LÄRARUTBILDNINGEN
Barn Unga Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Barns inflytande i förskolan
utifrån ett populärkulturellt och
interkulturellt perspektiv
Children's influence in preschool from a popular culture
and intercultural perspective
Maria Ragnhall
Jenny Svensson
Förskollärarexamen 210 hp Examinator: Jonas Qvarsebo
2
Förord
Detta examensarbete har vi Maria Ragnhall och Jenny Svensson båda varit delaktiga i och har bidragit med ett lika fördelat arbete, där båda två tagit lika stort ansvar. Litteraturen har vi gått igenom tillsammans och delat upp arbetet med att vi läst lika antal böcker och tillsammans diskuterat och delgivit varandra av litteraturens innehåll och slutsatser. Tillsammans har vi samlat in data som vi sedan analyserat och dragit slutsatser av, det insamlade materialet har gett vårt examensarbete ett innehåll som vi varit ute efter.
De förskollärare som delat med sig av sina erfarenheter och sina kunskaper och gjort denna studie möjlig vill vi tacka. Tack till alla föräldrar som låtit oss få observera och tagit del av deras barns utveckling och lärande i deras vardag. Ett tack till vår
handledare som stöttat och handlett hos i vårt arbete med vårt examensarbete. Ett stort tack till våra arbetskamrater som stöttat oss i vår utbildning och så klart våra familjer som stöttat oss och haft en stor förståelse för många helger på biblioteket. Som har haft tålamod och förståelse för vårt arbete och som har stått ut med oss under denna tid som examensarbetet tagit.
3
Abstract
I denna studie framhåller vi barns inflytande inom populärkulturen och om ett interkulturellt arbetssätt används. Frågeställningarna som vi ställt oss är: Är
förskolebarns intresse för populärkultur etablerat i förskolans verksamhet? Används ett interkulturellt arbetssätt i förskolan kommer vi också ha en frågeställning om.
Metoden som vi använt oss av är barnobservationer och intervjuer av förskollärare. Dessa metoder valde vi för att få en mer övergripande blick hur populärkulturen kan utspelas och hur man arbetar ur ett interkulturellt perspektiv.
Vårt insamlade material analyseras utifrån Säljö och Vygotskij tankar angående det sociokulturella perspektivet samt Deweys tankar om den progressiva pedagogiken. Vårt insamlade material ställer vi i relation till tidigare forskning, vilket vi belyser i vårt arbete.
Våra frågeställningar besvarar vi med hjälp av vårt insamlade material och belyser våra slutsatser och vi för en diskussion angående vår studie. En slutsats som vi kommit fram till är att vi kan se att i de förskolor vi valt att observera och förskollärarna som vi intervjuat, är det endast en förskollärare och en avdelnings observation som belyser det interkulturella perspektivet. Ett förslag till fortsatt läsning inom populärkultur och interkulturellt perspektiv synliggörs.
Nyckelord
5
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 6 1.1 Syfte ... 8 2 Tidigare forskning ... 9 2.1 Populärkultur ... 9 2.2 Interkulturellt perspektiv ... 10 2.3 Barns inflytande ... 12 3 Teoriförankring ... 14 3.1 Sociokulturellt perspektiv ... 14 3.2 Progressiva pedagogiken ... 15 4 Metod ... 16 4.1 Val av metod ... 16 4.2 Tillvägagångssätt ... 17 4.3 Etiskt övervägande ... 17 4.4 Undersökningsgrupper ... 185 Urval av insamlat material och analys ... 19
5.1 Lazlo ... 19
5.1.1 Analys av Lazlo ... 20
5.1.2 Guld och gröna skogar ... 21
5.1.3 Analys av Guld och gröna skogar ... 22
5.1.4 Shater Shater ... 22
5.1.5 Analys av Shater Shater ... 23
5.1.6 Frost ... 24
5.1.7 Analys av Frost... 24
5.2 Analys av intervjuerna ... 25
6
6.1 Slutsatser ... 29
6.2 Jämförelse mellan vår studie och tidigare forskning ... 30
7 Diskussion ... 33
8 Förslag till fortsatt läsning ... 34
Referenslista ... 35 Bilaga 1 ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
7
1 Inledning
I dagens samhälle år 2016 finns det många olika nationaliteter som samlas i samma stad. Enligt en statistik om befolkning av utländsk bakgrund finns det i Malmö stad 178 st. olika nationaliteter idag. Alla världens hörn samlas och vårt gemensamma samhälle blir då en mångkulturell mötesplats. Vår studie är relevant då det står i förskolan läroplan att:
Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur som ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar (Lpfö 98 rev 2010 s.6)
Populärkulturen är ett aktuellt ämne i barndomen år 2016. Forskning visar att barns intresse för populärkultur bildar ett gemensamt intresse, barnen känner samhörighet med varandra genom populärkulturen. Vår studie är relevant då populärkultur är ett aktuellt ämne i dagens samhälle.
Genom olika barnobservationer och intervjuer får vi en inblick i barnens vardag om deras inflytande av introduktionen för sitt intresse för populärkultur. Vi studerar materialets betydelse. Vi studerar även om våra urvals förskolor arbetar utifrån ett interkulturellt perspektiv.
8
1.1 Syfte
Syftet med denna uppsats är att studera barns användning av populärkultur och hur detta tas tillvara på i svensk förskolan?
Vi vill studera hur mycket inflytande förskolebarnen har att kunna påverka och få introducera just sina intressen för olika slags populärkultur inom förskolans verksamhet, samt om ett interkulturelltperspektiv används i förskoleverksamheten.
Vår studie omfattar även om material har en betydande roll för barn i deras
meningsskapande. Vi vill studera om relevanta teorier och tidigare forskningar kan styrka att barn gynnas av att få hänge sig åt sitt intresse.
Frågeställningar
1. Är förskolebarns intresse för populärkultur etablerat i förskolans verksamhet? 2. Används ett interkulturellt arbetssätt i förskolan?
9
2 Tidigare forskning
Tidigare forskning synliggörs i denna del. Dessa forskningsområden kommer vi använda oss av som diskussionsunderlag då vi jämför vår studie i relation till tidigare forskning. Vi synliggör även vilken ny kunskap som vår studie kan bidra med. I tidigare forskning framkommer det att populärkulturen i förskolan är ett begränsat område, vår studie belyser att populärkulturen är etablerad område inom våra urvals förskolor.
2.1 Populärkultur
Populärkultur är det centrala begreppet i vår studie. Barns vardag präglas av populärkultur i t.ex. kläder, tv, musik, reklam m.m. Vi belyser definitioner av
populärkultur. Tidigare forskning om populärkultur är relevant då vår studie grundas i om intresset för populärkultur är etablerat i förskolan. Begreppet populärkultur kommer vi använda oss av då vi jämför vår studie i relation med tidigare forskning.
Persson (2000) definierar populärkultur enligt följande: ”Populär kan betyda omtyckt av många och det kan betyda något som är folkligt” (Persson 2000 s. 22). Han menar att populärkultur är en kultur som är populär, där det finns en massproduktion som når ut till många människor. Inom förskolans värld finns populärkulturen i olika massmedia, tidningar, spel, leksaker och i olika klädesplagg som barnen dagligen ser. Storey (2009) menar att populärkultur kan ha olika definitioner som ett intresse för böcker, musik, filmer, kläder och operan m.m. Han sammanfattar det enligt följande: “An obvious starting point in any attempt to define popular culture is to say that popular culture is simply culture that is widely favoured or well liked by many people” (Storey 2009 s. 5). Perssons (2000) slutsatser är att det behövs mer kunskap om populärkultur inom
läraryrket. Han framhåller att det handlar om att ta bort alla fördomar vuxna har om ungdomars intresse och användning av populärkultur. Vuxna måste även kunna förhålla sig till populärkultur. Rönnberg (1997) menar att vuxna ofta har en nervärderande syn om populärkultur och benämner det med många uttryck som barn inte kan tänkas säga.
