• No results found

Fritidslärares känsla av sammanhang

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Fritidslärares känsla av sammanhang"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i fritidspedagogik

15 högskolepoäng, grundnivå

Fritidslärares känsla av sammanhang

Leisure teachers’ sense of coherence

Louise Larsson

Louise Sonesson

Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. 180 poäng.

Slutseminarium: 2016-06-02

Examinator: Johan Dahlbeck

Handledare: Peter Lilja LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

(2)

Förord

Detta arbete är ett examensarbete inom ramen för grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem vid Malmö Högskola våren 2016. Omfattningen är 15 poäng. Vi som har skrivit examensarbetet är två kvinnliga studenter på utbildningen Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, vi har tillsammans skrivit detta arbete från början till slut. Arbetets valda ämne grundar sig i vårt intresse för hur fritidslärare utifrån Antonovskys teori KASAM upplever känsla av sammanhang i sitt arbete.

Vi vill tacka vår handledare Peter Lilja som givit oss respons, uppmuntran och tålamod under arbetet med vårt examensarbete. Vi vill också tacka de respondenter som välvilligt medverkat i undersökningen och som givit oss bra grund att utgå ifrån när vi besvarat våra

forskningsfrågor. Vi tackar även varandra för att vi stöttat varandra när den ena varit tröttare än den andra och för alla skratt i biblioteket på Orkanen.

Tack

(3)

Abstract

Larsson, Louise & Sonesson, Louise (2016). Fritidslärares känsla av sammanhang. Malmö: Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem: Malmö högskola.

Syftet med studien var att ta reda på vilka utmaningar fritidslärare ställs inför i sitt arbete och hur de resonerar kring sin arbetssituation. Det vi främst lagt vikt vid att undersöka är

fritidslärares upplevelser och känsla av sammanhang i skolan. Med hjälp av Aaron Antonovskys teori känsla av sammanhang (KASAM) har vi analyserat respondenternas upplevelser av sin arbetssituation och de utmaningar de ställs inför utifrån teorins tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vi har använt oss av semistrukturerad intervju för att samla in empiri och våra respondenter bestod av fyra fritidslärare på två skolor.

Efter att ha tagit del av forskning och samlat in empiri har vi kunnat dra slutsatsen att våra respondenter känner begriplighet över de utmaningar de ställs inför, men att upplevelsen av hanterbarhet och meningsfullhet är skiftande beroende på barngruppens storlek, lokaler och miljöer, socialt stöd av kollegor samt hur lärare och ledning ser på deras profession.

(4)
(5)
(6)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställning ... 8

2. Tidigare forskning ... 9

2.1 Från arbetsstuga till fritidshem ... 9

2.2 Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer ... 10

2.3 Vuxensamspel i skolan och behovet av stöd ... 12

2.4 KASAM – studie på socionomer ... 13

2.5 Känsla av sammanhang hos föräldrar till barn diagnostiserade med cancer ... 14

2.6 Vad kan studien bidra med till fältet? ... 15

3. Teori ... 16

3.1 Känsla av sammanhang (KASAM) ... 16

4. Metod ... 19

4.1 Urval och genomförande ... 19

4.2 Forskningsetiska överväganden ... 21

5. Analys och resultat ... 22

5.1 Begriplighet ... 22 5.2 Hanterbarhet ... 24 5.3 Meningsfullhet ... 26 5.4 Slutsats av analys ... 29 6. Slutdiskussion ... 31 6.1 Metoddiskussion ... 33 7. Referenser ... 34

(7)
(8)
(9)

7

1. Inledning

Vår ambition är, att med utgångspunkt i Aaron Antonovskys sociologiska teori känsla av sammanhang (KASAM), ta reda på hur fritidslärare upplever de utmaningar de i arbetet på skolan ställs inför och hur de resonerar kring sin arbetssituation. Detta diskuterar vi utifrån KASAMs tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet är en kognitiv komponent som handlar om i vilken utsträckning människan upplever inre och yttre faktorer som konkreta och strukturerade. Komponenten hanterbarhet står för hur väl

människan handskas med de inre och yttre krav som ställs, alltså hur människan hanterar utmaningar. Meningsfullhet, motivationskomponenten i KASAM, innebär hur människan värdesätter utmaningar i livet som meningsfulla och därmed värda att lägga energi på (Antonovsky, 2005).

Med anledning av Falkner & Ludvigssons studie från 2012 som visade att fritidslärare ofta används som hjälplärare i klassrum istället för att användas till den verkliga kompetens de besitter, ville vi undersöka vilka utmaningar det innebär och hur de resonerar kring sin

arbetssituation (2012). Enligt Skolverket (2007) ligger fritidslärarens kompetens inom skolans sociala och emotionella betydelse, alltså värdegrundsarbete, konflikthantering, relationsarbete och social utveckling. Fritidslärarens yrkesprofession ska även innefatta estetiska processer som skapande, musik, dans och form samt lek och fysisk aktivitet (Skolverket, 2012). Till skillnad från Skolverket, menar Falkner & Ludvigsson (2012) att de fritidslärare i Malmö, Göteborg, Stockholm och Jönköping som deltagit i studien upplever att de används som hjälplärare och att det skapar skillnader i status mellan klasslärare och fritidslärare.

Anledningen till det grundar sig i att skolan har en lång tradition och fritidshemmet en kort, skolan är obligatorisk och fritids är frivilligt. Föreställningar och värderingar om hur det har sett ut i skolan sen tidigare ligger ofta till grund för hur hierarkier och statusskillnader inom skolan uppkommer och fortlever (2012).

Utmaningar i fritidshemmets verksamhet som försvårar arbetet för fritidslärare är tillgången på personal med lärarutbildning men det kan också vara faktorer som dåliga lokaler och elevgrupper som är för stora för vad det finns resurser till. Med dåliga lokaler menas att de är för små och ej anpassade för verksamheten. Ytterligare en aspekt som är betydelsefull att beakta är värdet av support från ledningen. Ledningen behöver vara väl medvetna om fritidshemmets verksamhet och dess mål för att kunna leda och stötta personalen i deras arbete.

(10)

8

1.1 Syfte och Frågeställning

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur fritidslärare upplever känsla av sammanhang på sin arbetsplats. Vi avser analysera hur fritidslärare känner begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet enligt nedan frågeställning;

Vilka utmaningar finns för fritidslärare i deras arbete? Hur resonerar fritidslärare kring sin arbetssituation?

(11)

9

2. Tidigare forskning

I detta kapitel har vi samlat tidigare forskning. Den forskning vi främst tagit del av är under ämnet arbetspsykologi och hur vår valda teori "känsla av sammanhang" av Aaron Antonovsky använts i en tidigare studie av socionomer och föräldrar till barn med cancer. I det första avsnittet behandlar vi fritidspedagoger och deras syn på sin yrkesidentitet i en förändrad skola. Vi avslutar med ett resonemang om vad vår studie kan bidra med till fältet.

2.1 Från arbetsstuga till fritidshem

När fritidshemmet integrerades med skolans verksamhet och Skolverket satte upp mål och riktlinjer för fritidsverksamheten uppstod problem med stora barngrupper eftersom det blev svårt för personalen att nå upp till Skolverkets krav. Med hjälp av att förstå fritidshemmets historia och vad det inneburit för yrkesprofessionen menar vi att det bidrar till förståelsen för vår studie.

Yrkesrollen för de som arbetar i fritidshem har förändrats över tid. Slutet av 1800 – talet kallas för den sociala arenan i fritidshemmets historia, detta för att barnen skulle få en social fostran. Många levde i fattigdom och hade ingen tillsyn efter skoldagens slut, arbetsstugan blev därför ett komplement till skolan där barnen fick mat och fick lära sig olika hantverk. Fritidsverksamheten växte fram men gick under namnet arbetsstuga vilka styrdes av

socialstyrelsen. Det arbetade främst kvinnor och hantverkare i arbetsstugorna, tanken var att få bort barnen från gatan. (Rohlin, 2001).

Under 1940 – talet förändrades den sociala arenan till att inriktas mot pedagogik, arbetsstugan bytte namn till eftermiddagshem och istället för social fostran fokuserades arbetet på social utveckling och inlärning, denna tid kom därför att kallas för den socialpedagogiska arenan. Det fanns en tydlig gräns mellan skola och fritidshem, de som arbetade på fritidshem var inte involverade i skolan. På 1960 – talet skedde en utbyggnad av fritidshemmet och utbildning för fritidspedagoger startade, då blev även fritidspedagoger involverade i skolans verksamhet (Haglund, 2004). Under 1970 – talet förändrades förutsättningarna för fritidshem då de fick egna lokaler och pedagogerna hade stor frihet i att driva verksamheten i egen regi (Rohlin, 2001). Det är alltså stor skillnad mot hur det ser ut i dagens fritidshem eftersom pedagogerna

(12)

10

är styrda av styrdokument som riktlinjer och mål och fritidshemmet anpassas efter den obligatoriska skolan (Andersson, 2013).

