• No results found

"Bara vi andas så påverkar vi" : En kvalitativ studie om pedagogers upplevelser av utanförskap i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share ""Bara vi andas så påverkar vi" : En kvalitativ studie om pedagogers upplevelser av utanförskap i förskolan"

Copied!
51
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap Huvudområde: Pedagogik ____________________________________________________________________________

“Bara vi andas så påverkar vi”

En kvalitativ studie om pedagogers upplevelser av utanförskap i förskolan

Lovisa Stridh & Tina Möller

Förskolepedagogik V, självständigt arbete 15 högskolepoäng

(2)

Sammanfattning

Syftet med den genomförda studien är att synliggöra pedagogers uppfattningar och erfarenheter samt olika metoder, i arbetet med att motverka och förebygga utanförskap i förskolan. En kvalitativ studie har genomförts där åtta stycken intervjuer med barnskötare och förskollärare är utgångspunkten. Utifrån genomförda intervjuer och tidigare forskning går det att dra slutsatsen att pedagogers förhållningssätt och metoder har stor påverkan på hur

utanförskap uppstår, motverkas och förebyggs. I samtliga intervjuer berättar pedagogerna om deras uppfattningar av vad ett utanförskap kan vara, och vad som kan vara anledningar till ett utanförskap. Det framgår att ett utanförskap kan förstås som situationer då ett barn blir aktivt avvisat, och situationer då ett barn frivilligt distanserar sig från resten av gruppen.

Anledningar till att ett utanförskap uppkommer förstås vara då det finns spänningar mellan barns sociala resurser och kontext, samt bero på försummande från pedagogernas sida. Pedagogerna berättar även om olika metoder som går att använda i arbetet med att förebygga och motverka utanförskap. De olika metoderna har i studien sammanställts i kategorierna;

övningar och kartläggningar, temaarbeten och gruppstärkande material, språkutvecklande aktiviteter, stödjande och rollstärkande metoder, och normkritiskt tänkande och samsyn. I

studiens diskussionskapitel relateras resultatet till tidigare forskning, och eventuella didaktiska konsekvenser som kan uppstå för yrkesutövningen belyses.

Nyckelord: Utanförskap, förskola, förebyggande arbetssätt, pedagogens roll, kvalitativ

(3)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Studiens syfte ... 3

Frågeställningar ... 3

Avgränsningar och disposition ... 3

Bakgrund ... 5

Policy och styrdokument ... 5

Förskolans möjligheter att främja god hälsa i samhället ... 6

Tidigare forskning ... 7

Sökning av tidigare forskning ... 7

Individ- och grupperspektiv ... 8

Utanförskap ... 9

Definitioner av utanförskap ... 9

Tecken på utanförskap ... 10

Sociala resurser, normer och utanförskap ... 10

Pedagogers roll i arbetet med att motverka utanförskap ... 12

“Får jag vara med?”, “Ja, alla får vara med” ... 13

Sammanfattning av tidigare forskning ... 14

Metod ... 15 Etiska överväganden ... 15 Studiens kvalitet ... 17 Kvalitativa intervjuer ... 18 Urval ... 19 Snöbollsurval ... 20 Bearbetning av material ... 20 Analysprocess ... 21 Resultat ... 23

Pedagogers beskrivningar av utanförskap ... 23

Aktivt avvisande ... 23

(4)

Spänningar mellan barns resurser och social kontext ... 24

Pedagogers försummande ... 25

Pedagogers beskrivningar av hur de arbetar för att motverka och förebygga utanförskap ... 26

Övningar och kartläggningar ... 26

Temaarbeten och gruppstärkande material ... 27

Språkutvecklande aktiviteter - att sätta ord på känslor ... 27

Stödjande och rollstärkande metoder ... 28

Normkritiskt tänkande och samsyn ... 29

Diskussion ... 31

Resultatdiskussion... 31

Metoder för individen och gruppen ... 31

Sociala resurser - anledningar till utanförskap? ... 33

Frivillig social distansering - avvikelse från förskolans och samhällets sociala ideal? ... 34

Aktiva beteenden i utanförskap och pedagogens försummande ... 35

Ett enat arbetslag ... 35

Motverka utanförskap - att förebygga psykisk ohälsa i vuxen ålder? ... 36

Resultatets didaktiska konsekvenser för pedagoger ... 37

Huvudsakliga slutsatser... 38

Metoddiskussion ... 39

Sökning av tidigare forskning ... 39

Intervjuer och urval ... 39

Analysprocess ... 40

Förslag till fortsatta studier ... 41

Bilaga ... 47

(5)

Inledning

Du som läser denna studie kanske är en av de som hamnade i ett utanförskap i förskolan. Egenskaperna du då tillskrevs kanske sedan följde med dig vidare i skolan. Eller så var du kanske den som använde dig av olika strategier för att utesluta vissa barn. Klart är att

utanförskap är någonting som förekommer i förskolan och som flera har olika upplevelser av (Friends, 2019). Läroplanen för förskolan nämner att varje pedagog ska arbeta för att varje barn ska känna delaktighet och gemenskap (Skolverket, 2018). Pedagogerna i förskolan möter olika individer i förskolan. Det är barn som bär på skilda erfarenheter och som växt upp under olika omständigheter. Pedagogerna behöver av den anledningen bemöta alla barn på deras nivå och utifrån deras erfarenheter. Ett utanförskap kan, utifrån vad tidigare forskning visar, komma i flera skepnader. Det kan handla om barn som avvisas från en pågående lek och barn som aldrig blir tillfrågade att vara med i en pågående aktivitet. Men det kan även handla om ett självvalt utanförskap, där ett barn aktivt distanserar sig från resten av gruppen (Jonsdottir, 2007; Skånfors, Löfdahl & Hägglund, 2009). Läroplanen beskriver att arbetslaget ska;

[...] medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet (Skolverket, 2018, s. 8).

Vidare beskriver ett antal andra mål i läroplanen att det är varje yrkesverksam persons ansvar att se till att inget barn ofrivilligt hamnar utanför gruppen. Det handlar bland annat om att varje barn skall ges chans till att utveckla sin förmåga att fungera i grupp (Skolverket, 2018). När ett utanförskap uppstått är det varje pedagogs skyldighet att hantera situationen eftersom att alla som arbetar i förskolan har handlingsplikt (Friends, 2019). I förskolan kan det ibland uppstå vissa dilemman när det kommer till det ansvar varje pedagog har. Olika faktorer som vilket förhållningssätt pedagogen väljer att inta och den tid som finns eller kanske inte finns, påverkar många gånger hur olika situationer ter sig (Jonsdottir, 2007). Det påverkar även hur väl pedagogernas valda metoder fungerar i praktiken och hur öppna de är för att förändra en metod om det visar sig att den inte fungerar.

Genom att undersöka fenomenet utanförskap närmare kan såväl vi som andra som läser studien få en djupare förståelse för hur ett utanförskap kan uppstå, och vilka metoder som kan vara användbara i arbetet med att förebygga och motverka det. Med denna kvalitativa

(6)

utanförskap i förskolan, samt vilka konsekvenser pedagogers agerande kan ha för barnet som hamnat i ett utanförskap i det långa loppet.

(7)

Studiens syfte

Syftet med vår kvalitativa intervjustudie är att undersöka pedagogers1 upplevelser och uppfattningar av utanförskap i barngruppen, samt synliggöra metoder som pedagogerna använder sig av i sitt arbete för att motverka och förebygga utanförskap. Synliggörandet av pedagogers metoder kan bidra till en vidgad förståelse för hur det praktiska arbetet kan se ut i förskolan. Utifrån materialet i vår empiriska studie kommer följande frågeställningar att besvaras:

Frågeställningar

- Hur beskriver pedagoger i förskolan utanförskap?

- På vilka sätt upplever och beskriver pedagoger i förskolan att de arbetar för att motverka och förebygga utanförskap?

Avgränsningar och disposition

Vissa avgränsningar av studien har gjorts. Från början var tanken att genomföra såväl observationer som intervjuer för att få ett så djupgående resultat som möjligt och för att få in pedagogers tankar men också för att se vad som faktiskt gjordes och hände på plats. Denna tanke fick sedan ändras på grund av den pandemi, Covid-19, som råder i samhället. En avgränsning gjordes till att endast genomföra intervjuer med pedagoger i form av barnskötare och förskollärare. Vi valde alltså i detta stadie att avgränsa oss till att utgå från pedagogers erfarenheter och tankar.

Uppsatsens disposition ser ut som följande; Studien börjar med en inledning följt av syfte och frågeställning. Vidare kommer ett bakgrundskapitel och presentation av tidigare forskning som gjorts inom det valda ämnet. Därefter beskrivs studiens metod med tillhörande

underrubriker; etiska överväganden, studiens kvalité, kvalitativa intervjuer, urval, bearbetning av material och analysprocess. Sedan kommer en resultatdel där sammanställning av

intervjuernas innehåll presenteras. Uppsatsen avslutas med en resultatdiskussion följt av

1 Begreppet pedagog kommer genomgående att användas i studien. Vi har valt att i denna studie

(8)

metoddiskussion och förslag på vidare studier inom det aktuella området. Till studien tillkommer även en referenslista och en bilaga där intervjufrågorna går att finna.