10
Hon menar också att vuxnas nostalgi ifrån sin egen barndom krockar med barns egna kulturval i nuet. Almqvist (1991) anser att leksaker kan utgöra om vilken kulturbild som avspelar barndomen. Leksaker har förändrats under årtionden. Persson (2000) anser även att populärkulturen är föränderlig, att det handlar om förändring av
populärkulturgenren men även kulturell globalisering. Han menar att man inte generellt pratar om populärkultur, att den kan se olika ut och betyda så olika. Han menar att modern populärkultur inte har några nationsgränser. Populärkultur kan visas på många olika sätt t.ex. nationellt, globalt, högt och lågt, periferi och centrum. Fast (2007) beskriver hur populärkulturen har en glädjefylld aspekt som barnen inte kan få nog av. När man tittar på vad leksaker kan erbjuda barn, ser man en inbjudande lärmiljö och hur populärkulturen kommer in och en hel värld skapas. Barnens intresse för olika populära figurer skapar ett samspel mellan dem och en tillhörighet, detta intresse ska
pedagogerna på förskolan lyfta upp och skapa en meningsfylld lärmiljö för barnen utifrån deras intresse. Bjurulf (2014) menar att populära leksaker kan bero på olika saker som t.ex. utformningen och förpackningen. En populär leksak kan också vara inspirerande utifrån något barnprogram.
2.2 Interkulturellt perspektiv
Det interkulturella perspektivet spelar en betydelsefull roll i vår uppsats då vi ställer frågan om ett interkulturellt arbetssätt används i förskolan i vår frågeställning. Det interkulturella perspektivets innebörd förklaras och vi använder oss av det
interkulturella perspektivet när vi drar våra slutsatser samt när vi jämför vår studie i relation med tidigare forskning.
Benckert, Håland, Wallin (2008) menar att begreppet interkulturell innefattar en process, en samverkan mellan olika kulturer. Ett interkulturellt perspektiv ska öppna upp för social interaktion, en medvetenhet mellan barn och pedagoger. Lahdenperä (2004) som är docent i pedagogik betraktar begreppet interkulturell pedagogik som en övergripande definition som innefattar interkulturellt lärande, interkulturell
undervisning, interkulturell kommunikation och interkulturell pedagogisk forskning. Benckert, Håland, Wallin (2008) anser att arbeta som pedagog i en interkulturell
11
finns mycket som man tar för givet och när man möter människor ifrån andra kulturer kan man få helt nya intryck och man vidgar sina vyer. Alla barn ska få möjligheten när de befinner sig på förskolan att kunna känna igen sig i någonting inom förskolans verksamhet. För att kunna skapa respekt, förståelse, möjligheter och ömsesidighet mellan de olika kulturerna behöver man ha ett interkulturellt förhållningssätt. Som pedagog visa andra människor med en annan kultur respekt och se varje barn som en egen person, en egen individ och inse att alla barn bär med sig egna kulturella och social kunskaper från där barnet har vuxit upp. Barnens olika kulturer kan berika
barnomsorgsverksamhet. Benckert, Håland, Wallin (2008) menar att när man ska arbeta med interkulturellt förhållningssätt kan man använda sig av något som alla barn kan relatera till t.ex. deras bostad. Hur ser det ut där barnen bor? Man kan involvera föräldrarna i verksamheten och fråga hur deras första möte med t.ex. vatten från deras kulturer. Alla människor har en relation till vatten och man kan få fantastiska berättelser om vatten. Föräldrars barndoms minne kan levandegöras inom barnens vardag inom förskolan. Att arbeta med olika lekar från olika delar från världen, då använder man sig av ett interkulturellt förhållningssätt då man introducerar lekar från barns olika kulturer. Benckert, Håland, Wallin (2008) definition om interkulturalitet enligt följande:
Man kan definiera interkulturalitet som att olika kulturer (etniska kulturer, religioner, livsstilar, livsuppfattningar, tankesätt etc.) samverkar och berikar varandra. (Benckert, Håland, Wallin 2008 s.78)
Lahdenperä (2004) menar att pedagogiken i ett ämne för sig innefattar allt från
utveckling, lärande, handledning, vägledning, forskning och undervisning. Han anser att det bör finnas en riktning inom pedagogiken ur olika interkulturella aspekter.
Lahdenperä (2004) skriver följande om dessa riktningar:
… viktigt att det finns en riktning inom pedagogiken som studerar dessa företeelser utifrån olika interkulturella aspekter, där etnicitet, genus och klass är bland de kulturformerande kontexter där mening skapas och ges (Lahdenperä 2004 s, 13)
För att ge pedagogerna mer kompetens att kunna relatera till kulturella faktorer samt inverka till individens lärande och utveckling, behöver de mer kunskap inom
12
socialisation, undervisning och lärande ur ett mångkulturellt, globalt, multietniskt och interkulturellt sammanhang enligt Lahdenperä (2004). Han menar att detta görs genom att pedagogerna får en insikt hur kulturbundna föreställningar påverkar elever,
pedagoger och dess föräldrar. Borgström (2004) är filosofie doktor i pedagogik lyfter även den interkulturella pedagogikens fokus, där hon delar tankar med Lahdenperä (2004) angående den interkulturella pedagogikens beskrivning. Borgström (2004) anser att den interkulturella pedagogikens fokus är de kulturella aspekterna och de olika relationerna mellan handledare och lärare och mellan elev och student.
Forskning om populärkultur och det interkulturella perspektivet spelar en stor roll för vår studie då vår studie grundas i om barns användande av populärkultur är etablerat i förskolan samt om ett interkulturellt arbetssätt används i förskolan.
2.3 Barns inflytande
En definition om barns inflytande synliggörs i denna del. Barns inflytande kommer vi använda oss av då vi ställer vårt insamlade material i relation med tidigare forskning. Arnér (2009) sammanfattar begreppet inflytande då hon menar att inflytande innefattar att kunna påverka något som någon redan har bestämt. Inflytande kan ses som att ge barnen en röst som blir hörd, då vuxna oftast har en maktposition huruvida de vill respektera eller inte respektera barnens röst. Hon anser att inflytande används ofta i vardagligt tal inom förskolans värld men även inom vissa forskningssammanhang. Arnér (2009) kom till slutsatser om lärarnas ändrade synsätt i sin forskning, hon menar att lärarnas förändrade synsätt är ett såkallat intersubjekt vändning då lärarna har ändrat både sitt bemötande och synsätt om barnen. Människosynen har förändrats från att gå från synen om människan som enskild och sluten till att få upp ögonen för människan som öppen och som samspelar med andra. Det relationella perspektivet enligt Arnér (2009) menas att läraren inte kan förutbestämma uppfattning om hur olika situationers utveckling sker, på så vis ges barnen en möjlighet att kunna påverka sin situation. Hon menar att ett relationellt perspektiv är då man går från det förutsägbara till det oväntade genom att kunna vara delaktiga i barnens situation. Hon anser att i relation mellan vuxna och barn ska ske i samtal i deras möten. Detta för med sig ett förändrat synsätt av lärarna angående deras syn på barnen.
13
2.4 Materialets betydelse
Förskolebarn omges av olika slags material i deras vardag i förskoleverksamheten. I denna del kommer materialets betydelse framhållas. Materialets betydelse belyser vi då vårt insamlade material ställs i relation till tidigare forskning.
