbar på mognadsprocessen, vilket är förödande för vissa sorter som är extra känsliga för det. En skadad grönsak producerar mer eten, därför bör grönsaker prioriteras och tas om hand varsamt (Mattsson, U.Å). Kylskåpet är bra vid förvaring av grönt då det ger kyla och mörker, dock torkar grönsaker snabbt ut eftersom luften ofta är mycket torr (Wakeus, N. 2019). Meningen med grönsakslådorna är att bevara grönsakernas fukt - problemet med lådorna är att det ofta bildas vatten från kondens i botten vilket kan vara förödande för vissa sorters grönt som blir dåliga av att vara i kontakt med vatten vid förvaring. För att grönsakerna ska hållas fräscha behöver i många fall fukten bevaras och ibland även tillföras eftersom de inte längre får vatten naturligt från jorden (Holcroft, D., 2015). Lunden och Wätterbäck (2015) skriver att för personer som inte har tillgång till jordkällare eller kalla dragiga utrymmen där man kan förvara grönt är vattenförvaring det enklaste sättet för att bevara grönsakernas spänst och skrispighet, morötter som förvaras i vatten i kylen kan hållas fräscha upp till två veckor.

3. Metod

Detta kapitel redogör vilka metoder som använts för att undersöka problematiken samt vid designprocess och produktutveckling. Både kvantitativa och kvalitativa metoder har använts för att utforska studiens frågeställningar, som rekommenderat av Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind (Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind, 2015).

3.1. Enkätundersökning

För att förstå målgruppens relation till hållbar utveckling och matsvinn gjordes en internetbaserad kvantitativ enkätundersökning. För att få ett högt deltagande bestod enkäten av få frågor med förutbestämda svarsalternativ (Denscombe, 2017). Frågorna handlade om personens attityd till hållbar utveckling och matsvinn, hur de uppfattar sitt agerande kring grönt och vem de anser bär ansvaret för matsvinn. Det frågades även om de gör något aktivt för att minska sitt matsvinn och vilka orsakerna var

(14)

14

om så inte är fallet. För att öka chansen att endast personer i målgruppen svarade, meddelades respondenterna att enkäten var riktad till personer boende i enpersonshushåll utan barn, första frågan gav också respondenten möjlighet att svara “Ja” eller “Nej” på frågan “Bor du i enpersonshushåll utan barn?”. Detta ökar troligtvis respondenternas trovärdighet gällande om de är i målgruppen eller ej. Dock går det inte att garantera reliabiliteten på resterande frågor. Enkätundersökningen skickades ut till respondenterna via Facebook, och något som kommer tas med i åtanke är vilka som gavs möjlighet att svara, och vilka som potentiellt svarade. Enkäten postades i mina vänners Facebook-flöden i februari 2019 och kunde besvaras under en månads tid. Enkäten bestod av 10 frågor (Bilaga 1) och besvarades av 80 personer.

3.2. Design probes - loggbok

Probes är en metod som innebär att målgruppen själv dokumenterar en viss kontext genom att exempelvis föra loggbok för att ge en verklig bild av respondenternas agerande (Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind, 2015). Quested et al. (2013) menar att personer tenderar att underrapportera mängden slängd mat med 40 procent när det undersöks via enkäter, de menar att vad folk tror att de gör inte alltid stämmer överens med vad de faktiskt gör. Tolv personer, i åldrarna 21-33 år, från studiens målgrupp blev tillfrågade att föra loggbok över sitt matsvinn under två veckors tid. De valda personerna fanns inom min vänskapskrets och är studerande och/eller heltidsarbetande. Respondenterna blev tilldelade varsin mall med ett exempel som visade hur de kunde logga sitt svinn, se figur3. De fick den antingen fysiskt i handen eller via internet beroende på om vi kunde träffas eller ej, samt en enklare förklaring om hur loggboken skulle föras. Mallen, som jag bad dem skriva av och lägga nära matavfallstationen, bestod av fyra frågor som de var skulle fylla i löpande under tiden som de loggade; dag, vad, mängd, anledning, förvaring och känsla (figur3). Utformningen av mallen gjordes enkel för att underlätta deltagandet och sammanställning och analys av data. Syftet var att, från en liten grupp inom målgruppen, få direkt information om vad som slängs, hur mycket och varför. Vid insamling av loggböckerna fick de svara på frågan “Anser du att mängden du slängt under dessa veckor stämmer överens med hur mycket du generellt slänger?”, svaren skulle klargöra loggböckernas reliabilitet. Tanken med att låta dem skriva ner sin känsla kring varje livsmedel som blev svinn var för att få en bild av om det skiljer sig åt beroende livsmedel/orsak. Mått och vikt på det loggade frukt och grönsaks-svinnet beräknades utifrån livsmedelsverkets riktlinjer på vad olika sorters livsmedel väger. Det räknades ut genom att endast räkna på mängden färsk grönt varje person slängde (kärnhus, skal och konserverat eller fryst räknades inte med) (Livsmedelsverket, 2001). Detta gjordes för att kunna sammanställa den totala mängden svinn respondenterna tillsammans hade, samt för att kunna göra en uträkning på hur mycket svinn per person och vecka det blev.

(15)

15

Figur3: Mall med exempel – skickades ut till respondenterna.