Den utbildningspedagogiska arenan infördes under 1990 – talet och innebär att Skolverket styr fritidshemmet och inte längre socialstyrelsen. Fritidshemmet kom alltså att handla mer om pedagogik och social kompetens i ett informellt inlärningssätt. Eftermiddagshem bytte namn till Fritidshem och samarbetet mellan skola och fritidshem blev viktigt, med anledning av detta samarbete flyttade således fritidshemmet in i skolans lokaler. Synen på

undervisningen blev central då skolverket satte upp mål och riktlinjer för fritids för att uppnå en samlad pedagogisk verksamhet som erbjuder att utveckla elevernas intellekt, utan deras fysiska förmågor, praktiska och konstnärliga möjligheter och på så sätt ges lek och fantasi utrymme och bildar ett informellt lärande (Rohlin, 2001). Calander (1999) menar att under 1970 – talet förändrades fritidspedagogens roll och situation i samband med den snabba utvecklingen av fritidshemmet. När fritidsverksamheten lämnade sina lokaler för att flytta in i skolan fick de stora barngrupper och det medförde svårigheter att nå upp till de mål som skolverket introducerat om att fritids ska komplettera skolan.

Nedan avsnitt kommer att mer ingående behandla hur fritidslärare ser på sin yrkesidentitet och hur samarbetet mellan skola och fritidshem har påverkat fritidsläraren med bland annat de nya kraven om bedömning och dokumentation.

2.2 Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan tradition och nya

styrformer

Andersson (2013) har i sin avhandling undersökt hur 105 fritidspedagoger ser på sin

yrkesidentitet efter att de fått en förändrad styrning och nya arbetsuppgifter. Andersson ville även ta reda på hur fritidspedagoger ställer sig till de nya kraven om dokumentation och bedömning och hur det påverkar deras yrkesutövning.

Sedan fritidshemmet integrerades i skolan har det skett en förändring i fritidspedagogens yrkesidentitet och profession. Yrket har gått från att vara fritidens lärare till att komplettera skolan, detta har bidragit till att fritidspedagoger har svårt för att hävda sin kompetens och vad de bidrar med i skolan, yrkesidentiteten försvagades. Detta vittnar om de status – och

(13)

11

maktförhållanden som finns i skolan mellan de två yrkesgrupperna; lärare och fritidspedagog (Andersson, 2013).

Ett av fritidshemmets mål är att bedöma barnets sociala förmåga och barngruppens harmoni och dynamik, detta är ingenting som i regel dokumenteras skriftligt och därför är det svårt att bedöma verksamheten och eleverna som utomstående. Fritidspedagogerna observerar hela tiden eleven och ser deras utveckling både i och utanför gruppen, men observationer är svåra att redovisa vilket kan medföra att fritids syfte blir otydligt och professionen synliggörs inte som den borde. Av deltagarna var det bara en femtedel som angav att de systematiskt gjorde observationerna med bedömning under arbetstiden på fritids, resten angav att de dagligen gör informella iakttagelser men att det inte dokumenteras (Andersson, 2013).

Fritidspedagogerna i Anderssons (2013) studie ansåg att deras arbetsuppgifter till största del låg i att bedöma och informellt iaktta barngruppen och inte individen. I barngruppen arbetar fritidspedagogen med grupprocesser och social kompetensutveckling, detta är dock något som de anser svårt att dokumentera eftersom det är en informell observation och inte något som går att mäta. Över 90 % av deltagarna i studien ville att fritidspedagoger skulle medverka till att göra mer bedömningar på fritidshemmet för att kunna utveckla verksamheten, de ville även föra utvecklingssamtal för att informera vårdnadshavare om barnets situation i

fritidshemmet. Problemet som de uttryckte gällande utvecklingssamtal var att det inte finns någon tid för fritidshem att ha egna utvecklingssamtal (Andersson, 2013).

De yttre faktorerna som påverkar fritidspedagoger som arbetat längre än 25 år är de stora barngrupperna, integreringen med skolan, miljöns karaktär och utformning samt att de anser att de uppfostrar barnen. De som arbetat i fritidshemmet efter integreringen med skolan ser mer den ökade efterfrågan på bedömning och dokumentation som en belastning. De upplever även en stor skillnad på var de arbetar geografiskt, det kan skilja sig mycket åt från kommun till kommun (Andersson, 2013).

Tre fjärdedelar ansåg att de skulle vara delaktiga i elevernas individuella utvecklingsplaner, samtidigt ansåg endast en fjärdedel att de fått tillräckligt med kunskap i sin utbildning för att kunna göra bedömningar. De är främst de som arbetat lång tid och har en äldre utbildning som anser att de inte har beredskap och kunskap för att göra bedömningar. De som har en examen från 1998 och framåt anser i högre grad att de är kompetenta för uppgiften (Andersson, 2013).

(14)

12

Resultatet av studien visade alltså att fritidspedagogerna till stor del inte ser problemet med bedömning och dokumentation, men att de saknar kunskap, tid och stöd ifrån ledningen i hur det ska gå till och vad det är som ska dokumenteras. Detta eftersom rektorer ofta saknar kunskap om fritidshemmet och dess verksamhet (Andersson, 2013).

2.3 Vuxensamspel i skolan och behovet av stöd

Läraryrket och speciellt fritidslärarna arbetar på ett grupporienterat sätt, detta kräver god laganda för att stärka samarbete och samspel mellan lärarna på skolan. Ellmin (1992) berör ämnet kommunikation och samspel i skolan i boken Laganda och samarbete – om skolmiljö

och vuxensamspel. Detta avsnitt presenterar konkreta exempel om samspelet på fritidshem

och skola samt hur Ellmin (1992) förklarar begreppet arbetsgrupp och de olika stöd som anses viktiga för att skapa en god psykosocial arbetsplats.

Ellmin förklarar en arbetsgrupp som en grupp individer med samma mål och gemensamma uppgifter i arbetet. Gruppmedlemmarna är medvetna om varandra på ett psykologiskt vis och uppfattar sig själva och de andra som en del av gruppen. Han menar vidare att behovet av psykosocialt stöd i arbetsgrupper i skolan är ett återkommande problem. Svenska skolan arbetar med styrdokument och arbetsplaner som ger stor handlingsfrihet och utrymme att tolka, i och med detta behöver lärarna mer stöd för att minska förvirring och missförstånd.

Det finns olika faktorer som påverkar hur en arbetsgrupp reagerar på olika stressmoment, det sociala stödet är en viktig faktor för att klara av stress. Det sociala stödet från kollegor tar inte bort all stress från arbetet, men det kan vara svårt att klara av olika besvärliga situationer om läraren inte upplever att den har ett stöd av arbetsgruppen.

Det sociala stödet som begrepp förklaras med två termer; stödkällor och

stödformer. Stödkällor är personer i omgivningen som kan vägleda, stötta och finnas till hands som skolledare och arbetskollegor. Stödformerna delas in i fyra olika grupper; värderande

stöd, emotionellt stöd, informativt stöd och materiellt stöd. Nedan kommer en kort förklaring

(15)

13

Det värderande stödet är viktigt för att läraren ska känna till och vara medveten om sina positiva egenskaper för att känna sig duktig och behövd på skolan. Detta ska ge en känsla av trygghet och egenvärde i sin roll som lärare och minska risken att känna sig vilsen.

Ett emotionellt stöd handlar om känna sig sedd och få sina behov tillgodosedda. Det kan vara att kollegor ställer upp med tid och engagemang när läraren behöver, att de hälsar på varandra och småpratar om annat som sker utanför arbetet. Denna uppmärksamhet ger en känsla av uppskattning.

Det Informativa stödet handlar om att få information på arbetet. Det gör att läraren känner sig betydelsefull och har möjlighet att utföra arbetet korrekt. Brist på information kan skapa missförstånd och därför är kommunikationens fungerande av stor vikt. Att få information innebär även möjlighet att påverka sin arbetssituation och se sin arbetsinsats i större utsträckning och kunna förbereda sig själv på eventuella förändringar.

Det Materiella stödet innefattar praktiskt stöd. En kollega kan till exempel avlasta eller ta över när läraren befinner sig i en svår situation och behöver hjälp. Det kan vara att skolledaren tillhandahåller mer planeringstid och utvecklingssamtal för läraren samt ger möjlighet till mer och bättre material till undervisningen (Ellmin, 1992).