Knutsdotter Olofsson (2003) anser att samhällets värderingar avspeglas i leksaker. Hon menar att barn ofta får leksaker som de vuxna anser som bra leksaker till barnen, men överensstämmer inte dess leksaker till barnens kultur runt om dem så används inte leksakerna. Knutsdotter Olofsson (2003) menar att ofta får vuxna uppleva att om de ger pojkar dockor så används de inte. Hon anser att inte förrän Spiderman, Zorro börjar ta hand om spädbarn så kommer dessa pojkar att intressera sig för babydockor. Hon betonar att det är vuxnas brist på fantasi som hindrar dessa pojkar till en allsidig lek. Knutsdotter Olofsson (2003) skriver också att leksaker för barn har ett annat värde i sig än att vara en fostran i leksakens betydelse. Hon menar att leksaken behöver ha en dragningskraft för att barnen ska vilja leka med dem. Hon anser även att en leksak ibland måste introduceras av något annat barn eller vuxen för att andra barn ska få intresse för just den leksaken. Knutsdotter Olofsson (2003) säger att en bra leksak är den leksak som får barn att leka. Hon betonar att barn behöver mycket saker att leka med. Hon menar att dessa saker inte behöver vara leksaker. Knutsdotter Olofsson (2003) menar att saker kan gestalta olika saker i leken, en sten kan vara en bil i leken. Barn kan fantisera och använda sig av rekvisita av olika slags saker som bord, pinnar, stenar diskborstar m.m. Almqvist (1991) framhåller också vikten av ett föremål kan förvandlas i leken. Hon menar att barnen tar det som de behöver i leken, att dessa saker är tillfälliga leksaker. Pramling Samuelsson, Sheridan (2006) anser att barn ska kunna ha ett inflytande i verksamheten utifrån deras intressen och önskning. Barnen har sin rätt att kunna utvecklas och lära sig utifrån sina egna förutsättningar. De menar att förskolan ska ge dessa förutsättningar till barn. Bjurulf (2014) menar att syftet med en dator på förskolor är att den skall användas utifrån barnen nyfikenhet och intresse. Efter granskning av tidigare forskning menar vi att vår studie kan bidra med hur man på ett lustfyllt sätt kan involvera förskolebarn genom att ge barnen ett inflytande att
introducera deras intresse för populärkultur och att kunna använda sig av material som är av stor betydelse för barnet i den dagliga verksamheten. Samtidigt vinsten i om pedagoger intar ett interkulturellt arbetssätt och tar tillvara på barnens olika kulturarv.
14
3 Teoriförankring
I detta avsnitt belyser vi vilka teorier vi förhåller oss till i vår analysdel. Vi förhåller oss till Säljö och Vygotskij tankar om det sociokulturella perspektivet och den progressiva pedagogiken där Hartman, Lundgren, Hartman framhåller Deweys tankar. Dessa teorier använder vi som stöd då vi tolkar vårt insamlade material.
3.1 Sociokulturellt perspektiv
Roger Säljö (2000) uttrycker att en viktig del i ett sociokulturellt perspektiv är intresset för hur grupper och individer utnyttjar fysiska resurser. Fokus i detta perspektiv är samspelet mellan individ och det kollektiva. Det viktiga i det sociokulturella
perspektivet är att vi som pedagoger ska försöka klarlägga hur olika individer skapar kunskap och hur ett lärande utvecklas. Efter att läst och reflekterat utifrån Säljö (2000) har vi kommit fram till följande att tanken är att alla människor har olika lärprocesser och det är upp till pedagogerna att se varje barns behov som biologiska varelser och att hitta just barnens olika inlärningskanaler och lägga grunden till lärandet. Säljö (2000) beskriver det sociokulturella perspektivet enligt följande:
I ett sociokulturellt perspektiv har termerna redskap, eller verktyg (Vygotskij, 1939/1986) en speciell, och teknisk, betydelse. Med redskap eller verktyg menas det resurser, såväl språkliga (eller intellektuella) som fysiska, som vi har tillgång till och som vi använder när vi förstår vår omvärld och agerar i den (Säljö 2000 s, 20)
Smidt (2010) menar att Vygotskij har lagt grunden till det sociokulturella perspektivet. Dysthe, Ingland (2003) framhåller den ryska kulturpsykologen Lev Vygotskijs tankar. Vygotskijs fokus var att försöka förstå det mänskliga medvetandet och dess utveckling. Vygotskij försökte att förstå hur högre psykologiska processer uppstår och han talade om den närmsta utvecklingszonen och anser att individen lär sig genom samspel med andra individer.
15
3.2 Progressiva pedagogiken
Hartman, Lundgren, Hartman (2004) framhåller John Dewey tankar och menar att Dewey lade grunden för den progressiva pedagogiken. Deweys tankar om barns
lärandeprocesser grundas av att barn måste få uppleva och skapa sig erfarenheter för att en lärandeprocess ska gynnas. Deweys tankar är learning by doing där han förespråkar samspelets betydelse för att lära sig att förstå olika sammanhang. Han menar att
individer måste få experimentera och aktivt pröva sig fram. Pedagoger som arbetar med barn ska aktivt fördjupa sig i elevernas utveckling och stimulera dem. Utgångspunkten till att skapa ett lärande är då pedagogen utgår ifrån elevernas intresse. Deweys tankar om erfarenheter, enligt följande: ”Varje genuin erfarenhet har en aktiv sida som i någon mån förändrar de objektiva förhållanden under vilka erfarenheter görs”(Dewey 2004 s.181).
Dessa teorier, det sociokulturella perspektivet och den progressiva pedagogiken använder vi i vår studie då vi analyserar vårt insamlade material. Vi utgår där ifrån pedagogernas syn på hur förskolebarn erövrar pedagogiska fördelar vid egenvalda leksituationer.
16
4 Metod
I detta avsnitt av uppsatsen synliggör vi vilken metod vi använt oss av samt vårt tillvägagångssätt när vi gjort våra barnobservationer och intervjuer. Vi framhåller vårt etiskt övervägande samt våra undersökningsgrupper.
4.1 Val av metod
Syftet med valet av barnobservationer var att vi i barnens vardag i naturliga
sammanhang skulle få en inblick om barnen använde sig av populärkultur i sin lek. Syftet var även att få syn på om de barnen med annat ursprungsland använde sig av populärkultur ifrån sina ursprungsländer. Denna metod tyckte vi var rimligt för att vi bekanta med barnen som vi observerade. Öppna observationer har vi använt oss av där vi har varit deltagande i situationerna. Alvehus (2013) menar om en observation ska vara öppen så ska observationen vara känd för barnen. Alvehus (2013) lyfter även att öppna observationer är bra att hantera etisk korrekt. Det finns även nackdelar med att vara en öppen observatör menar Alvehus (2013), då observationen ofta får en
deltagandeeffekt snarare än en observatöreffekt. Detta bar vi med oss då vi gjorde våra barnobservationer. Vår studie är kvalitativ. Alvehus (2013) menar att om en studie ska vara kvalitativ så ska författarens intresse prägla studien, vad det är som författaren vill bidra med sin studie. Intervjuer med pedagoger på förskolorna har vi använt oss av. Frågornas utformning grundas utifrån våra frågeställningar. Alvehus (2013) menar att intervjuer har en effekt av att kunna nå personers känslor, åsikter, tankar och
erfarenheter. Fallgropar man måste se upp med påvisar Alvehus (2013), hur mycket ska den intervjuade personen få styra intervjun, vem ska bestämma vilken riktning intervjun skall styras mot? Han menar att intervjuaren har ett syfte, ett mål med intervjun medan processen mot målet inte är lika självklar. Dessa tankar var nyttiga för oss då vi
17
4.2 Tillvägagångssätt
Observationerna har vi utfört på tre olika förskolor i tre olika stadsdelar inom Malmöområdet. Förskolan där vi arbetar samt våra verksamhetsförlagda utbildningsförskolor där vi spenderade i fyra veckor har vi använt oss av.