3.3. Deltagande observation med intervju

Det utfördes fyra deltagande observationer med följd av en semistrukturerad intervju med personer från målgruppen. En persons beteende och förhållningssätt till en viss situation kan genom observation och intervju tolkas och analyseras, observatören kan söka förståelse för problem (Wiklund Nilsson, Ericson och Törlind, 2015. Metoden ämnar förtydliga det bakomliggande orsakerna till olika beteenden bakom svinn, bland annat förtydliga hur grönt förvaras och i vilken mängd. Dokumentation av observation skedde med foto samt anteckningar och intervju med ljudinspelning. Samtliga deltagare fick frågan om det var okej att dokumentera med ljudupptagning och foto, de blev informerade om att ljudfilerna endast skulle användas för senare analys av intervju, men att fotona skulle användas i studien. Metoden tog ca en timme och utfördes i respondenternas respektive kök. Samtliga respondenter ville inte nämnas vid namn. Personerna bestod av vänner boende i enpersonshushåll i Malmö, en studerande kvinna på 26 år, två heltidsarbetande – en kvinna på 23 år och en kvinna på 33 år, en deltidsarbetande man på 28 år. Det som observerades var kökets utformning, hur personerna sorterade matavfall och hur de förvarade grönt.

Observationen följdes av en semistrukturerad intervju. Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind (2015) beskriver intervjuer som ett kommunikationsmedel som ger respondenterna möjlighet att ge djupare svar och tankar kring matsvinnet och deras beteende, metoden ger därmed en bredare förståelse och kunskap om problem och målgrupp. Intervjun var semistrukturerad, vilket bidrar till ett öppet samtal (Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind, 2015). Respondenterna fick börja med att svara på en fråga om hur de ser på hållbar utveckling och matsvinn – de fick reflektera fritt runt begreppen. Samt svara på om de ansåg sig vara medvetna och aktivt agera miljövänligt samt hur mycket svinn de ansåg att de

(16)

16

stod för. Sedan fick de svara på hur deras förhållande såg ut till grönt i hushållen. Vidare användes en ”svinnkarta” (figur4) för att kartlägga personernas beteende kopplat till svinn. Frågorna som ställdes var om hur personen fick hem sitt grönt, exakt hur hanteringen såg ut, när den användes och i vilka fall personen upplevde att den blev till svinn – och varför. Frågorna följdes av reflektion och öppna tankar kring ämnet från respondenten. Under metodens gång observerades respondentens snabbhet och eftertänksamhet vid svaren då detta skulle kunna bidra till förståelse för vad en person gör av ren vana, oreflekterat och vad en person gör genomtänkt. Förutom att dialogen dokumenterades via ljudinspelning, noterades respondentens eftertänksamhet vid vissa frågor och ord som var relevanta för studien under tiden på svinnkartan.

Figur4: Svinnkarta som används som underlag för intervju.

3.4. Marknadsundersökning

Marknadsundersökning gjordes för att kartlägga produkter som finns idag, metoden används för att skapa en överblick av konkurrerande lösningar och produkter och vilka egenskaper och potentialer de besitter (Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind, 2015). Det söktes både på specifika produkter framtagna för att minimera grönt-svinn samt på befintliga förvaringsmöjligheter. Det ord-söktes på internet – Google och Pinterest. på svenska och engelska med sökord som: Frukt, grönsaker, svinn,

matsvinn, förebygga, minimera, åtgärder, förvaring, kylskåp, fruktskål, köksförvaring, vatten, sand. De

resultat från marknadsundersökningen som valdes att analyseras var lösningar i form av produkter, som på något sätt erbjöd förvaring och/eller var utvecklade för att minimera matsvinn i hushåll. Andra

(17)

17

lösningar såsom posters, reklam, kampanjer och nudging valdes att inte analyseras då de ansågs vara för långt ifrån hur denna studies resultat kommer se ut.

3.5. Designprocess - Produktutveckling

Detta avsnitt redogör för designprocessen och valda metoder för produktutvecklingen. (Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind (2015) förklarar en generell designprocess som ett verktyg som används för att nå ett givet mål genom att observera och vägleda. Författarna beskriver processen i stort sett i fyra steg (figur5); planera projekt och fastställ intention, utforska kontext och fastställa behov, skapa idéer och utvärdera alternativ, skapa prototyper och utvärdera koncept. Dessa steg bör utforskas i en upprepande, iterativ process för att säkerställa en positiv framgång. En iterativ process innebär att utförandet inte behöver följa en specifik ordning samt att vissa steg med fördel arbetas med samtidigt som varje steg bör upprepas (Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind 2015).

Figur5: Designprocessen: Illustration av Åsa Wikberg Nilsson.

3.5.1. Tester – förvaring av grönt

För att undersöka hur design kan minska matsvinn i hushåll gjordes två tester som utformats efter resultat från empirin. Empirin visade att grönt, vid förvaring i grönsakslådor, ofta glöms bort på grund av att de inte syns. Samt att grönt tappar spänsten och blir skrumpna vid förvaring (tappar vatten och torkar ut). Detta resulterade i följande tester:

Test 1: Tre personer blev ombedda att ta bort grönsakslådorna i kylskåpet och synliggöra grönsaker i kylskåpet på hyllorna för att sedan efter ca en vecka berätta hur de upplevde förändringen (se figur20,

kap 4.5.1.).

Test 2: Två grönskar, (aubergine och zucchini), förvarades nära vatten och två grönsaker (aubergine och zucchini) utan vatten, utanför kylskåpet, för att se hur vatten påverkar hållbarheten (figur6). I kylen förvarades morötter och selleri i vatten, samtidigt som selleri och morötter förvarades i grönskaslådor (figur7).

(18)

18

Figur6: Grönt av samma sort som förvaras utan respektive nära vatten vid förvaring.

Figur7: Direkt kontakt med vatten vid förvaring i kyl.