(9)

Bakgrund

Intresset i att genomföra denna studie kommer nedan att motiveras med relevanta

styrdokument i form av läroplanen för förskolan och den likabehandlingsplan som skall finnas på varje förskola. Även lagar i form av barnkonventionen kommer att lyftas fram.

Policy och styrdokument

Begreppet utanförskap beskrivs eller nämns inte ordagrant i läroplanen. Men ett antal mål går, som tidigare nämnt, att härleda till det ansvar pedagogerna har över att alla barn skall få känna gemenskap och tillhörighet. Det står bland annat att;

Undervisningen ska baseras såväl så att barnen lär tillsammans och av varandra som samspelet mellan vuxna och barn. Alla som ingår i arbetslaget ska därför vara

uppmärksamma på alla barns möjligheter till samspel mellan enskilda barn, i barngruppen och med de vuxna (Skolverket, 2018, s. 11).

På varje förskola bör det även finnas en likabehandlingsplan i syfte att förebygga och förhindra trakasserier samt för att se till att varje barn behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning eller sexuell läggning. En likabehandlingsplan skapar varje förskola utifrån deras verksamhet och likabehandlingsplaner kan således se olika ut från förskola till förskola (Skolverket, 2006). Även barnkonventionen, som blev svensk lag 1 januari 2020, är någonting som varje förskola skall följa i likhet med läroplan och

likabehandlingsplan. Barnkonventionen är ett internationellt FN-dokument där en samling bestämmelser kring barns mänskliga rättigheter står skrivet. 196 stater har kommit överens kring bestämmelserna (UNICEF, u.å.). I barnkonventionen finns det ett antal artiklar som visar på de olika bestämmelser som finns. Där står det bland annat att;

Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter (UNICEF, 2019).

Med anledning av att barnkonventionen är lag i Sverige blir även dessa artiklar någonting som varje pedagog ska ta hänsyn till i sitt arbete med att förebygga och motverka utanförskap på förskolan. Det handlar inte endast om att pedagogen skall använda dessa styrdokument och lagar som vägledning i sitt arbete. Utan det handlar även om att kunna styrka de metoder som används och varför de gör det.

(10)

Förskolans möjligheter att främja god hälsa i samhället

Andelen skolbarn som lider av psykisk ohälsa beräknas ha ökat med 100% det senaste decenniet (Socialstyrelsen, 2017). Det blir av den anledningen viktigt att pedagoger redan i förskolan strävar efter att samtliga barn får uppleva känslor av tillhörighet och gemenskap, då detta kan utgöra en god grund till barns välbefinnande såväl på förskolan som senare i

grundskolan. Folkhälsomyndigheten (2019a) betonar att förskolan har en viktig roll i att förebygga psykisk ohälsa och hälsoskillnader bland barn, eftersom att en stor andel barn tar del av förskolans utbildning. Kunskaper bland pedagoger om hur ett hälsofrämjande arbete kan bedrivas kan positivt bidra till barnens socioemotionella utveckling, känsla av trygghet och stabilitet (Folkhälsomyndigheten, 2019b). Även Skolverket (2020) skriver om vikten av att arbeta förebyggande för att minska risken för ohälsa i gruppen. Det förebyggande arbetet ska utgå från pedagogernas kunskaper om vilka faktorer i gruppen som kan leda till ohälsa. Några riskfaktorer som Skolverket (2020) beskriver kan finnas i förskolan är bristande relationer till kamrater och vuxna samt känslor av utanförskap.

Poängen med den bakgrund som presenteras ovan är att tydliggöra pedagogens uppdrag för läsaren. Genom att vara medveten om de styrdokument och lagar som finns, som går att koppla till studien, förstärks pedagogens roll och ansvar. Bakgrunden visar även på hur stor förskolans påverkan är på samhället, och människorna som befinner sig i samhället. Vidare kommer den tidigare forskning som presenteras nedan bidra till att fördjupa förståelsen i ämnet ytterligare ett steg.

(11)

Tidigare forskning

Sökning av tidigare forskning

Forskning som tidigare gjorts inom studiens ämne har sökts via:

• Databasen Primo på Örebro universitets biblioteks hemsida • Webbplatsen Nordisk barnehageforskning

• Vetenskapliga artiklar genom Google Scholar • Databasen Eric Ebsco

Till största del har databasen Eric Ebsco använts då den innehåller en stor mängd vetenskapliga artiklar inom utbildnings-, pedagogik och läroämnen. Både svenska och engelska sökord har använts, beroende på databas och webbplats. Sökningarna har bland annat varit “barn i utanförskap”, “pedagogens roll bland barn i utanförskap”, “utanförskap i förskolan”; samt orden “bullying”, “rejection”, “withdrawal” och “participation” i

kombination med “preschool” och “kindergarten”. Sökningarna filtrerades till att endast visa artiklar som är peer reviewed vilket innebär att forskningen är granskad och godkänd. Av praktiska skäl har vi även avgränsat oss till artiklar skrivna på svenska eller engelska, vi har alltså inte läst träffar på artiklar skrivna på till exempel danska och norska. Artiklarna

hanterades sedan genom att vi läste studiernas abstract för att se vad deras utgångspunkt var. Om vi därefter ansåg att artikeln var relevant fortsatte läsning av studien i sin helhet.

När vi sökt fram forskning om utanförskap har vissa skillnader mellan internationell och svensk forskning synliggjorts. I viss internationell forskning såg vi att de lade större vikt vid att det är individers beteenden och egenskaper som avgör hur ett utanförskap uppstår och formas. Dessa studier menade alltså att problemet snarare låg hos barnet än på hur miljön var utformad och pedagogernas arbetssätt. Detta fenomen såg vi inte på samma sätt i den svenska forskning som söktes fram och lästes. Där framkom många gånger istället tvärtom; att miljöns utformning och pedagogernas arbetssätt är det som påverkar. De internationella studier som ansåg att det var barnets ansvar när det hamnade i ett utanförskap valdes att inte inkluderas i vår studie.

(12)

Flera utav de studier som vi läste under litteratursökningen handlade om barn i skolan och utanförskap. Antalet studier som utgick från förskolebarn och utanförskap upplevdes begränsat, och därmed har vissa studier om skolbarn även inkluderats i vår studie. De valda studierna bedömde vi, trots att de utgår från barn som går i skolan, ha relevans för vår studie. Relevansen ligger dels i att vår studie även diskuterar barns välmående på sikt i relation till pedagogers arbete med utanförskap i förskolan.

I avsnittet nedan redovisas den tidigare forskning som sökts fram och som är av relevans för studien. Rubrikerna som varje avsnitt introduceras med finns där för att presentera vad kommande avsnitt kommer att handla om. Dessa rubriker har utformats utefter det innehåll från tidigare forskning som blivit av vikt för denna studie.

Individ- och grupperspektiv

En pedagog kan välja att inta olika perspektiv. Margareta Öhman (2019), som skriver om barns relationsskapande i förskolan, beskriver två centrala perspektiv när det kommer till pedagogers syn på utanförskap; individperspektiv och grupperspektiv. Öhman menar att när pedagoger väljer att inta ett starkt individcentrerat perspektiv riskerar de att missa faktorer i utanförskapet som finns i gruppens samspelsmönster. Däremot finns det då goda

förutsättningar att rikta åtgärdsinsatser till barnet som befinner sig i utanförskap. Öhman skriver vidare att ett grupperspektiv utgår från att utanförskap uppstår genom sociala samspel och specifika handlingar där flera individer är inblandade. Sett ur detta perspektiv handlar ett utanförskap inte om en enskild individs beteende. Om enbart ett grupperspektiv intas, det vill säga att pedagogerna arbetar gruppstärkande när utanförskap uppstår, finns det en risk att de att inte ger det utsatta barnet den uppmärksamhet och det stöd som den behöver (Öhman, 2019).

Fanny Jonsdottir (2007), som genomfört en kvantitativ studie av beskrivande och

analyserande karaktär där totalt 353 barn och 50 pedagoger medverkat, skriver att pedagoger många gånger är medvetna om risker och fördelar i sitt arbete. Men på grund av olika faktorer som tidsbrist och för hög arbetsbelastning kan det bli svårt att fullfölja de uppsatta målen, såväl kollegialt uppsatta mål som läroplansmål (Jonsdottir, 2007). På grund av att de inte kan fullfölja målen görs ibland vissa speciallösningar för att ändå kunna hjälpa det enskilda barnet

(13)

så gott som möjligt. Dessa speciallösningar är inte alltid till barnets fördel utan kan i vissa fall skapa ett större utanförskap än innan (Jonsdottir, 2007).