Observationerna utspelade på olika ställen, en situation utspelades i en park medan de övriga observationerna utspelades på förskolorna. Då vi gjorde våra observationer använde vi oss av penna och papper. En sammanställning av barnobservationerna och ett urval har gjorts som vi synliggör i vårt examensarbete. Vårt insamlade material har bearbetats väl och vi har diskuterat barnobservationerna utifrån våra frågeställningar. Intervjuerna som gjorts har vi gjort ansikte mot ansikte. Dessa intervjuer har skett på respektive förskola. Även vid intervju tillfällena använde vi oss utifrån penna och papper. Intervjufrågorna gjordes utifrån våra frågeställningar.
Valet av vilket tillvägagångssätt som vi har valt i vår studie kändes rimliga framförallt då vi ville observera vad barnen gjorde och vilket material barnen använde sig av. Vi valde att inte använda kamera, då vi ansåg att det tog för lång tid att hämta kameran. Vi valde att inte använda kameran vi våra intervjutillfällen, då vi kände att förskolläraren som vi intervjuade skulle bli stressad av kameran, därför använde vi penna och papper som tillvägagångssätt.
4.3 Etiskt övervägande
Då vi planerade hur vi skulle gå tillväga med våra barnobservationer använde vi oss av etiskt övervägande då vi klev in i barnens vardag. Samtyckeslappar delades ut till alla de barns vårdnadshavare som deltog i studien, där det framkom vad syftet var med vår studie, det framkom även vilka slags observationer som skulle utföras. Vårdnadshavare till barnen informerades att vi inte kommer nämna barnens namn i vårt examensarbete och att de kan avbryta sitt deltagande. Vårdnadshavarna och barnen blev informerade att om vi märkte att barnen inte ville bli observerade skulle vi genast avbryta.
Forskningsetik har vi använt oss av dvs. att meddela vårdnadshavare om studien och att informera att de kunde avbryta att delta i studien samt att observationerna endast skulle
18
användas till vårt examensarbete, det är forskningsetikens viktigaste princip, enligt Löfdahl (2014).
4.4 Undersökningsgrupper
Barnen som deltagit i observationerna har varit mellan 2-5 år. Förskolorna vi har gjort observationerna på är tre helt olika förskolor. En förskola är en lägenhetsförskola med tre avdelningar. På de olika avdelningarna är barnen 1-5år respektive 3-5år. Den andra förskolan är en förskola som en friliggande förskola med nio avdelningar. På
avdelningarna är barnen till stor omsättning mellan 1-5år. Den tredje förskolan är en förskola som ligger som en stor kloss, där det ligger flera olika förskolor. Varje
respektive förskola har en egen utegård. Det finns fyra avdelningar. Barnen är mellan 1-3år respektive 3-5år på de olika avdelningarna. Intervjuerna har även skett på två av dessa förskolor.
19
5 Urval av insamlat material och analys
Här synliggör vi vårt urval av vårt insamlade material av barnobservationerna och våra intervjuer. Där vi har utgått ifrån barns inflytande ur ett populärkultursperspektiv i leken. Vårt insamlade material analyseras med stöd av teorierna, det sociokulturella perspektivet och den progressiva pedagogiken.
5.1 Lazlo
Denna observation är gjord med barn i 3-5 års ålder. Vi befann oss i en park i centrala Malmö då ett barn utbrast. – Det är ju här spökpatrullen var! Några av de andra barnen ropade, - Ja! En av pedagogerna sa, - spökpatrullen, vad är det? Ett av barnen svarade, - Spökpatrullen letar efter Lazlo, ett program på Bolibompa!
Pedagogen sade, - Jaså, vem är Lazlo? Barnen berättade ivrigt att Lazlo är ett spöke som är busigt och spökpatrullen försöker att fånga honom till professor Agatha. Pedagogen viskade fram orden då hon sade, - Tänk om Lazlo är här nu? Barnen spärrade upp ögonen. Ett av barnen sade, - Ska vi leta efter Lazlo? De övriga barnen och pedagogerna svarade alla, - Ja! Många tankar och diskussioner kretsade kring var spöket Lazlo kunde vara. Barnen var helt uppslukade av sökandet efter spöket Lazlo. Vi hittade ett brev. I detta brev som barnen hittade läste en pedagog. Pedagogen spelade med och låtsades att i brevet stod det, för att barnen skulle hitta spöket Lazlo var barnen tvungna att hitta ledtrådar. Vi hittade olika ledtrådar på olika ställen i parken, en tränyckel, en
cykellampa, matpaket. Pedagogen frågade barnen, - Men vad äter spöket Lazlo? Ett av barnen svarade, - Han äter korv! – Korv, svarade pedagogen! Barnen bekräftade att
Lazlo åt korv. – Men vilken sorts korv, frågade pedagogen? – Falukorv, svarade ett av
barnen! Pedagogen frågade, - Men hur ser Lazlo ut? Ett barn svarade, - Han har ljusa linser i ögonen! Ett annat barn instämde med att säga, - Mm! Ett tredje barn sade, -
Lazlo tog en get här! – Nämen, är han en tjuv också, frågade pedagogen förvånat? – Ja,
svarar ett barn! Alla barn och pedagoger gick till väderkvarnen för att söka efter spöket
Lazlo. Barnen prövade sin tränyckel för att se om den passade till väderkvarnen, dörren
20
härmade det första barnens rörelser och smög efter. Nyckeln passade inte där i heller. En av pedagogerna viskade in i väderkvarnen, - Lazlo, är du där? Pedagogen la örat mot väggen och sade, - Jag hör han, han säger jag kommer till er! Väl tillbaka på förskolan så var barnen helt uppslukade fortfarande. Pedagogerna bestämde sig för att skriva ett brev till barnen ifrån spöket Lazlo. I brevet stod det att spöket Lazlo ville att barnen skulle söka efter tre saker som var ifrån naturen och tre saker som inte var ifrån naturen. Och att Lazlo skulle ge dem en belöning om de lyckades. Barnen skulle gå till en
lekplats som låg i förskolans närområde. Barnen blev överlyckliga och ville genast gå ut och leta efter det som spöket Lazlo bad dem om. Pedagogerna svarade att dagen efter skulle gå ut och fortsätta sökandet efter spöket Lazlo. Hela eftermiddagen så letade barnen ledtrådar efter Lazlo, ett av barnen ritade en skattkarta som skulle leda dem till
Lazlo. Dagen efter var det dags att leta reda vad Lazlo bad dem att söka efter. Barnen
fick på sig sina utekläder i en väldig fart och vi gick mot platsen som spöket Lazlo bad oss att gå till. När vi kom fram så såg vi inte Lazlo. Barnen letade reda på tre saker som tillhörde naturen och tre saker som inte tillhörde naturen. Uppe i ett träd fick ett barn syn på en påse och utbrast, - Kolla en påse! Alla barnen sprang dit och en av
pedagogerna öppnade påsen och i låg ett brev och en paket kex. Pedagogen läste brevet och där stod att professor Agatha var efter honom så att han var tvungen att försvinna, men att han skulle försöka besöka oss en annan dag. Belöningen till barnen fanns där, ett paket kex. Medan barnen åt sina kex sade en av pedagogerna, - Är det inte sådana kex vi har på förskolan? – Jo, sa den andra pedagogen! Ett av barnen sa, - Lazlo kanske har tagit dem ifrån vår förskola! Pedagogen svarade då, - Amen Lazlo, nu har du varit busig igen. Observationen avslutas.