(19)

19

3.5.2. Funktionsanalys och kravspecifikation

Som underlag för designprocessen och produktutveckling sammanställdes kärnvärden från det teoretiska ramverket och metoder i en funktionsanalys och kravspecifikation. Metoden fungerar som ett verktyg där viktiga funktioner och krav listas. Det som tagits fasta på är insikter om varför grönt hinner bli dåliga och därför slängs. Syftet med metoden är att den ska ge ett stöd vid utformning- och analys av produktförslag. Funktionsanalys och kravspecifikation förfinades under designprocessen.

3.5.3. Skiss och idégenerering

Idé- och skissgenereringar utfördes vid flera tillfällen och grundades på funktionsanalys, kravspecifikation och slutligen, vid vidareutveckling, grundades idégenerering på resultat från utvärdering av koncept. De ord som det idégenererades runt var de nödvändiga- och önskvärda funktionerna och kraven. De idégenereringsmetoder som utfördes var; mindmapping som används för att visualisera hur idéer relaterar till varandra, brainstorming användes för att få ut en stor mängd idéer utan att kritisera och värdera dem och skisser användes för att utveckla och visualisera idéerna som kommit fram Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind (2015). De idéer som valdes för konceptualisering ägde störst potential för att uppnå studiens syfte.

3.5.4. Utvärdering och vidareutveckling av koncept

Från skiss och idégenereringen valdes tre koncept som utvärderades mot funktionsanalys och kravspecifikation och studiens målgrupp. För att uppnå studiens syfte måste produkten som skapas för att underlätta minskat resursslöseri vara användarvänlig och fungera i de situationer den är utvecklad för. Utvärderingar gjordes både vid träff med fyra personer från målgruppen samt via mejl där de tre koncepten förklarades med skisser och ord. Det diskuterades för- och nackdelar utifrån målgruppens tycke samt från empirin och teori. (Underlag för utvärdering se bilaga 3).

Utvärderingarna resulterade i för- och nackdelar av de olika koncepten vilket möjliggjorde ytterligare idégenereringar och konceptualiseringar av ett nytt koncept. Här togs beslut om produktens funktioner och utformning. Det gjordes med hjälp av skissning och prototypbygge för att få förståelse för hur produkten skulle upplevas och fungera. I denna fas togs beslut om produktens funktioner, former och materialval. Det gjordes genom skissning och prototypbygge i kartong. Det slutgiltiga produktförslaget utvärderades mot funktionsanalys och kravspecifikation och med fyra personer från målgruppen där prototyper, illustrationer och renderingar visades.

(20)

20

4. Resultat och analys

Detta kapitel redovisar resultat och analys av de metoder som använts.

4.1. Resultat från enkätundersökning

Av 80 respondenter svarade 74 att de har ett intresse för hållbar utveckling och 64 svarade att de även har ett intresse för matsvinn. På frågan ifall de anser att matsvinn från hushåll är ett stort problem miljömässigt, svarade 56 personer “instämmer helt” och 16 “instämmer delvis”. Svaren hittills visar att det finns ett intresse och en viss kunskap gällande matsvinn och hållbar utveckling. Nästa fråga “vem anser du bär störst ansvar för matsvinn i Sverige?” gav möjlighet till att ge fler än ett svar och de som fanns att välja på var: Staten, Kommunen, Företagen, Storkök, Restauranger och Hushållen. Svaren här var relativt jämnt fördelat, där den största andel låg på företagen och på delad andraplats kom Restaurang och Hushåll (figur8). Resultatet här visar att det finns ett kunskapsgap gällande vem som bär ansvaret, trots att respondenterna är miljömedvetna och ser matsvinn som ett miljömässigt problem ser inte alla att det är deras ansvar. Denna osäkerhet bekräftas på nästa fråga “Är du medveten om hur mycket matsvinn ditt hushåll står för?” med 38 som svarar att de inte vet eller är osäkra. Vidare visar enkäten att 59 personer anser att de aktivt gör något för att minska sitt matsvinn i hemmet, och resterande 21 personer svarar att de inte gör det, de vanligaste orsakerna till att de inte aktivt gör något är “Jag orkar inte”, “Jag har ingen kunskap om det” och “Jag hinner inte”. Den sista frågan innehöll ett antal påståenden kring grönt i hemmet. Påståendet “Jag har god koll på hur grönt ska försvaras” visade att en majoritet på 76 personer svarade jämnt fördelat på alternativen “instämmer delvis”, “instämmer”, och “instämmer helt”. “När jag köper ny mat har jag koll på vad jag redan har hemma” visade att det inte är lika självklart som föregående fråga, här svarade 30 personer att de inte har koll på vad som finns hemma när de köper ny mat. På påståendet “Jag har lätt att slänga en “skrumpen” frukt eller grönsak” svarade 55 personer antingen “instämmer delvis” “Instämmer” “Instämmer helt” och på påståendet “Det händer ofta att grönt blir övermogna/skadade och måste kastas på grund av det” höll ca 40 personer med och resterande inte med.

(21)

21

Figur8: Diagrammet visar vem målgruppen anser bär det största ansvaret för matsvinn i Sverige.

Svinnproblematiken går här att identifiera genom vbn-teorin (Stern 2000), då det verkar ligga i dels att målgruppen inte har kännedom om att de bär en stor del av ansvaret för Sveriges svinn, de har inte kunskap om hur en agerar miljövänligt och vill inte offra sin tid för att ändra ett beteende. En stor del av respondenterna visar även att de inte har koll på vilka livsmedel de har tillgängliga i sitt hem. Och en stor anledning till att grönt slängs är pågrund av att de blivit dåliga vid förvaring. För att få denna målgrupp att minska sitt svinn behöver en lösning anpassas till dessa åtaganden vid utveckling. Enkäterna besvarades av personer i åldrarna 20-35 år boende i Malmö och det finns stor chans att personerna därför har liknande livssituationer vad gäller åldrar och storstadsbor med allt vad det innebär med trender, dieter och användning av sociala medier.