Utanförskap

Definitioner av utanförskap

Utanförskap kan definieras på en rad olika sätt beroende på vilket perspektiv som intas. Begreppet utanförskap är någonting som ibland förknippas med mobbning. Dessa två begrepp har olika definitioner och bör således inte jämföras. Organisationen Friends (2019) menar att mobbning handlar om systematiska och medvetna kränkningar som sker över en längre tid av samma person/er. Utanförskap definieras istället av att vara någonting som uppstår när vissa individer i en grupp inte ges chans att delta. Friends (2019) menar alltså att skillnaden mellan utanförskap och mobbning handlar om att utanförskap inte sker systematisk och påverkas mycket av vuxnas agerande, medan mobbning handlar om person/er som gör ett aktivt val i att kränka en annan person.

Britt Tellgren (2004) skriver, i sin etnografiska studie om yngre barns samspel i förskolan, att utanförskap är någonting som kan uppstå när en individ aktivt blir utesluten ur lekar och gemenskaper vid ett flertal tillfällen. Vidare beskriver Tellgren att utanförskap även handlar om att ett barn aldrig eller vid ett fåtal tillfällen blir inbjuden till att medverka i de aktiviteter som pågår. Därmed ger Tellgren och Friends något skilda beskrivningar av utanförskap, då Friends (2019) menar att ett aktivt uteslutande av en och samma person kan klassificeras som mobbning.

Det kan även förstås som ett utanförskap när ett barn självmant distanserar sig från resten av gruppen. Lovisa Skånfors, Annica Löfdahl och Solveig Hägglunds (2009) etnografiska studie på en förskoleavdelning i Sverige visar att barn använder olika strategier i syfte att dra sig undan från de andra i barngruppen. De skriver att det dock kan vara svårt för barnen att använda dessa strategier på grund av det sociala ideal förskolan präglas av, samt att

planlösningen på förskolor oftast är öppen och därmed tillgänglig för alla (Skånfors, Löfdahl & Hägglund, 2009).

Med ovanstående text vill vi visa på att utanförskap kan förstås och definieras på många olika sätt. Även det faktum att det finns skillnader i Friends (2019) och Tellgrens (2004)

(14)

beskrivningar av vad ett utanförskap kan vara, kan det förstås som att det inte finns en ensam definition av begreppet. Genom att ta hänsyn till samtliga beskrivningar av utanförskap minskar risken för att olika aspekter av utanförskap förbises. Denna studie intresserar sig inte för att identifiera en tydlig definition av begreppet utanförskap, utan för att synliggöra

pedagogers olika uppfattningar av vad ett utanförskap kan vara.

Tecken på utanförskap

I Anette Erikssons (2007) kvalitativa intervjustudie om barns delaktighet i förskolan beskriver intervjuade förskollärare olika beteenden som de kan se hos barn som befinner sig utanför gemenskapen i förskolan. Eriksson delar upp de beskrivna beteendena i två kategorier; passiva och aktiva beteenden. Exempel på passiva beteenden som förskollärarna ser som tecken på att ett barn befinner sig utanför gemenskapen är att barnet går undan, att barnet inte deltar i lekar och aktiviteter, att barnet inte visar intresse för det som händer i förskolans vardag samt att barnet kan vara på plats vid aktiviteter utan att vara närvarande i det som görs. De aktiva beteendena som förskollärarna beskriver är oftast destruktiva, och kan handla om att barnet stör andra barns aktiviteter eller försöker starta konflikter. Eriksson (2007) skriver även att tecken på att barn känner tillhörighet och samhörighet i barngruppen är att barnet har kamrater, att barnet leker och att barnet verkar ha roligt.

Sociala resurser, normer och utanförskap

Lovisa Skånfors (2013) skriver i sin etnografiska studie om barns gemensamma sociala kunskaper att barn många gånger är medvetna om hur deras sociala resurser kan användas i en barngrupp, till deras fördel såväl som nackdel. Barn måste lära sig att förstå hur deras olika sociala resurser kan användas vid olika tillfällen, för att kunna “göra sig till någon att räkna med i olika sociala sammanhang” (s. 52). Vidare skriver Skånfors (2013) att barns förståelse för detta är viktig för att deras sociala tillvaro på förskolan ska fungera.

Margareta Öhman (2019) skriver att barns olika sociala resurser även kan påverka om barnet hamnar högt eller lågt i hierarkin i barngruppen. Det kan handla om att barnet innehar en viss

ålder, en ålder som anses vara fördelaktig i vissa lekar. En annan social resurs kan vara kön,

det kan då röra sig om att barnen skapar grupper utifrån kön och att ett visst kön får delta i en viss gemenskap och aktivitet medan ett annat barn inte får det. Kulturell bakgrund kan även det vara en social resurs som kan vara fördelaktig för vissa individer i en barngrupp. Om till

(15)

exempel några barn i en grupp pratar ett språk som de andra inte kan, kan den gruppen skapa en egen gemenskap (Öhman, 2019).

Det finns även en risk att barn som besitter lägre språkliga färdigheter2 än övriga i högre utsträckning blir avvisade. En nederländsk, kvantitativ studie utifrån 615 barn från

förskoleålder upp till fjärde klass, visar att avvisningar av kamrater många gånger minskar högre upp i åldrarna (Menting, van Lier & Koot, 2011). Dock framgår det i studien att det inte minskar i lika stor utsträckning när det kommer till avvisningar av barn med mindre

utvecklade språkliga färdigheter. Ann-Katrin Svensson (2012) skriver i sin artikel om flerspråkiga barns situation på förskolan att det av den anledningen blir viktigt att

pedagogerna skapar en inkluderande utbildning där alla olika språkliga färdigheter ses som tillgångar istället för nackdelar.

Ytterligare ett exempel från Öhman (2019) på en social resurs som kan förekomma i en barngrupp är när ett eller flera barn besitter vissa kompetenser. Det kan handla om att ett barn anses vara extra duktig på att pärla eller att ett barn alltid kommer på de roligaste lekarna. Ovan nämnda resurser behöver enligt Öhman dock inte alltid vara till individens fördel. Till exempel kan barns ålder vara till deras nackdel vid tillfällen där barnet anses ha en för låg ålder. Ett annat exempel som Öhman ger handlar om att barn som besitter vissa kompetenser kan hamna utanför en grupp på grund av att den uppfattas vara en ledare eller favoriserad av pedagogerna.

I en barngrupp finns det även många gånger vissa normer, normerna formas utifrån såväl samhällets som den enskilda förskolans och barngruppens normer. Öhman (2019) menar att barn ofta uppfattar vilka normer det är som skall efterföljas och vet också därför vad som är rätt och fel att göra. Barn som inte följer normerna kategoriseras många gånger negativt av de andra i barngruppen. Det kan handla om att barnet tillskrivs negativa egenskaper som elak eller konstig (Öhman, 2019).

2Språkliga färdigheter handlar bland annat om talförmåga och hur stort ordförråd barnet har. Det handlar alltså inte om att kunna tala ett visst språk.

(16)

Pedagogers roll i arbetet med att motverka utanförskap

Pedagoger har en viktig roll i att arbeta med utanförskap såväl innan det inträffar som under tiden och efteråt. En amerikansk, kvantitativ studie som undersökte samband mellan barn som exkluderas och deras engagemang och resultat i skolan, visar på att de barn som drar sig undan från gemenskapen i förskolan tenderar att utsättas för kronisk exkludering senare i skolåldern (Buhs, Ladd & Herald, 2006). Även barnens grad av delaktighet och prestation i skolan sågs minska genom åren. Det finns alltså en risk att barn som hamnat i utanförskap i förskolan även senare i livet påverkas allvarligt av det. Vidare framgår det i Joanna Tay-Lim och Linda Gans (2013) kvalitativa studie om förskolebarns upplevelser av att bli avvisade, att barn kan uppleva ett avvisande från barn i barngruppen som en traumatisk händelse. Tay-Lim och Gans skriver även att barn av denna anledning omedelbart kan behöva stöd av pedagoger i att hantera sina känslor när dessa situationer uppstår. Om pedagoger ger stöd kan det

förebygga att barnet utvecklar emotionella svårigheter, som även det kan få långvariga konsekvenser för barnet (Tay-Lim & Gan, 2013). Även Jonsdottir (2007) skriver att de barn som inte tillfrågas eller avvisas från gruppen löper större risk att må dåligt och känna sig ensamma. Vidare skriver Jonsdottir att dessa barn i sin tur kan få svårt att etablera och bevara kamratrelationer eftersom att de många gånger tillskrivs vissa negativa egenskaper.