2.4 KASAM-studie på socionomer

Vi har inte funnit särskilt mycket forskning om fritidshemmet och fritidspedagoger. Det har däremot genomförts studier med hjälp av KASAM på andra yrkesgrupper. I detta kapitel skriver vi om socionomers känsla av sammanhang för att skapa förståelse för hur KASAM används.

Gassne (2008) har i sin avhandling studerat socionomer, från att de var studenter till att de blivit yrkesverksamma. Avsikten var att undersöka socionomers känsla av sammanhang för att mäta deras hälsa, detta genom att mäta de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som tillsammans utgör känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visade att socionomstuderande på termin ett har betydligt lägre nivå av KASAM än

yrkesverksamma socionomarbetare. Studerande på termin ett hade även lägre än studerande på termin sju. Det fanns även en signifikant skillnad mellan studerande på termin sju och de

(16)

14

yrkesverksamma grupperna. Resultatet visade att KASAM-nivån mellan de yrkesverksamma grupperna var mycket lika.

När Gassne (2008) elva år senare åter igen genomförde KASAM-studien framkom skillnader i KASAM-nivån hos båda grupperna, alltså visade sig resultaten inte stödja Antonovskys teori om att KASAM är stabilt över tid eftersom studien elva år senare visade markant skillnad i nivå av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Studien visade även att deltagare med svag KASAM hade lättare för att känna ångest och nedstämdhet medan deltagare med stark KASAM var mer utåtriktade och sociala. Undersökningen visade även att kvinnorna hade en större emotionell förmåga än männen. De med hög KASAM uppmättes ha lägre grad av emotionell utmattning och kände istället en högre personlig prestation. Civilstånd och

föräldraskap visade sig ha stor inverkan på KASAM, de som uppgav att de var gifta eller hade registrerat partnerskap hade signifikant högre KASAM än de två andra grupperna som uppgav att de var ensamstående eller samboende.

2.5 Känsla av sammanhang hos föräldrar till barn diagnostiserade med

cancer

För föräldrar vars barn diagnostiserats med cancer förändras livet drastiskt och tillvaron för föräldrarna präglas av svår stress. Detta menar Bergh & Björk (2012) som i sin studie tar utgångspunkt i Antonovskys teori Känsla av sammanhang. I studien framgår det att för föräldrar vars barn nyligen diagnostiserats med cancer tar livet en vändning. För många föräldrar uppstår det en verklighetsflykt på grund av att sanningen är svår att förstå och ta till sig. Det framgår i studien att föräldrar med barn som lider av sjukdomen har lägre KASAM än föräldrar med barn utan sjukdomen.

Det som Bergh & Björk (2012) i sin studie kom fram till var att i det stora hela hade fäderna generellt en högre grad av KASAM än vad mödrarna hade och framförallt var det

komponenterna hanterbarhet och meningsfullhet som fäderna visade högre grad av KASAM på än mödrarna gjorde. Komponenten begriplighet fanns inte någon vidare skillnad dem emellan. Generellt har det visat sig att män har högre KASAM än vad kvinnor har. Detta, enligt studien, beroende på att mödrar mer ofta än fäder är hemma med barnen och att mödrar på det viset är den föräldern som spenderar mest tid med barnet. Det innebär att det är mödrar som till största del tar hand om barnuppfostran, sjukhusvistelser och hushållssysslor och därmed kan uppleva att de inte ges samma möjligheter till vuxet umgänge och vistelse utanför

(17)

15

hemmet som fäderna eftersom de arbetar utanför hemmet. Detta är bidragande faktorer som gör att mödrar/kvinnor uppges ha lägre grad av KASAM. Här blir det tydligt att Känsla av sammanhang påverkas av yttre faktorer, inte minst genom samspelet med människor utanför familjen. Komponenten begriplighet var hög hos både mödrar och fäder men att

komponenterna hanterbarhet och meningsfullhet generellt var högre hos fäderna än hos mödrarna.

Studien (Bergh & Björk, 2012) som är gjord över en 10-veckorsperiod visade att i samband med sjukdomstiden, sjönk graden av KASAM. I början av sjukdomsförloppet sjönk graden av KASAM mer hos mödrarna och i slutet av sjukdomstiden sjönk graden av KASAM mer hos fäderna. Studiens resultat visade att det framförallt fanns en minskning av KASAMs

komponenter begriplighet och meningsfullhet men att komponenten hanterbarhet var

oföränderlig hos både fäderna och mödrarna genom hela perioden. I starten av sjukdomstiden var komponenterna hanterbarhet och meningsfullhet betydligt lägre hos mödrarna än hos fäderna. Studien visar att fäder och mödrar har olika stark KASAM. Därför krävs det olika stöd och support för att hjälpa dem igenom svåra situationer och händelser.

2.6 Vad kan studien bidra med till fältet?

Genom att ta reda på hur fritidslärare resonerar kring de utmaningar de möter i sitt arbete och hur de upplever känsla av sammanhang i skolan kan studien bidra till att förtydliga

fritidslärarens yrkesroll och betydelsen av deras arbetes innebörd. Falkner & Ludvigsson (2012) har i sin studie problematiserat det faktum att fritidshem har en låg andel utbildad personal, endast 34 % är behöriga. Genom att ta reda på och belysa de svårigheter som kan uppkomma för den utbildade personalen som får en högre arbetsbelastning och ansvarsbörda kan vi kanske bidra med att tydliggöra utbildningens värde.

Att ta reda på hur fritidslärare resonerar kring känsla av sammanhang i sitt arbete tydliggör de utmaningar de ställs inför. Detta kan i sin tur leda till en förbättring av deras arbetsklimat och utveckling av verktyg som socialt stöd (Ellmin, 1992). Att fritidslärarna blir medvetna om sina utmaningar underlättar för dem att vidarebefordra önskemål om förbättring till ledning och därmed ytterligare kvalitetsutveckla verksamheten. Vi menar att om personalen mår psykiskt bra på sin arbetsplats underlättar det för att utföra ett bra arbete.

(18)

16

3. Teori

Detta kapitel är en presentation av vår valda teori "känsla av sammanhang" av Aaron Antonovsky (2005). Vi förklarar begrepp som begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet,

salutogent och patogent som kommer att återkomma i vår uppsats.

3.1 Känsla av sammanhang (KASAM)

Antonovsky (2005) grundade teorin om Känsla av sammanhang (KASAM). Antonovsky föddes i Amerika men bodde en längre tid i Israel där han studerade hälsan hos kvinnor som överlevt förintelsen, han förundrades över att vissa upprätthållit en god psykisk hälsa trots de fruktansvärda förhållandena de levt under. Istället för att ställa sig frågan ”varför mår

människor psykiskt dålig?” började han fundera kring ”vad gör att människor förblir psykiskt friska?”. Han fokuserade alltså på det friska (salutogenes) och därmed utvecklade Antonovsky teorin Känsla av sammanhang (KASAM). Teorin har främst använts inom vården och har betytt mycket för den medicinska utvecklingen i att gå från ett patogent till ett salutogent synsätt.

Teorin utgår från ett salutogent synsätt, med det menas de faktorer som bringar hälsa och som förebygger hälsa, det är alltså det friska som ligger i fokus och hälsa ses som en resurs.

Salutogenes är latin och betyder salu: hälsa och genes: ursprung. Motsatsen till salutogenes är ett patogent synsätt. Patogenas betydelse på latin är pato: sjukdom och genes: ursprung. Ett patogent synsätt innebär att det är det sjuka som fokuseras och ohälsa ses som ett hinder. Dessa begrepp är varandras motsatser och enligt Antonovsky behövs båda två för att hälsa ska förstås. Begreppen kompletterar varandra. Hälsa ska vara en resurs och process i vardagslivet och ska ses som en helhet. I denna helhet ska samspel och sammanhang mellan psykiska, fysiska, sociala, samhälleliga, existentiella och sexuella faktorer beaktas (Antonovsky, 2005).

Enligt Antonovsky (2005) finns det två faktorer som påverkar hälsan. Den som bidrar till hälsa kallas för Generell motståndsresurs (GMR) och står för självtillit, det sociala stödet, egenvärdet, självkänslan och sysselsättning. Motsatsen till detta kallas Generell

motståndsbrist (GMB) och bidrar i sin tur till ohälsa. GMB står för brist på självtillit,

upplevelse av utsatthet, utanförskap, avsaknad av sysselsättning och upplevelser av fattigdom eller krig (2005).

(19)

17

Teorin Känsla av sammanhang (KASAM) inbegriper tre komponenter, vilka är begriplighet,

hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovsky utgår från det salutogena perspektivet men

menar att människan hela tiden skiftar och rör sig mellan det salutogena och patogena, alltså mellan det sjuka och det friska. Människan är enligt Antonovsky aldrig helt frisk eller helt sjuk (2005).