4.2. Resultat från design probes - loggbok

Av tolv personer var det åtta som hade möjlighet att fullfölja uppgiften och de är deras svar som tas med i studien se några exempel på hur det såg ut i figur9. Vid första anblick på respektive logg såg det ut som att varje person inte stod för speciellt mycket svinn, men vid sammanställning av det totala svinnet av grönt på åtta personer var det totalt 30 olika sorter som slängdes och sammanlagt ca 9,185 kg, vilket betyder drygt ett halvt kilo svinn per person och vecka. Från loggböckerna kunde det konstateras att varje person slänger något grönt, fem till tio gånger på två veckor. Mängden som slängdes varje gång varierade. När personerna lämnat in loggböckerna fick de frågan “Anser du att mängden du loggat som svinn dessa veckor stämmer överens med vad du generellt slänger?”. En person kommenterade att hon på grund av loggningen troligtvis tänkte mer på hur hon kunde använda den mat hon hade hemma och därmed kastade mindre. Två personer svarade att de var osäkra, att det är svårt att säga. Tre personer tyckte att det stämde överens mycket bra och två personer trodde att de slängde mindre dessa väckor eftersom de inte handlat så mycket som de brukar.

(22)

22

Resultatet visar att grönt slängs ofta och det totala svinnet blir mer påtagligt när det syns svart på vitt. Vidare visar loggböckerna anledningen till att frukten och grönsakerna slängdes. Vanligaste anledningen var att livsmedlet blivit dåligt under förvaring i kylen, på grund av att något grönt fått märken för att de låg tätt, torkat, vattenskador eller glömts bort. Näst vanligaste anledning till att grönt slängdes var att de låg framme i fruktskål utanför kylen och blev skrumpna/möglade. Resultatet visar även att grönt som slängts oavsiktligt -blivit dåliga på grund av förvaring eller tid (glömts bort, inte hunnit användas) gav en större känslomässig effekt, där skrevs det bland annat “kändes som slöseri”,

“känns tråkigt”, “störigt” och “besvikelse”. De grönt som slängdes av andra anledningar som

tillexempel vid användning - ändarna på morötter, sparris och fula märken som skars bort kommenterades istället med “ingen speciell känsla”, “kändes ok” och “glad”. Respondenterna har gemensamt en negativ attityd till att slänga grönt som inte var ”meningen” skulle slängas utan helt enkelt glömdes bort och blev dålig vilket visar på att handlingen kan vara en följd av externa faktorer som är utom användarnas kontroll snarare än ett aktivt val de gör.

4.3. Resultat från deltagande observation med intervju

De fyra köken som observerades var i ungefär samma storlek med en kyl-frys och diskbänk med matavfall under vasken. I den 26-åriga kvinnans kyl var innehållet i grönsakslådorna rätt svåra att få en tydlig direkt överblick över då det var många grönsaker i och de låg huller om buller (figur10), det förvarades citron, potatis, bladspenat, selleri och aubergine, salladslök, citron och morötter. Vid närmare granskning av dessa livsmedel konstaterades att morötterna (som ej syns på bild), låg underst

(23)

23

i en påse, en morot var dålig – mjuk och blöt, auberginen hade blivit skadad och hade flera bruna fläckar – det var vatten i lådornas botten. På kylens hyllplan fanns även en halv citron, paprikor och en halv gurka. Det fanns även två fruktskålar en fylld med bananer och en fylld med apelsiner. En apelsin var möglig och bananerna var på gränsen till övermogna (figur11).

(24)

24

Den 23-åriga kvinnan förvarade färre grönt i kylen vilket gjorde det enklare att få en överblick av vad som fanns. Här förvarades tomater, gurka, paprika och morötter i kylen och bananer och citroner utanför kylen (figur12).

Figur12: Förvaring av grönt i kylskåp samt skål.

Även den 33-åriga kvinnan förvarade grönt i kylen (i plastpåsar), bland annat broccoli, paprika, gurka och sallad och morötter – även dessa lådor var blöta i botten. I ett skafferi förvarades bananer och äpplen och utanför kylskåp och skafferi förvarades tomater och lime i två olika skålar (figur13). Matavfallspåsen i detta kök var fylld, och överst låg synligt en brun banan och en bit av ett salladshuvud

(figur14).

(25)

25

Figur13: Förvaring av i grönsakslådor i kylskåpet samt i skålar på diskbänk och i skafferi.

Figur14: Synligt svinn - salladshuvud och banan.

Den fjärde respondentens kyl, man på 28 år, bestod av en kyllåda med en paprika, sallad, svamp och gurka. På kylskåpets hyllplan låg en zucchini, morot och en tomat. Tomaten hade lite mögel och var ganska mjuk (figur15). Även matavfallspåsen i detta kök bestod av synligt svinn av grönt. Ett äpple, päron och salladslökar se (figur16).

(26)

26

Figur15: Förvaring av grönt i låda i kylen samt på hyllor i kylen.

(27)

27

Respondenterna förvarade grönt i liknande konstellationer, oftast i grönsakslådor i kylskåp, en del på hyllplanen i kylskåpet och en del utanför kylskåpet i skålar. Samtliga respondenter menade att hållbar utveckling är ett viktigt begrepp och att ansvaret ligger på individnivå likväl som de anser att det är ett samhälleligt problem. Alla respondenter svarade ja på om de såg sig själva som miljömedvetna, något de menade var viktigt var att sopsortera, inte flyga för mycket och tre av personerna var vegetarianer på grund av miljön. När det kommer till respondenternas synsätt och attityder till matsvinn fanns en gemensam attityd till att matsvinn är slöseri och något negativt. Generellt sett verkade de flesta respondenter till en början anse att de var ganska duktiga med att inte slänga mat men det framkommer senare att svinn förekommer oftare än de reflekterat över.