Öhman (2019) beskriver att pedagogers handlingar även har stor betydelse i det relationella arbetet med hur barn kan komma att uppfatta sig själva och sitt egna värde. Hur barnen ser på sig själva och sin roll i barngruppen kan bero på hur pedagoger svarar barnen, hjälper barnen att sätta ord på sina känslor och upplevelser, samt när de väljer att ingripa och inte i olika situationer. Vidare menar Öhman att pedagoger många gånger är medvetna om hur de ska agera och vad som skall göras när ett utanförskap uppstår. Men det finns tillfällen där de trots det inte agerar i enlighet med de styrdokument som finns. Jonsdottir (2007) beskriver att det, som tidigare nämnt, finns flera anledningar till det. Vidare skriver Jonsdottir att det till exempel kan handla om för hög arbetsbelastning och kunskapsbrist. I en amerikansk studie om 171 förskollärares och lågstadielärares uppfattningar av tillbakadragna och utåtagerande beteenden, framkom det bland annat att lärare många gånger väntar och ser vad som händer, snarare än ingriper då ett barn drar sig undan eller visar tecken på ensamhet (Nelson & Evans-Stout, 2018).När pedagoger väljer att inte ingripa i dessa situationer, menar författarna att de går miste om möjligheter att förhindra långvariga, skadliga effekter på dessa barns liv (Nelson & Evans-Stout, 2018).

(17)

Öhman (2019) menar på att om pedagoger inte finns tillgängliga för att guida barnen i

relationsarbetet kan även en osäkerhet uppstå i barngruppen, vilket i sin tur kan leda till att ett maktspel uppstår. Pedagoger har därför även en viktig roll i att närvara och vägleda barnen i deras sociala samspel med varandra. Barn utforskar hela tiden relationer mellan sig själva och andra, och det händer att detta utforskande ibland går överstyr. Viktigt blir då att pedagoger ser på problematiska handlingar i barns samspel som sociala olyckshändelser, snarare än medvetna kränkningar. Detta för att undvika att skuldbelägga barn som försöker utforska och utveckla sina relationer och socialt samspel (Öhman, 2019).

“Får jag vara med?”, “Ja, alla får vara med”

Tellgren (2004) beskriver i sin studie olika strategier som barn använder sig av för att

innesluta och utesluta varandra ur lek. Tellgren skriver bland annat om barns strategi att fråga kamrater om de “får vara med”, och hur det är en metod där barnet riskerar att bli avvisad om kamraterna svarar “nej”. Pedagoger bör ha detta i åtanke när de ska hjälpa ett barn att få tillträde till en pågående lek, innan de råder barnet till att fråga kamraterna om den får vara med (Tellgren, 2004).

Även uttalanden som “alla får vara med”, kan bli problematiska, menar Tellgren (2004). Barn i pågående lek arbetar många gånger för att behålla den gemenskap som byggts upp och skyddar därmed sitt interaktionsutrymme från utomstående. Regler som “alla får vara med” kan då bli ett hot mot barnens interaktionsutrymmen (Tellgren, 2004). Tellgren menar att pedagoger istället bör försöka förstå barns intentioner då de nekar ett annat barn tillträde till deras lek, och se på det som beskyddande av sin lek, snarare än som en elak eller självisk handling. Vidare beskriver Tellgren kamouflerade utestängningar, som innebär att ett barn till synes blir tilldelad en roll i en lek, men trots det inte bli inkluderad i gruppen. I studien ges ett exempel på detta när ett barn får lov att vara kamraternas katt i en lek, men att kamraterna ska “resa bort” och katten då måste stanna kvar hemma (Tellgren, 2004). Även Öhman (2019) nämner problematiken kring att uppmuntra barnen till att “fråga om du får vara med”. Denna metod har visat sig vara ineffektiv just för att barnet utsätts för hög risk för att bli avvisad. Pedagoger bör istället lära barnet andra tillvägagångssätt som gör att barnet hittar en gemenskap.

(18)

Sammanfattning av tidigare forskning

Ambitionen med denna studie är som tidigare nämnts att bidra till ytterligare insikter och metoder som kan vara till fördel i arbetet med att motverka och förebygga utanförskap i förskolan. Mycket forskning som bedrivits kring utanförskap i förskolan betonar vikten av pedagogers närvaro och medvetna handlande i barngruppen. Utifrån den presenterade forskningen kan det förstås som att kunskaper om hur sociala relationer hos barn skapas, upprätthålls och beskyddas är av vikt för att pedagoger ska kunna agera på ett sätt som gynnar arbetet med att motverka och förebygga utanförskap. Även en viss medvetenhet om

individperspektiv och grupperspektiv, samt förmåga att kunna skifta mellan de båda

perspektiven är fördelaktigt (Öhman, 2019). Att pedagoger i förskolan aktivt arbetar med att motverka befintligt utanförskap i barngruppen är av stor vikt, då studier visar att barn som befinner sig i ett utanförskap under en längre tid riskerar att utsättas för kroniskt utanförskap och utvecklar emotionella svårigheter i högre ålder (Buhs, Ladd, & Herald, 2006; Tay-Lim & Gan, 2013).

De olika beskrivningarna av begreppet utanförskap som vi tagit del av vid sökning av tidigare forskning har bidragit till att vi fått en större förståelse för att utanförskap kan uppfattas och beskrivas på olika sätt. För att möjliggöra en djupare förståelse för pedagogers uppfattningar utformades en fråga till studiens intervjuer där vi ber om intervjupersonernas definition av utanförskap. Tidigare forskning har även hjälpt oss att diskutera och sätta studiens resultat i perspektiv. I kommande kapitel kommer val av metod att presenteras i underrubrikerna; etiska överväganden, studiens kvalite, kvalitativa intervjuer, urval, bearbetning av material och analysprocess.

(19)

Metod

Studien utgår från en kvalitativ metodansats i form av intervjuer med barnskötare och förskollärare på sex olika förskolor i mellersta och södra Sverige. Kvalitativ forskning intresserar sig för innebörd och mening, och värdesätter därmed djupvaliditet, jämfört med kvantitativ forskning som lägger fokus vid numeriska sammanställningar och därmed strävar efter hög generaliserbarhet (David & Sutton, 2016). Inom både kvalitativa och kvantitativa studier finns det ett antal olika metoder som forskaren kan använda sig av i sin undersökning. Vanligt förekommande kvalitativa metoder vid insamling av empiri är intervjuer,

observationer, fokusgrupper och videofilmning. Metoderna har sina för- och nackdelar och kan påverka ett resultat på olika sätt. Exempelvis möjliggör videoinspelning som metod att forskaren kan göra återbesök bland händelserna, vilket kan leda till att nya upptäckter görs då forskaren ser materialet på nytt. Att använda sig av videofilmning som metod innebär dock att fler etiska överväganden måste göras. För- och nackdelar finns därmed inom alla metoder, och avvägningar bör göras vid val av metod för att hitta den metod som passar den valda studiens område och frågeställning bäst. En kvalitativ metod som intervju genererar data i form av ord som kan ge information om människors känslor och attityder. Därav kan intervjuer ses som en passande metod för att få svar på just denna studies frågeställningar. Studiens resultat bygger därmed på ett fåtal pedagogers utförliga berättelser, och strävar efter att uppnå stark,

djupvaliditet. Hur vi strävat efter att uppnå det kommer att förklaras mer ingående under rubriken studiens kvalitet.

Etiska överväganden

Vid genomförandet av en studie finns det vissa forskningsetiska principer att ta hänsyn till (David & Sutton, 2016). Etik och moral handlar om vad som är rätt och fel att göra

(Vetenskapsrådet, 2017). I denna studie är det inte möjligt för deltagarna att vara anonyma eftersom att vi som utför studien vet om vilka deltagarna är genom de intervjuer som

genomförts. Istället är det upp till oss att sträva efter att uppnå konfidentialitet, vilket innebär att vi vet om vilka deltagarna är men röjer inte deras identitet i studien. Innan intervjuerna startade har de medverkande informerats kring vad studien handlar om och vilka villkor som gäller. Deltagarna har fått informationen i form av ett meddelande via den sociala plattformen Facebook. I informationen framgick det vad vår studie handlade om, att det var frivilligt att ställa upp på en intervju samt att de närsomhelst fick avsluta deltagandet om de inte längre

(20)

ville medverka. Vi skrev även med förslag på olika sätt som en eventuell intervju hade kunnat utföras på, exempelvis via Skype, Zoom, Facetime. Samtliga personer som tackat ja till att medverka i en intervju blev även senare informerade muntligt om att deras namn samt platser och personer de berättade om vid intervjutillfället inte skulle framkomma i studien.