Den kognitiva komponenten, begriplighet, handlar om i vilken utsträckning människan upplever inre och yttre faktorer och händelser i livet som konkreta och strukturerade istället för kaotiska och ogripbara. Antonovsky (2005) menar att en människa med hög begriplighet i högre grad kan förstå vad som händer, se samband och har kunskap och förmåga att bedöma, medvetenhet och förståelse om det förgångna och kan kommunicera begripligt. Det kan vara krig, sorg eller missöden som drabbar människan men förmågan begriplighet gör det möjligt att förstå varför något har inträffat. De människor med låg begriplighet som har varit med om svåra upplevelser känner sig otursförföljda och känner att de lika gärna kan fortsätta resten av livet med sin otur. Däremot de människor med hög begriplighet som också upplevt svåra situationer anser att det är situationer som ger erfarenhet och som de kan ta sig igenom, de menar att det är uthärdligt (Antonovsky, 2005).

Handlingskomponenten hanterbarhet står för de resurser som människan ser som tillgängliga och till sitt förfogande, denna kallas även coping som innebär förmågan att bemästra inre och yttre krav som ställs. Dessa resurser är problemlösning, strategier, organisation och

handlingsutrymme. Att känna hanterbarhet i krävande situationer kan hjälpa människan att undvika att känna sig som ett offer för omständigheterna samt bidrar till ett medvetet kognitivt handlingssätt i att skapa fungerande strategier för att hantera stressituationer. Resurserna kan vara de som människan själv styr över eller de som står till ens förfogande genom människor i ens närhet så som partner, chef, familj, vänner eller andra typer.

Människor med hög KASAM kommer att uppleva att olyckliga händelser inträffar, men att sorgen inte är beständig (Antonovsky, 2005).

Den tredje komponenten i KASAM är meningsfullhet, även kallad motivationskomponenten. Komponenten innebär att det är viktigt att de utmaningar människor ställs inför är värda att engagera sig i och lägga energi på. De människor som finner mening med svåra och olyckliga händelser mår enligt Antonovsky (2005) bättre än de som inte finner någon mening.

(20)

18

av meningsfullhet och samhörighet är det som krävs för att kunna hantera de krav som ställs, alltså att människan har resurser att klara av stress och krav från omvärlden. Känslan av delaktighet och upplevelse av att kunna påverka sin situation gör att det är enklare att finna mening med tillvaron, detta även vid de stunder människan kanske inte vet hur situationen eller händelsen på bästa sätt bör hanteras och förstås. Meningsfullhet gör oss motiverade vilket leder till att människan blir känslomässigt engagerad.

För att anses ha hög KASAM måste människan ha alla tre komponenter. De flesta människor placerar sig lågt på en komponent och högt på en annan, detta kan bero på att människan känner begriplighet och hanterbarhet men saknar meningsfullhet i livet. Antonovsky ger exempel på en hemmafru i medelklassen som finner låg meningsfullhet men

normal hanterbarhet och begriplighet, hon befinner sig i en social roll men upplever ingen delaktighet i resultat eftersom hennes åsikter ignoreras (Antonovsky, 2005).

Antonovsky (2005) förklarar att människor med stark KASAM vill finna balans mellan regler och strategier för att kunna ta in ny information och göra den begriplig. Med hjälp av denna sociologiska teori vill vi analysera och diskutera om fritidslärares Känsla av sammanhang utifrån begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

(21)

19

4. Metod

Vi har valt att i denna studie använda oss av kvalitativ metod. Vi har gjort semistrukturerade intervjuer med fritidslärare för att ta reda på hur de upplever sitt mående och sin tillvaro på skolan samt i vilken utsträckning de anser att de har möjlighet till att påverka sitt arbete. Semistrukturerad intervju innebär att intervjuaren frångår förutbestämda frågor och istället utgår från ett tematiskt schema med frågor, det ger möjlighet till att prata fritt och få en djupare förståelse för respondentens synvinkel. Kvalitativ intervju förenklar analyseringen av empirin eftersom det ger möjlighet till fri tolkning i jämförelse med enkäter, som är en kvantitativ metod (Kvale & Brinkmann, 2014). Anledningen till att vi valt att göra semistrukturerade intervjuer grundar sig i att vi på det sättet får en djupare inblick i

fritidslärarnas vardag. Ett av fem utmärkande drag hos kvalitativ forskning är att det ”studerar den mening som kan tillskrivas människors liv under verkliga förhållanden” (Yin, 2013. s.19). Styrkan i den kvalitativa intervjun är alltså att undersökningssituationen liknar en vardaglig situation och forskaren vill få fram ett vardagligt samtal (Holme & Solvang, 1997). Våra intervjuer har präglats av att informanterna har fått tala fritt utan att uppleva sig styrda av ett intervjuformulär. Detta har resulterat i att det blivit djupgående samtal vilka vi, som utfört studien, har upplevt smidigare och mer lättillgängligt för respondenterna.

4.1 Urval och genomförande

Vi har intervjuat fyra fritidslärare på två olika skolor, en i Malmö och en i Kristianstad. Respondenterna består av tre män och en kvinna i åldrarna 26-48 år.

Skolan i Malmö är en tre-parallell F-5 skola med cirka 485 elever, skolan är belägen strax utanför centrum och hyser många elever från olika kulturer, etniciteter och socioekonomiska förhållanden. Fritidshemmen är uppdelade i åk F-1, åk 2, åk 3 och åk 4-5 fritids, varje fritidshem har cirka 70-80 elever inskrivna med fyra personal på varje avdelning.

Fritidshemmen har inte egna lokaler, de bedriver verksamheten i elevernas klassrum. Skolan består av 4 våningar och på varje våning finns ett fritidshem, de har tre klassrum och ett kök att tillgå. På varje våning finns också ett arbetsrum om cirka 15 kvadrat där fritidshemmet har ett skrivbord och allt material till fritidsverksamheten. Här är det tänkt att arbetslaget ska ha sina möten och kunna sitta och arbeta.

Skolan har en rektor och en biträdande rektor, båda kvinnor, rektorn är i grunden lärare och biträdande rektor fritidspedagog. Respondenterna är två män, den ena är 28 år och har arbetat

(22)

20

på fritids i fyra år, den andre är 44 år och har arbetat i 16 år. Respondenterna arbetar inte på samma avdelning, 28 åringen arbetar i 4-5 fritids och 44 åringen i åk 2 fritids.

Skolan i Kristianstad är en två-parallell F-6 skola med cirka 350 elever, skolan är belägen i centrala Kristianstad och hyser även den många elever från olika kulturer, etniciteter och socioekonomiska förhållanden. Fritidshemmen är uppdelade i två stycken åk F-2 och ett åk 3-6 fritids. Varje avdelning har cirka 70 elever inskrivna med 4-5 personal på varje avdelning. Fritidshemmen för åk F-2 har sina lokaler gemensamt med förskoleklasserna medan fritids åk 3-6 har egna lokaler. Skolan består av fyra våningar varvid fritids för de lägre åldrarna är belägna på skolan första och andra våningar. Fritids för åk 3-6 har egna lokaler i en byggnad utanför huvudbyggnaden. Alla fritidshemmen har tillgång till kök men här finns inget eget utrymme för lärarna att tillgå. Lokaler för möten och dylikt får anpassas efter för dagen ledigt utrymme.

På skolan finns en rektor och en biträdande rektor. Den biträdande rektorn ansvarar främst för fritidshemmen. Precis som skolan i Malmö är rektorn i grunden lärare och biträdande rektorn fritidspedagog. Respondenterna är en man och en kvinna. Mannen är 26 år och har arbetat som fritidslärare i drygt 3 år och kvinnan är 48 år och har arbetat i 22 år. Respondenterna arbetar inte på samma avdelning men dock i samma åldersspann.

I analysen kommer vi att använda fiktiva namn för våra respondenter. M1 = Man, 28 år, Malmö. Åk 4-5 fritids.

M2 = Man, 44 år, Malmö. Åk 2 fritids.

K1 = Kvinna, 48 år, Kristianstad. Åk F-2 fritids. K2 = Man, 26 år, Kristianstad. Åk F-2 fritids.

Vi började med att kontakta de fyra olika skolorna genom att ringa rektorerna på respektive skola för att informera om vårt ändamål för att sedan slussas vidare till att komma i kontakt med fritidshemmen och dess personal. Efter avslutade samtal informerade vi fritidslärarna ytterligare genom att maila information mer ingående om hur intervjuerna skulle gå till och vad frågorna skulle handla om. Detta gjorde vi för att ge lärarna större chans till att tänka igenom frågorna och dess svar. Efter att ha fått godkännande tillbaka via mail om att få genomföra intervjuerna bokade vi tid för genomförandet som numera har ägt rum på vardera skola.