Samtliga personer såg sig själva som relativt hälsosamma och därav gillade de att ha mycket grönt tillhands, vissa förvarade mer grönt åt gången och uttryckte att de tycker om ett välfyllt kylskåp. Det som kom fram från svinnkartan var att de första två stegen (införskaffning och transport hem) generellt inte bidrog till svinn men att de ibland inte visste vad de hade hemma och då inte visste vad de skulle köpa vilket kunde resultera i överfyllda grönsakslådor. När respondenterna skulle förklara hur deras inköp hanterades vid hemkomst stämde svaren bra överens med observationen, men det framkom en viss osäkerhet gällande hur de faktiskt förvarade grönt. De kunde svara på vart de förvarade sina grönsaker och frukter men när de fick frågan varför fick alla tänka efter. En person sa att frukten alltid läggs i en fruktskål eftersom hon tyckte det var fint och hon gillar inte att äta kall frukt. Hon sa även att hon äter mycket frukt och blir sugen när de synligt ligger framme. Samtliga respondenter sa att de oftast lägger grönsaker i grönsakslådan i kylen, men att vissa grönsaker som smörgåspålägg ibland läggs mer åtkomligt på en av hyllorna, också på grund av att det alltid är ett extra moment att öppna grönsakslådor, av lathet gör man inte alltid det. De hade svårt att svara på varför grönsakerna förvaras i grönsakslådan. De visste helt enkelt inte varför. Det verkade handla om ett beteende där de inte reflekterar, de slänger ned sitt grönt i grönsakslådorna som en vana. Det var när samtalet leddes in på grönsakslådorna som det dök upp mest tankar kring svinn. Saker som sades var bland annat att det blir mest svinn av grönt som legat i grönsakslådan i kylen eftersom de lätt glöms bort och när de legat länge kan de bli äckliga, att grönsaker kan få bruna märken eller små skador av att ligga i kylen, tre saker som sades var: ”de

blir mosiga av att ligga på varandra”, ”av någon anledning bildas alltid vatten i mina lådor, därför låter jag grönt ligga kvar i plastpåsar”, ”en grönsak kan lätt försvinna bland allt annat”. Att grönt

blivit dåligt märks dock först vid matlagning – när produkten ska användas. Något som pratades om vid två tillfällen var att de ofta är lätt att strunta i att använda grönsaker från grönsakslådan då det kan ta emot, ”känslan att öppna en låda, rota bland blöta påsar för att hitta en mjuk morot känns inte så

lockande” ”ibland räknar jag med att hitta en skruttig grönsak i lådan”. I fruktskålarna händer det

också att frukten blir dålig och måste slängas, då är den möglig eller skrumpen. Personernas tankar kring detta var att de ofta vid ett tillfälle köper mycket frukt för att ha, men att de sen mognar snabbare än vad de hinner ätas upp.

(28)

28

Det sista steget var att förklara hur användningen av grönt ser ut. Grönt som används vid matlagning kunde innebära skalning och hackning. Svinnets uppkomst under matlagning är oftast bortskurna ändar eller fula märken.

Resultatet visar att personer handlar utan att alltid reflektera, grönt som används ofta har en tendens att hamna mer åtkomligt på en hylla i kylen än i grönsakslådorna. Observationen visade inget om att kökets utformning hade en betydelse för mängden svinn, utan snarare kylskåpets interiör. De har inte riktig koll på vilka grönt de har och alla såg mer eller mindre ett gemensamt problem med att förvara grönsaker i stor mängd i grönsakslådorna, vilket gör att personen måste leta och rota i kylen för att se innehållet se ”problembild” (figur17). Grönsakslådorna blir ett hinder då de inte möjliggör en översikt över innehållet samt att personerna har en generellt sett negativ inställning till lådorna och ibland även räknar med att hitta mjukna, ledsna grönsaker. Detta blir ett hinder för personerna att agera miljövänligt. Personerna anser att de är miljövänliga och visade ett intresse för matsvinn, dock visar resultatet att personerna trots det svinnar grönt. Resultatet går att koppla till det Quested et al. (2013) skriver om en växande miljömedvetenhet, och som Vermeir & Verbeke (2006) säger att trots en medvetenhet kan ett beteende vara svårt att upprätthålla på grund av en viss kontext, i detta fall att grönt slängs på grund av hur de förvarats.

Figur17: ”problembild” för att veta vad som finns i en grönsakslåda kan det se ut såhär. Lådan måste öppnas, grönsaker måste flyttas på.

4.4. Resultat från marknadsundersökning

Nedan presenteras ett urval av allt som hittades vid undersökningen. Urvalet representerar produkter som både specifikt utformats för att minimera matsvinn (figur18) och de produkter som utformats med huvudsyfte att förvara grönt (figur19).

(29)

29

Figur18: visar bilder på produkter utformade för att minska svinn av grönt från marknadsundersökningen.

1 2 3 4 6 5 1 2 3 4 5

Figur18: frukt på väggen separerar och

synliggör frukten (1)., Ett smart kylskåp som visar innehållet på en display samt skickar foton till mobilen (2)., Förvaring i sand är ett alternativ till kylskåpsförvaring (3)., Omfamnande silikon, för att bevara en halv grönsak/frukts fräschhet (4)., ”vattenbad” för kål, ökar hållbarheten (5)., Citronhållare hindrar en delad citron att torka (6)., Ett fat med vatten för att ersätta de vatten som grönsakerna avdunstar, vattnet ökar fuktigheten (7).