Anledningen till varför vi valde att skicka ut informationen via den sociala plattformen Facebook var för att vår urvalsmetod, i form av snöbollsurval, har försvårat möjligheterna till utskick av informationsbrev i pappersform eller via e-post. De har i samband med att

informationen lämnats ut fått lämna muntligt samtycke kring sin medverkan och om de accepterar att vi spelar in intervjuerna och för noggranna anteckningar för att därefter kunna transkribera dem. Sju av åtta deltagare som tillfrågats har godkänt att noggranna anteckningar förs och att intervjun spelas in. Den åttonde personen glömdes att tillfrågas kring om den samtycke till inspelning och spelades därför inte in. Reflektioner från den personen har tagits med då den samtycke till sin medverkan och att vi förde anteckningar under intervjuns gång. Vi har vid genomförandet av denna studie tagit hänsyn till lagen om GDPR (The General Data Protection Regulation) genom att inte skriva ut namn på personal, barn eller förskolor som har nämnts under intervjuerna, varken i denna studie eller vid transkriberingen av intervjuerna. Enligt Datainspektionen (u.å.) räknas även ljudinspelningar av personer som personuppgifter, även om identiteten inte går att röja. Av den anledningen kommer allt

material i form av ljudinspelningar och transkriberingar att förstöras efter att studien avslutats. Vi har genom att vara öppna med vilken metod vi använt och det material och resultat som framkommit förhållit oss så transparenta som möjligt. Genom att vi gör det blir det möjligt för den som läser studien att bekräfta hur tillförlitlig den är. Även när vi är tydliga med att vi missat att spela in en intervju, och förklarar hur den rådande pandemin Covid-19 påverkat våra valmöjligheter visar det på transparens.

Som forskare är det även av stor vikt att vara medveten om vilka regler som gäller när en kvalitativ studie genomförs. Forskaren behöver vara införstådd med att den inte får fabricera eller utelämna viktiga resultat som framkommit i studien. Vidare behöver den även fundera på vilken relation den har till de som deltagit i studien och om det kan påverka resultatet (David & Sutton, 2016). Dessa etiska aspekter har vi tagit till oss genom att läsa på om vilka regler som gäller vid genomförandet av en kvalitativ intervjustudie, inte censurerat eller utelämnat viktiga resultat och reflekterat över vår relation till intervjupersonerna. Resultatet från vår studie är baserat på ett antal utvalda pedagogers personliga upplevelser och erfarenheter.

(21)

Ambitionen är att synliggöra pedagogers individuella uppfattningar och erfarenheter av det fenomen studien intresserar sig för.

Studiens kvalitet

Studien intar en kvalitativ ansats. Intresset är att fånga pedagogers individuella berättelser och erfarenheter från deras arbetsliv, vilket innebär att den interna validiteten varit i fokus i

studien. Intern validitet handlar om hur väl den insamlade datan visar på intervjupersonernas reflektioner (David & Sutton, 2016). Vår strävan har varit att uppnå stark intern validitet genom att anpassa intervjuernas gång utefter vad de individuella intervjupersonerna fört på tal, för att få ta del av mer djupgående och fullständiga berättelser. Vi har även vid

sammanställning av resultat inkluderat samtliga metoder som nämnts under intervjuerna om att motverka och förebygga utanförskap, i form av antingen citat eller återberättande text. Detta för att skildra en så uppriktig och återgivande bild som möjligt av hur pedagogerna upplever fenomenet utanförskap, och beskriver att de arbetar. Det valda angreppssättet kan uppfattas bedrivas på bekostnad av studiens externa validitet, då alla verksamma pedagoger troligtvis har skilda erfarenheter och uttrycker olika uppfattningar, och att studiens resultat i låg grad går att generalisera till att gälla alla pedagogers uppfattningar och erfarenheter av utanförskap i förskolan. Genom att göra resultatet relevant för en viss grupp människor ökar däremot användbarheten. Robert Thornberg och Andreas Fejes (2015) skriver att “det handlar om hur läsaren tolkar resultatet och relaterar det till sin egen eller andras situation” (sid 274). Det i sin tur kan komma att skapa en ökad förståelse i vardagen och praktiken där resultatet som studien visar på kan komma till användning (Thornberg & Fejes, 2015).

Studiens angreppssätt kan även tänkas försvaga studiens reliabilitet, det vill säga förmåga att vid upprepade tillfällen för datainsamling generera liknande resultat (David & Sutton, 2016). Att uppnå både stark intern validitet, extern validitet och hög reliabilitet i en studie kan dock ses som en utmaning, och oftast beskrivs detta dilemma som spänningar mellan validitet och generaliserbarhet (David & Sutton, 2016). För att på så rimligt vis som möjligt få fram material som kan hjälpa oss att besvara studiens frågeställningar, har vi valt att värdesätta välutvecklade, individuella berättelser och uppfattningar från ett fåtal pedagoger.

(22)

Tidigare forskning som gjorts inom området som inkluderats i vår studie är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Därmed har både kvalitativ och kvantitativ forskning om såväl barns relationsskapande och pedagogers påverkan och uppfattningar kring utanförskap beaktats.

Kvalitativa intervjuer

En intervju är ett tillfälle där ett antal frågor ställs av en person till en annan person. Det handlar till lika stor del om att lyssna på svaren som ges, som att ställa väl utformade frågor. Kvalitativa intervjuer är många gånger djupgående och intresserar sig för intervjupersonens personliga erfarenheter (David & Sutton, 2016). Intervjuerna som genomförts i denna studie bestod av öppna frågor vilket uppmanar intervjupersonerna att dela med sig av sina

erfarenheter och egna tankar kring utanförskap i förskolan. Exempel på frågor som ställdes till intervjupersonerna var; “Kan du dela med dig utav en situation där barn i barngruppen har befunnit sig i ett utanförskap?” och “Hur gjorde du och arbetslaget i den situationen?”.

Ostandardiserade frågor av detta slag är att föredra när en studie intresserar sig för människors individuella upplevelser och historier (David & Sutton, 2016). Ett fåtal standardiserade frågor ställdes i början av intervjuerna för att fungera som så kallade uppvärmningsfrågor (David & Sutton, 2016). Här frågade vi exempelvis intervjupersonerna hur länge de har arbetat i

förskoleverksamheten. Intervjuerna som utfördes kan beskrivas som halvstrukturerade (David & Sutton, 2016). Samtliga intervjupersoner fick svara på samma frågor, som vi formulerat innan intervjuerna ägde rum, men fick även en del följdfrågor på det de berättade om. Det bidrog till att vi kunde få en mer detaljerad bild av fenomenen som intervjupersonen beskrev för oss. Deltagarna fick alltså utrymme att utveckla sina berättelser, men vi styrde i huvudsak vilken riktning intervjun skulle ta, samt avgjorde vilka frågor som besvarades när.

Genomförandet av intervjuerna gick till på olika sätt. En intervju genomfördes hos en av oss som skriver studien och en intervju genomfördes hemma hos en intervjuperson. Resterande intervjuer hölls via telefon, varav två var via videosamtal och resterande fyra via

telefonsamtal. Vid tre av intervjuerna medverkade vi båda två. Resterande fem intervjuer genomförde vi en och en. Anledningen till det var att vi ville få till ett samtal där deltagaren kände sig så trygg som möjligt i det nya sammanhanget, samt att det upplevdes svårt att genomföra en telefonintervju där tre personer deltog. Totalt fem intervjuer spelades in, efter samtycke från deltagaren, med ljudinspelare genom ett inspelningsprogram på dator och mobiltelefon, för att därefter transkriberas. Under intervjuernas gång fördes noggranna

(23)

anteckningar av citat och begrepp som pedagogerna tog upp. Detta gjordes som en

säkerhetsåtgärd ifall att det skulle visa sig att delar av inspelningarna var ohörbara eller att tekniken inte fungerade (David & Sutton, 2016). De resterande tre intervjuerna spelades inte in på grund av olika anledningar. En av de intervjuade glömde tillfrågas och spelades därför inte in, en lämnade samtycke men inspelningsutrustningen tog inte upp något ljud vid tillfället för intervjun. Den tredje personen ville inte bli inspelad. Under samtliga intervjuer fördes som tidigare nämnt noggranna anteckningar efter samtycke från deltagarna. Tack vare det kunde vi även använda material från de intervjuer som inte spelats in. Alltså användes material från samtliga åtta intervjuer vid framskrivning av studiens resultat. Intervjuerna genomfördes via telefon, och inte i ett samtal i verkligheten, på grund av den rådande pandemin, Covid-19. Rekommendationerna är att hålla avstånd från andra människor och undvika att göra onödiga besök. Dessa rekommendationer valde vi självklart att följa. Om det varit normala

förhållanden i samhället hade vi valt att genomföra intervjuerna genom ett samtal i verkligheten med pedagogerna, eftersom att det kan generera i mer avslappnade samtal (David & Sutton, 2016). Det material som ansågs vara meningsfullt för studien valdes ut efter den kodning och kategorisering som gjorts i analysprocessen. Material som sorterades bort var till exempel när de intervjuade personerna talade generellt om förskollärarutbildningen eller olika förskolor som de arbetat på. Även innehåll kring barns känslor och mående, som vi till en början kodade och behandlade, valdes senare att inte inkluderas i studiens resultat. Materialet ansågs inte vara lika meningsfullt för studiens frågeställningar som det övriga materialet. En mer djupgående beskrivning av analysprocessen kommer att föras i slutet av metodkapitlet.