(23)

21

Vi delade upp det ljudinspelade materialet från intervjuerna och transkriberade hälften var. Innan vi påbörjade varje intervju gick vi igenom temat för intervjun, på det viset kunde vi besvara och förtydliga om något var oklart. Efter att all empiri var insamlad arbetade vi med vilket material som senare skulle användas i analysen. Resultat och data ska öppet och transparent redovisas i analysen men eftersom det skulle ta för lång tid att analysera alla resultat kommer alltid viss data inte att framgå (Yin, 2013).

4.2 Forskningsetiska överväganden

Vi tog del av Vetenskapsrådets (2014) fyra forskningsetiska grundprinciper. Den första är

informationskravet som innebär att forskaren ska informera deltagarna vilken roll de har i

undersökningen och vad syftet är. Alla ska ges information om att de när som helst kan välja att avbryta sin medverkan. Nästa krav är samtyckeskravet som anger att deltagarens

godkännande ska inhämtas exempelvis via mail eller på annat skriftligt vis. Ytterligare ett krav är att all insamlad data ska skyddas enligt konfidentialitetskravet genom att namn och personlig information hålls hemligt på ett sådant sätt att enskild person inte kan avläsa innehållet. Den fjärde och sista etiska regeln är nyttjandekravet vilket innebär att uppgifter från forskning inte får användas i kommersiella syften eller vidare information.

Efter avslutat arbete ska alla konfidentiella uppgifter raderas för att skydda uppgiftslämnaren. Informationskravet har vi uppfyllt då vi från första stund vi kontaktade skolorna informerade rektor och fritidslärare vad vår studie syftar till och vilken roll de skulle ha. Samtyckeskravet har vi uppfyllt när vi mailat ut information och de frågor vi önskade få svar på till de berörda fritidslärarna. Konfidentialitetskravet har vi även det uppfyllt eftersom vi inte på något vis angett personliga uppgifter som skulle kunna knytas till våra respondenter. Slutligen har vi också uppfyllt nyttjandekravet då vår studie inte på något vis använts i annat syfte än det den är avsedd för, nämligen den här studien.

(24)

22

5. Analys och resultat

I detta kapitel kommer att diskutera den empiri vi samlat in från de fyra intervjuer vi genomfört. Empirin kommer att analyseras och diskuteras utifrån KASAM-teorin som innefattar komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vi har skapat tre underrubriker till vår analys som är baserade på de tre komponenterna.

5.1 Begriplighet

Begriplighet står för egenskapen att kunna förstå vad som händer runt omkring en och i världen. Det står för förmågan att kunna se händelser strukturerat och begripa varför det sker. Människor med hög begriplighet är medvetna om det förflutna. Antonovsky (2005) menar att människor med stark begriplighet förblir friska och erhåller en god psykisk hälsa. Vi har pratat med våra respondenter om vad deras arbete innebär och vilka utmaningar som finns. På de två fritidshemmen i Kristianstad är det hög sjukfrånvaro på den ordinarie utbildade personalen, detta medför att det är stor ruljans på outbildade vikarier. Detta gör att det läggs stort ansvar på den utbildade personalen som tar all föräldrakontakt och konflikthantering. Vikarierna känner inte eleverna och tar därför inte konflikter eller initiativ till aktiviteter då de mest är där för ”barnpassning”. Eleverna tar i stor uträckning kontakt med den personal som de känner och har förtroende för när det uppstår en situation, därför blir det en större

arbetsbörda för den ordinarie personalen som stundtals upplever arbetssituationen stressig. K1 sa bland annat:

(…) Det är dom ordinarie som tar mer ansvar, de outbildade lämpar gärna över på oss… jag menar, om det varit en konflikt som en vikarie sett eller så, så kan dom vilja att vi tar det med föräldrarna för dom inte vill…dom tycker nog att vi ska ta det. Men det är inte så lätt ibland när man själv inte var där och sett exakt vad som hänt, att förmedla detta till föräldrarna. (…)

Till skillnad från K1 som uttrycker ett problem med outbildad personal anser K2 att utbildning inte spelar någon roll för ansvarsfördelningen:

Jag tycker ju inte att utbildning spelar roll, nej. Jag tycker ju att de är ju mycket ens person istället. Alltså visst. Har du utbildad personal så kan ju dom lära de andra pedagogiska inriktningar, pedagogiska hjälpmedel. Men… personenergi och hur är en person är, är ju det som är det

viktigaste i ett arbetslag… och till barnen också. Du kan ju få jätteduktig utbildad personal eller du kan ju få utbildad personal som inte kan hantera en barngrupp. För dom läser bara högskolepoäng. Mm… typ så.

(25)

23

K1 tar upp problematiken med att hon anser sig behandlas som resurs till klasslärarna men att hon inte får den stöttningen tillbaka:

(…) man gör inte det man är bäst på. Det blir som ens egen arbetsprofession förminskas i så fall. Då kunde nån annan göra det. Då har man tagit fel person. (…) Och jag hade gärna sett att det var ömsesidigt att lärarna hjälpte oss. Men det händer inte.

K1 menar att klasslärarna inte visar förståelse för hennes profession och kunskapen om fritidshem är vag. Om det är resursarbete hon ska ägna sig åt, återspeglas inte hennes profession i arbetet och därmed anser hon att någon annan kunde stått som resurs till klassläraren. Fritidshemmet integrerades i skolans lokaler under 90-talet (Rohlin, 2001) och det kan vara en bidragande faktor till att många saknar kunskap om dess historia och vad fritidshemmet arbetar för. I detta fall är det möjligtvis klasslärarna som har låg begriplighet för fritidsläraren. I detta fall har klassläraren misslyckats med att

kommunicera begripligt eftersom K1 känner sig som en resurs.

De två fritidslärarna i Malmö arbetar i arbetslag med tre andra. M1 arbetar med en

fritidsledare, en elevassistent och den fjärde är barnskötare i grunden. Han är alltså ensam utbildad personal på fritidshemmet i åk 4-5. Han resonerar kring vilka utmaningar som finns i hans arbete:

(…) jag gör ju mer såna grejer som kräver den kunskapen.. då är dom andra med barnen. Alltså planerar grejer vi ska göra och skriver mycket information till föräldrar, jag brukar ordna med semesterlappar och utflykter.

M1 förklarar och resonerar på sådant vis att det blir tydligt att han känner begriplighet för svårigheten med att ha det största administrativa ansvaret men att han ändå förstår varför det är så, han menar att han är den enda med den kunskapen som krävs.

M2 arbetar med en fritidspedagog, en elevassistent och en förskollärare, de är alltså två utbildade fritidspedagoger på fritidshemmet i åk 2. M2 är den enda med svenska som modersmål på sin avdelning och tar därför ett större ansvar med det administrativa:

Vi hjälps åt ganska mycket med typ pedagogiska planeringar och sånt som vi ska göra. Jag är den enda med svenska som förstaspråk så jag skriver nästan allt och är alltid sekreterare när vi har möte i arbetslaget.

K1, M1 och M2 anser alla tre att de tar större ansvar än de som inte är utbildade. De menar att de får göra det som de utan utbildning inte kan eller har vana att göra. Det handlar dels om det administrativa, dels om konflikthantering. K2 däremot anser att utbildning inte är det viktiga när det kommer till vikarier utan att det är personen i sig

(26)

24

som spelar roll, hur denne är gentemot barnen och hur denne hanterar olika situationer. K2 menar att högskolepoäng inte är relevant i förhållande till arbetet. Tre av

respondenterna uttrycker att det är en belastning att inte alla är utbildade samtidigt som de kan begripa och förstå varför ansvarsfördelningen inte är lika. Respondenterna visar alla att de begriper sin situation och kan acceptera att det är så. Antonovsky (2005) menar att det är betydelsefullt att ha insikt och känna begriplighet för att förstå vad som händer.

Respondenterna uttrycker det som att deras situation ändå är uthärdlig. K1 menade bland annat att problematiken med att vikarier och outbildade på hennes arbetsplats ofta lägger över föräldrakontakt och konflikthantering på henne kunde vara tillfällig, hon tror att desto mer vikarier och outbildade lär känna barnen och rutinerna på skolan kommer de att bli mer ”varma i kläderna”, alltså våga göra mer. Fram till dess anser K1 att det är nödvändigt för eleverna och verksamheten att hon bär det ansvaret. Detta är ett salutogent synsätt på en situation som upplevs besvärlig. I sitt resonemang visar K1 att hon är klarsynt i förhållande till verksamhetens behov och kan bortse från sina upplevda känslor. De visar allihop att de har en hög grad av begriplighet då de kan resonera och reflektera kring sin arbetssituation och dess arbetsinsats på ett medvetet vis. De kan uttrycka missnöje men har en klarsynthet i varför det är som det är.