5.1.1 Analys av Lazlo
Denna barnobservation tolkar vi som en lustfylld situation. Barnen samarbetade då de letade efter spöket Lazlo. Pedagogerna var närvarande pedagoger då de spelade med och var medsökande till att hitta spöket Lazlo. Vi tar stöd av Vygotskijs tankar om
utvecklingszonen inom det sociokulturella perspektivet som Dysthe, Ingland (2003) framhåller i boken Dialog, samspel och lärande då han menar att barn skapar ett lärande i samspel med andra individer. Barnen gjorde samma rörelser då ett barn smög sig fram
21
för att pröva en tränyckel i dörren. Detta tolkar vi som ett lärande då de andra barnen tog efter smygrörelsen och får kunskaper om hur man gör när man smyger. Barnen använde sig av materiella saker som de fann som ledtrådar som skulle leda dem till spöket Lazlo, t.ex. en tränyckel, matpaket, cykellampa och ett brev. Dessa material tolkar vi som fysiska resurser och tar stöd av Säljö (2000) tankar om det sociokulturella perspektivets tankar om fysiska resurser. Han menar att barn har olika
inlärningsprocesser och vissa barn kräver just fysiska resurser för att ett lärande ska gynnas. Det är upp till pedagogerna att hitta dessa inlärningskanaler hos varje barn och gynna deras inlärningsförmåga. I denna barnobservation tolkar vi att pedagogerna låter barnen hitta just sina inlärningsprocessorer då barnen styr helt situationen och
pedagogen medverkar som medforskare. Dewey (2004) tankar om learning by doing har vi även i tankarna i vår analys då Dewey menar att barn behöver upplevelse för att ett lärande ska gynnas. Detta menar vi att den barnobservation bekräftar då barnen fått uppleva ett sökande, ett finnande av material som de anser är ledtrådar, ett prövande av tränyckeln till dörren. De har samarbetat och fått uppleva tillsammans, och ett lärande har gynnats.
5.1.2 Guld och gröna skogar
Klockan är två och barnen var inne på avdelningen, vars barngrupp är mellan 1- 3 år och har vaknat efter vilan. En pedagog satt på golvet och staplade upp djur på en matta tillsammans med 2st 1 åringar. En pojke som är 3 år kommer gående med en
hemmagjord röd trägitarr och lekte att han spelade samtidigt som han gick. Pedagogen som satt på golvet frågade pojken, - Ska du spela för oss? – Jaaa, svara pojken
entusiastiskt! – Gröna skogar, skriker han glatt! Pedagogen visste direkt att pojken menade Hasse Anderssons låt Guld och gröna skogar. Pedagogen frågade pojken om han ville sjunga låten själv eller om de ska sätta på låten på Ipaden i byggrummet (ett mindre rum på avdelningen) där pojken kan uppträda för de andra barnen på
avdelningen. Pojken springer till byggrummet med sin röda trägitarr och ställer sig i mitten av rummet med ena foten lite på tå. Pojken säger, - Kom igen! Han såg ut att vara redo att börja sjunga och spela. Pedagogen sätter på Hasse Anderssons låt och pojken började sjunga med till låten från första versen på bred skånska. Pojken var
22
lyrisk och man såg på honom att han njöt av att sjunga. Fler barn kom in i rummet och vid avslutad observation hoppade alla barnen runt till musiken.
5.1.3 Analys av Guld och gröna skogar
I denna observation ser vi hur en pedagog låter en pojkes fantasi får uppmuntran och hur hans trägitarr blir ett redskap för en inlevelse och ett material för lek. Vi tar stöd utifrån Säljö (2000) tankar kring sociokulturellt perspektiv då man både som grupp och som individ kan utnyttja fysiska resurser som verktyg mot kunskap och lärande. Vi ser i vår observation att pojken utvecklar genom musiken en kunskap och genom samspel som han utvecklar genom sin rollek skapar han ett lärande när han gestaltar och sjunger
Hasse Anderssons låt Guld och gröna skogar. Vi kan se hur pojken lyfts i sin sociala
utveckling genom att pedagogerna lyfter hans intresse till nästa nivå. Genom att låta barnens olika intresse få uppmuntran ser vi kopplingar till det Säljö (2000) menar med att alla människor har olika lärprocesser och det är upp till pedagogerna att se varje barns behov och hitta barnens individuella inlärningskanaler som lägger grunden till kunskap och lärande. Pedagogerna i observationen ger barnen olika tillfälle till att skapa meningsfulla erfarenheter och som Dewey (2004) menar när han beskrev sina tankar och har lagt grunden för progressiva pedagogiken, där man låter barnen få
experimentera och aktivt pröva sig fram, som pedagogerna gör i denna barnobservation.
5.1.4 Shater Shater
Pedagogerna på en avdelning som har barn mellan 1-5 år uppmärksammade att några av barnen i barngruppen, ett gäng på fem stycken ofta nynnade och små sjöng samma låt allihop. Pedagogerna kände inte igen melodin eller sången som barnen sjöng på. Låten som barnen sjöng på var på arabiska och refrängen som barnen sjöng på var shater
shater. Shater var ett ord som pedagogerna kände igen (shater = duktig, på arabiska).
Pedagogerna blev nyfikna på vad detta var för låt då de arabisktalande barnen i barngruppen tycktes känna igen låten när barnen sjöng eller nynnade på den.
23
barnprogram. Efter att diskuterat med föräldrarna till barnen som bruka sjunga låten kom det fram till att barnen brukade titta på detta barnprogram hemma och låten var mycket populär. Det var nu fredag och pedagogerna hade planerat att de skulle ha rörelse till musik med barnen. Pedagogerna samlade alla arton barnen varav hälften har arabiska som modersmål. De satte på låten Shater Shater på smartboarden och satte på låten på Youtube, alla barnens ögon glittrade av förtjusning. Barnen sjöng och hoppade och vi observerade att även de minsta barnen med arabisktmodersmål kände igen låten och rörde sig till musiken. Barnen vill hela tiden upprepa sången och pedagogerna lät låten gå om och om igen. Observationerna avslutades när nästan alla barnen i gruppen sjöng shater shater även de barnen som inte har arabiska som modersmål.
5.1.5 Analys av Shater Shater
Under denna observation upptäckte vi att det var pedagogernas nyfikenhet och sin delaktighet i barnens meningsskapande som höjde denna observation till en ny nivå. Pedagogerna utgick från barnens intresse för ett barnprogram från deras ursprungsländer som var något nytt för pedagogerna. Vi kunde se hur ett antal barn skapade kunskap genom samspel med varandra. Vygotskij menar att i barns utvecklingszon så gynnas ett lärande igenom samspel med andra individer. Pedagogerna uppmärksammade barnens behov som Säljö (2000) menar med sina tankar i det sociokulturella perspektivet gynnar barnens inlärningsförmåga. Pedagogerna hittade i denna observation förskolebarnens inlärningskanaler och utmanade barnen vidare genom nyfikenhet och de lade grunden för ett lärande ska gynnas. Dewey (2004) tankar i den progressiva pedagogiken om pedagogernas arbete med att de aktivt fördjupar sig i barnens utveckling och stimulerar den vidare mot kunskap och lärande ser vi i vår barnobservation då pedagogerna aktivt engagera sig för förskolebarnens intresse då de tog kontakt med förskolebarnens föräldrar och spelade låten shater shater på smartboarden. Vi tolkar också att barnens självförtroende ökade för sitt kulturarv då de visade glädje då pedagogerna
24
5.1.6 Frost
Denna observation är gjord på en flicka som är 2 år och som varje dag kommer till förskolan med någonting på sina kläder från filmen Frost (Frozen). Flickan berättar varje dag vem som är Elsa (huvudkaraktären i filmen) och hennes syster Anna. En dag satte en av pedagogerna på avdelningen på låten Let it go som är signaturlåten från filmen Frost på hennes mobil. Flickan som då befann sig ett närliggande rum sprang till pedagogen och tittade på hennes mobil. Pedagogen gav flickan mobilen och då var det som flickan trädde in i filmen. Hon sjöng (påhittade ord) och gestikulerade med sina armar precis som Elsa gör i filmen när hon sjunger samma låt. Flickan levde sig in i rollen och visade inte bara med kroppsspråk utan även med mimik och olika uttryck som hon tagit efter från filmen. Pedagogen lät henne ha mobilen och startade om låten fem gånger. Flickan levde sig in i låten varje gång och sa bestämt ifrån när någon av pedagogerna försökte sjunga med henne. Hon sa, - Nej, nej! Hon visade stopp med handen, det var bara hon som skulle sjunga. Observationerna avslutades efter femte gången av låten då barnen skulle samlas för att äta lunch.