Urval

Studiens material har samlats in genom separata intervjuer med åtta pedagoger, varav sex var utbildade förskollärare och två utbildade barnskötare. Pedagogerna arbetade på sex olika förskolor i mellersta och södra delarna av Sverige. Anledningen till varför vi valde att intervjua båda yrkeskategorierna är för att det är varje vuxens skyldighet att agera när ett utanförskap uppstår (Friends, 2019). Det är inte endast förskollärare eller endast barnskötares ansvar, och av den anledningen ville vi ta del av både förskollärares och barnskötares

erfarenheter och metoder. Vidare är det svårt att veta exakt hur detta urval påverkat resultatet då närmare 58 000 personer i förskolan, år 2018, antingen var utbildade förskollärare eller barnskötare, medan 29 000 personer inte hade någon utbildning alls (SCB, 2019). Vi valde,

(24)

trots den höga siffran, att inte intervjua personal i förskolan som inte hade någon pedagogisk utbildning då det hade blivit för många potentiella respondenter.

Snöbollsurval

Det fanns vissa svårigheter med att hitta pedagoger som ville ställa upp på intervju. Anledningarna till det var flera; bland annat uppgavs tidsbrist, rädsla för att “ställas mot väggen” och att de inte ansåg sig besitta några erfarenheter av utanförskap bland barn i förskolan. Av den anledningen valde vi att använda oss av ett snöbollsurval. Det innebär att personen eller personerna som skriver studien kontaktar en person som anses vara lämplig att intervjua (David & Sutton, 2016). Den personen frågar i sin tur andra personer som den anser kan tillföra någonting till studien. Snöbollsurval handlar alltså till stor del om att forskaren nätverkar med andra människor och på så sätt får tillgång till information och olika

erfarenheter (David & Sutton. 2016). Snöbollsurvalet i denna studie startade genom att vi kontaktade tre bekanta som vi vet är verksamma i förskolan. Dessa tre personer ombads i sin tur att fråga andra pedagoger som de ansåg vara lämpliga att ställa upp på en intervju. Då fann vi ytterligare fem personer som ville ställa upp på en intervju.

Bearbetning av material

När ett antal av intervjuerna genomförts och spelats in påbörjades transkribering av materialet parallellt med att vi fortsatte intervjua resterande pedagoger. Materialet transkriberades för att skapa en så tydlig bild som möjligt av pedagogernas svar och reflektioner, samt för att

undvika pauser för att anteckna personens svar under intervjun.Vid transkriberingen lyssnade vi oss igenom ljudfilerna bit för bit för att samtidigt kunna skriva ned det som sades. Vi delade upp arbetet och transkriberade ungefär hälften av intervjuerna var. De åtta genomförda intervjuerna varade i 20 - 45 minuter och de fem intervjuerna som spelades in resulterade i 40 sidor transkriberat material. Gällande de intervjuer som inte spelades fick vi utgå från

anteckningarna som tagits under intervjuns gång. Även dessa anteckningar renskrevs i ett dokument på datorn. Att samla allt materialet i samma dokument underlättade nästa steg i processen, som var att skapa en översiktlig bild av vad empirin visade. När transkriberingarna av intervjuerna var färdiga fortsatte arbetet med att analysera materialet.

(25)

Analysprocess

Att analysera empiriskt material kan beskrivas som att materialet arrangeras, för att studien ska komma fram till ett resultat (Fejes & Thornberg, 2015). En kvalitativ analys av denna studies empiri har genomförts för att synliggöra eventuella mönster och möjliga kategorier i intervjuernas innehåll. Syftet med analysen är att identifiera, och därefter på ett koncentrerat sätt, återge pedagogernas olika uppfattningar och erfarenheter av studiens ämnesområde. Det första steget i analysprocessen handlade om att skilja på vad som var meningsfullt och inte i vårt empiriska material, vilket ofta blir en utmaning inom kvalitativa studier då de kan besitta en stor mängd insamlat material (Fejes & Thornberg, 2015). Nedan beskrivs hur vi gått tillväga i vår analysprocess.

Analysprocessen startade med att samtliga transkriberingar lästes igenom, utifrån transkriberingarna försökte vi sedan finna lämpliga kodningar som matchade studiens frågeställningar. Transkriberingarna kodades genom att markera textstycken med fyra olika färger; rosa där pedagoger beskriver deras uppfattningar av vad ett utanförskap kan vara, blå där pedagogen talar om eventuella anledningar till att utanförskap uppstår, grön där

pedagoger beskriver metoder för att förebygga och motverka utanförskap samt orange där pedagoger berättar hur barnen kan känna sig då de befinner sig i ett utanförskap. Den sistnämnda orangea kodningen valdes dock senare bort efter att vi, som tidigare nämnt, bedömt att det innehållet inte var centralt att ha med i relation till våra frågeställningar. De delar av intervjuerna som kodats med orange sorterades därmed bort från resterande material. När det var gjort handlade nästa steg om att förstå de likheter och skillnader som framkom. För att gå igenom den färgkodning som gjorts fördes alla citat som kodats med samma färg samman för att skapa en första översikt. Varje färg med tillhörande citat fick ett eget

dokument för att göra det så tydligt och överskådligt som möjligt. I nästa steg kondenserades materialet. Då startade processen med att försöka finna så lämpliga begrepp som möjligt för att kunna sammanfatta innehållet i varje färgs dokument. Genom att hitta ett samlingsord till det som framkommit uppstod de kategorier som presenteras i studiens resultat. Innehållet från intervjuerna presenteras i studiens resultatdel i form av korta, kärnfulla citat som vi anser är centrala för varje kategoris innehåll.

Pedagogernas olika beskrivningar av utanförskap, den rosa och blåa kodning som gjorts, har sammanställts i kategorierna aktivt avvisande och (frivillig) social distansering. Därefter

(26)

presenteras pedagogernas beskrivningar av hur ett utanförskap kan uppstå i kategorierna;

spänningar mellan barns resurser och social kontext, och pedagogens försummande.

Exempelvis sammanfattades de intervjuade pedagogernas reflektioner kring om en pedagog inte inkluderar alla barn eller när pedagoger ger negativa tilltal till ett barn, till kategorin

pedagogers försummande. Den gröna kodningen i transkriberingen, det vill säga de metoder

som pedagogerna beskriver att de använder sig utav för att motverka och förebygga utanförskap, har sammanställts i fem kategorier. Kategorierna är; övningar och

kartläggningar, temaarbeten och gruppstärkande material, språkutvecklande aktiviteter, stödjande och rollstärkande metoder, och normkritiskt tänkande och samsyn. Exempelvis har

metoder som att agera medlekare i syfte att hjälpa ett barn in i en lek, och metoder som att lyfta ett barns tillgångar i gruppen sammanfattats i kategorin stödjande och rollstärkande

metoder.

Många gånger påverkar egna erfarenheter och åsikter vilka mönster som synliggörs och hur utfallet blir. För att trots det kunna skapa en så bra studie som möjligt är det viktigt att vi som utför studien är medvetna om vår påverkan (David & Sutton, 2016). Vi har försökt att ta avstånd från att lägga värderingar i intervjupersonernas uttalanden, och inte låtit våra personliga åsikter kring ämnet påverka vad som inkluderas respektive exkluderas vid

sammanställningen av studiens resultat. Diskussioner har även förts mellan oss kring huruvida de kategorier vi kommit fram till verkligen representerar det som tagits upp i intervjuerna. Det har vi gjort genom att gå igenom det transkriberade materialet flera gånger. Efter diskussion kom vi fram till att vi bedömer att de sammanlagt nio kategorierna utgör en god

(27)

Resultat

I kapitlet kommer studiens resultat att presenteras utifrån den empiri som studiens intervjuer har genererat i. Resultatkapitlet är uppdelat i två rubriker som fokuserar på varsin av studiens två frågeställningar. Det första avsnittet behandlar pedagogers beskrivningar av utanförskap och är indelad i fyra kategorier som tagits fram utifrån den kodning som gjorts. Avsnitt nummer två berör pedagogers beskrivningar av hur de arbetar för att motverka och förebygga utanförskap. Här finns fem kategorier som resultatet delats in i utifrån den kodningen som gjorts.

Pedagogers beskrivningar av utanförskap

I detta avsnitt presenteras den del av vår empiri som hjälper oss att besvara studiens första frågeställning; hur beskriver pedagoger i förskolan utanförskap? I intervjuerna framgår det att pedagogerna har olika uppfattningar av vad ett utanförskap är, och vad ett utanförskap kan bero på. Dessa uppfattningar kommer att presenteras nedan under rubriker som sammanfattar pedagogernas olika beskrivningar. De två nedanstående rubrikerna handlar om pedagogernas beskrivningar av vad ett utanförskap kan vara.

Aktivt avvisande

Några av pedagogerna beskriver att ett utanförskap är när någon inte får vara med och blir utstött ur en grupp.

Det är ju om någon blir utstött ur en grupp.

En av de intervjuade beskriver utanförskap som att det är när någon inte får ta del av det som andra får ta del av. Det framkom även under intervjuerna att ett utanförskap kan komma i olika skepnader, då det kan handla om fysiskt utanförskap men även ett mentalt utanförskap. En pedagog menar att det syns om ett barn är utanför när andra barn flyttar på sig när barnet närmar sig.