5.2 Hanterbarhet

Hanterbarhet är förmågan att kunna hantera alla de krav som ställs på en, såväl yttre som inre. ”Att som lärare uppleva obalans mellan de krav som ställs och de resurser som finns till förfogande för att utföra arbetet kan vara ett exempel på ett sådant krav” (Pihlgren, 2011, s. 100). Nedan har vi pratat med respondenterna om vilka utmaningar och krav som ställs på dem i deras arbete i fritidshemmet.

M1 och M2 tar upp lokalernas betydelse, de bedriver fritids i tre klassrum där de anpassas efter klassrumsundervisningen. Klassföreståndaren har möblerat med bord och stolar i

klassrummen, därför sker det sällan att fritids flyttar undan möbler för att göra plats på golvet, detta gör att rörelseytan är begränsad. Eftersom fritids håller till i klassrum kan de aldrig lämna grejer som till exempel lego, pyssel och spel framme till nästkommande dag, detta gör att de stundtals upplever det svårt att aktivera eleverna eftersom det är svårt att arbeta med något långvarigt projekt i skapande. M1 och M2 tar båda upp vikten av god planering, att det

(27)

25

bör finnas planerade aktiviteter för alla elever så att inte hela gruppen är på samma ställe utan att eleverna sprids och erbjuds aktiviteter både inomhus och utomhus. Då är det hanterbart.

(…) det är barnens fria tid, fritids. Så länge vi ger dom saker dom göra istället för att bara lulla rundor på skolgården men vissa barn vill ju bara lulla rundor… mm. Ger vi dom att välja

inneaktiviteter eller uteaktiviteter då minskar du ju barngruppen och då är det mer hanterbart. Om det är cirka 25 barn inne och 25 barn ute. Det går fortfarande att jobba utifrån det, det är så man måste jobba som det ser ut i skolan just nu. För att grupperna kommer bara växa… de kommer aldrig att bli mindre. (K2, Intervju)

K2 menar vidare att större elevgrupper är ohållbart eftersom det inte går att se alla elever. Stora grupper kräver lokaler och utrymme, han menar att det är bättre att ha fler

fritidsavdelningar på skolan och hålla nere gruppstorleken till 30-35 elever per fritidshem. När

det blir trångt blir det högljutt och bråkigt, detta gör det svårarbetat för personalen.

På avdelningen där K1 arbetar är det cirka 70 elever inskrivna men K1 anser att

gruppstorleken oftast är hanterbar men att det ibland sker speciella händelser elever emellan som kräver personal. Då menar K1 att hon upplever att det kan bli ohållbart eftersom det i dessa stunder är svårt att se alla elever.

(…) Ja oftast faktiskt. Det är när det är speciella, när det händer speciella saker med vissa barn som man kanske känner så då och då kan man känna att man inte räcker till men allra oftast gör man det för jag har jobbat där det inte har räckt till så jag känner skillnaden. Mm. Där man har varit för lite, så att jag vet hur det också är och det tycker jag inte att det är här utan jag tycker det är hanterbart. Mm. Oftast (K1 intervju).

M1 pratar om utmaningen att agera hjälplärare och elevassistent när intresset och de egentliga arbetsuppgifterna sätts åt sidan när det inte finns tillgång till resurs:

(…) Detta läsåret har varit lite sådär, jag har inte kunnat jobba med det jag vill och det jag kan.. på grund av… lite olika omständigheter, med elever och andra saker, det har varit annorlunda… mitt första år hade jag mer utrymme att jobba med det sociala, samarbete i grupper… så då gjorde jag det i två-timmarspass tre gånger i veckan, det är det jag är bra på… leda dom. Detta året har varit… lite sisådär. Men överlag, detta året har jag varit hjälplärare och elevassistent för att få ihop skoldagen (…)

Under intervjun uttrycker M1 missnöje med sina arbetsuppgifter under det gångna året. Han har inte heller fått någon information om när arbetsuppgifterna ska återgå till det vanliga. Detta kan bidra till att känna hopplöshet och att det blir svårt att hantera eftersom inte M1 vet hur långt tidsperioden sträcker sig. Antonovsky (2005) menar att det underlättar att känna hanterbarhet när människan är medveten om att situationen inte kommer vara för evigt. Finns det en tidsram att förhålla sig till underlättar detta

(28)

26

De båda respondenterna från Malmö pratar om att det som de arbetar med inom ramen för deras profession inte har prioriterats när deras respektive skolor arbetat med projekt som ”språklyft” med den påföljd att de blivit använda som elevassistenter. Indirekt signalerar ledningen till dessa fritidspedagoger att det som de gör inte är lika meningsfullt som

resterande skolverksamhet. Det värderande stödet är viktigt för att läraren ska känna till och vara medveten om sina positiva egenskaper, detta inkluderar även kollegor och chefer (Ellmin, 1992). För M1 och M2 är det tydligt att deras chefer inte värderar deras profession och utnyttjar därför inte den korrekt. Trots att det finns missnöje med arbetssituationen hanterar de båda respondenterna från Malmö sin situation på ett bra sätt. De är medvetna om varför situationen ser ut som den gör med bristande resurser och personal, detta kan kallas för ett strategiskt tillvägagångssätt. Fritidslärarna på skolan i Malmö ger varandra ett kollegialt stöd, detta ger en positiv effekt eftersom respondenterna upplever samhörighet och socialt stöd. De är medvetna och visar acceptans för hur verkligheten ser ut (Antonovsky, 2005). Alla respondenter anser att gruppstorleken är hanterbar så länge det finns saker för eleverna att göra. Det är därför viktigt att de har planerat dag för dag vad som ska ske. Vanligt är att eleverna erbjuds både inne- och uteaktiviteter, detta eftersom det ger lärarna möjlighet att se alla elever. De poängterar dock att det är svårt att planera långvariga projekt eftersom de alla bedriver sina verksamheter i klassrum och därför måste plocka undan allt det gör vid dagens slut. Respondenterna resonerar kring hanterbarheten av elevgruppen utifrån de resurser de har att tillgå så som att förlägga aktiviteter både inomhus och utomhus och på så sätt automatiskt dela upp eleverna i mindre grupper som blir hanterbara. Respondenterna styr över sin

arbetsdag och de planerade aktiviteterna och tillsammans med arbetslaget hanterar de gruppen efter hur behovet för dagen ser ut. Respondenternas problemlösningsförmåga blir här tydlig eftersom deras strategier och verktyg för att utveckla ett väl fungerande fritidshem fokuseras och resurserna som finns att tillgå utnyttjas maximalt. Antonovsky (2005) menar att de som upplever att de har hanterbarhet i krävande situationer enklare kan undvika att känna sig som ett offer för omständigheterna.

5.3 Meningsfullhet

Meningsfullhet innebär att de krav och utmaningar människan ställs inför upplevs värda att engagera sig i. Enligt Antonovsky (2005) mår människan bättre om denne finner mening med

(29)

27

olyckliga händelser de utsätts för och behåller därmed en bättre hälsa än de som inte hittar mening utan istället upplever svåra händelser som outhärdliga.

M1 och M2 finner sitt arbete mycket meningsfullt. De betonar att det är kontakten och relationen till eleverna som gör att de upplever sin arbetsdag trivsam och utvecklande. M2 som arbetat inom skolan i många år menar att han utvecklas tillsammans med eleverna. Han får möjligheten att lära känna många personligheter och att det i längden gör att hans syn på lärande vidgas. M2 som själv har fyra egna barn menar att han på grund av det bättre hänger med i arbetet på fritidshemmet om vad som är inne och kul och på det viset får eleverna med sig i de planerade aktiviteterna. Hans aktiviteter gör eleverna engagerade och villiga att delta. M1 poängterar att han utvecklas som lärare när han känner att han bedriver en undervisning som får eleverna att må bra och att de förhoppningsvis ser på honom som en förebild.

Att jag får göra något som får andra att må bra. Jag får liksom prata, leda dom, åt rätt håll… känns det som. Och sen känner jag att det jag gör är viktigt för eleverna, dom får nån vuxen att

förhoppningsvis se upp till. Sen vet jag inte om dom gör det.

K1 och K2 som båda arbetar i ett F-2 fritids anser sitt arbete meningsfullt eftersom de har möjlighet att forma och påverka eleverna från deras skolstart. Detta bidrar till att de känner eleverna väl och kan på ett högre plan bedriva intressant och behovsstyrd fritidspedagogik i det informella lärandet, vilket har lett till att de har en god stämning på fritidshemmet. Detta gör att de hela tiden strävar efter ett entusiasmerande och utvecklande arbetssätt.