5.1.7 Analys av Frost
I denna barnobservation framkommer det att pedagogerna har varit observanta på barnet som har ett brinnande intresse för allt som kretsar kring filmen Frost (Frozen) då de uppmärksammade hennes val av kläder samt att flickan varje dag pratade om karaktärerna i filmen. Vi tar stöd av Dewey (2004) tankar i den progressiva
pedagogiken där han framhåller vikten av att pedagoger som arbetar med barn ska utgå ifrån barnens intresse när de planerar sin verksamhet inom barnomsorgen. Han menar att ett lärande gynnas då barn får pröva sig fram utifrån sitt intresse. Detta synsätt tolkar vi att denna barnobservation utgår ifrån då pedagogerna medvetet sätter på låten Let it
go som är signaturlåten i filmen Frost och låter flickan om och om igen spela låten och
göra sina rörelser till låten. Säljö (2000) framhåller i det sociokulturella perspektivet vikten av att kartlägga barnens inlärningsprocesser för att gynna lärandet. Vi tolkar att pedagogerna gör detta då de ser hur flickan med hela sin kropp skapar ett lärande då hon både sjunger, lever sig in i karaktären med sina rörelser.
25
5.2 Analys av intervjuerna
Vårt insamlade material utifrån våra intervjuer har sammanställts och vi har tagit stöd av det sociokulturella perspektivet samt den progressiva pedagogiken men även också tidigare forskning i vår analys.
Vi har valt att tematisera vårt urval av insamlade material utifrån våra intervjuer. Dessa tematiseringar är barninflytande, populärkultur, materialets betydelse och interkulturellt förhållningssätt. Under dessa tematiseringar har vi valt att se på skillnader och likheter mellan intervjuerna.
Barninflytande:
Utifrån våra två intervjuer såg vi likheter att båda två förskollärarna ansåg att
barnsinflytande inom förskolans verksamhet har en stor betydelse. Förskollärare Stina förklarar att förskoleverksamhetens temaarbete grundades utifrån förskolebarnens intresse för hjältar. Stina berättar under intervjun hur barnens intresse för superhjältar var grunden till deras temaarbete och det var genom barnens inflytande som temat formades. Stina sade, - Vi som pedagoger fångade upp barnens inflytande och gav den en röst för att sedan planera upp en pedagogisk verksamhet utifrån barnens eget intresse!
Förskollärare Ahmed berättar engagerat hur barns inflytande har sin grund i hur
förskolans verksamhet tar form. Ahmed sade, - Man vet aldrig vart man hamnar och det är det som är det roligaste!
Vi kunde se likheter med dessa två intervjuer då båda förskollärarna menar att de lyssnar på barnens intresse och låter barnens påverka förskolans verksamhet. På liknande sätt menar Elisabeth Arnér(2009) då hon menar att barnen i det rationella perspektivet har ett inflytande att kunna påverka situationers utveckling.
Populärkultur:
Båda förskollärare ansåg att förskolebarnen ofta får sitt intresse för olika slags
populärkulturer från media, tv, och reklam. Stina berättar att temaarbetet utifrån barnens populärkulturs intresse började först med att de målade av barnens kroppsstorlek på
26
stora ark. Förskolebarnen fick måla och dekorera deras egna superhjältar. På detta sätt fick varje superhjälte sin egen karaktär och ingen blev den andre lik. Stina berättar att förskolebarnens superhjältar fick olika krafter, dessa krafter målades med olika färger t.ex. att färgen röd betydde styrka. Stina sade, - Det var så roligt att alla barn var så stolta över sina superhjältar! Det framkommer även under intervjun att ett av
förskolebarnen inte ville delta i temaarbetet, barnet satt en bit ifrån och observerade. Stina sade, - Han ville ändå vara med, han satt och iakttog de andra hela tiden! Efter ett par veckors tid började barnet närma sig temaarbetet och ville avbilda sina fötter som han ansåg hade mycket kraft. Han dekorerade sina fötters avbild och målade dem i olika färger som symboliserade olika krafter som snabbhet och starkhet. Barnens superhjältar sattes upp på väggarna på avdelningen. Stina sade, - Ingen av de andra barnen påpekade att pojken bara hade gjort fötter! Förskollärare Stina menade att barns intresse för populärkultur blev ett gemensamt tema för hela avdelningen och som pågick i flera veckors tid. Förskolebarnen gjorde även hus av skokartonger till sina superhjältar. Dessa skokartonger dekorerades utifrån barnens eget tycke. Stina var väldigt exalterad när hon berättade om förskolans temaarbete då hon menar att både pedagoger och barn var helt uppslukade av temat.
Liknade arrangemang kunde vi även höra ifrån förskollärare Ahmed då han förklarar hur barnens inflytande angående populärkultur såg ut på Ahmeds avdelning. Tema trafiken på Ahmeds avdelning kom utifrån förskolebarnens intresse för olika bilmärke. Intresset uppmärksammades och ett bil tema uppkom. Ahmed sade, - Barnen hade en sådan kreativitet då de skapade sina bilar! Barnen fick sedan komma på olika sorters bilmärke till deras egengjorda bilar. Ahmed sade, - Helt otroligt hur många olika sorters bilmärke barnen kunde! Ahmed berättar att dessa bilar synliggjordes senare på en vernissage på förskolan, där barnens föräldrar var inbjudna. Ahmed sade, - Jag kunde verkligen se hur stolta barnen var över sina bilar när vi hade vernissagen!
Utifrån intervjuerna framkommer det att båda förskollärarna menar att barn gynnas av att arbeta utifrån egenvalt intresse ur ett populärkulturellt perspektiv. Förskollärarna menar att om förskolebarnet har något specifikt intresseområde så gynnar detta barnets inlärning. Förskollärarna menar att förskolebarnens sociala kompetens, matematisk, samspel, empati, språkutveckling, demokratisk kompetens gynnas genom egenvalda situationer. Dewey (2004) framhåller i den progressiva pedagogiken vikten av att barns upplevelser och erfarenheter krävs för ett gynnande av inlärningen ska ske. Detta
27
synsätt tolkar vi båda förskollärarna har använt sig av då de i intervjuerna framhåller sina arbetsmetoder inom förskolans verksamhet.
Materialets betydelse:
Stina lyfter i intervjun vilken av betydelsen olika material har för att ta barnens intresse och temaarbete till nästa nivå. Att barn som har tillgänglighet av olika slags material får utlopp för sin fantasi. Stina berättar att när de gjorde hus åt sina superhjältar använde sig barnen av konkreta material som färger, lim, glitter, bomull, skokartonger, träbitar, korkar från mjölkkartongerna.
Ahmed säger också att materialets har stor betydelse för verksamheten. Barnen använde sig av klossar, färger, spikar och trädbitar då barnen byggde sina bilar. Ahmed sade, - Barn är så bra, de har en sådan fantastisk fantasi, de kan skapa vad som helst!
Knutsdotter Olofsson (2003) menar också att barn har en fantasi då de kan använda rekvisita till att symbolisera något helt annat än materialets ursprungliga betydelse. Vi ser vikten av materialets betydelse utifrån våra intervjuer då båda förskollärarna betonar hur de använts sig av olika slags material i deras arbetssätt. Säljö (2000) menar att i det sociokulturella perspektivet framhålls att förskolebarn har olika
inlärningskanaler och att det är pedagogernas roll i förskoleverksamheten att se till varje barns lärande och utveckling samt utmana förskolbarnen att skapa kunskaper ur ett individuellt perspektiv. Vi tolkar att förskollärarna som deltagit i vår studie har dessa tankar om barns inlärningskanaler då de menar att de arbetar utifrån det enskilda förskolebarnets individuella behov.