Figur19: Frukt-korg, förvaringsalternativ

som låter frukt vara lättillgängligt (1)., Förvaringspåsar till grönsaker som trivs i mörker som ex potatis (2)., Nät-hängmatta till frukt, fruktskål som bidrar till luftcirkulation (3)., Fruktskål är ett vanligt förekommande sätt att förvara frukt på (4)., Grönsakslådor i kylskåpet är ett vanligt förekommande sätt att förvara diverse grönsaker och frukter i kylen på (bild 5).

(30)

30

Figur19: visar bilder på produkter som erbjuder förvaring av grönt från marknadsundersökningen.

Det kan konstateras att det finns en hel del försök till minskat svinn av grönt, dock visar nämnda exempel på att det finns brist på produkter som erbjuder alternativ förvaring av grönsaker i kylskåpet, samt endast få alternativ som tillför fukt. Det som exemplen från figur18 har gemensamt med resultat från denna studie är att grönt måste synliggöras för att ej glömmas bort. Information om huruvida dessa produkter har minskat svinnet eller ej saknas, men det finns tydliga orsaker till framtagande av produkterna – att minska svinnet. Fruktskål och grönsakslåda i kylskåp (figur19), var även de förvaringar som påträffades vid observation i denna studie. Samtliga alternativ i figur19 riskerar att grönt kan gömmas under andra sorter, vilket gör det svårt att få en direkt överblick över innehållet.

4.5. Designprocess – Produktframtagning

Detta avsnitt redogör resultat från produktutvecklingen.

4.5.1. Resultat tester – förvaring av grönt

Test 1 visade sig vara mycket givande - personerna ansåg att de faktiskt bara var positivt att ta bort grönsakslådan. Exempel på utlåtanden som sades nedan:

”man blir mer inspirerad när man ska laga mat eftersom det ser så fint och trevligt ut”

”nu när man ser allt är det lättare att använda allt och inte bara det som ligger överst i lådan” ”Jag är mycket mer benägen att använda dem nu! och har nog dubbelt så mycket grönsaker i all mat jag äter/lagar nu”

Respondenterna fotograferade sitt kylskåp före och efter (Figur20). Respondenterna upplever att grönsakerna - när de flyttas ut från grönsakslådorna, bidrar till en positiv och trevlig livsstil, vilket på så sätt ändrar deras attityd till att använda och ta hand om grönt.

Test 2: Redan efter 3 dagar kunde skillnad ses på aubergine som förvarats utan vatten och aubergine som förvarats nära vatten. Små rynkor började anas på auberginen som förvarats utan vatten. Efter 6 dagar var det betydligt, grönsakerna som förvarats nära vatten hade en tydligare spänst och fasthet än de andra två, framförallt auberginen. Auberginen som förvarats utan vatten hade fått bruna märken och började se ledsen ut medan den andra auberginen inte hade någon förändring i skalet, snarare kändes den ännu finare än de gjorde från början. Se fotografier som visar skillnaden i figur21. Zucchinin visade ingen större skillnad beroende på förvaring, men kändes aningen mer spänstig när den förvarats vid vatten. Sellerin och morötterna som fick stå i kylen med vatten höll sig färska och krispiga, av den tid de fick förvaras på olika vis visades ingen skillnad mellan de som var i vatten och grönsakslådorna, Lunden och Wätterbäck (2015) menar att morötter enkelt håller sig fräscha upp till 2 veckor med förvaring i vatten i kylskåpet.

(31)

31

Figur20: Test 1. De övre fotografierna visar hur kylskåpet såg ut med grönsakslådor. De undre fotografierna visar hur kylskåpet såg ut utan kylskåpslådor.

Före

(32)

32

Figur21: Fotografier på aubergine från test 2 – efter 6 dagar.

Med vatten Utan vatten

Med vatten Utan vatten

(33)

33

4.5.2. Resultat av funktionsanalys och kravspecifikation

De olika funktioner och kraven är baserade på vad som kommit fram i metod- och teoridel. Huvudfunktionen baseras på frågeställningen ”Hur kan produktdesign underlätta för personer i

enpersonshushåll att minska sitt svinn av frukt och grönsaker?” då studiens mål är att minska svinn av

grönt. De nödvändiga kraven kommer från teoridelen: för en hållbar utveckling måste resursslöseri minskas, för att grönt ska hinna användas i tid måste användarna bli påminda om vad de har tillgång till – grönt måste synliggöras. Produkten bör ta bort befintliga ”hinder” såsom att öppna en låda och leta efter grönt – därför ska produkten underlätta och vara enkel att använda. Produkten ska även ge god förvaring för lång hållbarhet (För alla funktioner och krav se figur22, 23).

HF – Huvudfunktion, N – Nödvändiga funktioner, Ö – Önskvärda funktion

Förebygga Svinn HF Av grönt

Minska Miljöpåverkan N Inte slösa på resurser Erbjuda Förvaring N Av grönt

Erbjuda Synlighet N Grönt vid förvaring

Erbjuda Underlätta N För personer att minska sitt svinn Erbjuda Enkelhet N Vid användning

Tåla Rengöring N Produkten ska vara enkel att göra ren Öka Fuktigheten N Vid förvaring – hindra uttorkning

Figur22: Funktionsanalys visar Huvudfunktion, nödvändiga funktioner och önskvärda funktioner.

Kravspecifikation:

Figur23: Kravspecifikation som visar absoluta och önskvärda krav.