Resultatet av vår undersökning visade att samtliga respondenter såg sitt arbete som hanterbart. M1 och M2 pratade om lokalernas betydelse medan K1 beskrev behovet av att behöva ytterligare en ordinarie personal istället för vikarier. K2 ansåg arbetet hanterbart men att utbildning inte spelade någon större roll, det som kunde vara svårt var att hinna se alla barn och deras behov. Gemensamt för de fyra var att de har många inskrivna elever på fritids och att de får förlita sig på att alla dessa elever inte dyker upp samma dag, då hade gruppen blivit ohanterlig.

M1, M2 och K2 anser att de har lägre status på skolan jämfört med klasslärarna. M2 upplever att han blir exkluderad från möten och får information i efterhand. K2 känner sig utesluten från utvecklingssamtal som rör elever där han upplever att han kunnat bidra eftersom han ”ser eleverna” hela skoldagen. K1 ser ingen skillnad i status mellan

(30)

28

henne själv och övriga lärare, hon har en högt värderad syn på sig själv och det arbete som hon utför. För henne spelar det ingen roll hur andra ser på henne.

Samtliga respondenter ser sitt arbete som fritidslärare som meningsfullt. De betonar olika aspekter av socialt samspel som de själva värderar extra för att skapa

meningsfullhet. M1 ser själva ledarskapet, den sociala uppfostran och att han är en förebild för eleverna som det viktigaste. M2 pratar om relationen och kontakten med elever och vårdnadshavare som den viktigaste komponenten i hans arbete. K2 anser att möjligheten att kunna forma och påverka genom att få vara med de yngre eleverna ger honom meningsfullhet. K1 har genom sin högt värderade arbetsinsats skapat

meningsfullhet för henne själv.

När vi pratade med respondenterna om meningsfullhet var status ett återkommande ämne. Respondenterna ansåg sitt arbete meningsfullt men resonerade även kring huruvida andra såg deras arbetsinsats som meningsfull.

M1, M2 och K2 uttrycker att de har en klart lägre status i arbetslaget jämfört med lärarna. M2 känner även att ledningen på skolan undervärderar honom eftersom han sällan medverkar vid möten och får information i efterhand där han inte kunnat påverka. Han missar även den så kallade ”10-fikan” när han är rastvakt, han menar att lärarna också skulle kunna ha rastvakt så att de skulle hjälpas åt. ”Att få information innebär även möjlighet att påverka sin arbetssituation och se sin arbetsinsats i större

utsträckning och kunna förbereda sig själv på eventuella förändringar” (Ellmin, 1992). Det är alltså viktigt för M2 att få vara delaktig i de beslut som tas för att känna sig som en del av sammanhanget och få chans att påverka sin arbetssituation.

M1 anser att lärarna har en högre status. Han upplever sin egen status som ”helt okej” men är nöjd så länge han får utrymme att göra det han vill.

Jag upplever min status i arbetslaget... även med lärarna inkluderat... jag tycker den är helt okej... det är klart att lärarna har högre status, det känns som att dom har större ansvar... eeeh... deras status är ju lite högre, upplever jag... men jag får ändå utrymme att göra det jag vill.

K2 menar att det finns skillnader mellan lärare i skolan och lärare i fritidshem. En aspekt han syftar på är det faktum att fritidslärarna ser eleverna hela dagen men att de trots det ändå inte får vara delaktiga i till exempel utvecklingssamtal.

(31)

29

Ja, det finns skillnad.. Mm.. tyvärr. Negativ. Vi ser barnet under hela skoldagen. Mm. Vi har de oftast, oftast är det fritidspedagoger som tar föräldrarelationen.. det hade jaghoppats att skolan utnyttjat mer, som att vi skulle få vara med på utvecklingssamtal (…) inte med de utåtagerande, de kan komma och fråga efter utvecklingssamtalet och vill prata med oss, det är alltid sent på kvällen och vi har inte tid att ta det långa samtalet då. Man kan skriva notiser till läraren på samtalet, men det är lättare att höra det från personen själv istället för att få det uppläst för en.

K2 visar på låg hanterbarhet, han ser sig som ett offer för omständigheterna. Den bristande kommunikationen i arbetslaget och K2’s syn på sig själv ger honom en upplevd lägre status. K1 är den enda av våra fyra respondenter som inte uttrycker något missnöje med sin status som fritidspedagog.

Det har helt och hållet att göra med vem man jobbar med. Det finns lärare som är tydliga så på det viset och… eeh… vad ska man säga… eeh... alltså strikta i sitt arbetssätt på något sätt. Med andra flyter de ihop liksom, men vi har olika arbetsuppgifter så är det ju. Skolan är ju obligatorisk, det är ju inte fritids. Skolan är formell, fritids är informellt. Och kommer jag in i klassrummet så är det inte jag som har planerat lektionen, nej.. men det är sällan jag går in i klassrummet och är

hjälplärare.. utan jag tar halva klassen och är själv med dom och så har jag planerat mina lektioner. Helt och hållet själv… så vi har inte samarbete med dom på det sättet utan jag berättar för dom vad jag ska göra.

K1 ser inte på sig själv som att hon är lägre i status än någon annan, för henne är det

viktigaste hur hon ser på sig själv. Hon menar också att beroende på vem hon arbetar med är det lättare att till exempel samarbeta, medan vissa är strikta och ser sig själv som förmer. Hon visar en hög känsla av sammanhang då hon kan se till både situation och sin egen person och profession. Det som skiljer K1 från de andra respondenterna är att hon i större utsträckning bedriver egen undervisning, detta kan vara en orsak till att hon inte ser sig själv som lägre i status. De människor som har en hög känsla av meningsfullhet, även kallat

motivationskomponenten i KASAM-teorin, är ofta villiga att lägga tid och engagemang för att ta sig an uppgifter och känna sig värdig (Antonovsky, 2005).

5.4 Slutsats av analys

Gällande begriplighet ansåg vi att de allihop hade en klar uppfattning och begrep sin arbetssituation och dess uppgifter. Outbildad personal och vikarier leder till att våra

respondenter känner att de har en högre arbetsbelastning och ansvar för föräldrakontakt och konflikthantering mellan barnen. På grund av vikarier läggs planeringsansvaret till stor del på den utbildade personalen. De kan trots ovanstående problem bortse från upplevda känslor och resonerar på ett sätt som visar att de känner begriplighet för situationen.

(32)

30

Samtliga respondenter anser arbetet vara hanterbart så länge de får tid att planera. Problem de möter är svårigheter med att bedriva långvariga projekt eftersom de huserar fritidshemmen i klassrum och således måste städa undan material efter dagens slut. Respondenterna menar att de ändå är flexibla och utnyttjar de resurser som finns maximalt, problemlösningsförmågan är alltså hög. Att känna hanterbarhet inför situationer som upplevs belastande menar

Antonovsky (2005) är en viktig faktor för att inte känna sig som ett offer för omständigheterna.

Alla respondenter uttryckte en stark meningsfullhet för sitt arbete i fritidshem. Tre av fyra upplevde en lägre status på skolan, detta kan bidra till att minska meningsfullheten för det arbete som de utför. Meningsfullheten för våra respondenter låg även i hur andra ser på dem. Det var bara en av våra fyra respondenter som inte upplevde detta. Den egna undervisningen fritidslärarna bedriver betyder mycket för deras känsla av meningsfullhet.

(33)

31

6. Slutdiskussion

Detta examensarbete har handlat om hur fritidslärare i skolan upplever känsla av sammanhang i arbetet samt vilka utmaningar som finns i deras arbete. Sedan fritidshemmet integrerades i skolan under 1970-talet har det skett en förändring i fritidslärarens yrkesidentitet och arbetssituation (Calander, 1999). Detta har bidragit till att fritidspedagoger har svårt för att hävda sin kompetens och vad de bidrar med i skolan, yrkesidentiteten försvagades

(Andersson, 2013). Det blev i vår analys tydligt att våra respondenter inte hade några problem att begripa och förklara sin yrkesroll men att de allihop upplevde att den inte kom till sin fulla

rätt.Precis som Gassne (2008) såg vi inga större skillnader mellan våra respondenter. I

studien om föräldrar till barn diagnostiserade med cancers känsla av sammanhang fanns ingen skillnad i komponenten begriplighet. Känsla av sammanhang påverkas av yttre faktorer, inte minst genom samspelet med människor utanför familjen (Bergh & Björk, 2012). Inte heller i den studie vi studenter genomfört såg vi någon skillnad i begriplighet.