Interkulturellt förhållningssätt:
Det är här skillnaderna mellan våra förskollärare kommer in. Skillnaderna vi har fått syn på utifrån våra intervjuer var att en av förskollärarna menar att de arbetar utifrån ett interkulturellt förhållningssätt genom att belysa att de arbetar med förskolebarnens kulturarv genom att intressera sig för musik, mat, barnprogram, kläder, populära fenomen från förskolebarnens ursprungsländer som t.ex. byggnader. Den andra förskolläraren förstod inte innebörden av ordet interkulturellt, men menade att de arbetade med fokus på barn i behov av stöd och utgick ifrån en individuell barnsyn.
28
Utifrån vår intervju med Stina framkommer det att hon inte var bekant med begreppet interkulturellt förhållningssätt och inte kunde förhålla sig till begreppet. Hon menar att de arbetar utifrån en mer individuell barnsyn. Hon nämner åter igen pojken som inte ville vara delaktig i superhjältar temat och hur detta var okej utifrån hennes åsikter utifrån ett individuell barnsyns perspektiv.
Ahmed menar att han arbetar utifrån ett interkulturellt förhållningssätt, genom att arbeta och lyfta fram barnens kulturarv. Ahmed berättar att det är så trevligt när vi träffas allihop både barn, föräldrar och oss pedagoger. Ahmed berättar att varje sommar har de en sommarfest på förskolan som har sin fokus i att framhäva alla barns kulturarv. Föräldrarna tar med sig en maträtt som representerar deras hemland och genast blir det diskussioner om matens ingredienser och om olika kulturarv. Detta genomsyrar festen på ett glädjefyllt sätt.
Ahmed berättar även hur han och hans barngrupp åkt ut och tittat på olika byggnader i Malmö där de tittade på byggdesign och olika konstruktioner. Han och barngruppen sökte sedan på internet på andra byggnader ifrån andra länder. Ahmed menar att barnen sedan jämförde dessa byggnaders design mot de svenska byggnaderna och en intressant diskussion uppstod.
Här ser vi att det interkulturella perspektivet inte är lika etablerad i våra utvalda förskolor som populärkulturen har.
Sammankoppling:
I vår analys utifrån vårt insamlade material framkommer både likheter och skillnader i arbetssättet i våra utvalda förskolor. Likheterna ser vi är en etablerad populärkulturssyn och barnen har ett inflytande samt vikten av materialets betydelse. Skillnaden är tydlig när det gäller det interkulturella förhållningssättet där vi kan se att förståelsen för begreppet är begränsat och därför är det svårt att förhålla sig till begreppet med några åsikter.
29
6 Slutsatser och diskussion
Här synliggör vi våra slutsatser utifrån våra frågeställningar och jämför våra slutsatser med tidigare forskning. En diskussion om vår studie synliggörs.
6.1 Slutsatser
Genom att granska vårt insamlade material har vi kommit fram till slutsatser och besvarat våra frågeställningar.
Frågeställning 1, Är förskolebarns intresse för populärkultur etablerat i förskolans verksamhet?
Båda förskollärarna som deltagit i vår studie menar att de aktivt är engagerade i barnens populärkultursintresse och de involverar barns inflytande inom verksamheten i
förskolan, att barns populärkultursintresse kan lägga grunden för ett temaarbete inom förskolans verksamhet. Genom de olika barnobservationerna kom vi fram till slutsatser att barnen inom förskolans verksamhet har ett inflytande inom den dagliga
verksamheten och att förskollärarna tar tillvara på deras intresse för populärkulturen, att förskolebarnen får utrymme inom förskolans verksamhet att hänge sig åt sina intressen. Förskollärarna inom studien visar ett engagemang då de värdesätter förskolebarnens intresse inom populärkulturen, de medverkar som medforskande då barnen upptäcker. Förskollärarna som deltagit i vår studie menar att barns meningskapande gynnas då förskolebarnen hänger sig åt egenvalt intresse. Förskollärarna menade att de ofta använde sig av konkreta material då de arbetade med förskolebarnen utifrån barnens individuella behov. Och har förskolebarnet något specifikt intresseområde gynnar detta barnets inlärning. Förskollärarna menar att förskolebarnen erövrar social kompetens, samspel, matematisk kompetens, empati, språkutveckling, demokratisk kompetens genom egenvalda leksituationer.
30
Frågeställning 2, Används ett interkulturellt arbetssätt i förskolan?
Upptäckterna vi kom fram till var att bara en av förskollärarna menar att de arbetar utifrån ett interkulturellt perspektiv, den andra förskolläraren menar att de mer arbetar utifrån barns olika individuella behov.
Förskolläraren som arbetade utifrån ett interkulturellt arbetssätt menade att barnens kulturarv uppmärksammades genom intresset sig för mat, musik, kläder, barnprogram och t.ex. byggnader från barnets hemland. Utifrån ett interkulturellt perspektiv i vår studie var det endast på en förskola som förskolebarns populärkulturintresse
uppmärksammades utifrån förskolebarnens ursprungsländer.
6.2 Jämförelse mellan vår studie och tidigare forskning
Genom våra barnobservationer som vi gjort på våra tre utvalda förskolor har vi kommit fram till slutsatser att förskolebarn använder sig mycket av populärkultur i sin vardag. Då de har använt sig av låtar från både filmer och barnprogram, bland annat från ett arabisktalande land samt från melodifestivalen. De har även använt sig av ett barnprogram som heter ”Spökpatrullen” som man kan titta på Bolibompa på
Barnkanalen. Enligt vår studie spelar populärkulturen en viktig roll i förskolebarnens lek. Vi har även dragit slutsatsen att tillgängligheten för populärkultur inom
förskoleverksamheten är accepterad. Detta synsätt stämmer inte alls överens med vad Persson (2000) och Rönnberg (1997) menar då de säger att vuxna har fördomar om användningen av populärkulturer. Genom våra intervjuer har båda förskollärarna menat att de välkomnar förskolebarnens intresse för populärkulturen inom
förskoleverksamheten. Våra slutsatser stämmer däremot överens med Fasts (2007) tankar då hon menar att populära figurer skapar ett samspel mellan förskolebarnen och att pedagogerna ska lyfta detta intresse till en meningsfylld lärmiljö. Detta synliggör förskollärarna under våra intervjuer att barns intresse kan ligga som en grund till ett temaarbete inom förskolans verksamhet.
31
Storeys (2009) tankar om definitionen om populärkultur delar vi uppfattning med. Han säger att finns olika slags saker som innefattar begreppet populärkultur som operan, musik, böcker m.m. Under våra observationer upptäckte vi att förskolebarn använder film, barnprogram och musik i deras leksituationer. Förskolebarnen använder
populärkultur i sitt vardagliga liv.
Efter att ha studerat och analyserat vårt insamlande material har vi dragit slutsatsen att det endast var en förskola av de tre utvalda förskolorna som vi gjort våra observationer och intervjuer på som fokuserade på ett interkulturellt förhållningssätt. Våra slutsatser är att förskolebarn som har ett annat ursprungsland stärker sin självkänsla då barnens kulturarv uppmärksammas, vilket vi såg i analysdelen i vår studie.