Absoluta krav

Produkten ska förebygga svinn av grönt

Minska miljöpåverkan genom att minska på resursslöseri Öka synlighet av grönt vid förvaring

Öka benägenheten att använda grönt Produkten ska vara återvinningsbar

Produkten ska erbjuda förvaring som ökar hållbarheten

Önskvärda krav

Tillverkad av återvunna material Vara justerbar

(34)

34

4.5.3. Resultat från skiss och idégenerering

Idégenereringarna resulterade i många idéer, några av dessa valdes direkt bort – idéer såsom ny kylskåpsdesign och som kräver stor energiåtgång eller som direkt ansågs vara för långt ifrån denna studies storlek. Se figur 24 för idéer som valdes, de ansågs ha bäst förutsättningar att möta krav och funktioner som ställdes.

Figur24: De inringade idéerna valdes för konceptualisering.

De idéer som valdes för konceptualisering baserades dels på resultat från test 1 och 2 och vilka som hade störst potential att uppfylla funktionsanalys och kravspecifikation. Se koncept 1, 2 och 3 nedan:

(35)

35

Figur25: Illustration av koncept 1.

Figur26: Illustration av koncept 2.

Figur27: Illustration av koncept 3

Koncept 1:

Ett alternativ till fruktskålen. Synliggör grönt och bidrar till att det äts upp och ej slängs samtidigt som konceptet bidrar till ett trevligt och fräscht hem (figur25).

Koncept 3:

Synliggör grönt vid förvaring i kyl och/eller på diskbänk. Ger plats åt flera olika sorter med olika behov – vatten för fukt. Ökar produkternas värde då de får en mer självklar plats (figur27).

Koncept 2:

En portabel förvaring av grönt både i kylskåp eller diskbänk, synliggör och minskar risken att grönt glöms bort och blir mosade av att ligga tätt intill varandra (figur26).

(36)

36

4.5.4. Resultat från utvärdering och vidareutveckling av koncept

Målgruppen tyckte koncept 1 skulle vara ett intressant alternativ till den ”vanliga” fruktskålen. De menade att de kommer bli frestade att äta frukten i tavlan men är tveksamma om de blir påminda om de grönt som förvaras i kylskåpet. Respondenterna tyckte att koncept 2 skulle vara praktisk, det var positivt att kunna använda den både i kylskåpet och utanför. De tyckte om idén med olika fack, att det skulle bli mer ordning, dock var de skeptiska ifall de synliggör grönt på bästa sätt, och om den gav rum åt olika sorter. Samtliga personer var positiva till koncept 3, de uppmuntrade idén om att ersätta grönsakslådorna. Stor fördel enligt dem var att konceptet erbjöd förvaring för en större mängd grönt utan att de skulle behöva ligga trångt i en låda. De trodde konceptet skulle få dom att värna mer om grönt, då grönt får en mer självklar plats. ”Det skulle kännas fridfullt att ”plocka” grönsaker vid matlagning”. En person sa i en positiv bemärkelse att det påminde om att välja grönt i mataffären. Samtliga personer var mycket positiva till att låta vissa grönsaker stå upp i vattendelen då de tyckte det var fint och tidigare upplevt att grönt skrumpnar vid förvaring, de såg en fördel med att även färska kryddor kunde förvaras där. Diskussionen om koncept 3 ledde in på hur vatten-behållaren kan kombineras med att grönsaker sköljs och sen gärna inte läggs in i grönsakslådorna blöta. Flera personer påpekade att de tyckte en ny produkt bör möjliggöra längre hållbarhet för grönt.

Koncept 1 valdes bort då det inte löser problematiken med grönsakslådorna. Koncept 2 och 3 matchar det positiva utfallet av test 1. Koncepten minskar risken för den typ av lagring som grönsakslådorna möjliggjorde - lagra för många i en hög. Troligtvis synliggör koncept 3 grönt bättre än koncept 2 samt erbjuder förvaring där grönt kan absorbera vatten som påvisats vara positivt i test 2 och vilket Holcroft (2015) menar kan vara avgörande för grönts livslängd. De viktigaste aspekterna från utvärderingen togs vidare till ytterligare en idégenerering med skissning och prototypbygge (figur 28, 29) vilka var: tydlig översikt över innehållet, ge plats åt relativt mycket grönt, utan att de ligger på varandra samt hindra uttorkning.

Det skissades på olika sätt att komponera produkten så att grönt synliggörs samtidigt som de kan absorbera vatten, den skiss som är inringad valdes att gå vidare med eftersom den utformningen ansågs möjliggöra bäst förvaring.

(37)

37

(38)

38

Figur29: Prototyper som gjordes för att testa funktioner, med och utan vatten.

Från skisser och prototypbyggande kom det fram vilka olika förvaringsfunktioner som mest troligt förebygger svinn, det resulterade i koncept 4 som la grunden för det slutgiltiga produktförslaget, se figur 30 och 31.

Figur31: löstagbar del som låter vattnet rinna av från grönt efter sköljning.

Figur30: illustration av koncept 4 med sina tre delar.

A

B

(39)

39

Konceptet är tänkt att ersätta grönsakslådorna i kylskåpet. Konceptet erbjuder förvaring av grönt på tre olika vis: del A - lätt framåtlutande hyllplan för ökad exponering av grönt, del B erbjuder förvaring i vatten och del C består av en övre och undre del, den undre är fylld med vatten och den övres hålrum ger grönt möjlighet att absorbera fukt vid förvaring, den övre delen är portabel och går att använda vid sköljning av grönt, för att sedan låta grönsakerna ligga kvar på den och torka medan vattnet rinner av, i kylen eller på diskbänken.

Figur32: Stavar på del B som går att justera i sidled.