När barnen försöker komma med i någon annan lek och de andra liksom bara flyttar på sig och säger nej du får inte vara med, nej du får inte vara där.

(28)

Några pedagoger berättar även att barn till synes kan leka ihop, men att barn kan bli avvisade inom leken. Ett exempel som gavs på det är när barn blir tilldelade en roll i en lek som sedan inte ges chans att interagera med andra deltagare.

(Frivillig) social distansering

Vid intervjuerna framgår att utanförskap kan uppstå då ett barn aktivt tar avstånd från resten av gruppen, och inte deltar i lekar och aktiviteter. En pedagog beskriver att ett utanförskap är när ett barn ofta leker ensamt och inte är med någon annan.

Jag tänker mer ett barn som inte leker med någon alls på dagarna och verkligen är själv- själv.

Pedagogen i citatet ovan tänker alltså att ett utanförskap handlar om när ett barn leker ensam och är helt själv, medan några av de andra pedagogerna tänker att det är svårt att avgöra om ett barn som leker ensam automatiskt befinner sig i ett utanförskap. Vidare reflekterar ett par av pedagogerna kring att det är svårt att som pedagog avgöra om barnet upplever att hen befinner sig i ett utanförskap eller inte. En pedagog kan alltså göra bedömningen att ett barn befinner sig i ett utanförskap, men barnet ifråga kanske själv inte upplever detsamma. En pedagog funderar kring vad anledningarna kan vara till att barn väljer att distansera sig.

Man kan ju fundera på att, vad beror det på att de är ensamma? [...] De kanske inte har något behov av att leka det som andra leker?

I citatet ovan ger pedagogen ett exempel på att en anledning till att barnet distanserar sig kan vara att de material, lekar och aktiviteter som förskolan har att erbjuda inte tilltalar barnet. De två avsnitten ovan har handlat om vad de intervjuade pedagogerna beskriver att ett

utanförskap kan vara. Under de två kommande avsnitten kommer pedagogernas beskrivningar av anledningar som de upplever leder till att ett utanförskap uppstår presenteras.

Spänningar mellan barns resurser och social kontext

Ibland stämmer omgivningens krav inte överens med barnets tillgångar och egenskaper.I intervjuerna framkom det att pedagogerna menar att följande faktorer kan vara anledningar till att ett utanförskap uppstår: När ett barn inte förstår lekkoder, när barnen pratar olika språk, när

(29)

barn har skilda språkliga förmågor, barns olika åldrar, utåtagerande beteenden, hyperaktivitet, tillbakadraget beteende, funktionsvariationer samt barns utseenden.

Ett utanförskap kan bero på fler saker; barnens förmåga, språk, barn som har funktionsnedsättning, autistiska barn och så vidare.

Utöver ovannämnda faktorer, som är kopplade till barns sociala resurser och egenskaper, nämner två pedagoger även att faktorer som familjers ekonomiska förutsättningar kan påverka hur ett utanförskap formas.

Pedagogers försummande

Majoriteten av pedagogerna menar att deras förhållningssätt gentemot barnen kan påverka hur ett utanförskap uppstår. Bemötanden som de intervjuade anser missgynna barns känsla av tillhörighet och gemenskap kan vara att pedagoger inte inkluderar alla barn i en aktivitet, att pedagoger inte är närvarande i barngruppen, att pedagoger särbehandlar barn och att

pedagoger talar negativt till eller skäller på ett barn.

Det är ju en självklarhet att vi påverkar jättemycket, det gör vi. Bara vi andas så påverkar vi. Man får ju tänka hur man är, hur man pratar.

Flera av pedagogerna lyfter fram att det är pedagogers förhållningssätt som har stor påverkan på vilket barn som hamnar i utanförskap. En pedagog menar att det kan vara svårt att hinna med att hantera alla situationer där barn blir avvisade eller illa behandlade av andra barn i gruppen.

Barn säger mycket hela dagarna, det är så svårt att veta vad man ska ta tag i och bara låta flyta förbi, ska man ta tag i allting på en gång kan det bli lite mycket.

Därmed kan tidsbrist i pedagogernas arbete förstås försumma barn och deras känslor av utanförskap.

(30)

Pedagogers beskrivningar av hur de arbetar för att motverka och

förebygga utanförskap

I denna del av resultatavsnittet presenteras det innehåll som hjälper oss att besvara studiens andra frågeställning; på vilka sätt upplever och beskriver pedagoger i förskolan att de arbetar för att motverka och förebygga utanförskap?

Övningar och kartläggningar

Pedagogerna beskriver olika övningar och kartläggningar av gruppen som de gör tillsammans i arbetslaget för att få en överblick över de relationer som finns i gruppen. Två pedagoger beskriver två liknande övningar som de gör i syfte att synliggöra deras egna relation till samtliga barn i gruppen. Hos en av pedagogerna bidrog denna övning till upptäckten att samtliga pedagoger i arbetslaget upplevde att de hade en dålig relation till ett och samma barn.

Vi gjorde ju en sådan här, vi hade en specialpedagog med oss, där man får göra sådan här karta där med vilka barn man känner sig närmast. Det var bara jag som hade lagt honom där, alla andra hade lagt honom utanför. […] Det var ju typ ett barn han var ju utanför hos alla pedagoger.

Den andra övningen beskrevs gå ut på att varje pedagog skulle färgkoda alla barn i gruppen; Grön, för barn som pedagogen hade en god relation till. Blå, då pedagogen upplevde att hen inte hade någon kontakt med barnet utan barnet “bara är där”. Röd, då pedagogen upplevde att relationen till barnet var svår, och till sist svart, då pedagogen upplevde att hen inte hade någon god relation alls till barnet och “önskar att barnet vore hemma”, som pedagogen uttryckte det. Pedagogen menade att målet är att alla ska uppleva att de har en grön relation till barnen, och att om ett barn kodas som svart av alla pedagoger är det illa.

En annan metod som nämns användas för att synliggöra ett utanförskap är att göra en

kartläggning över barnens relation till varandra. En pedagog förklarade att de enskilt tittar på vem som leker med vem, och när och vart leken inte fungerar på avdelningen, för att därefter jämföra sin uppfattning med kollegornas. Pedagogen berättade även att det är viktigt att närgranska barnens lek för att upptäcka eventuella utanförskap inom leken.

Vem upplever jag att barnen leker med? Jämföra med kollegor. Vilken roll har barnet i leken, är det att vara utanför eller bli tilldelad en roll som hunden som alla åker ifrån?

(31)

Samma pedagog uttrycker att barn till synes kan få delta i lekar, men att när samspelet mellan barnen granskas närmare kan strategier för utstötning synliggöras. I detta fall får barnet en roll som i leken inte har någon kontakt med de andra deltagarna, och hamnar därmed utanför.

Temaarbeten och gruppstärkande material

Tre utav pedagogerna berättar att de driver teman i barngruppen, i syfte att motverka befintligt utanförskap och för att stärka gruppgemenskapen. Två utav pedagogerna berättar om en serie med böcker, kompisböckerna om Kanin och Igelkott, som de använder i sitt arbete.

Jamen, utifrån det här barnet och även att det händer varje dag något slags utanförskap, så har vi aktivt börjat jobba med ett kompistema, så vi tänker att få med det är någonting. Det har barnen visat ett intresse för så det är ju kul. [...] Vi kör ju mycket med dem där böckerna kompis och nej, Kanin och Igelkott. De är populära. Så vi utgår ju ifrån de. Vi köpte först boken “Säg stopp” för vi tyckte att den var viktigt att börja med.

En annan pedagog berättade om att de ordnar gruppstärkande lekar inför varje höst när de tar emot en ny barngrupp, för att barnen ska få möjlighet att bekanta sig med varandra. Detta menar pedagogen stärker gemenskapen.

Varje höst så gör vi gruppstärkande lekar och samarbetsövningar. När vi jobbar ihop gruppen på hösten så vi får en vi-grupp i slutändan, som har fungerat jättebra de åren som vi har jobbat på så sätt.

Pedagogen förklarar här en strategi där fokus ligger på att skapa en barngrupp där alla ges chans till att känna delaktighet och gemenskap. Någonting som enligt pedagogen ligger till grund för att inte ett utanförskap skall uppstå. En annan pedagog menar att det är bra att visa barnen hur alla kan vara “goa” mot varandra i gruppen. På förskolan som denna pedagog arbetar på erbjuds därför barnen massage och avslappnings-aktiviteter, där barnen ges tillfälle att ta hand om varandra.

Språkutvecklande aktiviteter - att sätta ord på känslor

Vid alla intervjuerna delade samtliga pedagoger med sig av tips de använde sig av i arbetet med att försöka förhindra att barn upplevde känslor av utanförskap i förskolan. Några av tipsen handlade om att ge barnen möjligheter att utveckla sina förmågor att uttrycka sig, dels genom att utveckla sina språkliga förmågor generellt, men även sina

(32)

förmågor att uttrycka känslor. En pedagog uttryckte att det är viktigt att redan när barnen är små börja samtala om känslor.