Våra slutsatser stämmer överens med vad Benckert, Håland, Wallin (2008) menar då de belyser att när man arbetar utifrån ett interkulturellt arbetssätt ska man relatera till något som barnen känner igen från deras kulturarv. Förskolan som arbetade utifrån ett
interkulturellt förhållningssätt uppmärksammade barn som kommer från ett annat ursprungsland än Sverige, då förskolebarnen sjöng Shater Shater och förskollärarna frågade föräldrarna varifrån låten kom. Det visade sig att låten kom från ett arabiskt barnprogram. Lahdenperä (2004) menar att den interkulturella pedagogiken är då elever, pedagoger och föräldrar får en insikt om kulturbundna föreställningar och få en
förståelse för hur dessa föreställningar kan påverka. Detta uppmärksammande vi då vi menar att förskolebarn stärks när förskollärarna uppmärksammar deras kulturarv. Utifrån våra slutsatser angående barnsinflytande har vi både utifrån våra intervjuer samt barnobservationer kommit fram till att förskolebarn gynnas då de får ägna sig åt
egenvalda leksituationer. Vi har genom vårt insamlade material kommit till slutsatser att förskolebarnen på våra utvalda förskolor får utrymme till att påverka sin vardag i
förskoleverksamheten. Förskollärarna är lyhörda för barns idéer och inflytande. Liknande tankar har Arnér (2009), då hon kom till följande slutsats, för att kunna ge barnen möjligheter att kunna påverka sin situation och lärande, krävdes det att lärarna förändrade sitt synsätt mot barnen och lät barnen påverka sin situation. Arnér (2009) menar även att lärarna inte kan påverka situationens utgång utifrån det rationella perspektivet och på så sätt bjuds skolbarnen in och kan påverka sin vardag.
Utifrån vårt insamlade material har vi dragit slutsatsen att alla barn på våra tre utvalda förskolor har fått möjligheten att hänge sig åt leken genom upptäcktsfärd, gestaltning,
32
sång och rörelse. Förskollärarna har varit delaktiga i barnens utforskande i leken. De har tagit tillvara på lekens betydelsefulla del i barns vardag. Våra slutsatser är att material spelar en stor roll i barndomen 2016. Förskolebarnen i våra barnobservationer har använt sig av olika slags material som en trägitarr, skattkarta, brev, mobiltelefon, smartboard och tränyckel. Dessa slutsatser stämmer överens med det Bjurulf (2014) menar då hon menar att en dator kan användas utifrån intresse och nyfikenhet. På våra observationsförskolor upplevde vi detta då både mobil och smartboard användes för att uppmärksamma barns intresse för musik som i filmen Frost låten ”Let it go” och i
Hasse Anderssons låt ”Guld och gröna skogar” samt låten ”Shater shater”. Vi
upplevde även det som Knutsdotter Olofsson (2013) menar då hon belyser att en sak i leken kan gestalta något helt annat än vad det egentlig är. Detta observerade vi i våra barnobservationer då barnen fann en träbit som fick gestalta en tränyckel i sökandet efter Spöket Lazlo. Barnen hittade även ett papper som fick vara ett brev och ett annat upphittat papper fick gestalta en skattkarta.
33
7 Diskussion
Under vår studie har det framkommit att endast en av de tre utvalda förskolorna synliggör att de arbetar utifrån ett interkulturellt perspektiv Våra funderingar är om fortbildning och teorier och tidigare forskning inom detta område inte når personalen på förskolorna? Med detta menar vi då vi lever i ett mångkulturellt samhälle, då måste pedagogerna inom förskoleverksamheten bli mer uppmärksamma på vinsterna man erövrar då man arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt. Benckert, Håland, Wallin (2008) belyser att om man arbetar inom en interkulturell verksamhet vidgar man sina vyer och får helt nya intryck ifrån andra kulturer.
I vår studie vill vi framhäva att populärkulturen redan har en stor del inom förskolans verksamhet men att det interkulturella perspektivet saknas. Där har vi mycket kvar att lära oss, vi som arbetar inom förskoleverksamheten. Om barn får ägna sig åt egenvalda leksituationer gynnas deras inlärningsförmåga, vilket vi synliggör utifrån vårt insamlade material och utifrån teorierna, det sociokulturella perspektivet och den progressiva pedagogiken samt tidigare forskning där vi belyst begrepp som populärkultur, interkulturalitet, barns inflytande och materialets betydelse. Vi delar Lahdenperäs (2004) tankar inom pedagogiken ur ett interkulturellt aspektrum där han menar att det krävs mer kunskap inom detta område. Detta bär vi med oss i vårt vardagliga arbete med förskolebarnen och kommer efterfråga fortbildning eller eventuellt studiecirklar där förskollärare kan diskutera mer djupgående det interkulturella perspektivets betydelse, hur det kan vara en delaktighet i förskolans verksamhet.
34
8 Förslag till fortsatt läsning
Om ni som läsare tycker att detta område är intressant som vårt arbete grundar sig på dvs. populärkultur och ett interkulturellt perspektiv, lämnar vi förslag till fortsatt läsning om interkulturellt samspel i skolan och populärkultur- teorier, metoder och analyser enligt följande:
Lindgren, Simon (2009). Populärkultur- teorier, metoder och analyser. Stockholm: Liber.
Stier, Jonas., Sandström Kjellin, Margareta (2009). Interkulturellt samspel i skolan. Lund: Studentlitteratur.
35
Referenslista
Almqvist, Birgitta (1991). Barn och leksaker. Lund: Studentlitteratur.
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. Stockholm: Liber.
Arnér, Elisabeth (2009). Barnsinflytande i förskolan - en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur AB.
Benckert, Susanne., Håland, Pia., Wallin, Karin (2008). Flerspråkighet i förskolan – ett
referens- och metodmaterial. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Bjurulf, Veronica (2014). Teknik - didaktik i förskolan. Lund: studentlitteratur. Borgström, Maria (2004). Lärarens interkulturella kompetens i undervisning i boken Lahdenperä, Pirjo (red) (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: Utbildningsfilosofiska texter. Stockholm. Natur och Kultur.
Dysthe, Olga., Ingland, Mari-Ann (2003). Vygotskij och sociokulturell teori i Dysthe, Olga (red.). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i
möte med förskola och skola. Uppsala:Uppsala Universitet.
http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:169656/FULLTEXT01.pdf
Hartman, Sven., Lundgren, Ulf P., Hartman, Ros Mari (2004). Inledning i Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: Utbildningsfilosofiska texter. Stockholm. Natur och Kultur.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber AB. Lahdenperä, Pirjo (red) (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
36
Lindgren, Simon (2009). Populärkultur- teorier, metoder och analyser. Stockholm: Liber.
Läroplan för förskolan. Lpfö 98. [Ny.rev.utg] (2010). Stockholm: Skolverket.
Löfdahl, Annica (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt i Löfdahl, Annica., Hjalmarsson, Maria., Franzén, Karin (red.) (2014). Förskollärarens
metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber.
Persson, Magnus (red) (2000). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur. Pramling Samuelsson, Ingrid., Sheridan, Sonja (2006). (2:a uppl.). Lärandets grogrund-
Perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur AB.
Rönnberg, Margareta (1997). Tv är bra för barn. Stockholm: Ekerlids förlag. Smidt, Sandra (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur AB.
Stier, Jonas., Sandström Kjellin, Margareta (2009). Interkulturellt samspel i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Storey, John (2009). 5. ed. Cultural theory and popular culture: An introduction. England: Pearson Education.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts.
Internet
Statistik/befolkning/utlänsk- bakgrund från Malmo stad.se
http://malmo.se/Kommun--politik/Statistik/Befolkning/Utlandsk-bakgrund.html
37
Bilaga 1
Intervjufrågor till förskollärarna
1, Arbetar du som förskollärare aktivt med barns inflytande inom populärkultur med den barngruppen du har nu?
2, På vilket sätt?
3, Hur synliggör du detta?
4, Vad anser du är populärt i din barngrupp nu?
5, Vad anser du att barnen lär sig angående populärkultur? 6, Vad är ett interkulturellt förhållningssätt för dig?
7, På vilket sätt arbetar du med interkulturellt förhållningssätt angående populärkultur med din nuvarande barngrupp?