En skillnad som vi uppmärksammade var att K1, vår kvinnliga respondent, var den enda av de vi intervjuat som inte upplevde sin status på skolan som lägre än någon annans samt att K2, en av de manliga respondenterna, var av sådan åsikt att utbildning inte ansågs nödvändig utan att det var personen i sig som var det primära. I barngruppen arbetar fritidslärarna med

grupprocesser och social kompetensutveckling (Andersson, 2013), efter våra respondenters intervjusvar kunde vi dra slutsatsen att de allihop resonerade kring sitt arbete med fokus på kollegor, lokaler, elevgruppens storlek och att bli sedda för sin profession. Detta är

komponenter som bidrar till att de allihop i slutändan känner att deras arbete är meningsfullt, med detta menar vi inte att det behöver vara så, men av den empiri vi samlat in var det en slutsats vi kunde dra.

Respondenterna har i intervjuerna påtalat det viktiga i att känna stöd från kollegor, bli uppskattade för sitt arbete och känslan av att deras kompetens är värdefull. Med detta kan vi dra slutsatsen att de stödkällor vi presenterat i vår tidigare forskning som värderande stöd, emotionellt stöd, informativt stöd och materiellt stöd som tillsammans formar det sociala stödet är viktigt för våra respondenters hälsa på arbetet (Ellmin, 2008).

Av den forskning vi tagit del av samt de intervjusvar som vi fått har vi kunnat konstatera att fritidslärares roll i skolan till stor del går ut på att ”stötta” och ”få ihop skoldagen” istället för

(34)

32

att arbeta mot att utveckla och komplettera skolan med givande halvklasslektioner och

fritidsaktiviteter. Våra respondenter hade gärna haft tillgång till egna anpassade fritidslokaler, bli mer inkluderade i möten och informationstillfällen i skolan, medverka vid

utvecklingssamtal och ges mer utrymme för att bedriva undervisning som handlar om deras profession och inte ”stötta” eller leda en lärares redan planerade lektion. Andersson (2013) kom i sin studie fram till att fritidslärare gärna medverkar vid utvecklingssamtal, problemet var tidsbrist och att fritids inte har möjlighet till egna utvecklingssamtal.

Det fanns även en önskan om ökad personaltäthet eftersom det förekommer mycket vikarier och att ordinarie personal lämnas med en större arbetsbörda. M1 uttryckte missnöje med att ha använts som hjälplärare åt en enskild elev under ett års tid utan att ha fått någon information om hur länge till det skulle pågå. Ellmin (2008) förklarade det informativa stödets betydelse med att brist på information kan skapa missförstånd. Att få information innebär möjlighet att påverka sin arbetssituation och kunna förbereda sig själv på eventuella förändringar.

Konsekvenserna i praktiken av de utmaningar som fritidslärare ställs inför grundar sig i en ekonomisk fråga. Vi som skrivit detta examensarbete menar att om fritids hade haft tillgång till egna lokaler och utrymmen hade fritidslärarens profession blivit mer tydlig och därmed kunnat förstärka fritidshemmets status och öka fritidslärarens känsla av sammanhang. En annan konsekvens kan vara att fritidlärarna vi intervjuat nu är mer medvetna om sin situation och omgivning på arbetet, det kan vara både positivt och negativt. Positivt i den aspekten är att de har möjlighet att förändra och förbättra sin situation om de är medvetna om vad det är som är deras utmaningar. Ur en negativ synvinkel kan vi som skrivit detta examensarbete väckt känslor och frågor hos respondenten som kanske bidrar till ett negativt grubblande som leder till nedstämdhet.

Det vi har lärt oss och tar med oss in i arbetslivet är värdet av det sociala stödet i arbetet. Vi kommer att vara tydliga med vår yrkesprofession som innebär att arbeta med värdegrund, sociala relationer, konflikthantering och att erbjuda varje elev en meningsfull fritid efter dennes intresse och behov. Vi ska på alla sätt försöka tydliggöra det viktiga som

fritidshemmet står för, nämligen att bygga en harmonisk, trygg och demokratisk barngrupp som ska fungera under skolans hela dag (Skolverket, 2011).

(35)

33

6.1 Metoddiskussion

Det som har fungerat bra under arbetets gång har varit fritidslärarnas tillgänglighet och välvillighet till att medverka i vår studie genom intervjuer och möten. Samarbetet och ansvarsfördelningen mellan oss som skrivit detta examensarbete har varit tillitsfull och givande. Vi har funderat över om det hade gett oss samma resultat om vi intervjuat fler fritidslärare från andra skolor. Kanske hade det gett oss mer varierande svar att intervjua tre utbildade och tre outbildade för att jämföra deras känsla av sammanhang som Gassne (2008) undersökte med socionomstuderande. Detta är en av de nya frågor som väckts i samband med examensarbetets gång. Att denna fråga har hög forskningsrelevans grundar vi i tanken på att jämföra outbildade och utbildade fritidslärares känsla av sammanhang. Detta kan bidra till underlag för att höja kvalitén i fritidshemmet och satsningen på utbildning av behörig personal.

(36)

34

7. Referenser

Andersson, Birgit (2013). Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya

styrformer [Elektronisk resurs]. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2013

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-65021

Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. 2.utg. Stockholm: Natur & Kultur. Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur

Bergh, Ingrid & Björk, Maria (2012). Sense of coherence over time for parents with a child

diagnosed with cancer. DOI: 10.1186/1471-2431-12-79 © Bergh and Björk; licensee

BioMed Central Ltd. 2012. BMC Pediatrics. Tillgänglig elektronisk

http://www.biomedcentral.com/imedia/1720340283588707_manuscript.pdf (2016-03-14) Calander, F. (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare. Fritidspedagogers och lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag. Uppsala universitet (akademisk avhandling).

Ellmin, Roger (1992). Laganda och samarbete (om skolmiljö och vuxensamspel). Almqvist & Wiksell, Stockholm

Falkner, Carin & Ludvigsson, Ann. (2012) God kvalitet i fritidshem – grund för elevers

lärande, utveckling och hälsa. Malmö Stad. Tillgänglig elektronisk:

http://malmo.se/download/18.d8bc6b31373089f7d9800084240/1383647138154/God+kvalitet +i+fritidshem_LudvigssonFalkner.pdf (2016-03-10)

Gassne, Jan. (2008) Salutogenes, Kasam och socionomer. Lund: Lunds Universitet Tillgänglig elektronisk:

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1025835&fileOId=10258

56 (14-03-16)

Haglund, Björn (2004). Traditioner i möte: en kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete

med samlingar i skolan. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2005

Tillgänglig på Internet:

http://gupea.ub.gu.se:8080/dspace/bitstream/2077/16424/3/gupea_2077_16424_3.pdf

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och

kvantitativa metoder. 2., (rev. Och utök.) uppl. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Pihlgren, Ann S. (red.) (2011). Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i

(37)

35

Rohlin, Malin (2001). Att styra i namn av barns fritid: en nutidshistoria om konstruktionen av

dagens fritidshem i samordning med skolan. Diss. Stockholm : Univ., 2001

Skolverket (2007). Kvalitet i fritidshem. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2012:a). Fritidshemmet – lärande i samspel med skolan. Stockholm: Skolverket. Yin, Robert K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. 1. Uppl. Lund:

References

Related documents

Galvanisk korrosion, vilket illustreras i Figur 11 sker mellan olika material i närvaro av en elektrolyt. Det oädlare materialet agerar anod åt det ädlare materialet,

Trots att KASAM kan relateras till specialpedagogiken och att salutogena insatser är framgångsrika, visar det sammantagna resultatet att det är svårt att skapa en känsla av

Utsagor, som tydde på att undersökningsdeltagaren uppfattade sig själv som ansvarig för vad som hände i ett visst sammanhang, klassificerades som hörande till begreppet inre locus

Resultatet för arbetstillfredsställelse i dimensionen hälsa och trivsel som mäter upplevda symtom på stress, utbrändhet och sömnbesvär visade inte några signifikanta

I denna studie visade det sig att hög arbetsglädje, trivsel trivs på arbetet, att tycka det är roligt att gå till arbetet samt att uppleva tillfredsställelse på arbetet var

The aim of our present study was to investigate if degree and location of LVD/blood vessel density (BVD) were related to RT, clinicopathological (sex, age,

Förutom ett förbättrat samarbete borde därmed delaktighet kunna leda till en högre grad av meningsfullhet för arbetsterapeuten själv genom att hon eller han känner att det går

Om studien skulle visa på ett samband, där stark eller stärkt upplevelse av sammanhang leder till minskad upplevd stress och eller ökad upplevelse av egen kontroll hos eleverna