Att redan när barnen är små börja prata känslor så att barnen kan sätta ord på det dem känner.

En annan metod som beskrevs handlade om att pedagogerna under samlingar dramatiserade scener utifrån olika händelser som uppstått på förskolan. Därefter pratade pedagogerna tillsammans med barnen om vad dramatiseringen handlat om, hur personerna i den agerat och vilka känslor och tankar som uppstått hos barnen när de sett dramatiseringen.

Stödjande och rollstärkande metoder

Många av pedagogerna pratar om att “stödja” och “stärka” barnen, genom att lyfta barnens styrkor och att stärka barnens roll i gruppen. Ett par av pedagogerna berättade även att de under temaarbeten ibland väljer tema utifrån vad barnet som befinner sig i ett utanförskap visar intresse för. Detta för att förstärka barnets roll i gruppen.

Vi fokuserade på det här barnets intressen och liksom valde aktivt att styra temaarbetet mot det. Helt plötsligt gick barnet från att vara utanför gruppen till att vara en viktig, central del som förde temat framåt.

Just att lyfta fram barns styrkor var även det en strategi som pedagogerna uppgav att de använde sig av. En intervjuad pedagog menade att genom att göra det kan barnet få en mer positiv roll i barngruppen. En annan pedagog uppgav att de på hens förskola delade in barnen i mindre grupper för att det på ett naturligt sätt skulle kunna uppstå nya grupperingar och leksituationer.

Vidare beskrev en annan pedagog att det kan vara en god idé att som pedagog befinna sig runt barnens lekar utan att medverka i själva leken. Detta för att upptäcka eventuella utanförskap.

Vi gjorde så att vi gick och vattnade blommorna i ett rum där barnen lekte för att kolla hur saker gick till, men utan att vara den där granskande personen. Det funkade bra. Andra pedagoger berättar tvärtom; att en strategi istället kan vara att inta rollen som

medlekare. Genom att pedagogen gör det kan den även hjälpa barn att ta sig in i olika lekar. Att uppvisa vänlighet och tala trevligt till barn och kollegor ansågs vara en annan viktig del i arbetet med att förebygga ett utanförskap.

(33)

Något jag tänker på på morgonen är att gå fram och säga “Hej, vad kul att du är här idag”. Alltså bara sådana här grejer, […] Jag tror att det kan vara en väldigt bra start, de ser mig det är kul att jag är här.

Pedagogen menar att en sådan sak som att ge varje barn ett bra mottagande när de kommer till förskolan kan betyda mycket och kan bidra till att barnet känner sig omtyckt och betydelsefull i gruppen.

Normkritiskt tänkande och samsyn

Om en pedagog vill förhindra att ett barn känner sig utanför i en grupp kan den fundera över vilka normer det är som råder på förskolan, menar en pedagog. Hur pedagoger pratar och vilka frågor som ställs till barngruppen kan i vissa fall bidra till att barn upplever känslor av annorlundahet.

Man kan behöva fundera på vilka normer som råder på förskolan. Hur man pratar om andra människor. Att man pratar om olikheter och lyfter fram det. Alla har inte samma förutsättningar. […] Att kanske inte prata om vart alla har varit på semester eller vad alla fick i julklapp.

En annan aspekt som många utav pedagogerna nämner påverkar deras metoder är ett nära samarbete och samsyn i arbetslaget. Pedagogerna menar att det är av stor vikt att samtliga pedagoger är enade och arbetar på samma sätt, för att arbetet ska lyckas.

Vi är ju väldigt eniga liksom. När det uppstår sådana här grejer, vi pratar ju om det, hur vi ska göra. Så det är ju viktigt, kommunikationen med kollegorna så att man gör samma sak.

En pedagog berättar att hen upplever att det ibland kan vara svårt att veta hur hen ska gå tillväga när det framkommer att kollegor har ett annat synsätt och angreppssätt. Pedagogen tycker att det särskilt är svårt att föra detta på tal bland kollegor som har lång

arbetslivserfarenhet inom förskolan, då hen själv “bara jobbat några år”.

Avslutningsvis berättar en pedagog om det ansvar som förskollärare har i arbetet med barn och barn som befinner sig i ett utanförskap.

Lyckas man inte med en metod då är det upp till oss förskollärare att hitta en annan metod. För det är inte barnen det är fel på, utan det är vårt sätt och våra metoder. Vi ska

(34)

se till att alla barn mår bra och känner sig… inte känner sig utanför på något vis. Det är vårt uppdrag.

Pedagogen i citatet ovan ansåg alltså att det som påverkar huruvida ett utanförskap uppstår eller inte till stor del handlar om pedagogers förhållningssätt och vilja att använda sig av ett nytt arbetssätt när en metod inte fungerar i barngruppen.

Sammanfattningsvis går det att konstatera att de intervjuade pedagogerna på olika sätt beskriver vad ett utanförskap kan vara och vad som kan vara anledningar till att ett

utanförskap uppstår. Pedagogerna förstås även besitta en stor mängd kunskaper och tips på metoder som kan vara användbara i arbetet, och delar med sig av sina tankar om vad som är viktigt för att åstadkomma ett lyckat arbete med att motverka och förebygga utanförskap. Resultatets innehåll kommer nedan att diskuteras i relation till den tidigare forskning som presenterats i början av studien.

(35)

Diskussion

Resultatdiskussion

Genom studien har pedagogers olika metoder för att motverka och förebygga utanförskap i förskolan synliggjorts.Inledningsvis tydliggjordes det ansvar som pedagoger har i att arbeta så att alla barn ges lika chans till att delta i gemenskapen på förskolan. Även vikten av att pedagogen bemöter alla barn utifrån deras erfarenheter och personlighet klargjordes. Just pedagogens och arbetslagets arbete med utanförskap lägger bland annat Öhman (2019) och Tay-Lim och Gan (2013) stor vikt vid. Detta ansvar tydliggörs även i läroplansmålen för förskolan och barnkonventionens artiklar. Ansvaret och arbetet konkretiseras även i den likabehandlingsplan som varje förskola skall ta fram och följa. Vidare definierar och beskriver vi att ett utanförskap kan se ut på olika sätt. Ett utanförskap kan handla om barn som aldrig får ta del av gemenskapen, men det kan även handla om barn som själva valt att befinna sig utanför gruppens gemenskap (Jonsdottir, 2007; Skånfors, Löfdahl & Hägglund, 2009). Nedan följer en resultatdiskussion utifrån vad tidigare forskning visat och det resultat vi fick fram genom intervjuerna. Diskussionen är indelad i underrubriker för att skapa tydlighet för läsaren som med hjälp av dessa rubriker kan gå tillbaka till de delar som syns i resultat och i tidigare forskning.

Metoder för individen och gruppen

Vi har med hjälp av de genomförda intervjuerna kunnat se att många av pedagogerna pratar om utanförskap utifrån ett grupperspektiv. Ett flertal av intervjuerna visar på att det handlar om att bygga en stark grupp med hjälp utav gruppstärkande aktiviteter som till exempel lekar, dramatiseringar och samtal utifrån läsning om känslor. Dessa metoder är menade att stärka samspelet i hela gruppen. I vissa fall är metoderna menade att motverka ett befintligt

utanförskap och används därmed i syfte att förbättra ett enskilt barns situation. Pedagogerna berättar i intervjuerna att metoderna trots det är utformade på ett sätt så att hela barngruppen inkluderas. Flera av pedagogerna lägger stor vikt vid att det inte är individens fel att den hamnat i ett utanförskap.

Det finns vissa för- och nackdelar med att använda metoder som stärker hela gruppen i jämförelse med att använda metoder för att hjälpa den enskilde individen. En fördel med att

References

Related documents

The thesis examines the process from four different perspectives: the roles of the functional and the project manager, competence development, behavioural science team roles and the

Hon menar att genom att föreställa sig människor i olika åldrar med olika förutsättningar och hur de kan använda det offentliga rummet så brukar det vara till stor hjälp.. Det

Fastighetsskatten för vattenkraftanläggningar uppgår årligen till stora summor, men de producerande kommunerna får bara dela på de, i sammanhanget, modesta bygde- medlen.. Allt

We will use a value-focused thinking methodology [47] to identify what interdisciplinary staff, persons with stroke and their significant others consider important in the design of

Den scen som citatet målar upp, med Schefferus som lägger ut texten om go- avddis för sin förnäma gäst, vittnar om en fjärde kategori bestående av svenska och eu- ropeiska

I del två av boken tar Hari i olika avsnitt upp nio orsaker till depression och ångest.. Orsakerna beskrivs som förlorade länkar, att vi blivit avskurna

Negativt betyder detta, att kyrkan icke är en förening av likasinnade, icke heller en organisation till tjänst för vissa förnuftiga ändamål, re- ligiösa,

A prospective observational study with structured quan- titative content analyses of the communication between RNs and patients in smoking cessation based on the