Det skissades på olika former av handtag för att enkelt kunna lyfta delarna för exempelvis vattenpåfyllning. Samt på hyllornas utformning (figur33). De inringade alternativen valdes eftersom de ansågs vara mest praktiska och stabila för ändamålet.

Figur33: Skisser på hur produktens grönsakshållare och hyllplan kan se ut.

Prototyp av koncept 4 gjordes i skala 1:1 för att testa storleken i kylskåpet (figur 34). Dimensionerna valdes efter ett standardmått på kylskåpshyllplan vilket ligger runt 40 cm djup och 50 mm bredd. Det valdes att göra produkten strax under detta mått. Produkten har en höjd på 30 cm då det ansågs vara en rimlig höjd för att grönt ska synliggöras. Bredd på 45 mm och djup på 35 mm.

Det bestämdes att del B (figur32) skulle bestå av stavar som går att flytta i sidled efter grönsakernas storlek.

(40)

40

Figur34: Prototyp för att testa dimensioner.

Vid materialval prioriterades att materialet ska klara de påfrestningar som kontakt med vatten, kyla, fukt och livsmedel innebär under längre tid, samtidigt ska produkten vara hygienisk, enkel att rengöra och inte för belastande för miljön. Produkten får inte bli orimligt dyr på grund av materialvalet. Förutom hyllplanen som är tänka att vara i glas, skulle resterande delar i produkten förslagsvis vara gjorda i plasten polypropene (PP) en plast som är vanligt förekommande i hushållsprodukter inklusive livsmedel, går att diskas i diskmaskin, har en hård yta och är slittålig (NP Group, 2019, Thompson, 2007). Polyuretancellplast skulle också kunna vara ett alternativ, då de är plasten som används vid kyl- och frystillverkning. Det funderades över om trä eller rostfritt stål skulle kunna vara ett alternativ. Men eftersom trä är ett levande material skulle trät behöva bearbetas för att klara av kyla, vatten och livsmedel under en längre tid, dock skulle produkten troligtvis ändå få en kortare livslängd i jämförelse med plast eller rostfritt stål. Stål är som material ett mer miljövänligt material än plast, men att producera stål är betydligt mer energi- och resurskrävande än att producera plast (Naturskyddsföreningen, 2019).

(41)

41

Det slutgiltiga produktförslaget är ett exempel på hur en designlösning, utvecklad för att minimera svinn av frukt och grönt i enpersonshushåll, kan se ut (se figurer 35, 36, 37, 38 och 39). Produkten är ett alternativ till grönsakslådorna i kylen som i denna studie visat sig vara en av de största hinder för personer att leva hållbart. Resultatet är en produkt som är kapabel att förvara färsk frukt och grönsaker tillsammans med vatten för att öka de färska grönsakernas hållbarhet, med eller utan kyla samtidigt som produkten:

- synliggör grönt – minskar risken att de glöms bort.

- ger grönt en mer ”värdig plats” – minskar risken att de slängs ner i en låda och glöms bort. - bidrar till absorbering av fukt – hindrar att grönt torkar ut.

- underlättar vid sköljning av grönt - erbjuder förvaring av nysköljda grönsaker samt hindrar att blöta grönsaker behöver ligga i vatten – kontakt med vatten under längre tid kan direkt vara skadligt för grönt.

Produkten består av 3 element se nedan, (figur35, 36, 37, 38 och 39):

Figur35: Slutgiltigt produktförslag.

Erbjuder förvaring på hyllplan

Erbjuder förvaring ovanför vatten

Erbjuder förvaring ovanför och i vatten

A

B

(42)

42 v

Figur36: Slutgiltigt produktförslag framifrån.

Figur37: Spräng-vy, alla delar.

Alla delar går att separera, för enkel rengöring Hyllplanen består av glas De olika komponenterna består av plast

(43)

43

Figur38: Rendering av förvaringsdel (B).

Figur39: Renderingar av portabel del i behållare med vatten och utan vatten (C).

Det byggdes även en prototyp av det slutgiltiga produktförslaget för att kunna utvärdera. Prototypen gjordes i MDF (Medium-density fibreboard) och ger inte ett helt rätt uttryck för hur slutprodukten ska se ut på plats i kylen. Däremot ger den en god antydan av hur produkten kan komma att upplevas för användarna. Se figur 40 och 41 nedan:

Stavar ska gå att justera efter grönsakernas storlek

B

(44)

44

(45)

45

Figure

Figur 40: Prototyptest – med grönt i kylskåp.
Figur 41: Prototyp – alla delar.

References

Related documents

Genom att undersöka olika typer av svinn som är befintliga i dagsläget och på vilka sätt dessa kan uppstå, har vi identifierat tre faktorer av svinn.Vi vill vidare undersöka

Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP) in mother´s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2012 and temporal trends for the time

Orsaken till detta är att det finns anledning att tro att man måste stå på studieläkemedel under tre års tid för att ha effekt av behandlingen. Det är således viktigt att

För många föräldrar är det svårt att veta hur man ska göra och det kan vara svårt att få tillräckligt stöd till att göra förändringar i vardagen.. Vilket stöd ska vi

Komplettera gärna med en mindre portion råa grönsaker som tomat, morotsslantar eller paprikaringar.. +

▪ Undersökte om kontakt med dietist före och/eller efter operation påverkade viktutveckling och symtom relaterade till nutrition. Stöd från dietistbåde före och efter

Patienter med tecken till akut gallblåseinflammation som planeras för operation kan vara med i studien. Valet av teknik sker i

Över 21 000 analysresultat internationellt per år ger ett ytterst finmaskigt nät med analysundersökningar av alla steg i leveransprocessen och utgör samtidigt grunden